Handledning
LEDARGUIDEN
Johan Reftel Henrik BroschĂŠ
© 2014 Henrik Brosché, Johan Reftel och Argument Förlag Foto, omslag © iStockphoto.com/ alexxx1981 Foto, inlaga: s 41 och 64: Christer Brosché. s 45: Martin Reftel ISBN: 978-91-7315-438-3 Tryck: InPrint, Lettland
Argument Förlag AB, Box 98, 432 22 VARBERG Tel: 0340-69 80 00, fax: 0340-69 80 10 www.argument.se, info@argument.se
Innehåll
Att använda Ledarguiderna........................ 4 Övningar till del 1...............................................6 Övningar till del 2............................................14 Övningar till del 3........................................... 26 Övningar till lek & andakt........................ 34 Henrik & Johan berättar........................... 40 Fyra viktiga faktorer......................................50 Utvärderingar....................................................... 58
Att använda Ledar guiderna
4
Det finns fyra häften som är tänkta att kunna delas ut till de unga ledarna: • Ledarguiden, del 1 • Ledarguiden, del 2 • Ledarguiden, del 3 • Ledarguiden, lek och andakt Del 1 är tänkt för nyblivna unga ledare. Del 2 är tänkt för dem som hunnit få ett eller två års erfarenhet av ledaruppdraget och del 3 är tänkt för de mest rutinerade och erfarna unga ledarna. Det är alltså inte ålder, utan hur långt man kommit som ledare som avgör vilket häfte som är lämpligt. Lek och andakt-häftet är helt fristående och kan delas ut när som helst. Häftena fungerar utmärkt att dela ut till de unga ledarna och låta dem läsa på egen hand. Men allra bäst kommer de till sin rätt om de också får vara utgångspunkt för samtal och reflektion. På följande sidor ger vi tips på övningar som du kan göra utifrån ett antal av texterna i de olika häftena. Det innebär att du utifrån övningarna kan göra utbildningsdagar för de unga ledarna, men du lika gärna kan plocka ut en eller två övningar och lägga in i det upplägg du redan har. Till sist: vi hoppas att detta material ska få vara en källa till inspiration och ett bidrag till utvecklingen av ert arbete med unga ledare! Henrik Brosché & Johan Reftel
5
Ă–vningar till del 1
6
Ledarguiden, del 1 är tänkt för nyblivna unga ledarna. Allt är nytt, och övergången från att vara deltagare till att bli en ledare kan ta tid. Här handlar det mycket om att jobba med inställningen, att förstå vad det innebär att vara ledare.
Varför är du så viktig? Samtala om hur viktiga de unga ledarna är utifrån texten på s 7–9 i häftet. Låt sedan de unga ledarna berätta något om varför de är här. Vad tyckte de om under sin tid som konfirmander? Vad har gjort att de valt att bli ledare? I vissa grupper är det lätt att få igång ett sådant här samtal, i andra går det trögt. Ett sätt att öppna upp för mer personliga svar är att låta några av de äldre ungdomarna berätta om vad som gjorde att de valde att bli ledare. De törs ofta vara ärligare och mer personliga än nyblivna ledare. Låt sedan de som vill fylla på med sina egna berättelser. Utifrån berättelserna som lyfts fram finns det förmodligen flera sätt att koppla ihop ungdomarnas upplevelser med deras egna ledare under konfirmandtiden. Om det varit betydelsefullt att det varit härlig stämning och god gemenskap, fanns det säkert unga ledare som bidrog till detta. Om andakterna betytt mycket, fanns det säkert någon andakt av en av de unga ledarna som fastnat i minnet. Och lika viktiga som dessa ledare har varit, lika viktiga kan de själva få bli för dem som nu är konfirmander.
Kom ihåg att växla Utgå ifrån texten på s 10–13 i häftet. Den handlar om att kunna växla energiläge, ungefär som med en växelspak. Men man kan 7
också bygga vidare på den här liknelsen och låta olika energilägen representeras av olika typer av fordon: • Glassbilen: mycket energi, skapar förväntan, lyfter gruppen. • Sportbil: hög hastighet, gäller bara att hålla kursen, allt går av sig självt. • Veteranbilen: mys i sakta mak. • Polisbilen: bestämd, upprätthåller ordningen. Du hittar bilder att skriva ut av de fyra olika fordonen i bilaga 1 på www.argument.se/ledarguiden. Sätt upp dem på tavlan och förklara att de representerar olika energinivåer hos ledaren. Resonera tillsammans om kännetecken hos de olika typerna.
8
Låt ungdomarna diskutera kring olika situationer, vilken typ av energi som behövs då. Det kan till exempel vara: • Andakten (veteranbilen) • Lekpasset (glassbilen) • Vid läggdags (veteranbilen) • Gruppdiskussionen där allt flyter (sportbilen) • Gruppdiskussionen där några uttalar sig kränkande om andra (polisbilen) • Inför andakten, när gruppen är seg och inte har lust med nåt (glassbilen) • På lägret, där alla är taggade och på gott humör. Gott om tid för både planering och genomförande. (sportbilen) • Många sitter och leker med mobilen eller viskar under konfaträffen (polisbilen) Visa gärna med kroppsspråk och tonfall – lite lätt överdrivet – hur de olika ledarstilarna ser ut. Diskutera också vad som händer om man går in med fel energi i en situation. Hur påverkar polisbilen stämningen på andakten? Vad händer om glassbilen ska få konfirmanderna att lägga sig? Hur blir ett lekpass med veteranbilen som ledare?
