llustrated Weekly
Illustrated Weekly
Volume:4
No: 9
Volume:3
Febrer 4, 2021
Eddie Siker chitr kolakar, kovi, boroupi, gaupi, nott, nirodexok, nattok boroupi ani karoy nirvahok 1 Veez Konkani
Sompadoki-i: Roitank lagadd kaddtta? ailevar bharoti-i zonota paddtin haddl'lea roitam virodh kanunam aplo kotthinn akxep dakoun pattlea don mohineam thaun bharotantle roit sangata ekvotton aplem xantiyut muxkor choloun asat. Punn moddi sorkar kitench guman korinastam ghott raula. Virodh paddti sangata mellon roitam aplo sohokar ditat. Bharotacho pitamoha mohatmo gandhichea moronnotsova disa hea muxkor roitamni upvas hatim dhorlo. Te atam avexpurnn zaleat prodan montri norendro moddi thoim tosench tachea sorkara thoim. Tacho sorkar bharich hikmotayen fottincheo pottakeo madhyomar soddun'nch asa. Sobhar baroti-i madhyomam tachea tachea paddtichea manta bhitorchch asat astam sot gozal lokak kollounko konn'nch na zala. Atam hem muxkor cholomvchea suvaten ontorzall bond korn roitanchea khoroea prosarak vatt katorlea mhonnttat roitanchea yuniyonanchem songhotton somyukto kisan morcha vo yunaittedd farmors frontt. Hozarom hozar roit pattlea noumbor mohinea thamvn nyu ddel'lichea deger sangata mellon vicharun asat him roitam virodh sopttombor mohineant jeariek haddl'lim kanunam turthan pattim kaddunk zai mhonn. Punn hi tanchi bobatt khoddpar votl'lea udkaporim zalea. Sorkar roitank vatter ghalun veaparink faido uttomvchem proitn korta mhonn tancho vad asa.
Doni pongddamni zal'lim ailevarchim ulounnim nirfoll zamvn geleant. Moddi mhonntta ki, bharotachem krixi vatauronnant sudharonn haddizai tor him
kanunam oti gorjechim mhonn aplo vad manddun asa. Zoner 26 ver, bharotachea gonnorajeotsova disa, hozarom hozar roit ttreakttoram cholomvn asle march korun vochon polisamni add dourl'leo bondi getti usllaun 17 vea xotomanant bandl'lea redd forttak tannim dadd ghali. Hem thoddeachch vellachi tori sorvank chokit korilagli. Hea sondorbhar polis ani tanchye modhem zal'lea ghorxonnant 400 voir polis ghayele. Hem drixy ailevar omerikant vaxingttonant zal'lea goroea akontvadimni ghal'lea keapittol hil daddek kitench forok naxem dislem. Polisamni tankam sorsorit lattimni boddoilem ani ttiyor geas soddlo. Heach vellar polis, roit ani gupit't paddtintlea sandeam modhem ghorxonn zamvn maramari, ulounnem chol'lem. Roit mhonnttat ki to pongodd bijepi paddticho, roitam virodh padd namv haddunk khell khellttalo mhonn. Hem muxkor moddik zaunko paulam moddin 2014 isvent podver choddl'lea uprantlem ek brihot ponthahvanachem muxkor mhonn. 16 virodho paddti roitank hat ditat zannim tancho sohokar dakhounko parlimenttant manddun haddl'lea bharotacho dobajit odhyokx ram' nath kovind hachea bhaxonnak virodh dakhoun sobha sal soddn gele. Kovindyi teach bijepi paddti thamvn vinchun ayil'lo zamvnasa. Doni paddti songhottit asat. Hacho porinnam' bharotacher koso ravat mholl'llem thoddeachch disamni kollchear asa. -dda| asttin probhu, chikago
2 Veez Konkani
Edd'ddi Siker chitr kolakar, kovi, boroupi, gaupi, nott, nirodexok, nattok boroupi ani karoy nirvahok Kuttom', zolm' ani xikap:
hitlant (atam jejvitanchem prinovixiett ghor ‘loyola hom'’ asa) tanchea vhodd ghora boglek asol'lea lanxea ghorant bhaddeak vosti korunk laglem. Mhojea mai babak svont ghor zago kaim natol'lo. Bab 1900 isvent pezarant zolmal'lo. Havem aikal'le prokar to mezun ek dis matr iskol xikolo khoim. Bhurgeaponna
mhozo zolm' 1951 ogostacha 28 tarker mongllur izoi firgojent zal'lo. Purnn namv eddvordd fransis ogostin sikvera. Mhojea mai babak, margorett ani zon siker hanka ami att zonnam bhurgim, tantum dogam tanchea ballponnaroch devadin zaleant. Hamv nimanno. Urva firgojent vosti korun asllem amchem kuttam', hamv zolmoncha thoddea tempa poilem izoi kapujin igorje lagsar asol'lea kuveligelea
thaunonch nananti kama zoxem konna ghoramni, konna padrim ghoramni uprant thoddim vorosam
3 Veez Konkani
korun, uprant bottler, forestt
gardd zaun sobhar gamvani ravonbhomvon (to tomill borem uloitalo, ani modras (atam tomillnadd) astana tomill nattokantoi tannem notton kel'lem khoim) akherik lagim lagim tis vorosam voir mongllurant rejisttrar ofisant ‘pion’ zaun tannem kam' kel'lem. Bab 1976 isvent ontorlo tor mhoji auy margorett tichea lhan prayeroch, hamv dha vorosancho astana 1961nt devadin zal'li. Mhaka uddas asa, ti bharich modhur tallean podam, kontaram, vhovio gaitali. Tichea bhouch moipasi svobhavak lagon amkam matr noim sobhar sezarchea tornatteankoi ti mogachi ‘mai’ asol'li. Mhhozo bab chodd zoddinatol'lo toxem malghoddo bhavo freddrik tachem hoiskul xikap somptoch kamak laglo ani ghorchea khorchak vhodd adar zalo. Mhojea vhodd bhavo bhoinnimni pollel'le te koxttanche dis, upaxim raul'le dis mhaka mell'llenant. Malghoddea bhava uprant olfons, tachem es.Es.El.Si. Xikap somptoch kapujin frad zaunko gelo (frad melkom'), tache uprantli bhoinn kerollacha kvilonant asol'lea bhitorolea madrink servali (sisttor rejina)
uprantli bhoinn gorttrudd meri, mhoji auy devadin zatana ti iskolak vetali tori tinne ghor samball'llem. Uprant mhoji dhavi somptoch tiviy madr zaunko geli (sisttor gita, atam varonnasi asa) tichea uprantlo bhavo zosef, iskolant astana boro nott, tanne politteknikant ilekttrikol ddiploma korun, tea nontor bharotacha foujecha siviliyon vibhagant inspekxon injiniyor zaun bharotacha vividh zageamni kam' koron atam bengllurant nivrot jiun sarota. Thoincha konkonni songhottonamni gain, nattok ani itor kareamnisokri-i patr gheta. Mhojem xikap poilethaun dhavi klasi poroeant zal'lem mongllurantlea namvadd'dik sam. Luvis iskolant mhonn sangunk mhaka bharich hem'me. Proimori iskol korttak vecha rostea sokoilea kuxin kudmul rongoravo rosteak lagon (atam St Aloysius Technical Training Institute bandap asa)
4 Veez Konkani
asol'lem. Mhojim bhamvddam xikpant huxar, punn hamv matr xikpak chodd gomon dinatol'lo. Poili klas thaun satve poreant vo uprantoi kitem xikol'lo tacho uddas na punn poile klasichi ttichor bouch mogall moipasi polleunko moriemaye bori dischi hildda mochado, eka botlint barik jirige peppormintt haddn bhurgeank vantt'tali to uddas boro asa. Choutea panchvea klasint vorsachea surver amkam kannio sangol'lo mendos masttor, oddikolacha dharin mhoje kalle kule tambxe kel'le minez masttor, kulaso masttor hanchea uddasan aprup atam-i kule mirmirotat zatat. Tacheaki chodd amcho hedd mastor, jejvit bap forais hacha rotachea maran hatachea tallver udel'lea ubar gittancho hunoni uddas atam-i asa. Satve klasint xiktana poyil'le pauttim sorkari poblik porikxa zahir zal'li. Klas mestri satu silvan mhaka ani her thoddeank tumi he pauttim pas zainant mhonn akherichea bankar zago dil'lo ani tea vellar loz dison tacher bharich rag ayil'lo. Punn risolltt yetana pattlea bankar bosol'le ami sorv pas zatana silva
mestrichem yozon sufoll zal'lem, tem uprant somzal'lem. Onyek uddas, amkam mukar ravoun pensilen amchem rupnne soddomvchea ddroying masttoracho. Hamvem-i tacho pattlavo kel'lo. Amchea ghoracha vonnodincher, kaksacha baglar, khoim khali zago dislo ani konnomi polloina tor ingllo gheun hamvomi chitram, choddaut mhonxa tonddam soddoitamlom ani hench mhojea muklea jivitachi dixa bodlunk paul'lem. Tea nontor hoiskul voir guddear. Proimori iskol utron ruk zoddam modlean, eka konxant pon'nasam lagim mettam choddon redd bildding mhonntat tea kodden voir pautaleamv. Mon pisvonchem vatauronn, vhodd zoit bandpam, tea vellar havem choddit guman dil'lem na tori uprant kola vidhearthi oni fuddem vritinirot kolakar zalea nontor xembhor ani ek pauttim polleun vismit paul'lem kolechem daiz sam luvis chapel, apurbayechim zoit khella moidana ani mhoji mot ani dhean matr tea khella
5 Veez Konkani
moidanamni. Choddaut soglle khell; hoki, baskett bol, krikett hamv borech khelltalom tori tanka zokti mustaiki, xus ghemvchi poristhiti (mhojea payamni vhannom-i natol'leo) natol'li zal'lean iskolak pratinidit kel'lea pongddamni mhaka zago mell'llona. Ham, hamv ek boro kobodd'ddi khellgaddi zaun iskolachea ttimacho ek sandoi asol'lom. Heach vellar amim dereboil sorkari kvattorosant bhavak mellol'lea ghorant vosti korunk paul'leamv. Sumar char moilanchi vatt cholon'nch iskolak vochonk ani pattim yeunko. Donparanchem iskolacha keanttinant unnea dhorir borem hun hun jevann. Uprant klas porot suru zata voreg tea ximetticha sopear dompracheo kati veta poreant kobodd'ddi khell. Hoiskulant bore xikxok asol'le, panddu mastor, bhonddari mastor, ochchu mestri, vixnnu sor, labh dig ddenis olbukork (to konknnecho namvadd'dik sahitkar mhonn vorosam uprant kollol'lem) ani bharich xistecho punn kallzan movall hedd masttor bap stteani
kuvel oni itor sobhar. Hamv chitram apurbayechim soddoitalom tori ddroying xikomvcha pedru masttorak ani mhaka soma poddlench na. Hindi xikounko gandi ttopi galcho ixvor bhott asol'lo. Tacho putoi amcha klasint. Ek dis mestri klasik pautana hamvem chokan soddoyil'le tachem rup klasicha kallea borddar foramaxen toxench urol'lem. Tea uprant hamv hindicho outt-stteandding vidhearthi zal'lom. Pattlea bankar mhojea kuxin konne uloileari, hasleari mhaka klasi bhair. Vhavo aniki sobhar uddas, panam pamvchim nant. Punn xikol'lo kitem vicharinakat. Dha vorosam dha klasi, feyl zal'lom na. Dhavea klasint gorjek purte onk kaddn pas zal'lom, tea uprant hamvem khonchyai kolejint zamv vo her tantrik xikxonn somstheamni zamv xikap mundorilem na. Teach vellacho ek modhur uddas. Dhavea klasint astana 1965nt amchea iskolachi ek ‘songit sanz’ ddon bosko salant sador kel'li. Vividh bhasanchim podam. Tea vellar jejvit bap zon ddi’sozan
6 Veez Konkani
mhaka ani amchea klasintlea zon pinttok vinchun doddea gainachim don konknni podam ‘maikol mendos’ ani ‘xikaregar’ xikoyil'lim ani tea tekit nhesann neson, rukaddacheo bondukeo gheun omi podam gayil'lim. Valensiachea att'tti moskorenhosan gittaracher sangat dil'lo. Vorosam uprant him podam 7 Veez Konkani
vilfi rebimbosachim mhonn kolltana hem'mean kalliz fulol'lem. Hoiskul somptoch tantrik xikop xikchem mhonn mon kel'lem. Punn mhaka 15 vorosam bhoronk natol'lim zal'lean sorokari regram prokar oittioint (ITI) vo politteknikant bhorti zaunko zalemna. Panch so mohine ghorach urolom. Magir bhavan thoddo temp artt xik mhonn bi.Ji.Em'. Kola iskolak dhaddlem. Mukar hamvem thoinch il'lem xikon khoim tori fotto sttuddiont kam' korchi alochon keli. Hem iskol choloitalo apurbayecho kolavid, kola xikxok zonab bi.Ji. Mohomod. Thoimsor lhana vhoddam, praivontam, injiniyor, dakter, tottagaram, udhyomi ani itor sobharam xikonk, obheas korunk, vell paxar korunk yetalim. Choddaut chitrkola ek hoveas mhonn ghetol'lim. Mhaka kollit asol'lea pormannem thoim xikon vriti nirot kolakar zal'lem bovo viroll tanchepoiki hamv eklom. Tea vatauronnant hamv chitr kola nohim astam jinnyek odhar zamvcheo sobhar songti xikol'lom.
