Ett annat rike

Annika Spalde

ETT ANNAT RIKE ICKEVÅLDETS VÄG I VÅR TID ARGUMENT

ETT ANNAT RIKE

Annika Spalde

ETT ANNAT RIKE ICKEVÅLDETS VÄG I VÅR TID ARGUMENT

© 2018 Annika Spalde och Argument Förlag Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet. foto framsida Moa Karlberg foto baksida Andreas H. Nilsson grafisk form Pierre Eriksson omslagsbilden Aktionsgrupp inom Avrusta-kampanjen tar en lunchpaus under sina förberedelser hösten 2008. isbn 978-91-7315-525-0 tryck Bulls Graphics AB

Argument Förlag Annebergsvägen 4 432 48 varberg tel 0340-69 80 00 info@argument.se www.argument.se

»Tiden är inne, Guds rike är nära.« Markusevangeliet 1:15

INNEHÅLL 8 Förord 12 Författarens förord 15 Inledning 20 Kapitel 1: Guds närvaro i världen 26 Kapitel 2: Våldet som vår tids religion 36 Kapitel 3: Makter och herravälden 42 Kapitel 4: Jesus, vår ledare 62 Kapitel 5: Försoningen genom Kristus 87 Kapitel 6: Att utmana makterna 94 Kapitel 7: Det annorlunda riket 99 Kapitel 8: Det nya livet 108 Kapitel 9: Liv under korsets tecken 113 Kapitel 10: Om att välja väg 117 Kapitel 11: Att smaka på det som kommer 120 Slutord 123 Bilaga 1: Kyrkorna och våldet: en historisk översikt 135 Bilaga 2: Upprop för rättfärdig fred – om arbetet med att formulera en ny teologi 142 Bilaga 3: Tips på sammanhang för kristet ickevålds engagemang 145 Litteraturlista 148 Om författaren

FÖRORD som öar med en fredskultur mitt i ett hav av våldskultur, så skulle man kunna se kyrkor och församlingar i Sverige – och världen – i det ögonblick som är nu. Att Annika Spaldes Ett annat rike (2009) nu kommer i en nyutgåva innebär en möjlighet att ta vara på tillfället för kyrkor och församlingar att låta sig formas eller omformas till en fredskultur, ur vilken ett annat sätt att tänka kan växa fram som något självklart och naturligt.

Kan ett ögonblick vara bättre förberett än det som är nu? Ögonblicket då mänskligheten avskaffar kriget som ett sätt att lösa konflikter och förpassar vapen till museer och krigen till historieböcker! Man hoppades att det ögonblicket skulle vara inne för hundra år sedan, 1918, då det stora kriget, det som kom att kallas det första världskriget, tog slut av ren utmattning och utan några konflikter lösta. Men den ekumeniska rörelsen som en fredsrörelse tog fart. Man trodde att det ögonblicket var inne efter andra världskrigets slut, 1945. Ingen skulle väl vilja återuppleva alla de fasor som krig medför! Så kom Förenta Nationerna till för att ge nationerna redskap för konfliktlösning utan våldsanvändning. Det gällde att tänka på ett nytt sätt! Redan Albert Einstein upprepade flera gånger under 1900-talets första hälft att man inte kan fortsätta på samma tankespår som de som lett fram 8 | ett annat rike

till krig och förödelse. Man måste tänka nytt utifrån nya utgångspunkter! Men världens ledare valde att tänka i invanda banor. Krig anses oundvikligt och våld är problemlösaren nummer ett. Dresden, Hiroshima och Nagasaki avslutade inte en historisk epok. Vi har fått Halabja, Aleppo och Raqqa och samma ofruktbara sådd av våld och oskyldigt lidande. Det sägs ofta att det är naivt att tro på en värld utan krig. Människan sägs vara sådan att våld alltid kommer att finnas.

Men med Albert Einsteins intelligenta tankar i bakhuvudet måste vi konstatera att naiviteten finns hos dem som tror att mer av det som orsakat våra problem ska lösa samma problem, krig och hot om våld som konfliktlösningsmetod.

Det är här kyrkor och församlingar skulle kunna göra skillnad!

