Uppdrag Mission #2 2014

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 2, 2014 • ÅRGÅNG 168 • 45 KR

2014 fredens ar?

KRÖNIKA HAR KRIG NÅGON FRAMTID? 4 SYRIEN KRIGSBILDER SKA FRÄMJA FRED 6 ENKÄT FEM RÖSTER OM FRED 18

MISSIONS UPPDRAGET

I VÅR TID BYGGER PÅ DIALOG OCH INTERRELIGIÖSA MÖTEN. LÅNGT FRÅN DOKTRINER OCH REGELVERK MEN NÄRA TRON PÅ MÄNNISKOR OCH DERAS FÖRMÅGA. DET ÄR DE RÖRELSERNA VI FÖLJER I UPPDRAG MISSION.

Fred och försoning kr ETT SKOTT AVLOSSAS OCH EN MEDELÅLDERS TVÅBARNSFAR FALLER TILL

MARKEN; SENARE KONSTATERAS ATT HAN AVLED OMEDELBART PÅ DEN PLATS

DET KRÄVER NÅGOT AV OSS, OM VI VILL FRED OCH FÖRSONING INTE BARA LÅNGT BORTA UTAN OCKSÅ HÄR HEMMA.

Uppdrag Mission www.uppdragmission.se Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap www.lundsmissionssallskap.se Ansvarig utgivare Samuel Rubenson Redaktör Marie Bosund Hedberg Media&Sånt Södra Promenaden 7B, 211 29 Malmö 0733-60 87 54 red@uppdragmission.se Redaktionsråd Ann Aldén, ordförande Lars Micael Adrian Mika Vähäkangas Grafisk form Anneli Dennersten Sjunde [form & kommunikation] Prenumeration www.uppdragmission.se pren@uppdragmission.se 0733-60 87 54

där han blivit beskjuten. Några kvarter därifrån vaknar tre barn och deras föräldrar av en fruktansvärd smäll; någon har kastat in en handgranat i deras hem där de ligger och sover. Alla fem överlever mirakulöst. Två kilometer bort avlossas flera skott mot en bil som har frontalkrockat; två passagerare kliver ur, förskräckta men vid liv.

Nej, jag är ingen krigskorrespondent som rapporterar från Aleppo eller Mazar-e-Sharif. Jag är präst i Svenska kyrkan och berättar om något av det som hänt under de senaste två veckorna, mellan kyrkor och församlingshem, i ”mina kvarter”. Jag konstaterar att kriget har många ansikten och att våldet får mig att retirera. Från bubblan arbetsplatsen tar jag bilen till bubblan bostaden utan att låta mig exponeras för allt det som bor i mörkret och snömodden däromkring. Ändå vet jag att vi bor i ”samma rum”; mina barn och deras barn som fick se sitt hem söndertrasat av en handgranat. Gränsen mellan det som finns i min bubbla och allt utanför finns bara i mitt huvud.

Inte desto mindre formar den föreställningar om vi och dom, med förödande konsekvenser för allas vår framtid.

Vi har mycket att bära; för det kräver något av oss, om vi vill fred och försoning inte bara långt borta utan också här hemma. Och det kräver något av oss om vi vill rättvisa och gemenskap inte bara för oss själva utan också för andra. Med allt vi bär så är vi också burna.

Längtan bär oss. Längtan är en Guds kraft som bär varje människa och hela skapelsen. Den ger framtidstro och mitt i arbetet ögonblick av skön bekymmerslöshet. Ja, till och med vila. Den längtan som är Guds, lämnar ingen utanför.

Den är ingen gyllene gryning för bara några få.

Guds längtan är kärlek. Allt bär den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Jag vet att du bär. Minns att du är också buren. ann aldén

Annonser annons@uppdragmission.se 0704-81 80 85 Tryck Ljungbergs, Klippan 2014 ISSN 2001-0087

2 UPPDRAG MISSION NR 2 2014

Församlingsherde Fosie, Svenska kyrkan Malmö Vice ordförande i Lunds Missionssällskaps styrelse Ordförande i Uppdrag Missions redaktionsråd

räver något av oss

Kära läsare!

Alltid

BILDER FÖR FRED Fotografen Olof Jarlbro lyckades ta sig in i Syrien och följde en grupp soldater ur Fria syriska armén vid frontlinjen i Aleppo.

– Tanken att en bild skulle påskynda en fred är en utmaning, säger han.

4 KRÖNIKAN 18 ENKÄTEN 25 BETRAKTELSEN 26 NOTISER

6

30 STIPENDIATEN

12

FRED NYCKELFRÅGA FÖR EKUMENIKEN Sara Gehlin är doktorand i missionsvetenskap med ekumenik i Lund. I sin forskning följer hon det ekumeniskt teologiska samtalet som pågår inom ramen för Kyrkornas världsråds arbete kring fred och rättvisa.

EN UTSTRÄCKT HAND Nils Malmström var en av de unga svenska teologer som representerade Svenska kyrkan under Kyrkornas Världsråds generalförsamling i Sydkorea i höstas.

Han är specialiserad på de pentakostala kyrkorna som växer i världen och han ser hur de alltmer välkomnas in i den ekumeniska gemenskapen.

16

20

MURAR AV STEN OCH SMÄRTA I höstas anordnade Kristna fredsrörelsen en utbildning för framtida ickevåldstränare.

– Det är så här illa det kan bli när vi låter vår rädsla, aggression och vårt hat få härja ohämmat. Muren synliggör något som tidigare inte var lika synligt, skriver Johan Marticki i sin stipendierapport.

2014 har kallats för Fredens år i Sverige eftersom det är två hundra år sedan vi senast var i krig. Det är något som kommer att uppmärksammas ur olika infallsvinklar under året och vi har valt att ha fred som ett slags tema i det här numret av Uppdrag Mission.

Vi ställde enkätfrågan ”Vad är fred” och fick – naturligtvis – väldigt varierande svar. Det svar som grep mig mest var det som Olof Beckman formulerade i en enda mening: ”Fred är att våga låta bli andras liv”.

Att skriva om fred innebär att man måste komma in på motsatsen, väpnade konflikter. Och Sveriges roll i dem. Färska siffror från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen visar att svenska vapen finns i hela världen. 2012 sålde Sverige krigsmateriel till 61 länder, vilket gör oss till det största vapenexporterande landet i världen, strax före Israel.

Missa inte Olof Jarlbros bilder från krigszonen Aleppo i Syrien som är skrämmande i sin dokumentation, liksom bilderna som vår stipendiat Johan Marticki tagit av muren i Jerusalem. Men i krönikan på sidan 4 skriver Håvard Hegre att antalet oroshärdar, framför allt inbördeskrig, minskar och kommer att göra det även i framtiden. Om länderna utvecklas i samma takt som nu, med en befolkning som får utbildning och ett näringsliv som har tillväxt.

Trevlig läsning!

Marie Bosund Hedberg Redaktör

UPPDRAG MISSION NR 2 2014 3

HAR N E G I R K ?

D I T M A FR Håvard Hegre är Dag Hammarskjöld professor på institutionen för fredsoch konfliktforskning, Uppsala universite

4 UPPDRAG MISSION NR 2 2014

Nyheterna är fulla av rapporter om väpnade konflikter i länder som Syrien, Palestina, Sudan och Colombia. Krig och våld har alltid förekommit i världen. Kommer det att vara lika destruktivt i framtiden?

Tillsammans med mina kollegor vid fredsforskningsinstitutet PRIO i Oslo har jag utarbetat en prognos för inre väpnade konflikter i världen fram till år 2050. Vi har inte undersökt konflikter mellan stater, de har varit väldigt ovanliga under de senaste tjugo åren.

Antalet konfliktdrabbade länder ökade konstant fram till 1992. Sedan minskade det fram till omkring 2003 och ökade därefter något. År 2011 hade omkring 17 procent av alla länder inre konflikter. Vår prognos är att denna andel kommer att minska successivt till omkring 7 procent år 2050. Är detta överhuvudtaget rimligt? En faktor som talar för en ökning av konflikterna är befolkningens storlek – folkrika länder har fler konflikter än mindre folkrika.

Befolkningstillväxten kommer att vara särskilt stor i Afrika söder om Sahara. Om den inte motverkas av andra faktorer, kan en avsevärd ökning av konflikterna förväntas där i framtiden.

Som tur är uppvägs befolkningstillväxten mer än väl av den samhällsutveckling som sker i dessa länder. Världen har utvecklats konstant sedan 1950-talet och den kommer att fortsätta att göra det under de kommande fyrtio åren.

EKONOMISK UTVECKLING Det finns flera orsaker till att utvecklingen minskar antalet konflikter. En del av dem är ekonomiska. Ekonomisk utveckling kräver ökad differentiering och specialisering i arbetslivet och det betyder att ett stort antal personer, grupper och länder vävs samman i ett nätverk av ömsesidigt beroende. Väpnade konflikter är ett allvarligt hot mot sådana nätverk. Genom den utveckling som sker, blir de negativa konsekvenserna av en konflikt mycket mer långtgående.

En konflikt kan till exempel gälla naturtillgångar som är värdefulla för dem som har den militära kontrollen.

Finansiellt kapital och utbildning, som inte kan erövras med våld, gör att den ekonomiska utvecklingen ökar avsevärt. Finansiellt kapital kan lätt flyttas utomlands om en motpart hotar att överta det med våld och det är svårare att få utbildad arbetskraft att bli lönsam mot sin vilja än vad som gäller för outbildad arbetskraft.

