Upplev kyrkorummet by Argument Förlag

UPPLEV KYRKORUMMET Kyrkopedagogik fรถr alla รฅldrar

Thomas Pfitzinger-Drewes

ARGUMENT

Argument Förlag AB, Box 98, 432 22 VARBERG Tel: 0340-69 80 00, fax: 0340-69 80 10 www.argument.se, info@argument.se

Innehåll Förord............................................................................................... 6 Inledning Kyrkorummets betydelse............................................. 10

Metoder Om metoderna.......................................................................52

Vad innebär kyrkopedagogik? Aktivt lärande..........................................................................16 Dialog – istället för monolog...................................20 Delaktighet – istället för konsumtion.............. 22 Helhet – kroppen och sinnena är med........... 24 Guidens utmaningar........................................................ 26 Den pedagogiska rörelsen: iaktta – reflektera – gestalta................................ 28 Fem pedagogiska principer........................................ 31

Att närma sig kyrkorummet.............................. 54 Vi ser kyrkan utifrån......................................................... 55 Arbetsblad: Utanför kyrkan................................ 57 Vi passerar tröskeln.......................................................... 58 Vi belyser kyrkorummet...............................................61 Vi går in med pilgrimssteg......................................... 62 En seende leder en blind.............................................. 63 Hitta min plats.......................................................................64 Arbetsblad: Att komma in i kyrkorummet......................... 66 Vi samtalar om de första intrycken................... 67

Tankar bakom metoderna Att ta in helheten................................................................. 36 Att närma sig det heliga................................................ 39 Att arbeta med bilder ..................................................... 42 Att arbeta med symboler............................................. 47

Att upptäcka och fördjupa ................................. 69 Röda och gröna kort........................................................ 70 Textkorg........................................................................................ 71 Symbolkorg............................................................................... 72 Fotokorg....................................................................................... 74

Klangkorg................................................................................... 76 Arbetsblad: Ljus, färg, ljud och form........... 77 Minnesvandring................................................................... 78 Vi mäter ut rummet..........................................................80 Arbetsblad: Form och storlek.............................84 Vi möter konstverken..................................................... 85 Arbetsblad: Att betrakta ett fönster..............88 Arbetsblad: Att betrakta ett krucifix...........89 Vi möter predikstol, dopfunt och altare....... 90 Arbetsblad: Predikstol............................................. 93 Arbetsblad: Dopfunt................................................ 94 Arbetsblad: Altaret.................................................... 96 Arbetsblad: Spår av kyrkligt liv....................... 97 Vi fikar vid altaret............................................................... 98 Vi upptäcker orgeln....................................................... 100 Vi sjunger psalmer........................................................... 101 Vi skriver en »elfchen«.................................................102 Arbetsblad: »Elfchen«........................................... 104 Att avsluta.......................................................................105 Vi knyter ihop..................................................................... 106

Exempel på guidningar En enkel guidning............................................................ 110 Barnens favoritvandring.............................................112 Guidning med bibeltexter......................................... 114 Guidning med tema musik .................................... 116 Guidning med tema »Mina minnen« ...........118 Tillägg Utblick......................................................................................... 122 Tack................................................................................................ 128

