Ett ögonblick i sänder by Argument Förlag

Ett ögonblick i sänder Tankar om sorg

Eva Staxäng (Red) 75 argument

Ett ögonblick iTankar sänder om sorg

Eva Staxäng (Red) argument

Tack, alla diakoner som läst och bidragit med värdefulla synpunkter.

© Författarna och Argument Förlag Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) Dikterna Gråt inte för att jag är död (s 27) och Varje djup sorg (s 39) © Barbro Lindgren & Harry Martinsson förmedlat genom ALIS Grafisk form: Pierre Eriksson Foto, omslag: Istockphoto/Pawel Gaul Foto, inlaga: Shutterstock.com/Bas Meelker (s 8), Merlindo (s 11) Pablo H Caridad (s 12), Leungchopan (s 16) Piccia Neri (s 18), Fokin Oleg (s 20) Djgis (s 25), Ryan Jorgensen (s 26) Lussiya (s 28), Calin Tatu (s 32) Catmanc (s 34), Canoneer (s 38) Nejron Photo (s 40), Cozyta (s 43) Pedro Nogueira (s 46), Spot-h (s 48) S.Borisov (s 52), Andrew Burns (s 55) Vladimir Konovalov (s 56), LeventeGyori (s 58) Paul Aniszewski (s 62), Blueeyes (s 64) isbn: 978-91-7315-390-4 Tryck: Inprint, Lettland

Argument Förlag ab Box 98, 432 22 Varberg Tel: 0340-69 80 00 | Fax: 0340-69 80 10 www.argument.se | info@argument.se

Det är ett kort avstånd mellan liv och död.

gillis edman har lång erfarenhet som begravningsentreprenör i Göteborg. Lyhördhet och personlig omtanke är några av hans ledord. Han är också författare till Sorgen är kärlekens pris.

är författare till En junisöndag kvart över tolv, om när sonen Markus förolyckades i en bilbrand. Boken filmatiserades år 2005. Idag arbetar Gösta Karf som privatterapeut i Finland.

gösta karf

är pastor i Svenska Missionskyrkan och författare, bland annat till Alla paradis är inte stängda – om förlust och försoning. Hon är även själavårdare och retreatledare.

liselotte j andersson

är pastor i Svenska Baptistsamfundet. Han arbetar bland annat som sjukhuspastor och leg psykoterapeut på S:t Lukasmottagningen i Örebro. Han har många års erfarenhet av arbete med sorgegrupper.

roger samuelsson

är ärkebiskop emeritus i Svenska kyrkan samt gästprofessor emeritus vid Lunds universitet. Han är författare till ett flertal böcker och medförfattare till Jag har inte sanningen, jag söker den.

kg hammar

inger bengtsson startade sin bana som journalist, men kände kallelsen att bli diakon och vigdes 2005. Hon är verksam i Varbergs församling och har flerårig erfarenhet av att möta sörjande männi skor i Leva vidare-grupper. kerstin hesslefors persson är kyrkoherde i Svenska kyrkan. Hon är också poet, psalmförfattare och har bland annat skrivit bönehäftet När sorgen värker.

Innehåll 9 Att läka sår (Eva Staxäng)

13 När vardagen bryts (Gillis Edman)

21 Att bära ett krackelerat hjärta (Gösta Karf)

29 Att vara sann i sin sorg (Liselotte J Andersson)

35 Sorgens motstridiga känslor (Roger Samuelsson)

41 Får man bli arg på Gud? (KG Hammar)

49 Du kommer inte alltid att känna det så här (Inger Bengtsson)

57 Kärleken finns kvar (Kerstin Hesslefors Persson)

65 Din egen berättelse

Att läka sår Att mista någon man tycker om gör ont. Smärtan känns i varje del av kroppen. Förlamar, tröttar och skapar kanske en ilska över den förlust som drabbat – väntat eller oväntat. Kanske skapar den också sorg och ångest över det hårda som blev sagt, och ånger över det som aldrig hann sägas. Döden är en del av livsvillkoren. Det betyder inte att döden måste kännas vare sig naturlig eller självklar. Vem orkar gå vidare? Vad finns nu kvar? När går sorgen över? Hur tar jag mig igenom den? Frågorna hopar sig och blandas i ett virrvarr i huvudet. Tankarna mal och kan vara svåra att reda ut. Känslorna kan göra en tokig, men du är inte tokig. Du är i sorg. Din sorg är din. Ett ögonblick i sänder kan vara en hjälp att, med ord lånade av andra som också haft sorg, få sätta ord på din. Även om din sorg inte ser likadan ut som någon annans kan det vara en hjälp och en tröst att spegla sig i andras erfarenhet. När tiden att läka sorgesåren inte verkar räcka och styrkan att överleva ännu en dag känns avlägsen, kan vardagen kännas övermäktig. 9

