Veez Konkani Global Illustrated Konkani Weekly e-Magazine in 4 Scripts - Roman Script.

Page 1

llustrated Weekly

Illustrated Weekly

Volume:4

No: 2

Volume:3

Dosembor 17, 2020

Konknni Sahiteantlo Haseam Bamb

Vikttor Alvaris Korddel 1 Veez Konkani


Sompadoki-i: Amcho kusvar vanttun gheveam choddttavo chear kas asl'lim notalank kusvar bhair thamvn haddttat; her sobharam ghorachch kortat, ani url'lim durbollim kusvar nastanch rautat.

Hem voros sorvank ek viporit voros! okhea somsarar lokachem jiun osthouyosth kel'lea mohamarin sobhar lokak gotihin kelam. Sobharanchim kamam geleant kitea resttarenttam, lhan lhan dukhanam lokachi saulli nastam bondh poddleant. Sobharank zamv bhaddem diunko vo viz soktechem vo gesachim bil'l farik korunk soit tank nastam asl'lea thoddea poixamni dis sarun'nch asat. Hem lagu zata nohinch bharotak bogar okhea somsarar aschea durbollea lokak. Gozal osi astam grestam khollnneo yeta poreant jeutat ani pott padd zalam mhonn khattyer lollttat. "devan thoddeank hat ukoln dilam, tosench herank pam-i ukoln dilam" mhonnttalom hamv ponn'nnas vorsam poilem. Tench atam-i lagu zata dubllea kuttmamni zolmal'leank. Hantum tanchi kitench chuk na tori sthitigot tosichch asa ani korona mohamari vorvim ti aniki osthouyosth zalea.

Omerikant zaleari tichch got. Durbollim thoddim bhaddem diunko sokot nastam kitem-i pangrunk melll'lem angak remvddamvn khonchea sankhea pondam vo rukam podam rat paxar kortat. Kam' nastam asl'lim bholaike inxurens nastam vividh piddemni vollvollttat, tankam devochch got tem-i hea himvallea disamni! heam sorv mohamari modhem foizhorachea vigoneanimni korona-19 k nimannem tori injekxon sodhun kaddun yoxosvi zaleat. Hem vokat nohinch omerikant manun ghetlam bogar inglenddant tosem itor dexamnim-i piddestank diunko survatilam. Omerikant prothomot bholaike kxetrantleank, uprant korona piddestank, teauprant 65 vorsam voileank ani tachy uprant her sorv jeral lokak dimvchim proitnam kortat matr nom-i, hea injekxonank poixe sorkarch polleun gheta. Hi songot chikke motik sontos dimvchi.

-dda| asttin probhu, chikago 2 Veez Konkani


Konknni Sahiteantlo Haseam Bamb

Vikttor Alvaris Korddel [‘vizoi’ likhnne namvan vinodik borpam dvarim sorvank porichit manest vikttor olvaris hachea jinnye voir ek dixtt] git motint gunngunnonk lagta. haseam.. Hasoyam.. Pattim polletana ttep rivoindd zata ani hea bavesot'tor vorsanchem jinnem moti podd'dear ‘fastt forvodd’ zata..

pattim polletana:

Khonchean dhamvlim him bave sot'tor vorsam? tin vorsancho as l'lom tem azun uddas asa. Penkdda voir porkott jibbo, penktta sokla varoeak! porkott vostracho tir kaddn toryi kaxtti bandcheyitli-i got na... Tea nontorochim 69 vorsam koxim paxar zalim tem chintana jivitachi gaddi oxiy ‘ttopgeri’cher kitea dhamvta mholl'llem soval yeta...

bave sot'toranchi prai. Aukacho nimanno pamvddo. Jivit mholl'llea nattokachem ontim' drixy. ‘korttons’ kedalla mholl'llem matr kollit na! ani hea pamvddear ravon mukar polletana ‘povitr tombache suvatek’

Konknni sahity xetant enttri: mhojea ondaza pormanne mhojem prothom' borop prokott zal'lem mhojea ekvis vorsanchea prayer. ‘lamb kesanchi mhoji bail’ namvacho vinod. Toull lokamogall zaunaslelea ‘mitr’ hoptallear. De.

-vitoi

3 Veez Konkani


Zokim' sontan olvaris tacho sthapok sompadok. To mhozo bapleo, mhojea bapaicho bhavo zal'lean vorgonnevinne mitr potr amchye ghorim yeun pautalem. Prothom' likhit likhta poreant vachpachi matr vodd. Vachtam vachtam ekachchhanne boromvchi vodd udeli ani boroun dhaddlem. Bappun tem turont prokottlem matr nhoi “tuka boromvchem dennem asa, boroyit't ravo” mhonnon tanne mhaka ‘huridumbisilem...’ ani toull thaun az poreant boroyit't asam. ‘vizoi’ likhnne namvan hamv chodd porichit. ‘komeddiking’ ani ‘vitor’ namvari thoddepauttim boroilam. Borpachem dennem amchea kuttmant dharall. De. Montu olvaris ani prostut 95 bhoroleli amchi auy lil'li hanchea sat zonnam bhurgeam poiki chougank borpachem dennem asa. Malghoddo lorens ‘novin kulxekor’ namvan chiroporichit. Hachea likhnne thaun noinch konknni bogar kon'noddo, inglix, hindi ani moratthi bhasani-i borpam udeleant. (viz konkonni okttobor 8, 2020) hamv novinachea

pattlean ayil'lom. To 55 vorsam thaun likhnni zhoroun aila zalear hamv 50 vorsam thaun mhonnyet. ‘anond’ likhnne namvan famad zala to boropi asa richchi, bhurgeam poiki sovo ani panch bhavam poiki nimanno. Hachea dharall borpamni konknnentlea choddtavo potramni ujvadd dekla. Amchea kuttmantlo chouto borpi asa tisro bhavo siril, hachim konknnent ek vo don borpam prokott zaleant tor ailevar ek mog mixrit guddachari vorgachi ‘lour boi solzor’ mholl'lli opurbayechi inglix kadombori likhlea. Prostut tacho torzumo konknnent zaun asa. Hamvem jivitant kaddlelem poilem mett ‘sokses’ zal'lem tor bohuxa hamv konknnecho boroupi zatona bodlak pulputra thaun xermamv sangcho uloupi zatom aslom. Punn ‘apoileant sobarank, vinchleant thoddeank’ mhonntat toxem bholaike nimtim hamv ‘rijekttodd’ zaun pattim yemvchem poddlem tori ‘ddijekttodd’ zauna. Pattim ayil'lean mhaka ek opurbayechi jinnye sangatinn mell'lli. Na zalear ti kaim ankvar urti...??! konn zanna?

4 Veez Konkani


punn atam, 43 vorsanchea kazori jivitant, ami azun mogan asamv mholl'llench voroti ek dhadoskai, kazor mhonntana thoddea vorsam adim mumboi thaun prokottit ‘divo’ hoptalleacher prokottlolo mhozo ek vinod motik yeta. Karyem nirvahoka voir likhlolo. Namv motik yena, los of memori. Kazor zateleank matr ros puscho, deddea-deddiank nhoi mholl'llo vichar hamvem tantum kannsil'lo. To folladhik zala mholl'llo ek sontos. Vinodik vodd hamvem vachunk suru kel'le toull thaun mhaka vinodam thoim asokt chodd. Toxem mhojem prothom' likhitch vinodik zaunko paulem. Ani tench mukarun gelem. Ek, don mottveo kotha borounkonant mhonn na. ‘ek onath cheddum’ namvachi pot'tedari kadomboriy likhlea ani ‘jhelo’ mhoinalleacher sanklle kromar prokott zalea. 1977 thaun 1982 poroeant kannik potracho soho-sompadpi zaun as l'le toull, sankoll kanneancho abhavo ubzal'lo toull hamvench

zottpott ‘sallianchem zall’ namvachi guddachari vorgachi kadombori boroun ‘kannik’ potriker sanklle kromar prokottli. ‘mog jiklo’ namvachi mhoji tisri kadombori, ek premall kotha 201819 vorsant ‘divo’ hoftalleacher sanklle kromar prokottlea. Hea tini kadomborimni azun pustok rup apnnamvna. ‘devachi mohima’ mhoji chodd lokamogall mini hasy kadombori mhonnyet. Thoddea vorsam adim ddolfi kassian toullchea aplea ‘kurovo’ mhoinalleacher ti prothom' prokottleli uprant ponchu bonttvoll hanne aplea ‘jhelo’ potrar ti punor prokottli. Tisrean, ailevar novinan aplea ‘kolasagor’ prokaxona dvarim, mhojea her thoddea vinodam sovem ti pustoka rupim prokottun xasvit punzaunnek aukas korn dilo. Premall kotha: mhojem kazarch ek premall kotha. Karonnkort mhozo bhavo novin. Tachea logna sondorbhar tachea

5 Veez Konkani


mivnnen mhojea angar xorbot simplo ani teach ghoddye hamv ticher mogar poddlom. .. Dirgh oddez vorsanchea ‘romensa’ nontor 1977 meyachea 15ver ami dogam ek zalim tim azun ek zaunasamv. Ti mhaka fokot novo mohineank lhan dekun ‘mhaka bhair kaddtana tuka bhitor ghal'lem’ mhonnun tika hamv chiddaun'nch astam! sorkari nors zaunasl'li ti atam penxonacher dis kaddn asa. Jinnyent hamvem vrit'ti bodlilea, ghoram bodlileant, vahonam bodlileant.. Horoyek pauttim ghor, gaddi bodlitana uddasak yeta ‘sab, noya ghor!, noyi gaddi.. Ovr vohi puranni bivi..! vhoi ‘mujhe vohi puranni bivi chahie!’ mogacho foll zaun dogam bhurgim. Poilo put. Aplea potinni ani 11 vorsanchea ekach cherkea songim dubai aplea jivitachi gaddi choloun asa. Dusri dhuv, bhurgeaponnarch ‘sisttinosis’ mholl'llo gunn zainatlolo rog laglo ani tantunch zhorkotton 33 vorsanchea prayer tem amkam

sanddun gelem. Vrit'ti: kazara fuddem ani uprantlea chear vorsamni khasgi somstheamni noukori kelelea mhaka mhoji svont vrit'ti choloun vorochi ek vatt ugti zali. Pustokam bhaddeak diun dis kaddyet mholl'llem mhojea gomonak ayil'lem asl'lem. Hamvyim pustok mogi zal'lean bolmottha ntlea eka loibrroricho sando zalom. Loibrrorigar prayest zaun ti tanne vikrapak douroleli ason 1982 vea vorsa hamvem ti gheun ‘sttand dordd loibrori’ namvar 36 vorsam choloun veli. Survilea sumar vorosam do| osttin probhucho bhavo norbott hacho ‘golbortt ttoiloros’ somstho ani famad ‘ddenis sttuddio’ mhoje sezari zaunasle. Loibrrori dondeant punzaun dourunk kaim piklemna toryi potinnechea paga sangata dis koxttamvinne paxar zale. Ttenxon fri dondo to zaunaslo. Sobar zatikatichea lokachi mhaka vollok zali ani sobar ixttmontram zalim.

6 Veez Konkani


Prostut gamvant aslelea thoddeanchi ixttogot matr jivont asa herancho ek uddas matr.

na! ********************

Haseam.. Hasoyam: borpur likhitam ani don tin kadombori soddlear mhojem her sadhon kaim nam. Kannik potrar soulam zapi vibhag choloun vela. Khoncheach man, sonman, puroskar ya proxostek yogy zal'lem kaim hamvem likhlolem na. Konknnechea mogan bhoron ya konknnechi seva korizai mholl'llea iradean hamvem borounko suru kel'lem-i nhoi. Boroyam mhonn bhoglem, dekun boroilem. Ek hoveas zaun boroite raulom. Titlench.

olvaris kuttom'

‘kannik’ kuttom'

Atam hem mhojem ‘purann’ viz konkonni i potracher ujvadd dekonk sokchem hoch mhaka puroskar. Konkonni boroupeam khatir manchi rochl'lea do| osttin probhuk chepem ukoltam. Charoli chaplin mhonnta ‘haso natlolo dis vyorth’ mhonnon. Dekun haseam ani herankyi hasoyam. Haseam vortem vokot

ami dogam 7 Veez Konkani


nors – potin

amchim dogam

buk mokllik

ajea ajie sangata priti 8 Veez Konkani


divo rupeotsou

mogabhorit kuttom'

‘sttanddordd loibrori’ vixeant daijivorldd viklicher

dubamyt utor prayecho honimun

jivi santinn modor teresachi bhettkolkota 9 Veez Konkani


-vikttor olvaris mongllurant 36 vorsanchi loibreri bondh zata stteanddordd loibreri 36 vorsam bharich famad asli, bolmotthantlea 10 Veez Konkani


gugl korn tankam zai tem sodhun kaddttat.

hea loibrerint 17,000 pras choddit buk asle lokak posondechem ani aturayechem vachap dimvcheak, atam bondh zata, hea viz kallar ontorzallam, i-pustokam, smartt fonam, gugl, lokak osolea loibrerim thaun bharich pois dourta. Poilem zalear kaim sodhun kaddunk, zannvai zoddunk loibrerink vochonk poddttalem, atam tosem kaim na; ontorzallar gugl kelear tuka kitem zai tem ghoddyen sovistar melltta. Heach lagon atam lok chodd sovalam vicharinant; xida

Vikttor alvaris (zo.Sa. Alvarisacho putnneo), 70 vorsam prayecho ek bapoi hea loibrericho sthapok, bohuxo tachem svopann ek loibreri asa korunk zai mholl'llem edoll jeari zalam asyet. 1970 isvent to eka vahon xopant kamar axlo. Taka, hatak melll'lem pustok vachun kaddchi pisai asli. Devadhin larens moskorenhosachea populor loibrericho (atam bondh poddlea) to sando zaunaslo, ji loibreri asli mongllur homponkott'ttar; to thoimsor voranchim voram vachunk khorchitalo. Teach vellar tachea motint ek oiddia aili, takai aplem jivit saryet lokak loibreri pustokam vodgaun.