Sangata eseselsi somptoch thodde mohine ghorach urol'lea vellar mhoji inglix kannie buk vaschi souy boll zal'li ti sobhar vorosam vaddot geli. Toxem zal'lean konn'nna kon'noddo middiyomant xiklearoi, hamv il'lem suddall inglix ulounko borounko xikol'lo, tem uprant upkarak poddlem. Hangasor sompta mhojem formol xikap. Vrit'te jiun 1969nt mhojea 18 vorsam prayer, i bi sons ilekttrik sttuddio, (mongllur loitt hous hil'l rostear, atam em'.Si.Si beank hedd ofis oschea zagear asol'li) hantum fotto ani negettiv rittoch korchem kam'. 1971nt hamv bomboi paulom. Bomboi senttrol lagsar, er konddixon markett hangasor film' poblisitti korochea artt sttuddiont posttor arttisttachem kam'. Xole pintur kel'lea sippi films hanchea ‘ondaz’ filmacha prosarache thiettora bitor dourche xokardd ddisain korunk. Lagi lagim att mohine kam' kel'lem. Man moreadek kuskuttachem mol
8 Veez Konkani
natol'lem zalemna.
tem
porisor
posond
1971 vorosacha akherik lagsaroch leamingtton rostear eka tteksttail ddisain (vosturancher chapchim ddisain) korun bomboyantlea vostram mil'lank, zoxem kohinur mil'l, senchuri mil'l, ttatta eksportts hanka toxem her lugtta veaparistank novi novim ddisain, rochun soploi korochea doftorant kam' mell'llem. Her panch zonnam arttistt aslim. Thoimsorchem kam' bharich ruchlem ani ek don mohineambhitor hamv boroch hell'llom. Vividh fulam tim vividh okarancher ani rongancher, olonkarik chitram, borddor, ani xembhoramni rong. Sozonxill motik bharich tripti dil'lem kam'. Her ddisainam pustokancho adhar va nokol korinastam mhojeach kolpanancha odharar oti vegan mhonntat toxem, akorxit rongammellan novim novim ddisain rochtalom. Dedd vorosa uprant choddit zoddicha axen tem kam' soddun ghorathaunonch ddisain korun mil'lank dimvchem kam' arombh kel'lem. Ani thoddeach
tempan hamv yoxosviy zoddunk paulom. Hamv tea vellar rautalom krofordd marketti lagsar asol'lea sitaram' bilddingacha dusrea mallier asol'lea, tea vellaroch sumar paunnxem vorosam, bomboi sorgak paul'lea tornatteank asro dil'lea, tarvotteamni sthapon kel'lea mengloriyons klobant. Panch vhoddlim kuddam, don ugteo nhannio, don kakus. Lagim lagim 60 zonn rautale. Vhoddleo
9 Veez Konkani
10 Veez Konkani
rukaddacheo petto amchem vostur dourunk. Don petto sangata kelear nidonk khottlem. Sobharank dhornneroch bhichannem soddoun nidonk. Hamvem choddaut kudda bhailea oxir sopear sokoil nidchem asol'lem ugtem akas, neketram, dis rat zag aschea markettintlo avaz, nid poddta voreg motintch novim ddisainanchem rochon. Disachem soglle kamak vetana mhozo ddroying bordd ubo korn hamv mhojea kamak lagtalom. Konknnecho prokheat sahiti kadomborikar manest e. Tti lobo hangach rautalo, ekach kuddant. Tannem rat falliek roilve vork xopak kamak vechem. Disachem mukar boson mhaka kannio sangchem. Hamv mhojea chitram ani rongancha somsarant. Tin vorsam ami sangata asol'leamv. Havem ek svontikayecho, nokol korinatol'lo, patyennecho kolakar zaun namv zoddol'lem. Punn noxiban choddit sangat dilona. 1975nt ayil'lea ttaifoidd tapan oddez mohine don aspotreamni dakhol zaun mornnakodde
zogoddn vanchlom. Mhojea haddanchi ras gheun poyile pauttim pleynar ubon pattim gamvank ailom. Gavantoch urlom. Panch vorosam dis rat kam' korun havem posond kel'lem, hostogot kel'lem profexon vo teo jiun havem hogddailem. 1976nt gavant aschea ‘fixoris kolez’ hatum arttistt kom' fottografr zaun kamak riglom. Apurbayechim kolejik logti chitram soddoitalom. Ek dis, havem bomboi astana barich manan lekol'lo, bharotant matr noi okhkhea somsarantoch aplea karttunank toxem rekha chitrank namvaddlolo mohan kolakar mario miranda, hamv kamar astana mhojea boglek ubo zal'lo. Kornattok sorkaran amchea rajyovixim ek pustok korunk tea vellacho namvadd'dik inglix boroupi, ontoraxttrri-i famad kovi ddom' moraisak nemol'lo. Tachea sangata tachi potinn namvadd'dik notti lila naiddu ani kolakar mario asol'lo. Tea vellar okhkhea dexantoch ek koxem asol'lea amchea kolejik bhett divonko tim paul'lim. Tegam-i vixex kaletichim punn sadea
11 Veez Konkani
prokrotechim mogall mhonxeam. Mhojem kam' polleun marion iskolacha nirodexoka mukhar mhaka xabhaski pattoili matr noim mhaka kuxin apoun ‘tum hanga kitem kortai, bomboi ye, hamv tuka help kortam’ mhonn guttan sangtana hamv soglloch xermel'lom. (thoddea tempa uprant hamv bomboi taka mellol'lom ani uprant koxem tea mohan kolakaran mhaka protsavo dilo, mhaka sobaranchi vollok koroili, kam' divoilem, tachea ghora vhelem, tachem vixex moipasi vyoktitva vixoyant borvonko ani itlim panam zai poddtit) ek pauttim kolejint mhaka tancha fixing botticher pointt gheun namv ani lanchon soddoi mhonn sangtana tem kam' arttisttachem noim pointtorachem mhonn ragan kam' soddol'lem. Teach vellar sallok prokaxonacho sirivont mhaka mellol'lo. Tache mukhantr vilfi rebimbosachi vollok zal'li ani vilfichea pongddant bhorti zal'lom. ‘mog ani moipas’ pinturachi toyarai choltali. Dhaktto kosoloi patr mellat mhonn hamvom-i axeun asol'lom.
Bodlak proddkxon sambhallnnar zaun hamv vavurolom. Tem pintur riliz zatoch porot bomboi paulom. Mario mirandan mhaka dil'lem utor pallol'lem. Tachea vollken ani xifarasek lagon eka eddvorottaijing kompnent kam' mellol'lem. Punn bholaiken porot sangat dilona. 1977 pattim gamvank yeun, ek don mohine khali raulea uprant xeddchea guddear, pi vi es lagsar mhojench doftor ‘edds artts endd eddvorttaising’ prarombh korun 1990 mhonnasor choloilem. Istiharam, choddaut konknni pustokanche, keasettinche for, konknni potrank, kanniank chitram, logo ddisain, posttoram, iteadi hozarom chitram sogllim hatan'nch soddomvchim (tea vellar kompyuttor natol'lim) tea xivai tela vornnan hamv asol'leancho, soron geleancho pottrettiy ((Oil colour potraits on canvas) kortalom. Ek pauttim hon'naurantlea ek igorjechea muklea vonnodicher sumar 20 fitti ubarayer, simettin morie mayechem tondd ani zoddl'lea hatanchem
12 Veez Konkani
vhodd zoit rupnnem kel'lem uddas yeta. Tea mhojea doftorant mhojea vot'te kamacheaki chodd konknni nattokam ani songitak logti ulounne zatalem, noveo alochoneo, novim yozonam rup ghetalim, boroupi, nattok kar yetale, uloun bostale. Havem choddaut boroyil'lem-i teach char vonnodim bhitor. Kam' dorobost, poixe matr urlenant. 1987nt kazar zal'lem, ek cheddum bhurgem zalem, nattok, podam thaun kitench zodd natol'li bodlak vriti jiunant zoddol'lem tem rong monchar hogddayil'lem chodd zatana, svont ghor v zago kitench natol'lo hamv, mhojer patyeun ayil'lea potinnek, mhojea bhurgeak on'nyai kortam mhonn kollol'lench mhojea 39 vorsancha prayer 1990 eprilant mhojea ixtta manest feliks lobochea mozoten doha khotar paulom. 1990-2012 – golf vaur. Poilechem vors ek khotari manestacha artt gealorint thoincha
lokacheo, zageancho, jinnye riticheo kolakroti korun vikreak dourleo. Tacho vikro ani prosar choddit zaun yetana ‘golf var’ orombh zaun vikro bhond zaun hamv pattim gamvak yemvchi toyarai korotana mhaka dusrem kam' pollouyet mhonn sponsorachi porvonngi melltoch yel'lo pezos korchea kodde kam' mell'llem, nontor don vorosam zatoch khotarochem inglix doinik ‘golf ttaims’ hantum disainor zaun kam' mell'llem. Tea vellar hamv kompyuttoracherch chitram ani istiharam korcheant boroch hellol'lom. Uprant thoddea karonnank lagon modem don
13 Veez Konkani
adeus maglo.
vorosam (1995-1996) gavant urlom tori fuddlim sotra vorosam teach potrant siniyor ddisainor zaun famadoch zal'lom mhonnyet. Hozarom istiharam, xembhoramni thoraull vixes onkheanche for iteadi havem vineas kel'le. Okherik 2012 novemborant svont khuxen golfak
Tea uprant az mhonnasor ghora thaunonch mhojea thoddea kola hoveasam borabor ddisainorachi veapt choloitem asam. ‘arso’ mohinealla potracho purnn vineas toxem oni thoddea firgoz potrancho, sounirancho vineas, songit ani itor samskrotik karyokromank eliddi podd'deak viddio ani itor slayidds vineas keleat. Vilfichea sobar podank toxem tachea siddi prosarak promo viddio rochleat. Mhojeach mukhelponnar sador kel'lea sumar so ‘vilfi disank’ podank logti sobhar voram audecheo viddio havench vineas kel'li sontopti mhaka asa. Bezarai itlich ki pattlea sumar ponchvis vorosam lagait hatant brox dhorun chitram va rupnnim rochlinchnant. Aprup kednam brox hatim dhortana poilenchach vegan, nazukayen chitraunko, brox ani rong vaporunk soktam mholl'llem somodhan asa ani fuddem motint chintun dourol'lim chitram chitraitolom mholl'lli axai asa. Konknni nattok ani hamv
14 Veez Konkani
15 Veez Konkani
1962 isvent mongllurcha konkonni nattok soben sador kel'lea ’mam-i khoim asai’ nattokacha eka droxeant, ball koidi burgeam modem eklo zaun rong monch 16 Veez Konkani
choddol'lea havem mhojem hoiskul xikap somptoch, 1970nt kamacha sodner bomboi veta poreant tea vellar vosti korochea urva firgojecha nattokamni bhag gheun, toullcha famad nattokistancha sohovasant nattok kolechi borich mahet apnnayil'li. Sobhar nattokamni lhan vhodd patr kel'le tea nattokanchi namvam uddas yenant. Uddas asa tor mhaka sodanch protsavo diun nottonachi, gainachi torbeti dil'lea, apurbayecho nott, gaupi, podam ghoddnnar, nirdexok devadin jerom' ddisilvacho sangata horoyek pauttim aplea nottonan mhaka vismit kel'lea devadin eddvordd kvaddrosacho. (bomboi astana nattokachea sut'turak gelonch na,) nott zaun zoktea obinoinan ani tallean hamv sobhar patrank jivo bhorunk soklam mholl'llem somodhan mhaka asa. Obinoi, songit, ujvadd hea sorvancha kolatmok milonachem novemponn konknni nattok nirdexonant haddun, porsi urva, ben'na ruzai, vilfi rebimbos, e. Tti. Lobo hanche, toxem famad kovi nattokist chafra dekostache sobar nattok mhojea
nirdexonan havem rongoyil'le. Kola sompot songhottonan vorsavar choloyil'lea nattok spordeamni nottonak oni nirdexonak sobar bohumanam havem apnnaileant. Bomboi thaun pattim gamvak ailea uprant havem kola xikxonn zoddol'lea ‘bijiem'’ iskolachea varxik milonam vellar romanond chureacha thoddea kon'nodda nattokamni patr kel'lo, uprant tacho ‘don ghoddio hason kaddiam’ hasy nattok amchea konknnek thoddea bodlaunneam sangata haddun 1978-79 isvent sobhar zageamni yoxosven prodorxon kelo. Mhojea alochoner, kanni ani patrancha buneader chafran likhol'le noveach xoileche ’vorsak ek pauttim’ ’tem to oni hamv’ borech yoxosvi zal'le mottve nattok. ‘tem to oni hamv’ nattok addio rekordd korun kesetti rupar vikreak ghalun tacheo hozarom protio vikun geleat. Havench boroun notton ani nirdexon kel'lea ‘porot ek pauttim’ nattokan, udoivanni oni rongobhumi uddupi hanni 1989 isvent choloyil'lea poyil'lea okhil
17 Veez Konkani
bonderakal, koddeall oni sut'turant chafrache ‘bhangar mhonis’ ani ‘ankvar mestri’ nattok yoxosven havem sador kel'le. (xri erik ojerio, aplea atm' kotha pustokant (thokanatol'lo zhuzari, boroupi: roni orunn) ‘rong torong’ apnnem 1983nt suru kel'lem mhonn sangta, tem sarkem noim. To uprant 1983 febrer 6 ver ddon bosko holant zal'lea ‘boncho bond’ nattoka sangata ‘rong torong git malla’ (hem namvoi havench dil'lem) podanchi sanz sador korunk amchea sangata mellol'lo.)
bharot nattok spodeant, nattokak, nirdexonak oni nottonak prothom' bohumanam apnnaun dakhlo rochol'lo. Uprant buka rupar prokott zal'lea hea nattokak kornattok konkonni sahityo okaddemicho ‘otut'tom' nattok pustok’ puroskaroi labla (2001). Vrotipor kaletiche nattok sador korizoi mull'llea ud'dexan 1982 isvent havem chafra sangata mellon sthapit kel'lea ’rong-torong’
2012nt pattim gamvak ailea uprant 2015 isvent porot mhozo rongomonch vaur oromb korun ‘rong-ontorong’ pongodd survatun mhozo ’porot ek pauttim’ nattok koddeallant, dubayant ani pamburant havem yoxosven prostut kela. Havem likhol'lea ‘golf sorogar ek sukrar’ noveach nattokak 2015nt ‘daiji rong mondir dubai hannim asa kel'lea mik meaks smarok nattok spordeant otyutom' nattok kriti puroskar labla.
