Munken inom dig

ANNIKA SPALDE

MUNKEN INOM DIG DEN HELIGE BENEDIKTS VERKTYG FÖR ETT GOTT LIV

ARGUMENT

Munken inom dig

© 2019 Annika Spalde och Argument Förlag Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet. grafisk form omslag Pierre Eriksson foto baksida Josefin Casteryd isbn 978-91-7315-547-2 tryck Dardedze holografija SIA Tryckt med bidrag från Birgittaföreningen

Argument Förlag Annebergsvägen 4 432 48 varberg tel 0340-69 80 00 info@argument.se www.argument.se

ANNIKA SPALDE

MUNKEN INOM DIG DEN HELIGE BENEDIKTS VERKTYG FÖR ETT GOTT LIV

ARGUMENT

Innehåll Förord............................................................................................... 6

Inledning Intro.................................................................................................10 Min resa........................................................................................... 12 Benedikt och hans regel.................................................................... 18 En kontemplativ livshållning............................................................ 21 ӱӱ Fördjupning: Insikter från neuropsykologin..............................27 Att skapa förutsättningar..................................................................29

15 verktyg för vardagen Ge tid åt självsamhet........................................................................34 Se skönheten....................................................................................36 Naturvakenhet.................................................................................39 Sträva mot enkelhet......................................................................... 44 Fredliga relationer............................................................................ 47 Ödmjukhetens stege.........................................................................50 Gästfrihetens gåva............................................................................56 Timmarnas liturgi........................................................................... 60 ӱӱ Fördjupning: De små timmarna...............................................65 ӱӱ Fördjupning: Psaltaren............................................................ 67

Att sjunga Psaltaren..........................................................................78 Andlig läsning..................................................................................82 Manuellt arbete................................................................................87 Hantera tankarna............................................................................ 90 ӱӱ Fördjupning: Munkpsykologi.................................................. 94 Helig vaksamhet.............................................................................. 99 Bli vän med tystnaden.................................................................... 104 ӱӱ Fördjupning: Egots motstånd mot tystnad.............................. 109 Kontemplativ bön .......................................................................... 111

Den benediktinska familjen Benediktiner i världen.....................................................................116 Att bli oblat.....................................................................................119 Att skapa en egen livsregel...............................................................121

Avslutning Efterord.......................................................................................... 126

Läs och samtala Boktips........................................................................................... 130 Upplägg för samtalsgrupp ............................................................... 135 Slutkommentarer............................................................................139 Litteraturlista.................................................................................. 147 Om författaren............................................................................... 150 Tack................................................................................................ 151

Förord Knappast någon har präglat bilden av munken så som den helige Antonios, även kallad den förste munken. Berättelsen om hans liv nedtecknades några år efter hans död år 356 av biskop Athanasios i Alexandria, och blev snart det sena 300-talets bestseller. Det är en historia om hur en människas beslutsamhet kan lämna avtryck i en hel kultur.

Allt börjar med att Antonios i tjugoårsåldern drabbas av evangeliet i en helt vanlig gudstjänst. Från den dagen är hans liv ett sökande efter den frid som varken bekymrar sig om beröm eller klander, kritik eller smicker. Femtio år efter att Antonios besvarat kallelsen växer klostren som svampar ur jorden runt om i den dåtida världen. De som på 300- och 400-talen fick störst betydelse för den kristna trons utbredning i romarrikets städer var de egyptiska munkarna. Paradoxen ställd på sin spets: de som sökte sig längst bort från samhället lämnade de djupaste avtrycken i sin kultur.

Drygt hundra år efter Antonios död upplever den unge Benedikt kallelsen under sin studietid i Rom. Han beger sig därför upp i bergen för att söka sig själv och Gud. Snart får han efterföljare, de blir fler och små kommuniteter formas. Den klosterregel Benedikt nu skriver knyter an till erfarenheterna från Antonios och de tidiga ökenfäderna, samtidigt som han förmedlar dessa i en form 6

som är anpassad till andra levnadsförhållanden. Den ursprungliga monastiska radikaliteten görs levbar, inte bara för entusiaster eller under en kort tid utan för människor med olika förutsättningar och under ett helt liv.