Ochanok hea vellar to abraham sons, ten'nam 60 vorsam prayecho heamson loibreri choloun axlo. Vikttorak kollit aslem ki abraham

11 Veez Konkani


onkol apli loibreri aplea sandeam ani pustokam borabor bondh korchear asa mhonn. To mhonntta, "mhaka mhojea noxibant kitengi boroun asa tosem bhoglem, ani ek ovkas zo mhojea kallza xirank remvddalo. Thoddea chintpa uprant hamve abraham onkolalagim tachi loibreri molak ghemvchi alochon asl'li ti sangli. Hi songot mohotvachi zali ani mhaka faideachi, hacho porinnam' mhaka kollit zamvchea poilench, hamv tea novea loibrericho mhalok zalom, ten'nam hamve hea mhojea novea loibrerik stteanddordd loibreri mhonn volailem."

hea vellar hamv bharich koutukayen bhorl'lom, mhaka koll'llem ki abraham sonsachi

mhaka vollok zal'li dusreach vatauronnant mhonn. 1960 vorsant hamve mhojem kam' ddiparttmentt of loitthouzos endd loittxips, bharot sorkar, chen'nayant aslem. Ek dis ek kaim 50 vorsancho dadlo mhaka mell'llo ani vicharilaglo solddanha, tum bohuxo mongllurak sombondh ascho. Hamvem sanglem vhoi tem sot, punn hamv thoimsor jiel'lom na, sobhar pauttim hamvem bhett dil'li asa. Mhaka kollit zalem ki taka to ek onubhovi loitthouz kipor zaun taka 35 vorsanchi mhahet asli ani to nivrit zamvchear aslo. Tea uprant ami thodde pauttim mell'lleamv ani tea uprant mhaka mhojem jiun sagorachea dusrea kusik vhorn gelem. Thoddea tempa uprant mhaka konnem sanglem ki taka tachye thoim montonachea kuttmacho sombondh aslo ani to mongllurant loibreri bhaddeak choloitalo mhonn. 2000 vea vorsa hamv mongllurant tombu martoch mhaka ken'nam-i onkol obrahamak mellonk aturai asli....Punn ti aturai pontak paulina. 2001 isvent eka uzall disa hamve udoivanni varta potrar, tachi tosvir ani mornna

12 Veez Konkani


khobar hamve polleli (mhaka tachi tea pinturant vollok bhilkul mell'lli MgliSna) ani hamv hem vachtoch nondigudd'ddant tachea mornnak hamv hazor zalom, osem asa monxea jivit. Stteanddordd loibreri:

torunn vikttoran abrahamachi loibreri molak ghetlea toull loibrerint fokot 200 pustokam ani thodde xembor sande asle, uprant vikttor mhonntta ki, tannem pustok bhonddar vistarailem ani pustokancho sonkho 17,000 -k paulo, komik, ghoddpam kannimyo, xida kannimyo ani 1,200 voir vachok vrind - he sonkhe fokot rejisttor korunk mhonn matr vapor l'le, to mhonntta. "amkam nizaki choddit pustokam aslim ani choddit vachok vrind asle rejisttor nombram pras chodd, ami hea sonkheant varta potram ani nemallim lekhak dhorunk nant. Loibrerichem sandemponn vorg

korunk zamvchem toslem, kuttmantlea eka kardda mukhantr kuttmachea sorv sandeank ani ixttank loibrerik yeuyetem ani pustokam gheuyetem. Ek sando sandeponn soddttana, tem nombor novea sandeak vetalem, tosem'm' asta mhojelagim lekh nam ki amkam kitle sande vachok zaun asle mhonn pattlea vorsamni" vikttor mhonntta. Survater ek pustok usnne gheteleank ami pustok mola pras 10% choddit mol ghalteleamv, pustokanchim molam vaddon vetana pustokachem bhaddem eka hofteak ru. 25 kelem, sangatach pattim mellche ddipojitt ru. 400 novea ani choddit molanchea pustokank. Xotoka adim tori, lok itlo pustokam bhaddeak dimvchea kounttorak yetalo ki thoimsor bosonk soit zago mellanaslo, ailevar sorkari loibreri choddon ailea tori zom-i pustokam dhormak ditat, proivett loibreri bholaikent boroeo urleo kitea mhollear hangasor pustokam novim ayil'leaporinch amim dastan kortaleamv, punn thoddea kalla uprant loibrerink khais unno zata

13 Veez Konkani


mholl'llem gomonak ailem ken'nam lok yemvcho horyeka disa patoll zalo ten'nam. Tantrikota vaddon yeun, yuvo tosem prayesth vachpi pustokam thaun pois paule. Lokak atam ttivi, kompyuttor, smartt fon, tteablettamni lokachi axa akorxit kelea. Loibreri zaunko paulea tanchi ontim' vinchounn. Loibreri Vikttor atam apli36 vorsanchi stteanddordd loibrerichim daram sasnnak bondh korunk mukhar sorla, jea konnak adlim pustokam vo khonchim-i pustokam vhorn ghora dourunk zai zal'leamni taka bhetton tim pustokam apnnauyet. Hea uprant vikttor mhonntta ki

veapar unno zaunetana zoddik khatir sarvozonikank bhaxonn korchi videa xikomvchem, lokak pustokam vachunk ut'tejit korchem tanchi utramvoll zanna zaunko ani bhaxecher gomonddai dourunk. Az, sorkari loibreri ani songhsomstheancho loibreri matr vanchon urleat ani uronk puro novea pustokank boro sohokar ani poixe diunko aslear. taka tachea motint asl'lem jeari korcho vell aila - provas, poinn jea zageank to sobhar vorsam thaun polleunko zai mhonn axen asa te.

-oivon solddanha xett – inglix, -dda| asttin probhu – konknni -----------------------------------------------------------------------------------

Kotholikanchem mukelponn igorje kompoundda bhair yemvchi gorz asa kornattokant 5762 ponchaitancha addollteak sandeancha vinchounne khatir dosembor 22 ani 27ver chunavo cholonk asa. Hea khatir

lhan-vhodd chunavo odhikarincha hontar ani chunavak sombondit her vortulamni vaur cholon asa. Razokii paddtink ponchait chunavant

14 Veez Konkani


bhagidar zaunko xida aukas na tori hea chunavantyi sogllem tanchench cholta mholl'lleak dubhavo na. Dexant ani kornattoko rajeant odhikarant aschea paddtin hea ponchait chunavant aixim protixot ponchaitamni addolltem apnnakhal haddchea ud'dexan edollch mettam hatim ghetleant. Hea paddtint olposonkheatanchem meteroponn bhov unne. Olposonkheat zaunascha kristamvamni jeral thoran pattimbo dimvchea paddti thaun ani voiyoktik zaun apleach bollan kitle kristamv ani tantunimyi kotholik vinchon yeunko soktit ani hea pauttiponchaitamni kristamva nchem sthan khoimsor astelem mhonn sangonk koxtt. Edollchea

vorsamni zaite kotholik ani tantunmyi striyo vinchon yetoleo. Punn hea pauttimyi axench zatolem mhonnyetagi? na tor haka karonnam kitem? hea vatten kotholik somajen chinton – monthon korochi gorz asa. Bendurantlea stri somavexant xrimoti veronika korneliochem uloup: axem astam, mhaka 2018 march 4 tariker bendurant mongllur prodex kotholik sobhen tednancho odyokx onil lobocha mukelponnakhal choloyil'lea kenora kotholik striyancha brihot somavexacho

15 Veez Konkani


uddas yeta (mongllur diesejicha kotholik yuvo sonchalonacha - sivoi em- kendrik somitecho maji odhyokx onil prostut em.Si.Si. Beankacho odhyokx zaunasa). Hea somavexant onilacha apounneakhal hamvem thoddo vell bhag ghetl'lo.

Tea somavexant razoki-i-samajik mukeln uddupi diesejicha veronika korneliocha mukel uloupan mhoji chintpa sokot zagrit zal'li. Striyanchem vhoddponn, tankam asche / mellazai te aukas, tanni bhag gheuyeta tosolim thoddim songhottonam ani xetam toxem striyam babtin her songti aplea svo-onubhovasovem vivoril'lea tinne ‘monglluri kotholikamni

igorje kompoundda thaun bhair yezai zal'li gorz’ dambun sangl'li. Kotholik somajentlea striyank matr noim dadleankyi vhodd mafan lagu korn tinne ho ulo dil'lo.

Veronika bayen sangl'lem: “ami mhollear monglluri konknni mullache kotholik- zaite dhorm', zaite bhaso, zaiteo somskriteo aschea bharotant zolmon jieun asamv. Bharotantlea khonchyai zati-dhormacha, khoincheoi bhaso ulomvcha ani khoinchayi somskritechem palon korcha horyeka nagorikak dexacha, rajeacha va stholli-i addollteant bhag ghemvchem ani meter zamvchem hokk asa. Eklean tacha

16 Veez Konkani


itleak jielear hem zoddunk zaina. Aplea porisorantlea heryi dhorm', bhas ani somskritenk manan lekun sorv loka sangata mell'llear konn eklo loka nodrek yeta. Asolea mukelean aplea somudayak kumok koryeta. Kotholik layikamni ani dharmikamni hi songot gumonant douron hea babtin mettam ghetlear ani herank ut'tejit kelear borem�. Jeral mukelponnacho somudai amcho:

koraulli prodexantlo monglluri kristamv somudai aplea astitvacha surver thaun aplea dhorm', bhas ani somskritechem khasgiponn samballn jeral somaje sangata bhorson aila. Axem zal'lean edoll jeral somajent razoki-i, samajik, xoikxonnik, bholaike ani her xetamni kristamv somudayachem mukelponn choddit mapan asl'lem.

Dekun koraullintlea mongllur ani uddupi jil'la kendramni, kundapur, put'tur, belltongoddi, karkoll tosolea taluk kendramni, udeavar thaun boindur poreantlea raxttiy rosteavoilea thoddea gamvamni, kottpaddi thaun kin'nigolli bojpeam poreantlea rajy rosteavoilea xonkoropuro, xirvam, bellmonn, kin'nigolli ani her gamvamni, muddbidri, moddontea r, permon'nur - hea ani bhomvtonnincha toxench henne – tennecha gamvamni zatkat bhed natl'lea jeral somajent kristamvanchem mukelponn utton distolem. Atam hea ani her gamvamni jiemvche/vchim malghoddim va tosoli mahet as l'le/l'lim zannari eka vellar kotholikanchem mukelponn asl'lea gamvamni az tosoli porigot asa mhonnonk dhoir ghetit? mukelponn choddlam vhoi punn khoimsor? toxem mhonnon kotholikanchem mukelponn allvalam mhonncho mhozo vad noim. Amchea dhormant lokasomor yemvchak

17 Veez Konkani


zaite aukas asl'lean mukelponn choddlanch mhonnyet. Punn khoimsor? hangasor hamv veronika bayen stri somavexant sangl'lea ‘igorje kompounddak’ ganch ditam. Koraullibor kotholikanchem mukelponn koxem porzollta mhonn somzonk mongllur ani uddupi diesejintlea firgozam kuxin ek nodor galear puro. Horyeka firgojek ek igorz va devall asa. Hi magnnea/ devasamvanchi suvat. Igorje votthar thoddea senttsam thaun kaim thodde ekro, choddan chodd dha-vis ekro asat. Iskol kolez, somudai bhoun, vevar sonkirnn ani her thoddeo chottuvottiko astit. Punn igorje vottharyi attapun aschea ani heramsovem kotholikamnim-i hokkan amchem mhonnyeta zal'lea gramachi, munsipalitti va korporexonachi veapt thoddexea chodor kilomitto ram titli astana hangasor mellche sarvozonik seveche aukas kitle? toxem astam dharmikamninch samballyeta tea igorz attapchea suvater dha xembor layikamni mukelponn dakounko od'daddlear

noxtt konnak? kotholik somajek mu? kotholik poridentlea ani jeral somajentlea chottuvottikancha onbhogan: kotholik yuvosonchalona(sivoiem) mukantr solla vorsam prayer hamvem panglla igorje kompoundda bhitor seva / mukelponn suru kel'lem. Uprantlea bavis vorsamni ovibhojit mongllur diesejicho sivoiem kendrik odhyokx , goullik porixodecho karyodorxi zamvcheasovem firgoz, varaddo ani dieseji hontar vavurl'lo onbhog mhaka asa. Dusrea vatikan vixvo sobhe uprant sumar 1970vea isve thaun mongllur diesejint goullik porixod kareall zal'li. Eka diesejint goullik porixodek karyodorxi zamvchem eka layikak tea diesejint mellyeta zal'lo unchlo aukas zaunasa. Goullik porixodek karyodorxi zamvcho aukas yazokank ani layikank – mhonnje doni vorgank asleari - 1986vea vorsa poreant yazokch karyodorxi zal'le. Tea vorsa mongllur diesejicha goullik porixodek karyodorxi zal'lo