Utveckling är även förknippat med skydd av äganderätt och respekt för ingångna avtal, vilket gynnar investeringar och hindrar stölder med hjälp av våld i stor skala.

Utbildning och läs- och skrivkunnighet gör att människor bryr sig mer om andra utanför sin närmaste krets och det kan dämpa motsättningar mellan olika grupper och religioner.

Utveckling innebär också uppbyggnad av representativa politiska institutioner som kan vara fora för fredliga lösningar av konflikter, liksom en stärkt förmåga hos staten att upprätthålla ordningen inom landet.

Ett annat av våra prognosinstrument är en variabel som visar antalet år med fred i ett land fram till nu. Risken för att en konflikt blossar upp på nytt är hög under många år efter en första vapenvila.

1990-TALET VÄNDPUNKT Avkoloniseringen av Asien och Afrika kan delvis förklara ökningen av andelen länder med konflikter fram till 1990.

Ett stort antal låginkomstländer blev självständiga och där uppstod snart inre stridigheter. Det ledde till en konstant ökning av antalet konflikter fram till 1990. 1990-talet blev en vändpunkt, bland annat på grund av att det kalla kriget med sina våldsamma ställföreträdande krig, krig på främmande mark, upphörde och tack vare FNs nya förmåga att genomföra effektiva fredsbevarande insatser.

1990-talet var också en tid när de positiva effekterna av utveckling och statsbyggande i allmänhet började väga upp befolkningstillväxtens och avkoloniseringens effekter.

Dessa optimistiska prognoser förutsätter att framtiden i viss mån kommer att likna det förgångna. Oväntade globala chocker, som djupa och varaktiga lågkonjunkturer, kan göra att en del prognoser visar sig alltför optimistiska.

Där har man heller inte tagit hänsyn till allvarliga framtida effekter av klimatförändringar. Tekniska förändringar kan påverka incitamenten för krig. Om olja kan ersättas med något annat skulle det sannolikt minska antalet konflikter, medan en utveckling av ny teknik som möjliggör andra typer av lönsam utvinning kan öka stridigheterna. Vi vet heller inte vilka andra chocker som kan inträffa. Ett nytt kallt krig mellan gamla och framväxande stormakter kan leda till en ny våg av ställföreträdande krig. Om ett stort land som Kina eller Indien mot all förmodan skulle upplösas och ett antal mindre nya stater bildas, skulle det sannolikt leda till många nya inre konflikter.

Prognoserna förutsätter också att medelinkomstländer kommer till rätta med sina politiska system. I våra inledande prognoser förutsåg vi inte krigen i Libyen och Syrien, eftersom vi inte fullt ut beaktade effekterna av kraven på demokratisering och regeringarnas motåtgärder.

Håvard Hegre

UPPDRAG MISSION NR 2 2014 5

6 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: SYRIEN

Hans bilder från Syrien visas på utställningar och har publicerats i tidningar och böcker.

De visar människor som kämpar varje dag för sin överlevnad och städer som förvandlats till ruiner.

– Mina bilder ska vara historiska dokument, säger Olof Jarlbro. Tanken att en bild skulle påskynda en fred är en utmaning.

Eller kalla det för en mission. text: marie bosund hedberg

foto: olof jarlbro

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: SYRIEN 7

– ATT BEFINNA SIG I

FREDSFÖRHANDLINGARNA mellan den syriska regimen och olika delar av oppositionen pågår i FN-huset i Genève.

Ingen talar om en snabb lösning utan om en långvarig process innan livet kan återgå till det normala i Syrien.

Det är ett drygt år sedan dokumentärfotografen Olof Jarlbro gjorde en reportageresa i en av storstaden Aleppos frontlinjer. Då hade kriget pågått i två år och sedan dess har det trappats upp ytterligare. Minst 130 000 människor har dödats och flera miljoner är på flykt, i sitt eget land eller utomlands. I norra delen av landet är kriget mest märkbart och säkerheten för civilbefolkningen är nästan obefintlig. Att befinna sig i ett krigsområde som journalist eller fotograf beskriver Olof som ”rysk roulette, även om man har en stark överlevnadsinstinkt.” Han åkte till Syrien för att berätta en historia, för att undersöka verkligheten bakom nyhetsrapportering och regimpropaganda.

I början av januari släpptes journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström efter 40 dagar i syrisk fångenskap sedan de tagit sig in illegalt i landet och blivit upptäckta. Det tog tre veckor på nätet för Olof att hitta en kollega han ville samarbeta med – en amerikansk journalist som kände till de syriska krigsområdena. De träffades i Turkiet och tog sig över gränsen till Syrien med hjälp av några soldater från Fria Syriska Armén, FRA. Han försöker förklara hur han har kunnat röra sig så fritt med sin kamera.

ETT KRIGSOMRÅDE SOM JOURNALIST

RÄTT KONTAKTER

ELLER FOTOGRAF

– Det är många faktorer som måste stämma.

Man måste ha rätt kontakter, vara på rätt plats vid rätt tillfälle och inte på fel plats vid fel tidpunkt för det kan ha dödlig utgång. Jag tror också att min ganska direkta personlighet passar bra i extrema situationer. Rebellerna som jag möter får känslan av att jag är reko, jag är den jag säger mig vara. Många av mina bilder är konfronterande porträtt. Jag använder

ÄR SOM RYSK ROULETTE, ÄVEN OM MAN HAR EN STARK ÖVERLEVNADSINSTINKT.

8

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: SYRIEN

inget teleobjektiv, allt är vidvinkel vilket betyder att jag måste vara nära och ta kontakt.

Jag har aldrig gillat smygfotografering och jag jobbar aldrig med pressfotografer i grupp. Det är inte ovanligt att tio fotografer hänger över samma skadade offer som ett gäng gamar. Det borde vara en läkare på plats i stället.

Ibland är det svårt att titta på Olofs bilder. De är nakna men samtidigt fyllda med detaljer. Och nästan varje bild har sin egen historia. Många av bilderna från Syrien skildrar kampen mellan regimens armé och FRA om stadsdelen Aamria i Aleppo. På en av dem syns en krypskytt inne i ett bombat hus. Den enda ljusstrålen kommer från en glugg i väggen och mot den riktar soldaten sitt automatvapen.

En annan bild visar en armésoldat som står på andra sidan gatan och riktar sin kalasnikov mot det mål som är hans fiende. Det finns många bilder med beväpnade personer, många ser ut att vara bara barn, men de bär alla sina vapen i alla möjliga situationer som något som är nödvändigt i skuggan av kriget. Det finns också många gatubilder från Aleppo, som en gång var en mycket vacker stad men som idag är helt förstörd till två tredjedelar.

BLIVIT BESKJUTEN

– Det var svårt att komma hem och redigera bilderna från Syrien. Jag behövde tid för att samla mina intryck. Jag hade stått i hus som bombarderats och blivit beskjuten och jag kunde höra ljudet av skottlossningar när som helst.

Olof är en god berättare även med ord. Det är sällan han tvekar när han ska svara på mina frågor utan det märks att han är angelägen att få förståelse för det som blivit en stor del av hans liv.

– Jag är alltid rädd när jag åker hemifrån.

Det känns både i bröstet och magen när jag lämnar min familj. Men när jag väl är på plats så tänker jag inte så mycket på det. Man går igång på ett slags överlevnadstomgång. Men när jag kommer hem igen är jag väldigt trött men samtidigt väldigt rastlös. Det beror nog på att jag varit på helspänn så länge.

– MÅNGA AV MINA BILDER ÄR KONFRONTERANDE PORTRÄTT. JAG ANVÄNDER INGET TELEOBJEKTIV, ALLT ÄR VIDVINKEL VILKET BETYDER ATT JAG MÅSTE VARA NÄRA OCH TA KONTAKT. SKOLSALAR I SOFIA I BULGARIEN HAR DELATS IN MED TYGSTYCKEN OCH BLIVIT RUM PÅ TVÅ-TRE KVADRATMETER ÅT SYRISKA FLYKTINGAR.

EN SOLDAT FRÅN FRIA SYRISKA ARMÉN I SLAGET OM ALEPPO.

SYRISKA FLYKTINGAR HÄNGER TVÄTT I ETT TRÄD I SOFIA, BULGARIEN.

– JAG HADE STÅTT I HUS SOM BOMBARDERATS OCH BLIVIT BESKJUTEN OCH JAG KUNDE HÖRA LJUDET AV SKOTTLOSSNINGAR

– Jag har aldrig använt skottsäker väst.

Det blir svårt att röra sig med den på sig och med kamerautrustningen. Jag tar ju bilder på folk i t-shirts och gymnastikskor så det skulle bli lite konstigt om jag var skyddad. Jag hade med mig en gasmask för det talades om att regimen använde kemiska vapen som sarin mot befolkningen men jag behövde den inte.

Det var egentligen en slump att Olof blev fotograf. När han var tjugo år gammal åkte han till Nepal för att klättra, vandra, forsränna och rida uppe på höglandet. Men han började fotografera, blev helt uppslukad och bestämde sig för att utbilda sig till fotograf.

NÄR SOM HELST. NEPAL ETT SAGOLAND

OLOF JARLBRO Olof Jarlbro år 35 år, uppvuxen i Helsingborg.

Har en 5-årig utbildning på Famu i Prag, har en bachelor i konst, film och tv.

Har gått 1 år på International Center of Photography, ICP, i New York.