Förord Min önskan är att den här boken ska kunna fungera som en bra kokbok. En bra kokbok beskriver utförligt ett antal recept, så att även nybörjaren kan laga välsmakande rätter. Den inspirerar också läsaren att utveckla egna recept, och det är en bra bonus om den också lär ut något om näringslära. Så är min tanke att den här boken ska kunna användas. Jag vill presentera ett antal enkla, väl beprövade metoder som alla kan använda sig av. Dessa metoder ska gärna inspirera läsaren att anpassa de tips som finns eller till och med utveckla egna idéer. Jag vill också bidra med de tankar som finns bakom metoderna, för att på så sätt skapa en större medvetenhet om vad kyrko pedagogik egentligen innebär. Den metod jag presenterar i detta material har jag hämtat från Tyskland, där »Kirchenpädagogik« framgångsrikt har använts av den evangeliska och den katolska kyrkan sedan många år tillbaka. I ett brett samarbete med skolan och Karlstads universitet har jag vidareutvecklat detta i en svensk kontext genom ett flerårigt projekt i Värmland. Det pedagogiska arbetssättet i kyrkorummet har utvecklats mycket under de senste 20 åren. Vi behöver inte längre nöja oss med att hålla monologer som gör våra kyrkobesökare till konsumenter. Idag kan vi istället erbjuda pedagogiskt genomtänkta guidningar. Det är också en av de saker som jag tror bidrar till att göra det kyrkopedagogiska arbetssättet så framgångsrikt – det passar in i tiden och matchar människors behov och längtan att få vara delaktiga och bemötas på en jämställd nivå.

Kanske är det här sättet att tänka kring kyrkorummet helt nytt för dig? Då hoppas jag att den här boken ska skapa lust att prova på detta! Kanske jobbar du i mångt och mycket så här redan idag? Då hoppas jag få bidra med ännu mer inspiration och glädje i ditt arbete!

Thomas Pfitzinger-Drewes

Inledning

Kyrkorummets betydelse Kyrkan är ett mångfacetterat hus. Kyrkorummet med dess inventarier (altare, predikstol, dopfunt, ljusbärare, symboler …), kyrkobyggnadens historia och stil och även dess användning idag – allt detta bidrar till att göra byggnaden till en kyrka. Därför är också allt detta kyrkopedagogikens arbetsfält. Kyrkopedagogiska guidningar kan ha olika tyngdpunkter och målsättningar, men det handlar alltid om att ge människor möjlighet att lära känna och uppleva kyrkorummet som en kyrka: som ett rum avsett att bereda människan för ett möte med Gud. Kyrkan är mer än gudstjänstlokal En kyrka är i första hand församlingens hemvist, där de troende samlas, där tron och hoppet manifesteras och aktualiseras i gudstjänst och mässa. Men kyrkan är för många människor mer, och också något annat, än en gudstjänstlokal. Sedan flera år tillbaka syns ett nytt intresse för kyrkorummet bland teologer, men också i församlingen och bland människor utan anknytning till kyrkans liv. Vi behöver på nytt inse att våra kyrkor är mer än bara väggar och tak som ger rum för gudstjänsten – de bär i sig själva en särskild kvalitet, ett eget språk i arkitektur och form som vittnar om den kristna tron. Fler kyrkobesökare, färre gudstjänstfirare Vi ser idag en nästan paradoxal utveckling. Medan gudstjänstdeltagandet minskar, besöker fler och fler människor kyrkorna hemma eller på resor. Deras besök styrs inte främst av en önskan att få fira mässa och tillsammans med andra bekänna sin tro, utan det kan handla om helt andra anledningar:

»» Många besökare drivs av ett stort konst- och arkitekturintresse. »» Skolbarn besöker ofta kyrkan i samband med religionsundervisning eller hembygdskunskap. »» Några kommer med en längtan efter stillhet, lugn och kanske till och med tröst. »» Besöket kan ha biografiska anledningar – man vill besöka sin dop-, vigsel- eller konfirmationskyrka eller kyrkan där man har tagit avsked av sina närmaste. »» Kollektiva kriser kan finnas i bakgrunden. Kyrkan blir en naturlig samlingsplats för männi skor som vill tända ett ljus, be eller bara vara stilla för att på så sätt dela smärtan och sorgen med andra i samma rum. »» Kyrkan kan fungera som en tillfällig »fristad«. I citykyrkorna sitter ofta människor för att värma sig på kalla dagar, ta en paus i handlandet med tunga kassar eller söka en tillflykt under dagen, om man inte har en annan bostad. Det är tydligt att kyrkorummet inte bara är församlingens gudstjänstrum, utan att många utanför församlingen också upplever samhörighet med kyrkan. Kyrkan är allas rum. Symbolerna som tystnat Under många århundraden kunde kyrkornas konstnärliga didaktik och religiösa symbolik vara garant för att den kristna tron förmedlades från generation till generation. De symboliska uttrycksformerna behövde inte förklaras eftersom de traditionella tolkningarna var allmänt kända. Symbolerna och bilderna talade till människorna om den kristna tron. Så är det inte längre. De flesta möter en främmande värld när de träder in i en kyrka. Symboler blir stumma när deras språk inte längre förstås. Bilderna förlorar sin undervisande kraft när berättelsen inte längre känns igen. Kyrkorummets uttrycksformer öppnar sig inte med automatik. Även detta är alltså en uppgift för kyrkopedagogiken. Vi behöver en metod som kan förmedla kyrkorummets symboliska karaktär till människor som aldrig har lärt sig det språk som symbolerna, berättelserna och rummet talar.