18 Veez Konkani


poilom layik hamv. Mhakai eka probhavi yazokan spordho dil'lo ani sandeam modhem dharmik chodd asleari mhoji vinchounn zal'li. Tin vorsam uprantlea audekyi chunavo cholon hamv porot vinchon ayil'lom. Tea uprantyi azun layikch karyodorxicha hud'dear sobhtat. 29 epril1979ver uddupint choll'lea kotholik sobha sthapona sobhecho hamvyi sando. Survilim 10-12 vorsam kotholik sobhecha kendr karyokari somitent sando ani sobhecha doxomanotsou smoronn onkeacho sompadok zaunasl'lom. Hea hud'deam xivai, firgojentle/ varaddo/diesejintle hud'de sambhallcha vellaryi xonkoropuro nagoriko somiti, kott'ttikere – kottopaddi kriddabhivrid'dhi somiti, pangallo krixikoro songho, xonkoropuro ani kapu rottoroeaktt klob, xonkoropuro rottori klob, pangallo zonardono divllacha, uddupi sode motthacha ani her songhottonamni vavurlam. Igorje vottharant ani taka sombondhit seva diteleamni sangata sangata va thoddea vorsancha seve uprant jeral

somajentle aukas zoddn gheje mholl'llem chintap lhan praye thaun'nch mhoje thoim asl'lem. Sumar bavis vorsambor igorje babtin seva hamvem dil'li. Hea sevent(jeral somajecha chottuvo ttikamsovemyi) hamv azun sontript asam. Igorjek sombondit chottuvottiko soddn atam lagim vis vorsam zatat tori tedallacha chottuvottikamvorvinch azun mhaka vhollkatat. Tea uprant jeral somajecha chottuvottikamni hamv meter zaunasam. Mongllurant jieun vevarant meter asl'lean kenora chembor af komors andd inddosttri, mengllur menezmentt ososiexon, mengllur proddokttivitti kounsil, reddio kellugoro songho, dhormatit konknni chottuvottiko, kon'noddo sahityo porixot asolea songhottonamni kareall asam. Mongllurak smartt sitti korcha babtin zal'lea thoddea sarvozonik zomateamni vantto gheun thoimsor vichar manddleat. Ddo| ke.Ji. Zogodix jil'ladhikari astana tachea odhyokxotechea ‘dokxinn kon'noddo jil'la provasodyomo

19 Veez Konkani


somite’cho sando asl'lom. Kotholik mukelponn porzolltelem: hamvem sangonk axemvchem itlench - ailevarcha vorsamni kotholikancho vaur ani seva igorje kompoundda bhitor viprit zal'lean sokot ani somponmullam vyorth zatatxem dista. Jezu ayil'lo somsarak bori khobar divonko. Devalla vottharant tachem hazorponn bhovo unnea mafan vachunk mellta. Aplem misamv sompomvchea adim tin vorsam to sarvozonik jinni jielo. Punn tache pattlaudari zaunaschea ami kotholikamni igorje vottharant ghusponche kiteak? amcho vell, dennim, somponmullam jeral somaje khatir divonko pechaddlear igorje vottharant mellcha manaurnim choddit tripti mellteli. Hamvem gumonak vel'lea prokar atantam jeral somajentlea chottuvottikamni kotholikanchem meterponn adlea vorsamvornim unnem zalam ani dis gel'leabori unne unne zaun'nch asa. Amchea

modhem ami, amchinch mholl'llim vividh songhottonam ghoddleant. Zoxem az horyekloyi svoimpurnn zal'lean anyeklea sangata bhorsana va taka anyekleachi gorz poddana toxem ‘amchem astana jeral kiteak?’ mholl'llem dhoronn zaitea kotholikamni ghetlaxem dista. Drixttantak bijnesak zat-kat na tori amkam amchench songhotton asa. Jeral songhottonamni mellyeta tosoli mahet/seva iteadi hangasor mellonk sadhy na. Jeral songhot tonamni bhorsonk amchem songhotton ek mett zaije xivai amchench sorvosv zainaye. Amchea veuharacha ani her songhottonamnim hud'dedar / sando ascheamni sombondhit jeral songhottonamni sando ason thoincha chottuvottikamnim-i bhagidar zaizoi. Axem kelear mahet zoddyeta matrnoim, heregoddeyi amchem mukelponn zhollkata. Gorz udetana jeral somajechi mozot zoddn gheunko sadhy zata. Atam igorje vottharantlea chottuvottikamni bhag ghemvchakotholik sonkheacha kaldea vanttean punni - dadleamni ani striyamni -jeral somajentlea

20 Veez Konkani


chottuvottikamni meter zalear fuddlea vorsamni amchea somajechem rupch bodlonchant dubhavo na. Xivai axem kelear kotholik mukelponn soglleanitlean porzollunk pautelem.

- ech. Ar. Allvo

------------------------------------------------------------------------------------

21 Veez Konkani


Svorochit kotha: (1)

chon chol -novin kulxekor

hea gavant ravon mhojem pott borunk sokana mhonn rokki aplea dubllea bapaik ani auyk ani tacha doga lhan bhavank soddn mumboyi pavol'lo. Panchvi xikl'lo to kosolem kam' korit? sida eka xett'tticha hottelant kamak raulo. Ravonk jeunko khaunko mhonn

xett'ttin taka mohineak don hozar rupoi samball tthorailo. Rokki khuxi zalo. Sodam borpur naxtto. Don pauttim jevann mhonntana ayil'lea don mhoinamni irakoddi asl'lo rokki jivan ful'lo. Kam' matr eka reddeachem kortalo. Tokliyi bori asli. Teach hottelant

22 Veez Konkani


gamvche ani thodde kam' kortale. Tanche poiki eklo axok. Rokki taka boro posond zalo ani te dogi porospor mitr zale. Mumboi pavo l'lea rokkin poilea mhoinacha samballantle ek hozar rupoi aplea mam-bapak dhaddlem. Putan poixe dhaddl'le polloun auyn sontosachi duHkham golloilim. Bapoi puta khatir devalagim magalaglo. Taka boroea thoran samball mhonn.

Atam hottelant taka ani axokak ravonk ghor natlem. Axok sod'deak eka mongllurogarancha tachach somudaicha kuttma sangata peying gestt zaun rautalo. Rokkin mongllurogarancha kuddant sandeponn ghetlem ani thoim ravonk laglo. Rokkicha auy bapaichi dubllikayi pois geli. Dogyi bhavo kalejint xiktale. Ghorocha khorchak bapoi il'lem zoddtalo ani rokki horoyeka moineank daddtalo.

Henne axokan rokkik raticha xallek bhorti zaunko soloha dili. Khud to 9vea klasint xiktalo. Rokkin xikchem mon kelem. Dhonia kodde porvonngi vicharoli. Dhoni roviraz xett'tti boro monis. Tanne khuxen rokkik porvonngi dili. Panchvi klas gavant xikl'lo rokki mumbomytlea fortt noitt skul kon'noddo middiyom' xallek bhorti zalo. Ton mon diun xiklo rokki. Ovoi bapaicha magnnea vorvim mhonnyet rokkin aplea ponchvisovea prayer kalez xikap sompoilem. Bi.E. Ddigri tanne ghetli. Eka mongllurocha mullacha benkant kam' mell'llem. Tenne tacho sangati axokyi moharaxttro benkant kamak lagl'lo.

Rokki kam' korcha bekant mongllurochem ek cheddum klarkachem kam' kortalem. Don vorsanche sorvis zal'lem. Tachem namv rina. Tacho bapoi tteksiddroivor. Auy ghorach. Dusrim bhavo-bhoinni rinak natlim. Baikola igorje mukar ascha bioitti bandpant ek kichon hal ghorant tim rautalim. Rokkik polloun rinachem mon tache kuxik ghumvlem. Rokki hollt jivacho, katin goro, ulounnean sadho ani kamant churuk. Benkant ayil'lea grahokam kodde tacho vyouhar bovo boro aslo. Rinachem noxib borem aslem zauyet. Rokkin taka posond kelem. Dogaichem kazar god'dallayen zalem ani

23 Veez Konkani


vorsan ek bhurgeyi zalem. Rokki atam rinagerch ravonk laglo. Tachem ghor adlea ttaipachem zal'lean hal bari vhodd aslem ani mumbomyt tea kallar lhan lhan ghoramni 8-10 zonnam rautolim. Tor rinacha ghora rokki ani bhurgeak dorn pokot panch zonnam. Rokki benkacha kamamni boro huxear zalo. Sieoioibichi porikxa dili. Tantu ut'tirnn zalo. Noxib porzoll'llem. Benkant kamak lagon char vorsamni to afisor zalo. Ek pauttim afisor zalo mhonntoch ttransfor asta. Horoyeka tin vorsamni eka zagea thaun eka zageak ya eka xohora thaun. Teach pori rokkik bengllurak vorg zal'lo. Rinan tache sangatach vochonk chintlem ani menezmenttalagim apnnakyi ttranpor vicharolo. Tedalla sod'deak vekensi nant zal'lean zamvchem na mholl'lli zap aili. Dogaini thoddo temp sudarsun ramvchem mhonn nirdhar korn, rokki bengllurak gelo. Benglluracha em'.Ji.Rodd xakheant rokkin aplo hud'do ghetlo. Ravonk benk kvattoros asl'lem. Don bedd rumachem flett taka melll'lem.

Tyeyi fornichora somet. Em' ji rodd xakheant vorg zaun ayil'lea rokkik matr xirigunddi rakon asli. Tea xakheant ek chonchol monachi ek bail roki bhaxen'nch afisor zaun vavurotali. Tichi sobayi vixes ritichi. Ulounnem barich rosall. Horoyeka utra pattlean ti hastali ani dusreank hasoitali. Kazari ti tori ticha potin tika soddl'lem. Karann tika ticha mitrancho vhodd zomonch aslo. Ghorochem gonn'nnench natlem. Aplo poti asa mholl'llem bhaunyi tichelagim natlem. Kazari jivitachi korni fokot namva khatir zatali xivayi tea korneamni sontos natlo. Mitram borabor bhair vechem gom'motam marchim hench tichem jiun aslem. Tea tichea uddtea noddtea khatir bezar zaun hi apnnak sangl'li bail nhoi mhonn chintun logn moddn to gel'lo. Tori tika kainch forok poddonkna! apnnachem logn moddlem, atam kitem korchem tye vixim ti irar zalina. Titliyi bindas ti. Punn ticha soimbik axe khatir her dadleam songim gel'li na! eka vatten sangchem zalear tika soimbik axach natli. Aplea jivak sukh zai mholl'llim bhognnamyi

24 Veez Konkani


natlim. Vichitr bail ti. Punn poixilean tika vollkoncho lok tiraskarache nodren dektalo. Tiche songim konni dadle ya hea bailo astit zalear vaitt nodren dektale. Punn tika hachi porva natli! char disancha somsarar kitea khatir tokli irar korn kanngeje? mholl'llem tichem soval zaunaslem. Ticha borsonne vorvim anyekleachem jiun vaittak poddta mholl'llem ti chintinatli! “holo sor, velkom' ttu bengolluru” rokki sorxin vochon vix korilagli ti. “gudd moroning ani theanks...” “chonchol, mhojem namv. Ani mhozo svobhavoyi chonchol” hasli ti. Rokki vismitayen tikach pollounko poddlo. Novoch ayil'lea taka tinne kel'lo svagot vichitr dislo. Konnyi srtiyo titlemyi fri zaun vollokh natlelealagim uloitat gai? chintunk poddlo to. “tujem namv zanna zauyetgi?” tinne vicharolem.

“ore, tumi kristomache ve? (kristamvgi?)” tinne konknn'nnent ulounko xuru kelem. “tumi monglluroche ki? yea....” “gamv mongllurochoch. Punn kama khatir muboi gel'lom...” “vhoi ve” mhakkayi mumboi vochukka mhonn chinta asa... Sondrap mellni...” ti mhonntana eklo pion rokkilagim yeun “tumkam menezor apoita...” mhonnalo. “oh.... Vocha, vocha magiri uloveam....” mhonnon chonchol utton aplea boskelagim geli. Henne rokkiyi utton menezoracha keabinak gelo. Menezoryi konknni monis. Xridhor kamot tachem namv. Pon'nasanchi prai zal'li taka. “mhaka apoilengi sor?” rokkin bhitor sortoch vicharolem. Sokallim ayil'lea vellar ek pauttim keabinak vochon aplem ttransfor arddor diun, uloun ayil'lo to. “bois” mhonnalo menezor.

“apkors, mhojem namv rokki, rokki pirera..”

Rokki boslo. “hamv tuka it'tea apoilem mholleari

25 Veez Konkani


ek chotrai sangche khatir....” mhonnalo to.

nhoigi? thodde kosttomoros yeun dosche asat. Tanche thaun matxem chotrayer asaje oxem sanglem.” mhonnalo rokki.

