SOPPMÄSSAN
RECEPT OCH BERÄTTELSER FRÅN RÄDDNINGSMISSIONEN
EVA ERLANDSSON PIERRE ERIKSSON
SOPPMÄSSAN
RECEPT OCH BERÄTTELSER FRÅN RÄDDNINGSMISSIONEN
ARGUMENT
EVA ERLANDSSON
PIERRE ERIKSSON
© 2024 Respektive författare och Argument Förlag
formgivning : Pierre Eriksson
foto : Christer Brosché (sid 61–95)
Erika Persson (sid 7, 22 till höger)
Pierre Eriksson (omslag, sid 8, 10, 12–18, 23, 24, 28, 30, 34, 36, 37, 42, 45, 50, 58)
Sandra Malmtoft (sid 22 till vänster, 44, 54)
Stina Gränfors (sid 45 nere till vänster)
styling receptbilder : Annalena Carlsson
tryck : Dardedze holografija sia, Lettland
isbn : 978-91-7315-679-0
Argument Förlag ab | Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg
Tel: 0340-69 80 00 | www.argument.se | info@argument.se
INNEHÅLL
6 Gud möter oss i brokigheten
56 Agenda vid Soppmässan
96 Räddningsmissionens kyrka
Krönikor
9 Kyrie
18 Ängeln på spårvagnen
19 Fattig
25 Altarduken
26 Nya chanser
27 Begravningen
32 Vanliga människor
33 Ankaret
38 Visst är han fin
39 Salt
40 Hemhem
41 Sova ute
46 Alma
47 En hel roman
48 Matrikeln
49 Vi står kvar
51 Att vara kyrka
52 Älskad
53 Du kommer aldrig att leva mer
55 Vänner
REPORTAGE OCH INTERVJUER
10 Gemensam glöd skapar värme
20 Eva vill att alla ska känna sig välkomna
28 Med kärlek till matlagningen
34 Soppmässans grönsaksodlare
42 Smittande vänlighet
RECEPT
59 Hur lagar man bra soppa till 50 personer?
60 Grekisk bondsoppa
62 Fisksoppa
64 Redd grönsakssoppa med champinjon och curry
66 Röd lins- och kikärtssoppa med sesamfrö
68 Potatis- och purjolökssoppa
70 Tomatsoppa med fetaost
72 Mexikansk grönsakssoppa med limeklick
74 Champinjonsoppa med svartvinbärssaft
76 Fransk löksoppa
78 Gulaschsoppa
80 Minestronesoppa
82 Grön ärtsoppa med laxtopping
84 Linssoppa med chili
86 Toscansk grönsakssoppa
88 Spenatsoppa
90 Ris- och spenatgratäng
92 Soppmässebröd
94 Några förslag på topping
Kyrie
Vad betyder egentligen kyrie?
Vi firar Soppmässa. Mannen som frågar är stamgäst hos oss. Och plötsligt stannar tiden.
Jag ser ut över församlingen. Så mycket och så lite vi vet om varandra. Jag vet att han på andra bänk fick jackan han har på sig av oss förra veckan. Jag vet att han strax bakom är förtvivlad över ett tröstlöst ifyllande av aktivitetsrapporter till arbetsförmedlingen. Jag vet att kvinnan i hörnet fick nej från Social resurs i måndags när hon sökte bussbidrag hem till Rumänien och de fyra barnen.
Kyrie. Herre förbarma dig över oss.
Det finns inga enkla liv. Inte mitt heller. Vi tänder ljus och ber tyst för brustna relationer, för pengar till hyran och en framtid för våra barn.
Kyrie. Herre förbarma dig över oss.
tillräckligt många jobb, och om han har mått för psykiskt dåligt för att göra det krävs läkarintyg. Läkaren i sin tur kräver intyg från socialen på att han behöver ett intyg. Nu ger han upp, säger han.
Kyrie. Herre förbarma dig över oss.
Vi tar emot nattvard och önskar varandra Guds frid.
Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.
»Vi tar emot Guds välsignelse och går sedan ut i kylan.«
Han hade äntligen fått ett förstahandskontrakt. Men en oseriös arbetsgivare blåste honom på halva den utlovade lönen. När han klagade blev han ombedd att försvinna för alltid. Nu hotar hyresvärden med uppsägning. Socialen säger att han inte har sökt
Vi tänder fler ljus. Vi sjunger. Livet kan vara hur svårt som helst, men just i den stunden tror jag att vi alla, var och en, är sedda av Gud. Och att det ändå gör skillnad. Blir ni aldrig lurade? Hur kan ni lita på allt vad folk säger? frågar mig någon. Det tror jag absolut händer, svarar jag. Men jag blir hellre lurad ibland än är en hårdhjärtad människa.
Och vi tar emot Guds välsignelse och går sedan ut i kylan. Hela stan är full av folk. Behoven känns oändliga.
Kyrie. Herre förbarma dig över oss.
