Miljöcertifieringar och Bedömningssystem
Bedömningssystemet
BASTA
– allt viktigare stöd för användaren
Fossilfria entreprenader i Slakthusområdet
Svenska aktörer var de första i världen att publicera EPD:er och produktkategoriregler
Flerfaldigt prisade Fabegeprojektet tas nu i bruk
Forskning för Framtidens hälsa
GoCo Health Innovation City växer upp i Mölndal
Mycket långt drivet återbruk för
Med robusta snörasskydd på taket förhindrar du både snö- och isras. Vi erbjuder olika lösningar för de flesta typer av tak så att en trygg miljö skapas för de som arbetar på taket och alla de som passerar nedanför. På vår hemsida hittar du mer information och kontaktuppgifterna till en återförsäljare nära dig.
IN SWEDEN WELAND QUALITY
welandstal.se
Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt
Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.
• Kemisk flockning
• Kemisk fällning
• Lamellsedimentering
• pH-justering
• Slamförtjockning
• Mobila filterpressar
• Kolfilter
• Rening tungmetaller
• Jonbytare
• Onlinemätning
• Övervakning
• Loggning
• Mobil vattenanalys
• Recirkulering
• Pumpar
Kontaktuppgifter: 08-4497112
www.alverdens.se
4 Innehåll
5 Ledare
6 Nyheter
18 Prodikt – en komplett hållbarhetsplattform – enkel och tidsbesparande
20 Octanorm Cleanroom – renrumsproffs med 20 års erfarenhet
21 Mycket långt drivet återbruk för Lumi i Uppsala
25 Nu får Nocekbys äldre någonstans att flytta
26 Hållbarhetssamordning återbruk och certifiering
28 Många goda exempel på SGBC Sustainable Building
34 Bäckström steget före i den gröna omställningen
35 Slakthusområdet – hållbar stadsutveckling och fossilfri arbetsplats
37 Driva bygger och underhåller din fossilfria energianläggning
38 Svenska aktörer var de första i världen att publicera EPD:er och produktkategoriregler
40 Bedömningssystemet Basta – allt viktigare stöd för användaren
48 Projsite – logistikverktyget för hållbara byggen
49 Flerfaldigt prisade Fabegeprojektet tas nu i bruk
52 Forskning för framtidens hälsa
55 Energieffektiva fönster – för både miljö och hemtrevnad
56 Spritfabriken – hög grad av återanvändning och återbruk
60 Skaala Pannordic ett perfekt ROT-fönster för gamla hus
61 Nu återbrukar samhällsbyggnadsbranschen – ny bok visar upp 53 lyckade exempel
62 Satsar på klimatrutor i 1600-talshus
64 Blomsterdrottningen Hanna Wendelbo blir 2025 års Växtrumsdesigner i Lerum
65 Falsterbo Golfklubb återbrukar Sveriges äldsta klubbhus
68 Cirkulär produktutveckling på EU:s nya spelplan
70 Skumglas – det i särklass bästa miljövalet
71 Mindre avfall ska slängas – mer ska återanvändas
73 Rätt rutiner för att hantera radioaktivt material – Sensec visar vägen
74 Mycket mer material kan återvinnas och återbrukas
78 Moderniserad Avicii Arena blir multiarena i världsklass
80 ”Klä på” befintligt hus med nya vägg- och takelement – rationellt och energieffektivt
82 Panattoni valde Härryda för sin femte logistikanläggning
84 Hållbar prismaformad skola med grön skolgård på taket
86 Staticus – expertis och kvalitet i varje fasadprojekt
87 50-talskontor totalrenoveras och byggs ut
89 Innovativt lägenhetshotell står klart i början av 2025
i Norrköpings nya stadsdel
90 Skola årskurs 4-9 i Luleå inkluderar stor sporthall med solceller
92 Förskola i Uppsala snart redo att ta emot barnen
93 Nya studentlägenheter byggs i Umeå
94 Wihlborgs fixade perfekta platsen för Dachser
95 En förskola för lek
96 Kvarteret Herkules Trelleborgs nya landmärke tar form
98 Campus Skellefteå tänjer på gränser för cirkulärt och hållbart
100 Ny förskola i trä byggs i Boliden
102 Energisnåla ”Systrar” tar plats i Knivsta
104 Östra Station etapp 1 snart klar
105 Låga utsläpp från Wihlborgs kontorsprojekt i Hyllie
106 Torghuset byggs med fokus på återvinning
107 Nu får Nockebys äldre någonstans att flytta
108 Catena utökar fastighetsinnehav i Birsta
110 Äldreboende i Borlänge dubblar sin storlek
111 70-talsförskolan byttes ut mot 48 lägenheter
112 Tellusborgshallen – tre sporthallar i en
113 Nivika Garden – ett trygghetsboende med stort hållbarhetsfokus
114 Sökes: byggprojekt som vill bygga med hyggesfritt virke
UTGIVARE:
Stordåhd Kommunikation AB
Box 451 30, 104 30 Stockholm
Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71
ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se
REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson
REDAKTION: Gösta Löfström
ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se
TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2024
FÖR ATT KLARA rollerna i byggprocessen krävs allsidighet. Det gäller många av yrkesgrupperna, från arkitekter, via byggkonstruktörer, entreprenadingenjörer och platschefer. Professionerna bör ha sinne för allt från ekonomi och teknik, till personalfrågor och dokumenthantering.
