Vart är vi på väg och hur når vi dit?

hörighet till viss del påverkar din tro, även om det finns många saker som kristna över hela världen tänker liknande kring. Många lärare är angelägna om att eleverna ska få möta en företrädare som inte provocerar eller bidrar till att förstärka fördomar. Det är en fullt begriplig önskan i en tid då levd religion inte alltid ses som något positivt. Samtidigt är det viktigt att inte ge eleverna en alltför tillrättalagd bild som helt döljer de meningsskiljaktigheter som finns mellan olika traditioner. Det möte som eleverna gjort med dig blir inte trovärdigt om de sen inte känner igen det du berättat om i verkligheten. Elever tenderar att uppfatta den representant de möter som »den sanna versionen« av den religion som personen står för. Det är lätt att tänka att eftersom personen delar med sig av ett inifrånperspektiv blir den en expert på att beskriva religionen för andra.18 • Var försiktig med att göra en elev till din parhäst. Även om ett studiebesök kan innebära något positivt när det gäller religiös bekräftelse för enskilda elever, bör du vara försiktig med att be elever berätta något om sin egen tro. Elever som har en egen tro upplever sig ofta utsatta och blir betraktade som lite dumma av sina klasskompisar. Det kan ju vara så att du känner en elev som finns i församlingens verksamhet, men kom ihåg att när eleven kommer på studiebesök är det skolkontexten som är överskuggande. Det är inte säkert att eleven inför sina klasskompisar vill kännas vid att hen har ett kyrkligt engagemang. • Har du och läraren samma mål med studiebesöket? Med största sannolikhet har läraren som kommer med sin klass till kyrkan ett pedagogiskt mål med besöket. Det syftar kanske till att fördjupa elevernas kunskap och förståelse av kristen tro eller också kan det finnas mål som helt enkelt handlar om att gruppen behöver få uppleva något ovanligt och spännande tillsammans. Att besöka ett heligt rum kan behöva motiveras för både vårdnadshavare och elever, och därför måste du som står som arrangör vara tydlig med vad läraren kan förvänta sig att studiebesöket innehåller. Ju tydligare du kan koppla dina aktiviteter till läroplanens centrala innehåll och kursplan, desto bättre. Det skapar en viktig ram både för dig och för klassen.

18 Britton 2019, s. 18.

60

DEL 3

Nu tändas tusen juleljus

Samling vid krubban. För årskurs 1–3.

Berättelsen om när Jesus föddes är en av kyrkans stora berättelser och den handlar om att Gud vill komma nära alla människor. Hela visningen sker i dialog med barnen.

Koppling till läroplanen

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll: • »Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.« (Ur kursplanen för religionskunskap, årskurs 1–3.)

Material

• Julkrubba (alternativt altartavla eller fönster med födelsescenen) • En stark ficklampa • Stjärnkikare: oblatrör, lim, färgade papper och dekorationsmaterial

Upplägg

Bakgrund: om ikonologi Ett kyrkorum är ofta utsmyckat med konst i form av altartavlor, väggmålningar, textilier och andra föremål. För att betrakta, förstå, uppleva och kanske kritiskt granska olika konstnärliga utsmyckningar i ett kyrkorum kan olika pedagogiska metoder behöva användas. En sådan metod kallas för ikonologi1 och bygger på att man tittar på ett konstverk i tre steg utifrån både historiska och kulturella aspekter. De tre stegen syftar till att gradvis fördjupa förståelsen av konstverket, och därför kan stegen också beskrivas som nivåer – betraktaren rör sig från en ytlig nivå till en djupare nivå.

1 Ikonologi kommer från grekiskan och kan översättas med »bildlära«. Modellen utvecklades av Erwin Panofsky, en av 1900-talets största konsthistoriker. Han utgick då från en befintlig tvåstegsmodell, kallad ikonografi, och la till ett tredje steg.

• Steg 1: Vad man ser. I det första steget, som kallas den för-ikonografiska nivån, ska konstverket beskrivas med utgångspunkt från frågan: Vad ser du? Värderingar och tolkningar får vänta, detta steg handlar om att beskriva det mest uppenbara: former, färger, föremål, personer, djur och så vidare.

Beskrivningen kan också handla om hur bilden är komponerad vad gäller riktningar och känslor.

Föreställ dig Leonardo da Vincis målning Nattvarden. Analysen av den i det första steget skulle kunna vara: »Jag ser flera människor som sitter vid ett dukat bord.« Det skulle också kunna vara: »Jag ser människor som vänder sig mot personen i mitten. Personen i mitten ser allvarlig ut.« • Steg 2: Vad man vet. I det andra steget, som kallas den ikonografiska nivån, beskrivs konstverket med utgångspunkt från det du redan vet om konstnären eller tolkningar av motivet som du känner till. Kanske vet du vad som var typiskt för en viss konststil under en viss historisk epok? Hur påverkades konstnären och konsten av rådande kultur och politik? I likhet med det första steget är också känslorna viktiga i steg två. Skillnaden är att känslorna beskrivs med utgångspunkt från den aktuella tidens konststil, händelser och värderingar. Föreställ dig igen da Vincis Nattvarden. Analysen av den i det andra steget skulle kunna vara: »Jag ser Jesus med sina lärjungar« eller »Jag ser att lärjungarna är oroliga. Kanske har Jesus just sagt att en av dem ska förråda honom?« • Steg 3: Vad betyder det? I det tredje steget, som kallas den ikonologiska nivån, handlar det om att fundera över konstnärens syfte med bilden och hur konstverket berör en själv. Finns det något i konstverket som gör att du kan uppleva associationer till ditt eget liv och dina egna erfarenheter?

Om du återigen föreställer dig Nattvarden skulle analysen i det tredje steget kunna vara: »För mig blir bilden av den brokiga skaran människor runt nattvardsbordet en viktig bild av hur jag tänker mig kyrkan. Alla får vara med, alla är välkomna.« Det skulle också kunna vara: »Jag ser hur Jesus ord om att någon av lärjungarna ska förråda honom gör att lärjungarna diskuterar ivrigt i grupper om tre och tre. Jag frågar mig var jag skulle vara vid detta bord.« Även om det i detta steg blir viktigt att fundera över bildens egentliga betydelse sett ur konstnärens perspektiv är det lika viktigt att tolka den med utgångspunkt från dig själv. Detta gör att det inte finns någon slutsats kring konstverket som är rätt eller fel. Om en grupp har gjort en ikonologisk analys tillsammans kommer det sannolikt att visa sig under steg tre att deltagarnas olika livserfarenheter och kunskap påverkar upplevelsen av konstverket och gör att tolkningarna skiljer sig åt.