Olof Jarlbro har gett ut fyra böcker: The falling Kingdom (om Nepal), Stonefactory (om Nepal) Nepal and Mao (om Nepal) Syria The War Within (om Syrien) www.jarlbro.com

– Nepal som land slutar aldrig att förundra mig, på vissa platser känner man att man är i ett sagoland, landet är magiskt på så många sätt. Jag har varit där många gånger vid det här laget och jag har dokumenterat folkslag, seder och miljöer. Jag har följt arbetet i en stenfabrik där arbetarna är mer eller mindre livegna och gett ut en bok om det.

– En gång var jag uppe i bergen i Nepal och skulle fotografera soldater från en av landets två arméer, men när jag väl kom till deras bas vägrade de mig inträde. Jag behövde porträtt på soldaterna och det hade tagit mig två dygn att ta mig dit. En soldat berättade att de hade morgonexercis klockan fem och då kunde jag få ta några bilder. Jag ställde klockan på 4.50 och satte mig utanför porten och var redo att ta bilder på soldaterna när de sprang ut.

Enda problemet var att det var beckmörkt. Jag använder sällan blixt så min enda chans att få bilder var att springa med soldaterna upp för bergen tills det blev ljust nog. Men vi var redan två tusen meter upp och det var kämpigt att springa ännu högre upp. Efter en timmes språngmarsch fick jag ta mina bilder och sedan sprang vi nerför. Jag sov på taket på bussen hem – det är säkraste platsen ifall den skulle slira på de slingriga och dåliga vägarna.

– När jag har arbetat i den nepalesiska djungeln händer det ofta att vi stannar i en by och ber om husrum och då ordnar man en fest

10 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: SYRIEN

med mat och dans. Maten är oftast väldigt god men där i djungeldistrikten gillar man håriga gnagare, fast till mig säger de att det är kyckling som serveras. Men det är viktigt att dela bröd när man ska dokumentera andra kulturer.

SYRISKA FLYKTINGAR I SOFIA

Olof är mitt uppe i ett nytt uppdrag som har kopplingar till Syrien. Han har fått ett stipendium från Konstakademien för att dokumentera det liv som två tusen syriska flyktingar lever i ett läger i Sofia i Bulgarien.

Den bulgariska staten har upplåtit byggnader från den gamla sovjettiden, kaserner och skolor som inte längre används. Flyktingarna får en euro var om dagen att klara sig på.

– Det är syriska kurder och även många palestinier som är födda i Syrien men aldrig blivit av med sin flyktingstatus från Israel, berättar han. Nu är de flyktingar igen. De bor eländigt i stora salar som har delats av med tygstycken till rum som är på två-tre kvadratmeter. De har flytt via Turkiet och betalat dyrt till människosmugglare för att komma in i Bulgarien. Det bulgariska Nationalistpartiet har provocerats av ”statens givmildhet” och syriernas närvaro och ett stort antal hatbrott har skett mot syrier och romer.

Olof bor i Sofia med sin fru Elena och deras döttrar Olivia, 3, och Lovisa,1 år.

Det är de som är hans trygghet och fasta punkt och familjen bor antingen här eller i Helsingborg, som är Olofs hemstad. När han är ute på uppdrag är han noga med att hålla kontakt med sin fru. Ibland har de använt satellittelefoner men sedan det visade sig att den syriska armén mördade en amerikansk kvinnlig tv-reporter sedan de kunnat spåra hennes satellittelefon har de blivit försiktigare.

Olof har tagit tusentals bilder från olika delar av världen och gett ut fyra reportageböcker. Han kan förstå om någon funderar över moralen och reflekterar över hur bilderna har tagits.

– Jag vill att mina bilder ska väcka opinion och jag publicerar aldrig bilder som jag inte har kontroll över in i det sista.

•

– JAG VILL ATT MINA BILDER SKA VÄCKA OPINION OCH JAG PUBLICERAR ALDRIG BILDER SOM JAG INTE HAR KONTROLL ÖVER IN I DET SISTA.

EN ARBETARE VID EN STENFABRIK I JADIBUTI, KATMANDU.

EN KRYPSKYTT I ETT BOMBAT HUS I GAMLA STAN I ALEPPO.

12 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: BUSAN

I höstas höll Kyrkornas Världsråd sin tionde generalförsamling i Busan i Sydkorea.

Sara Gehlin och Nils Malmström var utsända av Svenska kyrkan för att delta i geti, Global Ecumenical Theological Institute, en utbildning för unga teologer från hela världen som genomfördes parallellt med generalförsamlingens möten. Båda är övertygade om att de gränsöverskridande samtalen är viktiga när en fredskultur ska skapas.

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: BUSAN 13

SARA GEHLIN FORSKAR OM FREDSKULTUR:

–Freden är en nyckel- fråga för ekumeniken Sara Gehlin, doktorand i missionsvetenskap med ekumenik, följer det ekumeniskt teologiska samtalet som pågår inom ramen för Kyrkornas världsråds arbete kring fred och rättvisa. text: marie bosund hedberg

VÅR LÅNGA SVENSKA FRED KOM ATT STÅ I SKARP KONTRAST TILL DET LÅNGA VAPENSTILLESTÅND SOM DOMINERAT RELATIONEN MELLAN NORD- OCH SYDKOREA I SEXTIO ÅR.

foto: privat bild

PÅ VÄGGARNA I HENNES arbetsrum på Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, ctr, i Lund hänger planscher och bilder med tydliga fredsbudskap. ”Visions of world peace”, ”Translating War into peace” och det klassiska fredsmärket.

Sara Gehlin är mitt uppe i sin avhandling om religiöst fredsbyggande och analyserar religiösa källor till fred. Hon har med sig många nyttiga intryck från dagarna i Busan.

– En av de största upplevelserna under geti var att få sitta ner tillsammans med de andra i seminariegruppen och diskutera utbildningens olika frågeställningar förutsättningslöst, berättar hon. Jag satt tillsammans med deltagare från Sydkorea, Indien, Ghana, Brasilien, Jamaica, Texas, Serbien och Tyskland. Våra diskussioner handlade om fred, men också om sociala reformer och demokratisk utveckling.

– Vi fick också presentera oss själva och vårt land, fortsätter hon. Jag berättade om Sveriges neutralitet och om vår långa 200åriga fred, men också om att vi är det land i världen som exporterar flest vapen per capita.

14 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: BUSAN

Det gjorde de andra väldigt förvånade och vi kom att reflektera djupare kring frågan om vad fred egentligen innebär. Vår långa svenska fred kom att stå i skarp kontrast till det långa vapenstillestånd som dominerat relationen mellan Nord- och Sydkorea i sextio år.

Vapenstilleståndet konserverar det kalla krigets spänningar på den lilla koreanska halvön och innebär en konflikt med globala dimensioner.

Våra vänner från de sydkoreanska kyrkorna delade med sig av sina drömmar om en fred i Korea som skulle kunna bli ett hoppets tecken för fred i hela världen.

RÖDA LAPPAR

Under åren 2008-11 har Kyrkornas världsråd arbetat fram ekumeniska dokument kring en rättvis fred: An Ecumenical Call to Just Peace och Just Peace Companion. De dokumenten är en grund för Saras forskning. Dokumenten behandlades under generalförsamlingens möte i Busan och hon kunde följa diskussionerna kring dem i ett par olika arbetsgrupper. getideltagarna hade också möjlighet att följa vissa av världsrådets beslutsprocesser.

– Tidigare arbetade man utifrån

Sara Gehlin (trea från vänster) uppskattade diskussionerna med unga teologer från hela världen.

majoritetsbeslut men övergick till consensusbeslut i början av 2000-talet, något som motiverade ortodoxa kyrkor till att stanna kvar i världsrådet. Under sessionerna användes blå lappar för ett svalt intresse och röda för bifall.

Det är en process som tar tid och sökandet efter samstämmighet beskrivs av många som en spirituell process.

Intresset för ekumenik har funnits hos Sara sedan tonåren. Hon växte upp i Kungälv på västkusten där det kyrkliga livet präglas både av gammalkyrklighet och karismatik. Hon tog också del i Pingstkyrkans ungdomsverksamhet.

– Samtidigt var jag aktiv på Stiftsgården i Rättvik där jag arbetade som volontär och deltog i olika läger och kurser, berättar hon. Stiftsgården har en starkt social och internationell profil. Dit kom människor från hela världen med sin musik och sina berättelser. Det var på Stiftsgården jag för första gången fick höra talas om ekumenik.

För mig, som var en del av tre väldigt olika kyrkliga miljöer, kom ekumenik direkt att bli en intressemagnet. Det ekumeniska sammanhanget gav ett forum för att diskutera och reflektera tillsammans kring kyrkornas olikheter och gemensamma engagemang.

MELLANKRISTEN DIALOG

– När jag var 19 år åkte jag med en grupp från Stiftsgården till det ekumeniska freds- och försoningscentret Corrymeela Community på

Nordirland. Tiden på Nordirland gjorde det tydligt för mig hur konfessionella identiteter kan underblåsa väpnade konflikter. Samtidigt gav tiden på Corrymeela en erfarenhet av hur mellankristen dialog och vänskap kan vara del av ett aktivt fredsbyggande. När jag tittar i backspegeln kan jag konstatera att erfarenheterna från Nordirland sådde fröet till den avhandling jag skriver på idag.

I sin forskning vill Sara visa på teologins roll på freds- och konfliktlösningsfältet. Hon följer det internationella ekumeniska samtalet idag, där man arbetar med teologiska modeller som ligger till grund för ett aktivt ekumeniskt fredsarbete. I avhandlingen undersöker hon hur ”rättvis fred” utvecklas som ett ekumeniskt teologiskt begrepp som relateras till arbetet för en fredskultur.