Det är dock för mycket begärt att ha kunskaper i miljökemi och miljömedicin, ämnen som har med byggprodukternas kemiska sammansättning att göra. Byggarna behöver pålitlig och detaljerad vägledning vid val av material och produkter. Här kommer bedömningssystemen BASTA, SundaHus, Byggvarubedömningen och Svanen in.
Miljön och även hälsan kan påverkas av produkternas kemiska innehåll. Som oftast finns EU-direktiv som styr upp, i detta fall bland annat REACH – Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals – och RoHS – Restriction of Hazardous Substances.
leverantörerna) att hålla reda på krav, kriterier och rekommendationer, och bidrar med plattformar för smidiga arbetsflöden. Som sagt, man kan inte begära att en entreprenadingenjör ska kunna miljökemi och miljömedicin.
Många uppfattar ändå hanteringen av de kemiska aspekterna som tungrodd. Men plattformarna ska hindra oss från att göra misstag, på motsvarande sätt som med PCB och asbest en gång i tiden.
Asbest är som bekant aktuellt igen, på grund av regelhantering som inte täppt till möjligheten för oseriösa.
Vi måste förstås också se framåt. I denna tidning rapporterar vi från BASTA-dagen. Där berörs bland annat aktuella utmaningar med PFAS, så kallade evighetskemikalier, som bryts ner mycket långsamt. Dagens fokus på asbest och PFAS belyser tydligt bedömningssystemens viktiga uppgift. Sedan är frågan om vi behöver 2, 3 eller 4 system.
3041 0417
OMSLAGSBILD: Lumi i Uppsala. Bild: baraBild
FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.
ISSN: 2004-3856
Kemikalieinspektionen erbjuder sitt PRIO-verktyg för att hitta farliga ämnen och ersätta dem. Sedan finns SIN-listan som vägledning för att gå längre än lagen.
De miljöbedömningssystem som finns i Sverige hjälper byggarna (och även material-
God läsning!
Jan Åström, Kjell−Arne Larsson
Grönt Samhällsbyggande
Torngrund är stolta över att fortsatt kunna attrahera högteknologiska bolag med högt ställda krav på sina lokaler.
Det globala logistikfastighetsföretaget Prologis har ingått ett hyresavtal för att hyra ut sitt logistikcenter i Rosersberg till Cookin AB.
och hyr ut nytt på 6 000 kvadratmeter till Wiretronic
TORNGRUND OCH WIRETRONIC – som är en ledande aktör inom utveckling av kablage för fordons- och flygindustrin – har tecknat ett 15-årigt hyresavtal om 6 000 kvadratmeter lokaler.
På den 15 000 kvadratmeter stora fastigheten belägen i Onsjö i Vänersborg ska Torngrund uppföra 6 000 kvadratmeter kontor, produktion och lager. Lokalerna kommer att
erbjuda moderna kontor och flexibla produktionsytor, vilket kommer att stärka Wiretronics kapacitet att möta den ökande efterfrågan på sina produkter både på den svenska och internationella marknaden. Byggnationen påbörjas under Q4 2024 med tillträde Q1 2026 och byggnaden kommer att miljöcertifieras enligt SGBC Miljöbyggnad Silver.
