Skapande bibelsamtal by Argument Förlag

SKAPANDE BIBELSAMTAL ANDERS HEDMAN | ASTRID STÃ&#x2026;HLBERG

ARGUMENT

© 2021 Anders Hedman, Astrid Ståhlberg och Argument Förlag Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons stiftelse) foto Pierre Eriksson och Christer Brosché isbn 978-91-7315-601-1 tryck Dardedze holografija SIA

Argument Förlag Annebergsvägen 4 432 48 varberg tel 0340-69 80 00 info@argument.se www.argument.se

SKAPANDE BIBELSAMTAL ANDERS HEDMAN | ASTRID STÃ&#x2026;HLBERG

ARGUMENT

Innehåll

6 Inledning

9 Inblick i ett Skapande bibelsamtal, I

18 Grund och ramar

27 Kreativitet

34 Ledarskap

41 Kreativa övningar

61 Liknelserna – en guldgruva i bibelsamtalet

68 Inblick i ett Skapande bibelsamtal, II

74 Textförslag

78 Slutord

Inledning Skapande bibelsamtal är ett sätt att mötas kring en bibeltext. Det är en upplevelse, ett slags bibelevent. Texten framstår i nytt ljus genom samtal, kreativa övningar och gemensamma reflektioner. Framför allt får den nytt liv med hjälp av tillit och nyfiket prövande. Metoden vill ge näring åt upptäckarlusten inför Bibelns texter och ge grogrund för växt i vardagen. Skapande bibelsamtal är meningsskapande i nuet. Många olika slags bibeltexter passar bra för Skapande bibelsamtal, men Jesu liknelser och särskilt himmelrikesliknelserna är särskilt tacksamma. Därför använder vi dem som utgångspunkt i den här boken. Mötet med liknelserna kastar nytt ljus över dem igen och igen, utifrån exempelvis dagsläge och livssituation. I Skapande bibelsamtal är den gemensamma reflektionen central, och den spontana ögonblickskraften får utlopp i de kreativa övningarna. Med hjälp av våra många sinnen låter vi en bibeltext komma oss nära. Vi använder form och färg, rörelse och samtal, lukt och smak för att få syn på bibeltextens mångfasetterade budskap. Vi använder oss själva och varandra, poesi och kreativitet, allvar och fantasi. Glädjen och ibland besvikelsen över våra guds erfarenheter delas i ljuset av några ord om himmelriket. Det där riket som bor inom oss och jublar över oss.

Herren, din Gud, bor hos dig, hjälten och räddaren. Han jublar av glädje över dig i sin översvallande kärlek. Sefanja 3:17

I bibelsamtalets process finns en stor tilltro till deltagarna och deras erfarenheter. Samtalet försöker nå bibeltexten via och bortom orden och föra den in i vardagen. Pedagogiken är generös. Vi får fästa våra tankar i andras frågetecken och därigenom uppleva livet tillsammans med varandra.

Inblick i ett Skapande bibelsamtal, I Nio personer har anmält sig till en förmiddag med Skapande bibelsamtal. Rummets möblering är välkomnande och öppen. Den känns medvetet iordningställd för lite ovanliga aktiviteter. Stolar står uppställda i en cirkel och papper är utlagda på bord med färgflaskor. Papper, saxar, kritor och lite annat material finns utlagda med jämna mellanrum. Vi tar plats i cirkeln med stolar och ledaren hälsar oss välkomna. Var och en inbjuds att säga sitt förnamn. Sedan får vi veta att en kort bibeltext är utgångspunkt för samtalet. Vi kommer att lyssna till texten, bekanta oss med den och göra den till vår via våra olika sinnen. Det är en resa där var och en kommer att lukta, smaka, måla och upptäcka textens personliga tilltal. När vi bekantat oss med varandra och när det börjar kännas lite tryggt och bekvämt får vi lyssna på texten:

Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna. Matteus 13:31–32

Efter lyssnandet får vi utrymme för en stunds tystnad och reflektion. Sedan lyssnar vi till texten ett par gånger till. Vi provar hur det blir när ordet man läses som människa, kvinna eller barn. – Är det något ord som sticker ut ur texten, har ett speciellt tilltal eller blir särskilt tydligt för dig? frågar ledaren. Var och en delar med sig av ord och ledaren skriver upp dem på blädderblocket.