18 Veez Konkani
19 Veez Konkani
20 Veez Konkani
2016 vorsache surver ‘vixvo konkonni kendro, xoktinogor, hannim sador kel'lo prokheat zoit nattok ‘sopno sarosvot’ jiesbi somajechea sumar 50 voir kolakarank gheun, nirdexon diun yoxosven havem sador kel'lo. 2016 agostant ‘vorsak ek pauttim’ nattok ani prokheat kovi vilson kottilacha gitachim poyil'li sanz sangata korun ‘sur-sumrgar’ karyem ‘rong-ontorong’ bonderakhal prrostut kel'lem. Konknni sordar bosti vamon xennoi hancha yejmanponnar, kornattok, moharaxttro, gova ani kerolla rajeancha kolakarank sangata ghalun rochol'lea vixvo konkonni songit nattok ekaddemicho ek nirdexok zaun, konkonni bhaso ani somskriti protixtthano, vixvo konkonni kendro, xoktinogoro, mongolluru hannim 2018 isve thaun vorsavar sador korchea vixvo konkonni nattokotsova katir mhozo vaur korun asam. Edoll mongllurant ani goyant yoxosven he nattokotsou sombhromleat. 21 Veez Konkani
Havem notton ani sangata nirdexon kel'le promuk boroupeanche thodde nattok:
katir ani nirdexonakatir sodanch uddas urotele.
mhaka
Vilfi naitt ani hamv e tti lobo; ankvar auy, zosa auvaris: jezu nozoren (notton-zudas), ben'na ruzai: xirap, ankvar moriechi kotha (notton-jezu), vilfi rebimbos: keddi bona bi.E., porsi urva: jil'lu vanttedd. Xrimoti luyel'la lobo probhun likhol'lo inglix nattok (Milagres Pagent) ‘milarochi choritra’ milar igorjechea ttroi senttinori vellar sador kel'lo. (nirdexon ani ttippucho patr) chafrache nattok: ‘handdo uttla’, ‘vixentiche bhavo’, ‘mankddacho pai’, ‘bhangar mhonis’, ‘ankvar mestri’, ‘tornem tornem mornem’ he sorv tache adle nattok tor tanne novech boroun, havem poyile pauttim mhozach nouy mhonnyet tosolea rong monch-ujvadd-songit sozounne ani nirdexonant sador kel'le; ‘magirochem magir’, ‘boncho bhond’, ‘kuvalleachi val’, ‘tem, to ani hamv’ nattok havem kel'lea patram
1976 isvent ponchvisavea ‘vilfi naitt’ thaun havo podam gamvchea axen vilfichea pongddant serval'lom, zalom matr karyem nirvahok. 1990 isvent gamv soddn khotar veta voreg, karyem nirvahok zaun utram oni fokannamni gavant, bomboi, bengllur ani itor xohoramni xemboramvoir ’vilfi naitt’ songit sanz oni sobar her samajik karyim soboyil'lim. (lek natol'lea kazaram sobhannank ‘emsi’ zalam) xembhoravea naitta voreg hamv ekloch fokonnam sangtalom (taka atam Stand-up Comedy mhonntat) 1983nt thaun sobhar pauttim tachea sangata golf gamvank vecho suyog mhaka labhol'lo. Vilficha toxem barich yoxosvi zal'lea 100 vea naitta pattlean, sttejichi ani itor manddaull korunk, naittacho prochar ani prochar saheticho vineas korunk, lekonam zahiratam ekttam-i korun sounir korunk, sumar tin mohine bhor havem borich mhinot ghetol'li. Vilfichea
22 Veez Konkani
pustokak prostaun toxem gorje vellar vilfichea jivita ani sadhona vixim lekonam-i boromvchem bhag mhaka mell'llam. Konkonn kogull vilfi rebimbos devadin zalea nontor tachea manak oni uddasak doha khotar toxem mongllurant rebimbos kuttmacha purnn sohoyogant, xembhoramvoir kolakaranchea sangatponnant, mhojea mukhelponnar srizonatmok ‘vilfi dis’ prostut keleat.
‘kogull gaita’ pustokachea poilea ovrot'tek ani ‘kanni sangta kogull‘
2011 – vilfi jivita dorxon. Podam, nattok, kanni, kovita – doha khotar 2012 – noman tuka auyponna – vilfichea podandvarim striyechem dorxon - doha khotar 2013 - noman tuka auyponna – vilfichea podandvarim striyechem dorxon – mongllur 2014 – mohima devachim – omor vilfichea utramni bhoktik songit karyem - mongllur 2015 – vilfi dis – zomeam gayanam fest 2017 epril 2ver vilfichea paunnxavea zolma disacha sondorbar, vhodd yoxosven sador zal'lea, vilfichach podandvarim tachem jivit
23 Veez Konkani
24 Veez Konkani
pintrayil'lem ‘git zalem jivit’ kareacha pattlean, vhodda mapan mhojem srizonatmok chintap oni kolatmok sadorponn asol'lem. Wilfy Rebimbus Music (https://www.youtube.com/ watch?v=OUKstevvNcU&t=964s) vilfi naitt ani vilfi disanchim zahiratam (Publicity Material), siddincho viddio promo edoll voreg choddaut havench vineas kel'le matr noim sorvoi ‘vilfi dis’ ani ‘git zalem jivit’ karea vellar rongomonchar LED podd'dear dakoyil'le sorovoi ‘viddio’ havench vineas ani edditt kel'leo zaunasat monn sangunk mhaka obhiman ani hem'me bhogta. Konknni kovi, sompadok:
lekok
ani
1976nt mongllurant cholol'lea okhil bharot konknni sahity porixodhe vellar gõychea famad kovincheo kovita aikon probhavit zaun havem sobhar skalik va odhunik mhonnyet tosleo lhan vhodd kovita likhol'leo. Raknnear poyil'le pauttim ‘mohineachi kovita’ mhonn eka 25 Veez Konkani
26 Veez Konkani
zal'leo. Uprant sobhar pauttim akax vannir hamv kovita sador kortalom. Golfak gelea uprant oprup likhtalom punn arovilea disamni mhoje bhitorlo kovi ‘koma’nt asa. 1986nt izoi firgoz potr ‘izoicho kollo’ potracho sthapok sompadok zal'lom. Tea uprant khotarant MCC chem potr ‘sugondh’ uprant thoincha rozar mai firgojechea ‘ekvott’ firgoz potracho (konknni ani inglix) sthapok sompadok asol'lom. Prostut ‘bendurocho tallo’ firgoz potracho soho sompadok toxem vineasok zaun asam.
ogllea panar mhojeo kovita fais
Kuttom'
27 Veez Konkani
1982nt mhoji jinnie sangatinn zaun ayil'li, koxtta sukhant mhaka sodanch sangat, protsavo dil'li, ghor-jivitak vell dinatol'lem mhojem kola jivit sosun vhel'li mhoji potinn
ruzaichi karmelitta zois. Gavant toxem khotarant ghor sambhallchea sangata khotarochea sorkari somstheant, ‘sekrottori’ zaun zovabdarecho vaur tinne kel'lo.
28 Veez Konkani
Atam amchi vosti bendurant, amchi malghddi dhuv eddol margorett, poti ddo. Pronnoi jindal ani tanchem ball manyo merien doha khotarant vosti kortat. Dhaktti dhuv ddo. Zoen zuliett aplem em'.Bi.Bi.Es xikap sompoun atam fador mul'lors aspotrent zuniyor residdentt vaur korta ani muklea xikpachi toyari korun asa. Sompoitana
hea mhojea kola vaurant, surver mhojea malghddea bhavan ani vonien mhaka sambhalln vhel'lem. To mhozo bhavo freddrik (to sobhar vorosam konknni nattok sobhecho
sando asol'lo) 2020 dosembrachea tin tarker devadin zalo. Her sobharamniy mhaka vixes sangat dil'lo asa. Devadin vilfi rebimbos ani tachem kuttom', devadin chafra ani tachi potinn sttel'la dekosta, izoicho famad podam-songit ghoddnnar, gaupi grexon ddi’soza, apurbayecho nott monohor pais toxem ailevar ‘rong-ontorong’ nattokank sangat dil'lim sompon'n kolakaram; nottnirodexok ddenis monter, osumpta pais, ritta fernanddis, maria, sondip ttel'lis toxem ‘arso’ potracho prokaxok, potrokorot, kovi, boroupi, vimorxok echchem' pernall, famad kovi vilson kottil, vixes zaun mhaka sodanch humed dimvchea konkonni sordar bosti vamon xennoi ani mhojem kam' tem koxem-i zamv mhaka xabhaski pattoun borem magcho, bhurgeaponnathaun mhozo ixtt, dubai vosti korcho zossi roddrigos ani tacha kuttmak hamv sodanch rinni. Hamv chintnen, sobhdan ani koronen ek kolakar. Havem seva korunk na, kitem-i vaur kela tor to kolecha mogan. Novem kitem-i
29 Veez Konkani
30 Veez Konkani
Namv, birudam, som'man axeun vochonk na. Dis rat tokli attoun, kam' korun mhojem ghor ani kuttom' ubem kelam. Konknnechea niban mhojem pott bhorunk na.
chintizoi, bhogazoi, jiezoi tea ud'dexan matr. Sobhar pauttim solvalam thodde pauttim jiklam.
Hamv ek sontropt kolakar. Mhoza kola vaurak tumi dil'lea protsava
31 Veez Konkani
32 Veez Konkani
katir devo borem korum. Mhoji voll k tumkam korun dil'lea mitr do. Asttin sozak devo borem korum. ------------------------------------------------------------------------------------
Kiteak mhonntai re maka kovi? kovi hamv aslom tor hamvm-i dolleank disana tem hozar utramni vinnun, motintlea bhognnancho utram har guntun mogachim ganna gaitom bodlak..... Chili pili suknnea gainam, fanteaforar mhaka hollu vhollu zagoitana dova umeanim bhijlelea tornea pachvea panam iddeanthaun 33 Veez Konkani
sureachim xitoll kirnnam kukulipo khelltanam bhangrallo to sokall bhogunk boglek konnim natlelea vella dorea veller hatim hat ghalun remver boslelem tornem zoddem, kilkulo nennto haso hason god'dim god'dim utram uloun uskear tancha khellchem ball mannkulem polleun, mhoza kallzant palel'li axa ucharunk konnim mellanatlelea vella orth natlelea utranim, mit natlelea sobhayen torneam kallzant mhoza mog kirlailelea tika tea dusreacha vegent puspuschem dektana hai... Mhaka bhogleli niraxa aikonchim konnim natlelea vella tem sorvy havem kagda kuddkeanim jiroilem na, na, na, 34 Veez Konkani
na hamv kovi nhoim, hamv kovi nhoim hamv monis eklo eksurom. 12-7-1978 -edd'ddi siker bendur ------------------------------------------------------------------------------------
35 Veez Konkani
Ayexa, ticha vixeant choddtik choritra-tika khalto zaizoi dusroovosvor: lamoseri tea komborleantlea ghorant ami zage ravun pasarleli rat ojik solla vorsam zalim.Ani oblle! lio ani hamv azun poinn korit't asamv tea porvotacha xikhorak,jinnyecho hixaro dimvcha xikhorak sodhtamv-kedinch kedinch mellonatlelea xikhorak. Amcho sahosacho onubhou bukani bhorta tori sokkoddi boroun kitem proyozon? osolea onubhova vixeant edoll ch sobhar bukani boroilam. Panch vorsam ami ttibettant khorchileant-choddaut tim vorsam soiram bhaxen sobhar bud'dixtt lamancha seminarini jieun,lamanchim kanun ani somprodai xikleleamv.Hangosor ch ek pauttim eka nixedhit zageak gel'leak amcher mornachem formann vach l'lem.Punn eka chini odhikaricha udarponnan bochavo zal'leamv.