Källa: Torngrund
Unikt samarbete för ÅTERBRUK
RIVNINGEN AV EN fastighet i Lund gav Skanska möjligheten att testa återbruk i större skala. Nu har den tunga betongstommen fått nytt liv i Boverkets nya kontor i Karlskrona.
Det började med att Ikano Bostad skulle riva ett kontorshus i Lund för att ge plats åt nya bostäder. Eftersom den befintliga byggnaden bara var 35 år gammal, och det fanns en stark ambition att hålla nere klimatpåverkan från rivningen, letade Ikano efter en samarbetspartner som kunde återbruka stommen. Det blev nej hos en rad olika aktörer, innan frågan landade hos Skanska Hus Syd, och klimat- och hållbarhetschefen Anders Edvardsson.
– Jag kände bara ”YES” när samtalet kom. Vi har ju återbrukat mycket tidigare, som tegel och undertaksplattor, men tunga
Det finns flera utmaningar med återbruk. En är kvaliteten på materialet. Därför var första åtgärden att skicka prover till det statliga forskningsinstitutet RISE för att testa hållfastheten.
stommaterial ligger på en helt annan svårighetsnivå. Här fick vi en unik chans att testa och lära oss något helt nytt.
Källa: Skanska
DEN NYA anläggningen, Rosersberg DC4, kommer att stödja hyresgästen Cookins tillväxt inom livsmedelsproduktion.
Företaget planerar att samla omkring 100 anställda, både befintliga och nya, i lokalerna, där verksamheten startar i mars 2025.
Anläggningen är byggd med fokus på hållbarhet, med lösningar som minskar koldioxidutsläpp under både byggprocessen och driften.
Prologis har anpassat flera områden för att möta Cookins behov, inklusive ett testkök för utveckling av nya recept, en rymlig lunchmatsal och moderna omklädningsrum. Taket är utrustat med en solcellspaneler på 168 kW, som bidrar till Cookins energibehov och stöder deras bredare ESG-strategi.
Fastigheten har BREEAM Excellent-certifiering och är utrustad med hållbara lösningar som solceller på taket, energieffektiv isolering och byggmaterial med lågt klimatavtryck, som ihåliga träreglar och byggpaneler tillverkade av återvunnen kartong. Dessutom erbjuder anläggningen gröna ytor för avkoppling och livsmiljöer som stärker den lokala biologiska mångfalden.
Självvattnande växtinstallationer inomhus bidrar till en trivsam och hälsosam arbetsmiljö.
Cookin är fastighetens första hyresgäst och hyr 5875 kvadratmeter, medan 14 000 kvadratmeter fortfarande är tillgängliga och kan anpassas för fler hyresgäster.
Skanska har valt INTEC som samarbetspartner i ett omfattande ombyggnadsprojekt i Blackeberg (Stockholm), där kvarteret Dalbon ska förvandlas till ett modernt och hållbart äldreboende för Micasa Fastigheter.
Projektet omfattar 7 000 kvadratmeter och har sikte på att uppnå certifieringen Miljöbyggnad Silver.
Arbetet sker i samverkan, och INTEC bistår Skanska med projekteringsledning, BIM-samordning och el-projektering.
Kvarteret Dalbon kommer att erbjuda attraktiva och hållbara seniorbostäder, med planerad inflyttning under 2026.
Källa: INTEC
WÅHLIN fastigheters vd Mikael Röjdemark har blivit uppmärksammad i en artikel hos Great Place to Work Sverige. Under Mikaels ledarskap har företaget och fastighetsbeståndet vuxit avsevärt. Trots denna snabba tillväxt har vd:n alltid prioriterat att behålla gemenskapen och den familjära känslan bland de anställda. Detta engagemang
för arbetsmiljön har resulterat i att Wåhlin Fastigheter tidigare i höstas blev certifierade som en mycket bra arbetsplats av Great Place to Work, baserat på en medarbetarundersökning. Denna certifiering är ett tydligt bevis på Mikael Röjdemarks framgångsrika ledarskap och hans förmåga att skapa en positiv och inkluderande arbetsmiljö.
FERLA GENOMFÖR en energientreprenad för brf Hammarby Kaj i Stockholm.
Projektet omfattar installation av geoenergi med 13 energibrunnar på 400 meters djup.
Frånluftsåtervinning installeras också för att återladda energin i systemet.
