Att följa Jesus där livet händer by Argument Förlag

björn gusmark

Att följa jesus där livet händer nya sätt att vara kyrka i praktiken argument

tryck

Pierre Eriksson

isbn 978-91-7315-626-4 Dardedze holografija sia, lettland

Argument Förlag AB Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg www.argument.se info@argument.se tel 0340-69 80 00

björn gusmark

att följa jesus där livet händer nya sätt att vara kyrka i praktiken

argument

• •• • •• •

INNE HÅLL

Inledning 7

en kompass 27

lärjungaskap för 2000-talet 13 en karta 47

en matsäck 59

en adress dit du ska 71 6

att hitta stöd 81

att komma igång 89 Litteraturtips 100

In led ning

Du kanske har en vilja att följa Jesus, men undrar: Hur gör jag

det? Det korta svaret är: Genom att bli en »liten Kristus«. Det är därifrån begreppet kristna ursprungligen kommer, de som är som små kristusar. »Vilken övermäktig uppgift«, kanske du tänker. »Inte så konstigt att jag inte riktigt kommer igång.« Om du tvivlar på din egen förmåga att vara en kristen kan du trösta dig med att du inte är ensam. De flesta kristna står inför samma problem. Att följa Jesus där livet händer vill ge konkret vägledning för hur du och andra tillsammans kan ta steg på vägen för att mer och mer bli små kristusar. Min förhoppning är att boken ska ge dig nya tankar och visa på möjligheter som du inte tänkt på förut. Att följa Jesus har blivit lite som att flyga med bara en vinge. Vi får mycket vägledning kring hur det kristna livet bör se ut i allt som sker innanför kyrkans väggar, men väldigt lite kring hur det ska se ut i världen utanför, där livet händer. Det här kan göra att vi, likt ett envingat plan, snart befinner oss i spinn på väg mot marken i kyrkligt självupptagna cirklar. Om vi inte lägger till en andra vinge i form av praktisk handling i vårt vardagsliv lyfter aldrig det vi kallar lärjungaskap. Det finns ofta ett avstånd mellan kyrkans undervisning och människors vardagsliv. Vad innebär det att vara kristen på sin arbetsplats, i fotbollsklubben eller i föräldraföreningen? Vem av dem du träffar på söndagarna vet hur din kristna tro påverkar dig i dina olika vardagssituationer? Vem hjälper dig att dela med dig av din kristna tro till andra? Det är en utmaning att låta den kristna tron spilla över i vardagslivet, och för de allra flesta är det svårt att ta sig an den utmaningen på egen hand.

~8~

Om du känner igen dig i det här, vill den här boken erbjuda dig att på enkla sätt ta rygg på Jesus i ditt vardagsliv. Egentligen är inget av det du kommer att möta i den här boken nytt – möjligen bara lite bortglömt i stora delar av vår institutionaliserade kyrka. Vi får hjälp på vägen genom att gå tillbaka till hur Jesus själv mötte människor och hur han lärde sina lärjungar att göra detsamma. Genom kyrkans historia har många rörelser vuxit fram just därför att de återupptäckt vad det innebär att följa Jesus där livet händer. Vid ett tillfälle visar Jesus exempelvis sina lärjungar hur man behandlar barn och gör utifrån det en koppling till Guds rike. »Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig dit in.« (Luk 18:15–17) Var skedde den undervisningen? Inte i synagogan, utan mitt bland människor mitt i vardagen. Jesus undervisade inte bara med ord, utan påfallande ofta i handling när han och hans lärjungar hamnade i olika vardagssituationer. Både när de var ensamma och när de var bland massor av människor. Frågan är om inte detta är ett ytterst relevant perspektiv även på 2000-talet. Människor i vår tid är ofta trötta på budskap och teorier, men söker desto mer efter sätt att få livet att fungera praktiskt i sina relationer, i olika ställningstaganden och så vidare. Ytterst söker man kanske efter en djupare mening med livet, en som håller i praktiken. Utgångspunkten i den här boken är att lärjungaskap handlar om att leva ut sin tro där livet händer. Att söndagen bara är en dag i veckan och att det kristna livet därför framför allt levs de andra sex veckodagarna. För att kunna göra det behöver vi lite vägledning i form av:

~9~

> > > >

En kompass som visar rätt riktning. En karta för att planera en färdväg som fungerar just för oss. En matsäck som gör att vi kan hålla ut på vägen. En adress dit vi ska så att vi vet när vi är framme.

