Försök med smarta sensorer utomhus i Eslöv

Försök med SMARTA SENSORER

utomhus i Eslöv

Som ett led i en digitaliseringssatsning hos Eslövs kommun genomförs nu ett pilotförsök med smarta sensorer på strategiska ställen ute i tätorten. Sensortekniken kan lägga grunden för att vägleda kommuninvånarna bättre, exempelvis till lediga parkeringsplatser, men även användas i kommunal planering.

AV KJELL-ARNE LARSSON

PROJEKTET GENOMFÖRS i samarbete med Kraftringen. Sensorerna skickar data trådlöst till Kraftringens nätverk. Detta bidrar till ytterligare möjligheter för digitalisering hos kommunen och det lokala näringslivet. Leverantör av sensorerna och ansvarig för programmering är Sensative. Kommunen provar nu fem olika typer av sensorer. Flertalet av dem baseras på IR-teknik och reagerar för massor som rör sig. Flödet av data från sensorerna är förhållandevis litet och systemet använder sig av LoRa-nätverk – Long Range – som skickar data energieffektivt med räckvidd på 5–20 kilometer. Sensorerna drivs av batteri med livslängd på 10–15 år.

INGEN IDENTIFIERING

Sensorer vid gång- och cykelvägar reagerar på passerande fotgängare och cyklister och flödet räknas. Sensorer under parkbänkar reagerar på om någon sitter på bänken. För kontroll av flödet genom järnvägsstationens tunnel används kameror från Axis Communication. Det måste tilläggas att dessa kameror inte identifierar individer. Sensorer har också placerats på parkeringsplatser för att registrera vilka som är upptagna, dessa sensorer baseras också på radar. Fem kommunanställda har ställt upp för att testa tekniken med GPS-sändare på sina cyklar. Där registreras var de cyklar och var de parkerar. – Vårt syfte med pilotprojektet är att se hur tekniken fungerar och hur användbar den är som planeringsunderlag och för att effektivisera kommunens verksamheter, säger Petra König, utvecklingsstrateg med fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor och projektledare för sensorkommunikationsprojektet. Efter sex månader ska vi göra en utvärdering. Då kan vi se om det går att använda data från sensorer exempelvis i vårt geografiska informationssystem GIS.

Data om hur fotgängare och cyklister rör sig kan användas i den kommunala planeringen. Var behövs nya gång- och cykelvägar? Vilka behöver breddas? Kan några avvecklas? Kommunen kan få vetskap om vilka vägar och ytor som står tomma och ödsliga vissa delar av dygnet och där tryggheten kanske behöver förbättras. Var behöver belysningen förstärkas?

Sensordata från parkeringsplatser kan användas på digitala vägledningsskyltar för att tidigt leda infartstrafik på väg in i staden och söktrafik till lediga platser. Idag finns inga vägledningsskyltar alls av denna typ. Även parkeringsdata kan användas i den kommunala planeringen. Var behövs fler P-platser och kan några läggas ner?

Pilotprojektet har mottagits med stor nyfikenhet av de boende i kommunen och skeptikerna har varit få. Eftersom sensorerna

Sensor monteras i gångtunnel vid resecentrum i Eslöv.

och kamerorna inte ger underlag för någon identifiering av personer lägger inte GDPR något hinder i vägen. Undantaget är GPS-sändarna på cyklarna, där deltagarna har ställt upp frivilligt.

ANDRA SENSORTYPER

Det finns ytterligare typer av sensorer som mäter förekomst eller rörelse av olika massor, dessutom av temperatur, fuktighet och andra parametrar. Sensorer kan användas för att mäta fyllnadsgrad i avfallskärl och därmed optimera tömningstillfällena. Fuktsensorer i jorden i rabatter kan signalera om när det är dags att vattna. Genom smarta kontroller via LoRa-nätverket kan antalet besök och resor som kommunens drift- och underhållspersonal gör optimeras. – Vårt aktuella projekt är verksamhetsdrivet. Långsiktigt behöver vi tillsammans med IT ta fram en förvaltningsorganisation med fokus på livscykelhantering och informationssäkerhet, säger Helena Månsson, digitaliseringsstrateg på Eslövs kommun.

I slutänden medger sensortekniken att kommunen kan dra ner på antalet arbetstimmar för underhåll, mängden transportarbete och förbättra energieffektiviteten. Med andra ord göra vinster för ekonomi och miljö. I och med att planeringen för trygghet kan förbättras bidrar tekniken också till social hållbarhet.

Är du arbetsgivare och vill själv kunna utbilda din personal i APV (Arbete på väg)? Är du lärare och fortbilda dig till Arbete på väg lärare?