Sara undervisar både på Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, ctr, och i Freds- och konfliktvetenskap vid Lunds universitet.

– Även studenterna som läser fredsoch konfliktvetenskap visar intresse för religionsperspektivet, förklarar hon. När det kalla kriget var över och religiöst motiverat våld bröt ut, som i det forna Jugoslavien, kom intresset för religiösa faktorer att öka inom freds- och konfliktvetenskapen.

Händelserna den 11 september 2001 ledde till ett ännu större sökande efter kunskap kring religioners konfliktskapande och fredsbyggande roll.

•

ÄVEN STUDENTERNA SOM LÄSER FREDSOCH KONFLIKT- VETENSKAP VISAR INTRESSE FÖR RELIGIONS- PERSPEKTIVET.

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: BUSAN 15

–De nya kyrkorna får plat ekumeniska rörelsen Nils Malmström har studerat missionsvetenskap vid ctr i Lund med inriktning på pentekostalism i Nigeria och Sverige och han anser att Kyrkornas Världsråd verkligen har sträckt ut en hand för att ta emot de pentekostala kyrkorna i gemenskapen. Här är hans rapport från Busan. generalförsamlingen, Dr. Walter Altman, sade i sitt inledningsanförande bland annat att pentekostalismen har växt kraftigt, om än som en mycket fragmenterad rörelse, och har etablerat sig som en av mest betydande strömningarna inom kristen tro idag, men är ännu inte tillräckligt representerad inom Kyrkornas Världsråd, kv.

– Ett växande antal av dessa kyrkor visar intresse för medlem­skap eller har åtminstone sökt en dialog med oss. Men det är ändå klart att kv i dag i mindre grad representerar världens kristna än när vi grundades, eller i alla fall sedan 1961 när kv välkomnade de ortodoxa kyrkorna in i gemenskapen.

Liknande tankar förde Dr Michael Kinnamon, f.d. generalsekreterare för National Councils of Churches i usa, fram i en föreläsning för oss geti-studenter.

– År 2010 hade kvs medlemskyrkor föga mer än 20 procent av världens kristna och det är en andel som stadigt sjunker, eftersom mycket av tillväxten inom den globala kristna befolkningen sker i kyrkor, som historiskt inte varit del av kv.

Nu ska man ha i åtanke att den största kyrkan i världen, den romersk-katolska, inte MODERATORN FÖR

KYRKORNAS VÄRLDSRÅDS NYA DOKUMENT ÄR NOG ETT AV DET BREDASTE DOKUMENT KRING MISSION SOM NÅGONSIN PRESENTERATS.

16 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: BUSAN

officiellt är medlem av kv men ändå har etablerade ekumeniska kontakter med såväl kv som flera av dess medlemskyrkor.

Men även bortsett därifrån finns det alltså en växande del av kristendomen, bestående av pente­kostala, evangelikala och andra oberoende kyrkor, som inte är en del av ekumeniken. Framför allt växer dessa kyrkor utanför Europa och Nordamerika.

KARISMATISK VÄCKELSE

Med pentekostalism menar jag kyrkor eller grupper som betonar den Helige Andes verk, ofta i form av olika manifestationer under gudstjänsten, såsom tungotal, profetior, helande och andra andliga gåvor, som beskrivs i Bibeln. Teologiskt går de tillbaka på Apostlagärningarnas andra kapitel, där det beskrivs hur Anden kommer över de troende i Jerusalem i form av eldstungor. Detta skedde på den skördefest som firades 50 dagar efter påsk inom judendomen. Där av ordet pentekostal av grekiskans ”pentecosté” som just betyder femtionde dagen. Inom kristendomen har man sedan dess firat denna högtid när Anden blev given. Pentekostalismen som egen kyrkorörelse uppstod i början av 1900-talet och går tillbaka till väckelserörelser i usa i städerna Topeka 1901 och senare Los Angeles

ts i den

1906, men liknande väckelser uppkom också lokalt i Korea, Indien och Wales. Pente­kosta­ lismen spred sig snabbt över världen och har haft förmåga att anpassa sig till ett flertal olika kontexter. Givetvis förekommer pentekostala yttringar också inom traditionella kyrkor, något som ökat sedan 1960-talet och ibland benämns karismatisk väckelse/förnyelse.

Tidigt drabbades pentekostalismen av avståndstagande från andra kyrkor, vilket senare ledde till att olika pentekostala kyrkor och samfund grundades. I Sverige spelade baptisten Lewi Pethrus en stor roll för bildade av den svenska Pingströrelsen.

MISSIONSIVER

Tidigt spred sig pentekostalismen också över hela världen, eftersom man hade en stark missionsiver, grundad på läran om Jesu snara återkomst. Framför allt från 1970-talet och fram till idag har den haft en enorm tillväxt i vissa delar av världen, exempelvis i Brasilien och i afrikanska länder söder om Sahara, där länder som Nigeria, Ghana, Kenya och andra spelar stor roll. I Asien har länder som Sydkorea, Indonesien och delar av Indien och Kina också präglats av denna väckelse.

Så vad sker då i nuläget?

Hur långt är man beredd att gå för att få med pentekostala kyrkor? Dr Michael Kinnamon gav bilden av ett rep med knutar på, knutar som är överenskommelser som man kommit fram till genom åren

under arbetet med kv, som aldrig kan knytas upp igen, till exempel arbete mot rasism och sexism. De kan inte rubbas för att få med nya kyrkor, men andra mindre principiella ställningstaganden eller fokusområden måste kunna ändras, när nya kyrkor kommer med i gemenskapen.

MÖTESPLATSER?

Vilka mötesplatser finns det då mellan kv och pentekostala kyrkor? En som nämndes flera gånger var Global Christian Forum, en idé som föddes av dåvarande generalsekreteraren för kv, Konrad Raiser, för att skapa en mötesplats och forum för samtal.

Ett annat intressant arbete är det som skett i samband med det nya missionsdokument som kv antagit och som presenterades under generalförsamlingen. Det presenterar en ny syn på mission och evangelisation i en globaliserad värld och tar sin utgångspunkt i marginaliserade grupper i världen och är resultatet av ett samarbete där såväl kv som World Evangelical Alliance wea och Romersk-katolska kyrkan deltagit. På detta sätt är det nog ett av det bredaste dokument kring mission som någonsin presenterats. Eftersom en del pentekostala kyrkor ingår i wea har det även viss relevans för relationen mellan kv och pentekostala kyrkor.

•

Nils Malmströms forskning är inriktad på de pentakostala kyrkorna i världen.

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: BUSAN 17

Fred är mer än bara frånvaro av krig eller organiserat våld. Verklig fred är en situation där alla former av våld är utrotade och samhällskonflikter löses med fredliga och konstruktiva medel.

Så står det i Diakonias policy. Därför

arbetar vi för att bygga samhällen som

förmår att hantera konflikter utan att ta

till våld och som övar avspänning och avrustning istället för upprustning och vapenexport”.

BO FORSBERG GENERALSEKRETERARE DIAKONIA

Orden ”fred” och ”försoning” finns med i tal, hälsningar, dokument och skrifter på all världens språk. I politiska, religiösa och sociala sammanhang. Uttalade av enskilda människor eller grupper med önskemål om frid på jorden.

Men går det att formulera ett svar på frågan?

VAD ÄR FR 18 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: ENKÄTEN

Fred är att våga låta bli andras liv.

OLOF BECKMAN LEKTOR I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, HISTORISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET, OCH FOLKRÄTTSRÅDGIVARE VID FÖRSVARSMAKTENS HÖGKVARTER

För mig är fred bland annat

att människor kan leva i

säkerhet och trygghet,

utan att frukta för sitt liv och sin hälsa, utan hot om våld från interna eller externa parter. I Sverige firar vi i år 200 år av fred vilket förstås varit avgörande för vår utveckling – både av samhället och för oss som bor här.

Många tar idag fred för givet, men det är viktigt att komma ihåg faktorer som bidrar till fortsatt fred: bland annat handel, samarbete med andra länder, demokratiska fri- och rättigheter, respekt för mänskliga rättigheter.

KARIN ENSTRÖM (M) FÖRSVARSMINISTER

På LPI (Life & Peace

Institute) betonar vi

processen, själva vägen

”från - till”. Vi talar gärna om konflikt-omvandling. Vi tror att hållbar fred i ett samhälle uppnås genom att konflikter ”avväpnas” med ickevåld, kunskap och förståelse.

Det är viktigt att alla parter deltar och äger såväl konfliktanalysen som vägen till fred. Freden börjar redan i det här arbetet som inkluderar istället för att exkludera. Freden säkras genom fortsatt dialog och människor som deltar över skillnader och åsiktsgränser. Konflikterna finns kvar men blir till drivkrafter, tillgångar i fredlig samhällsutveckling.

TORE SAMUELSSON KOMMUNIKATIONSCHEF LIFE & PEACE INSTITUTE

För mig handlar fred

ytterst sett om upprättade

relationer – först och

främst med Gud genom Jesus, men också med andra människor och med skapelsen. Det handlar om att tacka ja till att vara del av Guds ursprungstanke, hans rike. Sen är fred också ett där alla Föruppdrag mig handlar fredkan bidra värld genom praktisk till en helad ytterst sett om uppkonfliktomvandling och försoning.

rättade relationer – Det protest mot våld kan innebära först och främst i samhället, till Jesus, våldtäktsoffer med Gud stöd genom men i Kongo för global också eller medarbete andra människor nedrustning.

Fred byggs påhandlar många och med skapelsen.