Ttibett soddlea uprant ami muddla,poddla ani tenka mhonn hozarom moilam bhouleamv-china ani her odivasi zonangacha modhem,tancha zageani iteadi. Sobhar koxtt sosun,nomyunor bhax xikleamv. Eka zageachi kalponik kanni aikatamv ani tea zageak pavonk don vorsam laglim-punn thoimsor pautana kitench amkam mellana. Asem kall dhamvlo.Tori ami soddn pattim vechak toyar natleleamv,tosem chintunk ch na. Kiteak mhollear ami osolem sahosmoi karyem suru korcha poilench dhyey apnnaitamv ya mortamv mhonn promann kel'lem.Punn sobhar pauttim ami, khorem sangchem tor morazai as l'lem, punn horyek pauttim vanchun urleamv, misterabhorit ritin vanchu urleamv. Ani atam ami tea dexant
36 Veez Konkani
osl'leamv.Mhoza somzonne prokar hangasor khonchai inglix monxean pai dourul'lo na. Hea turkistan mholl'llea eka vixal zagear eka kodde bolkas mholl'llo vhodd doreo asa.Tacha toddik ami bhett dil'li. Poddla khuxik sumar donxim moilam ya tachaki pois orkatti-ttovo mholl'llea namvachem zoit porvotam asat.Tea porvotancher ami ek voros vosti kelea.Ani muddla khuxik pamyxim ya tachaki chodd pots cherga mholl'llea namvache porvot asat, hangasor soit ami poinn kel'lem. Okhrek hangasor amchem khorem sahosmoi misamv suru zal'lem.Ani hea cherga porvontancha eka xikhoracher, bohuxea khonchai nokxant hacho ul'lekh na- thoimsor ami bhuken morchar as l'leamv.Himvall kall to ani amchem kitench cholchem na.Hea suvater amkam ekloch ek poinnari bhett l'lo.Tannem sanglelea prokar tenka dixak hozarom moilam utron bhoktiponnak namvaddleli ek lamanchi seminori asa.Osolea ranantlea zagear lama lok jietalo.Tancher her khonchai zonang ya adivasini odhikar choloilil'lo na.
Kiteak ho lama lok herank aplea dharmikponnacha mott'ttak yeunko orhota na mhonn patyetalo. Osoli seminori asa mhonn ami patyeunko toyar natleleamv tori taka sodhtaleamv. Amcha poinnak ek bhorvoso mholl'lea bori ami moranaye mholl'llea axen osl l'leamv. Bhuk eka kodden tor, uzo pettounko ’argol" mholl'llo ingllo amkam mellonk nat l'lo. Soglli rat ami chol'leamv. Chandneacha ujvaddant. Amcha sovem ek soit chakor nat l'lo. Aslolo eklo ek vorsadinch mel'lo. To seuk borea monacho ani khonchai porvot monzati vixeant zannkari. To amkam ek vojem nhoi asul'lo. Tea tempar amkam thoddea poixeani,rupeachim ani bangrachim nannim oslelean cha korunk vostu,kamboll ani bokrea chamddeachim thoddim nhesnnam mellul'lim.Ami bhorpan bhorlelea vatten poinn korun asul'leamv.Tannem amcha sangata ascha yak monzatik rauyem.Dekhun amim-i rauleamv ani sakallincha ujvaddak rakon rauleamv.
37 Veez Konkani
"taka jivexim marun tachem mas khaizoi poddtelem" hamvem mhollem yakachi patt thapddun. "bohuxea faleam sakallim sarkem zatelem"lion zap dili."ani bohuxea na zalear amim-i morazai poddtelem." "bovo borem" hamvem zap dili."tor ami moream-hem solvonnechem okhrechem karyem.Ami amcha tanki bhitorlem kelam." "dubhavevinnem lio.Ratim pollel'lea svopnnachi patt dhorun, solla vorsam bhorpan bhorlelea porvotancher bhovul'lem pura vhoi." "hamv kitem patyetam mholl'llem tuka kollit asa." tannem zap dili. Moun raz zalem amcha modhem.Kiteak hangasor chorcha korun proyozon na." sakall zalo. Amcha modhem ekameka khatir vanchunk kitlem boll urlam mholl'lleak raktoleamv.Nagorik vyoktin amkam pollelear ranvott monzati bori
disonk puro.Liok atam challis vorsam sompleant.To khonddit probud'd zala. Lamb ason gombhirota tachi sobhai choddyotali.Sobhar vorsam suddgaddant ani porvotancher jiel'lean tache baulle lonkdda bori bollixtt zal'le. Kes mhoje borich lamb vaddul'le. Tacha gomttea sokla devon bollixtt baulleancher poddtale. Tachem mukhomoll sobhit asleari vot-varem-himvgimall iteadi vorvim matye bonnak bodlal'lem. Tori neketra bori sthir asa.Tache dolle porzolltale. Ani hamv-bursom tori matye rongacho.Mhaka satt vorsam zaleari hamv bharich bollvont asam. Kall dhamvlelea bori mhojem boll choddtalem. Ani mhoji bholaiki soit bori asa.Itlim vorsam poinn keleari,bhorop ,himv ani koxtt sosleari ami bollvont osamv. Bhuk ani rat zaleari amkam purasonn bhogli na.Bhyem soit nat l'lem. Ami prokrotichem bhouy ani sundor droxy polleunko axeleamv.Amkam porichit remv,mittacho formoll,ruk nat
38 Veez Konkani
l'lea,udak natlelea hea himvall kallar bhorpani bhorlelem droxy.Kitle porvot thoimsor as l'le mholl'llem sangonk koxtt.Dorea vory porvotanche xikhor ujvaddcha sureacha bangrallim kirnnant voibhou pachartale. Tea ujvaddant hamvem lioche dolle pollele,te polleunko koxttatale.Tannem dixtt suddgadda dixim ghumvddaili. "thoimsor polle!" to mhonnalo eka mond punn vhodd akarak dakhoun.Ujvadd soit teach vellar tacher fanklo. Ek vhodd zoit porvot,dham moilam pois remve modhem ubho asul'lo. Tannem apli dixtt guddea modhem ascha remve dixim ani ami poinn korun ailelea vatte khuxin geli.Sureo purto voir yenatlean thoddo kallok ch asul'lo. Ujvadd kromenn bogg korun xikhorancher fanklo. Sokla, mostu sokla tinxyim mettam pois to ujvadd gelo.Thoimsor,vistar zagear ek pornem ,puraton kallachi ek vhodd bud'dochi imaz as l'li. Tea imaji boglek ek hollduvo fator as l'lo ani tacha pattlean ord chondrakaracha akarachi ek seminori distali.
"okhrek!" lio bobattlo. "oh, sorg! okhrek!" to sokla bagvon aplem tondd bhorpant purlelea bhaxen korilaglo. Hamvem taka tosench ravonk soddlem.Mhoza matr nhoi tacha kallzant kitem cholta tem hamv zannasul'lom.Hea kosoleach sontosa vixeant kollit natlelea yak, bhukel'lea dolleani polletelea tea dubllea monzatik hamvem' pollelem. Tacha patticher hamvem kamboll ghali. Liocha baulleacher hat dourlo ani uprant gombhir tallean mhollem, "ye,khaunko ani nidonk zago mellonk puro." to kitench uloilo na ,uttlo. Aplea khaddacher ani nhesnnacher aslelem bhorop fapddun mhoza kumkek ailo. Yakak nitt ubhe ramvchak dogamychem proiton gorjechem zaunasul'lem. Mhaka liocha tonddacher vichitr ani sontosacho haso dislo. Thoimsor xanti ponnachem vatauronn as l'lem. Ami bhorpan bhorlelea vatter yakak voddun'nch chol'leamv.Seminori
39 Veez Konkani
lagsar konnm ch dislenant. Payancheo nixani na. Tor ho zago konnm ch vosti korinatul'lo zago gi? kiteak,osoleo sobhar seminori ami mostu polleyil'leo.Osolea zagear xembhor,hozarom vorsadim lok jieun osul'lo bohuxea paxcheaty nagorikota udemvchaki poilem konn'nna. Bhuken thok l'lea mhaka hem chintun kalliz dukhlem. Polleun astananch seminaricha chimnne taun nillso dhumvor bhair ailo. Hamvem hea sobhit droxeak edoll mhonnasor pollel'lem na.Seminaricha modhegat ek bhandap bohuxea diull,lagim vetana ek bagil dislem ani tem hamvem boddoilem. "ugtem kor! ugtem povitr lamano.Oporichit ami tumche thaun dan axetamv." thoddea vella uprant thoimsor cholon yemvcho avaz, ani il'lexem avaz korun bagil ugtem zalem' ani pindlelem hollduvem nhesul'lo eklo mhataro dislo.
"konn thoim? konn?" to bobattlo. Oklantlean to polletalo."amchem eksurponn,porvotancha ekantant jiemvcha lamank tondre diunko konn yetat?" "poinnari,ekant onubhsil'le poinnari" mhonn hamvem mhaka porichit aslelea tachach bhaxen zap dili. "bhuken thok l'lea poinnarink dan zai,tumi tem negar korunk zaina." to amkanch pollelaglo.Punn taka kitench koll'llem na.Tachi dixtt tacha kapdda borich chindi aschea kapddacher poddondi mhonn hamv axelom. Ttibetton lama te. "tumi lamasgi?" tannem dubhavan nholl'lle bori vicharlem. "vhoi tor khoncha seminariche?" "bhuk lagcha somsai,vixv mholl'lea seminariche ami" hamvem zap dili. Hamvem dil'li zap aikon to khux zalo mhott tannem kisk korun hastana somzalom. "oporichitank bhitor gheunko
40 Veez Konkani
amchem niyom' opvana.Tumi amcha dhormache nhoi" tannem tokli haloili. "hem tumcha niamak virodh asa tori povitr khubilgan oporichitank bhuken ravonk tumi koxttitat" mhonn hamvem ek bud'dochi sangnni ucharli. Tacher thoddoso probhavo poddlo.
mhonnalo."vhoi ami asro diunko negar korunk zaina....Yeya,bhitor yeya bhavano.Punn yak asa ani takai amchem dan asa." mhonnon tamem bagla lagsar umkallchi ghantt vazoili.Tea avazak anyek vyokti thoimsor aili.Poilencha mhatarachaki chodd mhataro amkanch tondd ugtem korun pollelaglo.
"bukani vachlam tumi mhonn hamv chint'tam" mhonn aplem hollduvea (mukhlo onko polle....) tonddak chokit korun -----------------------------------------------------------------------------------
Xetkaroeanchi chollvoll - patt bhum-i ani cholon ayil'li vatt sumar deddxem vorosanchi vorosanchi brittix rajvottki 15 agost 1947ver onty zatana bharot svotontr zal'lem. Tea vellar xikpa aukas unne asl'le. Lok krixeurvim aplem jivit sartolo. Bharotant krixik lokacho sonkho chodd asl'lo. Tea vellar bharotacha ott'ttuk adayacha 50%vornim chodd vantto krixe thaun yetolo. Svatontrea adim ani uprant
bharotant krixi porigot: svatontrea adlea pon'nas vorsamni krixechi progoti vorsavar 1% asl'li ti uprantlea vorsamni vividh nomuneanchim yozonam, krixi vidhanam, chodd utpon'n dimvche bhimyalle iteadincho vapor zal'lean 2.5%vornim chodd progoti divonko soklea. Svotontra vellar dexacha ott'ttu utpadonant krixi utpadon 50% asl'lem tor tem 2016-17nt 18%
41 Veez Konkani
Svatontrea adim bharotant ullgeaman (Feudalism) rivaz chalter asl'li. Choddaut xetkar vhodd bhumalikancha odhin voklam zaunasl'le. Xetkaramni pikoyil'lem bellem choddaut genn divonko sarkem zatolem. Tancha porixromak zoktem mol mellanat l'lem. Porigot kitli vaitt as l'li mhollear xetkarak ani tacha kuttmak zaipurtem jeunko pavanatl'lem. Axem astam xetkar dubllo zaun'nch urtolo.
k demvlam. Mhollear koigarikoronn choddlam. Lok vauracha sodner holl'lleam thaun xeram kuxin aila. Xeram vaddleant. Atam dexacho choddit adai koigarikoronna mukantr yeta. Itlem astamyi dexant sumar 58% lok krixi vauraddi zaunasa. Mhonntana bharotant xetkarancho sonkho gonnoni-i asa.