Lärarutbildning Arbete på väg steg 1.1--2.1, Arlandastad 17-18 Nov. Utbildning i Att skriva plan för genomförande för YKB fortbildning:

Du får ett färdigt koncept att utbilda efter enligt de senaste kompetenskraven och författningarna. inkl. mallar och support, enligt de nya författningarna som kom i maj.

Nyhet!

Påbyggnad till ovanstående utbildning: Lärarutbildning Arbete på väg steg 2.2, Arlandastad 19-20 Nov.

Anmälningsblanketter och information finns på www.muek.com under Nya Arbete på väg. Anmälan senast 2020-10-17 Vi säljer även kursfoldrar, kursmaterial och spel för APV.

Lärarfortbildning:

I december börjar utbildning av delkurserna. Vi kommer att erbjuda kursfoldrar, lärarmaterial mm.

Ytterligare en stor nyhet!

Vi har utbildning för YKB utbildninsanordnare och lärare. Vi vill förnya YKB fortbildningen i Sverige. Det finns så mycket att berätta om angående vår satning på YKBn, så vi börjar med kostnadsfria, förutsättningslösa webinarium se datum och mer information på www.muek.com under Nya YKB.

BYT INTE BELYSNINGSSTOLPAR I ONÖDAN

Det är dålig ekonomi att byta ut alla stolpar i ett belysningsnät bara för att enstaka stolpar är i dåligt skick. Med Roch-metoden får anläggningsägare information om vilka stolpar som behöver underhåll och vilka som behöver bytas. Samtidigt säkerställs trafiksäkerhet och driftsäkerhet.

– DET MEST KLIMATSMARTA man kan göra är att bevara befintliga belysningsanläggningar, underhålla dom och se till att de är driftsäkra. Varje stolpe eller mast som inte tillverkas är en klimatvinst, säger Oliver Roch som är vd för Roch Services Skandinavien.

Det talas i dag mer och mer om att vi ska göra våra belysningsstolpar smarta. Oliver Roch hävdar att våra stolpar redan är smarta. – De är extremt smart konstruerade och de klarar sig med ett minimum av underhåll. Belysningsnätet håller i många decennier, förutsatt att det får snabb och rätt riktad skötsel och underhåll i tid.

TA REDA PÅ ANTAL OCH SKICK

Kommuner och operatörer som driver anläggningar med jordförankrade system ansvarar för trafiksäkerhet och framkomlighet. Stolpar och master får inte innebär någon fara för tredje part.

För att klara det behöver anläggningsägare och driftansvariga veta hur många stolpar och master de har och i vilket skick de enskilda stolparna är. För det behövs ett besiktnings- och kontrollsystem för att kunna säkerställa att trafiksäkerhet och driftsäkerhet. Hela stolpens hållfasthet måste kunna säkerställas.

BYT INTE STOLPAR I ONÖDAN

Efter besiktningen måste anläggningsägare och driftansvariga enkelt kunna göra en utvärdering så att nödvändiga underhållsåtgärder kan genomföras. Men det ska endast göras på de stolpar som behöver åtgärdas. – Att regelbundet och utan urskiljning byta ut master eller stolpar, till exempel utifrån tillverkningsår, orsakar onödigt höga kostnader och innebär en enorm belastning på såväl miljön som på anläggningsägarens budget, understryker Oliver Roch.

HJÄLP MED BESIKTNING

Roch Services Skandinavien hjälper anläggningsägare med besiktning av stolpar och master för belysning och även den efterföljande utvärderingen av hur dessa mår. Företaget leds av bröderna Mathias och Oliver Roch som i mitten av 1990-talet insåg att de dittills kända provningsmetoderna (ultraljud, enkla belastningstester, hammarslag) inte levererade några pålitliga resultat och därmed inte gav några upplysningar om säkerheten. Tillsammans med experter för metallurgi och statiska beräkningar utvecklade de Roch-metoden för stabilitets- och hållfasthetsprovning av jordförankrade system.

Roch-metoden simulerar vindlasten som masten eller stolpen är utsatt för. Testlast och böjmoment mäts, registreras och utvärderas med kraft/väg-diagram respektive kraft/tid-diagram. Det som kontrolleras är varje stolpes eller masts förankring i marken och dess befintliga materialtillstånd.

Med hjälp av GPS får anläggningsägaren en karta över sitt nät och kan utifrån det se vilka stolpar som behöver åtgärdas eller bytas ut.

“Varje stolpe eller mast som inte tillverkas är en klimatvinst,.

/Oliver Roch, vd för Roch Services Skandinavien