Messy church by Argument Förlag

Messy

Church Ö

Nya idéer för att bygga en gemenskap ARGUMENT med Kristus i centrum

Lucy Moore

© 2015 Lucy Moore och Argument Förlag Först publicerad på engelska av The Bible Reading Fellowship, Abingdon, England. Copyright © The Bible Reading Fellowship 2006 Text © 2006 Lucy Moore, illustrationer © 2006 Mary Hall Originalets titel: Messy Church Översättning: Carolina Klintefelt Foto: Martin Reftel Illustrationer © shutterstock.com och Mary Hall Svensk bearbetning: Kristina Reftel Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet isbn: 978-91-7315-476-5 Tryck: Bulls Graphics AB

Argument Förlag ab Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg Tel: 0340-69 80 00 www.argument.se | info@argument.se

Messy Church Nya idéer för att bygga en gemenskap med Kristus i centrum Lucy Moore

Översättning: Carolina Klintefelt ARGUMENT FÖRLAG

Innehåll Prolog.............................................................................. 6 Förord............................................................................. 8 Inledning........................................................................ 12

KONCEPTET........................................................... 15 Kapitel 1: En översikt över »stökig« teologi......................16 Kapitel 2: Vad är Messy Church?....................................25 Kapitel 3: Messy Churchs målsättningar........................ 42 Kapitel 4: Vad är kyrkan? .............................................. 49 Kapitel 5: Hur man når den stökiga utkanten.................57 Kapitel 6: Om säkerhet och utrustning.......................... 67 Kapitel 7: Måltider........................................................ 69 Kapitel 7: Introduktion till teman.................................. 89

TEMAN FÖR SOMMAREN: Guds familj – vår familj............................... 95

Abraham och Sara......................................................... 96 Josef .............................................................................102 Mose............................................................................ 108

TEMAPROGRAM FÖR HÖSTTERMINEN: Jesus......................................................................115

Jag är den sanna vinstocken.......................................... 116 Jag är världens ljus........................................................ 123 Jag är den gode herden................................................. 129 Julstök … eller stökig jul.............................................. 134

TEMAPROGRAM FÖR VÅRTERMINEN: Nytt liv ...............................................................141

Skapelsen...................................................................... 142 Nytt liv i Jesus (påsk).................................................... 149 Nytt liv i Anden (pingst).............................................. 154

TEMAPROGRAM FÖR HELA ÅRET: Bibliska landskap........................................... 161

Berg i Bibeln................................................................. 162 Vägar i Bibeln............................................................... 168 Stränder i Bibeln........................................................... 173

Bilagor................................................................ 181

Kapitel 1

En översikt över »stökig« teologi

Om inte annat så är själva namnet »Messy Church« inspirerande – det väcker frågan »Vad i hela friden är detta?« och det får människor att le. Tanken kommer delvis från iakttagelsen i Pete Wards bok Liquid Church (Paternoster Press, 2002), att »en flytande kyrka kommer att ha luddiga gränser«. Pete tar föräldra- och barngrupper som exempel på ett nätverk nära kyrkan när han skriver: Hos föräldrarna och småbarnen ser vi att nätverket sprider sig från dem innanför kyrkan till dem som kanske inte har någon koppling till regelbundna söndagsgudstjänster. När vi börjar se på själva nätverket som en kyrka börjar bilden av vilka som är innanför och vilka som är utanför att brytas upp. I stället får vi ett nätverk av kommunikation och relationer där kristen kärlek och ömsesidigt stöd utgör en del av flödet. Gränserna har blivit luddigare och inte lika väldefinierade. Liquid Church, s 47–48 Det finns en punkt där en person kan ha vänner i kyrkan, be, gå i gudstjänst då och då och försöka besöka den årliga loppmark16

naden, men skulle tycka att det kändes konstigt att gå med i en husgrupp eller att lägga mer än en tjuga i kollekten. På det allra bästa sätt är en sådan person en del av den luddiga gränsen, varken utanför eller innanför. »Kyrkan har gått ifrån att ha en central roll i vårt samhälle till att hamna i periferin. Samtidigt flyttar »cent rum« i vårt samhälle omkring. Som kyrkor behöver vi lära oss att leva i utkanten igen – och att återuppbygga gemenskapen där.« Från www.freshexpressions.org.uk