MATERIALS COMPASS från One Click LCA
DET NYA VERKTYGET ger tillgång till byggoch fastighetsbranschens största databas med klimat- och hållbarhetsdata från över 250 000 produkter. Genom att hitta och välja produkter med lägre koldioxidavtryck kan man minska byggprojektets klimatutsläpp med mer än en tredjedel.
Källa: Byggnorden
FÖRSKOLA
FORSHÄLLA-STRANDS förskola byggs i Råssbyn (Uddevalla kommun) och planeras öppna under våren 2025. Förskolan ska värmas med bergvärme och har solpaneler på taket. Hela byggnaden kommer att certifieras enligt Svanen, vilket innebär höga krav på inredning och materialval.
Källa: mynewsdesk
STIHL PRESENTERAR den nya batteridrivna motorsågen MSA 80. Denna lättviktsmodell väger endast 4,6 kilo, men levererar en effekt på 1,5 kW. Nya MSA80 är designad för trädgårdsskötsel i hemmiljö.
Maskinen klarar upp till 230 snitt på 10x10 centimeter fyrkantigt timmer.
Källa: tidningen Byggmaterial
BENGT DAHLGREN startar ett nytt dotterbolag i Halland. Bolaget kommer att erbjuda tjänster inom samhällsbyggnadssektorn, främst inom installation, energi och miljö samt bygg- och projektledning.
AHMAD AL-NAJJAR, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, och Tove Malmqvist vid samma avdelning har gjort ett vetenskapligt arbete om vinsterna med återanvändning av betong.
Studien har titeln ”Embodied carbon saving of reusing concrete elements in new buildings: A Swedish pilot study” och publiceras i “Resources, Conservation and Recycling”.
Att återbruka betongelement kan bli en vinst både för ekologi och ekonomi, samtidigt som det är möjligt att spara tid. Flera svenska aktörer har redan använt konceptet.
Steg ett i analysen är en bedömning av platsens sårbarhet.
SENIOREN ROLF KLING fick Stora nordiska vattenskadepriset 2024. Han tog examen som VVS-ingenjör 1975 och inledde sin yrkeskarriär som VVS-kalkylator. År 2005 var han med och grundade organisationen Säker Vatten.
BALTIC HORIZON FUND tillkännager GRESB-prestationen
GLOBAL REAL ESTATE Sustainability Benchmark (GRESB) är allmänt erkänt som standarden för att mäta fastighetsportföljer och tillgångar ur ett hållbarhetsperspektiv.
Baltic Horizon Fund har deltagit i den årliga GRESB-bedömningen sedan 2020, och 2022 passerade fonden tröskeln till 4-stjärnig nivå. Men med bredare engagemang och förbättrad prestation inom sektorn ökar även kraven och förväntningarna, och nya bästa praxis-standarder växer fram. Mot denna bakgrund tillkännager Baltic Horizon Fund ett 3-stjärnigt betyg i år med 80 poäng, vilket är 1,5 poäng under gränsen för 4 stjärnor.
Källa: Baltic Horizon
för byggnader och fastighetsområden: En viktig del av hållbart byggande
ATT GENOMFÖRA en klimatrisk- och sårbarhetsanalys för byggnader och fastighetsområden är avgörande för att rusta fastigheter för framtida klimatförändringar. Sustera hjälper fastighetsägare att förstå de specifika risker som deras fastigheter står inför och utveckla strategier för att minska dessa risker
genom skräddarsydda förslag på klimatanpassningsåtgärder. Genom att utföra en grundlig analys av både plats och byggnad kan man identifiera sårbarheter och rekommendera åtgärder som förbättrar fastighetens hållbarhet och långsiktiga värde.
Källa: Sustera/Cision
FRANSKA BUKTEN har lång erfarenhet av Miljöbyggnad för både nyproduktion och befintliga byggnader.
Företaget kan vara behjälpligt inom en stor mängd av de aktuella indikatorerna. För Miljöbyggnad i projekteringsskedet bedöms bland annat inomhusklimat och energianvändning med hjälp av programmet IDA ICE.
Företaget utför även energikartläggning, energideklaration och energiberäkningar.
Källa: Franska Bukten
ISOCELL har ett komplet t system av byggprodukter för att ni ska kunna vårda er byggnad oavsett om den är ny eller gammal. Samtliga av våra produkter är noga utvalda för att passa de hårda krav som ställs på byggnadsvård.