8 praktiska tips Gå igenom de åtta praktiska tipsen på s 14–20 i häftet. Ta ett tips i taget och bolla tankar med ungdomarna. Känner de igen detta från en konkret händelse de varit med om? Ett tillfälle då något gick snett, eller en gång då någon löste en sådan här utmaning på ett bra sätt? Där det passar (till exempel på första tipset) kan ni spela forum teater. Dramatisera en konkret händelse som går snett, och låt 9
någon i publiken bryta in och ta någon av aktörernas plats. Denne försöker nu vända scenen till ett positivt slut. De flesta brukar vara med på att man bör följa de här tipsen, att de är bra förhållningssätt. Då kan det vara lämpligt att göra en till runda där ni går från »man« till »jag«. Det är till exempel lätt att säga att man ska komma i tid – men just jag har ju en ursäkt. Var konkret. Vad kan jag göra för att bli bättre på att berömma andra? Vad kan jag göra för att konfirmanderna ska känna sig välkomna? Ytterligare en sak ni kan göra med tipsen är att rangordna dem. Vilka känns viktigast? Vad är mest centralt för att en ledare ska vara en bra ledare?
Farliga fällan Utgå ifrån texten på s 22–25 i häftet. Måla upp ett scenario tillsammans: Det är ett drygt år framåt i tiden. En av konfirmanderna i er grupp träffar en yngre kompis som funderar på att konfirmera sig. Konfirmanden svarar: »Gör det! Jag var konfirmand förra året och det var jättebra, för de unga ledarna …«. Låt de unga ledarna tillsammans skapa en lista på whiteboarden med olika avslut på meningen som de hoppas att konfirmanderna ska kunna svara om ett år.
Skydda konfirmanden Utgå ifrån texten på s 26–29 i häftet. Gå sedan igenom vilka etiska riktlinjer som gäller hos er. Var noga med att förankra varför de olika linjerna finns. Vilka diken är det man vill undvika? Diskutera sedan i smågrupper eller storgrupp utifrån följande dilemmafrågor:
10
• En av konfirmanderna sätter sig alltid ensam på fikat. De andra konfirmanderna säger att de försökt prata med honom, men han vill inte. Vad gör du? • På lägret upptäcker du att det är fest på ett av rummen, och några av konfirmanderna är på väg att bli rejält berusade. Du vet att de riskerar att bli hemskickade om detta kommer fram. Vad gör du? • Du hör en av dina ledarkompisar komma med en kränkande kommentar till en av konfirmanderna. När du frågar om det, säger hon att det bara var ett skämt, det fattade ju alla. Vad gör du? • Du och några andra har hängt på ett av konfirmandrummen och det har blivit sent. Alla har droppat av utom du och en av konfirmanderna som ligger i en av sängarna och myser. Det börjar hetta till … Vad gör du? • En lägerkväll sitter nästan hela gänget, men inga vuxna ledare, och pratar i sofforna. Någon föreslår att ni ska leka en lek som du vet kommer att innehålla en del olämpliga inslag. Alla verkar jättepeppade på leken. Vad gör du?
Målvakt eller forward? Utifrån texten på s 30–33 i häftet kan ni prata om att göra en stretch. Det innebär att utmana sig själv att göra något i tillväxt zonen, något man vill träna på att bli bättre på. Börja med att låta var och en rita upp en amöba som illustration över de ledaregenskaper man tycker sig ha. Sådant jag är duktig på blir en stor utåtbuktning, det jag är sämre på blir en inåtbuktning. Var och en ritar en amöba, och väljer då själv vilka egenskaper som ska inkluderas i den egna amöban. Påminn gärna om fyra viktiga utgångspunkter i detta: 11
• • • •
Alla är bra på olika saker. Ingen är bra på allting. Alla har någonting som de är bra på. Alla kan förbättra sina sämsta områden.
Amöban blir väldigt personlig, så den ska man inte behöva visa upp för alla. Däremot kan ni diskutera tillsammans om olika sorters stretchar. Att göra en stretch är ett sätt att arbeta med sina »inåtbuktningar« i amöban. En stretch kan till exempel vara: • Att läsa högt. • Att hålla en andakt. • Lära sig att ta barréackord på gitarren. • Våga be högt. • Ha en egen andaktsstund varje dag i en vecka. • Träna på att arbeta i grupp. • Lära mig fler lekar. • Ge mer beröm till andra. Låt gärna var och en fundera över en egen stretch de skulle vilja göra. Den som vill kan diskutera detta med ledaren, men det kan också vara en utmaning man behåller för sig själv. Prata också om vikten av att stötta den som vill göra en stretch. Pepp och beröm gör det lättare för fler att våga prova på nya utmaningar. 12
Inga rävar innanför tröjan Utgå ifrån texten på s 40–43 i häftet. Samtala i smågrupper eller storgrupp: • Är det »farligt« att misslyckas? • Hur är det i din klass – vad händer om någon misslyckas där? • Vad vill du ta med dig till kyrkan av hur ni ser på misslyckanden i din klass? Och vad skulle du vilja byta ut? • Om du har misslyckats, vad kan du göra för att använda den erfarenheten till något positivt? • Hur kan du hjälpa någon annan som misslyckats eller gjort bort sig, för att det ska kännas mindre jobbigt? Om du som ledare kan bidra med ett exempel på en gång då du misslyckades är det en god poäng att dela med sig av detta.
13
Praktisk handledning till – Ledarguiden, del 1 – Ledarguiden, del 2 – Ledarguiden, del 3 – Ledarguiden, lek & andakt Här får du tips på övningar, samtalsfrågor och flertalet kopieringsunderlag. Henrik Brosché och Johan Reftel berättar också hur de lägger upp arbetet med unga ledare i sina respektive församlingar och delar med sig av sina nycklar till att skapa ett växande konfirmandarbete med inspirerade unga ledare.
www.argument.se