Zoxem bharot koso vividh dhormancho, vividh bhasancho ani somskritencho dexgi toxench nomuneavar belleancho dex. Bharotant thoraull belleanchi krixi kortat. Hantum bhat ani gomv promuk zaunasat. Eka dexant aplea lokak zai poddchi khannavorvi 80% vornim unnea promannar utpadon zata tor to dex totvaracho zata. 80120% promannar utpadon zata tor svoimpurnn ani tachaurnim choddit
42 Veez Konkani
utpadon zata tor choddtik (sorplos) sthanak pauta. Bharot svoimpurnn sthanar asa. Pattlea vorsamni bharotant xetkaroeancha minoten dakhleabhorit promannar khannavorvi utpadon zata. 200607vea vorsa 217 miliyon tton asl'lea khanna vorvechem utpadon 201617vea vorsa 275 miliyon tton'nak pavol'lem. Bharotant ut'tor prodex otyodhik roitank attapta tor uprantlim sthanam ponzab, horianno oni modhyoprodexak vetat. Xetkaroeam udexim boremponnam ani pachvi kranti: svatontrea uprant ekekach rajeamni mholl'lleabori xetkaroeancha boreponna udexim kanunam zaryek ailim. 1970 vea doxokant kornattokacho mukel montri zaunasl'lea deuraz orosan zari kel'lea bhu sudharonn kaidea marifat sobhar roit bhumyche mhalok zale. Svatontrea vellar surovilea vorsamni krixikancho sonkho chodd asl'lo tori
utpadonachem promann dexacha sorv lokachi bhuk thambomvchea titlem natl'lem. Svatontrea uprant zouhorolal nehorucha prodhan montriponnacha kallar krixek ani krixikank protsahit korcha “pachvea krantek” bunead poddl'li. 1960 vea doxokant ani uprant hea pachvea krante thaun dharall bellim pikoilim. Lalbohadur xastri unnea audek prodhan montri zaunasl'lo tori tacha kallar zovanank ani xetkaroeank ekach takdder dourn ‘zoi zovan, zoi kisan’ naro rochit kel'lo. Hea marifat zovanank ani xetkaroeank ut'tejit kel'lem. Indira gandhinyi xetkaroeam khatir zaitim yozonam zari kel'lim. Tichakhal asl'lea rajy sorkaramni zaitim krantikari mettam gheunko tinne umed dil'li. Tea uprantyi odhikar choloyil'lea choddunne sorv sorkaramni xetkarancha boremponna udexim kaide rochleat. Svotontr bharotant addolltem: 26 zoner 1950 ver zaryek ayil'lea dexacha somvidhana prokar dexacho harbar cholta. Utral'lea 71 vorsamni dexacha porjecho vixvas
43 Veez Konkani
somvidhanacher asa. Lokan dil'lea motamni xasokang rochit zata. Loka thaun xida vinchon ayil'lea protinidhink attapchem loksobha ani rajeancha xasokang protinidhimni vinchun daddl'lea ani thoddea nemit sandeank attapchem rajysobha – axem don ghoram aschem somsot (parlimentt) asa. Lok sobhent bohumot aschea paddti va paddtincha zomeacho sorkar adhikar choloita. Sorkarak rajysobhent bohumot asazai mhonn na. Axem na zait tor kaide rochunk il'lexe koxtt. Punn dexacha boroeaponna udexim hem borench. Atancha modi sorkarak loksobhent borpur bohumot asa tor rajy sobhent zaipurto na. Choddaut bohumot natl'lea sondorbhamni sorkaran kaide iteadi haddtana tacher bhasabhas korije poddta. Motodanant kaideank solvonnimyi labhyeta. Xetkar dexacha patticho konno tori atam odhikar choloiteleank tancha boroeaponnavixim poddon gel'lemna tor kitem faido? dexak svotontr labhtana asl'lo xetkarancho probhavo vorsam paxar zal'leabori
demvon aila. Kromenn ho probhavo koigarikodyomi apnnaunko sokleat. Sorkaryi koigarikodyomincha axekhuxenk soi galta. Ailevar fokot thoddea koigarikodyomincha tallak sori zaun addolltem choltastana, zai zal'leabori addolltem manddun haddunk tosole koigarikodyomi soktat. Krixi utpon'nancher dollo: bharotant krixi, oronny utpon'nam ani maslli pagpacho adai sumar sadde eknnis lakh korodd rupoi ani hea arthik vorsant hachi vaddaull 4% mhonn ondaz kela. Sumar 58% lok vividh nomuneancha krixent aplem jivit sarcha bharotant khannavorvecha utpadonank ani tancha porixkoronn koigarikenk vhodd bhovixy asa. Hangacha khanna vorvechi ani jinos vostunchi markett sogllea somsarant sovea sthanar rauta. Hea vibhagantlo chungddi vikroch utpadonacha 70% mhonnasor asa. Dexantlea koigarik voloyamni khannam porixkoronn koigarikencho vantto 30%vornim chodd. Utpadon, khamvcheak zamvcho upeog, roft ani nirikxit
44 Veez Konkani
vaddaull hea mapamni tulon kortana dexacha koigarikampoikim khanna utpadonanchi koigarik panchvem sthan apnnaita. Asolea krixi kxetrant boro munafo kaddunk dharall aukas aschem vajbi. Vhodd koigarikodyomincho ani korporett somstheancho dollo krixi utpon'nam, tanchi khorid ani vikreacher poddcheant noval na. Sorkar mhonnta xetkaroeanchi hitasokt - xetkar mhonntat tumkam korporett mog: modi sorkaran xetkaroeanchi hitasokt ani tancha utpon'nancha markett obhivrid'dechim karonnam diun tin kaide zaroyek haddle. Sorkaran xetkaroeanchi hitasokt mhollam tori xetkar hem patyeunko toyar nant. Tacho ud'dex vhodd koigarikodyomink labh korn dimvcho zaunasa mhonntat xetkar. Zun 5 tariker kaideam babtin arddinens haddtananch xetkar zage zale. Sumar 500 lhan-vhodd roitanchi songhottonam ott'ttuk zaun songhottit zalim ani tanchim magnnim kendr sorkara mukar dourlim. Zun 10 ver dexacha 600 jil'leamni hea arddinensacheo
proteo hulpaileo. Zun ani zulai mohineamni vividh rupar chollvolleo choloileo. Agostt 9 ver porot sumar 600 jil'leamni ‘zoil bhoro’ chollvoll choloili. Xetkarankodde somvad choloinastam kaide haddinakat mhonnon sopttembor 14ver protibhotton choloilem. Kaide korinakat mhonn porot porot vinonti keli. Sorkaran lok sobhent 1. Krixikancha utpon'nancho veapar ani vannijeodyom' ( vaddaull ani soulotai) 2. Krixikanchem (bollvont korchem ani rokxonn dimvchem ) korar, molancher axvason ani krixi seva 3. Gorjeche vostu (tidvonn) - he tin kaide loksobhent monddon korn sopttembor 15 ani 18 ver pas koroile. Teach 20 ani 22 ver tim rajy sobhent manddlim. Thoim bohumot natl'lea sorkaran virodh paddtimni motodanak ot'tai keleari dhvonimotan tim pas zaixem kelim. Kaideamvixim zaipurti bhasabhas cholonk na ani rajysobhent sarkem motodan zainastananch kaide pas keleat mhonntat thoddeo virodh
45 Veez Konkani
paddti. Sopttembor 28 ver raxttropotin kaideank doskot ghali. Xetkaroeancha khoinchyai protibhottonak sorkaran kan haloyinatlea uprant novembor 26 ver, somvindhanacha disa ‘ddel'li cholo’ protibhotton arombh kelem. Protibhottonkarank ddel'li provexak koblat mellanatl'lean novembor 30 tarike thaun ddel'licha goddimni te protibhotton choloitat. . Hea protibhottonant choddaut ponzab ani horiannache xetkar asat. Dosembor 8 tariker bharot bondh kelem. 2021 zoner 26ver ddel'lint asa kel'li ttreakttor roeali himsatmok zali. Xetkaroeanchim magnnim him zaunasl'lim: 1. Vixex somsot odhivexon apoun krixi kaide rod'd korizai. 2. Konixtt sosai mol (minimom' soportt prois) ani rajeamni utpadonam ghemvchem kanunatmok hokk korizai 3. Bellim khorid korunk edoll ascheo manddaulleo uromvcha babtin axvaxonam dizai 4.
Svaminathon oyogachi vordi zari korizai ani sorasori utpadon khorchacha 50% punni choddit konixtt sosai mol dizai 5. Krixi ud'dexank ddiselacha molant 50% katrap korizai 6. Varem gunnmott'tt niyontronn monddollek borkhast korizai, tea babticho 2020 odheadex rod'd korizai ani lumvlelea belleanchi mullkattam hulpayil'lank zulman ani xikxa dimvchem rauyzai 7. Hea khatir bondhit kel'leank suttka dizai 8. Elekttrisitti 2020 odheadex rod'd korizai, 9. Kendr sorkaran rajeancha vixoyamni nak chhepinaye ani odhikar vikendrikoronnak mohotv dizai 10. Xetkari mukeleancha virodh aschim sogllim prokoronnam (kesi) rod'd korizai ani bondhit kel'leank suttka dizai ani her vichar. Xetkaramlagim somvad cholounko sorkaran poilem inkar kelentori virodh paddtincho, madhyomancho ani herancho dobhavo choddtana xetkaramlagim ulounnem korinastana nirvog na zalo. Axem zal'lean xetkar mukheleamlagim ulounneak kendr sorkar opvalo. Hea prokar zoner 22 poreant doni
46 Veez Konkani
paddtim modhem ikra sut'tanchi ulounnim chol'leant. Suprinkoddtin dhorl'li novi vatt: tin kaideamvixim hea modhem thodde rajy sorkar, xetkari songhottonam ani heramni suprinkoddtint ritt orojeo dakhol kel'leo. Hacheuyr zoner 12 tariker oplem modhyontor tirp dil'lea suprim koddtin kaideanchi samvidhanik vorounni choloinastam porixilon korchak choug krixi ani arthikota tojfanchi ek somiti ghoddchem, hea somiten dha disam bhitor aplo vaur arombh
korcho ani don mohineam bhitor apli vordhi dimvcho ani tedoll poreant he krixi kaide omanotar dourchem ek vixixtt mett ghetlem. Somvidhanakhal somsotan nyai bhorit ritin rochl'lo kaido somvidhanakhal sarko na ani to lokacha mullbhut hokkank virodh veta tor to sogllo kaido va tache bhag rod'd korcho odhikar suprim koddtik asa xivai to omanat va rod'd korchem hokk fokot to rochl'lea somsotachem mholl'lli obhiprai thoddea somvidhan togoneamni, onbhogi vokilamni ani heramni ucharolea. Xivai kaideamvixim voroun polloinastananch kaide
47 Veez Konkani
omanot dourl'lem ek novo vixoi mhollam. Atam kitemyi sangonk koxtt: tin krixi kaideank rod'd korizai ani konixtt sosai mol (minimom' soportt prois) ani rajeamni utpadonam ghemvchem kanunatmok hokk korizai mholl'llea promuk magnneank xetkar chiddkon rauleat. Sorkaranyi kaide rod'd korina punn 18 mohinem omanat dourtam mhollam. Punn xetkar aikanant. Omanat dourl'lea uprant te zari korunk sorkar vatt sodhit mholl'lli bhirant xetkaroeank asa.
Axem zal'lean 2020 zuna thaun arombh zal'li ani bhovo korn ponzab ani horiannacha xetkaramni (her rajeancha xetkaranchea pattimbean) cholomvchi chollvoll hem boroitanam-i (zoner 29) chalu asa. Kaide rod'd zatole va na, kaim tori sodddodd zateli teavixim rakon pollezai. -ech. Ar. Allvo
48 Veez Konkani
Dha sovalam az kal ttomi lokamogall zatana mhoji urba nivta.... Punn gamvcho lok tachi vhollok ani mahet vichartana hamv urbest zatam. Atam i megojinak tachem sondorxon. Hamv ani ttomi toyar. Atam tumche mukar...
' tuka novea vorsache xubhaxoi pattoitam. Tuzo vaur vakhonntam... Tuji urba pugartam... Tuka borem magon thoddim sovalam...Novalam bhorit zap axetam' hamvem survat keli. ' achchi bat...' ' tum tti. Vi polleytai.. Tuzo peuritt hiro konn?' ' yogi'
' tuji vhollok koxi korije?'
'kiteak?'
'ddog ki bat asom.' mhoji chodd vhollok korinaka... Sovalam puro.. Hamv atam fildd vork korun asam. Bijhi...'
' thoim golatto zaina' ' tuka khuxi dil'lem ghoddit...?' ' tallio pettchem ani vati pettomvcheo...'
49 Veez Konkani
'alle modhem razoki-i haddinaka...'
sang...'
'na lokak zagrot korchem vidhan tem'
' nane mundino mukhyomontri' ' ugddasant urchem ek vaky sang'
' korona vixim' 'keom rona'
' nonoge eroddu tingollo mogu ide. Muru tingollo mogu ide...'
'fosondechi randvoi?'
' oyeo tum bhexttem sotoitai'
' kot'tembri soppu..'
' magir kitem sangom... Pondra lakh... Geas...Achche din... Hupp....'
' kiteak?' ' roit frotibhotton kortat...?' ' ti ratim bara vorank mellta' ' tankam atam sagvolli na. Roza...' ' tuji posondai?' ' muklo frodhani konn?' 'minni minni pouddor' ' nomo nom' ' khoim mellta?' ' kangresa vixim tuji abhiprai?' ' kumara lagim mellta..' ' kangresak atam rahu(l) kal' ' tum sodam hascho ek ddailog ------------------------------------------------------------------------------------
50 Veez Konkani
Martyr’s Day: Recalling Gandhi’s Vision of Freedom and Liberty as Creating an Inclusive, Plural, Tolerant India with a Sense of Humour!