Vad Benedikt gjorde med Antonios erfarenheter gör nu Annika Spalde för vår egen tid och kultur. Med klosterregeln som utgångspunkt ger hon vägledning och verktyg på ett sätt som gör Kristusefterföljelsen tillgänglig, konkret och tilldragande. Precis som Benedikt en gång, visar hon på »den gyllene vägen mellan den överdrivna strängheten och den slappa eftergivenheten«, som benediktinmunken Ingmar Svanteson uttrycker det i en kommentar till klosterregeln.

Författaren till denna bok skriver inte bara vad hon läst; hon ger ett destillat av den praktik som över tid alltmer kommit att bli hennes egen. I sökandet efter ett trovärdigt kristet lärjungaskap väver Annika Spalde på ett unikt sätt samman klosterlivets insikter med freds- och miljörörelsens kamp. Hon vittnar om hur ett fruktbart engagemang för rättvisa och rättfärdighet – aktivism som gör skillnad – behöver ha djupa rötter i ett inre liv format av bön och gudsumgänge. Men inte så att det andliga livet eller bönen instrumentaliseras. Ett liv i sanning, präglat av vördnad för allt skapat och förundran över Guds trofasthet, är gott nog.

Munken inom dig är en bok för alla oss som inte är kallade att gå i kloster och som kanske aldrig kommer att se en öken inifrån. När Antonios bryter upp och går ut i öknen är det för att bli det alla människor är kallade att vara: en monachos, en munk, en människa med ett odelat hjärta. När Benedikt författar sin klosterregel ger 7

han vägledning för ett liv i gemenskap rotat i evangelierna på ett sätt som kommer att göra hans regel till ett av de viktigaste dokumenten i den europeiska civilisationens framväxt. När Annika Spalde skriver om munken inom oss visar hon hur den monastiska vägen djupast sett är varje människas väg.

Biografin över Antonios liv skildrar en människas väg till mognad, till självkännedom och gudskännedom, genom ett slags »reträtt« från en kultur där allt kretsar kring pengar, ägodelar, tillväxt och anseende. Den lär oss hur meningsfullt och fruktbart, men också nödvändigt, det är att ta små steg. Kraften i det lilla måttet och de långa linjerna framhålls med eftertryck. Här möter vi en syn på tiden, lika befriande som utmanande: all brådska leder endast till fördröjning. Rötter måste växa långsamt för att få fäste på djupet. Och allt detta förutsätter former för gemenskap där vi tillsammans kan gestalta Guds rike.

I Munken inom dig förmedlas dessa insikter på ett sätt som inte leder till misströstan utan snarare blir en väg till större vila, och glädje, i vårt uppdrag att vara Guds medskapare av en »ny jord där rättfärdighet bor« (2 Pet 3:13).

Peter Halldorf

8

INLEDNING

9

Intro Det här är en bok för dig som vill upptäcka munken inom dig.

Varför skriver jag bara munk, inte nunna? Det grekiska ord som användes i klosterlivets begynnelse, monachos, var könsneutralt och betydde »den som lever ensam/ogift«. Med tiden fick det också betydelsen »odelad«, »inriktad på ett enda« (att söka och tjäna Gud). Ordet nunna har en helt annan rot. Det kommer från det latinska nonna, farmor/mormor, en term som inte säger något om helhjärtad andlig strävan. Därför har ordet munk på senare tid åter börjat användas om kvinnor som lever klosterliv.1 Vad innebär det att vara munk? Krävs klostrets avskildhet? Ökenmodern Amma Synkletika (ca 270–350) betonade att sinnelaget är viktigare än bostadsorten: »Många som lever i öknen fördärvas genom att göra det som stadsbor gör, och många som lever i städer räddas genom att utföra de handlingar som hör öknen till. Ty det är möjligt att i sinnet handla som en munk fast man är bland många.«2 Den katolske religionsfilosofen Raimon Panikkar (1918–2010) reflekterade över vad som är det typiska för munkens liv och livshållning. Han identifierade fem drag:3 10