ISOCELL Sverige AB 010-130 25 00 info@isocell.se www.isocell.se
CELLULOSA
Isolering i världsklass
Materialen väljs med stor omsorg och med fokus på kvalitet. Alla val är genomtänkta utifrån ett hållbarhetsoch energiperspektiv och består till stor del av naturmaterial, som trä och kalksten från lokala leverantörer.
MITT I SICKLA PÅGÅR just nu bygget av Stockholms nya profilhus och framtidens mötesplats, Sickla Central.
Sickla Central är beläget vid den kommande tunnelbanan i direkt anslutning till Tvärbanan, Saltsjöbanan och bussar. Det innebär fyra olika trafikslag på en och samma plats vilket kommer att göra Sickla till en av de största kommunikativa noderna i Stockholm.
Byggnaden kommer att innefatta totalt 25 våningar med kontor, restaurang i toppklass, konferensutrymmen och ett flertal gröna terrasser samt butiker i gatuplan. Sickla Central blir ett nytt landmärke i Stockholm med svindlande utsikt över hela staden.
Huset beräknas vara klart för inflytt under det fjärde kvartalet 2025.
Den kommer att vara en av få byggnader som uppfyller kraven för BREEAM:s högsta nivå av miljöcertifiering, Outstanding.
Källa: Atrium Ljungberg
Grönare logistikbyggnader. Oavsett färg på fasaden.
Som byggentreprenör har vi ett ansvar. Och en fin möjlighet. Genom medvetna val av resurser, metoder och material kan vi tillsammans uppföra mer hållbara projekt; och bana väg för grönare logistikbyggnader. Oavsett färg på fasaden.
olofssonbygg.se
Hållbar utveckling inom bygg, fastigheter och stadsutveckling
• Projektledning och projektstöd
• Utbildningar
• Forskning och utveckling
• Verksamhetsutveckling
• Partnering och samverkan
• Nätverk
• Miljö- och hållbarhetscertifieringar
• Klimatdeklarationer
• Diplomerad fuktsakkunnig
www.sustainacon.se
BYGGVARUDEKLARATIONER
EN BYGGVARUDEKLARATION (BVD) är ett dokument som ger detaljerad information om en byggprodukt, inklusive dess innehåll, miljöpåverkan och hur den påverkar hälsa och säkerhet. Byggvarudeklarationen är ett viktigt verktyg för att säkerställa transparens och hållbarhet inom byggbranschen. Den ger aktörer, såsom byggare, arkitekter och fastighetsägare, möjlighet att göra välgrundade val av material och produkter baserat på deras miljömässiga och hälsomässiga egenskaper.
Byggvarudeklarationer används för att ge en övergripande bild av en produkts livscykel, från råmaterialutvinning till produktion, användning och slutlig hantering som avfall. Detta innebär att deklarationen kan omfatta information om produktens koldioxidavtryck, energieffektivitet, innehåll av farliga ämnen och andra faktorer som är relevanta för hållbarhet och miljöpåverkan.
Källa: byggvarudeklarationer.se
El-komponenter för ett hållbart samhälle
I mer än 25 år har EEC framgångsrikt levererat högkvalitativa produkter, tjänster och konceptlösningar inom el, elsäkerhet och energi. Tillsammans med våra kunder tar vi fram produkter och lösningar som leder till tidsbesparingar vid konstruktion & montering av ställverk & centraler. Därtill erbjuder Euro Energy smarta produkter så att ni som kund kan arbeta säkert med spänning (AMS) upp till 800kV.
KAN MAN BYGGA IN framgång i ett hus? Kan energin sitta i väggarna och medvinden cirkulera i luftflödet? Ja, det tror faktiskt Castellum!
– I den nya stadsdelen Hagastaden utvecklar vi en sådan arbetsplats, vi kallar den Infinity. Ett kontor är inte vad det var för tio år sedan. Särskilt inte Infinity. Här är hållbara, tekniska och livsförbättrande lösningar det nya normala. Målet är att alla som har turen att tillbringa sina dagar här ska kunna fokusera på det de gör bäst, och gärna känna sig lite bortskämda under tiden. Det blir så mycket härligare att vara på jobbet då. I receptionen, eller via en app, kan du boka och beställa alltifrån blombud till träningspass. Här kan du också låna cykel och hjälm för en tur i grannskapet. Om du har egen cykel har den självklart en parkeringsplats med servicestation. I kvarteret intill finns nedfart till Stockholms längsta parkeringsgarage med mer än 1000 laddplatser för elbil.