Nätverk är alltså luddiga och kyrkan finns i den stökiga delen av de luddiga nätverken. Livet är inte tillrättalagt. En styrka med den anglikanska kyrkan är att den välkomnar människor i de luddiga gränserna utan att begära att de ska bestämma sig för om de är innanför (betala nu tionde och anmäl dig till tio veckors intensiv lärjunga utbildning) eller utanför (iväg med dig ut i mörkret där man gråter och skär tänder), och många andra samfund fungerar likadant. Det är väl en passande återspegling av att många av oss har en stökig väg till Gud. Visst kan det finnas »vägen till Damaskus«-stunder när vi glider fram i våra andliga Ferraris längs med Autobahn mot härligheten. På samma sätt kan det finnas många stilla stunder när Guds Ande vänligt drar oss lite närmare in i sina armar genom ett litet barns leende, ett ögonblick av vördnad och förundran inför naturens skönhet, en ny tanke om en gammal bibelberättelse eller ett omtänksamt ord från en medvandrare. Det är en stökig arbetsmetod, men nog måste en Gud som kan hitta på sådant som sjögurkor och som trivs med att arbeta genom människor som mig, och som dig, ha ett drag av stökig kreativitet 17

i sig? Den värld Gud har skapat är trots allt inte känd för sin prydlighet – ordning och mönster, ja visst, men när såg du någonsin ett helt symmetriskt träd som aldrig fäller ett löv? Jesus ägnade inte det mesta av sin tid åt det prydliga religiösa centrum som Jerusalem utgjorde, utan åt de stökiga utkanterna av det judiska samhället, bland opålitliga kollaboratörer, utlänningar, kvinnor med tvivelaktigt rykte, skumma typer, bonniga lärjungar och lortiga barn. Vi kanske vill att människor ska vara entydiga: antingen kristna eller inte, medlemmar i kyrkan eller helt utanför. Livet skulle vara mycket enklare då. Visst, för många av oss kommer det en punkt då vi kan säga ett tvärsäkert: »Japp, jag är kristen«, med samma självklarhet som vi kan säga »Japp, jag är gift«, men visst är det så att vägen till tro innehåller delar av tillhörighet, lite tro, en viss mängd delaktighet, och alltsammans simmar omkring i en livsförändrande medfödd soppa, och den heliga anden arbetar med allt detta i oss för att föra oss närmare Jesus på många olika sätt. »Post-kristendomens kyrkor kommer att vara stökiga gemenskaper där tillhörighet, tro och beteende är processer snarare än en prydlig helhet.« Stuart Murray, Church after Christendom, Pater noster, s 35

Om du leker med den här tanken hamnar du i en kyrka som inte bara är en salig röra utan som också skapar en röra med glädje. I den andra halvan av den här boken finns det förslag på samlingar med pyssel som en grund för dem som vill ha ett färdigt program att utgå ifrån, men bokens huvudsyfte är att sparka i gång tankarna kring vilket slags nytt uttryck för kyrkan som just du vill skapa. Din egen slutprodukt kommer att ha mer kreativ drivkraft om den kommer ur 18

dina egna böner, talanger, tillgångar och de människor du har omkring dig än om du bara tar över det som vi har kommit på här.