ӱӱ ӱӱ ӱӱ ӱӱ ӱӱ

överlåtelse till det gudomliga mysteriet liv i samklang med kärlekens mysterium helhjärtat liv öppenhet för naturens visdom att omfamna en icke-egoistisk väg.

När jag läste dem första gången kände jag hjärtat slå snabbare; de låg nära min längtan. Jag vill tro att vi alla har en munk inom oss!

Hos den som törstar efter att ställa sig till förfogande i kärlekens tjänst och som dras till överlåtelsens radikala ja kommer dessa punkter att ge återklang i själen. Om du känner att du berörs av dem – ta din längtan på allvar. Gud har själv lagt den i ditt hjärta.

11

Min resa Sedan ungdomen har jag attraherats av det helhjärtade liv som munken står för. Under några år i tjugoårsåldern utforskade jag ifall jag hade en kallelse till klosterliv. Särskilda kallelseretreater och en resa till Frankrike med Assumptionssystrarna var delar av urskiljningsprocessen. Den var periodvis ångestfylld. Processen nådde sin ände under en retreat hos Birgittasystrarna i Falun. Min väg var inte som celibatär. Några år senare mötte jag Pelle och gifte mig. Men munklängtan finns kvar: efter helhjärtat liv, delat med andra, med tid för bön och tystnad. Jag vill se Gud i allt och lära mig lyssna efter Guds röst i det lilla och det stora.

Hösten 2017 deltog jag i en kongress i Rom för lekmannabenediktiner, så kallade oblater. Där mötte jag Greg Peters, amerikansk teologiprofessor med särskild inriktning mot klosterlivet, som höll på att skriva en bok med titeln The Monkhood of All Believers (»Alla troendes munkskap«). Över en middag berättade Greg att i början av klosterlivets utveckling var fokus mer på att med hela hjärtat och hela sinnet söka Gud, än på löftena lydnad, kyskhet och fattigdom.

Han inspirerades av hur grunden i klosterandligheten var giltig för alla kristna. Som protestant och präst var han själv ett tecken på det allt större intresse för klosterandlighet som finns bland icke-katoliker. Andra protestanter som skrivit om benediktinsk 12

andlighet lyfter fram att den helige Benedikt tillhör hela kyrkan.

Han levde ju på 500-talet, långt före splittringen i katolsk och protestantisk kristenhet.4 För mig har den benediktinska traditionen och andligheten blivit en skattkammare. Jag finner ständigt nya dyrgripar där. Redan 1991 hade jag stiftat bekantskap med benediktinnunnorna i Mariavall på Österlen, genom att vara gäst hos dem några dagar. Mitt intresse intensifierades år 2000 när jag under några månader var volontär i en Catholic Worker-kommunitet i staden Duluth, Minnesota.5 Varje torsdag tog vi oss till morgonmässan på McCabe Renewal Center, en del av Saint Scholastica Monastery. Där drev tre benediktinsystrar en liten retreatgård. I bokhyllan i hallen stod en bunt med foldrar: »What is an Oblate?« Den beskrev hur man kunde bli knuten till deras kloster och låta benediktinsk andlighet inspirera ens eget liv, med stöd av systrarna och gemenskapen av oblater.6 När jag kom hem till Sverige sökte jag efter mer information och fann Joan Chittister. Hennes bok Wisdom Distilled From the Daily, om att leva efter Benedikts regel i dagens värld, gjorde intryck på mig. Även Esther de Waals Att leva med motsägelser, med personliga reflektioner utifrån regeln, gav inspiration. Men att bli benediktinoblat i Sverige verkade inte så lätt. Först kunde jag inte hitta några svenska oblater alls! Av Moder Katarina på Heliga Hjärtas kloster fick jag tipset att knyta mig till ett kloster utomlands med aktiv närvaro på nätet. Efter visst sökande blev jag så oblat hos systrarna i staden Erie, Pennsylvania, det kloster där Joan Chittister 13