Vägen till att lära känna en religion leder till dess kultrum Vägen till att lära känna en religion leder förr eller senare till dess kultrum. I kultrummet uttrycker en religion sitt väsen i arkitektur, symbol och konst. Det gäller synagogor, moskéer, tempel och även kristna kyrkor. Vill man förstå någonting av kristendomen, av den kristna tron, av det kristna livet och den historiska utvecklingen inom kyrkan, teologin och religionen, så finns det ingen väg förbi ett kyrkobesök. Det har även skolverket förstått enligt läroplanen Lgr 11. Under rubriken Centralt innehåll inkluderas »Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism« för årskurserna 6–9. Om en skola tar läroplanen på allvar, kan religionsundervisningen inte längre uppfylla skolverkets krav utan ett studiebesök i kyrkan på orten. Teologi i sten och trä Den som vill få kunskap om den kristna religionen gör alltså klokt i att besöka en kyrka. Kyrkobyggnaden är teologi huggen i sten och täljd i trä. Kyrkorummen är kristendom målad på tavlor och gestaltad i former. Kyrkorna är tro uttryckt i arkitektur och färg, mått och form. Kyrkorummet och allt det rymmer har som främsta uppgift att förmedla den kristna tron till människor som inträder i detta rum. Det är ett heligt rum, eftersom det vill förbereda oss och leda oss in i ett möte med Gud själv. Att lära känna ett kyrkorum som kyrka Om vi visar en kyrka – oavsett om det är för vuxna eller för barn – bör huvudfrågan vara: Hur kan våra kyrkobesökare lära känna kyrkorummet som kyrka, som »helig plats«? Bästa sättet att uppleva kyrkorummet som en kyrka är förstås att använda rummet ändamålsenligt och fira gudstjänst och mässa där. Men den vägen är inte alltid möjlig, exempelvis när en skolklass kommer på studiebesök. Därför behövs ett arbetssätt som kan förmedla kyrkorum-

mets karaktär till alla människor oavsett kyrkotillhörighet och tro, och som gör det möjligt även för skolklasser att delta i meningsfulla studiebesök. Genom att arbeta med kyrkorummets inneboende pedagogik kan församlingen öppna kyrkan och ge människor möjlighet att uppleva kyrkan som sitt rum, som en plats där man kan utveckla sin andlighet och hitta nya livsvägar, tröst och kraft oavsett tillhörighet eller bekännelse.

Vad inneb채r kyrkopedagogik?