Varför inte söndag? Varför måste kyrkan skapa något extra mitt i veckan för människor i utkanten? Varför kan vi inte förvänta oss att de kommer till kyrkan på söndagar? Många söndagsgudstjänster är faktiskt moderna, trevliga, använder ett vardagligt språk och har aktiviteter för barnen. Tja, det finns flera problem med söndagsgudstjänsten. Här är några: Den är på söndagar. För många människor som inte går i kyrkan är söndagar numera en dag för familj, träning och shopping. Det kanske är den enda dagen på hela veckan då familjen kan vara tillsammans. Det är kanske då vi hälsar på mormor. Det är kanske då frånskilda föräldrar som har delad vårdnad ska lämna över barnen till den andra föräldern i andra änden av stan. Fotbollsturneringar, innebandytävlingar, simtävlingar – barn är upptagna med allehanda idrottsevenemang på söndagar, och kyrkan måste vara i klass med Disneyland om den ska kunna tävla om uppmärksam heten hos barn vars föräldrar inte är kristna. Den är någon annans. Jag fick prova på hur det måste kännas att komma till kyrkan för allra första gången när vi åkte och hejade på en kompis som uppträdde på en folkmusikfestival i västra Yorkshire. Plötsligt hade vi inte en aning om hur vi skulle bete oss. Kunde vi bara gå in eller skulle vi knacka på? Vad förväntades av oss? Kunde vi sitta var vi ville eller fanns det bokade platser? Fick man prata medan de sjöng? Kunde man gå och köpa något i baren medan de spelade musik? Skulle man sjunga med eller skulle man sitta tyst och lyssna som på en konsert? Var det någon som skulle prata med oss? Det var mycket förvirrande, rentav irriterande, att känna sig så malplacerad, som en utländsk turist. Oavsett hur trev20

liga våra kyrkor är kan det finnas en känsla för den som kommer utifrån av att det är en främmande kultur med så många oskrivna regler att det är riskabelt att ens sätta foten innanför tröskeln. Kyrkan är inte längre någon del av människors liv och allt färre känner sig automatiskt hemma i en kyrka. Men tänk om kyrkan var en plats där de som är »utanför« hjälpte till att forma förväntningarna? En söndagsgudstjänst har redan många mål att uppfylla. Är söndagsgudstjänsten formad för den som är innanför eller den som är utanför? Det är mycket svårt att arrangera en gudstjänst som möter behoven hos både de engagerade, trogna gudstjänstbesökarna och de i den stökiga utkanten. Det finns så många behov. För den som har gått i kyrkan i hela sitt liv finns kanske ett behov av att få sjunga favoritpsalmen, som råkar vara full av så komplex teologi att en nykomling blir fullständigt bortkollrad. Vad ljus över griften! Han lever, o fröjd! Fullkomnad är skriften, o salighets höjd! Från himmelen hälsad han framgår i glans, och världen är frälsad och segern är hans. Se, bortvält är stenen och inseglet bräckt, och vakten har flytt för hans andes fläkt, och avgrunden bävar. Halleluja! Sv Ps 146:1 Lysande psalm, det finns mer att upptäcka i den varje gång man sjunger den. Men det är inget för P3, eller hur? Ironiskt nog kan kyrkans liturgi också skapa hinder mellan en besökare och Gud. Ta exempelvis trosbekännelsen. Passar den för en som brukar läsa Expressen? Eller för en sexåring? Eller för mig? Vem av oss kan svara på vad den egentligen betyder? Hur lång känns den för en åttaåring … eller för någon med kroniska ryggsmärtor? 21