Infinity ska certifieras med Miljöbyggnad Guld, NollCO2 och Well Core. Projektet planeras klart till 2027.
Källa: Castellum
Infinity blir en plats där kreativiteten och arbetsglädjen är enkel att hitta och den mest inbitna av arbetshästar kommer ur sina gamla hjulspår. För om vi alla trivs riktigt bra på jobbet kommer vi alla att prestera bättre.
– Vi på SGBC uppmanar våra medlemmar – även de som tycker att man kommit långt i sitt hållbarhetsarbete – att fortsätta utmana sig själva och branschen i stort, säger Lotta Werner Flyborg, vd Sweden Green Building Council.
SGBC:s vd Lotta Werner Flyborg vill se Sverige som ett av de främsta länderna inom
– SGBC OCH MILJÖBYGGNAD fyller femton år. Tänk vilken positiv utvecklingsresa certifieringssystemen i sig – och branschen i stort – gjort sedan dess! Vi ser att intresset för hållbarhetscertifieringar ökar stadigt och kommer att förbli centrala byggstenar i branschens miljö- och klimatarbete. Många av våra över 400 medlemmar har som strategi och mål att certifiera hela sitt fastighetsbestånd. Vissa har redan gjort det.
– SGBC är en transparent medlemsorganisation med uppdraget att driva den hållbara utvecklingen inom bygg- och fastighetsbranschen framåt. Vi vet att våra medlemmar söker vägledning när det kommer till nya EU-direktiv såsom EU-taxonomin och Green Claims. I våra olika forum, såsom medlemsträffar, konferenser och webbinarier diskuteras certifieringssystemens framtida utveckling och hur de linjerar med de nya lagkraven.
EU-taxonomin kommer att förändra branschens hållbarhetsarbete. Men vi får inte luta oss tillbaka och tro att EU ska driva omställningen åt oss. Dessutom går system anpassat efter svenska lagar och regler, såsom Miljöbyggnad och BREEAM-SE, betydligt längre än lagkrav.
Det är viktigt att skilja på äpplen och päron. EU-taxonomin bedömer de ekonomiska flödena medan ett certifieringssystem bedömer själva byggnadens hållbarhetsprestanda.
Att certifiera en byggnad eller ett projekt innebär många fördelar: från bättre energiprestanda och klimatpåverkan till ökad resiliens
mot klimatrisker. Det är ett sätt att validera och få jämförbarhet; ett stöd både för projektering och förvaltning. En certifiering möjliggör benchmarking mellan byggnader; ökar kommunikation och samverkan i alla led från design till förvaltning; säkerställer inomhuskomfort; kräver bedömning och kartläggning av miljö- och hälsofarliga produkter. Listan kan göras längre.
– Som en del av World Green Building Council, med över 70 systerorganisationer världen över, är SGBC del av en stark global hållbarhetsrörelse. De hållbarhetscertifieringar som vi på olika sätt arbetar med – från Miljöbyggnad (som är lika relevant för nyproduktion, ombyggnation som förvaltning) till BREEAM-SE och LEED, samt toppcertifieringen NollCO2 – är under ständig utveckling i takt med omvärldens ökade krav och förutsättningar. Nya versioner och generationer av manualerna lanseras allteftersom.
– Dessa femton år av utveckling och hållbarhetsarbete har gjort stor skillnad och det ska vi i Sverige vara stolta över. Men än har vi ett stort arbete framför oss, då Sveriges bygg- och fastighetssektor står för omkring en femtedel av landets inhemska utsläpp av växthusgaser. Vi på SGBC uppmanar våra medlemmar – även de som tycker att man kommit långt i sitt hållbarhetsarbete – att fortsätta utmana sig själva och branschen i stort. Att påskynda omställningen, och sätta Sverige på kartan som ett föregångsland.
Källa: SGBC
Betong har många egenskaper som är en förutsättning för hållbart byggande. Det är ett mycket beständigt material som varken möglar eller brinner. Det absorberar koldioxid och är 100 procent återvinningsbart. Betong är också ett närproducerat och energieffektivt material. Vi levererar betong med upp till 50 procent lägre klimatpåverkan. Tillsammans kan vi bygga ett hållbart samhälle.