Rokkin proxnarthok dixttin menezorak pollelem. “tum amcha brenchak novo toxench bengllurak. Hangacho lok mombomytlea lokam pori noi. Ixttagot keli zalear ti moddche bori na, punn sorvyi apaplench pollomvche monxaponn nanch mhonnyet. Atam amcha doftorant xrimoti chonchol namvachi afisor asa ti bohuxa ot'tam tuje sorsin ayil'li...” “vhoi sor...” “tiche thaun matxem pois ravo. Ti il'li veglleach ttaipachi. Ixttagot keli zalear, pank lagl'le pori lagta... Logn zalam, punn ghorkar tika soddn gela...” “zait sor... Hamv chotrai ghetam...” rokki mhonnalo. Menezoracha keabina thaun ayil'lo rokki aplea bosker yeun bostana chonchol dhamvon mholl'lle pori aili. “kiteak opoyil'lem saiban?” tinne vicharolem. “axench, hamv hanga novoch

“mhoje vixim kaim sangonknamu? karonn hamv mhollear taka zaina..” “tuje vixim kaim sanglem na mhaka ani toxem hamv konna vixim kitemyi ulounko vochana...” “gudd mi. Rokki. Hamv tuji ek bori frendd mhonn chint ani kitem zai zalear vicharunk dakxenaka!” “xeor mem'...” rokkin tokli haloili. Tedallach ek grahok tache sorxin ailo. Sanjer aplea flettak gelea uprant eksuroponn bhogonk laglem rokkik. Rinak ani bhurgeak faleanch apoyaxem bhoglem taka. Titlear ttelifonachi bel'l zali. Rokki azaplo. Yeun don dis zaunko nant. Konnachem fon gai? axem chintun fon risivor ukoln kanak dortananch, “hel'lo, rokki! kitem kortai? hamv chonchol uloitam...” ‘chonchol’ rokkicha kopalar mirio poddleo. “helo...” na khuxenxem uloilo rokki.

26 Veez Konkani


“helo rokki, kosoyi ekloch asayi ani hamvyi eklinch. Raticha jeunnak dogamyi sangata yeagi?” choncholan vicharolem.

“jevann...?” (mukharunk asa)

-----------------------------------------------------------------------------------

27 Veez Konkani


28 Veez Konkani


29 Veez Konkani


30 Veez Konkani


*-Fr. Cedric Prakash SJ

December 10: Human Rights Day once again! Another anniversary, when post World War- II the world gave itself the Universal Declaration of Human Rights- a pathbreaking and much needed Magna Carta. Sadly, for many (particularly for India) this past year has been a bad one: the pandemic COVID-19 has played havoc with lives and livelihoods of millions everywhere. It has been a particularly bad year for human rights in India: in a systematic but brutal manner, the legitimate rights of people are not only denied but are crushed. The victims as usual are the poor and the marginalised; the Adivasis and the Dalits; women and children; the excluded and other vulnerable workers. To add to it, human rights defenders, and others who take a visible and vocal stand

against a regime which day by day prove to be anti-people, antiDemocracy and anti-Constitutional are at the receiving end of a system which reeks of vendetta. On 26 November (the Constitution Day in India) it was estimated that more than 250 million people in India went on strike protesting against the antifarmer and anti-labour policies of the Government. Today (9 Dec.) after a Nation-wide bandh the previous day, millions of farmers are still demanding their legitimate rights! Love

The farmers are denied their rights: today thousands of them are literally

31 Veez Konkani


all over the country but also from abroad.

on the warpath, converging in Delhi, ensuring a massive blockade. Their message is clear: it is they who provide the nation with sustenance through their toil and sweat; they no longer wish to be taken for granted; as a group that can just be treated with disdain: as a vote-bank. Their protest is apolitical yet members of the ruling class have calling them names like ‘Khalistanis’, terrorists etc. They demand that their legitimate rights are respected: they want an immediate roll back of three bills recently passed by the Government; they are convinced that these bills will have a negative impact on their livelihood and are blatantly designed to help the crony capitalists to profit. In a statement the farmer groups said that in their talks with the governme nt they have asked for the withdrawal of the three laws that they say will leave them at the mercy of large corporations and override safeguards against being cheated. Support for the farmers rights is pouring in from

The migrants are denied their rights: the nation witnessed their plight from the night of 24/25 March when the lockdown was first announced. Millions of migrants were stranded overnight without food, cash, and shelter. What the Government did not visualize was that they would have the grit and determination to walk back home. There are the terrible pictures and footage of them walking miles back to their native places. They were subjected to violation of their fundamental rights under Articles 14, 15, 19, and 21 and often to severe police harassment on interstate borders. Many reportedly died as a result of the lockdown, due to exhaustion en route home, starvation, suicides, police excesses, illnesses, and rail and road accidents. There is a Supreme Court order demanding that the plight of these migrants is not only looked into but their suffering is also alleviated; but who cares? The workers are denied their rights: the working class has suffered tremendously during this pandemic. Besides, the Government denying them public transportation for almost two months to return home, they

32 Veez Konkani


were also denied wages when their establishments were closed during the lockdown. The Government seemed to desperately have wanted to keep them back at their ‘workplace’ so that they could be available as soon as the lockdown to work once again at the mercy of their employer; many of them are back for long hours of work but with reduced wages. To add salt to their wounds, on 23 September Parliament passed three labour code Bills when the opposition was boycotting the monsoon session on the issue of the farm Bills. The three Bills, the Industrial Relations (IR) Code, the Occupational Safety, Health and Working Conditions (OSH) Code, and the Social Security Code, along with the Code on Wages, 2019, amalgamate 44 labour laws. All these Codes deal with wages, industrial relations, social security, safety, and welfare conditions. There are several features of the Codes which are problematic and go against the rights of workers; besides, the process by which they were pushed through was hardly transparent. For one, all central trade unions were opposed to the amalgamation of the hard-won labour laws and had submitted their objections on several occasions. The Government however, does not

relent. The Adivasis are denied their rights: one experiences this, the way the jaljungle-jameen is being taken away from them. The areas which they have inhabited for centuries is being for industrialisation, for mining, for so called ‘development’ works and other mega-projects. More than two million of them and other forest-dwellers remain at risk of forced displaced and loss of livelihoods after their claims to stay on in their habitats under the Forest Rights Act were rejected. Many Adivasis from the Kevadia area (which is around India’s latest white elephant – a gross statue in the name of Sardar Patel) were made to leave their homes overnight. PESA is the Provisions of the Panchayats (Extension to Scheduled Areas) Act, 1996 -a law enacted by the Government of India for ensuring self-governance through traditional Gram Sabhas for people living in the Scheduled Areas of India. The sad part is that the Adivasis are also being denied their rights under PESA. Human rights defenders and NGOs are denied their rights: this Government brooks no dissent. What is happening to this essential dimension of democracy has come in

33 Veez Konkani


from no less a person than the UN High Commissioner for Human Rights Michelle Bachelet who on 20 October appealed to the Government of India to safeguard the rights of human rights defenders and NGOs, and their ability to carry out their crucial work on behalf of the many groups they represent. Bachelet expressed regret at the tightening of space for human rights NGOs in particular, including by the application of vaguely worded laws that constrain NGOs' activities and restrict foreign funding. In a strongly worded statement Bachelet said, "India has long had a strong civil society, which has been at the forefront of groundbreaking human rights advocacy within the country and globally, but I am concerned that vaguely defined laws are increasingly being used to stifle these voices." Adding, “I am concerned that such actions based on the grounds of vaguely defined 'public interest' leave this law open to abuse, and that it is indeed actually being used to deter or punish NGOs for human rights reporting and advocacy that the authorities perceive as critical in nature. Constructive criticism is the lifeblood of democracy. Even if the authorities find it uncomfortable, it

should never be criminalized or outlawed in this way." What is happening to Fr Stan Swamy and the fifteen others arrested (and now languishing in prison) under the draconian Unlawful Activities Prevention Act (UAPA) for involvement in the Bhima- Koregaon violence, is a case in point. Many others are detained for no reason. The minorities are denied their rights: it keeps happening at a frightening regularity. Muslims and Christians are at the receiving end of venomous hate speeches, constant denigration and even attacks. The Babri Masjid – Ram Mandir issue had two Supreme Court verdicts with communal overtones favouring the majoritarian community. Come 6 December one is reminded of that infamous day in the annals of the country when the Sangh Parivar destroyed the Babri Masjid in 1992- of course no one was declared guilty of this heinous crime! The abrogation of Articles 370 and 35 A in Kashmir has enhanced the communal divide. The ‘Love Jihad’ law of UP is clearly focussed on a Muslim boy marrying a Hindu girl. Besides it is expected to lead to a spate of anticonversion laws in the country. A real bogey and which certainly violates the fundamental rights of a citizen.

34 Veez Konkani


The recently concluded Greater Hyderabad Municipal Corporation elections had very strong communal messages delivered which has polarised the communities there very sharply. The Government conveniently forgets that India is a secular country Ordinary citizens are denied their rights to a clean, green ‘common home’! Recently, the Ministry of Environment, Forests and Climate Change (MoEFCC) has given a green signal to more than forty projects without the mandatory environmental clearances. Most of these projects favour their rich crony capitalist friends literally giving them a license to loot, plunder and rape the environment and much more! The felling of thousands of trees and the destruction of a natural sanctuary in Mollem, Goa – has brought

thousands of Goans out on the streets. The aim of this project is to build a double track railway line for the shipping of coal for the Corporation of one of the country’s henchmen. Our precious biodiversity and our fragile ecosystems are being destroyed. The Government today just does not care and has clearly gone on a downward spiral: doing everything they can to destroy the environment: The Western Ghats and the Aravalli Hills; the building of a dam in Dibang; the selling of coal mines to private companies and much more The environment is destroyed with the growth of polluting industries without the necessary environmental safeguards because of callousness and corruption. On 7 May, a gas leak that occurred at the LG Polymers chemical plant near Visakhapatnam killed eleven persons and affecting more than a thousand others. December 3 marked 36 years since the highly toxic chemical methyl isocyanate (MIC) leaked from a storage tank in Bhopal’s Union Carbide India Limited (UCIL) plant killed around 25,000 people and injured nearly 550,000 people in 1984 .Three and a half decades later, the latter continues to demand justice

35 Veez Konkani


from India’s judiciary and governance with the help of some civil rights groups; in a joint press release recently they said, “The year 2020 has been an extremely traumatic period for Bhopal gas victims. The struggle for justice, which gas-victims had been relentlessly waging for the previous 35 years, was itself a testimony to the failure of the Indian State to mete out justice in all these years.” The main culprits have however got away with murder and in connivance with ruling regimes.

right to freedom of speech and expression and of religion, the right to dissent – are all being denied by a fascist regime, a spineless judiciary, a pliant executive, a godified media and corrupt vested interest groups. Human Rights Day 2020 is therefore a call to wake-up from our slumber, shake off the apathy and to rise together: demanding and ensuringHUMAN RIGHTS FOR ALL! 9 December 2020

The rights of women and children, the *(Fr. Cedric Prakash SJ is a human rights of Dalits, of the excluded and rights & peace activist/writer Contact: other vulnerable groups are being cedricprakash@gmail.com ) denied in a calculated manner. The ------------------------------------------------------------------------------------------

Bhomvddi sompli….

Ut'toro kon'noddo jil'lecho thoddisi mahiti , konkonni bhaxa premi

vachokanko kornu divchi proitno kortam.

36 Veez Konkani


bhomvddi kortosilom. Urilo charo diso kuttumba ott'ttu urtosilom.

"bhomvddi" megelo auddota chhondo. Megelo paieanko chokro assa , ossim megeli am'ma mhonnotossili. Karonno ken'na mumboyicheano attho diso rojeri gamva aileari hamvu , charo diso ut'toro kon'noddo jil'lecho

Amgelo jil'lentu 127 k.m somudro kinara assa . Otyodbuto oronnyo prodexo assa. Poruxoramo sroxtti , brohmosroxtti don'ni assa. Puranno prosid'dho kxetro assati. Zogotprosid'dho zolopato assoti. Tea xi:vai lokalo droxttintu ponnasi nippuno bosilo oneko sthano assoti.

37 Veez Konkani


Porisoracheri premo kortoleamni , ekoponta ut'toro kon'noddo jil'lecho provaso korka. Dusorepotte tum'mi zaunu yet'tati mhollilo khatri makka assa.

megeli ichchha sofolo zaleari , " bhomvddi " sarthoko zal'li mhonnu hamvu lektam. dhonyovado.

Am'mi yatra provaso mhonnu dexo, videxo bhomvtati. Hozarani , lakhani khorchitati. Amgelo xezari assilo durlokxo kortati. Eko doni disachi fursoti kornu, amgelo dinochorintu olpo bodolaunne kornu , kom'mi khorchantu zasti sontoxo paucho ovokaxapasuno vonchito urtati. Makka mell'llilo anondo , dusoreankoyi mellka mhollilo

- podmonabho naiko. (ddombivoli) ------------------------------------------------------------------------------sot uloi nit choloi hichch jinnye dhadoskai

Jinnem amxem tikxem mitt xem bhorxi il'lem goddxem ruch chakuyam mittio marumyam

duddu bhangar dirvem somsarachem kurvem punzayil'lem asa hangachch urchem.. Konn'nch na vetana vhorche

rag mog loddai tonddar sodam haso zai

kuttam' soirim ixtt montram morjek mat gorjek nant 38 Veez Konkani


tujea mantar tuzo hat konnaiki poddon gel'lem na

yennem ghennem

vhanno zhorkotton uroila tthikanno dubllo nidta upaxim rito davo hat ujveak patyena monxea jivitak mol na ur l'lem il'lem bellxeun gelam.. Moga bhangar addou dourlam borem utar tonddar haso... Girest kayen khaun soddlam..

tachem yennem amchem dennem oslem yennem chintlem konnem?