• eva erlandsson, pastor & verksamhetsledare för gatukyrkan •
GEMENSAM GLOD SKAPAR VARME .. ..
kön med människor som vill tända ett ljus ringlar lång. Det är en blandad skara som en efter en tar ett värmeljus, tänder det på det långa stearinljuset på altaret och placerar sitt värmeljus i den omgivande sanden. Några har välstrukna skjortor, andra har fluorescerande arbetsjackor, svarta hoodies med musiktryck eller tröjor som för länge sedan sett sitt bästföredatum. I bakgrunden spelar kvällens musiker sin version av Björn Skifs Håll mitt hjärta och det råder en känsla av respektfullt lugn i lokalen. När alla har gått och satt sig lyser ett fladdrande minihav av hoppfulla böner och tankar på altaret.
– Jag kan ibland fundera över när det börjar »på riktigt« under våra mässor. När folk går fram och tänder ljusen känner jag: nu händer det något i rummet, säger Eva E som är verksamhetsledare för Räddningsmissionens Soppmässa.
HJÄLPER TILL UTIFRÅN
SINA FÖRUTSÄTTNINGAR
Varje tisdag följer samma mönster. Redan klockan 15 trillar de första volontärerna in på bottenvåningen i Majornakyrkan i Göteborg. Det är en trogen skara som skivar och hackar grönsaker, brer mackor, blandar saft, viker servetter, lägger fram rätt dukar, gör i ordning altaret och hänger upp korset på en pelare. Eva N, Maria, Alvaro, Sixten, Niklas, Valeriu, Mathias F, Miroslava, Frida och flera andra utgör kärntruppen som ser till att Soppmässan blir av. Det skrattas och pratas i köket, samtidigt som förberedelserna pågår. Alla hjälper till utifrån sina förutsättningar. Efter hand släntrar fler in, några hjälper till medan andra mest behöver sitta och prata en stund. Samtalen kan bölja mellan allt från utläggningar om matkultur i olika länder, kriget i Ukraina och klimatförändringar till Försäkringskassans regler, italiensk opera, familjesituationer och odling.
En gång småsprang till exempel Sixten exalterat in i köket med en nyplockad bukett till altarbordet i ena handen och hann
knappt säga hej innan han började gissa vilka kryddor som dagens soppa innehöll – eftersom det luktade gott långt ut i hallen – för att i nästa andetag komma med en lång utläggning om hur man ska göra för att bäst odla tjocka purjolökar. En annan tisdag utbrast samma Sixten, mycket nöjt, det första han gjorde:
– Oj vad skönt att Gais vann över Blåvitt i går! Det är det bästa som hänt på många år.
Och så var diskussionen igång om vilket som var stans bästa fotbollslag.
Det är tydligt att många känner varandra sedan länge.
Mattias har tidigare jobbat på reklambyrå och är en av dem som finns med som volontär under en period. Det märks att han är van att jobba med ord när han ska förklara varför han uppskattar Soppmässan.
– Här möts människor som aldrig skulle träffas annars. Det är något speciellt och intimt att hjälpas åt och laga mat tillsammans. Vi blåser på den gemensamma glöden för att skapa värme tillsammans. Det är vänligt, familjärt och inbjudande. Det krävs eldsjälar som skapar den här klangbottnen, säger han.
En av de eldsjälarna är Eva N. Hon drev tidigare ett soppkafé i Haga, men när hon gick i pension för snart två år sedan tyckte hon att hon hade för lite att göra. I samma veva träffade hon Eva E och sedan dess har hon ansvarat för matlagningen varannan vecka.
– Det är stort att få vara med här, det är ingen uppoffring utan jag tycker jättemycket om mässan. Den är så enkel och tydlig, vem som helst får komma och det känns som om alla hör ihop. Det är inte så många ställen som är så, med den här blandningen av folk. Jag tror att alla har behållning av att vara med här.
Hon tycker inte att det är några konstigheter att laga soppa till femtio personer, snarare tvärtom. Det gäller bara att krydda
ordentligt, och om det skulle råka bli fel är det lättare att rädda allt i slutändan. Från sitt soppkafé har hon tagit med flera recept (som också finns i boken) och hennes bästa tips är att alltid börja fräsa lök och kr yddor med olja för att få fram smakerna. Trots att hon livnärt sig på att laga soppor i många år tröttnar hon inte, utan säger att hon fortfarande tycker att det är kul med soppor. Inte minst att få laga dem tillsammans med de andra volontärerna.
– Jag tror att den öppna atmosfären här beror på att vi är måna om att det ska vara så enkelt att många kan vara med och bidra på något sätt.
GÖRA GOTT FÖR ANDRA
Maria är en av dem som har varit med längst, ända sedan Soppmässan startade för snart tio år sedan. Ofta ansvarar hon för att alla mackor blir gjorda. Det går åt många ost- och brödskivor varje vecka.
– Jag tycker att det är kul att hjälpa till. Jag tänker speciellt på alla som har svårt att få mat. Allt har blivit så dyrt och många har det inte lätt.