Därför är det av största betydelse att Annika Spaldes Ett annat rike kommer ut på nytt i en uppdaterad version. Sedan den ekumeniska rörelsen startade för ett sekel sedan har fredsfrågan varit central, och under de senaste decennierna har den fått allt större utrymme i kyrkornas självförståelse. Jesus stiger ner från korset och pekar med hela sin välsignande hand på efterföljelsens väg, korsets väg som är vägen till fred. Också vi i kyrkorna måste förstå att vi inte kan tänka som vi alltid gjort utan måste välja nya utgångspunkter för vårt tänkande, vår teologi. »Låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja!« skriver aposteln Paulus i Romarbrevet 12:2. Vårt tänkande sätter gränser för vad vi tror är möjligt. Om Guds vilja är fred, shalom, så måste vi våga tro att det är möjligt att låta den viljan ta gestalt »såsom i himmelen så ock på jorden«. Alltså måste vi våga tro att det är möjligt att bryta våldsspiralerna och avskaffa kriget som konfliktlösningsmetod. Vår generation, vi som lever nu, vet bättre förord | 9

än någon tidigare generation, att det inte fungerar, att krig inte löser utan förvärrar mellanmänskliga konflikter och försämrar människors livsvillkor. Ett annat sätt att tänka är förutsättningen för en utveckling mot en allt fredligare värld.

Tilltron till att trygghet och säkerhet förutsätter att man rustar sig för att möta en fiende med vapen i hand är trots alla erfarenheter om våldets oförmåga obruten hos dem som har ansvar för folks och länders försvar. Med ryggradsreflexer reagerar våra politiker på hot från andra länder med ständigt nya förslag på starkare militära förmågor.

I trängda lägen tycks all kunskap och forskning om alternativa sätt att skapa trygghet och bygga fred vara som bortblåsta. Men att tänka på ett annat sätt är nödvändigt!

Det invanda sättet att tänka gynnar inte människor och stater som vill ha fred och trygghet. Det gynnar bara dem som producerar vapen i rasande takt och med ständig utveckling mot allt kraftfullare förstörelseförmåga som inriktning. Fredens, mänsklighetens och medmänsklighetens fiende nummer ett har aldrig varit mäktigare och starkare än nu. Men inte heller girigare!

I sin tradition är kyrkorna bärare av ett annat sätt att tänka. Jesus som Guds Messias är Fredsfursten som i traditionen från profeterna väljer ickevåldets väg och uppfordrar sina efterföljare att göra detsamma. Att kyrkor och enskilda kristna under historiens gång legitimerat och förordat våldet som förenligt med Guds vilja är ren och skär trolöshet mot Jesus Kristus, rörelsens upphov. Det borde inte vara oöverkomligt att i detta nu söka sig närmare Jesu egen förståelse av Guds vilja och välja ett nytt sätt att tänka, som trots allt är det ursprungliga sättet att tänka inom den kristna rörelsen.

10 | ett annat rike

Kyrkornas världsråd kallade 2013 sina medlemskyrkor till en pilgrimsfärd för rättvisa och fred och till att överge tanken på ett rättfärdigt krig. Den rättfärdiga eller rättvisa freden är det nya riktmärket, där aktivt ickevåld är kännetecknet. 2016 övergav den katolska kyrkan sitt försvar för det rättfärdiga kriget och förklarade det som ett i nuläget omöjligt tänkesätt. Vid nyår 2017 proklamerar påven Franciscus I att ickevåldets väg är den kristna vägen, att Kristi efterföljelse förutsätter ickevåld. Vad väntar vi på?

Vapenexport är ett uttryck för tilltron till våldskapacitet som förutsättning för fred, säkerhet och trygghet. Ett nej till vapenexport är en symbol för ett rakt motsatt sätt att tänka. Det är tid för kyrkorna i Sverige att nu säga ett tydligt nej till svensk vapenexport och därmed signalera sin vilja att tänka på ett nytt sätt.

Kyrkor och församlingar i Sverige som öar av fredskultur i ett hav av våldskultur? Vi är inte där än. Men möjligheten finns och fredssådden pågår för fullt. Annika Spaldes Ett annat rike är en sådan kraftfull sådd!