Det sätt. omTillsammans. att tacka ja till att vara del av Guds ursprungstanke, NIKLAS EKLÖV hans rike. Sen är fred också ett POLICYRÅDGIVARE FÖR uppdrag där alla kan bidra till FRED OCH FÖRSONING en helad värld genom praktisk SVENSKA KYRKAN konfliktomvandling och försoning.

INTERNATIONELLT ARBETE Det kan innebära protest mot våld i samhället, stöd till våldtäktsoffer i Kongo eller arbete för global nedrustning. Fred byggs på många sätt. Tillsammans.

NIKLAS EKLÖV POLICYRÅDGIVARE FÖR FRED OCH FÖRSONING SVENSKA KYRKAN INTERNATIONELLT ARBETE

RED?

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: ENKÄT 19

:

:

”DETTA GOR HATET OCH RADSLAN MED OSS”

”Många palestinier och israeler lyckas, mot alla odds, bryta sig loss från klichéer och stereotyper och kan därmed bilda sig en djupare och mer välgrundad uppfattning om sina medmänniskor.”

I höstas anordnade Kristna fredsrörelsen en utbildning för framtida ickevåldstränare.

Deltagarna fick studera hur allt från ickevåldsliga metoder till ickevåldsliga livsåskådningar kan fungera konstruktivt i olika typer av konfliktsituationer.

Fältstudierna bedrevs under en vecka i Jerusalem och på Västbanken. text och foto: johan marticki

UNDER RESAN FICK

vi möjlighet att sätta oss in i hur våld kan styra människor i konfliktsituationer, hur orättvisor kan riva upp djupa sår som aldrig läker.

Som de flesta av oss kanske förväntar sig är ilska, hunger efter att ge igen för gamla oförrätter samt tendensen att projektera all ondska på den andre, det vill säga fienden, dominerande inslag i den israelisk-palestinska relationen.

Men det finns undantag. Många palestinier och israeler lyckas, mot alla odds, bryta sig loss från klichéer och stereotyper och kan därmed bilda

sig en djupare och mer välgrundad uppfattning om sina medmänniskor.

Somliga väljer att ta ytterligare steg för att, på olika ickevåldsliga vis, kämpa för en förändring.

Under vår första dag träffade vi Cedar från den palestinska rörelsen Sabeel. Hon gav oss en intressant inblick i problematiken med att vara kristen och läsa Bibeln med palestinska ögon. Bibeln är som bekant full av gammaltestamentliga avsnitt som berättar om hur Israels fiender förintas. Cedar berättade om hur detta för henne ledde till en djup kris där hon för en tid utan någon större

framgång försökte upphöra med att vara kristen. Alternativet för Cedar och många andra kristna palestinier blev så småningom att tillägna sig de bibliska texterna på nytt, att med utgångspunkt från Jesus läsa Bibeln med palestinska ögon, och därigenom kunna förankra tron i de avsnitt som betonar Guds rättvisa, nåd och medlidande med alla.

Processen mynnade så småningom ut i något som har fått benämningen palestinsk befrielseteologi samt en uppmaning till världen att göra ickevåldsmotstånd mot ockupationen.

Uppmaningen finns formulerad i det så kallade Kairos Palestine dokumentet,

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: JERUSALEM OCH VÄSTBANKEN 21

EN BIT AV DEN NIO METER HÖGA MUREN I BETLEHEM.

vars fulla titel lyder: ”A moment of truth: A word of faith, hope and love from the heart of Palestinian suffering.”

FÖRÄNDRING

Det finns alltså palestinier som trots att palestinierna genom historien har lidit nederlag efter nederlag och än idag tvingas se sitt livsutrymme reduceras allt mer ändå vågar tro att ett ickevåldsmotstånd mot ockupationen är den bästa typen av motstånd. Vi träffade även israeler som genom olika ickevåldsliga metoder kämpar för en rättvis fred.

Imbra från icahd (Israeli

Commitee Against House Demolition) tog med oss på en dagstur i östra Jerusalem. Hon gav oss en historieföreläsning där vi fick reda på hur förutsättningarna till fred kontinuerligt har förändrats sedan vapenvilan 1949. Israel har undan för undan flyttat fram sina positioner på Västbanken genom att bygga bosättningar, vägar som går mellan bosättningar och israeliskt territorium och som enbart får användas av israeler och därmed isolerar de palestinska territorierna från varandra, samt på senare tid även muren som går rakt genom palestinskt territorium.

22 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: JERUSALEM OCH VÄSTBANKEN

Imbra fortsatte att berätta om Israels ”policy of demographic change” som i praktiken innebär att infödda palestinier aldrig får tillstånd att bygga nya hus i östra Jerusalem samtidigt som nya judiska bosättningar kontinuerligt byggs upp. Resultatet: palestinier bygger ändå. Palestinier som bygger hus utan bygglov får sedan betala böter samt leva med en överhängande demoleringsorder som när som helst (nästa vecka, om ett år, om tio år, om hundra år) kan träda i kraft med mycket kort varsel.

Husdemoleringarna har enligt Imbra två syften: Att göra livet omöjligt

SKIBENTEN OCH FOTOGRAFEN JOHAN MARTICKI.

”PÅ DENNA FÖRTRYCKANDE MAKTSYMBOL BLOMMAR PLÖTSLIGT NÅGON BETLEHEMBOS DRÖMMAR UPP, OCH GÖR DEN FULA MUREN, OM SÅ BARA FÖR ETT ÖGONBLICK, VACKER”.

IMBRA FRÅN ICAHD (ISRAELI COMMITEE AGAINST HOUSE DEMOLITION) GUIDADE GRUPPEN I ÖSTRA JERUSALEM.

för palestinska familjer och därmed fördriva dem, och att ersätta palestinska familjer med judiska familjer. icahd samlar in pengar för återuppbyggande av demolerade hus och har som politiskt mål att ockupationen ska upphöra.

New Profile, en annan israelisk organisation, är en feministisk rörelse för kvinnor och män som inte vill leva i en militärstat. Aktivisterna vill sätta fokus på frågan om vad militärens roll i samhället är. Lihi från New Profile berättade för oss om hur militära objekt, symboler och idéer sakta men säkert tar över allt mer av det vardagliga livet i Israel, det civila utbildningssystemet och den israeliska ekonomin. Det militära har blivit det nya normala i Israel, berättar Lihi, och det innebär att israeler inte längre reflekterar över militärens roll i samhället.

EN RESA BORTOM MUREN

Under vår vecka i Jerusalem stiftade vi även bekantskap med den palestinska organisationen Wi’am (Palestinian Conflict Resolution & Transformation Centre), israeliska Shministim, Parents Circle, Christian Peacemaker Teams samt en deltagare i det palestinska följeslagarprogrammet. Vi var med och firade sabbatsgudstjänst i en synagoga på Agron Street, deltog i en sabbatsmåltid på Agron Guesthouse och samtalade med israeliska studenter.

Något av det mest minnesvärda blev ändå när vi med en guide från atg (Alternative Tourism Group) fick möjlighet att besöka människorna bakom muren i Betlehem och Hebron.

Vi inledde turen genom att ta oss genom en checkpoint i Betlehem, en stad som är nästan helt omringad av muren. Vi gick länge längs den taggtrådsförsedda

UTSIKT I HEBRON.

betongkonstruktionen, betraktade klotter och målningar och begrundade detta märkliga fenomen. Man hör ofta från både israeler och palestinier att den muren inte är det riktiga problemet, utan att det är de mentala murar som vi bär inom oss som ställer till det. Men denna konkreta mur har på något vis fått tjäna som en oväntad tavelduk och vittnar numera om ett folkligt budskap: all längtan, all frustration, all ilska, all rädsla, all vanmakt och allt hopp finns där.

När vi sedan hade besökt Hebron, där vi fick uppleva våldets och hatets högst påtagliga närvaro, kände jag mig

24 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: JERUSALEM OCH VÄSTBANKEN

tung och nedslagen. Men så mindes jag muren i Betlehem och slogs plötsligt av en märklig tillförsikt som gav mig framtidshopp. Denna konkreta mur uppenbarar saker som människors inre mentala murar nog gör allt för att dölja: Det är så här illa det det kan bli när vi låter vår rädsla, aggression och vårt hat få härja ohämmat. Muren synliggör något som tidigare inte var lika synligt. Och på denna förtryckande maktsymbol, där blommar plötsligt någon Betlehembos drömmar upp, och gör den fula muren, om så bara för ett ögonblick, vacker.”

•

Krigets första offer är sanningen.

ORDEN KOMMER URSPRUNGLIGEN FRÅN DEN GREKISKE DRAMATIKERN AISKYLOS (526-456 F KR). HAN DELTOG SOM SOLDAT I FLERA KRIG, SIST I SLAGET VID SALAMIS 480 F KR, DÄR DEN PERSISKA DOMINANSEN I GREKLAND BRÖTS. SLAGET GAV HONOM INSPIRATION TILL SKÅDESPELET ”PERSERNA”, VILKET VÄCKTE ILSKA EFTERSOM DET KUNDE TOLKAS SOM SYMPATISKT INSTÄLLT GENTEMOT DEN PERSISKE FIENDEN.

DEN AMERIKANSKE REPUBLIKANSKE SENATORN HIRAM JOHNSON (1866-1945) ANVÄNDE UTTRYCKET SOM MOTIVERING TILL VARFÖR USA INTE SKULLE GÅ MED I FÖRSTA VÄRLDSKRIGET.