minsta örter himmelriket

i sin åker bygger bo större än

Även associationer till bibeltexten får plats och skrivs upp. Vi pratar och blir förtrogna med att samtala och lyssna till varandra. Ena stunden upplevs texten rätt vardaglig, för att vid nästa läsning kännas nästan obegriplig.

ett träd fågelungar minst och störst åker sår grenverk Nu skickas en skål senapskorn och en kruka senapsplantor runt i gruppen. Alla får bita i senapskornen och tugga på blad från senapsplantorna. Vi lyssnar återigen till texten med senapssmaken i munnen. 10

– Vad upplever ni? frågar ledaren. Svaren varierar. – Vilken stark smak fröet har! – Bladen är goda. – Finns det olika färger på fröna? – Det är så häftigt att tugga på fröet, stänga ögonen och lyssna till texten! Det vill vi prova allihop, så ledaren läser igen medan gruppen tuggar och smakar.

Skapande När ordflödet börjar avta lyssnar vi på texten igen ett par gånger. Nu inbjuds vi att gå till några bord där det finns kritor och papper. Där får vi välja två olikfärgade kritor och ett svart kort. Uppgiften är att uttrycka någon insikt från samtalet med hjälp av en båge, en cirkel, ett streck och en krumelur. I den ovana situationen porlar frågorna: – Vad är en krumelur? – Vad är en båge? – Får man bestämma figurernas storlek själv? Vi får skapa fritt och bestämma figurernas utseende själva. Efter en stund är alla försjunkna i skapandet, fyllda av senapssmakens och samtalets efterklang. Processen är befriande och inspirerande. Efter ungefär fem minuter ber ledaren var och en att avsluta övningen.

Samtal Vi tar med oss bilderna tillbaka till våra platser i cirkeln och lägger ner dem framför oss. Ledaren återberättar texten igen. Vi delar våra tankar och bilder i ett varligt samtal och upplever att våra bilder avspeglar olika sätt att uppfatta den. Alla dras in i den korta texten. En person har målat det kämpande fröet och berättar hur besvärligt det är att bli av med skalet. En annan berättar att hon sträcker sig mot solen och universum. Någon pekar på sin bild och berättar att »här ligger fröet djupt i jorden, så att plantan ska få ordentligt fäste«. Vi känner nyfikenhet och respekt inför varandras presentationer och samtalen blir efterhand allt mer personliga. Det är som att surfa fram i varandras tankar och prova nya tankebanor tillsammans. Ledaren är noga med att avsluta var och en av våra presentationer med ett tack och att säga vårt namn. 12

Skapande Vi lyssnar på bibeltexten igen med olika betoningar och pauseringar. Fördjupningen fortsätter med en skrivuppgift. Texten ska ha sin utgångspunkt nära oss själva och därför börja med »Jag …«. Vi får några minuter och pennorna rispar genast i bladen. En del blir snabbt klara, andra utnyttjar den tid de har.

Samtal Vi samlas åter i cirkeln med våra hopknåpade ord. Vi lyssnar spänt och nyfiket på varandra. En del har en humoristisk underton, andra är mer allvarliga.

Jag ligger skönt inbäddad i jorden och väntar … Jag och min åker Jag ser ett träd växa upp Jag håller fågelbon i mina grenar Stilla rullar samtalet i cirkeln, när vi liksom smakar på varandras korta texter. Vi upplever stor öppenhet, eftertanke och djup. Samtalsrundorna avslutas med att vi lyssnar till bibeltexten igen. Sedan är det dags för kaffepaus.

Skapande Medan vi återtar våra platser efter pausen får alla en knapp meter metalltråd i färg. Den är ganska lätt att böja samtidigt som den känns stabil. Instruktionen är kort: – Forma något med tråden som är »ditt« just nu. När du är färdig kan du lägga figuren framför dig. 14

En timme in i samtalet räcker detta som anvisning. Vi fattar allesammans direkt vad som menas och börjar vira metalltråden där vi sitter.