Men å andra sidan, är en barnvänlig predikan vad en engagerad vuxen lärjunge behöver varje vecka? Måste varje sång vara så enkel att den blir banal? Tänker de tvinga mig att klappa i takt? Visst finns det begåvade lovsångsledare och talare som kan tilltala alla åldrar samtidigt. Men inte alla, och det vore orättvist att förvänta sig det av dem, av alla möjliga skäl: personlig fallenhet, vanor och luckor i den teologiska bildningen bland annat. Att leda en gudstjänst för alla åldrar är svårare än du tror innan du har prövat på det. Även om jag gillar principen med en enda gudstjänst där människor med alla sorters bakgrund och i alla åldrar tillber tillsammans, finns det ett stort glapp mellan behoven hos den som håller på att försiktigt doppa tårna i kyrksjön och den som redan plöjer fram och tillbaka i den som en olympisk mästare. Söndagens gudstjänst är kanske inte den lättaste att anpassa eftersom den för många rör så djupt vid både tro och känslor. Vi måste veta när vi ska ner på knä i kampen för förändring och när vi enbart kommer att stuka tårna på orubbliga föremål. Den ständiga utmaningen för oss med Messy Church är att skapa en riktig kyrka och inte se det vi gör som en sämre variant av söndag. Barnens plats kan vara oklar. Många kyrkor välkomnar barn och ordnar samlingar som passar för dem. Men i en del kyrkor är det osäkert om de passar in. »Vi är så glada över att barnen är med i dag …«, kan ha som outtalad avslutning: »… om de bara är tysta och väluppfostrade och gör som vi.« Om barnen trivs i kyrkan vill föräldrarna komma. Om barnen trivs i kyrkan är det mer troligt att de fortsätter att komma under de besvärliga tonåren och fortsätter att ta med sig sina kamrater. Har din kyrka som tumregel att välkomna och respektera barnen eller ser man på barnen som ett nödvändigt ont? Om ni ändrade på söndagsgudstjänsterna så att de blev mer barnvänliga, hur skulle resten av församlingen reagera? Ger man efter

eller är det sunt förnuft att skapa ett nytt fräscht sätt för familjer att fira gudstjänst tillsammans någon annan dag i veckan? (Det här är en allvarligt menad fråga, inte en retorisk sådan: vi kämpar hela tiden med frågan om idealet kontra det genomförbara!)

Men är inte söndagen helig? Många kristna upplever att söndagen är den rätta dagen att samlas för att fira gudstjänst. Det är den nya sabbaten, vilodagen. Det är ett tillfälle för hela kyrkfamiljen att samlas. Hå och hej. Jag påminns om den gamla psalmstrofen som jag funderade så mycket över när jag var liten: Sju hela dagar, ej en av sju skall jag prisa dig George Herbert, Hymns Ancient and Modern Revised (Jag kunde förstås inte fatta varför sångförfattaren var så tjurigt envis med att inte prisa Gud ens en dag av sju.) Gud är en Gud som har många rum. Vi kristna kan inte spara heligheten bara till söndagar. Den måste lysa ut genom hela livet, så att varje del är helig för detta släkte av präster, denna heliga nation av troende – helighet är normaltillståndet, kan man säga. Det finns ingen anledning att tro att tillbedjan som framförs på en tisdag är sämre än den som framförs på en söndag. Svårigheten är i stället den etablerade församlingens syn på torsdagsförsamlingen och torsdagsförsamlingens syn på sig själv. Är den en kyrka i sin egen rätt? Vi ska titta på det längre fram.

Fundera på • Är söndagen den bästa dagen i veckan för de människor du vill nå? • Besök en etablerad klubb eller förening och känn hur det känns att vara utanför. Vad skulle få dig att gå tillbaka dit igen? • Är det så mycket investerat i den vanliga söndagsgudstjänsten sådan som den är att det skulle bli för smärtsamt för »stamgästerna« om man förändrade den? • Titta på din församlings gudstjänst med ett barns ögon. Vad i den hjälper dem att komma närmare Gud? O Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Reinhold Niebuhr

Abraham och Sara

Syfte Att se att vi alla tillhör samma familj av troende, som började med Abraham och Sara och Guds löfte till dem.

