DAGENS INFRASTRUKTUR // EFFEKTBRIST
– Vi måste snabba på tillståndsprocesserna. Idag tar det orimligt lång tid att bygga nya ledningar, säger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet
EFFEKTBRIST HOTAR UTVECKLINGEN i Stockholmsregionen
Alltför låg utbyggnadstakt i stamnätet gör att Stockholm drabbas av allvarlig effektbrist under innevarande decennium, kanske även senare. Följden blir att företag måste välja bort att etablera sig i Stockholm och ändra sina expansionsplaner. Antalet arbetstillfällen som missas på grund av effektbrist blir stort liksom bortfallet av bostadsbyggande. AV KJELL-ARNE LARSSON
DET KONSTATERAR Stockholms Handelskammare i rapporten ”Elbrist kortsluter Sverige – så hindras jobben, bostäderna och den gröna omställningen av elbristen” som tagits fram tillsammans med konsultföretaget WSP. Sverige har sett över hela året ett produktionsöverskott på el och exporterar el varje år. Men samtidigt har vi effektbrist, när elbehovet är som störst under kalla vintrar. Detta gäller framförallt Stockholmsregionen och Skåne. Utmaningen är att kunna mata på tillräckligt med el för att klara tillfällen med topplast. Detta har varit känt och debatterats flitigt under senare år, men utbyggnadstakten av stamnätet har varit alldeles för långsam för att möta utvecklingen. Enligt det mest troliga scenariot kommer Stockholmsregionen att uppleva effektbrist 2022–2029, mest uttalat i regionkärnan 2026–2027. Bristen är framförallt kopplad till dåligt utbyggt stamnät. Svenska Kraftnät kommer under de närmaste tio åren att investera elva miljarder kronor i regionens överföringskapacitet. Enligt tidplan kommer dessa att stegvis – med början först 2026 – ge betydande kapacitetsökningar i stamnätet. Fram till 2030 kan effektbristen ge ett produktionsbortfall på 200-900 miljarder kronor i Stockholmsregionen. Bortfallet av arbeten kan bli mellan 200 000 och 800 000 årsarbetstillfällen. Under det mest kritiska året kan bruttoregionalprodukten bli
74
91–184 miljarder kronor lägre och produktionen av bostäder och andra byggnader 25 procent lägre än utan effektbrist. Bristen på effekt hotar också utbyggnaden av T-banan och försinkar elektrifieringen av vägtrafiken. För att åtgärda effektbristen på kort och lång sikt föreslår Stockholms Handelskammare att kundernas ställning på monopolmarknaden för elnät bör stärkas och att fjärr- och kraftvärmeproduktionens konkurrenskraft säkerställs. Det är också viktigt att tillståndsprocessen för elnät kortas betydligt. Handelskammaren efterlyser dessutom en blocköverskridande effektöverenskommelse, som bland annat svarar på hur vi säkerställer effektbehovet i alla delar av Sverige på lång sikt. – Den el som behövs i Stockholm måste komma på plats. Det finns nu ett antal förslag. Och tillsammans med branschen har vi tagit ett gemensamt initiativ för att säkra försörjningstryggheten i Stockholm och Malmö, sa energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman när rapporten presenterades. Han pekade också på de tekniska och ekonomiska möjligheterna med elnätens flexibilitet. Till exempel att förbrukare kan sälja en del av sin effekt när de inte själva behöver den. – Vi måste snabba på tillståndsprocesserna. Idag tar det orimligt lång tid att bygga nya ledningar. Och självklart vill vi få till en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken och tillhandahållandet av effekt, avslutade Anders Ygeman.