Det här är en resa som man inte behöver eller ska göra ensam. Det är svårt, rent av förtärande, att försöka följa Jesus på egen hand. Vägen in i kristen tro är absolut ett personligt steg, men den kristna tron är inte personlig eller privat, den är gemenskap. Kanske har vi en felaktig bild av att vi samlas på söndagen för att sedan sändas ut att vara lärjungar i vår ensamhet. Jesus sände lärjungar två och två. (Luk 10:1)

»den kristna tron är inte personlig eller privat, den är gemenskap.« I den här boken får du råd kring hur det dubbla kärleksbudet att älska Gud och sin nästa kan bli verklighet på sätt som du inte kunde ana. Du kommer att upptäcka hur missionsbefallningen att gå ut och göra lärjungar kan vara så naturlig och enkel att faktiskt vem som helst kan göra det. Boken vill visa hur stora ord som tro, mission och kyrka kan få flytta ut i vardagslivet.

~ 10 ~

Jag gör också en kort sammanfattning av de praktiska erfarenheter och den teologiska reflektion som ligger till grund för Fresh Expressions of Church, den inomkyrkliga rörelse som startade i Storbritannien i slutet på förra millenniet. Den sprider sig nu över hela världen och verkar fungera särskilt väl i den västerländska, postmoderna kulturen. Den svenska benämningen är Nya sätt att vara kyrka, och du kan läsa mer om detta i boken med samma namn. Utgångspunkten för Att följa Jesus där livet händer är boken The 21st Century Christian. Den är skriven av Michael Moynagh och Michael Beck, som är teologer och ledare för Fresh Expressions of Church i Storbritannien respektive USA. Jag har gjort en fri omarbetning anpassad för svenska förhållanden. Alla exempel från konkreta församlingsarbeten och initiativ är hämtade från olika håll i världen, även från Sverige. I boken är de avidentifierade av två skäl. Dels befinner sig många av dessa små gemenskaper i ett skört tidigt skede, dels ska vi inte frestas att kopiera vad andra gjort. I stort sett alla framväxande gemenskaper bygger på att människor har varit lyssnande och lyhörda och vågat forma mötesplatser utifrån den egna unika situationen och miljön. Björn Gusmark

~ 11 ~

• 1

Lär junga skap för 2000talet

Nog måste det innebära något mer att vara kristen än att gå i

gudstjänster, delta i bibelstudier eller sitta i ett kyrkoråd? Har inte Gud bjudit in oss till ett äventyr, en spännande resa i ett vilt landskap med utmaningar och möjligheter? Ändå tycks vi alltför ofta vara kvar i baslägret. Som kristna längtar vi efter att få göra avtryck i vårt samhälle. Vi vill bidra till en bättre värld. Men hur kan vi göra det i praktiken, i vår tid? Runt om i världen talar kristna ledare om att den stora utmaningen för kyrkan handlar om lärjungaskap. Detta är ett ord som många slutat använda i vårt land. Ändå är det så fint på just svenska, det handlar om »unga som lär sig«. Och ungdomliga till sinnet och läraktiga vill vi ju vara hela livet. Lärjungaskap handlar om att lära sig av Jesus och att leva ut det i sin vardag. Var och en som vill vara kristen är på en resa mot andlig mognad i Kristus-likhet. Lärjungaskap har i västerländsk kristenhet ibland reducerats till kunskap om Bibelns berättelser och hur man beter sig i kyrkan. Det är förstås viktigt, men lärjungaskap händer också genom våra sociala möten och relationer. Vi lär oss exempelvis av andra kristna när vi delar livet med varandra och möter dess utmaningar tillsammans. Att lära sig olika bibelberättelser är viktigt, men att låta dem påverka hur vi handlar, pratar och lever är minst lika viktigt. Det sker inte bara i en kyrkobyggnad utan överallt där livet händer. Lärjungaskap handlar också om mission. När vi växer som kristna upptäcker vi vilken glädje det är att få dela med oss av den kärlek vi själva upptäckt till andra människor och att få dela med oss av den tro vi själva funnit. Mission har i vårt land med tiden kommit att stå för något som några få särskilt kallade gör i fjärran länder. Men egentligen är mission en