varit ledare och fortfarande bor. I samband med ett annat ärende till USA besökte jag dem och fick bland annat bekanta mig med deras sociala verksamheter i staden. Det var imponerande att se deras engagemang för barnen i fattiga stadsdelar, liksom deras strävan efter att leva hållbart och bli ett koldioxidneutralt kloster.

Genom deras hemsidor kunde jag känna mig som en del av en gemenskap, men det var ändå tråkigt att klostret var på andra sidan Atlanten. Jag hade inga planer på att resa till USA igen. När jag därför, av en händelse, förstod att Mariavalls kloster hade oblater blev jag nyfiken. Den dåvarande abbedissan, moder Tyra Antonia, var mycket vänlig och bjöd in mig att komma till de helgretreater för oblater som de ordnade varje halvår. Så småningom kunde jag överföra min oblation till deras kloster, vilket var en glädje.

Gåvan i det benediktinska Vad är det då som inspirerar mig i denna tradition? Påven Franciskus skriver i sin miljöencyklika Laudato Si' att vi behöver »en profetisk och kontemplativ livsstil med djup glädje och frihet från konsumtionsbesatthet«.7 Jag vill bidra till att främja en sådan livsstil. Den profetiska aspekten har jag berört i andra böcker.8 Munken inom dig handlar om vad det kontemplativa kan betyda. Det finns ett stort antal praktiker från olika andliga traditioner som främjar kontemplation (mer om detta begrepp i nästa kapitel). Jag skriver här om redskap som under århundraden använts i kristna kloster. Även inom detta område, klosterandlighet, finns förstås en mångfald, och det är möjligt att uppskatta monastiska praktiker och livsideal utifrån olika teologiska grundsyner. Det jag upplever 14

som mest spännande är de skärningspunkter där klosterlivet möter de utmaningar vi står inför i dagens värld: klimatförändringar och miljöförstörelse, bristande respekt för skapelsen och andra levande varelser, våld på olika nivåer. Jag hoppas synliggöra att det finns många sådana punkter.

Det finns olika klosterordnar över världen. I Sverige lever till exempel karmeliter och Birgittasystrar liv som påminner om benediktiners: de ber tideböner flera gånger om dagen, de är i tystnad delar av dagen, de ägnar sig åt arbete främst inom klosterområdet. För dessa ordnar gäller dock vanligtvis att de har en speciell inriktning.

För karmeliter är det en betoning av den tysta, inre bönen. För birgittiner en fromhet präglad av vördnad för jungfru Maria, och förstås av den heliga Birgittas andlighet. Franciskaner, till exempel systrarna i Klaradals kloster i Sjövik, och dominikaner, som systrarna i Rögle utanför Lund, kallas vanligtvis inte nunnor och munkar utan systrar och bröder, och deras sammanslutningar kallas inte klosterordnar utan predikarordnar. Dessa uppkom senare än de traditionella klostren och har en mer »aktiv«, mindre bofast prägel.

Som namnet anger startade de som grupper av predikanter. De växte fram under 1300-talet när allt fler människor bosatte sig i städer, och bröderna rörde sig bland folk och förflyttade sig mellan orter för att sprida den kristna tron.9 Det som präglar de kloster som följer Benedikts regel är att de inte har någon särskild inriktning, utom att försöka leva det kristna livet på en viss plats.10 Genom Benedikts regel finns en tråd som förbinder dagens benediktiner med den tidigaste kristna 15

munkrörelsen som tog form i den egyptiska öknen. När Benedikt på 500-talet utformade sin regel hade det funnits kloster i ett par hundra år, och han byggde vidare på den traditionen. Flera av de redskap som vi kommer att utforska i boken – som andlig läsning och att hantera tankar – behandlar Benedikt endast flyktigt, eftersom ökenasketernas undervisning i dessa ämnen var levande och välkänd. Han förutsatte att munkarna försökte praktisera den.