On 30th January, 2021, we mark the 73rd anniversary of the very date when Mahatma Gandhi was assassinated by someone who did not share his vision of an inclusive and plural India. The PUCL would like to mark this important date by remembering the values which Gandhiji stood for which are under
threat today. We want to remember a Gandhiji which the current establishment would rather forget, namely someone who was deeply committed to the ideal of ‘political freedom’ which was not just ‘freedom from the British’ but a
51 Veez Konkani
commitment to fundamental values and principles. For Gandhiji, “Civil liberties consistent with the observance of non-violence are the first step towards Swaraj. It is the breath of political and social life. It is the foundation of freedom. There is no room there for dilution or compromise. It is the water of life”. It is this commitment to civil liberties which we need to uphold in the contemporary context. An essential dimension of civil liberties is the freedom of speech, expression and association- all of which are under attack today. We live in an egg shell democracy where ‘hurt sentiments of a community’ as well as state intolerance of criticism are reasons to shut down speech. The words of Gandhiji give us a sense of moral clarity on how we should approach this question of a state and community quick to take offence to speech they consider ‘offensive’ or ‘seditious’. As Gandhiji put it: “Liberty of speech means that it is unassailed even when the speech hurts; liberty of the press can be said
to be truly respected only when the press can comment in the severest terms upon and even misrepresent matters…. Freedom of association is truly respected when assemblies of people can discuss even revolutionary projects”. This commitment to speech as form of truth telling to the state, where the individual lays bare the injustices of the state is best seen in the famous Ahmedabad trial when Gandhiji was prosecuted for sedition. Gandiji had written a series of articles lambasting the colonial state making the case that, ‘We are challenging the might of this Government because we consider its activity to be wholly evil. We want to overthrow the Government. We want to compel its submission to the peoples will. We desire to show that the Government exists to serve the people, not the people the government”. For this writing Gandhiji was prosecuted under Sec. 124-A IPC, for sedition, which under law is ‘exciting disaffection against the state’. Gandhiji’s response in Court was to plead guilty and make a
52 Veez Konkani
statement which challenges the sedition law under which he was prosecuted. He says: “Section 124-A under which I am happily charged is perhaps the prince among the political sections of the Indian Penal Code designed to suppress the liberty of the citizen. Affection cannot be manufactured or regulated by law. If one has no affection for a person or system, one should be free to give the fullest expression to his disaffection, so long as he does not contemplate, promote or incite violence... But I hold it to be a virtue to be disaffected towards a Government which in its totality had done more harm to India than any previous system”. One hopes that the message of Gandhiji resonates far and wide, reaching the ears of those in power that ‘affection cannot be manufactured by law’ and that if the citizen has ‘no affection’ towards the state, she must be free to give vent to that ‘disaffection’ as long the expression is non-violent. Another aspect of Gandhiji we wish
to remember is that when the British enacted the Rowlatt Act which authorized preventive detention and denied detainees the right to legal representation, Gandhiji was outraged. He began the nationwide civil disobedience movement to repeal the draconian Rowlatt Act as according to Gandhiji the state had no right to lock up its opponents without trial and without legal representation. Today we have in place a law which in every way parallels the Rowlatt Act, namely the Unlawful Activities Prevention Act (UAPA). The state has used it as a tool to detain its critics as seen by the arbitrary and malicious arrest of sixteen human rights activists in the Bhima Koregaon incident as well as the continued detention of the constitutionally minded and democratically committed antiCAA activists as well as human rights activists in all parts of the country including Kashmir. The state has more recently invoked these provisions against the farmers who are protesting against the farm laws as well. In short, the message is clear. Opponents of the state will be
53 Veez Konkani
targeted with the draconian UAPA. Those arrested have not been released on bail and some of them have spent over two years and more in jail. Remembering Gandhiji today is to commit ourselves to fighting against this unjust law and demanding `repeal of the UAPA’ and the release of those unjustly incarcerated. Finally, in remembering Gandhiji we would not like to forget that Gandhiji was not just a brave freedom fighter with an indomitable commitment to the basic freedoms which define what it is to be human, namely the freedom to think, the freedom to protest and the freedom to worship, but also a human being with an impish sense of humour. Sarojini Naidu jokingly called him ‘Mickey Mouse’ because of the way his ears stuck out and he himself was not averse to cracking jokes. When he met King George V and a reporter reputedly asked him why he had so little clothes on, Gandhi is said to have remarked, ‘The King has enough clothes on for both of us’.
Why we would like to remember the mischievous Gandhiji especially today is because, Munawar Farooqui, a young comedian from Gandhiji’s own state, languishes in jail because he dares to crack jokes at the current political establishment. Ironically Munawar was arrested by the MP police for a comedy programme which did not even take place! The dark tragedy of the police abuse of law is mirrored by the High Court refusal of bail on the ground that no one can be permitted to offend religious sentiments, unmindful of the fact that the alleged offensive statements had not been made. It is a sad commentary of our democracy that today comedians of all stripes and hues find themselves under unprecedented attack as the state has lost its sense of humour and comedy is criminalised. We would like to commemorate the values Gandhi stood for by demanding that the state ·
Repeal the UAPA
· Release all those falsely arrested under UAPA
54 Veez Konkani
· Stop using UAPA as a tool of harassment
and over a hundred organizations and #REPEALUAPA
· Respect the constitutional right to freedom of speech and expression
--------------------------------------Dr. V. Suresh, Advocate National General Secretary, People's Union for Civil Liberties (PUCL) Faculty - Founder Trustee, Barefoot Academy of Governance Director, Centre for Law, Policy & Human Rights Studies Hussaina Manzil, III Floor, 255 (Old No. 123), Angappa Naicken St., Chennai 600 001 Ph.: +91-44- 25352459 Mobile: +91-94442-31497
·
Develop a sense of humour J Sd/-
Dr. V. Suresh, General Secretary, PUCL & on behalf of PUCL, #StandWithStan
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
55 Veez Konkani
Mhaka sodam-i dhosta dubavo.... Mhaka sodam-i dhosta dubavo az asam, faleam na hamv. Ang nagddem, munz penkttar loz disanat l'li ten'nam... Az silk, rosm', sutt butt man - moread, poixeank horaz. Magnnem, prachit, amori ters songim ekvottamvchi sanz... ' preyz do lordd' bobatt az demvchar boglen korta gaz. Mitt, mirsang, chettnni pez kuttmant ekvottacho bhand poixeamni molaitat monxaponnak opunn apnnak, devo somestank. Maka sodamyi dhosta dubavo az asam, faleam na hamv zamvchem sogllem zamv deva.... Tunch pavo. _ ponchu bonttvall 56 Veez Konkani
Roila khell zaki poki roki vikki soglle songim mell'lle eklea pattik eklo dorun roila khell khell'lle. Muklo zaki chalok zalo hat tonddak dorun zuku zuku avaz korun gaddyek mukar vorun. Zuli mil'li jil'li el'li zalim gaddye ddobbe gardd hatim bautte ghevun degen zale ube. Zuk chuk zuk chuk gaddi vegan damvli zuk chuk avaz korun sogllo vaddo gumvli. -ayonsi paloddka 57 Veez Konkani
biddi dhumvor biddi bandun sangata sopnnam bandchem titlem sulobh nhoim jiun bandunk sangat dil'le biddiek mamyn mhojea kanttallonk suru kel'lem putachea kuddantlean dhumvor nakak apttatana ekek biddiek uzo lagoun vonttani dourn dhumvor voddtana bandl'leachem pott thondd uronk hamv kednamyi magtalom mhojea biddie bhitor thoddim chirmutton urlolim kounam dhom'm' bandun urleant naka atam tem sodda tem dhumtte vornim chodd opai zaunasa kon'noddo: mull kovi muad -osunta ddisoza, bozal 58 Veez Konkani
59 Veez Konkani
60 Veez Konkani
Roita Zoit sojer omor urotolo bonduk dhorocha sojerak ghalo tor gullo godd rakta konn?
roitachim dukam kaddlear dex upvaxim morotolo
nangor dhorocha roitak marolo tor bhalo xit dita konn?
dexa goddir vom-i ghal kantteanchi kaddinaka gadeak ghal'li vom-i roitachi goddir sojer jiklear dexak mellchi jik roita bhum-i viklear lokak mellchem vik
sojera hatim nangor dilear gade to kosina roita hatim bonduk dilear loddayek to vochona sojerak goddir uboi roitak xetant soboi
zhuz zalear dexam pillchem bollvontanchem zoit kaide kelear bhum-i gillche okhrek jikcho roit
sojerachi bonduk kaddlear
-sivi, lorett'tto
61 Veez Konkani
Ambot Theek Bangda (Mackerel) Curry
This recipe is inspired by my mother. A beautiful curry that is a symphony of South indian spices and flavours and the essense of our blog
title Ambot theek�� which basically means tangy and spicy. Back in the 60s when growing up our mother used to make this curry and it was an all-time favourite! mackerel curry along with red rice and a vegetable on the side. Whenever we make this curry it takes us back 50 years when life's simple pleasures were all about enjoying fish curries made by our mum. So here is the recipe. We really do hope you enjoy it!
62 Veez Konkani
Ingredients: 1) 1 kg Bangda (Mackerel) 2) 8-10 Kashmiri chillies 3) 1 tbsp coriander seeds 4) 1 tsp Cumin seeds 5) 1 tsp mustard seeds 6) 1/2 tsp ajwain seeds 7) 10 pcs fenugreek (methi) seeds 8) 1 tsp black pepper corns 9) 1/2 cup grated coconut 10) 2 medium onions finely sliced lengthwise 11) 4 pcs green chillies (slit lengthwise) 12) 1 inch ginger cut into lengthwise 13) 2 cloves garlic crushed 14) 1 sprig curry leaves 15) 1 tbsp tamarind paste (or as per taste) 16) 1 tsp turmeric powder Recipe: - Dry roast Kashmiri chillies, coriander seeds, cumin seeds, black pepper corns, mustard seeds, ajwain seeds and fenugreek seeds. Roast it on medium flame and keep stirring to avoid burning of ingredients as this give it a sour taste. Once done keep aside to let it cool. - Roast coconut with turmeric
powder and keep aside to let it cool. - In a mixer grinder first prepare fine powder of roasted spices. Do not add water. - In the same mixer next add fried coconut and make fine powder without adding water - In the same mixer add one onion, garlic, tamarind paste and 1 cup of water and grind to a fine paste - Take a clay or earthern pot (kundlen) or any other vessel if you
do not have clay pot, add masala paste and sufficient (as per consistency of curry) and mix well. - Add one sliced onion, ginger, green chillies, curry leaves and salt stir well and take a boil on medium flame - once curry is boiled add Bangda (mackerel) fish stir gently and take one more boil on medium flame. Switch off flame and allow for some time to absord curry into the
63 Veez Konkani
fish pieces to taste better. serve with boiled rice and any
vegetable dish as a side dish.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2-3 koppam hun udak 2 torneo mirsango 1 ttispun sasamv il'li konnpir bhaji
Upma
il'li sakhor il'lem mitt korchi rit:
zai poddcheo vostu: dedd kop rulamv (mottem) 1/4 " alem 3-4 ttebl spun tup vo lonni 1 ttispun udd'da dall 2 tallio beva palo 1 piav 2-3 ttebl spun bhazl'le bhum-i chonnem
eka aidanant lonni vo tup ghaln rulamv borem bhazun vingodd dour. Eka aidanant il'lem tel dourn sasamv ani beva palo, udd'da dall, bhum-ichonnem ghaln bhaz. Taka piav, torni mirsang, alem, konnpir bhaji ghaln bhorxi. Piav movo zatoch il'lem udak, sakhor, mitt ghaln borem khotkhatai. Uprant bhazl'lem rulamv ghal. Sukhem zatasor challn bhum-i dour.
64 Veez Konkani
------------------------------------------------------------------------------------
Amim grest zaunozo? ddolor mhonnasor vaddli. Adlea oprel thaun zuloi poroeant koroddamnim lok aplim kamam hogddamvn kongal zalo. Zayit'tim lan bijnesam bondh poddlim. Don pauttim jeunko vande zal'lo lok sorkarachi mozot magon roddlo. Oxem astanam, hea mha-grest zonnanchi ast koxi osi vaddli?