Jinninch asa axem... Jinnench asa toxem.

sadeponn tachem bhangrallem nannem venglem tor ami sarthok jinnem rauller hennem dollbar tennem khaunner kitem poddlem unnem? _ponchu bonttvall ---------------------------------------

inkar kelo konnem chukun gelem dennem bhagi taka dilolim

39 Veez Konkani


hea mogak hamv kitem namv dimv?

kallzamonam ghennem

-sivi, lorett'tto ----------------------------------

mogall ixttagote xivai mogacha bandhant ekvotton sangata raveam moipasan oker poreant uroun

mollbar chondr polle mhaka tillta dekhta dekhta tuji yad mhaka dhosta rupnnem tujem thoimsor mhaka dista nialltana kudd mhoji lojen kampta punnvecho chondr tum khot natl'lea kallzacho mon tujem borpur mogan bhorlel'lem moga tuka kitem dimv kalliz mhojem bhaxel'lem

-osunta ddisoza, bozal -----------------------------------

Mhojem bai -ayonsi paloddka

ondhkar kallokant zollchea vati borim zhollkal'lo sanddun vecha jivita vatter vatt sarkem dakhoilem mukar

mhaka asa bai ek namv tachem sinti chaye tonddak khata tem ukoddn dhovem tantim.

40 Veez Konkani


vollta lamb panti nakak tachea topun asa bhangarachem notim. Iskolak vetastana buk gheta hatim donparanchea jeunna khatir bandhun vorta bhuti.

Sokallinchem kes ugoun

------------------------------------------------------------------------------------

Ddel'li cholo.... ' cholo cholo .... Ddel'li cholo...' ttomi sokallim utt l'le bhorichch naro ghaltalo... Hamv azap zaun bhair yetana ttomi ddel'li vochonk reddi zal'lo. Hamvem vicharlem... ' gozal kitem?' ' tuka got'tunangi?... Soglle roit

uchamboll zaleat... Novim tin kanunam haddleant ... Tantun roitank koxtt _ sonkoxtt asat. Atam sokkodd roit ddel'li cholo abhian suru kelam... Hamvi roitank pattimbo ditam... Hamvi tanchem songim protibhotton kortam...' maka usturem ailem. ' roitanchem pachvem xol pangurn hud'do svikar

41 Veez Konkani


kel'lo... Apunn roit mholl'llo az roitank chch virar korta gi?'

Roitank roddoilem...'

ardhe anglem modhem ghuslem... ' xol ghal'lo rajeantlo... Kendrantlo nom-i..!' ' na doni kodde...' hamv hullvull'llom. ' korektt... Bengllur vidhan soudho mukar roit hortall kortat...' poile pauttim ttomi mhoje kuxin uloilo.

' roitank kuddaun zoilant ghalem' ttomin okkannem ghalem. ' khoim?' ' vidhan soudho mukar' hamv haslom. ' korona korona mhonn bhexttaun lokank ghora bhitor bhondhent ghalem...' 'olle... Tum bhexttem kholaitai..'

' ddel'lint vis lakh roit, roita virodhi kanun pattim kaddije mhonn lamb vatt cholon abhian korun asat...'

' xasokank molak kanngheun sorkar kelo...' ' tum fotti martai...'

' tem fro. Mom. Chem namv padd korunk...' ordhem anglem hullvull'llem. ' tannem roitank borem kelam... Vorsak so hozar rupoi roitank dita... Tanchea vorvek nigodit mol dita.... Borem borem kelam.' ti fimrgali.

' montri podvi diunko mon na dekun ponchait ott dourlo...'

' vhoi borem kelam... Vechea vattek bearikedd dourlem... Himvacha disank xellem udak votun bhizoilem... Dukham bomb uddoun roitank dhuspottailem...

' motantor khoim... Lou jihad khoim... Porkea zatichea chedde cheddvamni kazar zaunko nozo ... Mhonn kanun .. Vhavo...'

' tum naka zal'lo opvad manddtai. Ponchaitacho ott so mohinea poilem zaije aslo...' ti atam vokil zali.

42 Veez Konkani


' tuza ulounneant nonji asa... '

torne mirsange bori tambddem zalem. ' poilem randvoye angddik vhoch... Dukra masak ordho kilo ' chil'li' hadd. Cholo... Chil'li hadd....'

' gorvam monzat nom-i khoim... Auy khoim' ' alle tum jib vatter ghalinaka. Chunavechea pronnallikent poilench tannim zahir kelam. Az nom-i tor faleam tem kanun zariek yetench..' tichem tirp sangun soddlem. ' roitancho zago kitloi hektter osyet mhonn kiteak kelem?' dubllea roitachea pottak marlem nem...'

ttomi kisikk korn hason bobattlo.. ' cholo cholo... Chil'li le lo...' ---------------------------------------

siprian monterok pi echddi podvi

'tuzo mosor kollta... ' titlear ttomi omsoran uttlo. Hamv vichari ' khoim sovari ttomi?' ' ddel'li.... Roita chollvollek pattimbo diunko...' ttomi reddi zalochch. ' ravo... Hamvi yetam.. Cholo cholo ddel'li cholo...' hamv khotkotlom. ' tum khoim?' ordhem onglem

sarvozonik xikpa ilakheacho zomytt ddoirekttor ani mongllur sorkari 43 Veez Konkani


xikxok xikxonn kolejicho pranxupal siprian montero haka mongllur 1994 beachacho ke.I.Es. Odhikari vixvovideaniloyan piechddi podvi zaunascho montero, uddpacho diun man kela. Tannem dda. xikpadhikari, karkoll ani Xoxikola e. Hichea margodorxona muddobidre talukencho biio ani khal monddon kel'lea `prouddh dokxinn kon'noddacho ddiddipioi xallemni onuxttan kel'lea (obhivrid'dhi) ani ddoitt pranxupal oisittichem (hont 1 ani 2) zaun vavurla. Mullan muddobidre molamapnnebhorit odhyoin' iruvoil gramacho to prostut mohaprobondhak ddokttorett xoktinogorant vosti korta. gourou favo zala. ------------------------------------------------------------------------------------

Mongllurant virponnacho 105 vo zonon divos - dosembr 9, 2020

44 Veez Konkani


105 vorsanchi ek vixex vinchnnar ankvar stri - follnirchi oivi meri mothais, mongllurchea vo kuddla vo koddiallchea modhench ek vixex stri dosembor 9, 1915 ver zolmali.....Az tinnem 105 yoxosvi vorsam sompoilim. Hye vixex striyen, sangl'lem asa.

mull zageak mhojea ajeanchea kullarak pattim aileam. Hamv sodanch sontuxtti asam kitea mhollear devan mhaka dil'li kannek hea zagear jieunko itlim sobhar vorsam". Ek puratonn sobhit tosvir (bohuxo 10916 isvent kaddl'li) bharich zagrutkayen dourl'li dakhoita silvi ek ball

Ancestral home, Mangaluru and family early 1980s.

(L) Vintage family picture 1916, Ivy is the infant. (R) Ivy as a young teacher in Calcutta. "mhaka asl'lo mog sobhar sobhar vorsam thamvn atam hamv mhojea

Tichea auy borabor boslea ticho azoi bosla, ticho bapoi yyusebiyos tanchea pattlean ubho asa, sorvam nhesleant ten'nanchim amchea somprodayachim vosturam ani dogam oivi pras vhoddle bhavoy asat. 1987 vorsant ti atam tinnem ramvchea fleattant vosti korunk aili. Atam tichem noxibchch mhonnyet tichye bhomvarim tichea prayechim tosem tichea

45 Veez Konkani


sontotintlim konn'nch nant tori ek tichi zagrutkai pollemvchem kuttam' marselin, lina, mira ani monozan tika poski kelam ekye auyporim ani ajyeporim tanchea jiunachea lohoramni aplem jiun sarun asa. Pornem kuttam': kotholik somudayachea vonxaullicho boroinnar kheat dda| moikol lobo, oivichea mullachi choritra boroitana, oivi konkonni kotholik mothais-probhu vonxantli mongllurchea modhga xohorant jieun asl'lim; anttoni zan mothais, 1770 isvent zolmal'lo, to zamvnasa proprothom' vollok dhorl'lo

’mothais-probhu’ kuttmantlo zachem kuttam' bellmannchem. Bellmanchi poili igorz heach mothais kuttman bandl'li mhonntta choritra. Amchea oivicho azo zamvnaslo anttoni mothais (18481940) sorkari hud'dear aslo, talukacho mukhel lekhakar (ekounttentt). Uprant tannem ghattar kafye tott ghetlem tosench sobhar gourou kamam to korun aslo ani to aplye 92 vorsam prayer 1940 isvent moronn paulo, tachi prai tea vellar bharich lambayechi asli mhonnyet. Yyusebiyos piyodade (‘1882-1948) oivi meri mothaisacho bapoi zamvnasloani tachi auy zulia moskorenhos bendurchi, tanchem logn zal'lem ruzai kathedralant 1909 isvent. Tankam zolmal'lea 7 bhurgeam poiki oivi zamvnasli, hea 7 bhurgeam poiki tegam matr poripokvek paulim. Xikomvchem zamvnaslo oivicho kallzalagxilo mog ani mukhel gunn zamvnaslo, poilem tinnem nagpur ’providdens’ nt tinnem bhurgeank xikhoilem, tea vellar vrit'ti dhorun jiun sarunk mongllur soddn bhair

46 Veez Konkani


vechem aslem. Heavorvim mongllurgarank vistar zageank bhett dimvn tanchim budvontkayechim kamam polleun heram thamvn xabhaski aramvchi ani tanchea kola ani boroea monan somajechi seva tim kortalim, gorjeuntank adhar dimvchi tichi mohan axa zal'lean tichem logn pattim pattim poddlem ani ti ankvarch zamvn urli. Thoddea disam adim ti ticho adlo ugddas jivo korun mhonnali ki ti vhoddam bhurgeank kheat lorett'tto skul, kolkot'tant atam kolkotto; oivi kolkot'tachea middltton rostea

vosti korun asli. Tinnem bharotak svatontr mellchea poilem 1947 isvent korachint ten'nam tem brittix inddiacho bhag zamvnaslo vrit'ti kel'li. Tichea kuttmantli ekli gleaddis ddisoza (korri), kolkat'tant jieun asli ani tim dogam-i ken'nami provas korun aslim; ti zun 2019 ver mongllurant moronn pauli. Oivin ken'nanch mongllurchi ’progoti’ pollenastam ravol'li na. Aplim sobhar kuttmadaram , tosench ankvar kozon oivi korri, ji-i moronn pauli agost 2016 isvent, ti thoddo temp amchea kheat oivi borabor jieun asli. Ti mhonntta tannim kel'lea jins vo ddiene prokar choddit prai vanchl'lem kuttam' mhonn dakhol kel'lem asa. Agnesachi porni videarthinn - hea somsthea pras oivik chodd prai: amchea mogachi oivi, bohuxo, ekch porni videarthinn sant agnes kalejichi, sontote thamvn sontoti hangasor xikleant. Sant agnes prothom' kotholik striyanchi kalez dokxinn bharotant ani okhea dexant dusri yemvchea vorsa doxok sompoita ani hea vinchnnar kalejichi adli videarthin oivi meri

47 Veez Konkani


mothais 105 vea vorsachea zolma disacho moilafator utorta. Sant agnes kalez 1921 isvent oivi zolmal'lea panch vorsam poilench zolmal'li, tichem prathomik xikap marjilchea sointt meris xalant zal'lem ten'nam tem xal milar igorjechea mantakhal aslem, hem ti bharich ul'lasan sangta. Uprant ti ten'nanchea mongllur choliamporim bendurchea sant agnes kalejik bhorti zali bie ddigri zoddilagli. Tea uprant tinnem ruzamytlea sant ans kalejint xikxoki zamvn xikap zoddlem. Sant agnes kalez, tichea doxokotsovachea zolma disa 2015 isvent mhollem "amchyelagim adlim dostovezam nant videarthinchi choritra polleunko. Amchea gomonak ailem ki

videarthim modhem asat pornim videarthinim panch pillgechim, so pillgechim, sat pillgechim, att pillgechim, novo pillgechim tosench thoddim dha pillgechim soit, jen'nam tim tanchea bhurgeank hea kalejik dhaddttat ten'nam hea kalejik ek bhett dimvn tanchem borem-falem ulomvcheak. Punn amim yedoll doxok marl'lea her pornea videarthinnink pollel'lem vo aikal'lem na, bohuxe oivich proprothom' porni videarthinn ho dakhlo rochunk." tichea jiunacher ani chottuvottikancher nodor: "doxokantli oivi ek mogall, moipasi, bharich sadhi vyokti zamvn tinnem tichem jiun bandun haddlam khonddit zamvn.....Tichea xemboravea zolma disa pras kuddint nitrann dista tori korona mohamari tichyelaginch aili na," mhonnali ek matbari stri ttil'ly peris, jika asa vollok oivichi sobhar kalla thamvn devasponn ani dhormachi patyenni tichi vixex pradanyota tosem magta sorvamni amim jiunant sontosbhorit tosem yoxosvi

48 Veez Konkani


zaunko zai mhonn, tika sosunk tankana konnaiki onit zalea vo doyallai mellonk na zalear, ti sodanch sorvank magta zoit. Tika thoddeo pidda asleo tichea jiunant unnea mapachi ghumvoll, voir sokoil vechem godd mut, punn atam ti hem sorv pattim dourunk soklea, prostut utor prayechea sodanchea dukhim pras ti atanchea sobhar ticheaki lhan prayecheank lojek ghalchye tosoli asa. Vachchem, fulam tottant kam' korchem, chitr kola soddomvchi, ximvchem zamvnasa tichea kallzak lagxilem tosench tika zai sodanch nitollai ani svochchhota. Bholaike khatir ti sodam taji kat kaddl'li losunn ani stholli-i koddu vostu karatem koddi, ticheach ghorchea tottant tinnem layil'lem. Tichi bholaiki ani khann polleunko ozapch zata, atanchea kallar aschim sorv progotipor voigoneanik obhiprayo atanchea disamni polleunko mellcheo. Ticho vad ki randvoi zamvnas bharich bori tujem jiun bholaikebhorit dourunk zai zalear mhonnttat bholaike togone ani lamb jieunko zai zalear.

