Vanmakt och allmakt by Argument Förlag

CAROLINE KROOK Vanmakt och allmakt

Vanmakt och allmakt innehåller trettio betraktelser med utgångspunkt i en bön eller psalmvers av Olov Hartman. På sitt personliga sätt knyter Caroline Krook ihop Hartmans diktning med Bibelns ord och egna reflektioner om livet och tron. Boken innehåller dessutom en längre inledning om Olov Hartmans liv och livssyn. Caroline Krook, prästvigd 1969, är biskop i Svenska kyrkan och tjänstgjorde i Stockholms stift 1998–2009. Hon är teol lic och diplomutbildad terapeut vid Sankt Lukasstiftelsen.

caroline krook

Vanmakt och allmakt 30 texter med inspiration från olov hartmans böner och psalmer

argument www.argument.se

Vanmakt och allmakt

Vanmakt och allmakt 30 texter med inspiration frĂĽn olov hartmans bĂśner och psalmer

caroline krook

argument

© 2014 Caroline Krook och Argument Förlag Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) Grafisk form: Pierre Eriksson Foto, omslag: Christer Brosché Foto, författare: Andreas H. Nilsson isbn: 978-91-7315-448-2 Tryck: Inprint, Lettland

Argument Förlag ab Box 98, 432 22 Varberg Tel: 0340-69 80 00 | Fax: 0340-69 80 10 www.argument.se | info@argument.se

Gå inte ifrån oss, var med i vår bräckliga båt. Mitt i skräcken när sjön ligger på är det lugnt om vi färdas med dig.

olov hartman

Innehåll 8 Inledning 18 Kristus, du som blev ett svar på vår bön 20 … ett bröd för vår hunger 22 … hjälp oss nu att vara ditt svar till dem som saknar vad vi äger i överflöd 24 Hjälp oss att höra det rop som du har hört, förstå den nöd som du har förstått 26 … tjäna den mänsklighet som du har tjänat 28 Uppenbara för oss ditt bords hemlighet – ett enda bröd och en enda mänsklighet 32 Bara detta återstår för mig: att lita på ditt löfte tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp 34 Du har uppfyllt natten med din närvaro, gjort min ångest till din ångest 36 … min ensamhet till din ensam het, mitt rop till ditt rop

38 Jag tror det, inte därför att det känns så utan därför att du har sagt det 42 Ditt ord av tröst och frid hör jag som genom en vägg, det angår mig inte 44 Om solen lyser där jag går, om någon ler mot mig, om mitt arbete går väl – jag vet att jag borde vara tacksam, men allt detta händer utanför mig, utanför 46

Du som går genom stängda dörrar och även dödsrikets port, bräck detta hårda skal som omger min själ, och träd därin med liv

50 Sänd din eld över detta slock nade altare, så att jag kan be 52 … din Ande över denna dödens dal, så att jag får liv 54

Gör mina händer varma så att jag kan värma någons händer. Ge mig vila hos dig så att jag kan arbeta. Hjälp mig att ta emot så att jag kan ge

58 Heliga Ande, som i jordiska gåvor låter oss smaka den himmelska världens välsignelser 60

… bli kvar hos oss i arbetet för vårt dagliga bröd, så att det inte förlorar mening och tröst och därmed dödar själen. Kämpa i oss och genom oss för arbetets värdighet och för en rättvis fördelning av dess frukter

Hjälp oss att mitt i stress och jäkt höra hjärtslagen av din heliga närvaro, i vilken bröd och arbete blivit välsignade

För att du inte tog det gudomliga dig till en krona, för att du valde smälek och fattigdom, vet vi vem Gud är

I tjänargestalt kom Ordet till oss och försonade allt, steg ner i vår skuld och vårt lidandes djup och älskade världen tillbaka till Gud. Det brustna blev helt i hans kärlek till oss på Golgata kors

6 8 Du som går före oss ut i en trasig värld, sänd oss med fred och bröd, Herre, i världen

Livet vann, dess namn är Jesus, halleluja, han var död, men se, han lever, halleluja. Dödens portar öppnar han, halleluja, nyckeln ligger i hans hand. Halleluja

Och när sista dagen slocknar sjunger kyrkan med Maria än Guds lov i aftonsången. Vad skall skilja oss från honom? Intet, intet, intet

74 Se här bygges Babels torn, slavar bär dess stenar där uppe glömmer man sin bror, kyrieleison 76 En vapenlös Kristus är farlig för dem som tror på vapen 78

Hyddor vi ville här åt himlen bygga, fasthålla synen, ägande och trygga. Ett är nödvändigt nu och för beständigt: Jesus allena

Gud vävde gräsets gröna matta med starr och hundkäx och violer i väldiga och skira mönster. Gud såg att det var gott

Vi tror att Gud är mer än världen och rymd och tid, den förste och den siste av allt som finns. När världen störtar samman är han vårt liv