KG Hammar

förord | 11

FÖRFATTARENS FÖRORD en vacker junidag 2017 stod jag utanför företaget Saabs huvudkontor i Stockholm tillsammans med ett tjugotal andra. Det var avslutningen av en helgs fredsvandring, och vi höll en andakt med sång, reflektion och tystnad. Jag var glad och tacksam över vår gemenskap, men samtidigt frustrerad. Varför handlar aldrig samhällsdebatten om just fred när det kommer till fredsfrågor, varför är det så ofta upprustning som står i centrum? Varför hörs så få röster som ifrågasätter om fler vapen och fler militärer är vägen mot större säkerhet, för Sverige och för resten av världen?

Har vi inte kommit längre? Borde vi inte ha tillgång till resurser – mentala, kulturella, sociala – för att hantera konflikter och orättvisor på andra, mer mänskliga sätt? Är det inte märkligt att vi som mänsklighet kan utforska rymden men inte tror oss kunna leva tillsammans utan att sätta kulor i varandra och ödelägga hela grannskap med bomber?

Om det bara hade handlat om vilja och kunskap hade vi säkert kommit mycket längre, men tyvärr finns det en mäktig industri som tjänar pengar på krig, som har enorma resurser avsatta enbart för att 12 | ett annat rike

påverka politiker att fortsätta upprustningen. Det militär-industriella komplexet, som man brukar kalla den struktur av kopplingar som finns mellan vapenindustri, höga politiker och försvarsmakt, driver på utvecklingen mot en alltmer militariserad värld.

Ja, militarismen lever och är stark och därmed också tron på militär styrka och så kallade militära lösningar. Det är lätt att känna sig uppgiven, trött och frustrerad vid tanken på detta, och det var just vad som hände mig utanför Saab i Alvik i somras. Fredsrörelsen är så liten, hur ska vi någonsin kunna vända utvecklingen?

Det är då jag tänker på kyrkorna. Där finns tiotusentals människor, bara i Sverige, som sitter på världens skatt: ett budskap om ickevåld och fredsfursten Jesus som medvandrare! Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma om vi verkligen bestämde oss för det. Så många vi skulle kunna inspirera genom att leva fredligt, såväl i det lilla som i det stora.

Ickevåld handlar inte bara om krig och fred, det handlar lika mycket om hur vi hanterar konflikter i våra gemenskaper och hur vi bemöter dem som vi tycker är jobbigt annorlunda. Särskilt slutet av boken samt bilaga 2 handlar om dessa aspekter.

Denna bok kom i en första utgåva år 2009. Upprinnelsen var att jag fick en fråga från Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd (sek) om jag ville skriva något kring teologi och fred. Det ville jag gärna, och när det fanns ett manus kontaktade vi Arcus förlag som visade sig vara intresserade av att publicera boken. Jag vill därför tacka både sek och Arcus för gott samarbete och stöd under processen 2008–2009. Tack också till Argument förlag som ville satsa på en nyutgåva. Jag har gått igenom texten och reviderat den på många ställen samt skrivit två nya bilagor. författarens förord | 13

Jesus gestaltade med sitt liv vad man skulle kunna kalla fullskaligt fredsbyggande. Han störde den falska samhällsfreden genom aktioner för att få människor att se behovet av rättvisa. Han predikade om kreativa metoder för att vända på en situation av övergrepp. Han vägrade att ta till våld i hotfulla lägen. Vi skulle kunna studera evangelierna i årtionden och ständigt upptäcka nya sidor av deras fredsbudskap.

Förhoppningsvis kan denna lilla bok inspirera till vidare studier, reflektion och vandring på den rättfärdiga fredens väg. Må vi uppmuntra varandra att i Kristi ande förverkliga något av Guds fredsrike redan här och nu.