Precis som Maria har även Miroslava varit med i många år. Hon har sina rötter i Polen och när två av sönerna var med i en allvarlig bilolycka i hemlandet, men överlevde mot alla odds, ville hon använda sin tacksamhet till att göra något för andra. Av en slump såg hon en annons för Soppmässan och anmälde sig som volontär. I Polen tillhörde hon katolska kyrkan, och funderade till och med på att bli nunna under en period, men i stället blev hon civilingenjör och hamnade först på Chalmers innan hon fram till pensionen för två år sedan var chef på Volvos labb för teknisk utveckling. Det passade henne utmärkt att ägna tisdagseftermiddagarna åt något helt annat, och hon säger att Soppmässan har blivit som en stor familj för henne.
– Det är en annan atmosfär här än vad jag var van vid från kyrkan i Polen. Här kan man vara sig själv, oavsett vilka kläder man har eller vem man är. Vi är alla människor och vi ska öppna våra hjärtan för varandra. Här möter man många olika livsöden, till exempel människor som är ensamma och sjuka, och det känns bra att kunna vara med och hjälpa. Vi människor mår bra av att umgås med andra, säger hon.
Ett annat välkänt ansikte är den sportintresserade Niklas.
Han är inne på sitt andra år som volontär och var »vanlig« besökare innan dess. Han uppskattar sammanhållningen, att besökarna bryr sig om varandra och försöker stötta och hjälpa varandra så gott det går.
– Jag har själv fått mycket hjälp här, därför känns det roligt att få ge tillbaka. Det här är en jättefin mötesplats. Dessutom hittar vi ibland på aktiviteter tillsammans utanför själva Soppmässan. Till exempel brukar vi pilgrimsvandra någon gång varje år och göra utflykter till öarna utanför Göteborg. Det är ett fint sätt att lära känna varandra ännu bättre.
SITTER RUNT BORD I STÄLLET FÖR PÅ RAD
En timme innan Soppmässan ska börja samlas alla volontärerna med diakon Micke och pastorerna Eva E och Johannes för att gå igenom kvällen. Vem ska hålla reflektionen? Vem ansvarar för nattvarden? Vilka ska spela? Vem ska servera soppa och mackor? Mathias F som varit volontär i tre år tycker bäst om att duka och servera, och han gillar att det är tydligt var respektive person ska börja att dela ut soppa.
Sedan dröjer det inte länge innan folk börjar strömma in.
Varje tisdag samlas 50–60 personer för att fira gudstjänst på det här sättet. Några har varit med länge, andra är nytillkomna. Några kommer under en period innan de av olika anledningar försvinner igen. Till skillnad från många andra kyrkor sitter man inte i bänkar utan runt bord, det skapar en avslappnad och välkomnande känsla.
STOR MUSIKALISK VARIATION
Varje Soppmässa innehåller samma beståndsdelar och följer en given ordning: Kvällens musiker spelar några egna låtar, och leder de församlade i några gemensamma sånger. Sedan följer en kort reflektion, ljuständning med förbön, nattvard och välsignelsen innan det är dags för soppa. (Hela agendan finns på sid 56.) Det är imponerande kvalitet och variation på de musikaliska inslagen. Ena gången medverkar Håkan med sånger av Barbro Hörberg, nästa gång är det Anna och Viktor som spelar egenskrivna, folkinspirerade låtar. Och Eva E spelar såväl tango som jazz i olika konstellationer.
Johannes, som varit anställd som pastor hos Räddningsmissionen i två år, håller i många av reflektionerna. Han försöker göra
budskapet kärnfullt och informellt. Eftersom en del besökare inte har någon tro alls gäller det att tänka brett och inte vara för högtravande, och att försöka koppla reflektionen till något vardagligt. Samtidigt kan det vara en utmaning när många besökares vardag ser ganska annorlunda ut jämfört med medelSvenssons.
– Det är viktigt att det är en mässa som är tillgänglig, som har låga trösklar. Det går inte att komma utifrån och ställa sig här och predika. Man måste förstå människorna som kommer hit, förstå deras vardag och veta vad som är relevant för dem.
Dessutom får man räkna med att man kan få kommentarer, frågor och mothugg under tiden man talar. Här gäller oförställd uppriktighet. Det märks också i den gemensamma sången. Sällan sjungs raderna »Från vår värld går nu ett rop, från vårt liv går nu en bön« med sådan innerlighet.
När sista sången klingat ut är det dags för soppa. Volontärerna serverar gästerna vid borden i högt tempo och lokalen fylls av sorl. Många sitter kvar länge och pratar med varandra, och tar gärna påfyllning om det finns mat kvar.
Sami är en av stammisarna. Han har besökt Soppmässan i
snart fem år. Han tycker att det är trevlig gemenskap och god soppa. Och tillhör dem som uppskattar de musikaliska inslagen lite extra.
– Om jag ska rangordna kvällen så kommer musiken först, det är alltid intressant att se vilken sorts musik det blir. Och sopporna är ju inte dumma heller, så de kommer därnäst. Och sedan reflektionen. Min fru gick bort i cancer för tretton år sen, så jag bor ensam nu. Då är det roligt att komma hit och träffa vänner, säger han.