84 Avslutning

1. Kristus, du som blev ett svar på vår bön »Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas.« matteusevangeliet 7:7

alla människor som ber åtminstone någon gång vet av erfarenhet att bönens port kan kännas stängd. Tystnad och tomhet är det enda bönesvaret. Jag har mött många män niskor som bildligt talat nästan bultat sina händer blodiga på en stängd port – bönens eller kyrkans port. Det finns ingenting som rent konkret kan kännas så stängt som en stängd kyrka. Ibland kan porten bara öppnas inifrån. Det finns inte ens ett nyckelhål eller ett handtag. Men kommer man inifrån är det hur lätt som helst att få upp porten. Låt mig få använda den bilden av kyrkans port som en bild av vår väg in i kyrkans gemenskap eller vår väg in i bönens liv. För att kunna öppna porten måste man komma inifrån, man måste först gå in en bakväg och hitta en liten och oväntad sidodörr. Kyrkans huvudport med den ståtliga huvudgudstjänsten

kanske inte alls leder in, men en liten samtalsgrupp, ett personligt möte med en präst eller diakon eller kristen medmänniska kan leda in. Det är Kristus själv som öppnar porten. Det är Kristus själv som är svaret på vår bön och själv även är porten. Där barmhärtighet och kärlek finns, där finns också Gud. Gud är kärlek. Och därför är det just barmhärtighet och kärlek som öppnar porten och som är ett svar på vår bön. Män niskor som lever bönens liv vet väl att ju mer konkret vi ber, desto mindre konkret blir bönesvaret. Bönesvaren är ofta annorlunda och leder kanske just till den bakdörr vi kan gå in genom för att senare kunna öppna den stora porten. bön Gud, jag har inga ord för min bön. Men jag är här inför dig. Stilla. Jag lyssnar. Väntar. Väntar på att få känna din närvaro och ledning. Jag vill att du ska leva i mig för då lever jag i dig. Då får mitt liv en mening och jag vet att min uppgift är att försöka gestalta kärlek och barmhärtighet just här där jag lever. Tack för att du blev ett svar på min bön.

2. … ett bröd för vår hunger »Medan de åt tog han ett bröd, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem.« markusevangeliet 14:22

ordet »bröd« är ett laddat ord, det står för allt det vi behöver och allt det vi saknar, då vi inte har bröd. I Sverige lever vi i ett överflödssamhälle. Vi slänger bort bröd. Många av oss har allt men vi saknar så mycket. Det ena Pryltemplet och Tingpalatset efter det andra växer upp som sterila köpcentrum och gallerior i våra städer. Vi tror att alla våra behov kan tillfredsställas där. Ändå kan vi inte köpa ett bröd för vår hunger. För det bröd vi saknar, brödet som mättar hunger, kan inte köpas för pengar. Men vi kan sträcka ut vår hand och få det gratis. Vid den sista måltiden delade Jesus bröd med sina lärjungar och sa »det är jag«. Och han sa »kom ihåg mig när ni delar brödet«. Aldrig blir nattvarden så konkret för mig som den blir i Stadsmissionens Bullkyrka i Stockholm. I stället för »nattvard« serveras rejäla smörgåsar med ost och skinka med mycket smör och så många sockerbitar man vill ha till kaffet. När jag läser bordsbönen blir den för mig en

nattvardsbön. Många av gästerna är ganska luggslitna och tilltufsade av livet. En kvinna klagar över sina svullna ben. Hon har gått hela natten och så snart hon har försökt lägga upp benen på en stol på nattbussen eller på Centralen har det kommit en vakt och bett henne ta ner benen. Nu är benen trötta, ömma och svullna. Jag ber för henne i mitt hjärta. Kristus får ett ansikte. När jag vid andra gudstjänster tar emot nattvardens litet sterila oblat kan jag se henne framför mig. Han har gett sig själv för mig och för henne. Livets bröd betyder kanske inte detsamma för oss. Men Kristus förenar oss. bön: Gud, kom till mig lika konkret som nattvardens bröd som läggs i min hand. Var mitt ibland oss vid måltiden som delas med vänner, välsigna min måltid när jag äter ensam vid köksbordet. Ingen vill gå hungrig från bordet. Mätta oss med dig själv.

3. … hjälp oss nu att vara ditt svar till dem som saknar vad vi äger i överflöd »Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad förslår det till så många?« johannesevangeliet 6:9–10

världens brödpolitiker har problem. Hur ska maten räcka till alla? Det kommer den inte att göra. Det måste i så fall ske ett under. Det måste vara många som vågar avstå sin egen matsäck, som delar med sig av den. Den lilla pojken vågade lämna hela matsäcken till Jesus och till slut räckte maten åt alla. Det blev över. Precis som vid ett knytkalas. Det blir alltid mycket över. Men matsituationen i världen fordrar något mer. Klimatångesten drabbar oss ibland därför att vi blir så hjälplösa och därför att våra egna små insatser känns så betydelselösa. Jag irriterade mig häromdagen på en man i kassakön som ville att kassörskan skulle gå efter »riktiga kassar«, det fanns bara miljövänliga och han tänkte inte betala en krona mer

än han behövde för sin kasse. Jag suckade uppgivet men frågade mig sedan: men du då, vad gör du – egentligen? Vad är jag verkligen beredd att offra? Samma dag klagade en granne i ganska arga ordalag över att det bara var nitton grader i hennes lägenhet. Så kunde man ju inte ha det! Jag blev irriterad igen men frågan gnager inom mig vad jag själv gör för klimatets skull, för världens brödfrågas skull. Och jag tackar för alla som visar på vettiga vägar att förändra vårt sätt att leva, så att livet på jorden blir bättre för fler. Det pojken gjorde var inte betydelselöst. Det ledde till en sinnesförändring så att maten räckte till alla. Jag vill hålla fast vid det och tänka på att även små, till synes betydelse lösa handlingar i omsorg om vår jord och min nästa i längden kan ha stor betydelse. bön: Gud, det behövs ett under. Det behöver ske ett under med mig, så att jag verkligen förstår vad det betyder att ta ansvar för vår jord och min nästa. Jag har så mycket jag kan dela med mig av, så mycket jag kan avstå ifrån för att andra ska få det bättre. Ge mig mod att göra det.

CAROLINE KROOK Vanmakt och allmakt

caroline krook

Vanmakt och allmakt 30 texter med inspiration från olov hartmans böner och psalmer

argument www.argument.se