Aktivt lärande En människas lärande i kyrkorummet är ingen påfyllning av fakta och sanningar om kyrkan och teologin. Nej, fakta förhåller sig till lärande så som mataffären till maträtten. I matavdelningen på Coop finns det mat i sådana mängder att vi omöjligt kan äta upp allt. En god maträtt handlar om något helt annat än att få med så många ingredienser som möjligt, bara för att de fanns i affären. En god maträtt får man genom att välja ut ingredienser som man använder i lagom mängd och tillagar på rätt sätt. Det är samma sak med mängden information som finns runt varje kyrka och all teologi som den vittnar om. Kanske guiden har stora mängder fakta i huvudet, hämtade från böcker och broschyrer. Men precis som matlagning inte handlar om att ösa stora mängder ingredienser över huvudet på de hungriga, så är det inte pedagogik att ha som målsättning att stoppa in så många fakta som möjligt i deltagarnas huvuden. Lärandet är en aktiv process Även om vår hjärna behöver information för att lära sig, så är lärandet inte en passiv påfyllning utan en aktiv process inom oss. Hur den processen sätts igång beror på hur vi blir bemötta, hur vi stimuleras, hur vi kan använda våra sinnen och hur vi blir engagerade i intellekt och känslor. Kyrkopedagogik främjar därför kreativitet och spontanitet och erbjuder olika möjligheter att uttrycka sig. Varsamt försöker vi tända elden av lust och nyfikenhet, av upptäckaranda och öppenhet för kyrkorummets karaktär och hemlighet. Kyrkopedagogiska guidningar är en läroprocess, där besökaren inte reduceras till ett objekt för inlärning utan istället förblir subjekt. Inte heller kyrkorummet objektifieras utan förblir subjekt i mötet med människan. Guide och deltagare står i dialog, delaktigheten är viktig, och både sinnena och kroppens rörelser får vara med.

Mötet mellan människor Med det kyrkopedagogiska arbetssättet vill vi skapa en ram för detta möte, där kyrkan som yttre rum möter människan i hennes inre rum på ett sätt som liknar mötet mellan människor. När vi möter en annan människa blir vi nyfikna på vem den andre är och på att få upptäcka oss själva i mötet och i relation till den andre. Vi låter den andre komma till tals. Vi lyssnar tålmodigt och uppmärksamt. Ju mer vi lär känna varandra, desto större blir vår ödmjukhet inför den andres personlighet. I det som vi hör och i det som förblir osagt anar vi den andres djup. Vi förstår alltmer att vi inte kan förstå allt och att det finns en hemlighet i vart möte som undandrar sig våra försök att definiera och rationalisera, för att den andres personlighet är som vår: större, mer och djupare än det som vi kan begripa. Mötet mellan människa och rum Liksom vid ett möte mellan människor är också mötet med kyrkorummet helt öppet för den enskilde att bestämma sin distans och närhet själv. Mötet är alltid individuellt och därmed olika för var och en, beroende på individens förutsättningar. Vi ifrågasätter därför aldrig den enskildes rätt till sin individuella relation till rummet och strävar inte efter att alla i gruppen ska få en likartad relation eller samma relation till kyrkan som den som många kristna delar. Kyrkopedagogik är öppen för alla Kyrkopedagogiska guidningar har därför en form, som gör det möjligt för varje deltagare att hålla den distans till rummets budskap som han eller hon själv väljer. Detta gör den möjligt att delta i guidningen oavsett om man är bekännande kristen, religiöst sökande, ateist eller troende i andra religioner. Kyrkopedagogik är medvetet inte gudstjänst och kräver aldrig instämmande i en bekännelse. Även om metodiken och idéerna mycket väl kan hämta inspiration från gudstjänster och andliga kyrkovandringar, så är en kyrkopedagogisk aktivitet en öppen form av lärande.

Enkelt, men inte lätt Kyrkopedagogiken är i grunden enkel: metoderna är inte svåra att lära sig och de kräver inga dyra investeringar. De vanligaste redskapen är ljus, papper, penna och ficklampa. Men enkelheten får inte ge en fel bild – det är inte helt lätt att arbeta utifrån ett kyrkopedagogiskt synsätt. Det kräver mycket av den pedagogiska guiden – bland annat ett genomtänkt ledarskap, integritet och kompetens. Tre grundpelare I det kyrkopedagogiska arbetssättet finns det tre grundpelare. Utan en förståelse för dessa grundpelare kan man inte gestalta guidningar som med rätta kan kallas kyrkopedagogiska. Att arbeta kyrkopedagogiskt handlar inte bara om att använda ett antal roliga metoder, utan det är i första hand en fråga om synen på guidens roll och guidningens mål. Det som den franske renaissanspoeten François Rabelais (1494–1553) sade om barnet gäller i den kyrkopedagogiska synen på lärandet för alla åldrar: »Ett barn är inte ett kärl som ska fyllas, utan en eld som ska tändas.« Med tre nyckelord sammanfattas den centrala grundtanken i vårt arbete: dialog, delaktighet och helhet. Om detta handlar de följande kapitlen.