Annika Spalde Uppsala hösten 2017

14 | ett annat rike

INLEDNING franz jägerstätter var en from österrikisk bonde som levde med fru och tre barn i det lilla samhället Sankt Radegund nära den tyska gränsen. Han var aktiv i den lokala församlingen och även om han var omtyckt, var hans ställningstagande mot Nazitysklands krig inte populärt. Tyskland och Österrike hade varit kristna sedan århundraden. Trots detta var det inte många invånare i det tyska riket som, liksom Jägerstätter, hävdade att man inte kunde tjäna både Kristus och den nazistiska staten. Präster och biskopar i den katolska kyrka som han tillhörde avrådde honom från att vägra krigstjänst. Han upplevde att han stod helt ensam i sitt ställningstagande, förutom det stöd han hade från sin fru, och kände inte till någon annan som hade tagit samma beslut. När han fick sin inkallelseorder, men vägrade lyda, fängslades han, först i staden Linz, sedan i Berlin. Den 9 augusti 1943 avrättades han, 36 år gammal, för sitt beslut att inte tjänstgöra i den tyska armén. År 2007 saligförklarades Jägerstätter av påven. Betyder det att katolska kyrkan, och andra kyrkor, har förändrat sin syn på krig? Har kyrkorna lärt sig något av denna människas vittnesbörd och öde?

Ett annat rike är en bok om vår kallelse som kristna i världen. Den vill hjälpa oss att upptäcka en gåva, en »skatt i åkern«: hur Gud genom inledning | 15

Jesus befriar oss från både våldsutövande och handlingsförlamning inför våld och orättvisor.1 Det handlar inte om att utforma några moraliska regler – »det här får man göra, det här får man inte göra« – utan om att utforska vad det innebär att inlemmas i Kristus. Hur kan vi som kristna gemenskaper låta hans ande komma till uttryck i vårt handlande i förhållande till våld och förtryck? Det är frågan som boken vill försöka svara på.

Det kan tyckas tragiskt att det finns behov av ett begrepp och fenomen som ickevåldsteologi eller fredsteologi, men kristet liv i dag är vanligtvis inte ett vittnesbörd om den Jesus som avvisade all våldsanvändning. I stället är det många kristna som deltar i krig, vapenproduktion och militär forskning. Och många av dem som inte deltar personligen accepterar och stödjer dessa verksamheter. Behovet av begreppet är också ett bevis för att merparten av den teologi som produceras inte tar sig an dessa aspekter av kristet liv. Men, det har trots allt hänt en del. De stora samfunden har gått från att se vapenvägran och pacifism som en villolära till att se det som en tillåten tolkning av evangelierna, till att i dag visa intresse för ickevåld. Att Kyrkornas världsråd utropade förra årtiondet, 2001–2010, till ett »årtionde för att övervinna våldet« är ett exempel på det. Syftet med årtiondet var att flytta frågorna om våld, fred och ickevåld från marginalen av kyrkornas liv till centrum.

Fortfarande är dock det kristna vittnesbördet om ickevåld svagt i världen, särskilt i relation till hur många kristna det finns.

I Matteusevangeliet 13:44 säger Jesus: »Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.« 1

16 | ett annat rike

Jag tror att den ickevåldsväg som Jesus visade är en gåva till hela mänskligheten. Om vi kristna hävdar att det endast är inom vår religiösa gemenskap som denna sanning är vägledande lämnar vi världen åt dess öde, en värld fångad i våldsspiraler och i myten om att våld kan rädda den. Att stärka den kristna ickevåldstraditionen är därför en angelägen uppgift. Budskapet om ickevåld finns också inom andra religioner, och där har andra som uppgift att lyfta fram och praktisera det. Tillsammans med människor från olika religioner som valt denna väg kan vi kristna spela en viktig roll i världen – samtidigt som vi följer Jesus.

Jag har valt att använda begreppet ickevåldsteologi i stället för fredsteologi. Ickevåld är mer specifikt än fred. Det säger något om vägen framåt, om hur vi ska leva, medan fred mer beskriver målet. Begreppet ickevåld uppkom under 1900-talet, men bruket att både ta avstånd från våldsutövning och att arbeta för att förhindra våld är äldre.2 Ickevåld är något aktivt, något kreativt, och många har i evangeliernas berättelser om Jesus funnit en av de främsta beskrivningarna av ett liv i ickevåld. Jag tycker att begreppet ickevåld återspeglar den kristna kallelsen att avvisa våld som alternativ bättre än ordet fred. Att vägra hämnd och låta gränsöverskridande kärlek påverka alla delar av livet.