PSALMER OCH VILLKORSLÖS SAMVARO
En annan regelbunden besökare är Maria S. Precis som Sami bor hon ensam. Hon säger att hon är lite reserverad, att hon har svårt med allt för nära kontakt med andra och tror att det har med hennes släkts rotlöshet att göra. När hennes syster dog blev hon deprimerad och fick svårt att sova. Men på Soppmässan känner hon sig trygg och har till och med lyckats komma i tid trots att det brukar vara svårt annars.
– Jag tycker väldigt mycket om att sjunga psalmer, det är något jag verkligen uppskattar med Soppmässan. Och så tycker
jag om samvaron. Både med dem jag aldrig pratat med tidigare och dem som jag blivit närmare bekant med. Just att det är så villkorslöst att komma – det finns inga krav – är väldigt skönt. Det är bra att det finns en sådan här återkommande plats när man inte har någon familj, säger hon.
Vid ett av de runda borden i mitten av lokalen sitter Thomas och Birgitta och äter soppa. Precis som Maria S värdesätter de gemenskapen med de andra deltagarna. Birgitta lyfter fram hur viktigt det är för henne att »möta människor på olika vägar i livet«. Att få ett gratis mål mat är också en viktig orsak till varför de kommer regelbundet. De två har hängt ihop i många år och delar på ett socialbidrag. Thomas har ett långvarigt missbruk bakom sig och har bott i en koja i skogen i nästan tio år. De sista sju månaderna bodde de där tillsammans, men sedan brann kojan upp. Nu rör de sig mellan tillfälliga boenden. De har märkt hur allt har blivit dyrare med åren.
– Det är svårt att hitta mat för de pengarna vi har. Om inte Soppmässan hade funnits hade vi varit tvungna att försöka hitta något annat. Men maten är fantastisk här, säger Thomas och får medhåll av Birgitta:
– Titta vilket grönsaksland det är i den här tallriken, säger hon och pekar på soppan.
Och Thomas fyller i med sin kärnfulla motivering över vad det är han uppskattar mest med Soppmässan:
– Det är lagom stort. Det är lagom tätt. Man känner igen lagom många. Man kommer lagom nära. Och det finns inget krav på absolut symmetri.
REGELBUNDEN GUDSTJÄNSTGEMENSKAP
Det är tydligt att för många blir Soppmässan en viktig del av livet och en regelbunden gudstjänstgemenskap. Det gäller även diakonen Michael, som jobbade med Soppmässan i över sex år och satte sin prägel på arbetetet, inte minst genom flera soppor (vars recept finns med i boken). Han slutade för drygt ett år sedan för att tillsammans med några kompisar driva restaurang i stan, men kunde inte hålla sig borta och är nu tillbaka igen på tisdagarna.
– Det här blir som en församling som samlas en gång i veckan. Man delar nattvarden, ber och sjunger tillsammans. Det är ett härligt gäng, tycker jag.
• pierre eriksson, förlagsredaktör & journalist •
Ängeln på spårvagnen
Inte en droppe på sex år, säger han. Vi ses på spårvagnen och visst känner jag igen honom.
Jag fick en andra chans, jag är så tacksam.
Han berättar om hjärtinfarkten, om läkaren som förklarat hur nära döden han varit, om beslutet han tog.
Om du visste vad jag har druckit. Hela livet gick ut på att jaga sprit. Det började när jag var barn. Pappa brände hemma. Det fanns alltid sprit. Vi visste inget annat.
Men jag skyller inte på någon. Jag valde att dricka. När farsan dog drack jag upp min del av arvet. Det var som att jag inte tänkte.
Du ska veta hur tacksam jag är till er. Det var ni som höll liv i mig, som visade lite respekt och var schysta. Utan frukostcafét, Soppmässan och sådana ställen hade jag aldrig klarat mig. Att ni inte gav upp!
skicka några normala mjukisbyxor och lite vettiga färger på t-shirts?
Vi plockade ihop kläder från vårt källarförråd. Jag skrev en hälsning och köpte ett Sverigepaket att lägga allt i. Jag passade även på att köpa en karta frimärken som jag skulle ha till jobbet. Det behövs när någon vill ha hjälp med att skriva brev eller få i väg en ansökan.
»Jag vet inte vad som hände sedan.
Så är det ofta när man jobbar med människor.«
Han berättar att han har jobb nu. Går upp klockan 04 varje morgon. Lägger sig tidigt. Det är värt det. Sena kvällar har jag fått nog av. Och jag har en lägenhet! Vill inte tänka på alla år när man drog runt på stan.
Att inte ge upp på människor. Det är kanske en bra beskrivning av vårt uppdrag. Oavsett hur det går eller om vi ens får reda på fortsättningen.
Jag tänker på kvinnan som ringde från ett behandlingshem.
Kläderna här är hemska, sa hon. Skulle inte ni bara kunna
När jag några dagar senare letade efter frimärkena var de försvunna. Så slarvigt, var hade jag lagt dem?
