Vad är en människa?

DEL 2

Att besöka en plats som kallas helig

Om studiebesök som pedagogisk metod

Det är kallt och ruggigt ute. December väntar runt hörnet och det regnar på ett sätt som nästan inte märks, samtidigt som elevernas blöta jackor vittnar om att den fuktiga novemberluften gjort sitt. Vapenhuset fylls av sorl från 25 stycken 16-åringar, och för varje eftersläntrare slår den tunga dörren igen hårt. Klassen har förberett sig inför besöket. Läraren har sammanställt elevernas frågor som kommer i ett mail till oss i förväg och som helst ska besvaras innan studiebesöket i kyrkan är över. »Varför är du kristen?«, »Vad tror du händer när man dör?«, »Vad tycker kristna om andra religioner?«, »Tror du på skapelseberättelsen i Bibeln?« Listan på funderingar är lång och skulle räcka för dagslånga samtal.

Men innan samtalet om deras frågor tar vid ska vi uppleva kyrkan. Det blir en pendelrörelse mellan historia och nutid. Samlade runt den medeltida dopfunten pratar vi om dopets när, var, hur och varför. En äldre man tränger sig artigt fram mellan eleverna, doppar sina fingrar i vattnet, korstecknar sig och böjer knä. Ögonblicket är över lika snabbt som det kom, några fnissar och byter blickar, medan andra känner igen symbolhandlingen. En pojke undrar: »Kan man jämföra det där med att man tvättar sig innan man går in i en moské?« Ja, kanske. Det är många som vill förbereda sig på olika sätt när de kommer till en plats som upplevs helig. Den religion de läst om i klassrummet blir plötsligt levande och känslan av att det medeltida rummet kan förväxlas med ett museum är för stunden borta.

När vi kommer till predikstolen och frågan: »Vet ni vad det här heter?« hänger i luften säger en elev: »Jag minns inte riktigt, men när jag var liten tyckte jag det som ut som en balkong, typ en prästbalkong«. Skratt såklart, förlösande att klassen tillåts skratta i ett rum där det lätt känns som om tystnaden har företräde.

Den här klassen är en av de ca 200 skolklasser som besöker Uppsala domkyrka varje år. Eleven som identifierade predikstolen som en prästbalkong är en av ca 4 000 andra. Det är en stor grupp skolelever som sannolikt får gå från kyrkan med en större förståelse av rummet än de hade när de kom. I bästa fall har också deras förståelse av vad det är att tro gett en nyfikenhet på olika människors olika sätt att förhålla sig till livet. Lena Roos som forskat kring betydelsen av studiebesök i undervisningen skriver: »[…] studiebesök tenderar att ge mersmak; de brukar leda till att elever vill besöka fler platser och ofta ser till att få göra det, till exempel ute på en resa. Som lärare kan man alltså därigenom bidra till att eleverna även i framtiden kommer att se mer av världen. Det som från början kanske upplevdes så främmande

att det främst var skrämmande övergår därmed till att snarare bli spännande, och därmed är ju något stort vunnet.«16

Att läsa om rullstensåsar, mossa och jordlager är en sak – att gå ut i naturen med en lärare som på plats visar och berättar är något helt annat. Inte så sällan innebär också en skogsförlagd biologilektion att eleverna själva får undersöka och ta reda på saker och undervisningen blir på så sätt konkretiserad.

Hur många enskilda lektioner från din skoltid kommer du ihåg? Gissningsvis ganska få, och det kan ju kännas lite nedslående för den som lagt ner mycket tid på att planera och genomföra undervisningen. Vardagarna i klassrummet tenderar i minnets bibliotek att flyta ihop till en massa, och det kan vara svårt att skilja den ena lektionen från den andra. Men så finns det där som stack ut, det som bröt av och gjorde att lektionen blev något annorlunda. Kanske var det besöket på rullstensåsen eller när Majas pappa kom och berättade om hur det var att jobba som sjuksköterska? Kanske var det intervjun med farmor när uppgiften handlade om att ta reda på hur det svenska samhället förändrats under en livstid? Kanske var det studiebesöket i den närliggande kyrkan, där du i och för sig hade varit på flera skolavslutningar men där du egentligen först nu fick träffa någon som berättade om tron och rummet? Tänk om du som läser den här boken kommer att vara del i ett av de där minnena som sticker ut för en elev! Sett ur det perspektivet blir arbetet med att bygga upp bra studiebesök kanske något av det viktigaste du kan göra.

Vem är religiös?

En svensk kvinna i 40-årsåldern som var på en internationell läkarkonferens berättade att hon vid ett tillfälle satt och åt med en man från Indien. Mannen frågade: »Vad är du?« Hon uppfattade det som att han frågade varifrån hon kom så hon svarade: »Jag är från Sverige, jag är svensk«. Mannen tittade lite förvånat på henne och upprepade frågan: »Nej, jag menar vad är du?« Lite generad över att ha missuppfattat att han ville veta något om hennes profession svarade hon: »Jag är ortoped«. Mannen tittade på henne igen, nu med ett leende då det var uppenbart att frågan inte hade något riktigt fäste hos hans svenska kollega. »Nej, jag menar vad är du, alltså vad tror du på? Jag är hindu, vad är du?«

För 70% av världens befolkning är frågan om religiös tillhörighet inte alls konstig. Religion är något som beskriver ens kulturella tillhörighet eller en trosgemenskap och tradition som man identifierar sig med. Att förstå vad religion är och hur religiositet påverkar enskilda individer och grupper är med andra ord ett viktigt sätt att göra världen mer begriplig.