Samtal När alla våra små figurer ligger framför oss i cirkeln frågar ledaren hur det kändes att arbeta med tråden. – Först känns det lite ovant och simpelt, men det släpper. – Det känns kul. Något växer i själva virandet. – Tråden formar sig nästan själv. En stor variation av trådformationer presenteras i samtalsrundan. Vi frågar varandra om figurernas tillkomst och kanske om deras inneboende mening. Någon ser lite brydd ut inför sitt alster och kan inte riktigt förklara vad det är. Men andra deltagare ser fåglar, träd, växtprocessen och personen som sår i figuren. Den som var lite brydd får en ny bild av sin egen metalltrådsfigur.

Sammanfattning och avrundning Vi får en knapp meter aluminiumfolie. Av den ska vi skulptera en stående figur som på något sätt visar en nyvunnen aspekt av bibeltexten eller av oss själva. Kanske kan den fånga något viktigt som har blivit tydligt under vårt samtal? Det prasslar av folien när var och en skapar. – Ge ett namn till ditt alster, säger ledaren. Var och en säger namnet på sitt avslutande alster. En person berättar att figuren heter Från stort till smått. Någon annan trevar sig fram och prövar om den heter Fågelbo. Kanske Växtkraft, säger någon, medan någon annan ser lite klurig ut och berättar att figuren heter Fattar inget.

Som avslutning samlas vi kring ett ljusfat med värmeljus. Var och en uppmuntras att säga ett slutord som vi bär med oss från dagen. Vi tänder ett ljus och tackar varandra med slutordet. – Ta gärna med skapelserna, säger ledaren, som också dröjer sig kvar en stund om någon av oss skulle ha frågor eller vilja prata.

Avslutande kommentar I detta kapitel har vi refererat ett Skapande bibelsamtal som varade ett par timmar. Detta för att visa hur kreativa övningar och samtal böljar fram och tillbaka i en integrerande helhet som fördjupar mötet med texten. Längre fram i boken, på sida 68, finns ytterligare ett exempel på hur ett Skapande bibelsamtal kan gå till. Även det är ett exempel på en längre samling, men där sker en del av processen utomhus. Skapande moment kan också ingå i den ordinarie verksamhet som redan bedrivs i en församling. Det går utmärkt att använda ett enda skapande moment som avslutning på en aktivitet. Det kan nyttjas i den befintliga bibelstudiegruppen, i gudstjänstgruppen, i utbildningen av unga ledare, under en retreat eller under en pilgrimsvandring. Ledaren väljer det skapande som känns rimligt och bekvämt utifrån grupp och situation. Allt eftersom kan fler kreativa metoder växa fram.

Grund och ramar Grunder i bibelsamtalet I det Skapande bibelsamtalet finns ett grundläggande förhållningssätt som utgår från att både de kreativa övningarna och samtalen efteråt är mer än övningar och samtal. De bär på en etik och respekt för medmänniskan som vi vill beskriva i detta avsnitt.

Ps 8:5

Ps 139:5

Luk 15:11–32

Människosyn Människosyn och människovärde är ofta i fokus i samhälls debatten. I Bibeln formuleras det i Psaltaren: Vad är då en män niska? Bibelns berättelser återkommer gång på gång till den närhet som finns mellan Gud och människa. Den är högst påtaglig i en annan psaltarvers: Du omger mig på alla sidor, jag är helt i din hand. När Jesus visar lärjungarna hur de kan samtala med Gud börjar han med ett ord som andas närhet och tillit – abba, vilket i betydelse ligger nära ordet pappa. Liknelsen om den förlorade sonen är ett annat exempel på att människan ständigt är omsluten av Guds kärlek. Varje deltagare i samtalet är en Guds gåva, oavsett mått av tro eller tvivel. Alla har något att bidra med. Det är en viktig grundhållning. För att en sådan grundsyn ska realiseras behöver varje deltagare få möjlighet att komma till tals och vissa behöver uppmuntras för att kliva in i samtalet. När en deltagare visar en bild eller läser sin 18