Förklaringen kom i ett brev från kvinnan på behandlingshemmet. Hon tackade för kläderna och alldeles speciellt för frimärkena. De hade visst slunkit med i paketet.
Nu kan vi ju brevväxla, skrev hon. Det blev ett antal brev den vintern. Vi skrev om tv-serier och handarbete. Hon berättade om behandlingshemmet. Jag skrev om vår katt.
Jag vet inte vad som hände sedan. Så är det ofta när man jobbar med människor. Ett tag har man kontakt. Vart det leder får man kanske inte veta.
Utom ibland, inte sällan novemberdagar på spårvagnar faktiskt, då det dyker upp en ängel som säger: Jag har det bra nu. Tack för att ni inte gav upp.
• eva erlandsson •
Fattig
Jag kommer aldrig mer att få ett hem efter detta.
Om fem dagar ska hon bli vräkt. Vi sitter vid ett stearinljus i lägenheten. Elen stängdes av för två månader sedan. Nu laddar hon telefonen i tvättstugan. Äter mest keso och kalla drycker. Hunden ligger på golvet.
Det är svårt att hitta medicinen på kvällen. Extra otur att det här hände på vintern. Dagarna är så korta. Man hinner inte så mycket medan det är ljust, jag menar diska, städa och så. Och astman blir värre av att inte dammsugaren går att använda.
Hon prioriterar ändå långa promenader med hunden. Han är hennes livlina.
Jag har behövt hjälp länge. Som ett personligt ombud för att få ordning på ekonomin. Men trots att jag lämnat in alla papper har inget hänt. Jag lever på halv sjukersättning och andra halvan sjukskrivning eller försörjningsstöd plus bostadstillägg. Det är så lite pengar och de kommer från olika håll och ibland inte alls. Plötsligt tog kronofogden en massa pengar och bostadstillägget försvann. Jag har en liten omodern medlemsstuga på en ö med Sällskapet Länkarna. Där går inte att bo, men den ansågs ha ett värde och det gjorde att
jag förlorade rätten till hjälp. Och sedan var det att min son och hans gravida tjej blev vräkta under pandemin. Jag lät dem sova här. Det anser myndigheterna var fel, men det är väl klart att jag ville skydda dem.
Att vara fattig, det är att bli sparkad på när man ligger. Som med elen. Min skuld var 2 063 kr. Med delgivningsavgift, avstängningsavgift, inkassoavgift, påsättningsavgift och allt skulle jag ha behövt 6 780 kr för att få tillbaka den. Jag har inte en chans.
»Vi sitter vid ett stearinljus i lägenheten.
Elen stängdes av för två månader sedan.«
Jag frågar henne vad som kommer att hända nu.
Mina grejer hamnar i ett förråd. Jag får söka akutboende på socialtjänsten, vara ute eller försöka sova hos någon kompis. På boenden får man nästan aldrig ha med hundar och han är ju min livskamrat. Så jag vet inte. Jag frågar om jag kan göra något.
Bara att du lyssnar och ser vad som händer. Det betyder jättemycket. Och så vill jag gärna att du skriver om mig. Att folk får veta hur det kan gå. Att det här samhället har blivit så hårt för oss fattiga.
• eva erlandsson •
HUR LAGAR MAN BRA SOPPA
TILL 50 PERSONER?
vi utgår från årstiden och de råvaror vi får tag i. Råvarorna kan komma från Räddningsmissionens MatRättsbutik (social supermarket som säljer matsvinn), från vår volontär Sixtens grönsaksodlingar eller en vanlig affär. Bröd kan vi ofta få gratis, men det är uppskattat när vi bakar själva. Det nybakade kräver heller inte så mycket pålägg.
Vi har en stor kastrull som rymmer 40 liter. Varje kväll lagar vi minst 20 liter soppa. Alla ska kunna äta sig mätta och om det blir något över kan folk få ta med sig det hem.
Det finns alltid en ansvarig kock. Vi kan vara fler som hjälper till att skala och hacka, men när det gäller smaksättning och beslut om ingredienser måste en person ta ansvaret.
Vi har här valt att presentera 15 av de soppor som vi har lagat återkommande. Ibland saknas någon råvara och byts ut (man måste alltid vara beredd på att improvisera) men dessa recept kan vara en bra grund för att laga god mat till många.
Måtten i recepten är ungefärliga. Ibland kan man behöva späda ut med ytterligare vatten. När det gäller kryddor är det viktigt att smaka av lite i taget och lita på sin egen känsla. Här finns enkla och billiga recept, men också ganska avancerade. Vi lagar nyttig mat med mycket omtanke.
eva nylén drev under många år ett populärt kafé i stadsdelen Haga i Göteborg. Där serveras alltid goda och nyttiga lunchsoppor. Nu har hennes dotter Siri tagit över kafét och Eva leder matlagningen på Soppmässan varannan vecka. Evas soppor bygger ofta på rotfrukter och bönor. Det känns alltid som att de kryllar av vitaminer, sa en besökare häromdagen. Det är med stolthet vi här presenterar några av hennes utmärkta recept.