~ 14 ~

central del av Guds väsen och ett uttryckssätt för Guds kärlek. Gud missionerade världen genom att bli människa. Vår kallelse handlar också om att vara mänskliga i den värld vi lever i. Lärjungaskap har, i den grad begreppet används, förvandlats till något annat än det var för den tidiga kyrkan. Kristnas kallelse i varje tid är att identifiera lärjungaskapets grunder och gestalta dem på ett sätt som når igenom i den tid man själv lever i. För vår del gäller det alltså ett lärjungaskap för 2000-talets människor. Hur kan vi då gestalta lärjungaskap och mission i vår tid? Vi ska upptäcka några nycklar för hur det kan se ut och vad den framväxande kyrkan i västvärlden just nu erfar. Det handlar om enkla saker: > Finn en kristen vän (eller några stycken) som du har kontakt med i någon del av ditt vardagsliv. > Be och fundera över ett enkelt sätt att älska människor i er omgivning. > Hitta något trevligt ni kan göra för att fördjupa era relationer med dem. > Dela tankar om era liv, och våga också dela erfarenheter av tron. Låt Jesus få vara med. > Uppmuntra dem som kommer till tro att forma en liten kristen gemenskap och koppla ihop den med den befintliga historiska och världsvida kyrkan.

Vem som helst kan göra det För att väcka tro och hopp om att det är möjligt att nå människor med evangeliet behöver vi de goda exemplen. Kanske är en av an-

~ 15 ~

ledningarna till att det är svårt att komma igång med mission att vi har glömt hur fantastiskt och hur uppskattat det är när människor får upptäcka tron och förstå att de är djupt älskade och förlåtna. Därför är det viktigt med de goda berättelserna, inte för att kopiera men för att vara öppna för idéer och initiativ. Det är omöjligt att i förväg veta vad som lyfter och vad som faller platt. Därför behöver vi också tillåta oss själva att misslyckas. Paddla och pladdra – några kristna som själva gillade att paddla

kanot inbjöd via sociala medier familjer att prova på detta. De investerade tid och vad det kostade att hyra kanoter. Inbjudna familjer, som man normalt inte såg till i kyrkan, kom vissa lördagseftermiddagar och paddlade och efteråt hade man picknick eller grillade. Vid dessa tillfällen läste arrangörerna en bibelberättelse för barnen, medan föräldrarna lyssnande. Efter en tid sa man: »Vi märker att ni gillar de här berättelserna. De som kan är välkomna på tisdagskvällar hem till oss för att äta och lyssna till berättelser.« Det började samlas en liten grupp. De åt tillsammans, lyssnade till berättelser ur Bibeln, lärde sig att be och började formas till en kristen gemenskap. För dessa kristna var inte paddlingen bara ett verktyg för mission. Paddlingen, liksom gemenskapen i sig, hade ett egenvärde, de fick nya vänner. Att flera kom närmare Jesus var en bonus, men även om ingen hade dykt upp på tisdagarna hade hela satsningen haft ett värde. pedal-prat – ett par där mannen var en hängiven cyklist bjöd in

människor som ville cykla. Under tiden ett gäng var ute och

~ 16 ~

cyklade brukade de partners som inte ville cykla, tillsammans med cyklistens hustru, förbereda lite att äta. De som cyklade odlade vänskap kring något de tyckte om. Även de som fixade mat lärde känna varandra närmare. Efter cykelturen åt de alla tillsammans och samtalade kring ett ämne. Deltagarna kunde i förväg föreslå ämnen och mot slutet av varje samtal ställde ledarna frågan: »Om Gud finns, vad skulle Gud då tycka om detta?« Detta öppnade upp för att samtala om liv och andlighet. Messy Church – detta är kanske det initiativ eller koncept som spridits

mest ut över världen, även till Sverige. Även det började med att några kristna ville samla människor i alla åldrar som normalt inte hittade till kyrkans vanliga gudstjänster. Messy Church sker ofta på en annan dag än söndag, i en annan lokal och vill bygga på gemenskap, glädje och kreativitet. Över ett givet tema gör man något praktiskt och kreativt (något »messy« – rörigt), äter tillsammans och firar en enkel gudstjänst. Liknande koncept finns i många varianter, men Messy Church med sin genomtänkta praktik och teologi verkar fungera överallt. Det här är i korthet några andra initiativ från olika håll av världen: Konst inget konstigt – några kristna, som gillar olika konstnärliga

tekniker, samlar människor för att vara kreativa, men också dela tro och liv, be och lovsjunga. Himmel och pannkaka – en grupp kristna bjuder in familjer för

att äta, göra något roligt tillsammans och fira en enkel gudstjänst.

