Handledning till Konfabibeln

ll Handledning ti

Konfa

BIBELN Kristina Reftel

Argument

ll Handledning ti

Konfa

BIBELN Kristina Reftel

ATT ANVÄNDA HANDLEDNINGEN.....7 människa...........................................10 gud........................................................24 BÖN....................................................... 36 bibeln................................................. 52 jul....................................................... 64 jesus................................................... 76 nattvard..........................................88 påsk.....................................................96 döden................................................ 108 dop......................................................128 den heliga anden........................138 kyrkan..............................................150 relationer.....................................160 Klicka på sidnumretkt för att komma dire till rätt kapitel!

människa

Kom igång-fråga Till varje kapitel ges förslag på en »kom igång-fråga«. Det är en fråga du kan ställa till konfirmanderna som på något sätt berör dagens ämne, oftast utan att direkt avslöja temat. Det blir ett sätt att sätta igång tanke­ verksamheten och närma sig dagens ämne.

Innan du introducerar dagens ämne, be några av konfirmanderna eller de unga ledarna att med några korta ord berätta om sin drömresa.

Jämför olika personers resmål och om innehållet i respektive resväska ser olika ut. Återkoppla sedan till detta under träffen, och förklara att resan är en vanlig metafor för livet. Vi har olika bilder av hur vi vill ordna livet för oss, på samma sätt som vi har olika drömresmål. En del når sitt mål rätt snabbt, för andra tar det längre tid. Och alla samlar vi på oss bagage längs vägen. En del behöver vi, annat samlar vi på oss ofrivilligt och behöver göra oss av med.

Konfabibeln: Värdefull Läs texten på s 6–7 i Konfabibeln [Du och Gud] om Nick Vujicic. Visa sedan filmklippet som finns på konfabibeln.se och samtala utifrån följande frågor: Filmklipp på Ladda ner • Vad tänker du när du ser filmen? konfabibeln.se > manniska• Varför tror du att så många blir berörda Människa > vardefull.pdf Värdefull av det Nick har att säga?

• Vad är det som gör att Nick kan vara tacksam över sitt liv, fastän han saknar armar och ben som de flesta av oss tar för givet?

• Varför har vi ofta så svårt att vara nöjda med oss själva?

På konfabibeln.se kan du ladda ner samtalsfrågorna i filen manniskavardefull.pdf.

Konfabibeln: Ordens makt Läs texten på s 8–9 i Konfabibeln [Du och Gud]. Samtala utifrån följande frågor: • Vem håller du med: Oprah eller Jay-Z? • Vilka ord kan ge motsvarande diskussion på svenska?

11

Filmklipp på konfabibeln.se > Människa > Ordens makt

• Spelar det någon roll vem som säger ett kontroversiellt ord? Är det till exempel skillnad om en tjej säger »bitch« om sig själv eller om en kille kallar henne det?

• Vem bestämmer om ett ord är okej att använda eller inte?

• Spelar det någon roll vilka ord vi använder om varandra?

• Har ord makt? På vilket sätt?

Ladda ner manniskaPå konfabibeln.se kan du ladda ner samtalsfrågor i filen ord.pdf manniska-ord.pdf.

I svenskan används sällan ordet »nigger«, däremot debatteras av och till ordet »neger«. Inte minst användandet av ordet »negerboll«. Du hittar länkar till två bra blogginlägg om varför vi bör skrota det ordet på konfabibeln.se > Människa > Ordens makt.

Ung ledare-utmaning Ge någon av de unga ledarna utmaningen att på denna träff göra något av följande:

• Spela en sång du gillar, som på något sätt handlar om att Gud älskar oss. Berätta med några korta meningar varför du gillar just den sången. Om du vill kan du googla fram sångtexten och skriva ut så att alla kan följa med i texten. Du hittar några förslag på sånger på konfabibeln.se/spotify, i spellistan Gud älskar dig eller Människa.

Ladda ner ungledaremanniska.pdf

• Berätta om Adam och Eva, de första människorna. De finns presenterade på s 15 i Konfabibeln.

• Berätta om något du har lärt dig om dig själv under din tid som konfirmand och ung ledare.

• Läs något av bibelorden om människan, som finns på s 16 i Konfa­bibeln.

Säg gärna några korta meningar om varför du valde just denna vers.