text fokuserar alla på den som har ordet. Samtalsrundor där var och en får tala till punkt är ett sätt att konkretisera en människo syn där varje röst tas på allvar. Meningen är att samtalet ska ge tid för eftertanke och en upplevelse av rymd där var och en får möjlighet att hitta sin plats. Den amerikanska religionspedagogen Norma Cook Everist framhåller att en själavårdande miljö också är en god miljö för lärande. Hon föreslår fem ledord som bör genomsyra förtroendefulla samtal. Dessa ledord stämmer överens med den människosyn vi vill att bibelsamtalen ska gestalta. Trygg (safe): Man ska känna sig trygg att fråga, undra och ta sin plats. Samtalsregler och tidsramar är tydliga. I bibelsamtalet innebär det att man inte kommenterar när andra presenterar sin kreativa uppgift, utan väntar tills »rundan« är klar och tiden för frågor och nya idéer är öppen. Ledaren tar sitt ansvar för samtalet så att debatter och polariserade diskussioner mellan personer undviks medan nyfikna frågor uppmuntras. Tillit (trustworthy): Det som sägs tas emot med värme och nyfikenhet. Samtalet ger utrymme för tillit och förtroende. Trevande och oklart tänkta tankar får chans att hitta fäste här. Det otydliga klarnar kanske när det får komma ut i en mottagande omgivning. Ledaren ser till att alla kommer till tals. Välkomnande och generositet (hospitable): Rummet är väl förberett och deltagarna välkomnas med en personlig hälsning. Var och en har en plats. Varje deltagare blir sedd och uppmärksammad. Ledaren säger »tack« när någon har pratat till punkt eller presenterat uppgifterna. Ledaren tackar även den som vill vara tyst under en runda. En kravlös enkelhet präglar aktiviteterna. 19

Hälsosam (healthy): Samtalet ska vara meningsfullt och begripligt på ett personligt plan. Språkbruket är vårdat och attityden mottagande. Kommentarer är mer undrande och reflekterande än konstaterande. Uppriktiga komplimanger är stärkande och befriande. Vi undviker ironiska skämt kring andras målningar eller kreativa verk eftersom de lätt kan missuppfattas och såra. Frid och fred (Shalom): Träffen är en samling i dialog. Vi delar cirkelns yta som en symbol av samverkan och gemensamt ansvar. I samtalet tar vi emot varandra i ömsesidighet. Vi är framför allt fokuserade på skapandets och samtalets möjligheter. Det bidrar till en öppen lärandemiljö. Kunskapssyn Kristen tro är något som vi lever, en trosgemenskap snarare än en åsiktsgemenskap. Man kan tänka på att det grekiska ordet pis tis som vi översätter med tro också kan översättas med tillit eller tilltro. Kristen tro kan alltså förstås som något vi gör i stället för något vi har – det är verb snarare än ett substantiv. Den heliga nattvarden blir aldrig till så länge vi enbart talar om den. Men den blir till när vi firar den. Vår tro handlar mer om att leva i tro än att ha en tro. Med detta följer att hur samtalet genomförs, alltså tillvägagångssättet, är minst lika viktigt och kanske viktigare än vad som sägs i samtalet. Processen och bemötandet är avgörande delar i den kunskap som var och en bär med sig från samtalet. Att bli sedd och respekterad ger en positiv sfär till den inhämtade lärdomen, vilket gör att man vill veta mer. Denna kunskapssyn innebär att ställa sig frågorna: Vilken kunskap är viktig? Varifrån hämtar vi kunskap? Vems kunskap räknas? Hur når vi kunskap?