~ 17 ~

Den extra milen – några kristna samlar unga vuxna för att springa en

sträcka tillsammans och därefter fika, be och dela bibelberättelser. Tjej-torsdag – en grupp kvinnor träffas på kafé för att umgås, be

och samtala utifrån Bibeln. Får man ta hunden … – hundälskare samlas utomhus för att vara

med sina hundar, be och dela tro och liv. Växthuset – en samling för vuxna med mat och en inbjuden gäst

som talar om något som berör livet. Därefter ges tillfälle till samtal vid borden. Härifrån kan man bjuda vidare till mer profilerade verksamheter som till exempel en Alphakurs. I Guds tystnad – lördagar i stillhet med tillfällen till vackra pro-

menader, enskild läsning, enkel mat som äts i tystnad, en stund med stilla musik och högläsning ur Bibeln.

Gammalt och nytt sida vid sida Den här typen av gemenskaper dyker upp på många håll runtom i världen. Ofta på initiativ av människor i vanliga traditionella församlingar. Då gäller det att vi som är anställda i kyrkan vågar se att gemenskaper som formas så här faktiskt är ett sätt att vara kyrka för den gruppen människor. En del initiativ beskrivs kanske bäst som »nya sätt att bedriva mission«, eftersom de kan bli vägar in i den mer traditionella gemenskapen. Men en del grupper hamnar aldrig där av olika anledningar.

~ 18 ~

Då kan vägen i stället vara att se till att en mognad kan ske i den nya gruppen, som tar vara på kyrkans alla kännetecken. Vad det är ska vi återkomma till. En nyckel är att ledarskapet – biskopar, präster och pastorer – till åter och uppmuntrar att gammalt och nytt får finnas sida vid sida. I en traditionell församling kan man till exempel ha en eller flera gemenskaper som möts som vanligt på söndag förmiddag. Sedan kan man också ha ett eller flera Nya sätt att vara kyrka, som en Messy Church, något för unga människor, en gemenskap för äldre människor (det är inte givet att alla äldre trivs i den traditionella gudstjänsten) och så vidare. Allt är en del av församlingen och presenteras sida vid sida på församlingens webbsida. I de olika gemenskaperna ber man för varandra och försöker göra något festligt tillsammans då och då. Under coronapandemin upptäckte många möjligheterna att mötas online. Det går att bjuda in människor via nätet kring specifika intressen som böcker eller musik och dessutom lyfta in livsfrågor och andliga perspektiv. Så småningom kan man bjuda in dem som vill till en annan typ av möten där man samtalar om exempelvis Bibelns berättelser eller utifrån någon kristen bok. Online-grupper kan inte ersätta fysiska möten, men de kan vara viktiga komplement eller ingångar till en sådan gemenskap.

Goda skäl att göra det Det första som händer när vi väljer att följa Jesus på det sätt som presenteras i den här boken är att vår syn på lärjungaskap förändras. Det hjälper oss att älska vår nästa, precis som Jesus lär oss i Markus

~ 19 ~

12:30–31: »Du skall älska Herren, din Gud […]. Du skall älska din nästa som dig själv.« Att älska kräver något mer än bara en känsla. Det är också något mycket praktiskt, och praktiska saker behöver ofta organiseras. Tänk till exempel en familj, där kärleken tar sig uttryck exempelvis i att skjutsa till aktiviteter, göra familjeutflykter och fira födelsedagar. Det fungerar inte utan viss planering. Man kan förstås planera och genomföra aktiviteter på egen hand, men allt blir ju lättare och roligare när man kan göra saker tillsammans. Det är viktigt för glädjen och kreativiteten, men det spelar också roll för uthålligheten att kunna fortsätta även om någon är sjuk eller behöver resa bort. En annan sak som blir följden av att följa Jesus på det här sättet är att vårt kristna liv får ett fokus. Att vara kristen kan ibland kännas ungefär som att spela basket utan några korgar eller fotboll utan några mål. Man passar runt bollen planlöst, men efter ett tag tröttnar man och går hem i stället. Det är inte ovanligt att kristna finner sig själva smälta in i omvärlden och snarare bli lärjungar till den, än att vara det salt och ljus man egentligen vill vara. Livet som kristen får en riktning genom utåtriktade satsningar tillsammans med andra kristna mitt i vardagen. Det kopplar ihop vår andlighet med det praktiska livet på ett sätt som liknar hur Jesus gjorde när han vandrade här på jorden. Det tredje som händer när vårt lärjungaskap tar sig konkreta uttryck är att det sker en andlig mognad. Det finns inget bättre sätt att utveckla kristna karaktärsdrag än att utöva mission tillsammans med andra. Det hjälper oss bort från självupptagenhet och förflyttar vårt fokus till andra. Vår tro och vårt böneliv växer när vi låter tron