På konfabibeln.se kan du ladda ner filen ungledare-manniska.pdf.

12

Konfabibeln: Vad vill du kämpa för?

Läs texten på s 10 i Konfabibeln [Du och Gud]. Återge berättelsen om Ester. En av nyckelverserna i Esters bok är Mordokajs ord till Ester: Kanske var det för en stund som denna du blev drottning.

Est 4:14

Riktigt så dramatiskt är det kanske sällan i våra egna liv, men ibland hamnar vi ändå i situationer där vi måste göra ett val. Ska vi bara flyta med eller ska vi våga gå mot strömmen?

Värderingsövning: Gå i cirkel Låt alla gå runt i cirkel. Du läser upp ett påstående, och den som inte håller med tar ett kliv in i cirkeln och börjar gå åt andra hållet, »mot strömmen«. Stanna till, och resonera tillsammans kring påståendet. Hur tänker de som håller med? Hur tänker de som inte håller med?

Exempel på påståenden: • Jag och mina kompisar tycker alltid likadant.

• Vuxna är bra på att ta ungdomar på allvar när ungdomar protesterar mot orättvisor och felaktigheter.

• Det är lätt att stå upp för sina åsikter i skolan.

• Det är viktigare att kämpa mot orättvisor i Sverige än orättvisor som sker längre bort i världen.

• Jag kan påverka saker och förändra det som är dåligt i min närhet.

• Ungdomar i dag bryr sig mindre om orättvisor i världen än vad ungdomar gjorde förr i tiden.

• Man måste följa Sveriges lagar, även om man vill protestera mot miljöförstöring, djurförsök eller människor som ska utvisas.

Tre som vågade gå mot strömmen Astrid Johansson protesterade mot en kränkande väggmålning på skolan. Malin Björk stoppade en utvisning på flygplanet. Olle Erixon fick sina kompisar att skänka pengar till Cancerfonden i stället för att dricka öl.

13

Det är tre exempel på personer som vågat gå mot strömmen. På s 176–179 finns utförliga beskrivningar av vad de gjorde. Ta gärna hjälp av dina unga ledare för att återberätta för konfirmanderna.

På konfabibeln.se finns filen manniskakampa.pdf med samtalsfrågor om de tre olika personernas agerande.

Ladda ner manniskakampa.pdf

Filmklipp på konfabibeln.se > Människa > Vad vill du kämpa för?

Roller En trådstartare på ungdomar.se tar upp frågan om roller och identitet.

Så här skriver han: Hejsan. Jag undrar vilken roll ni tar i en grupp helt enkelt! Är ni clownen, kåtbocken eller den som sitter tyst för sig själv?

Kanske olika i olika grupper, och i såfall vilka?

Berätta allt!

Personligen är jag oftast tillbakadragen och tyst men är väldigt glad och pratsam om någon annan börjar prata med mig.

Har svårt för att ta första steget och folk uppfattar mig som blyg tills de börjar snacka med mig.

Bland mina närmsta vänner är jag ganska clown av mig.

Skrattar åt allt och kommer med dåliga skämt.

Den här killen ringar på ett bra sätt in hur det fungerar med roller i en grupp. En roll kan beskrivas som ett mönster i det agerande jag visar i en grupp, frivilligt eller utifrån gruppens förväntningar. Vilken roll jag får i en grupp beror både på vilken roll jag söker mig till och vilken roll gruppen är beredd att ge mig. Man kan beskriva det som en budgivning – jag lägger bud på den roll jag är intresserad av, och så får gruppen visa om budet antas. Om jag till exempel gillar att vara den skämtsamme drar jag ganska snart ett par skämt i en ny grupp. Om de andra skrattar och ger positiv respons, visar de att de accepterar mig i den här rollen.

Vi har ofta olika roller i olika sammanhang. En och samma roll kan också innebära krav från flera olika håll. Det kan medföra rollkonflikter: 14

14-책riga Astrid Johansson skapade mediestorm n채r hon protesterade mot en kr채nkande toalettm책lning.

• Konflikt mellan olika roller: Rollen som bästa vän kan komma i konflikt med rollen som kärleksfull pojkvän eller flickvän när det gäller vem du ska tillbringa fredagskvällen tillsammans med.

• Konflikt mellan olika förväntningar: Föräldrarna förväntar sig att storebror ska säga till om lillebror missköter sig, medan lillebror förväntar sig att du står på hans sida och låter bli att skvallra på honom.