lotten carlsson lärde sig att laga mat på den femstjärniga krogen Claes på Hörnet i Stockholm under 1980-talet. På Soppmässan har hon lagat mat i 7–8 år. Hennes soppor smakar alltid fest. Här bjuder hon på en fisksoppa, en gulaschsoppa med nötkött, tre vegetariska soppor och några tips på bra topping som vi brukar använda.
michael wahlström är diakon på Räddningsmissionen och ingrid fränne är diakon i Saronkyrkan. Tidigare arbetade de tillsammans på ett lunchkafé. De har båda ett stort matlagningsintresse. Här visar de hur de behärskar konsten att med smaksättning och topping få ganska enkla soppor att smaka som något extra.
gert gelotte är inte bara en engagerad samhällsdebattör – han bakar också gärna bröd och har ett stort hjärta för Soppmässan. • eva erlandsson •
GREKISK BONDSOPPA
• eva nylén •
50 PORTIONER
2 kg vitkål
4 kg potatis
4 kg morot
2 kg kålrot
15 gula lökar
10 klyftor vitlök
2 dl torkad timjan
1 ½ tsk cayennepeppar
1 dl paprikapulver
1 tub tomatpuré
ca 20 l vatten
22 tärningar buljong
6 burkar krossade tomater (à 400 g)
15 lagerblad
½ dl socker eller farinsocker salt & olja
TILL SERVERING
800 g oliver
500 g haricots verts, färska eller tinade
1,6 kg svarta bönor
4 PORTIONER
150 g vitkål
300 g potatis
300 g morot
150 g kålrot
1 stor gul lök
1 klyfta vitlök
1 msk torkad timjan
1 krm cayennepeppar
1 ½ tsk paprikapulver
1 ½ msk tomatpuré
16 dl vatten
2 tärningar buljong
½ burk krossade tomater (à 400 g)
1 lagerblad
½ tsk socker eller farinsocker salt & olja
TILL SERVERING
60 g oliver
50 g haricots verts, färska eller tinade
GÖR SÅ HÄR
• Strimla vitkål. Skala potatis, moröttter och kålrot och skär i mindre bitar.
• Skala och hacka lök och vitlök.
• Fräs lök, vitlök, kr yddor och lagerblad i olja.
• Tillsätt tomatpuré och vitkål. Fräs.
• Tillsätt vatten samt potatis, morot och kålrot. Koka upp.
• Tillsätt buljongtärningar och krossade tomater.
• Koka tills rotsaker na mjuknat.
• Smaka av med salt samt eventuellt lite mer timjan, cayennepeppar och socker.
• Hacka oliver.
• Vid ser vering, tillsätt oliver, svarta bönor och haricots verts i varje tallrik (så att de inte sjunker till botten i kastrullen).
Tips!
Vi brukar räkna ca 3 msk salt för 50 portioner soppa. Men som alltid –smaka av!
120 g svarta bönor !
Det här är en mustig soppa med mycket timjan. Om du har lite hackad fetaost att strö på ger det en fin syrlighet som förstärker medelhavskänslan.
50 PORTIONER
7 kg vit fisk (t ex torsk, alaska, pollack eller sej)
2 kg gul lök
30 klyftor vitlök
2 kg potatis
10 burkar krossade tomater (à 400 g)
9 l grädde
6 l vatten
3 dl fiskfond (el 20 fisk buljongtärningar)
3 dl hummerfond
3 msk vitpeppar
1 påse italiensk salladskry dda (à 90 g)
1 pkt fryst dill (à 40 g) salt
2 dl vetemjöl vatten till redning
6 paprikor, valfri färg
1 kg morötter
2 citroner (saft) smör eller olja
4 PORTIONER
500 g vit fisk (t ex torsk, alaska, pollack eller sej)
1 stor gul lök
2–3 klyftor vitlök
1 potatis (ca 150 g)
1 burk krossade tomater (à 400 g)
7 dl grädde
5 dl vatten
1 ½ msk fiskfond (el 2 fiskbuljong tärningar)
1 ½ msk hummerfond
½–1 tsk vitpeppar
1 msk italiensk salladskry dda ½–1 dl fryst dill salt
1 msk vetemjöl vatten till redning
½ paprika, valfri färg
1 morötter (ca 150 g)
1 ½ tsk citronsaft smör eller olja
FISKSOPPA
• lotten carlsson •
GÖR SÅ HÄR
• Finhacka lök och vitlök.
• Bryn i smör i en stor gr yta ca 15 minuter.
• Skala under tiden potatis och skär i bitar.
• Tillsätt potatis, tomater, grädde, vatten, fiskfond, hummerfond, vitpeppar, salladskrydda, dill och lite salt. Låt allt koka 30 minuter.
• Tillsätt redning av mjöl och vatten som vispas klimpfri innan den slås i grytan.
• Finhacka paprikan i små bitar. Skala morötter na och riv dem grovt. Tillsätt paprikan och morötterna i soppan.
• Skär fisken i tärningar, ca 2–3 cm stora. Lägg fisken i soppan tillsammans med saft från pressad citron. Smaka av med mer salt om det behövs.