~ 20 ~

ta sig uttryck i konkreta satsningar, som vi inte i förväg vet om de ska fungera. Tålamod, vänlighet och flera andra av Andens frukter (Gal 5:22–23) växer när vi möter motstånd och övervinner hinder.

»Gud kan finnas både på härlig hetens berg och i den mörkaste dal.« När vi blir involverade i andra människors sorger och glädjestunder förhindras vår tro att bli naiv och fyrkantig. Vi märker att Gud kan finnas både på härlighetens berg och i den mörkaste dal. Vi tvingas att koppla ihop tron med livets verkligheter, vilket gör tron hållbar i längden. Att göra det tillsammans innebär möjligheten att utmana och uppmuntra varandra, men också att tillsammans urskilja den goda vägen framåt och hjälpa varandra att hålla sig på den. Dem vi bara möter i kyrkan på söndagarna lär vi inte känna på djupet, men dem vi gör ett utåtriktat arbete tillsammans med i vardagen lär vi känna på ett djupare sätt. Det hjälper oss att leva våra liv med integritet. Kristna som deltar i missionssatsningar i vardagen kan vittna om hur deras tro utvecklas positivt. De möter andra sätt att se på livet, deras fördomar utmanas och de upplever ofta en fördjupad mening

~ 21 ~

med sina liv. Vi som kanske funnits med i kyrkan länge glömmer lätt bort eller tar för givet de skatter som ryms i en någorlunda fungerande församling: > Ett andligt hem. > En gemenskap av vänner som bryr sig och stöttar. > En källa till andligt växande genom gudstjänster, bön, god undervisning, sakrament, smågrupper, konferenser och firande av härliga högtider. > En variation av aktiviteter som erbjuder glädje och gemenskap för många. > Hjälp till människor i samhällets marginaler. > Inspiration genom vacker musik och andra konstformer. Detta är kyrkan för många människor. Ändå verkar det som att just kyrkan är ett hinder för många andra. Det kan till och med vara så att Jesus och berättelserna om honom fascinerar och attraherar, men att kyrkan är något man har negativa erfarenheter av. Den synen kan förändras om vi i stället tar kyrkan till människorna där de befinner sig, på ett sätt som fungerar för dem. Då representeras kyrkan av dig och dina vänner och den kärlek och det engagemang ni visar. Kyrkan blir då ingen konstig institution, utan den kommer nära genom människor de lär känna. Människor som visar kärlek i praktiken, delar med sig av sin tro på ett livsnära sätt och som bjuder in andra till »Guds hem« och – vilket är viktigt – till och med låter dem möblera det hemmet på ett sätt som fungerar för dem. När människor inte tar sig över de kulturbarriärer som det ofta innebär att komma till kyrkan, kanske det är kyrkan som behöver

~ 22 ~

ta sig ut ur sin invanda kultur och möta människor där de befinner sig. Jesus kunde ha suttit i ett tempel och tagit emot människor som ville komma, men han gjorde ju faktiskt inte så.