16 Roos 2016, s. 215.

Forskning har visat att elever som inte beskriver sig själva som religiösa ofta pratar om religion som något som handlar om »de andra«. Religion betraktas inte som något som har med deras eget liv att göra. Religionen kan också upplevas som något exotiskt och ovanligt, samtidigt som en troende människa ibland beskrivs som oupplyst och vetenskapsfrånvänd. Elever som i sin tur själva positionerar sig som religiösa och som möter sin egen tradition såsom den beskrivs i läroböckerna eller hos klasskompisar har ofta svårt att identifiera sig med den bild som beskrivs. Religionen upplevs ofta beskrivas som något ganska fyrkantigt, det finns en tonvikt på beskrivning av dogmer, historia och begrepp, vilket gör att den levda religionen, den som är en del av vardagslivet, oftast lyser med sin frånvaro. Det kan handla om frågor som hur religionen påverkar ens identitet och upplevelsen av gemenskap i det religiösa sammanhanget.

Studiebesök

Att göra ett studiebesök kan vara ett sätt att utmana elevers föreställningar och erfarenheter om vad levd religion är. Studiebesöket under en religionslektion kan ha olika syften och därmed göras på olika sätt. Någon lärare tycker att det är viktigt att studera byggnader, kulturmiljöer eller kanske museiföremål för att förstå något om religionens historiska utveckling. För en annan lärare blir studiebesöket viktigt för att det ger en möjlighet att träffa en troende människa vilket i sin tur kan öppna för ett samtal om livsfrågor. För en tredje kan studiebesökets syfte vara att minska fördomar och rädsla mellan olika grupper i klassen genom att eleverna får möta en person som visar på likheter i religioner och traditioner snarare än motsatser. Oavsett syftet med besöket är det viktigt att det inte blir hängande i luften, det är en del av ett större sammanhang och behöver därför kompletteras med andra studier. Thérèse H. Britton har identifierat tre perspektiv som är viktiga och som underlättar förståelsen av vad levd religion innebär. Dessa är nödvändiga för lärare att tänka på när undervisningen planeras men också bra att känna till när man utvecklar skolarbetet i en församling: • Individperspektivet. Eleverna får möta en människa i vars liv religionen är en viktig del. Det kan med fördel göras genom ett studiebesök, men om det är svårt att genomföra kan eleverna också möta en troende människa genom ett reportage i till exempel en film. Att möta en troende individ kan bidra till att elever kan identifiera sig och göra att eleverna utmanas i sina föreställningar och fördomar om vad det innebär för en viss individ att leva som troende. • Självreflektion. Det är viktigt att eleverna får fundera över sina egna utgångspunkter och hur det påverkar deras föreställningar om hur till exempel en kristen människa är. Var har bilderna kom-

mit ifrån? Är föreställningarna positiva, negativa eller neutrala och varför? En vanlig uppfattning om religion i ett svenskt klassrum är att den som är troende har blivit tvingad till det av sina föräldrar eller att man till exempel går på gudstjänst varje söndag. Var kommer de bilderna ifrån? • Förståelse av mångfald. Eleverna behöver arbeta med den mångfald av representationer som finns inom en viss religion eller livsåskådning. Om studiebesöket har varit i en protestantisk kyrka behöver eleverna få fundera över och jämföra olika kristna inriktningar för att vidga begreppet »kristen«.17

Vilka fördelar har ett studiebesök i en kyrka? Det finns många fördelar med ett studiebesök i en kyrka: • Variation. Ett studiebesök bryter av i den vanliga rutinen. Att byta plats och få höra en ny människa berätta om något underlättar ofta för lärandet. • Aktivitet. Ett studiebesök innebär ofta att eleverna får använda fler sinnen än i klassrummet, vilket aktiverar flera olika minnessystem. • Konkretisering. Studiebesöket gör att eleverna får se och uppleva det som de läst om i sina böcker. Religionen blir »på riktigt« och det som kanske var obegripligt i text blir begripligt när man ser det. • Förståelse. Studiebesöket kan bidra till att eleverna får en större förståelse av vad religionen kan betyda. Kanske kan det också skapa en förståelse av att det som beskrivs i läroböcker bara är en liten del av helheten och att helheten aldrig till fullo kan förstås.

Vilka utmaningar finns med ett studiebesök i en kyrka? Det finns också en del utmaningar vid studiebesök. Som kyrklig medarbetare i rollen som den som eleverna möter behöver du vara medveten om vad som kan bli komplicerat för dem i mötet med dig. Det här är några saker som kan vara bra att tänka på inför besöket: • Vem representerar du? Kanske är du det enda mötet eleverna får med en person som representerar »en kristen«. Även om du är medveten om kristenhetens brokiga familj kanske inte eleverna är det, beroende på vilka förkunskaper de har. Du behöver fundera igenom i förväg hur personlig du vill/ska vara om eleverna ställer frågor. Det är bra att förklara vilken kyrka du tillhör och att din egen till-

17 » Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion« av Åsa Larsson, www.skolporten.se, publicerad 12 juni 2019.