DEN AMERIKANSKA FÖRFATTAREN PHILIP KNIGHTLEYS BOK ”KRIGETS FÖRSTA OFFER ÄR SANNINGEN: KRIGSKORRESPONDENTEN SOM HJÄLTE OCH MYTSKAPARE” KOM UT 1977 OCH I NYUTGÅVA 2004, DÅ SOM ETT INLÄGG I DEBATTEN OM MEDIAS SÄTT ATT BEVAKA IRAKKRIGET

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: BETRAKTELSEN 25

notiser SYRISKA KVINNOR I FREDSSAMTAL Just nu pågår fredsförhandlingarna om konflikten i Syrien. På plats finns representanter från det av Palmecentret stödda nätverket Syrian Women’s Network (swn) som deltar i förhandlingarna. De syriska kvinnorna har nu kommit överens om ett kravdokument som de driver i fredssamtalen. swn har varit med i förberedelsearbetet inför fredskonferensen genom att föra fram sin agenda i möten med fn-sändebudet Lakhdar Brahimi och fns säkerhetsråd. Representanter från swn ingår också i stödteam för förhandlarna i oppositionsdelegationen.

– Det är viktigt att konferensen nu blir av. Syrien är slaget i spillror.

Det första som måste ske är att våldet upphör. Vi är trötta på regimens våld och på de extremister som har kidnappat vår revolution. Lösningen måste vara politisk, säger Hivin Kako, swns verksamhetschef. swn samlar organisationer och personer i och utanför Syrien som representerar en mångfald av regioner, generationer, etniska grupper och yrkestillhörigheter. Det övergripande målet är att öka kvinnors inflytande i den dialog för fred som hittills varit mansdominerad. www.palmecenter.se

SVERIGE VÄRLDSTREA SOM GIVARLAND På ett år bidrar svenskt bistånd till att drygt 3,8 miljoner människor världen över som drabbats av kriser och katastrofer får tillgång till rent vatten och sanitet och drygt 1,9 miljoner nödlidande människor får tillgång 26 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: NOTISER

till primärhälsovård. Det visar Sidas biståndsbarometer om humanitärt bistånd som gäller 2012.

Sverige är den tredje största humanitära givaren i världen efter usa och Storbritannien. Det humanitära stödet via Sida uppgick till 2,8 miljarder kronor 2012, vilket är 14 procent av den totala svenska biståndsbudgeten för året.

2013 har varit ett år med många konflikter och katastrofer. De humanitära katastrofer som krävt mest stöd har varit konflikterna i Syrien, Demokratiska Republiken Kongo och Sydsudan, men också tyfonen i Filippinerna. www.sida.se

UTGRÄVNINGAR I BIBLISK STAD Svenska arkeologer i Jordanien har kartlagt en cirka 60 meter lång välbevarad byggnad från 1100 f. Kr. i den antika staden Tell Abu al-Kharaz.

Byggnaden är från en period som dominerades av stora folkvandringar.

Nya fynd stödjer teorin att staden tidigt befolkats av de så kallade sjöfolken som kom från södra och östra Europa och slog sig ner i länderna runt östra Medelhavet med utlöpare ända till Jordandalen.

– Vi har bevis för att kultur från dagens Europa finns representerad i Tell Abu al-Kharaz. En grupp av sjöfolk av europeisk ursprung, filistéerna, bosatte sig i staden, säger Peter M Fischer, professor vid Göteborgs universitet, som har lett utgrävningarna. Vi fann bland annat keramiska kärl som i form och dekoration påminner om kärl från Grekland och Cypern, och en typ av tyngder som har använts vid vävning som förekom i centrala och sydöstra Europa vid denna tidpunkt.

Tell Abu al-Kharaz ligger i Jordandalen på gränsen till Israel och Västbanken. Den motsvarar med största sannolikhet den bibliska staden Jabesh Gilead. Den svenska Jordanienexpeditionen har utforskat staden som grundades 3200 f. Kr. och varade i närmare 5 000 år.

Mycket välbevarade konstruktioner av sten har frilagts under utgrävningarna. Bland fynden finns försvarsmurar, hus, tusentals kompletta fynd delvis lokalt tillverkade, delvis importerade från sydöstra Europa.

– En av våra slutsatser efter utgrävningen är att den ”jordanska kulturen” är en entydig medelhavskultur även om landet inte gränsar till Medelhavet. Här fanns det välorganiserade samhällen långt innan de stora pyramiderna i Egypten byggdes, säger Peter M. Fischer.

Källa: Göteborgs universitet

RELIGIONENS ROLL I KONFLIKTER Konflikter blossar upp både på lokal och nationell nivå på olika platser i världen. De kan vara nödvändiga inslag för politisk och ekonomisk utveckling men det är inte ovanligt att de övergår i krig. Vilken roll spelar religionen i krigen som pågår? Kan den vara ett hjälpmedel för fred?

Det är frågor som diskuteras vid Lund Annual Mission studies seminarium den 5 mars. Bland föreläsarna finns Isak Svensson, Elisabeth Gerle, Sara Gehlin, Hans Olsson och Henni Alalva.

Seminariet genomförs på ctr, Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, Lunds universitet och pågår mellan 13.15–18. www.ctr.lu.se

SEMINARIUM

läst sedan sist MICHAEL LAPSLEY WITH STEPHEN KARAKASHIAN

REDEEMING THE PAST. MY JOURNEY FROM FREEDOM FIGHTER TO HEALER (ENG)

Här har vittnesbörd från olika personer som varit med i detta arbete, vävts in i berättelsen, vilket gör att läsaren får en djupare förståelse för arbetssättet. Möjligen gör detta ibland att framställningen blir något ryckig, vilket även kan bero på att Michael Lapsley haft Stephen Karakshian som medförfattare.

Bokens viktigaste förtjänst är inte berättelsen om Michael Lapsleys liv utan budskapet att det är möjligt att bearbeta traumatiska minnen och gå vidare som en helad människa.

ANDERS GÖRANZON Lektor vid University of KwaZulu-Natal, Sydafrika Utsänd av Svenska kyrkan

WWC, Orbis books. Mary Knoll, New York.

2012.

MALALA YOUSAFZAI OM ATT BLI EN HELAD MÄNNISKA Den 28 april 1990 öppnade prästen Michael Lapsley ett brev, som innehöll en brevbomb.

Mandela var frisläppt men sydafrikansk säkerhetspolis fortsatte sin terror. Michael Lapsley blev av med synen på ett öga och båda sina händer. Boken handlar om hur han kunde gå vidare utan att bli bitter.

Berättelsen förs på tre nivåer. Först Michel Lapsleys eget liv, vilket är nog så fascinerande. Hur han som ung pojke kämpade för att bli upptagen i the Society of the Sacred Mission (en anglikansk prästorden) och hur han sedan förflyttades till Sydafrika och förvandlades från en relativt naiv, ung man till ANC-medlem. Genom hela boken finns en spänning mellan hans kristna tro och kampen för social rättvisa. Ett exempel är konflikten med Desmond Tutu, gällande huruvida en präst kunde vara med i ett politiskt parti eller inte.

Ett annat perspektiv är Sydafrikas försoningsprocess. Michael Lapsley diskuterar ingående relationen mellan försoning och ekonomisk upprättelse. Han kritiserar sannings- och försoningskommissionen och de vita sydafrikanerna, för att de inte gått in i försoningsprocessen på djupet. Han är mycket kritisk till förre presidenten de Klerk, för att denne aldrig erkänt att apartheidsystemet var orättfärdigt. Han kämpar också med förre justitieministern Adriaan Vloks påstådda omvändelse.

En tredje sida av framställningen rör the Institute for Healing of Memories. Från en blygsam begynnelse är det idag en metod, som används i konfliktbearbetning över hela världen.

MALALA VAR NOMINERAD TILL NOBELS FREDSPRIS 2013.

JAG ÄR MALALA ICA bokförlag 2013 EN BOK MAN MÅSTE LÄSA ”Låt oss plocka upp våra böcker och pennor.

De är våra mäktigaste vapen.”

Iklädd en av Benazir Bhuttos vita dupatta (sjal) över sin rosa älsklings-salwar kamiz (dräkt) står Malala där. På ett både övertygande och modigt sätt riktar hon sig till världens ledare vid ett tal inför FN på sin sextonårsdag.

Fadern var mycket lycklig när hans dotter föddes. Det var kärlek från första ögonkastet.

Att få en flicka i Pakistan står inte alls lika högt i kurs som att få en pojke, men här upplever man det som att de båda är sammansvetsade ifrån början. Han gav henne namnet Malala vilket kommer av Maiwand som var Afganistans främsta hjältinna.

I boken berättas det att fadern som barn stammade och att han längtade efter att bli vältalig och att kunna tala inför människor.

Till sin fars tvekan ställde han upp i en ”talartävling”. Han tränade idogt på sitt tal och tog hem första priset i tävlingen.

Det var första gången han fick sin pappa att le.

Malala ställer också upp i många liknande tävlingar och intervjuer och blir både drillad men även uppmuntrad av sin pappa.

Uppväxten i Swatdalen beskrivs som mycket vacker och lycklig. I dalen som är den vackraste platsen i världen finns blomsterängar, frukträdgårdar och vattendrag fulla av öringar. Swat kallas för Orientens Schweiz.

När talibanerna börjar få mer och mer makt påbörjar armén i maj 2009 Operation True Path för att driva ut talibanerna från Swatdalen.

Våldsamheterna tvingar familjen att fly.

När familjen återkommer efter tre månader kontrolleras hela dalen av armén. Malala kallar nu sin dal för sorgens dal.