Att få det att hända där du finns De flesta av oss lever redan delar av våra liv i sammanhang där det skulle fungera utmärkt att ta ett initiativ som kan utvecklas till ett Nytt sätt att vara kyrka. Till exempel: > Arbetsplatsen där du redan har nära relationer till andra. > Arbete bland människor med specifika sociala behov: hemlösa, flyktingar, ensamstående, arbetslösa och så vidare. > Organisationer och föreningar för olika samtidsfrågor: klimatfrågor, sociala problem, ungdomars situation och så vidare. > Praktiska angelägenheter eller fritidsintressen som du har gemensamt med andra: motion, sällskapsdjur, att reparera cyklar och så vidare. > Människor med likartad livssituation som du själv: barnfamiljer, nyinflyttade, människor med gemensamt ursprung eller grannar. Vad helst som kan ge människor anledning att samlas kan fungera. Det viktiga är att det är ett sammanhang där vi som kristna visar att vi tar människor, deras liv, intressen och angelägenheter på allvar. Att bry sig, på praktiska sätt visa kärlek och lyssna på varandra, det bygger vänskap och förtroende och det har ett stort värde i sig. Många som vågar göra detta upptäcker att det kan gå ganska snabbt tills frågor

~ 23 ~

om liv och tro kommer upp. Människor kanske inte har tänkt på kyrkan så mycket, men sina liv och även andliga frågor har många tänkt en hel del på. Det handlar då inte om att ha alla svaren eller att slå Bibeln i huvudet på folk, utan om att på ett ärligt sätt dela med sig av sin tro och sina erfarenheter. Även det man själv brottas med skapar ett förtroende när det delas och man befinner sig snart på en spännande resa tillsammans. Ofta vill människor självmant veta mer om Bibelns berättelser eller om bön och framför allt hur man ber. Vår tids postmoderna människor är kanske i mindre grad nyfikna på intressanta teorier, men de är ofta intresserade av sådant som fungerar och berikar livet i praktiken. Nya kristna gemenskaper som växer fram på det här sättet bidrar till att återspegla den mångfald som Gud själv vittnar om i sin skapelse. Kyrkan i vår tid behöver många olika ansikten för att fler ska finna den. Mångfalden av gemenskaper med olika uttryck är förenade i Guds kärlek och den gemensamma bekännelsen till den Treenige. Det som gör kyrkans olika varianter till ett är kanske inte att man gör på samma sätt överallt. Det är snarare att alla är en del av den stora berättelsen om hur Guds rike tar form i den här världen. Paulus skriver att Kristus är huvudet för kyrkan och att det är Kristus själv som är fullheten (Ef 1:22–23). Här i tiden söker vi följa Gud utifrån den mångfald vi är skapade till. När vi kristna, som kallas Kristi kropp, tar kyrkan ut mitt i människors vardagsliv, så visar vi att det inte finns någon del av våra liv som Gud inte är intresserad av. Tro och liv kopplas samman.

~ 24 ~

dataspel – En ung man hade vuxit upp i en kristen familj, men

undan för undan glidit bort från tron. I ett dataspel som han gillade skulle han utveckla sin karaktär för att kunna ta sig över en bro. I spelet stod det att om han var villig att titta på en kort film så skulle han sedan få passera bron direkt. Filmen handlade om nåd och inbjöd den som ville till en bibelstudiegrupp on line. Mannen gick med i den lilla bibelstudiegruppen och kom senare att återknyta kontakten med kyrkan offline också. Han konstaterade: »Och här är jag nu och brinner för att etablera nya kristna gemenskaper.« Jesus kan göras närvarande i alla delar av livet, även i dataspel. Det handlar om att sammanföra tro, mission och kyrka. Vi misstar oss när vi håller isär dessa storheter, de hänger ihop. Det handlar också om att följa Jesus på 2000-talet. De följande fyra kapitlen kommer att presentera fyra saker som är viktiga för att navigera i lärjungaskap för vår tid: en kompass, en karta, en matsäck för resan och en adress dit vi ska. De sista kapitlen kommer sedan att berätta om realistiska förväntningar, visa hur man kan komma igång samt ge några råd till ledare lokalt, regionalt och nationellt.

~ 25 ~

Nya sätt att vara kyrka är ett allt mer använt begrepp. Många ser i dag behovet för kyrkor att anpassa sina uttrycksformer så att fler känner att kyrkan har något att förmedla som berör deras liv. Hur kan vi forma mötesplatser där kyrkoovana människor känner sig hemma och samtidigt lyfta fram evangeliet om Jesus? Nya sätt att vara kyrka är del av en rörelse som just nu sprids framför allt i västvärlden. Den handlar om att komplettera kyrkans traditionella verksamheter med nya gemenskaper på andra sätt, tider och platser. Det handlar om att följa Jesus där livet händer. Den här boken är en praktisk tillämpning av boken Nya sätt att vara kyrka och visar hur vi på många olika sätt i vardagen kan bygga broar till människor i vår närhet.