• Småputtra 10 minuter, sedan är soppan klar att serveras.
!Hemligheten bakom denna soppa är smaksättningen (hummerfond och italiensk salladskrydda bland annat) och att den innehåller så mycket grädde. (Ibland när vi får tag i grädde fryser vi in och sparar till framtida soppor!) Soppan går naturligtvis att variera när det gäller fisk/skaldjur/musslor. Vi använder det vi får tag på, men smakens grund är densamma.
MEXIKANSK GRÖNSAKSSOPPA
MED LIMEKLICK
• eva nylén •
50 PORTIONER
4 kg potatis
2 ½ kg vitkål
3 kg paprika (fryst el färsk)
15 gula lökar
1 dl paprikapulver
½ dl spiskummin
¾ tub tomatpuré
2 msk sambal oelek
20 l vatten
22 tärningar buljong
4 burkar krossade tomater (à 400 g)
6 burkar majs (à 340 g)
½ dl farinsocker (el vanligt)
salt & olja
LIMEKLICK
2 l yoghurt, gärna meze
2 lime (skal och saft)
salt
TILL SERVERING
1,2 kg svarta bönor
1,2 kg kidneybönor
GÖR SÅ HÄR
• Skala och dela potatisen i bitar. Dela v itkålen i mindre bitar. Skär paprikan i bitar. Skala och hacka lök.
• Fräs lök och kryddor i olja.
• Tillsätt tomatpuré, sambal oelek och v itkål. Fräs.
• Tillsätt potatis, vatten och buljongtär ningar. Låt koka upp.
• Tillsätt paprika och krossade tomater. Koka tills det blir mjukt.
• Tillsätt majs. Koka upp. Smaka av med salt och farinsocker och tillsätt eventuellt mer sambal oelek och spiskummin
• Limeklick: Riv limeskal och blanda med youghurt. Pressa i limesaft. Smaka av med salt.
• Tillsätt bönor och limeklick vid ser vering.
4 PORTIONER
300 g potatis
200 g vitkål
250 g paprika (fryst el färsk)
1 stor gul lök
1 ½ tsk paprikapulver
1 tsk spiskummin
1 msk tomatpuré
½ tsk sambal oelek
16 dl vatten
2 tärningar buljong
½ burk krossade tomater (à 400 g)
½ burk majs (à 340 g)
1 tsk farinsocker (el vanligt)
salt & olja
LIMEKLICK
1 ½ dl yoghurt, gärna meze
½ lime (skal och saft)
salt
TILL SERVERING
100 g svarta bönor
100 g kidneybönor
!I denna fylliga soppa smakar vitkålen fint och är en bra c-vitaminkälla. Kombinationen av spiskummin och limeklick ger en lite syrlig smak.
CHAMPINJONSOPPA
MED SVARTVINBÄRSSAFT
• lotten carlsson •
50 PORTIONER
1 ½ kg gul lök
3 hela vitlökar (ca 30 klyftor)
8 l grädde
2 l mjölk
3 l vatten
2 dl soja (mushroom soy)
10 tärningar grönsaksbuljong
4 msk vitpeppar
1 dl torkad timjan
1 påse italiensk salladskrydda (à 90 g) salt
2 dl svartvinbärssaft (outspädd)
5 dl vetemjöl vatten till redning
4 kg färska champinjoner
2 dl persilja, färsk smör
4 PORTIONER
1 gul lök
2–3 klyftor vitlök
6 dl grädde
3 dl mjölk
2 ½ dl vatten
1 msk soja (mushroom soy)
1 tärning grönsaksbuljong
1 tsk vitpeppar
1 ½ tsk torkad timjan
1 msk italiensk sallads kry dda salt
1 msk svartvinbärssaft (outspädd)
3 msk vetemjöl vatten till redning
300 g färska champinjoner
1 msk persilja, färsk smör
GÖR SÅ HÄR
• Finhacka lök och vitlök.
• Bryn i smör i en stor gr yta.
• Tillsätt grädde, mjölk, vatten, soja, buljong, vitpeppar, timjan, salladskrydda, lite salt, svartvinbärssaft. Låt detta puttra 10–15 minuter.
• Skiva under tiden champinjoner.
• Tillsätt redning av mjöl och vatten som vispas klimpfri innan den slås i grytan.
• Rör om tills soppan blir lite tjockare
• Lägg i de skivade champinjonerna. Låt koka/sjuda i minst 30 minuter. Rör då och då. Smaka av med mer salt om det behövs.
• Strö över persilja före ser veringen.
!En traditionell champinjonsoppa som vi gör när vi får tag i färska, fina champinjoner. Använd outspädd svartvinbärssaft för att lyfta fram de olika smakerna.