Punn amchi oivibai taka bod'dh virodh. Ti randvoi khata bharich aprup. Tichea mogachem khann mhollear maslli, mas, goddxem, choklettam ami sorvam pras prothom' ois krim'! ’kostall khann’ (zonk fudd) tichea pott'tter voir asa. Tika kellim mhollear jivachi gantt sorv follam poiki. Tika poilo mog rombl'loch kelleancher. Tinnem khann khamvchem sorvoi sadharonn vyoktim porinch. Tika adlea kallachim konttri ani pap songit monoposondechem... Mhollear jim' rius, klif richardd, elvis presli, hem nohim astam adlim konkonni podam. Ghorchea xokejint tinnem samballn dourl'lim elpi rekordds polleuyota! ti aturayen ttivi polleun asa - songit, dharavahi ani varta boroean mot dimvn ani aturayen. Tichea mogachim chhanelam zamvnasat dharmik; tika dharmik chhanelamni dakhomvchi kareavoll mukhyo zamvn mongllurchim ani vatikanachim. Korona mohamarin tichyer porinnam' ghal'lo na, thoddea tempak ti borya suvater jieta ani bhett dimvchi mhollear tichi chakri kortelim matr.

49 Veez Konkani


Khonchyai mapan oivik osokt, sodam ul'lasachi tichea hea prayer prayesth vyokti mhonn hea tichea zagrutkayechem aplem jiun sarchi 105 vorsam prayek tulon korunk tika kitlim vorsam zai titlim vorsam zaina. Tika mell'llear suddhall uloita ti jiemvdi ani tichyer devachim ani tichyelagim boson ulomvchem axirvadam sodankall poddondit. mhollea mozha zata. Dosembor 9, 2020 tichea jiunantlem ek tambddea okxoramni boroyil'lo divos, tika tichea sobhar obhimanimni viddio kolar pollelam borem magun, oivi meri mothais Lekhok: oivon solddanha-xett mongllurant jieta 105 vorsanchi punn azun torunn kallzachi ani ------------------------------------------------------------------------------------

Ponzabant roit kiteak uchamboll zaleat? A. Sokoil dil'li tosvir polleya:

1.Ponzab rajeachye sagvollegar

rosteak demvleat. Dil'li cholo mhonn tancho ulo. Dil'lichye thonddient rajy goddir tombu ghaln te bosleat. Modichea kendr sorkaran xetkari xetak lagu zamvchim tin novim kanunam monzur kel'lim, hea virud'dh protibhotton te kortat. Tosvirent chodd prayest sikh distat. Sikh kiteak mhollear ponzabant te 50 Veez Konkani


bohumot zonn. Prayest kiteak mhollear, somprodayik roit choddtavo matare. 2. Hi tosvir dakoun, modichye thodde montri he xetkari noim bogar vidud'dh paddticheamnim baddeak haddlele berozgar zonn mhonn vad kortat. He "khalistani upratti" moll'llo fottkiro sorkari naro aikonk mellta. He prayest sagvollegar apli soglli jinni gomv anim tandull pikoun sarolele zaunasat. Avoi-bapoin suru kel'li veapt bhurgeaponnar thaun polleun anim xikon apleatornattponnar mukarun tannim vel'li. Otam ochanok mugdun veteli mholl'llem byem tankam. 3. Sorkar kitem korunk chinta tem sagvollegarank spoxtt somzolam. Matr sorkar "mukamukar" aplo ud'des ucharinam. Choroeam - चोरि चोरि चुप्के चुप्के - sagolle xetant "bodlaunn" haddunk sorkar axeta. Pon'nas-satt vhorsam poilem, amcho des jeunko natlolo begging bowl zaun aslo. Toull podver aslelea xastri anim indira sorkorank

desachye projek poschyem ek vhodd somossem zaun aslem. Gomv diunko omerikan PL-480 mholl'llem skim' lagu korn aplim xortam dourlelim. Lojyechim xortam punn kitem korunk zata? kiddi poddlolo gomv toroyi, omerikon gomv amchea rexon dukanam mukantr poblikak pavit kel'lo. 4. Gomv anim tandull mukel jevann zaun aslem. Dekun, him don dhoni (grains) vhodd mafar utpadhon korunk sorkaran manddoull ghal'li. Xetkari lokan apeam gadeamnim pik vaddounko ghorz poddchyem udak, viz, krixi-vrod'di khann (fertilizer) ani krimi-naxok okot (pesticide) unnea molar konttrol pod'doti mukantr sorkaran dil'lim. Osoleam kroxi nitim vorvim " green revolution" zalem. Amchi porza vaddon vetana, dhoni aniki choddit mafan utpadhon zalim. 5. Hem utpadhon apnnem vhorsanvhorsa ghoxit kel'lea molank xetkaroeam thaun ghemvchye khatir Food Corporation of India anim APMC him don mohotvachim

51 Veez Konkani


songhottonam ubhim kel'lim. APMC rajy sorkaran choloun vorchim markett. Food Corporation of India kendr sorkoran choloun vorchi konttrol sisttom'. Sorkari hixearoeam promannem APMC bazarant gomv anim tandull toslim dhoni molak gheun aplea gudamvamnim dastan korchi zovabdari, Food Corporation of India chi. Hea gudamvam thaun dhoni rexon dukanank pavit korn rexon kardd asleleank vikchi sisttom' Public Distribution System (PDS) asa kel'li. Hi sisttom' choloun vorchi zovabdari Food Security Act (FSA) mukantr sorkari. Hea FSA kaideacho anim PDS songhottonancho mull ud'des ki desant konnyi jeunko nastonam bhuken vollvollonk nozo. Hi sarvozonik zovabdari, lokan vinchlelea sorkaranchi. Pattlea pon'nas vhorsamnim horyeka sorkoramnim hi zovabdari boroean samboll'llea. Amchea desant jeunko nastanam, bhuken moronn paulele sondhorb nant. Hi bharich dadoskayechi gozal. Eka sontote bhitor, bhikari des, khaunko jeunko dorobost aslolo des zaun bodli

zaunko heo xetkari niti karonn zaunasat. 6. Hi sisttom' mhojea kallacheank anim hye tosvirent dischea sagvollegarant boroea faideachi zaun asli. Aplich sagvolli natlelea mamuli porjyek, protyek zaun kotthinn dublleank chil'lor molak sorkar dhoni viktolo. Favotem anim vajbi dorir sagvollegaram thaun dhoni molak ghetolo. Oxem sagvollegarank minimum support price (MSP) khatren melltolem. Apli vorvi vikon vochonam vo zhoddonpoddon veta vo undramnim khaun vibhadd zata mholl'lli khont nastanam, xetkari zata-titli chodd anim chodd vorvi ubzaitolo. 7. Pattlea da-bara vhorsam thaun, desachi arthik poristiti bodlali. Ot'tom, amim dubllo des noim; bodlek sokoilea modhyom' vorgacho zaleamv. Lok grest zaun yetana, jeunnachi rit bodlata. Gomv anim tandull matr khais kornam. Chodd mafan thoram-thoranchi torkari, boga-boganchi dall , foll vostu toxem mas-maslli khaunko lagta. Hacho porinnam' ki ghorjye

52 Veez Konkani


vorti dhoni utpadhon zali tor taka khais nam. Khaise (demand) pras supply chodd zatanam, sorkari gudamv (Food Corporation of India) bhoron vompvtat. MSP diun dhoni molak gheunko sorkarak marag poddta. Dekun, koxem punni korn hye zovabdare thaun suttka sorkarak zai. Dekun, 50-55 vhorsam thaun cholon ayil'leo xetkari niti bodlunk sorkorak zai. Dekun he nove kaide.

Osolea be-raz-xahi (undemocratic) vatauronnant xetkaroeank rosteak demvanastonam, dusri vatt kosoli? B. Sokoileo thoddeo tosviroeo polleya:

rumbdanchyem xet 8. Lok sobhent, sorkari paddt bijepichyem bohumot asa. Dekun, virud'dh paddtim koddem somvad korije mhonn nam. Sorkar apli mon-mani korta. Hea don vorsam thaun sorkarachyem osoli chalchomkonn vaddon ailam. Si e e zamv, odtik 370 zamv, sorkarachi dixa dista. Xetkari kanunam monzur kortonam, rajy-sobhent matr virud'dh paddtincho avaz aikonk mellta. Pun, tancho avak murddun, konnachyemyi aikonk toyar natlolo sorkar, koxe punni nove kaide jeari korta. Oxem kel'leam kaideam poikim he tin xetkari xetachye kaide. Presiddentt apleach paddticho, kosoyi robbor sttemp.

stroberrichyem xet

ddregon fruttachyem xet

53 Veez Konkani


sokkodd xetkari hatak hat bandun sorkaran apnnak vhodd mol diun, fri viz, udak anim unnea dorir agricultural inputs diun, anim toull toull rinn maf korn ravaje mhonn rakon raunam. Progoti-por thodde xetkari ponzabantch noim; desant asat. He novi xetkari huttvoll utpadon korunk lagleat: dakleak, voir pinturamnim dileant randvoi anim foll vostunchim xetam. Tornatte kroxik yu-ttyub viddio polleun, anim xetkari sobhenk vochon, apli porni veapt bodli korunk lagleat. Ponzabacho hovo randvoyek vombvota: protyek zaun ximlo mirsang. Hea bul-nos randvoyecho khais bharich vaddon yeta. Ttomettam thaun korcho kechop khais vaddta zosem desant Quick Service Restaurants (QSR) vaddon yetat. Tornea pillgek KFC, Domino anim Pizza Hut chye Pizza, Burger King anim McDonald hanchye borgor ani her chottpott khannam kechopa sangota khamvchi souy vaddon yeta. Toxench, sttro-berri, rumbddam, ddregon frutt, kivi frutt osolim exotic foll vostunk khais viprit vaddon aila. Hem somzol'lo

progotipor kroxik aplea malghoddeam nim dakoun dil'li gomv-tandull krixi soddn, novi kroxi korunk lagla. Hea progotipor xetkaroeank FCI, APMC, MSP, PDS iteadi pornea songhottonanchi ghorz nam. Tanchye khoridigar ghora baglak yetat, satto korn vorvi sagsitat, tokxonn tokxonn poixe diun soddtat. (uddpi jil'leant kholle, kazu bhi, popall, narl aslelea porim) osoleam novea xetkaroeank, sorkarachi ghorz nam. Udak unnem zai poddta dekun sorkari vizch zai mhonn bhoganam. Aplem solor penel ghalear, zalem. Hem sorv korunk poilem nivex korunk duddu zai. Teknolojichi somzonni zai. Duddu anim teknoloji "markettint" asa mhonnchyem modi sorkaran. Yedollchea dakleam promannem, markett mhollear ambani, odani mhonn sorkaran "korporett ghoranneank" aplo pattimbo dila. Dekun, pornea ritimnim sagvolli korchea prayest xetkaroeank modi sorkarachyer bhorvaso nam. Xetkari bodlaunn az nam faleam zamvchich. Sorkari kanunanchim

54 Veez Konkani


ghorz nam. Omchea koraullintlea koxem tanchi mozot kortolo hem tin jil'leant sagvolli xetant kosoli prekttikol zaun dakomvchi ghorz kranti zalea ti amkam polleun asa. Sorkar hem korinam kiteak mahet asa. Amchye bhat ponzab rajy bijepik aplo mot dina pikomvchye gade ponngil dekun. Hem razkarann xivai, boroea poddleat. Madd-maddio, annsammonan kel'li bodlaunn noim. kemllbe, miriam vali-kazu anim ***** ambea ruk chodd udeun aileat. Thoddim robbor tottam distat. Randvoyechim tottamyi asat. Kholle te pon'nas-satt vhorsam thaun demvon ayil'le otot'tom unnem zaun yetat. Ponzabi xetkari legun, gomv anim tandull soddn her krixi korunk suru kortolo. Vellch (filip mudart: mhoji khasgi sangtolo. Dekun, sorkaran tanchyer obhiprai) okrom' korchi ghorz nam. Bodlaunn haddchi kosi ani sorkar ------------------------------------------------------------------------------------

Our Human Rights Are Denied!