Guds vilja är en värld fri från förtryck – allt slags förtryck. Ickevåldsteologi kan, liksom feministteologi, ses som ett slags befrielseteologi.

Det är ett projekt som vill hjälpa till att befria oss – de som utövar För ett historiskt perspektiv på det kristna ickevåldet, se I vänliga rebellers sällskap (2004), av Annika Spalde och Pelle Strindlund, Arcus förlag.

2

inledning | 17

våld, de som drabbas av våld, de som är passiva åskådare – från våldets destruktiva inverkan på våra liv. Ickevåldsteologin vill bidra till frigörelse, inte bara från våld utan till ett värdigt liv för alla. Det är en teologi som är sammanflätad med andlighet, eftersom det handlar om vad för slags liv som ska levas här och nu.

Boken tar upp två typer av våld, två förklaringsmodeller. I kapitel två ligger betoningen på myten om det frälsande våldet. Det rör våld mellan länder eller grupper: fienden demoniseras och ska besegras med våld. I kapitel fem är det syndabocksvåld som står i centrum.

Det handlar främst om våld inom grupper: man skapar enighet i samhället genom att »offra« en individ eller en grupp. Större delen av boken kretsar dock inte kring våld, utan handlar om att Jesus kallar oss till ett nytt sätt att leva, utan våld. Tar vi detta på allvar utmanar vi de krafter i världen som tjänar på våldet. Andra frågor som tas upp är följaktligen vilka dessa krafter är och hur Guds rike är en motkraft till dem. Eftersom kristna försoningsläror dessvärre kan förhindra ett tydligt ställningstagande mot våld handlar ett kapitel om dem. Mot slutet behandlas hur vi mer konkret kan motarbeta våld och öva oss i en livsstil som minskar grogrunden för våld.

Många författare och teologer har inspirerat detta material, men jag står särskilt i skuld till Walter Wink (1935–2012), en amerikansk metodistpastor och forskare i Nya testamentet. Wink brottades livet igenom med frågan om människornas våld mot varandra. Genom vistelser i Latinamerika och Sydafrika upplevde han hur diktaturer och rasism kan förtrycka människor, men också hur dessa gör motstånd. Hans tre böcker om betydelsen av makter och herravälden i Nya testamentet, och särskilt den sista – Engaging the Powers – är gedigna med hoppfullt 18 | ett annat rike

budskap. Förhoppningsvis kommer något förlag i Sverige att vilja ge ut dem, men tills det sker är jag glad att kunna ta upp några av hans tankegångar i denna bok. Särskilt gäller detta kapitel två och tre, men även i övriga kapitel har jag dragit nytta av hans forskning.

inledning | 19

Vad innebär det att följa Jesus i en värld av våld och orättvisor? I Ett annat rike besvarar Annika Spalde den frågan genom att visa hur Jesus kallar oss till ett nytt sätt att leva. Jesus gestaltade med sitt liv vad vi skulle kunna kalla fullskaligt fredsbyggande: Han störde den falska samhällsfreden genom aktioner för att få människor att se behovet av rättvisa, han predikade om kreativa sätt att vända en situation av övergrepp och han vägrade konsekvent att ta till våld i hotfulla lägen.

Ett annat rike vill hjälpa oss att upptäcka den gåva som ickevåld är. Det handlar om Guds rike som en inbjudan till människor att leva en motkultur och därigenom bli befriade från både våldsutövning och handlingsförlamning inför våld och förtryck.

Boken utkom första gången 2009. Detta är en reviderad och utökad utgåva.

»Kyrkor och församlingar i Sverige som öar av freds­kultur i ett hav av våldskultur? Vi är inte där än. Men möjligheten finns och fredssådden pågår för fullt. Annika Spaldes Ett annat rike är en sådan kraftfull sådd!« KG Hammar

Annika Spalde är diakon, författare och aktivist.

ISBN 978-91-7315-525-0

9 789173 155250

www.argument.se