(filip mudarth) methyu 19:24; porot hamv sangtam. Eka unttak suvechea dolleantlean rigonk solis zait; punn, eka grest monxeak devachea razant rigonk koxtt martit. Mhonnje kristamvamnim dublle zaun uroje-gi? anim amchea modhem zo konn grest asa taka khonddit zaun sorga-raz favo zamvchyem nangi? ailevar, ek khobor aili: mhaorob potinchi ast hea korona mohamari vella da lakh vis hozar korodd (10,20,00,0 0,00,00,00,00) omerikon
girest asl'lo anim girest zata mhonn ek samany sangnnim asa. Hachich purok sangnnim zaunasa, dubllo dublloch urota. Mhollear, dublleak ken'namyi salvosamv nangi? somsari jinnient hi dubllikai ek vatt sorgar grest zaunko? mhoka ugdas yeta bhurgea ponnar amcho vigar toxem xermamv sangtolo. Tachye promannem, grest zamvchyem ek mha-patok. Punn, misachye akrek igorjik dan dil'leanchi pott'tti vachun zatoch, hea grest daninchyer devachim dharall besamvam poddom mhonn magtolo. Amimyi, ek amchea bapa, ek noman mori tanchye khatir
65 Veez Konkani
magteleamv, vigarachea humke promannem. Borench, grestamnim devak dina zalear, anim konnem dimvchyem? thoddeam vhorsam uprantli, hamv bomboit vosti korn asl'lea toullchi gozal hi. Kanzur gamv mhonn ek firgoz asa. Hye firgojichea eka vaddeant mhoji kottri asli. Aitarachea bodlek sonvora sanjyer misak gelear kaido palll'lea bhaxen mholl'lli dotorn toullchi. Hea sonvorachea misak ’lokol’ nohim asl'le hazor zatele. Choddtavo, hea gamvant novench yeun vosti kel'lo moharaxttra bhailo moratti bhas nennam asl'lo punn igorjichye kaide pallcho bhauddti kotolik lok. Ho lok ijmol ghaltolo, bohuxa lokol monxeam pras chodd. Punn, vigarak mell'llelea ijmolant tropti natli. Dekun, xermamvar ह्य क ां जूर ग ां व ल पववत्र आत्म च श प आहे mhonn dursonchyem sodanchyem zal'lem. Mhollear, dubllikai devachea xiropa vorvim mhonn tachi xikounn. Onyek ritin arth korcho tor, grest zaya anim chodd-anim-chodd ijmol ghala. Oxem, sorga-raz ’bukk’ kora!
sorga razant sitt bukk korcho irado natlo tori, grest zaije mholl'llo monobhavo mhojye thoim ubzonknam mhonnyet. Sadarnn, paunni jinni akeyr zal'li Rich Dad Poor Dad pustok mhojea hatant
poddtonam. Vell utron gelo mhonn poscheat'top pamvchye xivai dusrem kitench kel'lem nam. Karonn, prai pon'nas mikvotonam, orthik budbontkai mholl'lle vichar somzoleari, aplye jinnient te attapunk ’dhoir’ pavonk nam. Sobar karonnam asot: bhurgim vhodd zalim anim yunivorsittik gelim. Tancho xikpacho khorch matea voilean gelo. Zoddi pras chodd khorch dekun ’vatt bodlunchyem’ mhollear asleli ardhi bhakri kaddn uddomvchye bhaxen. Sarkem mu? dekun eka Poor Dad k zottpott Rich Dad zaun bodlonk sulobh nohim. Tiyi, unttan suve dolleantlean paxar zal'li tosli koxttanchi gozal.
66 Veez Konkani
Mhollear, risk gheunko hamv toyar nam zalom. Hench forok mhojea anim heam mha-orob potim modhem. (hamvch nohim, mhojeam tosleam sorv Poor Dad manayanchi gozal hich). Jinniechye vatter chomkotonam, zonkxon ailem; vatt komychi dhorchi? davigi, ujvi? nam, xida mukar ya. Zoxem cholon ailam toxem. Dekun, dubllo graik dubllo urota. Dauye vatter kitem asa? anim, ujvye vatter? poilem, heam vinchounnem vixim mahet nam. Dusrem, mahet labtonam, vinchounn korunk dhoir pavanam. Bhyem; foil zalom tor? osolem bhyem, amim mosor pamvchea team mha-grest orob potink nam. Thodde tanchea purvozamnim gel'le vatten choltat. Tanchye Rich Dad dhoiradhik, mehenti anim mahet-dar. Muklem zot gel'le porim pattlean veteleacho, tancho, nangor. Noxtt uttomvchi risk tanchea rogtant asa. Tori, poilea pauttim Rich Dad ponchang ghal'lo nangi? zayit'te asot mhonntam hamv. Amcheach namnnechea dhirubhai ambanik
dakleak ghemveam. 100 chodor futt suvat asli tachye bomboichye kottrent ji eka dublleamnim vosti korchye chalint. Zaleari, yemenant pettrol pompar ett'ttenddor mholl'llem ’surokxit’ kam' soddchyem dhoir tannem apnnailem. Dusrem bomboichea bazori vottaramnim, lugttam vollcho kochcha mal reyon sutlli, aplye hat-ghaddient gheun dukonam thaun dukonank lottun voron vikro korocho mamuli vear tannem suru kel'lo. Tachem dhoir polleya. Solvonnechyem bhyem taka dislem nam. Osole pioneer zaunasot khore Rich Dad. Az amcho sorokar ombanichea bolsant poddla mhonntat, tachea putachea mha-girestkaye vixim "koroz " kaddtele sokkodd. Mukex ombanichi prostut ast 65 orob korodd rupoi mhonn forbs lekh
67 Veez Konkani
ghalta. Taka amchea desacho odhik girest monis mhonn volaita. Hi soglli ast purkanchich nohim. Aplea bapoin dakoyil'lye vatter dhoiran, thirasonnent, vhodd minoten anim mha-budvontkayen chomkon tannem zoddleli. Dhirubhai grest nohim; amam sarko dublloch. Mhollear, dubllean dublloch zaun uraje mhonn nam. Sondrap amkam sodhun yenant. Konn dubllo sondrap sodhun veta, anim aplem sorv ton mon dhon tea sondrapancho upyug korchea iradea pattlean laita, to jiktolo khonddit. Mhonnje ast konnemyi zoddieta. Konneyi grest zauyeta. Tosolo nichevo korunk zai. Nichevo poilem mett. Nicheva thaun irade ubzotat. Irade ’नॆक’ zaunko zai. Peleak mostun, ponda ghalchye tosle nohim. Horyeka iradea pattlean hikmot anim torkib zai. Torkib apnna koddhem asoje mhonn nam. Tosole torkib asl'le punn hikmot natl'le zayit'te zannari asat. Tankam aplea kompnnent favotea hud'dhear kamak dourunk zai. Hea kompnnenk amim korporett mhonn
holkitamv. Korporett ek nalisayechi vyousta nohim. Atanchea kallak favo zal'li arthik vyousta. Heramnim ubhem kel'li hi vyousta cholon vorunk ghorjechye Poor Dad zannari vajbi molak bazorant melltat. Tankam zai toslo sondrap he korporett ditat. Girestkai koxi ubzota mholl'llem soval udeta. Ek daklo ditam. Rakex zunzunvala hem namv konnem
aikonk nam? ho bomboi chorch gett siddenhem' kolejint xikon astanam, aplea Poor Dad bapoi thaun panch hozar rupoi rinn gheun hixea bazorant nivex korunk laglo. (tachea poilea disa, senseks 150 aslo. Az 50,000 k mikvola.) bomboint inkom' tteks komixonor hud'dheak tacho bapoi pavol'lo tori, rakexan zoddleli girestkai polletanam, to Poor Dad ch. Tachi ast kaimch nohim.
68 Veez Konkani
Zayit'team vorsam thaun, rakex nivexincho mha-guru zala. Mahetvont nivexi taka aplo Rich Dad mhonn lekun, bazarant tannem kaddchyem horyek mett lagxilean parkitat. Inddiacho varen bufe mhonn volaun, to koslo hiso molak gheta anim koslo vikun munafo zoddta (thoddea pauttim luksann zata konn'nnam) ti khobor dourtat. Tacheo hikmoteo vaprun zayit'te grest zaleat. Pattim hea lekonachea matalleak vechem tor, amim kiteak grest zaunozo? grest zal'lench ’monxeaponn’ soddije mhonn nam.
mhollam, impossible nohim. Methyu 19:16-30; grest tornatto apli ast vikun dublleam modhem vanttunk raji zalonam. Dekun to bezarayen pattim gelo. Monxeak apli astichi horbos asa tem sohoz; punn, deva thoim kitench osadhy nam. Girestkai akrecho irado nohim bogar ek bollvont hater monxeaponn vagounko. Monxeaponna vortem dhorm' nam. Sorg asa gi nam tem konnem pollelam? punn, hye jinnient ’yemkondd’ amim polletamv. Bodlek, hangach sorg rochunk amkam sondrap dita girestkai. Poixanchi as zai, vos nohim. the whole thing is that सब्से बड रुपैय .
Untt anim suve-dolle hi ek vopar mhonn ghemvchi. Solis nohim Khorench? mukar vacheam. -----------------------------------------------------------------------------------
The Rank Ceremony for the NCC Cadets was held at St Agnes College (Autonomous) 69 Veez Konkani
Mangaluru: On 28th January 2021. Lt. Col. Amitabh Singh1 Administrative Officer, 18 KAR BN NCC, MANGALURU was the Chief Guest. The programme was started by invoking God’s blessings. The dignitaries were welcomed by Lt. Gayathri B.K, ANO of Army Wing. Ranks were conferred to the cadets
of both Army and Air wing by Lt. Col. Amitabh Singh the Chief guest and Sr Dr M Venissa A.C. the Principal.
70 Veez Konkani
Rank of Senior Under Officer rank was conferred to Bhagyashree and Junior Under Officer rank was conferred to Ananya, Ranks of
Company Quarter master, Sergeant ranks (Five), Corporal ranks (Ten) and Lance Corporal ranks (Ten) were conferred to the cadets of Army wing. Rank of Cadet Warrent Officer was conferred to Neha S Rao, Sergeants ranks (Three), Corporal ranks (Three) and Leading Flight Cadet (Four) ranks were conferred to cadets of Airwing. The Chief Guest addressed the gathering with his words of wisdom and past experience. He spoke about the current situation in the world due to
the Covid 19 pandemic and how all have been successfully able to cope with it. He also congratulated the cadets for their achievements and motivated them to take up careers in defence forces. Sr Dr M Venissa A.C, the Principal of St Agnes College, in her presidential address inspired the cadets to reach their goal and fulfill their dreams. The vote of thanks was proposed by Dr Hithakshi Anand, ANO of Air wing. Cadet Trisha Shetty compered the programme and the programme was concluded by singing the NCC song.
Sinddikett beankacho nivrit't ddijiem', goudd sarosvot brahmonn somazant otyut'tom' boroupi, inglix,
71 Veez Konkani
kon'noddo ani konkonni sahiti, hea tini bhasamni xemboramni pustokam boroyil'lo vyokti kin'nigolli gonnex molyo gelea hofteant devadhin zalo. Ponchkadayi potreker boroyil'li tachi konkonni kadombori ’toposvini’ poilem jiesbi konkonni pintur zamvn bhair ayil'lem. To sobhar potramni varta, lekhonam, borpam boroun aslo. Tachea mornna thamvn mongllurchea konknni somajek oti vhodd noxtt sombhoula. Tachi ontim' vidhi kin'nigollint zoner 15 ver choloun vheli. ---------------------------------------
dda| sonjiuni kenni hankam sanddun gelo. Tachi ontim' vidhi budvara sokallim moddgamvant choloili. Tachea mornna nimtim gõyam konknnek oti vhodd mar bosla. Aplea gõyancho ani konkonnicho tacho paxamv palvala. Ek torunn zhuzari gandhinehorucho oti mogall vyokti zamvnaslo. Tannem pondrallem "novem gõy’ survatil'lem tem uprant "gõycho mog" mholl'llea namvar hofteallem kelem. Tachea potranimtim zal'lo noxtt bhorunk tannem 67 disanchi padoyatro gõyadyont choloyil'li. Kellekoran 25 pustokam boroyil'lim ani tachea ’sotacher mhoje proyog’ pustokak konknni sahity okaddemin proxosti prapt kel'li.
gõycho kheat suttke zhuzari ani pokka gandhivadi gurunath xivaji kellekor gelea hofteant aplea 91 vorsam prayer, mongllara zoner 26 ver devadhin zalo. To put somir ani dhuvo dda| chitra zhuvarkor ani
Tachi ti durdixtt dexadyont konknni uloupeank samballchi konne tori mukharunk zai mhonn vhorti axa asli. Tannem nehru kendr - somstho nagorikotvek tosem nagorikam thoim xikap vaddounko mhonn survatil'lem raieant. Hea uprant
72 Veez Konkani
govadyont nagorikanchim klobbam ani xikpa somsthe vistarun'nch gele. Tannem mohatmo gandhicher "koxxi axxil'le gandhiji?" mholl'llem konknni pustok ani to ek
konknnentlo sahity okaddemi proxosti vijez boroupi zamvnaslo. Hem tachem pustok agost 29, 2020 ver ugtayil'lem ani haka gĂľycho prokheat konknni sahiti, kovi nagex kormallin prostaun likhl'lem.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Presentation of Shri KT Venugopal National
Kapasama Media
Award-
2020 by Gopal Shetty, MP
Mumbai, Jan.24: Journalism needs to respond to the sentiments of journalists, recognizing that journalism is an essential lifeline to society. Journalism is a force to be
reckoned with, and the challenges of such developments can only be solved by quality journalism. We
73 Veez Konkani
Convention Centre, Mogaveera Bhavana, MVM Educational Campus, veer Desai Road Andheri West, Mumbai was the Chief Guest at the Kannadiga Journalists Association's Second Award Ceremony of Shri. K.T. Venugopal KPSM Rashtriya Maadhyamashree Aaward-2020 presented by the Kannadiga Patrakartara Sangha, Maharashtra.
must try to promote the journalists without going into the role of loyal journalists, said Gopala C.Shetty, Hon’ble MP, North Mumbai Lok Sabha Constituency. Mr. Shetty inaugurated the Annual Award ceremony of KPSM at the MVM Smt. Shalini G.Shanker
Mogaveera Vyavasthapaka Mandali Mumabi, President K.L Bangera was the Guest of Honor. The event was chaired by Journalists Association President Rons Bantwal. Chairperson Award Committee Dr.Sunita M.Shetty along with Gopal Shetty present Award to G.K Ramesh, a veteran Kannada journalist in Mumbai and former Editor of Mogaveera magazine and congratulated him. This accolade has warned me again in my retirement that journalism is universal. It is an honor to be remembered for a lifetime. The award is a testimony to the fact that people keep an impartial service
74 Veez Konkani
journalist alive. This admiration for professionalism has enhanced prestige and responsibility said G.K Ramesh. further he also said, "I would like to thank the KPS Maharashtra, which recognized me in the memory of my close friend late journalist KTVenugopal. It is unfortunate that journalists have to live with a tension rather than a pension. The current trend of journalism that has spurred the upliftment of society is threatening to undermine the well-being of society. If the press is to remain strong, then the media will have to act in a manner that does not betray the confidence of the public. It should be the duty of every journalist Rons Bantwal said in his presidential address. K.T Venugpal’s son Vikas Venugopal (Late Smt. Tulsi Venugopal), the main sponsor of the Award conveyed his message by social media to Award winner and congratulated him. The beneficiaries of the journalists association are the Billavar's
Association Mumbai president, The Ex. Chairman of Bharat Bank, Late Jaya C.Suvarna, Patron Member of the KPSM Late M.B. Kuckian, Ex. Jt. Treasurer of KPSM Late Suresh Acharya Pialar, Senior journalist from Karnataka Late Bannanje Govindacharya were devoted Shraddhanjali and all the journalists who had passed away. The dignitaries of the Mogaveera Board include Harish Putran, Lakshmana Shriyan, Devaraj Bangera, Mogaveera Bank President Sadananda Kotian, Preeti Harish Shriyan, Mohan Marnad, Adv. R.G Shetty, Vasant K.Suvarna, G.T Acharya, Sudhakar Karker, Naveen K.Inna, S.K Sundar, Dr. Bharatkumar Polipu, Chandrashekar R.Salyan Abudabhi, Omdas Kannangar, Advisors of Journalists Association Surendra A.Poojary, Sudhakar Uchil, Special Invitees Adv. Vasantha Kalakoti, Gopal Trasi, Savita S. Shetty, Executive Committee members Vishwanath Poojari Niddoddi, Jayant K. Suvarna and others were honored with a souvenir.