Tankar bakom metoderna

Röda och gröna kort Mål Att skapa en hög grad av delaktighet. Gruppens frågor står i fokus och den gemensamma kompetensen ska utnyttjas. Så kan vi göra Deltagarna får var sitt rött och var sitt grönt kort och får sedan gå runt i kyrkan under tystnad. Så småningom får var och en placera korten på ett ställe där de har en fråga (rött kort) eller en iakttagelse (grönt kort) som de vill dela med sig. När alla är färdiga samlas vi för ett kort samtal om hur det gick. Därefter följer vi tillsammans vägen som nu blivit utlagd med hjälp av korten. Vi går från ingången och fram mot altaret. När vi kommer fram till ett kort, får kortets ägare ställa sin fråga eller dela sin iakttagelse. Först får gruppen själv resonera om möjliga svar och se om någon i gruppen kanske vet någonting mer om ämnet. Här kan det förekomma alla möjliga frågor, så det är bra om guiden är väl förberedd med kunskap om sin kyrka. Men kan man inte besvara en fråga, kan man också be att få återkomma eller få hjälp av gruppen. Man kan antingen begränsa sig strikt till de frågor som ställs eller ta tillfället att uppmärksamma annat som är kopplat till frågeställningen eller det föremål man befinner sig vid. I en större grupp kan det vara bra att bara dela ut frågekort, för att denna del inte ska ta för lång tid.

Textkorg Mål Att hjälpa deltagarna förstå sambandet mellan bibliska berättelser och kyrkorummets arkitektur och symbolik. Så kan vi göra Leta i förväg fram texter i Bibeln som får sitt arkitektoniska eller symboliska uttryck i kyrkorummet. Det kan vara dopbefallningen, som anknyter till dopfunten och bilden av duvan, eller nattvardsberättelsen som hör ihop med vindruvorna i altartavlan. Man kan också ta med texter som finns som inskrift i rummet. Skriv ut texterna och plasta gärna in dem. Det bör finnas minst lika många lappar som deltagare. Textlapparna läggs i en korg och så får var och en i gruppen dra en text. Sedan gäller det att hitta textens anknytningar i kyrkorummet. När alla har hittat »sin« plats eller symbol, gör vi tillsammans en vandring genom rummet. Vi läser texterna och resonerar om hur texten har varit motiv för den arkitektoniska strukturen eller hur den kommer till uttryck i en bild eller symbol. Vandringen börjar vid ingången och slutar vid altaret, där de flesta symboler och bilder ofta finns. Denna metod kan också kombineras med symbolkorgen eller minnesvandringen (se s 78). På så sätt får vi många infallsvinklar under vandringen genom kyrkorummet.

Arbetsblad: Dopfunt (Vid dopfunten läggs foton av andra dopfuntar, som skiljer sig tydligt från denna.) »» Dopet sker alltid med vatten. När du tänker på vatten – vilka tankar och känslor får du då? »» Vad behövs vatten till? »» Vilka egenskaper har vatten? »» Om dop och vatten hör ihop – vad betyder då dopet i kristendomen? »» Vilka symboler och bilder upptäcker du på dopfunten? »» Vilka delar består dopfunten av? »» Jämför denna dopfunt med andra dopfuntar på bilderna. Vad är annorlunda med den här? »» Måla en egen dopfunt.