I Skapande bibelsamtal är bibeltexterna och allt de bär med sig av tradition, obesvarade frågor och livsvisdom en källa till kunskap. Deltagarna och deras erfarenheter, kunskaper och obesvarade frågor är andra källor. I mötet och samtalet är gruppen inne i en kunskapsprocess där varje person kan ses som en »kunskapare«. Religionspedagogen Rune Larsson kallar den här typen av kunskapssyn för ett »samtal vid brunnar«. Kunnande kan förstås som en färskvara. Därför uppmuntras spontana idéer och utrymmet att provtänka, att dela med sig av ofärdiga tankar. Den kunskap som ger mening åt våra liv är i ständig rörelse, den är inte statisk för någon människa. Upplevelser och erfarenheter formar oss olika och omformar hela tiden det vi kan och vet. Ett exempel på det är att en människas gudsbild förändras genom livet. Processen där nya perspektiv på tro och liv växer fram i gemensamt utbyte och gemensamma reflektioner kan beskrivas som en relationell kunskapssyn. Den här relationella synen på kunskap är grundläggande för samtalet och ligger nära innebörden av det dubbla kärleksbudet. Vi går in i samtalet för att med hela vårt hjärta och förstånd lyssna till Gud, vår nästa och oss själva. I och med att vi är flera deltagare bejakar vi också flera betydelser av texterna. Var och en får forma sin egen förståelse tillsammans med andra. Rummet som pedagog Rummet bör vara välkomnande och väl förberett. En cirkel av stolar med en tom yta i mitten inbjuder deltagarna till rummet. En skrivtavla (eller ett blädderblock) ska finnas synlig för alla. Materialet ordnas i förväg för antalet deltagare med ledaren inräknad. På det sättet flyter processen på och störs inte av framtagan-

Mark 12:28–31

de av material, utan förflyttningen från cirkeln till den skapande platsen och tillbaka är den enda rörelsen. Det bidrar till att platsen känns välkomnande och generös. Tiden och vägen mellan textupplevelsen och gestaltningen bör vara kort. Då lever ordens associationer i huden och kan omformas till ett konstnärligt uttryck. I cirkeln formar vi en växtplats, ett »shalom«, en fredszon för varandra. Cirkeln är praktisk. Den gör det enkelt att visa och se varandras alster. Den åskådliggör också den pedagogiska grundhållningen att både se och bli sedd.

Ramar för bibelsamtalet Ett Skapande bibelsamtal ska vara öppet och följsamt och ändå hålla en viss stringens och tydlighet. Här följer några delar som ledaren bör vara förtrogen med för att deltagarna ska känna sig trygga. Det handlar om att var och en ska hitta sin plats och att ingen ska behöva uppleva det rörigt. Starten Välkomnandet ska vara varmt och generöst. Deltagarna är huvudpersoner och får börja med att säga sina förnamn, vilket också ledaren gör. Välkomnandet innehåller tidsramarna och några ord om tema eller innehåll. Det ska vara kort och koncist så att samtalet kan komma igång. Kanske namnen upprepas igen efter informationen. Är gruppen stor och deltagarna okända för varandra, kanske en namnlapp blir en första aktivitet. I så fall finns kartongbitar och pennor förberedda. Var och en gör sin namnskylt och ställer den på golvet framför sig. Lyssna till bibeltexten I Skapande bibelsamtal lyssnar vi till bibeltexten. (Det var så de första kristna fick till sig berättelserna.) Den läses till en början högt 22

och utantill ett par gånger. Ledaren kan mellan läsningarna påminna personerna i gruppen om att sätta sig väl tillrätta, slappna av, sluta ögonen och »ta in« textraderna. Förekommer personer utan namn i bibeltexten kan läsningen varieras mellan människa, man, kvinna eller barn. Läsningen görs eftertänksamt med lite olika betoningar och pauseringar. Det är en stor fördel om ledaren kan lära sig texten utantill och återberätta den. Den behöver inte återberättas exakt ord för ord. Texten får ofta ett annat liv när den berättas »by heart«. Känner man sig osäker inför att inte återge texten exakt kan man tänka på att alla bibeltexter till en början berättades och återberättades. Det tog lång tid innan de skrevs ned. I evangelierna märker vi att samma berättelser har fått lite olika ordalydelse. Samtalet och delandet En viktig del i det Skapande bibelsamtalet är att alla ska delta i samtalet. Har ledaren fått var och en att säga något under inledningen, brukar samtalet fortsätta att löpa. Därför är den första uppgiften alltid att associera till dagens bibeltext. Efter textläsningen får deltagarna uppgiften att säga ett ord ur texten som på något sätt blivit tydligt, lyst fram eller kanske irriterat. Orden skrivs upp, synliga för alla. Detta gör det möjligt för var och en att naturligt glida in i cirkelgemenskapen och bli en del av samtalet. Varje deltagares ord skrivs upp på skrivtavla eller blädderblock. Även om samma ord sägs av flera personer, är det respektfullt att skriva upp det igen för varje deltagare. Om någon väljer ett ord som inte finns med i texten, skriv upp det ändå. Sådana ord är också viktiga att notera. På detta sätt blir allas röster hörda under den första rundan. Då är alla med i samtalets flöde och en trygghet har skapats. Ett bibelsamtal ska vara ett befriande samtal där deltagaren upplever sig myndig att själv tolka Bibeln. Det ligger helt i lin23