*-Fr. Cedric Prakash SJ

December 10: Human Rights Day once again! Another anniversary, when post World War- II the world gave itself the Universal Declaration of Human Rights- a pathbreaking and much needed Magna Carta. Sadly, for many (particularly for India) this past year has been a bad one: the pandemic COVID-19 has played havoc with lives and livelihoods of 55 Veez Konkani


millions everywhere. It has been a particularly bad year for human rights in India: in a systematic but brutal manner, the legitimate rights of people are not only denied but are crushed. The victims as usual are the poor and the marginalised; the Adivasis and the Dalits; women and children; the excluded and other vulnerable workers. To add to it, human rights defenders, and others who take a visible and vocal stand against a regime which day by day prove to be anti-people, antiDemocracy and anti-Constitutional are at the receiving end of a system which reeks of vendetta. On 26 November (the Constitution Day in India) it was estimated that more than 250 million people in India went on strike protesting against the antifarmer and anti-labour policies of the Government. Today (9 Dec.) after a Nation-wide bandh the previous day, millions of farmers are still demanding their legitimate rights! The farmers are denied their rights: today thousands of them are literally on the warpath, converging in Delhi, ensuring a massive blockade. Their message is clear: it is they who provide the nation with sustenance through their toil and sweat; they no longer wish to be taken for granted;

as a group that can just be treated with disdain: as a vote-bank. Their protest is apolitical yet members of the ruling class have calling them names like ‘Khalistanis’, terrorists etc. They demand that their legitimate rights are respected: they want an immediate roll back of three bills recently passed by the Government; they are convinced that these bills will have a negative impact on their livelihood and are blatantly designed to help the crony capitalists to profit. In a statement the farmer groups said that in their talks with the government they have asked for the withdrawal of the three laws that they say will leave them at the mercy of large corporations and override safeguards against being cheated. Support for the farmers rights is pouring in from all over the country but also from abroad. The migrants are denied their rights: the nation witnessed their plight from the night of 24/25 March when the lockdown was first announced. Millions of migrants were stranded overnight without food, cash, and shelter. What the Government did not visualize was that they would have the grit and determination to walk back home. There are the terrible pictures and footage of them walking

56 Veez Konkani


miles back to their native places. They were subjected to violation of their fundamental rights under Articles 14, 15, 19, and 21 and often to severe police harassment on interstate borders. Many reportedly died as a result of the lockdown, due to exhaustion en route home, starvation, suicides, police excesses, illnesses, and rail and road accidents. There is a Supreme Court order demanding that the plight of these migrants is not only looked into but their suffering is also alleviated; but who cares? The workers are denied their rights: the working class has suffered tremendously during this pandemic. Besides, the Government denying them public transportation for almost two months to return home, they were also denied wages when their establishments were closed during the lockdown. The Government seemed to desperately have wanted to keep them back at their ‘workplace’ so that they could be available as soon as the lockdown to work once again at the mercy of their employer; many of them are back for long hours of work but with reduced wages. To add salt to their wounds, on 23 September Parliament passed three labour code Bills when the opposition was boycotting the

monsoon session on the issue of the farm Bills. The three Bills, the Industrial Relations (IR) Code, the Occupational Safety, Health and Working Conditions (OSH) Code, and the Social Security Code, along with the Code on Wages, 2019, amalgamate 44 labour laws. All these Codes deal with wages, industrial relations, social security, safety, and welfare conditions. There are several features of the Codes which are problematic and go against the rights of workers; besides, the process by which they were pushed through was hardly transparent. For one, all central trade unions were opposed to the amalgamation of the hard-won labour laws and had submitted their objections on several occasions. The Government however, does not relent. The Adivasis are denied their rights: one experiences this, the way the jaljungle-jameen is being taken away from them. The areas which they have inhabited for centuries is being for industrialisation, for mining, for so called ‘development’ works and other mega-projects. More than two million of them and other forest-dwellers remain at risk of forced displaced and loss of livelihoods after their claims to stay on in their habitats under the

57 Veez Konkani


Forest Rights Act were rejected. Many Adivasis from the Kevadia area (which is around India’s latest white elephant – a gross statue in the name of Sardar Patel) were made to leave their homes overnight. PESA is the Provisions of the Panchayats (Extension to Scheduled Areas) Act, 1996 -a law enacted by the Government of India for ensuring self-governance through traditional Gram Sabhas for people living in the Scheduled Areas of India. The sad part is that the Adivasis are also being denied their rights under PESA. Human rights defenders and NGOs are denied their rights: this Government brooks no dissent. What is happening to this essential dimension of democracy has come in from no less a person than the UN High Commissioner for Human Rights Michelle Bachelet who on 20 October appealed to the Government of India to safeguard the rights of human rights defenders and NGOs, and their ability to carry out their crucial work on behalf of the many groups they represent. Bachelet expressed regret at the tightening of space for human rights NGOs in particular, including by the application of vaguely worded laws that constrain NGOs' activities and restrict foreign funding. In a

strongly worded statement Bachelet said, "India has long had a strong civil society, which has been at the forefront of groundbreaking human rights advocacy within the country and globally, but I am concerned that vaguely defined laws are increasingly being used to stifle these voices." Adding, “I am concerned that such actions based on the grounds of vaguely defined 'public interest' leave this law open to abuse, and that it is indeed actually being used to deter or punish NGOs for human rights reporting and advocacy that the authorities perceive as critical in nature. Constructive criticism is the lifeblood of democracy. Even if the authorities find it uncomfortable, it should never be criminalized or outlawed in this way." What is happening to Fr Stan Swamy and the fifteen others arrested (and now languishing in prison) under the draconian Unlawful Activities Prevention Act (UAPA) for involvement in the Bhima- Koregaon violence, is a case in point. Many others are detained for no reason. The minorities are denied their rights: it keeps happening at a frightening regularity. Muslims and Christians are

58 Veez Konkani


at the receiving end of venomous hate speeches, constant denigration and even attacks. The Babri Masjid – Ram Mandir issue had two Supreme Court verdicts with communal overtones favouring the majoritarian community. Come 6 December one is reminded of that infamous day in the annals of the country when the Sangh Parivar destroyed the Babri Masjid in 1992- of course no one was declared guilty of this heinous crime! The abrogation of Articles 370 and 35 A in Kashmir has enhanced the communal divide. The ‘Love Jihad’ law of UP is clearly focussed on a Muslim boy marrying a Hindu girl. Besides it is expected to lead to a spate of anticonversion laws in the country. A real bogey and which certainly violates the fundamental rights of a citizen. The recently concluded Greater Hyderabad Municipal Corporation elections had very strong communal messages delivered which has polarised the communities there very sharply. The Government conveniently forgets that India is a secular country Ordinary citizens are denied their rights to a clean, green ‘common home’! Recently, the Ministry of Environment, Forests and Climate Change (MoEFCC) has given a green

signal to more than forty projects without the mandatory environmental clearances. Most of these projects favour their rich crony capitalist friends literally giving them a license to loot, plunder and rape the environment and much more! The felling of thousands of trees and the destruction of a natural sanctuary in Mollem, Goa – has brought thousands of Goans out on the streets. The aim of this project is to build a double track railway line for the shipping of coal for the Corporation of one of the country’s henchmen. Our precious biodiversity and our fragile ecosystems are being destroyed. The Government today just does not care and has clearly gone on a downward spiral: doing everything they can to destroy the environment: The Western Ghats and the Aravalli Hills; the building of a dam in Dibang; the selling of coal mines to private companies and much more The environment is destroyed with the growth of polluting industries without the necessary environmental safeguards because of callousness and corruption. On 7 May, a gas leak that occurred at the LG Polymers chemical plant near Visakhapatnam killed eleven persons and affecting

59 Veez Konkani


more than a thousand others. The rights of women and children, the December 3 marked 36 years since rights of Dalits, of the excluded and the highly toxic chemical methyl other vulnerable groups are being isocyanate (MIC) leaked from a denied in a calculated manner. The storage tank in Bhopal’s Union right to freedom of speech and Carbide India Limited (UCIL) plant expression and of religion, the right killed around 25,000 people and to dissent – are all being denied by a injured nearly 550,000 people in 1984 fascist regime, a spineless judiciary, a .Three and a half decades later, the pliant executive, a godified media and latter continues to demand justice corrupt vested interest groups. from India’s judiciary and governance with the help of some civil rights Human Rights Day 2020 is therefore a groups; in a joint press release call to wake-up from our slumber, recently they said, “The year 2020 has shake off the apathy and to rise been an extremely traumatic period together: demanding and ensuringfor Bhopal gas victims. The struggle HUMAN RIGHTS FOR ALL! for justice, which gas-victims had been relentlessly waging for the 9 December 2020 previous 35 years, was itself a testimony to the failure of the Indian *(Fr. Cedric Prakash SJ is a human State to mete out justice in all these rights & peace activist/writer years.” The main culprits have Contact: however got away with murder and in cedricprakash@gmail.com ) connivance with ruling regimes. -----------------------------------------------------------------------------------------

Kassia hoiskul mongllur, pleattinom' sombhrom' ughoddtta: 2020-2021 mongllurant famad zal'lem kassia hoiskul aplea sthapokacho divos ani xallacho pleattinom' sombhrom' dosembor 3, 2020 ver udghatton kelo. Udghatton magnnea borabor survatilem. Fa| erik krasta, korespoddentt. Sorvank svagot kelo

uprant mukhel soiroeamni divo pettoilo. Mukhelmestri eurestt krastan somiti sandeanchi vollok korun dili. Diesejichea kotholik bordd of ejyukexon karyodorxin odhyokxi-i bhaxonn dilem ani auy-bapamychem xala teuxim guman kitlem gorjechem

60 Veez Konkani


tem sanglem.

Svami roghuramonondaji, ramokrixnno motthacho svamiji atanchea xikxonnant kitlim ponthahvanam fudd korunk poddttat tem sangalaglo eka bhurgeak xikxonn diunko tosench tannem kassia hoiskulachea sthapokank vakhonnlem. 61 Veez Konkani


Bordd of ejyukexon mongllur

dokxinnachi razolokxmin hea xalacho sthapok monsinzor ef. Eks. 62 Veez Konkani


vorsamni xalak seva dil'lea sorv xikxokank aple noman dile. Nivrit mukhelmestri, maji xikxokam, pornea videarthi songhache sande, rokxok-xikxok songhache sande, firgoz soloha monddolliche sande, iteadi hazor asle. Orunno prosad roin sorv soiroeancho upkar attoilo ani devo borem korum mhollem. Sunita krastan karyem nirvahonn kelem. Adlea ghodditancho saranx:

Fernanddisak tosench pattlea

1935 vorsa kassia firgoz ani igorz sthapit zali, monsinzor ef. Eks. Fernanddisachea mukhelponnar aplo vaur korun 30 vorsam poreant. Adlea monglluri kameleam thamvn atanchea novin nogor mongllurant. 63 Veez Konkani


Stholli-i tulluvo zonosonkhean hea charitrik sut'turacho patticho kanno zamvnasle ani sobhar tea somudayantle videarthi jiunant yoxosvi zoddunk sokle. Team poiki eklo razkaronni, adlo kornattoko sorkaracho montri je. Krixnno palemar, kornattoko hoikoddticho nitidar nyaivadi chidanondo ull'llall, ugddasa pustokak osem boroilaglo "hamv sthapokank te zamvnasat vixex vyokti ek unchayechi xikpa kannik amchea bhurgeank dil'leak choddaut

dubllea bhurgeank, kitench zat-kat, mot mholl'llem pollenastam" kel'lea vaurak ani ut'tezonak, hea vokhta sobhar adlea videarthinchim namvam-i kaddyet. 1946 isvent ho somstho fuddaracho divo mhonn manyotek mell'llo ani tem azun voreg ho somstho choloun aila. Pattlea 74 vorsamni sobharamni vixex kam' kelam.

-lekhok: oivon solddanha xett tosviroeo: stteani bonttvall

-----------------------------------------------------------------------------------------

Kothapatth - 4: Konkonnintoleo Videxi Kotha

Ashawadi Prakashan ani Uzvaad pondrallem hannim ddijittol madhyomacher manddun haddl'lea

raxttri-i mott'ttachea kothaodhyoin xinkollechi chouti xinkoll (vebinar) dosembr 6 tarikechea

64 Veez Konkani


jivit pintrayil'lea chear-panch kannienk vinchun oplem uponeas ditoch gõycho kothakar Bab Willy Goesan Gõychea konkonni sahiteantleo thoddeo videxi chintpachea sahiteacher oplem uponeas dilem.

aitara sanjer 4:30 thaun 6:00 poroeant chol'lem; konkonnintleo porgamvcheo/videxi kotha. Ashawadi Prakashanachea Valley Quadrosan yeukar uloup korun kareachem sunkann ghetl'lea, Gõychea Carmel kolejint sohopradheapika zaun vaur korchea Bai Cialini Fernanddisachi mottvi vollok korun ditoch Bai Concepta Fernanddis Allvan konkonni kanniamni videxi/porgamvchem

Bab Shailendra Mehtan Konkonni kothencher kholayechem odhyoinachem ’Kathapatth - dusri xinkoll’ vixim mahet divun, Konkonnintlea kothencher tulonatmok obheas (Comparative analysis) cholomvchim kothapatth; Joner-Febrer moineamni cholomvchevixim sovistar vivor dilo. Kothapatthant hazor asleleam poikint ople vichar vekt korit rittairdd ddin toxench gõychea vixv' vidhealoyachea Konkonni vibhagachi adhli mukhest Dr|Chandralekha DSouzan; Konkonni sahiteak hem kothapatth khup mohotvachem yogdan diunko soktolem mhonnali. Dalgado Konkonni Okaddemiche odhyokx Bab Vincy Quadros hannim dhinvas pattoile. Bai sialini fernanddisan hem vebinar choloun velem. Gõy, kornattok, Mumboi, Kerala ani videx thaun satth

65 Veez Konkani


vidhearthimni hea kothapatthant vantto ghetlo. ------------------------------------------------------------------------------------

‘Ximpio’, Padr Tomas Lobo-chea Pustokachi uzvaddavnni

Dalgado Konknni Akademin Padr Tomas Lobo hannem boroilolea ‘Ximpio’, hea nibondachea pustokachi 11 Otubr 2020 disa Aldonachie Bhag. Tomas Igorjent Padr Boniface Anthony Furtado, Judicial Vicar of the Archdiocese of Goa and Daman hachea hatantlean uzvadda haddlem. Hea vellar machier borovpi Padr Tomas Lobo, DKA-cho Odheokx Vincy Quadros, Chittnis William Fernandes ani Bhanddari Celso Fernandes hajir asle.