75 Veez Konkani
Journalists Association Hon. laureates. Anita P. Poojari Takode Treasurer Nagesh Poojary Elinje performed the event. Hon Secretary welcomed the gathering. Chairman Raveendra R. Shetty Thalipady of Patrika Bhavana Committee proposed vote of thanks. G.K Dr.Shiva Moodigere made the Ramesh’s Family Members were propositions. Hon. General present and congratulated him. The Secretary Ashoka S.Suvarna program concluded with the introduced the guests. Special National Anthem. Invitee Member Sa. Daya introduced the awardee. Treasurer -Rons Bantwal, Mumbai Dr. G.P Kusuma congratulated the ------------------------------------------------------------------------------------
Raia zali ‘Konknni Vachop Spordha’
Raia : Dalgado Konknni Akademin ghoddoun haddloli Konknni Vachop Spordha vhodd umedin Raia hanga zali. Hi spordha 76 Veez Konkani
ghoddoun haddunk Neves Saibinnichie Firgojecho Padr Vigar Conceicao D’ Silva hannem tenko dilo. Thoincho Padr Kur Pedro Costa hannem vachpiank umed haddli. Sogllim mellon 21 zonnamni spordhent vantto ghetlo. Hea vellear Vincyn sanglem, Dalgado Konknni Akademi Konknnichie Romi lipi khatir vaurta punn Konknnichia sogllia lipink man dita. Romi lipichie udorgoti khatir tinnem zaite upkrom’ raboileat, tantuntloch ek zaun asa ‘Konknni Vachop Spordha’. Aichea Inglezi fattlean dhanvtolea sonvsarant, amchea kallzamni Konknnicho mog jivo urcho ani amchea sodanchea jivitant ami Konknni vaporchi mhonn ganvam-ganvamni vochon ami lok-zagrutai kortat. Vachop spordhentlean Konknni vachchi ami goddi nirmann kortat. Eka kallar romanxichio hozaramni proti khoptalio punn tem chitr aiz nam. Amkam Konknnicho mog nam mhonn nhoi, tor amche koddem zaitim sadhonam asat jim amcho vachpacho vell chorun vhortat. Pustoka oslo ixtt nam mhunnttat,
vachop spordhentlean hich bhavna zagouncho ami yotn kortat. Porthun ek pauttim Konknnintlean tie sonkhyen vachpi toyar zaunche nant hem ami zannantuch punn zata title yotn korit ravop ho axevont mon’xacho aunddo asa. Konknnichi Romi lipi ghottmutt zaum ani ti aplea manacho patt zoddum hi Akademichi mokh asa. Padr Coceicao D’ Silva ani Padr Haster Ferrao hannim-i hea vellar aple vichear manddle. Padr Kur Hasten Ferrao ani Henrique D’ Souza hannim porikxokanchi zobabdari sambhall’lli. Hie spordhent Fermina Reveredo hika Poilem Inam’ favo zalem. Dusrem Inam’ Venita D’ Costa hika zalear Tisrem Inam’ Roicy Cardozo hika favo zalem. Francisco Fernandes ani Swetra Mendes hankam Umed Vaddovpi Inamam bhettoilim. Vincy Quadrosachea fuddariponna khala zalolie hie spordhechem sutrsonchealon tannench kelem. Abhishekh Dias ani Kevin Noronha hannim spordhechi soglli manddavoll
77 Veez Konkani
sambhall’lli. Padr Vigar Conceicao D’ Silvachea hatantlean inamanchem ani promann --------------------------------------------------------------------------
99-year Mangaluru’s Chief Traffic Warden
potranchem vanttop zalem. -Vincy Quadros, Goa of tireless effort leaders like Mahatma Gandhi, Vallabhbhai Patel, among several others. “Therefore, we owe our freedom
(CTW) hoists National Flag on Republic Day at St. Agnes College
and privilege of hoisting the national flag to the sacrifices of such great leaders and we must live up to the spirit of democracy,” he said. Addressing the students, faculties, and parents, Joseph (Joe) Gonsalves reminded the gathering that the Indian freedom was the byproduct
Popularly called Joe, the CTW unfurled the Indian National Flag and also received Guard of Honour from the Senior Wing of National
78 Veez Konkani
Cadet Corps (NCC), Army, and Airforce. The veteran leader who in 2015 was enlisted to serve as the Chief of the Traffic Warden Squad by the Mangaluru City Police said that age must never be the criteria to serve the community. “I was 94 when offered the position of CTW. But I had faith in myself and I was committed to serve the people for community,” he said.
Republic Day event, Joseph was also part of the event that oversaw the distribution of Merit Scholarship to 76 students by the St. Agnes College Management. In the backdrop of COVID-19, the limited gathering of participants was advised to maintained social distance and wear mask at all times.
Guest of Honour, Sr. Dr. Lydia Fernandes AC, President Sr. Dr M Venissa AC , Sr Carmel Rita and Sr In the backdrop of the 72nd Dr Olivia were also present during the occasion. ------------------------------------------------------------------------------------
SAC organised “Chem Connect”
Though the global pandemic made it quite challenging to keep our students motivated towards
learning, the technology and online tools for communications gave us the way in pursuing our mission of keeping students interested and engaged towards learning. The Department of Chemistry at St Aloysius College (Autonomous), Mangalore has been organizing
79 Veez Konkani
intercollegiate competitions for PU students over the last 10 years, and this year the department organized ChemConnect – ‘Igniting Young Minds’ a 3-day online competitions from 5th to 7th November, 2020 to create interest and awareness towards Science - Chemistry in
particular. In order to felicitate the winners of Chem Connect the valedictory programme was organized on 30th January 2021 at Fr L F Rasquinha Hall, LCRI. The programme began with a prayer led by the St Aloysius Post
80 Veez Konkani
Graduate students, followed by welcome address by Dr Ronald Nazareth – HOD of UG and PG Chemistry Department where he said “This College is known for all round development of the individual, promoting extracurricular activities, along with achieving academic pursuits and with your presence in our campus for the first time after 10 months we are sure that we are gradually creating more and more opportunities for the students to come into the campus. Department of Chemistry, St Aloysius College, Mangaluru believes that the basic science especially Chemistry is the way ahead in research and every other walk of life. The Department is involved in Chemistry Popularization programmes in the past few years. As a result of this, there increasing trend in the students opting for Basic Sciences and this year the science courses in the College reached the full strengths in all the sciences departments for undergraduate programmes. It is heartening to observe that many academically
oriented students take up basic scienceand also the college continuously organize programmes to give them a direction to choose their career in science”. Dr Nazareth further said,” I feel proud to say that St Aloysius College is ranked 22nd at the All India Level for Science programmes and these programmes are ably guided by our Directors Dr John D’Silva at the UG level And Dr Richard Gonsalves at the PG level. Today a lot of debate is going on the concern that basic Science seems to be losing out to other disciplines, particularly the professional courses in attracting students. Even though the basic science stream has ample career opportunities, the widespread impression among students is that unlike professional courses, a career in basis science is not lucrative.PreUniversity students are the right beneficiaries of a programme that can help them think beyond professional courses as a career”. Prof Shivarama Holla, Professor,
81 Veez Konkani
SDM College, Ujire was the Chief guest. Fr Dr Praveen Martis SJ, Principal St Aloysius College (Autonomous) presided over the programme; Dr Ronald Nazareth, Head of the Department of UG and PG Chemistry and Dr Roshan D’Souza, Coordinator were present on the dais. Addressing the young minds chief guest Prof Shivarama Holla said, Igniting the young minds is the most important that is what we have been doing all these years right from the year after completing MSc. After which I began my teaching profession. Professional courses such as engineering, medical, etc. is one of the setbacks for chemistry education. He encouraged the students to take up basic sciences and have career in the same. Moreover, various Nobel Laurette’s inspiring stories were shared by him as how people took interest in dayto-day life where you have science coming in. Rev Fr Praveen Martis SJ, in his presidential remarks said, “COVID-
19 has taught us lot of things. In spite of having advances in chemistry, science and technology we still have a long way to go. I am sure young youngsters like you in the near future can make a difference. We are proud to be chemists and chemistry is part of our life and the ones who have chosen chemistry we are truly enjoying we know that everything part of our life is Chemistry. We have great personality Alfred Nobel, Michael Faraday who inspire us to take up the field of science and do a wonderful work.I compliment the department of chemistry for their great efforts in organizing this Fest, which has received tremendous response this year with 15 colleges participating online mode. Chem Connect is indeed a name kept for all the budding scientists here. Many more attempts like this will boost students to consider basic science as a career and will definitely combat the general decline of students taking basic science.” Chem Connect – Igniting Young Minds” three-day online
82 Veez Konkani
competitions for Pre-university Over the three days, students from students which was held from 5 to 7 different PU collegeswere engaged November 2020. Students from in various creative and thoughtdifferent PU colleges from in and provoking competitions. A total of around Karnataka participated in twelve online activities ranging from various competitions during these singing, photography, videography, three days. About 250 participants creative writing, quiz, video from different institutions juggling, mock press, comedy, participated through Zoom seminar and other interactive platform. Dr Pavan Kumar N, sessions were meticulously Assistant Professor at the Newcastle organized and conducted by the University in Singapore was the staff of Department of Chemistry. chief guest for the program. Dr The overall winners was won by Pavan Kumar inaugurated the event Little Rock Indian School, Brahmavar and delivered keynote speech by and overall runners were backed by firstly highlighting the significance Expert Pre-University College, of research guided teaching and Mangaluru. hands-on research and recommended some crucial The programme was concluded research areas in Biochemical areas. with National Anthem. ------------------------------------------------------------------------------------
83 Veez Konkani
84 Veez Konkani
85 Veez Konkani
86 Veez Konkani
87 Veez Konkani
88 Veez Konkani
MANDD SOBHANN (Reg.) Organises *TRADITIONAL KONKANI SONGS -ONLINE CERTIFICATE COURSE* In collaboration with *S.K.A LONDON* * For young and old, interested in singing, * For those who love traditions and Konkani. *Commencing on Sat. Jan. 9, '21,* *Spanning 8 Saturdays* *(Jan. 9, 16, 23, 3m, Feb. 6, 13, 2m, 27)* *At 7 p.m. (IST). 8 sessions of 9m minutes each = 12 hours of Training* *COURSE CONTENT* 8 different topics in 8 sessions 1. Gumo’tt Songs 2. Traditional songs (GupitMoag, Roazlin, Suryachim Kirnnam, Lucy and others) 3. Dekhnni and Manddo 4. Voviyo (Old and New) 5. Ve'rse (Wedding Songs) 6. Children’s Songs 7. Dulpodam (Baila) 8. Mandd Sobhann Songs *NOTE:* Along with learning traditional songs, you will also learn about traditions. *RESOURCE PERSONS* *Course Director/Instructor/Main Singer : Eric Ozario *Keyboard: Alron Rodrigues *Singers: Joyce Ozario, Raina Castelino, Jason Lobo, Dealle Dsouza. *NOTE : *One wouldn’t find a better bunch of experts than these, as they have the experience of having trained over 6mm people, in and around Mangalore. *This is Mandd Sobhann’s sincere attempt to preserve Konkani Song-Traditions. *This training would be conducted over the Zoom App. If you are interested, kindly enrol yourself by sending your Name and WhatsApp Number to the following number – 81m52 26626. Only 1mm in a batch. Hurry up! *The course is absolutely free! Please consider pitching in with your donations to support this noble cause. *The ones attending all 8 complete sessions, will be rewarded with an online certificate by Mandd Sobhann. *Come, Register today! Spread the word.* 89 Veez Konkani
90 Veez Konkani
91 Veez Konkani
92 Veez Konkani
93 Veez Konkani
94 Veez Konkani