Läs trådstartarens brev för konfirmanderna och samtala om roller. Du kan utgå från följande frågor: • Frågeställaren beskriver sig som den blyge, den pratsamme och clownen. Känner du igen dig i det, att ha olika roller i olika sammanhang?

• Vilka roller brukar det ofta finnas i en grupp?

• Finns det några fördelar med att olika personer i gruppen tar olika roller? Några nackdelar?

• Finns det både ofrivilliga och frivilliga roller?

• Hur kan man bryta sig loss ur en roll som man inte trivs i längre?

Normer En vit, heterosexuell man i medelåldern utan några funktionshinder kan ha svårt att se förtryckande strukturer och normer, eftersom han så sällan drabbas av dem. Han har så att säga ett stort levnadsutrymme att röra på sig på innan han han kommer fram till några staket som begränsar honom. En ung invandrartjej har förmodligen lättare att identifiera förtryckande strukturer, för hon måste bryta sig igenom staketen gång på gång.

Normerna i samhället syns bland annat i hur vi uttrycker oss. Vi pratar om fotboll och damfotboll, om gäng och invandrargäng. Att det gäller herrfotboll och gäng med svenskfödda säger vi inte, för det utgår vi ifrån. Normen är den självklara utgångspunkten. Den som avviker från normen måste förklara sig.

Den som tillhör normen blir sällan ifrågasatt, och har ofta makt att avgöra om den som avviker ska bli accepterad eller inte. Därför är det 16

viktigt att vara medveten om vilka normer som präglar den egna verksamheten.

Nedanstående två övningar är hämtade från metodmaterialet O/lika.

Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering, framtaget av Sveriges ungdomsorganisationer och kampanjen Alla olika alla lika.

Osynliga lappar Vi är ofta snabba med att sätta etiketter på andra människor. Det sker många gånger helt omedvetet, och är till viss del en nödvändighet för att vi ska kunna hantera alla de människor vi möter varje dag. (Att möta varje människa som ett helt oskrivet blad skulle innebäLadda ner ra en väldigt tidskrävande mängd information för hjärmanniskalappar.pdf nan att processa.) Men detta för också med sig många nackdelar, och därför behöver vi reflektera och medvetandegöra våra tankar och vilka fördomar vi har med oss.

Ladda ner filen manniska-lappar.pdf från konfabibeln.se. Skriv ut och klipp isär lapparna: plugghäst, sportig, invandrare, svensk, kille, tjej, snygg, heterosexuell, homosexuell, blond, rödhårig, brunhårig, smal, tjock, snaggad, emo, fräknig, modemedveten, storstadsbo, lantis, smart, korkad, rullstolsburen, synskadad, hörselskadad, förståndshandikappad, händig, rolig, ljushyad, mörkhyad, rik, fattig, social, osocial, populär, mobbad, ung, gammal, nörd, sexig.

Sätt upp lapparna på en vägg så alla ser. Låt sedan var och en välja en lapp och fundera över följande frågor: • Vem blir du om du har den här lappen på dig?

• Hur värderas den grupp som lappen syftar på?

• Betyder lappen olika saker för tjejer och killar?

• Vilka lappar kan du kombinera med din lapp utan att det skulle upplevas som »konstigt«? Vilka kombinationer skulle vara utanför normen?

Fundera sedan tillsammans: • Vilka lappar är positiva och vilka är negativa?

17

• Vilka lappar är snäva och vilka kan betyda nästan vad som helst?

(Jämför till exempel svensk/invandrare eller brunhårig/blond.)

• Vilka lappar används sällan? I Sverige definieras någon exempelvis sällan som heterosexuell eller ljushyad. Hur påverkar det den som ständigt definieras efter sexuell läggning eller hudfärg?

• Vilka lappar tar människor på sig frivilligt och vilka är ofrivilliga?

• Vilka lappar kan man välja att dölja för andra och vilka lappar syns vare sig man vill eller inte?

Samtalet kan avrundas med att de som vill berättar vilken eller vilka lappar de själva skulle vilja slippa ha på sig i omgivningens ögon. Hur kan ni göra i er grupp för att oönskade lappar ska kunna plockas bort?

När tänkte du senast på …?