Hea pustokant soglle mellun 46 nibond asat je Tornatte, Kuttumb, Bhurgim ani Somaz oxea chear bhagamni vanttlole asat. Niti ani mulyam sangpi nibondantlean borovpiacho sobhav zannvota. Padr Tomasan aplea borpantlean zagrutai korcho yotn kela. Sahityacho bhorpur onnbhov aslolea padrin voir sanglolea bhagamni upraslolea prosnancher uzvadd ghalun apli khopxi dakhoilia.

66 Veez Konkani


Hea vellar Padr Boniface Furtado, Padr Tomas Lobo ani Vincy Quadros anni aple vichear manddle.

Fernandesan upara mande DKA Vaurpi Somiti Vangddi Afonso Branganca hannem sutrsonchealon kelem. ‘Ximpio’ pustok khas sovlotichie doren DKA-chea ofisant vikunk asa.

William Fernandesan soglleank yeukar dilo zalear Celso -----------------------------------------------------------------------------------purpuron.

abachi battli

zosem kednam-i zai babuk battli, toxench sodam-i zai abak battli.

Babu vonkta il'lem chodd pielear, ab yi vonkta aplem limitt chuklear.

Babucha battlek gorz asa nippolachi, abacha battlek gorzoch na tachi. Babu pieta ddairektt tonddak diun, ab pieta il'lem il'lem glasant ghaln. Abak zai sangata chaknne chakchak, babuk gorzoch na tachi kedinch.

Babu pieta aplem pott bhorasor, ab choddavot asta aplea limittar.

Oxem azo ani natvachem zomta borench, zosem mixronn viski ani sodda vo udak.

Babu pieta ani nidta suxegat, ab pieta ani nidta ratik. Babuk dita aji hodda sontosan, abak dita aji sodam-i

Anton luvis. Monnipal. -------------------------------------67 Veez Konkani


poilem tumcho vott ghala

Vichitr tori sot!

- ttoni menddonsa, nidd'ddoddi (dubai)

- ttoni menddonsa, nidd'ddoddi (dubai)

obul bazondor mholl'llea 28 vorosam prayechea bangladexi yuvokachea hatank ani pamyank rukasarke fantte futtleat; ani tea fantteanchi vaddaull vegan vhallun choddun asa. Yedollch taka 2006 isve thaun az poreant ddakkantlea meddikol kalez aspotrent 25 sorzori zaleat. Gunn zaunko natl'lean to dedespor zaun, dusri kosoliy chikitsa mellatgi mhonn aspotre thaun polln dhamvlo. Upavo nastam atam porot poilencheach aspotrek bhorti zala. Dakter zata titlem tanchem proiton korun asat. ---------------------------------------

bharotachea nagopurant aschem somsarant oti mottvem mhonn gin'nes vorldd rekordd bukant serval'lem 25 vorsam prayechem fokot 63 se.Mi. (2 fitt 1 inch) lambayechem jeoti am'ge chunaunn vellar tacho vott ghalunk gel'lea vellachem drixy hem! tem lainirch vochun, xist-reg samballun vott ghalilaglem. Herank tem mhonnta: “poilem tumcho vott ghalchem kortouy kora ani uprant tumchem sodanchem kam' kora!�. --------------------------------------

Ye jezu khorem zamvn konn tori rok songit mhonnttana, ghoddnnaranchyem motim devo yemvcho bharich aprup. Tyechpori thoddem

68 Veez Konkani


beanddachi ichchha aturai haddchi tor thoddea mott'ttak, vingoddch asta tosem zal'lean kristamv songit vegllench zamvnasa. kristamv rok songit nizaki patyennecher hondval'lem. Kristamv songit tacheach mholl'llea zomeant, punn zonangak kristamv songit sorvant mukhar asa ani tem aplich sobhai choloita zor eka

Ye jezu zamvnasa hea songit sobhayecho ek bhag kristamv aradhan rok kontar noveach madorin toyar kelam kristamv rok ritin vizoi roskinhan 2017 isvent toyar kel'lea borpan ani songitan.

69 Veez Konkani


’ttittolors’ hannim toyar kelam dilraz roddrigos ani vizoi roskhinhan. 2012 isve thamvn ttittottolors konkonni rak songit prodorxonam ghalit't aileat ani lokak tim borinch posond zaleant. Panch minuttanchem git tumkam aikatana dholoita eklean aikon

jezuk niallttana. Hea kontaracho ud'dhex asa jezuk amchea kallzant haddunk zomysor to tumkam lagxilo zata. Ekleachi khalti axa ani tacho sontos jezu mukhantr koso tachea jiunant probhavo ghalta tem hem git anim songit aikatana bhogta tosench zagotik sonkolponnam orgam' dimvchim, kakut, xanti ani mog heo songti konnem-i zanna zauyeta zat-katmot lekhinastam.

70 Veez Konkani


Hem git boroyil'lem asa vizoi roskinhan. Devasponnachea gitank vizoi helll'lo hat ani lokamogall. Songit somsarant bodlun yemvcho somsar molttai ttrak rekorddingant zom-i eekch vhazantr vivingodd rekordd korn apleach sttuddiont sangata haddun ye jezu rekordd kelam ani miks kel'lo roxon ddisoza anjelorchea sttuddio 5 nt. Songitgar ani gaupi tanchea talentamni hem git aikoupeank modhur kortat ani orthabhorit kortat. Gaupi viltton fernanddis, vizoi roskinha, rexol pintto, ddial ddisoza, rexma moros ani axa moros. Sangat dimvn lidd gittar roxon ddisoza ani ukulele, dilraz roddrigos baz gittarar, vizoi roskinha kibordd ani oivon pirera ekousttik ddrom'mar. Ho viddio mukhea zamvn mongllurantch

kaddl'lo kheat sinemattografor rajex holleyongoddin vaporn molttai keamora sett op. Ho viddio digdorxila oivon pirera propiks mukhantr. Dosembor 5 ver ho viddio prosarak ghala to tumim aikaya, yuttyub chhanelar ttittottolors meangollor, ek git toyar kel'lem devasponnachea mogak ani paxamvak otregteleank. Vichar kora: dilraz roddrigos 9845051025, vizoi roskinha 9845368158 hem link zamvnasa yuttyubar viddio polleunko: https://www.youtube.com/watch?v =f9jz-26-79M

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Webinar on “Prevention and Control of HIV/AIDS” held at SAC Al-Empower, HR Forum of PG Department of Social Work and Department of MA Journalism and Mass Communication of St Aloysius College (Autonomous) conducted a webinar on “Prevention and Control

of HIV/AIDS” through Google Meet on 3rd December 2020 which was attended by the students and staff of various institutions of Mangalore. The resource person, Dr Pracheth Raghuveer, an Assistant Professor

71 Veez Konkani


from the Department of Community Medicine, Yenepoya Medical College and an alumnus of St Aloysius Institution spoke about the burden, causative factors, clinical features, prevention and control of HIV/AIDS. He also gave further insights about the role of Medical Social Workers and the student community in facilitating care and providing support to people living with HIV/AIDS. He also emphasised about what needs to be done to eradicate stigma associated with

this disease. Further, Dr Pracheth explained the audience about the significance of World AIDS Day with focus on the theme for World AIDS

Day 2020. The talk was followed by a question and answer session. Programme was also attended by Rev Fr Marcel Rodrigues, SJ, HODDepartment of Journalism and Dr Vidya Vinutha Dsouza- Convenor of the programme and the

Coordinator of Al-Empower HR Forum of PG Department of Social Work. -----------------------------------------

72 Veez Konkani


Stuffed Eggplant/Brinjal By Mrs Violet Mascarenhas - Dubai

Stuffed Eggplant is one of my favorite authentic North Indian dishes with minimum dry spices and cooked on low heat. It’s very tasty and flavorful when eaten with plain steamed rice or Jeera rice.

Method: •

Ingredients: 1. Eggplant 1/2 kg round small size 2. Fenugreek seeds (Methi)- 1 tsp 3. Fennel seeds (saunf) 3 Tbsp 4. Nigella Seeds (onion seeds) 1 tsp 5. Coriander seeds 2 Tbsp 6. Pepper 1/2 tsp 7. Kashmiri dry chili’s -4 Slightly Dry roast all the above ingredients from 2 - 7, then add amchur powder( dry mango powder 1/2 tsp, or half lime size tamarind and 1/2 tsp Turmeric powder, 10 almonds/cashew nuts and make a course powder, and set aside this mixture.

73 Veez Konkani

Rinse the brinjals and pat them dry. Take a brinjal and make 4 equal slits starting from the bottom of the brinjal towards the stem. Stop when you reach almost 3/4th mark. Don't slit all the way to the stem, the brinjal may fall apart Stuff the brinjal with the prepared mixture and keep aside. Heat mustard oil in a pan, once you see the oil smoking, add one big chopped onion, fry until it turns golden brown then add 2 tsp ginger garlic paste and 2 medium tomatoes, cook until it’s mushy. Now arrange the stuffed Brinjals on it close the lid and cook for 2 minutes, each side


of the Brinjal flipping the sides every 2 minutes cover and cook until it’s completely fried and soft. Sprinkle little water if necessary in between. Serve with Jeera rice or Ghee rice. Happy Eating!

----------------------------------------------------

Motton kottletts 500 grams motton minsisttri zai poddcheo vostu: 1-2 bottatte ukoddn chidd'ddun dour 1 tantim bhazunk tel 1/2" alem 4-5 voddtalamv panam 3-4 torneo mirsango 1 ttometto 5 losunne boyo il'li konnpire bhaji 1/2 ttispun bodd'ddixep 1 vhodd piav 3-4 ttispun gorom' mosala pitto

korchi rit: mas dhumvn mitt ghaln dour. Il'lexea telant alem, losunn, torneo mirsango, piav ghaln bhaz. Uprant boddixep,

74 Veez Konkani


voddtalamvachim panam, konnpir bhaji ani gorom' mosala pitto, ttometto mins ghaln borem bhorsun ukoddtta poreant dourn ukoddttech bottatte mitt ghaln bhorsun bhum-i

dour. Uprant gulle korn marlelea tantianchea mixronnant buddoun bredd krombsant lolloun chatt'tte korn kailint telant doni kusimni bhazun kadd.

-------------------------------------------

75 Veez Konkani


76 Veez Konkani


77 Veez Konkani


78 Veez Konkani


79 Veez Konkani


MANDD SOBHANN (Reg.) Organises *TRADITIONAL KONKANI SONGS -ONLINE CERTIFICATE COURSE* In collaboration with *S.K.A LONDON* * For young and old, interested in singing, * For those who love traditions and Konkani. *Commencing on Sat. Jan. 9, '21,* *Spanning 8 Saturdays* *(Jan. 9, 16, 23, 3m, Feb. 6, 13, 2m, 27)* *At 7 p.m. (IST). 8 sessions of 9m minutes each = 12 hours of Training* *COURSE CONTENT* 8 different topics in 8 sessions 1. Gumo’tt Songs 2. Traditional songs (GupitMoag, Roazlin, Suryachim Kirnnam, Lucy and others) 3. Dekhnni and Manddo 4. Voviyo (Old and New) 5. Ve'rse (Wedding Songs) 6. Children’s Songs 7. Dulpodam (Baila) 8. Mandd Sobhann Songs *NOTE:* Along with learning traditional songs, you will also learn about traditions. *RESOURCE PERSONS* *Course Director/Instructor/Main Singer : Eric Ozario *Keyboard: Alron Rodrigues *Singers: Joyce Ozario, Raina Castelino, Jason Lobo, Dealle Dsouza. *NOTE : *One wouldn’t find a better bunch of experts than these, as they have the experience of having trained over 6mm people, in and around Mangalore. *This is Mandd Sobhann’s sincere attempt to preserve Konkani Song-Traditions. *This training would be conducted over the Zoom App. If you are interested, kindly enrol yourself by sending your Name and WhatsApp Number to the following number – 81m52 26626. Only 1mm in a batch. Hurry up! *The course is absolutely free! Please consider pitching in with your donations to support this noble cause. *The ones attending all 8 complete sessions, will be rewarded with an online certificate by Mandd Sobhann. *Come, Register today! Spread the word.* 80 Veez Konkani


81 Veez Konkani


82 Veez Konkani


83 Veez Konkani


84 Veez Konkani


85 Veez Konkani


86 Veez Konkani


87 Veez Konkani


88 Veez Konkani


89 Veez Konkani


90 Veez Konkani


91 Veez Konkani


92 Veez Konkani


93 Veez Konkani


94 Veez Konkani


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.