Det finns sätt att leva i vardagen – sorgen och saknaden kan finnas där länge, men så småningom också längtan och lusten till det liv du har framför dig. Det går. Det får ta tid. Och det får kännas. Eva Staxäng redaktör

När vardagen bryts Gillis Edman

De flesta dagar i livet är vanliga dagar med allt det innebär av möda, vila och behag, i en förhoppningsvis lagom och hanterlig blandning. Men några gånger i livet bryts det vardagliga mönstret av att det enda helt säkra kommer mig till mötes – att jag i perioder av mitt liv tvingas vandra i sorgens och smärtans dunkla landskap. Många har en stark insikt om livets ändlighet. Kanske är det styrkan och kraften i den insikten som gör att vi instinktivt värjer oss för den och istället riktar tanken till det ögonblick vi äger just nu. Detta är i grund och botten en klok balansering av livets sanningar. Det är nu närmare fyrtio år sedan jag kom i kontakt med det som skulle bli mitt yrkesliv, och valet att bli begravningsentreprenör har jag aldrig ångrat. Det har bjudit på så många möten, både goda och svåra, för det är möten med människor som kan känna sig både hudlösa och utsatta.

Förlusten av en människa, vare sig den varit förväntad eller plötslig, kan skapa en känsla av förlamning. Som om tiden stannar. Genom denna förlamande känsla, ett slags chock, lär vi oss att förlusten verkligen skett. Döden sätter en gräns, osynlig och ogripbar, men plågsamt tydlig. Men detta är ingen handlingsförlamning. Snarare en känslomässig förlamning för att insikten inte ska nå fram med full kraft på en gång. Det är en sinnrik process där vi tar till oss den obevekliga förlusten successivt, så att vi har kvar kraft att ta itu med den långa rad av praktiska frågor som måste hanteras. Många har en djupt nedärvd vilja och ambition att, vad som än sker, skapa ordning när kaos försöker bryta ned. Sorgen är till synes hänsynslös. Den klampar på och begär plats. Hela ens världsbild kan under kortare eller längre tid belägras av alla de motsägelsefulla känslor som sorgen väcker. Varje sorg har sin egen karaktär och personliga upplevelse. Lika omskakande som att plötsligt förlora en livskamrat eller ett barn kan det vara att förlora en förälder eller ett syskon som alltid funnits. Omskakande blir också insikten att vi i detta livet aldrig mer ska mötas, aldrig få tala färdigt, aldrig mer få förklara vår kärlek till eller pröva ännu ett försök till försoning. Insikten att inget liv hinner levas färdigt, eller bli föredömligt komplett kan skänka viss styrka. Vi får göra så gott vi kan.

Slitna ord som »det måste gå« och »livet går vidare« är mer än bara klichéer. Det bor livskraft i dem och till hjälp för att leva dessa ord har vi sanningen. Vilja till sanning, att reda ut vad som hänt, att med egna ögon och alla sinnen möta den döda människan. Att i begravningen utforma ett avsked som inte i första hand görs för att någon har dött, utan för att denna människa har levt och gjort avtryck. Avtryck som går att leva vidare med, i minnesrik glädje och kanhända efterlängtad försoning. Då kan vi kanske, när gråten gått åt, ana ett förnyelsens landskap. Vi glömmer inte det som varit, vi värdesätter sorgen för vad den är och möter morgondagen med förväntan.

När det brister Något måste brista. En yttersta gräns ett sista steg. En slutpunkt. Ge upp sluta andas släppa taget. Något måste brista. Sjunka till botten sörjas bottenlöst. En nollpunkt. Vid gränsen i ångesten ur djupet – en ton ur stumheten. En vändpunkt? Kerstin Hesslefors Persson 17

»Jag sträcker mina händer mot dig, öppnar mig som törstig jord. Herre, skynda att svara mig, jag orkar inte mer.« Psaltaren 143:6–7

Att mista någon man tycker om gör ont. Smärtan känns i varje del av kroppen. Förlamar, tröttar och skapar kanske en ilska över den förlust som drab bat – väntat eller oväntat. Ett ögonblick i sänder kan vara en hjälp att med ord lånade av andra som också haft sorg få sätta ord på sin egen. Boken innehåller texter, bibelord och dikter som lyfter fram olika aspekter av sorgen. Tillsammans vill de ge den sörjande verktyg och stöd för att be arbeta sorgen. Texterna i boken är skrivna av Gösta Karf (privat terapeut), Liselotte J Andersson (pastor, författare och själavårdare), Gillis Edman (begravnings entreprenör), Inger Bengtsson (diakon), KG Ham mar (ärkebiskop emeritus), Roger Samuelsson (sjukhuspastor) samt Kerstin Hesslefors Persson (kyrkoherde, poet och författare). Längst bak finns sidor där den sörjande kan skriva ner sin egen berättelse om den sorg som drabbat. Boken kan också vara ett underlag för den som leder Leva vidare-grupper.