Den här övningen lyfter fram normer kring kön, hudfärg och funktionalitet. Den hjälper särskilt den som passar in i normen att reflektera kring dessa frågor.

Ge konfirmanderna en stund att fundera över dessa frågor, en fråge­ ställning i taget: • När var du senast i en situation där du upplevde att du fick för­ delar eller nackdelar utifrån din könstillhörighet?

• När blev du senast påmind om din hudfärg?

• När tänkte du senast på din förmåga att gå/se/höra?

Låt den som vill dela med sig av sina tankar. Reflektera sedan tillsammans över följande: • Vilka är det som har tänkt på sitt kön/hudfärg/funktionalitet?

• Tror de att de hade svarat annorlunda om de hade haft ett annat kön, en annan hudfärg eller en annan syn-, hörsel- eller rörelseförmåga?

Killar drabbas mer sällan av nackdelar på grund av sin könstillhörighet och tänker därmed generellt sett mindre ofta på sin könstillhörighet än tjejer. Den som stämmer in på normen för hur en svensk ser ut har förmodligen inte tänkt på sin hudfärg lika ofta som den som är mörk­ 18

hyad. Samma sak gäller den som inte har några funktionshinder, jämfört med den som har nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga.

Att stå emot grupptryck På 1950-talet gjorde psykologen Solomon Asch ett berömt experiment om grupptryck.1 Han undersökte om människor var beredda att ge uppenbart felaktiga svar enbart för att hålla med gruppen. Experimentet byggde på att en grupp människor (7–9 personer) fick se en bild av ett streck

för att sedan i en annan bild identitifera vilket streck som var lika långt som det förstnämnda. (Bilden finns att skriva ut i filen manniska–asch.pdf på konfa­bibeln.se.) Försöks­ personen satt i slutet av raden med personer som fick svara. Övriga var skådespelare som instruerats om hur de skulle svara.

Ladda ner manniskaI de första omgångarna svarade skådespelarna rätt, asch.pdf så också försökspersonerna. Sedan ändrades förutsättningarna, så att samtliga skådespelare svarade fel. Några av försöks­ personerna föll inte för grupptrycket utan svarade precis som tidigare enligt sin egen övertygelse. Ungefär lika många gav helt efter för grupptrycket och svarade precis som gruppen. Majoriteten valde bort det rätta svaret och höll sig till gruppens svar vid minst ett tillfälle. Experimentet visade alltså att vi människor har ganska stor benägenhet att hålla oss till gruppen.

Men det mest intressanta är den andra delen av experimentet. Skåde­ spelarna gav även nu fel svar, med ett undantag. En av skådespelarna var instruerad att ge rätt svar. Nu var det betydligt färre av försökspersonerna som gav efter för grupptrycket. Även om sju andra svarade fel, räckte det att en person svarade rätt för att försökspersonen skulle få mod att Älskade nej-sägare: Så hjälper de dig att fatta bättre beslut av Niklas Laninge på psykologifabriken.se samt Asch conformity experiments på engelskspråkiga Wikipedia.

1

19

svara rätt. Det visade sig till och med att den »allierade« inte ens behövde ge rätt svar för att försöks­personerna skulle få mod att ge det svar de själva trodde på. Det viktiga var att någon gick mot strömmen och sa något annat än gruppen.

Samtalsfrågor: • Varför är det viktigt för oss människor att hålla oss väl med gruppen?

• Vilka egenskaper gör att en människa klarar av att stå emot grupptryck?

• Finns det positivt grupptryck?

• När är det svårt att stå emot grupptryck?

Samtalsfrågorna finns inkluderade i filen manniska-asch.pdf som finns på konfabibeln.se

Att be om hjälp Lägg fram ett antal stora stenar och samlas runt korset i kyrkan. Återge sedan följande berättelse: En tonårskille hade fått ett sommarjobb som gick ut på att sätta upp staket runt en hästhage. Det var ett tungt arbete och han jobbade ensam. Men det gick bra, och efter en vecka hade han hunnit mer än en fjärdeldel av jobbet. Då stötte han på en stor sten i marken. Stenen behövde flyttas för att han skulle kunna slå ner staketpinnarna, men hur han än grävde och ryckte och slet kunde han inte rubba den. Till slut åkte han hem, irriterad över att ha kört fast.