Bibelbakgrund (1 Mos 12–21) Det här är en fantastisk, episk berättelse, men vi har förenklat den till några få episoder. Gud kallar Abram att ge sig ut på en resa tillsammans med honom. Hans fru Saraj kan inte få barn och de är mycket ledsna över det. Under resan lovar Gud Abram att han kommer att få fler ättlingar än det finns stjärnor på himlen eller sandkorn i öknen. Som ett tecken på det löftet ändrar Gud Abrams namn till Abraham och Sarajs namn till Sara. Guds löfte förverkligas när Sara till slut får ett barn, som får namnet Isak, när hon är mycket gammal. Deras barnbarnsbarnbarns-(många barn här)-barn är de medlemmar i Guds familj som är här i dag, så vi är alla medlemmar i samma familj – Guds familj av troende. Guds löfte börjar med någonting litet, men kan bli mycket stort.

Pyssel Stjärntryck Du behöver: stjärnstämplar (antingen färdiga från affären eller egna som du tillverkar av potatisar). Dessutom hobbyfärg i guld, silver och vitt samt mörkt papper eller kartong.

Stämpla stjärnor i guld, vitt och silver på mörka papper, så att det blir som en stjärnhimmel. Prata om: Prata om hur många stjärnor ni kan se på natthimlen och uppmuntra deltagarna att försöka räkna dem när de kommer hem. Sandglas Du behöver: dekorationssand i olika färger, enkla glas (exempelvis billiga från Ikea), värmeljus samt plastfolie.

Fyll glas med dekorationssand. Gör olika lager med olika färger för snygg effekt. Lägg ett värmeljus överst, så blir det en fin ljushållare. Förslut med plastfolie så att alla kan transportera hem sina glas utan att spilla ut all sand. Tips: Du kan också göra egen »sand« genom att blanda salt och pulverfärg. För att få sandfärg tar man en tesked gul och en halv tesked röd färg till 1 kg salt. Prata om: Prata om hur omöjligt det är att räkna antalet sandkorn i glasen, för att inte tala om antalet sandkorn på stranden. Fråga vilket som är det största tal deltagarna kan komma på, och förundras tillsammans över tanken på oändlighet. 97

Vykort Du behöver: kartong i vykortsstorlek, klistermärken och paljetter mm, hobbylim, sax, färgpennor samt frimärken.

Gör ett vykort och skicka det till någon i släkten. Rita ett motiv på en sidan, och dekorera med klistermärken, paljetter och liknande. Skriv adressen på andra sidan. Sätt på ett frimärke och glöm inte att posta det sedan! Prata om: Prata om hur familjer sträcker sig långt tillbaka i tiden till far- och morföräldrar, deras föräldrar och ännu längre tillbaka. Räkna med att få höra massor om äldre släktingar! Prata om hur barnen en dag kanske kommer att bli föräldrar eller far- och morföräldrar själva. Familjer sträcker sig över tid. Ansikten i vattenfärg Du behöver: vattenfärg, papper, penslar, muggar med vatten och hushållspapper.

Måla ett ansikte med vattenfärger på ett papper. Prata om: Prata om att olika färger tillsammans formar en färdig bild, precis som olika människor tillsammans utgör en familj. Resor Du behöver: papper, vattenfärg, penslar och vatten.

Låt var och en rita sin familj på resa med bil, båt, tåg, flyg, cykel, kamel eller något annat transportsätt. Uppmuntra dem att lägga till släktingar, vänner i kyrkan och andra vänner. Prata om: Prata om resor som familjer gör ibland. Har någon varit på en resa nyligen med sin familj? Hur var det? Hur gjorde de när alla ville åt olika håll?

Stjärnmobil Du behöver: mallar av stjärnor i olika storlekar (se bilaga 1), kartong, sax, penna, färg, penslar, glitter, snöre samt hålslagare.