Det finns ingen som på allvar verkar ta ansvar för det som håller på att hända. Efter en tid förstår man att talibanerna inte har lämnat dalen. Malalas pappa och hon själv hotas allt oftare på grund av den kamp de för för flickors rätt till utbildning.

Sedan händer det i en skolbuss, det som får hela världen att reagera. Malala blir skjuten i huvudet, och den långa resan från Swat till Birmingham börjar.

Det är här som Malala blir hela världens symbol för att flickor ska ha rätt till utbildning. Utmärkelserna och inbjudningarna kommer från hela världen och för henne ända in i FN-huset.

Boken om Malala köpte jag direkt efter en resa till Pakistan.

Den berörde mig mycket och sedan bar jag den med mig i min väska under hela hösten. Så fort tillfälle ges berättar jag om den. Innehållet är fantastiskt men man får inte glömma att den är skriven av en 16-åring som vill vara duktig inför sin pappa och hela världen.

GUNILLA KRISTIANSSON Barnmorska i Rosengård, Malmö

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: LÄST SEDAN SIST 27

ha dödat sin son för att sona mina tillkortakommanden kändes inte bara meningslöst utan närmast som nonsens.

Nao Sokhom slänger sina armar i luften som om han ville be om ursäkt för det han just har sagt. Samtidigt lyser han upp hela rummet med ett leende som man nog måste vara kambodjan för att kunna åstadkomma.

– När jag hade flyttat till stan för att studera, lyssnade jag ibland på kristna radiosändningar, fortsätter han. Där predikades det om förlåtelse och om att Guds nåd skylde våra fel och brister.

Jag hade uppfostrats till att ta ansvar för mitt liv och att jag inte kan göra någon annan ansvarig för de fel jag har begått.

Varför skulle en gud vilja lägga detta ansvar på sin son och låta honom lida för mina tillkortakommanden?

TT EN GUD SKULLE

KRISTNA I KAMBODJA

Vi är på lutherska seminariet i Hongkong där Sokhom läser till präst. Det är en kurs i kyrkohistoria och Sokhom håller på att redogöra för kristendomens historia i Kambodja.

Vi kommer in på frågan om varför människor blir kristna i Kambodja och han börjar berätta om sig själv och om varför han har lämnat buddhismen och blivit kristen.

– Jag var inneboende hos en kristen familj som var väldigt snäll mot mig och som jag tyckte mycket om. Men jag kunde inte känna annat än förakt för Jesu ställföreträdande lidande som de ibland berättade för mig om. Den guden förstod jag mig inte på, säger han.

– En dag fick jag höra ett helt annat budskap. Någon talade om den kristna guden som skaparen, den som hade skapat hela världen och att han hade

text och foto: dieter mitternacht

gjort det av kärlek och med ett gott syfte. Medan jag lyssnade drabbades jag av en lyckokänsla och en obändig önskan om att vilja hänge mig till en gud som höll hela världen i sin omsorg, hade gett allt omkring mig, även mitt eget liv, ursprung, mål och mening.

Sokhom växte upp i en liten by med ungefär 300 familjer någonstans i Kambodja. Hans barndomsminnen framstår som paradisiska. Alla i byn kände varandra och tog hand om varandra. Det fanns vatten och mat för alla, tillräckligt med fiskar i bäcken, och ingen behövde svälta. Skulle någon högtid firas i byn, samverkade alla och varje familj delade med sig av sitt till det gemensamma. Så är det tyvärr inte idag, men så var det då.

PASSA KO OCH SYSKON

– Visst kunde vi känna oss ensamma som barn när våra föräldrar var tvungna att lämna oss ensamma hemma för att

DET GLADA BUDSKAPET FÖRÄNDRADE SOKHOMS LIV 28 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: HONGKONG XX

resa till stan och arbeta i några veckor.

Jag fick då ta ansvar för småsyskonen i några dagar och passa vår ko när hon betade. Men det var som det var och vi saknade inget.

Sokhom minns hur han redan som barn ibland filosoferade.

– Jag satt på bryggan och fiskade, eller på ängen och vaktade vår ko.

Jag såg upp mot himlen och undrade över meningen med livet. Att allt bara hade funnits och skulle finnas i all oändlighet, utan avsikt eller mål, det kändes innehållslöst. Att en dag finnas och nästa dag dö, finns det någon mening i det?

Och så återkommer han med ett skratt till sin tro.

– Jag förstår att det där med Guds förlåtelse är en viktig del av evangeliet, säger han, men mig berörde det inte då. Idag vet jag att Jesu försoningsdöd är en del av skapargudens plan för sin skapelse. Att tro på Jesus som en

DIETER MITTERNACHT ÄR PROFESSOR I NYA TESTAMENTET OCH TIDIG KRISTENDOM OCH UNDERVISAR PÅ LUTHERAN THEOLOGICAL SEMINARY I HONG KONG.

manifestation av skapargudens plan för sin skapelse, det värmer mitt hjärta. Men det känns långsökt att vara rädd för att inte duga för Gud, eller att tänka sig att människor behöver förlåtelse för att de har fötts till världen.

EVANGELIETS KÄRNA

Med sitt vittnesbörd avslöjar Sokhom, utan att ha reflekterat över det, den västerländska protestantiska traditionens kontextualitet. I västerlandet har vi i hundratals år definierat evangeliets kärna som frid med Gud, syndaförlåtelse, rättfärdiggörelse av tro på Kristi ställföreträdande lidande, att duga precis som vi är. Vi har trott att det är evangeliets tidslösa och universella kärna. Men, som Krister Stendahl har påpekat i sin berömda artikel Paulus och Samvetet, var det otröstliga samvetet inför lagens krav knappast något som Paulus kände till

eller plågades av. Istället har det sin bakgrund i det medeltida botinstitutet och ett inåtvänt och individualiserat samvete.

Jag kommer att tänka på William Wrede, som för över hundra år sedan hävdade att ”rättfärdiggörelse av tro” var en stridstes för Paulus, ett debattinlägg i brottningen med andra judekristna, inte kärnan i hans budskap. Eller, som Albert Schweitzer hävdade att den juridiska aspekten i frälsningen är en ”sidokrater” medan centrum i Paulus evangelium, ”huvudkratern” alltså, är att Gud i Kristus förlossade och befriade sin skapelse från ondska. En paulinsk befrielseteologi alltså, med centrum och utgångspunkt i en kärleksfull skapare som upprättar och läker sin skapelse.

När jag delar mina reflektioner med Sokhom ger han mig ännu ett avväpnande leende och säger: ”Yes, I like it very much.”

•

LUTHERAN THEOLOGICAL SEMINARY (LTS) i Hongkong firade sitt 100-årsjubileum förra året. Seminariet grundades 1913 i staden Shekow i den kineskiska provinsen Hubei av nordiska och amerikanska lutherska samfund.

På 1940-talet började Svenska kyrkan sända svenska lärare till seminariet.

Bland utsända har funnits Birgitta och Per Larsson och Johan Hasselgren.

Nuvarande innehavare av lärartjänsten är den tionde i raden.

Idag fungerar LTS som ett regionalt seminarium med studenter från hela sydostasien. Genom stipendier från Mekong Mission Forum och andra finansiärer kan ett 30-tal studenter från Mekongregionen (Myanmar, Thailand, Laos, Kambodja och Vietnam), Indonesien och Kina läsa vid skolan. Sokhom är en av stipendiaterna. Hongkong och Lutheran Theological Seminary är en av Lunds Missionssällskaps noder i världen.

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: HONGKONG 29

BAKGRUNDSFOTO: SHUTTERSTOCK

FOTO: IDA NILSSON TEXT: MARIE BOSUND HEDBERG

Camilla Rönnbäck, skolkyrkopedagog i Luleå, förbereder resan till Sydafrika tillsammans med några av deltagarna, Noelle Kanamugire, Hodchakorn Methadon och Zarah Rezai.

MÖTESPLATSER PÅ ANDRA SIDAN JORDKLOTET Att dela ut stipendier för resor och projekt som genomförs här hemma eller utomlands hör till Lunds Missionssällskaps mest synliga verksamheter.

Camilla Rönnbäck, skolkyrkopedagog i Luleå, får 190 000 kronor för en utbytesresa mellan ungdomar i Luleå och ungdomar i Sydafrika i oktober 2014. Projektet ”Vi har bara varandra” är ett samarbete mellan det estetiska programmet i Luleå Gymnasieby och Luleå Domkyrkoförsamling.

VAD HANDLAR PROJEKTET OM? – Det inleddes 2005 och har utvecklats genom åren. Vi har knutit kontakter med bland annat två skolor i kåkstaden Khayelisha i Kapstaden och några av de eleverna har besökt Luleå. Förra året samarbetade sex ungdomar från det estetiska programmet och Luleå Domkyrkoförsamlings internationella tjejgrupp kring en teaterföreställning som gestaltar ”från utanförskap till gemenskap”.

De som medverkar i projektet representerar

30 UPPDRAG MISSION NR 2 2014: STIPENDIATEN

olika nationaliteter, religioner och kulturer och de har bestämt att deras modersmål ska vara med i föreställningen – thai, persiska, kinyarwanda, xhosa, afrikaans, engelska och svenska. Pjäsen ska spelas i Luleå, Norrbotten och i Sydafrika.

planerat resan i detalj och berättat om Sydafrikas historia. I Kapstaden ska våra ungdomar delta i skolarbetet, genomföra workshops, besöka hem, uppleva miljöer och få insikt i ungdomarnas livsvillkor i kåkstäderna.