FRANSK LÖKSOPPA
• lotten carlsson •
50 PORTIONER
OSTGRATINERAT BRÖD
50 brödskivor
smörgåsmargarin
minst 2 ½ kg valfri ost
SOPPA
10 kg gul lök
20 klyftor vitlök
2 dl torkad timjan
1 l vitt matlagningsvin
1 flaska schalottenlöksfond
2 dl soja (mushroom soy)
½ dl socker
1 påse italiensk salladskrydda (à 90 g)
2 msk vitpeppar
18 l vatten salt smör och matolja
4 PORTIONER
OSTGRATINERAT BRÖD
4 brödskivor
smörgåsmargarin
minst 200 g valfri ost
SOPPA
800 g gul lök
1–2 klyftor vitlök
1 msk torkad timjan
¾ dl vitt matlagningsvin
1 msk shalottenlöksfond
1 msk soja (mushroom soy)
1 tsk socker
1 msk italiensk salladskrydda
½ tsk vitpeppar
15 dl vatten
salt
smör och matolja
GÖR SÅ HÄR
• Bred brödskivor med smörgåsmargarin och lägg på rikligt med riven eller hyvlad ost. Gratinera i 250° tills de har fått färg.
• Skala och skiva löken och vitlöken
• Hetta upp smör och olja i en stor kastrull. Fräs lök, vitlök och timjan i ca 20 minuter.
• Tillsätt vin, fond, soja, socker, salladskrydda, vitpeppar och vatten.
• Låt småkoka i 30 minuter.
• Smaka av med salt.
• Servera med brödet liggande i soppan, ostsidan uppåt. Brödet kan vara skuret i bitar eller serveras som hela skivor. Det ostgratinerade brödet får gärna täcka hela soppskålen.
Vi sparar på ostbitar – gärna starka sorter som vi fryser in. När vi har tillräckligt är det dags för löksoppa! Det här är en uppskattad året runtsoppa som man blir riktigt mätt av. Och så smakar den lyx från Paris!
SOPPMÄSSEBRÖD
• gert gelotte •
24 BITAR
50 g jäst
5 ½ dl mjölk
½ msk salt
½ msk honung
1–2 msk brödkryddor
3 msk matolja
2 ägg
10 dl rågsikt
7–8 dl vetemjöl
TIPS
Linfrön är också gott att blanda i degen.
GÖR SÅ HÄR
• Sätt ugnen på 20 0°.
• Lös upp jästen i fingervar m mjölk.
• Blanda i salt, honung, brödkr yddor, matolja och ägg. Tillsätt rågsikt och vetemjöl, lite i taget. Degen ska vara ganska lös.
• Arbeta degen smidig – 5 minuter i köksmaskin eller 10 minuter för hand.
• Tr yck ut degen så att den täcker en ugnsplåt (smord eller med bakplåtspapper).
• Låt degen jäsa övertäckt i en timme
• Skär degens översida i 6 × 4 rutor
• Grädda i 25 minuter
• Låt svalna på galler. Br yt eller skär i 24 bitar.
!Detta bröd är enkelt, matigt och kan bakas på rätt kort tid. (Har man gott om tid kan man minska jästen och låta det jäsa längre.)
Varje sats räcker till en långpanna. Vi brukar röra ihop en sats i taget, annars blir degen svår att hantera.
För varje såld bok går 15 kronor till Räddningsmissionens arbete!
»När jag blir drogfri vill jag också vara volontär på Soppmässan«, säger en av deltagarna. »Jag gillar så mycket att det inte bara är ett gäng välklädda människor som kommer och serverar oss fattiga. Utan att det mest är sådana som vi, som jag, som fixar detta.«
En gång i veckan bjuder Räddningsmissionen i Göteborg in till Soppmässan och hit kommer människor med olika bakgrund. En del är arbetslösa, andra studenter, en del är hemlösa eller flyktingar, andra har fast arbete och varm bostad. Tillsammans firar man nattvardsmässa och äter en varm måltid.
Med utgångspunkt i gedigna recept – som härstammar från både franska finkrogar och göteborgska kaféer – lagas soppa till varje träff som både mättar och smakar gott. Detta kryddas med en hel del flexibilitet utifrån vilka råvaror som skänkts just denna vecka.
Det här är Soppmässan i bokform. Du får glimtar av Soppmässans vardag genom intervjuer, reportage och bilder. Eva Erlandsson, pastor och verksamhetsledare för Soppmässan, bidrar också med ett antal krönikor där hon berättar om människor och möten. Genom allt detta blir det synligt vad det är att vara kyrka. Vad som förenar oss, även om vi är på olika platser i livet. Och vad en bordsgemenskap där alla är välkomna kan betyda.
Du får också del av några av de mest uppskattade recepten. Känn dofterna och smakerna och prova på att laga dem själv! Recepten finns beräknade både för 50 portioner till det stora kalaset eller föreningsträffen, och för 4 portioner till familjemiddagen.
Räddningsmissionen bedriver socialt arbete på kristen grund genom ett 30-tal olika verksamheter, i allt från skolor till boenden. Målsättningen i alla dessa är att skapa inkluderande gemenskaper och att möta människor i ögonhöjd. För att bekämpa social utsatthet jobbar Räddningsmissionen med såväl akuta som långsiktiga och förebyggande insatser.
www.argument.se