Gör mallar av stjärnor i olika storlek genom att kopiera bilaga 1 och klippa ut dem. Rita stjärnor på kartong med hjälp av mallarna och klipp ut dem. Måla i olika färger och dekorera exempelvis med glitter. Gör hål med hålslagare både upptill och nedtill i varje stjärna. Häng upp fem-sex stjärnor på rad genom att knyta ihop stjärnorna i hålen. Gör en ögla längst upp för upphängning. Prata om: Prata om att stjärnorna finns på himlen även på dagen när vi inte ser dem. Var och en av dem är unik. Stjärnbilder Du behöver: bilder av olika stjärnbilder (se bilaga 2), mörkt papper, blyertspennor, självhäftande guldstjärnor samt guldpenna.

Lägg fram bilder av olika stjärnkonstellationer (bilaga 2). Rita av stjärnbilden på fri hand med blyertspenna på mörkt papper. Klistra sedan fast guldstjärnor och dra streck med guldpenna emellan. Du kan också hitta på helt egna stjärnkonstellationer och ge dem namn. Prata om: Prata om vilka stjärnbilder deltagarna har sett och vilka de kan namnet på.

Andakt Förbereda andaktsrummet Du behöver: stora kartongstjärnor, bildspel med bilder på färdigt pyssel (valfritt), exempel på pyssel från varje station samt en liten skål med dekorationssand.

Lägg ut stora stjärnor på golvet och häng upp fler överallt där det går. Om du har ett bildspel kan du låta det rulla medan alla kommer in. Reflektion När jag ser på det som vi har gjort ser jag massor av sand och massor av stjärnor. Det påminner mig om en berättelse. Använd bildspel eller pyssel från varje station för att illustrera berättelsen. Det var en gång en man som hette Abraham. Han var väldigt gammal och han var gift med Sara. De var ledsna över att de inte hade några barn. Men en natt ute i öknen gav Gud ett löfte till Abraham. »Titta upp och räkna stjärnorna – om du kan. Så stor ska din familj bli en dag.« Visa bildspel eller håll upp pyssel med stjärnor. »Tänk på sanden på en strand. Hur många sandkorn finns det? Kan du räkna dem? Jag ska välsigna dig och ge dig en så stor familj att de en dag är lika många som stjärnorna på himlen eller sandkornen på stranden.« Ta upp lådan med sand och låt sanden rinna mellan dina fingrar tillbaka ner i lådan. Gud höll sitt löfte. Vi är Abrahams familj, eftersom vi är Guds familj – de troendes gemenskap. Vi har miljoner systrar och bröder i alla åldrar och alla hudfärger i vartenda land i hela världen.

100

Bön Uppmuntra alla att tänka på någonting att tacka Gud för. Be dem räcka upp handen och berätta vad det är. När någon har berättat kan du upprepa det, och sedan säger hela församlingen tillsammans: »Gud, vi tackar dig.« Välsignelse Gud, vi tackar dig för att vi är en enda stor familj, vi är ditt folk, och vi finns över hela världen och genom hela historien. Hjälp oss att vara som en stor familj och älska varandra genom allt. Amen. Stökig tacksägelse Må nåden från vår Herre Jesus Kristus (håll fram händerna som för att ta emot en gåva) och kärleken från Gud (lägg händerna mot hjärtat) och gemenskapen från den heliga anden (ta varandras händer) vara med oss nu och för evigt. Amen! (På »Amen« lyfter alla upp händerna tillsammans)

101

Messy Church är ett sätt att samla människor i alla åldrar och låta dem uppleva vad det innebär att vara en del av den kristna gemenskapen utanför söndagsgudstjänsten. En eller två vardagskvällar i månaden bjuder kyrkan in barnfamiljer och andra intresserade till Messy Church. Man pysslar tillsammans, firar andakt tillsammans och äter tillsammans – allt med fokus på Jesus. Lucy Moore startade Messy Church i Storbritannien, och detta sätt att vara kyrka har sedan spridit sig över hela världen. I den här boken presenterar Lucy Moore tankarna bakom Messy Church och ger en mångfald av uppslag till hur samlingarna kan se ut.