Det som tilltalade mig när jag läste Benedikts regel och böcker om benediktinskt liv var olika aspekter, som måttlighet och medkänsla, balans mellan olika delar av livet, vördnad för det materiella, jämlikhet mellan människor och vikten av andlig läsning. Efter en tid framträdde traditionen som en helhet – en väl upptrampad stig, ett levnadssätt där olika praktiker stärker varandra, ett sätt att verkligen leva fred, inåt och utåt: ӱӱ fred i relationerna – genom att öva ödmjukhet, lydnad och gästfrihet ӱӱ fred i relation till skapelsen – genom vördnad för det materiella och enkelhet i livsföringen ӱӱ fred inåt – genom en inre, aktiv tystnad där jag lär mig hantera destruktiva tankar ӱӱ fred i relation till Gud – genom överlåtelse och strävan att lyssna till Gud i nuet.

En vän till mig, som själv levt i en benediktinsk kommunitet, kommenterade att det är något sympatiskt med gemenskaper som inte har någon särskild mission utöver att försöka leva ett gott liv. De 16

står i kontrast till dagens betoning av effektivitet och specialisering.

Hennes utsaga slog an något hos mig. Vi behöver lära oss att leva gott, att leva fredligt. Benediktinska kloster kan förhoppningsvis vara experimentverkstäder för ett sådant liv, och vi som bor utanför klostren inbjuds att ta del av den kunskap och de redskap traditionen erbjuder.

Något om bokens upplägg. I slutet av de flesta kapitel finns en eller flera övningar. De har lite olika karaktär, och jag har därför gett dem olika rubriker: Reflektion, Något att pröva och Utforska över tid. De är avsedda att underlätta för dig som läsare att integrera bokens innehåll i din vardag, i den mån du vill och har möjlighet.

Känn dock inte någon press att göra dem. De är bara förslag. Läs dem och se om något väcker intresse hos dig, om någon inbjudan berör dig. För dem som läser boken i grupp finns ett förslag på upplägg på s 135.

17

Benedikt och hans regel Den helige Benedikt, även kallad Benedictus, levde omkring år 480 till år 550. Han tillhörde en välbärgad adelsfamilj som bodde i den lilla staden Nursia, i nuvarande mellersta Italien. Fadern sände den unge Benedikt till Rom för studier, men han lämnade staden efter en kort tid för att forma ett liv vigt åt Gud. Efter att ha tillbringat några år med en grupp likasinnade sökte han sig till ensamheten, och med en grotta som bostad levde han eremitliv i flera år. En munk från ett kloster i närheten kom ibland med förnödenheter.

Efter ett tag spred sig ryktet om honom och han fick efterföljare.

Men konflikter, och ett mordförsök mot honom, tvingade honom att lämna trakten. Han slog sig ner i Monte Cassino, halvvägs mellan Rom och Napoli, där han blev kvar och byggde upp en klostergemenskap. Regeln skrev han som abbot, ledare, för denna gemenskap.

Benedikt hade en syster som hette Scholastica. Enligt traditionen vigde hon sitt liv åt Gud vid unga år och kom senare att bo i en gemenskap med andra kvinnor nära Monte Cassino. Denna kom-

18

munitet ses som det första klostret för kvinnliga benediktiner och Scholastica vördas som helgon. Inte mycket är känt om henne, mer än det som påven Gregorius berättar i sin biografi över Benedikt.

