Residenset från 1600-talet utmaning

Residenset från 1600-talet

utmaning för tunnelbygge

Den känsligaste delen av Västlänkens etapp Haga är tunneldrivningen under landshövdingens residens från mitten av 1600-talet. Här tillåts ingen sprängning. Istället spräcks berget i en långsam process och försiktig process för att minska vibrationerna i den känsliga byggnaden.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

ETAPP HAGA INNEHÅLLER förvisso bygget av en stor underjordisk station cirka 25 meter under mark med fyra spår, 250 meter långa plattformar och tre uppgångar, en vid Rosenlundskanalens kaj, en i Kungsparken och en inne i Handelshögskolans kommande byggnad vid Vasagatan. Men det är tunneldrivningen under det gamla Residenset som avviker mest från den vanliga tunnelbyggnationen.

SPECIELLA REGLER

– Residenset är ett av Göteborgs allra äldsta hus och här gäller speciella regler för tunnelbygget, säger Karin Malmquist som är Trafikverkets projektledare för Västlänkens etapp Haga. Vi spräcker berg istället för att spränga. Det går långsammare, men det är en metod som är skonsammare mot omgivningen genom att vibrationer elimineras. Däremot kvarstår stomljudet från borrningen.

Spräckning av berg sker genom att man med hjälp av förborrade hål hydrauliskt trycker sönder berget.

Deletappen Haga omfattar cirka 1,5 kilometer av Västlänkens totalt sex kilometer tunnel. Entreprenaden, som utförs med konsortiet AGN som totalentreprenör, sträcker sig från precis under Stora Hamnkanalen vid Residenset, går vidare genom berget Otterhällan, passerar Rosenlundskanalen, Hagaparken med Hagakyrkan, Handelshögskolan söderut och slutar under Landala torg, där etapp Korsvägen tar vid.

I entreprenaden ingår också en 900 meter lång service- och räddningstunnel med påslag nära Linnéplatsen som i byggskedet nyttjas för ut- och införsel av material. Servicetunneln ansluter till huvudtunneln strax söder om Föreningsgatan.

MÅNGA UTMANINGAR

Tunneldrivningen genom Otterhällan har sina utmaningar. Hänsyn måste tas till restriktioner enligt miljödom, men också till befintliga skyddsrum och P-garage i berget och att tågtunneln ska passera över trafikleden Götatunneln, precis som sker i etapp Kvarnberget. Västlänkens laster måste bäras av för att skydda Götatunneln. Västlänken passerar här ett par meter över Götatunneln, medan den vid passagen i etapp Kvarnberget nära Centralen ligger dikt an. – Bland utmaningarna märks komplexiteten i projektet, säger

Karin Malmquist. Övergångarna mellan hårt och mjukt material, de ganska stora förkastningarna mellan bergen, omgivningspåverkan och samverkan mellan alla aktörer och staden, omläggning av ledningar och att få till bra helhetslösningar. Bland fördelarna märks att vi kunnat samutnyttja Götaledens befintliga arbetstunnel för att därifrån arbeta både söder- och norrut i Otterhällan.

Ovan mark märks tunnelbygget bland annat genom omfattande inplankning av tunnelschaktet vid Rosenlund och genom att trafiken i Nya Allén kommer att flyttas i sidled ännu en gång för att möjliggöra planerade ledningsomläggningar. – Servicetunneln från Linnéplatsen är klar och vi har börjat på huvudtunneln. Under Otterhällan arbetar vi oss fram åt två håll och i vår driver vi tunneln norrut mot Residenset samt söderut mot passagen av Götatunneln, säger Karin Malmquist.

BÅDE BERG- OCH BETONGTUNNEL

Större delen av deletapp Haga drivs i berg, men vid passagen av Rosenlundskanalen byggs tunneln i betong i ett mycket stort schakt. Metoden innebär att man först bygger slitsmurar för att sedan gjuta ett tunneltak på dessa för att därefter schakta under taket. Bara det gjutna tunneltaket under spårvägen omfattar 3700 kubikmeter.

FAKTA I KORTHET

Nybyggnad av tågtunnel Västlänken, etapp Haga och station Haga

Byggtid: 2018–2026 Byggherre: Trafikverket Totalentreprenör: Konsortiet AGN Haga AB bestående av Astaldi, Gülermak och NRC Group Kostnad deletapp Haga: 2,3 Mdkr i 2018 års penningvärde