När han kom hem frågade hans pappa vad som stod på. Killen förklarade att han hade blivit tvungen att ge upp för dagen. »Provade du alla möjligheter?« frågade pappan. »Det är klart jag gjorde«, svarade sonen ilsket. »Nej, det gjorde du inte«, sa pappan. »Du bad inte mig om hjälp.« Samtala om att vi alla har problem och svårigheter som vi inte klarar av själva. Då tycker vi ibland att vi har provat alla utvägar. Men vi får 20

be varandra om hjälp. (»Vi-känsla är lika viktigt som självkänsla«, som socionomen och författaren Mia Börjesson brukar säga.) Vi får också komma till Gud och be om hjälp.

Låt var och en ta en sten och fundera över vad stenen representerar för svårigheter i deras liv. Spela en lovsång eller sjung tillsammans, medan den som vill får gå fram och lägga stenen vid korset. Några unga ledare kan gärna börja gå fram så att det inte känns så pinsamt.

Ta på er mitt ok Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.

Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ.

Matt 11:28–29

Alla bär vi på olika bördor. Osäkerhet, prestationsångest, kärleksbekymmer, problem i familjen, bråk med en kompis, oro över framtiden …

Bördorna ser olika ut och syns inte alltid utanpå, men alla har något att bära på.

Ett ok är ett redskap för att göra det lättare att bära. Det är en sorts kraftig träbjälke som man lägger över axlarna, och då kan man hänga fast exempelvis en vattenhink i varje ände. Oket fördelar tyngden.

Jesus säger till oss alla att vi får komma till honom. Han vill hjälpa oss med våra bördor. Hjälpa oss att lägga ned dem vi inte behöver bära på, och dela de bördor som blir kvar.

Ok är inte så vanliga i Sverige nuförtiden. Därför är det kanske inte så konstigt att en tonåring som skulle läsa versen högt i stället läste »Ta på er mitt okej«.

Men det blir ju faktiskt lika rätt det. Många av de bördor vi bär är etiketter som vi själva eller andra sätter på oss. Etiketter som säger att vi inte är bra nog, att vi inte duger till. Men Jesus säger att du är okej och att jag är okej. Vi får ta av oss alla andra etiketter och sätta på oss Jesus »okej«-stämpel.

21

YouTube-andakt: Michelangelo Michelangelo var onekligen ett geni. Han föddes år 1475 och hans skulpturer och målningar tillhör världens främs­ ta konstverk. Bara 23 år gammal skapade han statyn Pietá, Filmklipp på som föreställer Maria med den döde Jesus i famnen. Den konfabibeln.se > Människa > statyn finns i St Peterskyrkan i Rom. Några år senare skapa- YouTube-andakt de han den fem meter höga statyn David. När han var 33 år gammal påbörjade han arbetet med att måla hela taket i Sixtinska kapellet, ett obekvämt och slitsamt arbete som tog fyra år att färdigställa.

Men Michelangelo lämnade fler ofärdiga än färdiga konstverk efter sig. Några av hans mest kända, ofullbordade verk är den serie med slavar som var tänkta för påve Julius II:s grav. (I filmklippet syns två av dem, som fått namnen Atlas slave och Awakening slave.) Dessa statyer visar hur Michelangelo arbetade: han högg fram detaljer från framsida till baksida, oftast på fri hand. Själv menade han att hans uppgift bara var att frigöra den staty som redan fanns dold i marmorblocket.

Redan på sin tid kallades han »Il Divino«, den gudomlige.

Men inte ens Michelangelos skaparkraft kan jämföras med den som verkligen är »Il Divino«: Gud. Paulus beskriver Gud ungefär som en konstnär: Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk hos er också skall fullborda det till Kristi Jesu dag.

Fil 1:6

Att börja tro på Gud innebär inte att på ett ögonblick bli en perfekt människa. Men Gud har skapat oss och vet vilken potential som finns nedlagd i var och en av oss. Och Gud lämnar oss inte bara för att vi misslyckas ibland eller gör bort oss. Gud fortsätter att arbeta med oss, så att vi steg för steg får bli mer och mer av de mästerverk vi är tänkta att bli.

22

Människa

23

Handledning till Konfabibeln innehåller praktiska tips på hur Konfabibeln kan användas tillsam­ mans med konfirmander och unga ledare.

Handledningen ger också tillgång till en webb­ sida för ledaren, fylld med användbara filmklipp, bildspel och liknande.

www.argument.se