Enligt honom överträffade hon sin bror i kärlek: »hon förmådde mer som älskade mer«.11 Benedikt kallas ofta för munklivets fader i väst, men det fanns både kloster och klosterregler före honom. Sedan åtminstone 700-talet har dock Benedikts regel varit den mest kända och mest använda i kloster över Europa, och senare även på andra kontinenter. Det togs för givet att Benedikt själv skrivit alla delar av den, men på 1930-talet gjordes en omvälvande upptäckt. En regel som kallas Magisterregeln, eller Mästarens regel, är samtida med Benedikts.

Ett antal stycken i den överensstämmer i princip ordagrant med stycken i Benedikts regel. Men det var inte Mästaren som använt delar av Benedikts text, vilket alla utgått från, utan tvärtom: många meningar i Benedikts regel är hämtade från Mästarens.

Detta var först svårt att smälta, men när benediktiner studerade skillnaderna – vilka stycken som Benedikt tagit bort och vilka han lagt till – föddes en ny uppskattning för hans vishet. Benedikt har till exempel tagit bort de mycket stränga inslagen. Han betonar att människor är olika och behöver olika bemötande. Han skriver om den hjärtats glädje som munken kommer att erfara redan i jordelivet – allt handlar inte om att förbereda sig för livet efter detta. Ett exempel på Benedikts medkänsla ser vi i inledningen till regeln där han lagt till meningen: »Ingenting hårt och ingenting

19

tungt är det, som vi därmed hoppas införa.« Ett annat är hur han på flera ställen tar upp att den som behöver hjälp med en uppgift ska få det. Ingen ska behöva känna att arbetet blir övermäktigt.

Det är evangeliet som är grunden för regeln, och texten är full av bibelcitat. Benedikt vill hjälpa munkarna att »under Evangeliets ledning vandra Herrens vägar«. Regeln ger konkreta råd för hur man kan leva ut evangeliets värderingar i en mänsklig gemenskap.

De första sju kapitlen består av andlig vägledning. I de återstående 66 kapitlen återfinns instruktioner om hur det dagliga livet i klostret ska organiseras vad gäller bland annat gudstjänster, måltider, sömn, ledarskap och relationer. En grundläggande ton i texten är medvetenheten om Guds närvaro i alla och överallt. Bland annat därför betonar Benedikt att abboten måste lyssna till allas röster, även till unga, nykomlingar och gäster. Det var ett jämlikhetsideal som låg långt före sin tid: ingen hänsyn togs till klass eller status i världen, den enda rangordning som gällde var hur länge man varit i klostret.

Och över allt står Jesus Kristus: »Munkarna ska inte föredra något framför Kristus.«12

20

Har du en munk inom dig? En del av dig som längtar efter gemenskap med Gud? Ordet munk var ursprungligen könsneutralt och betydde »den som lever ensam«. Senare kom det att stå för »den som är inriktad på ett enda« – att söka och tjäna Gud. Den helige Benedikt och hans klosterregel har format munkar ända sedan 500-talet, och hans insikter är alltjämt vägvisare till ett gott liv. Han beskriver en överlåtelsens väg som vidgar hjärtat och ger smak av »kärlekens outsägliga sötma«.

I den här boken reflekterar diakonen Annika Spalde över vad det kan betyda att ge rum åt munken inom sig. Hon föreslår några förhållningssätt: Att öva på att lyssna till sitt inre, till andra och till naturen. Att sträva efter en balanserad vardag med goda rutiner.

Att söka enkelhet och praktisera vördnad för allt skapat. Att ta sin längtan efter ett helhjärtat liv på allvar.

»Med klosterregeln som utgångspunkt ger Annika Spalde vägledning och verktyg på ett sätt som gör Kristusefterföljelsen tillgänglig, konkret och tilldragande.« Peter Halldorf, ur förordet

ISBN 978-91-7315-547-2

9 789173 155472

www.argument.se

Annika Spalde är diakon, författare och aktivist.