je med tanken om det allmänna prästadömet att var och en ska kunna läsa, tolka och skapa sig en meningsfull förståelse av bibelordet. Samtalsledaren deltar också med sina ord och blir på det sättet medskapare på samma nivå som de övriga i cirkelns dynamik. Medskapandet är en central tanke i samtalsprocessen. Oavsett om gruppen har arbetat med metalltråd, lera, målande, gestaltning, skrivövningar eller annat, så visas resultatet i cirkeln efteråt. Ledarens första fråga kan nu vara: Hur kändes det här? Det kan vara befriande att få uttrycka sin frustration eller glädje, och att bli tagen på allvar för sin reaktion. Återigen är det viktigt att det finns trygghet och förtroende i gruppen. När en första känsla är uttryckt visas resultatet av hantverket. Var och en berättar om sin figur. Allt som sägs är ytterst värdefullt och mottas som sådant av gruppen. En nyfiken och respektfull stillhet infinner sig ofta i detta moment. Alla får utrymme att prata utifrån sig själva och sitt alster. Ledaren avslutar varje persons presentation med ett tack. Det är en viktig grundhållning. En samhörighet blir tydlig och ger känslan av att alla »bygger vidare«, och gruppen växer tillsammans, steg för steg. När alla har fått tid till presentation, även ledaren, kan deltagarna vända sig till varandra och få känna in andras figurer och varsamt berätta vad man kunnat ta till sig i andras verk. Ibland kan någon avstå från att säga något om sitt verk. Efter en runda är det ledarens uppgift att återkomma till den som avstått och fråga en gång till. Kanske har det då växt fram något som behöver sägas. Avrundning Avsätt ordentligt med tid till avrundning och avslutning. Det är viktigt att denna del blir värdig, att ingen som behöver gå på utsatt tid går innan allt är klart eller att stressen för att hinna bli färdig i tid tar över. I en runda ombeds var och en att hitta ett ord 24

eller en rubrik för denna stund tillsammans. En annan variant är att låta alla deltagarna visa ett av de alster som skapats och som den personen upplever som viktigt för egen del. Finns det en ljusglob kan deltagarna tända ljus tillsammans. Ett ord som säger något om nuet eller samtalet kan delas i samband med ljuständningen. Möjligheterna är många här. Var disponibel som ledare till dess att alla i gruppen har lämnat rummet. Deltagarna får gärna ta med sig vad som skapats under bibelsamtalet. Hantera allas skapade figurer med största respekt. Städa först när alla har gått.

Skapande bibelsamtal vill fördjupa Bibelns texter, så att de blir meningsfulla i det egna livet. Inga förkunskaper behövs. Deltagarna lyssnar till en bibeltext som bearbetas med hjälp av bilder, metalltråd, färg, skrivande och andra kreativa uttryckssätt. En kort och tydlig instruktion bidrar till både öppenhet och begränsning. Det kreativa skapandet berör flera sinnen och plötsligt får texten liv och ger ett personligt tilltal. Förhållningssättet lockar fram skratt och nyfikenhet och bidrar till växt i vardagen. Ingen vet på förhand vilka nya insikter och upplevelser texten kommer att ge var och en. Skapande bibelsamtal har stor tilltro till deltagarna och deras erfarenheter. Anders Hedman är präst och stiftsadjunkt i Uppsala stift. Han har en masterexamen i pedagogiskt ledarskap och har tidigare skrivit Undervisa i kristen tro. Astrid Ståhlberg är entreprenör och kreativitetspedagog. Hon har tidigare skrivit Vardagsbön.