VAD ÄR SYFTET MED PROJEKTET? – Det är att skapa mötesplatser med hjälp av olika typer av kommunikation och på så sätt skapa förståelse, motverka rasism och utveckla förmågan till ett förhållningssätt som präglas av samarbete, solidaritet och ömsesidigt engagemang hos ungdomarna.

Målet är också att överbrygga gränser mellan svenska ungdomar och ungdomar från olika delar i världen hemma i Luleå och mellan ungdomar på de sydafrikanska partnerskolorna.

VAD HÄNDER SEDAN? – De svenska ungdomarna kommer att få redovisa projektet i sina gymnasiearbeten.

Deras erfarenheter dokumenteras, ställs ut och redovisas i skolor och kyrkor i Sydafrika och i Sverige. Elevernas inriktningar får avgöra om det blir i text, bild, teater eller film. Dessutom kommer eleverna att bära med sig sina intryck från resan resten av livet och det är inte det minst viktiga.

HUR FÖRBEREDER NI ER INFÖR RESAN? – Vi har haft regelbundna träffar med deltagarna, både i skolan och i kyrkan. Vi har gått igenom ungdomarnas bakgrunder,

Övriga stipendiater hittar du på www.lundsmissionssallskap.se

STIPENDIATER

GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE Lunds Missionssällskap grundades 1845 och är Sveriges äldsta. De allra första svenska missionärerna i Indien och Kina kunde resa ut på uppdrag av sällskapet.

Idag har missionsarbetet tagit helt nya former och utvecklats till gränslösa samarbeten, utbyten och dialog och genomförs av grupper eller enskilda.

Missionsbegreppet omfattar även arbetet för fred och ickevåld och en världsvid gemenskap.

Lunds Missionssällskap har ett nära samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete. Biskopen i Lund är hedersordförande och vi verkar utifrån de breda nätverk som styrelseledamöterna har både här hemma och utomlands.

Starka band finns även till den teologiska fakulteten vid Lunds universitet, Centrum för teologi och religionsvetenskap, och särskilt till ämnena missionsvetenskap och religionsteologi.

UNGDOMAR VIKTIGA Lunds Missionssällskap förvaltar avkastningen på de gåvor som testamenterats till sällskapet och fyra gånger om året delas rese- och projektbidrag ut till sökande från hela landet, och antalet sökande har ökat markant under de senaste tio åren.

– I första hand stöder vi ungdomar, de är viktiga för oss eftersom de har en framtid och vågar se över kultur- och religionsgränser, säger Samuel Rubenson, ordförande i Lunds Missionssällskap.

Oftast söker de resebidrag för olika slags volontärinsatser. Vi stödjer även utbytesverksamhet av olika slag och vill gärna uppmuntra till en mångfald av uttrycksformer med projekt som innehåller musik, konst och film.

KUNSKAPSUTBYTEN Lunds Missionssällskap arbetar dessutom med fyra noder över världen. Dessa mötesplatser för utbildning oh interreligiös dialog finns i Hongkong, Kapstaden, Jerusalem och Malmö. Vi lånar erfarenheter

från varandra och ställer frågor som vad Malmö kan lära av Kapstaden, Hongkong eller Jerusalem. Eller tvärtom – vilka erfarenheter och lösningar kan Malmö bidra med. I Hongkong har vi gett stöd till ett centrum för studiet av mötet mellan kristen tradition och kinesisk kultur, och genom detta till utbyten med universitet i Kina, men också till teologisk utbildning för de många minoritetskyrkorna i Sydostasien.

I Kapstaden bidrar vi till finansieringen av professuren The Desmond Tutu Chair vid den teologiska fakulteten vid University of Western Cape. I Jerusalem stöder vi Svenska teologiska institutet, STI, och dess arbete med religionsdialog och religionsteologi genom bidrag till en professur i religionsteologi. I Malmö stöder vi Västra Skrävlinge församlings arbete tillsammans med moskén i Rosengård och olika nätverk för en förståelse mellan olika religiösa traditioner, framför allt islam och kristendom. www.lundsmissionssallskap.se

VILL DU MEDARBETA? Vill du skriva artiklar, bokrecensioner, debattartiklar eller analyser i Uppdrag Mission? Hör av dig till redaktör Marie Bosund Hedberg, 0733-60 87 54 eller red@uppdragmission.se.

VILL DU PRENUMERERA PÅ UPPDRAG MISSION? Tidskriften kommer ut fem gånger om året (inklusive ett tjockare temanummer under sommaren). En helårsprenumeration kostar 200 kronor inom Sverige, 300 kronor inom övriga Europa och 350 kronor i övriga världen.

Du kan anmäla dig antingen genom att maila till red@uppdragmission.se eller genom att skriva till redaktionen, se adress sid 3.

Ange namn, adress, mailadress och telefonnummer. Du kan också kontakta redaktionen på 0733-60 87 54.

nr 4 • 2011 årgång 166

Halva sanningen finns på den andra sidan

llskap lunds missionssä en tidskrift från

–detta är mit t mal mö! ann ilmar nils per martin sHifaa

Västra Jerusalem Rabbinen på baRRikadeRna 14 Östra Jerusalem det lilla huset i sheikh JaRRah 24 analys söRen Wibeck om den histoRiska konflikten 6

166 • 45 kr • nr 4 • 2012 • årgång

andreas sonja CeCilia lina riCHard BoB

jeHosHua karin tony marie jonas sandra

6 sin kärlek till malmö 16 ilmar reepalu om d är en del av malmö per Brinkemo somalilan 20 är olika i malmö BoB Hansson alla 39 om framtidens malmö kristina olsson

Birgit Bo rafael elsie kristina

Lunds Missionssällskap delar varje år ut resestipendier till i första hand ungdomar under utbildning för tjänst i kyrkan och missionen och grupper vars resa är en del av ett ömsesidigt utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer.

Resan ska vara väl förberedd och ingå i en långsiktig informations- eller utbildningsverksamhet och ansökan ska innehålla en realistisk budget för genomförandet.

Numera kan stipendieansökan bara göras via Lunds Missionssällskaps sida, www.lundsmissionssallskap.se/ stipendier. Fyll i det elektroniska formuläret enligt anvisningarna och skicka det per e-post till stipendium@lundsmissionssallskap.se Skicka in din ansökan i god tid!

Sista datum för att söka stipendierna är 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november. Räkna med att du kan få svar på din ansökan några veckor senare.

När resan eller projektet har avslutats ska stipendiaten/stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission och/eller på hemsidan. Maila in text och bilder till rapport@lundsmissionssallskap.se

pendium ansökan om resestismissionssallskap.se

0805.pdf epost till: stipendium@lund Ansökan skickas per datum, t.ex: Hans_Hansson_10 ditt namn och dagens Namnge pdfen med Beslut (fylls i av LMS) Datum (fylls i av LMS)

ansök an om

projektbidrag

Ansökan skickas per epost till stipendium@ Namnge pdfen lundsmissionssallskap.se med ditt namn och dagens datum, Eventuella bilagor t.ex: Maria_Larsso ska skickas per n_20110214.p post Box 32, 221 00 Lund. Märk försändelsentill Lunds Missionssällskap, Stiftskansliet, df med ”Ansökan Projektbidrag”. i av LMS) Beslut (fylls i av LMS)

Beslutsdatum (fylls

Sökandes namn (obligatoriskt)

Telefon (obligatoriskt)

Sökandes namn

Adress (obligatoriskt)

(obligatoriskt)

Telefon (obligatoriskt

)

E-post (obligatoriskt)

Adress (obligatoriskt

)

Resans längd, alternativt

datum för utresa och

hemresa (obligatoriskt) E-post (obligatoriskt

)

Samarbetspartner på

resmålet (obligatoriskt)

Privat initiativ eller genom

Projektets längd

(obligatoriskt)

en organisation (obligatoriskt) Samarbetspartner

Resans budget (obligatoriskt)

Privat initiativ eller

Syfte med resan (obligatoriskt)

Projektets budget

(obligatoriskt)

genom en organisation

(obligatoriskt)

(obligatoriskt)

Syfte med projektet

(obligatoriskt)

1 (2)

1 (2)

EN TIDSKR IFT FRÅN LUNDS MISSIO NSSÄLL

SKAP • NR 2, 2014 • ÅRGÅN G 168 • 45 KR

2014 fredens ar?

TEMANUMMER: en tidskrift från lunds missionssällskap

SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS STIPENDIER

www.lundsmissionssallskap.se

NÄSTA NUMMER UTE 25/4

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4 • 2013 • ÅRGÅNG 167 • 45 KR

Kapstaden

KRÖNIKA HAR KRIG NÅGON FRAMTID? 4 SYRIEN KRIGS BILDER SKA FRÄMJ A FRED 6 ENKÄT FEM RÖSTE R OM FRED 18

KONTAKTA MARIE BOSUND HEDBERG 0733-60 87 54 PREN@UPPDRAGMISSION.SE

HENNES SOPBERG FÅR SYDAFRIKA ATT VÄXA 10 HÄR HJÄLPS MAMMOR OCH BARN TILL ETT TRYGGT LIV 30 INTERNATIONELL FÖREBILD I KAMPEN MOT HIV 36 FRAMTIDEN FORMAS FÖR DEN FRIA GENERATIONEN 38

UPPDRAG MISSION NR 2 2014: LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP 31

POSTTIDNING B Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg

4 1 1 1 8 6 3 0 0

Hjälp människorna som fLyr från våldet i Sydsudan Ge en gåva idag!

90 01 22-3 Pg 90 0-12 23 Bg

Svenska kyrkan är en del av