Specialisterna på betong
Prodikt är ett enda verktyg, med många funktioner.
hållbarhetsplattform
– enkel och tidsbesparande
Tidigare var det svårt för arkitekten, fastighetsutvecklaren, byggentreprenören och konsulten att hantera all nödvändig produktinformation, som behövde hämtas från en rad databaser och plockas ur mängder av dokument. Prodikt samlar in all data och presenterar nyckelvärden enkelt och digitalt. Och med en och samma plattform får du flera inbyggda hållbarhetstjänster.
AV KJELL-ARNE LARSSON
PRODIKT är både databas och verktyg. Bäst kommer Prodikt till sin rätt som projektverktyg, använt från början till slut i byggprocessen. Det blir ordning på och översikt över produkt- och hållbarhetsdata för byggprodukter och -material. Och en klimat-
deklaration tas fram med ett klick. Prodikt ger också underlag för certifieringar, stöder Taxonomin och bidrar till att bolaget kan hållbarhetsrapportera enligt CSRD.
Prodikt tillgängliggör hållbarhetsinformation och tekniska egenskaper om bygg-
produkterna, hundratals datapunkter på produktnivå. Här kan nämnas data från EPD:er och prestandadeklarationer. Sedan kontrollerar Prodikt materialinnehåll mot kemikaliekrav så som REACH-förordningen och SIN-listan. Emissionscertifikat tas med,
– Prodikt är bra som projektverktyg i alla skeden, från detaljplanering och förstudier, via projektering, till och med byggproduktion och färdig byggnad, Louise Homle, projektledare på Prodikt (BIMobject Group)
liksom produkternas cirkularitetsprofil, allt samlat på en enda plats.
Användaren kan exempelvis söka på enskilda artiklar. Då framgår framför allt:
• Produktens klimatavtryck
• Materialtransparens och hälsoprofil
• Cirkularitetsprofil, t.ex. andel återvunnet innehåll
Prodikt är unik som plattform genom att digitalt bearbeta produktdata och presenterar dessa i versionshanterade produktkort. Du behöver inte längre leta efter siffror. Du gör dina produktval i Prodikt och lägger in mängderna i ett projekt, alla relevanta data följer med. Direkt går det att bland annat se produktens bidrag eller påverkan på projektets klimatbelastning och cirkularitetsprofil.
Plattformen är dynamisk; så snart en produkt byts eller mängden ändras, uppdateras beräkningarna. Det går exempelvis att jämföra olika stomalternativ. Med Prodikt är det lätt att göra aktiva och hållbara val.
– Prodikt är bra som projektverktyg i alla skeden, från detaljplanering och förstudier, via projektering, till och med byggproduktion och färdig byggnad, säger Louise Homle, projektledare på Prodikt (BIMobject Group).
Och många använder Prodikt i ROT-projekt och anpassningar.
Flertalet användare har klimatpåverkan som sitt främsta fokus. Det är det enkelt att få kontroll på i Prodikt. För att få fram en klimatdeklaration (enligt lagkrav) används den smidiga klimatdeklarationsmodulen. En full byggnads-LCA är också möjlig, då väljs alla de byggdelar som önskas samt modulerna
A till och med D i byggnadens livscykel.
– Prodikt är transparent, användaren kan ”titta in under skalet” på Prodikt och se vad klimatberäkningen baseras på. När specifika data från en EPD används i beräkningen finns EPDn alltid tillgänglig för användaren i produktkortet, fortsätter Louise Homle. Det går även att kontrollera beräkningarna som Prodikt gör.
– Prodikt ger också stöd vid certifiering, och det gäller både Miljöbyggnad, NollCO2, BREEAM, LEED och Svanen. Hållbarhetsplattformen förser er med data som hjälper till för tidseffektiv kriterieuppfyllnad framför allt när det gäller klimatpåverkan, hälsoprofil och resursanvändning.
Tack vare att Prodikt är dynamisk går plattformen att använda under hela byggprocessen för att successivt göra allt bättre val av produkter, och med allt mer träffsäkra data, från generiska till skarpa (produktspecifika) data från EPD:er. När projektet är klart är det möjligt att ta ut en loggbok som täcker in allt. Loggboken följer en mall eller – om projektet använder 3D-modell – så kopplas produkterna med sina mängder till positioner i modellen.
– Prodikt är också till stor hjälp om ni behöver ta fram underlag för att uppfylla kraven i EU:s Taxonomi, fortsätter Louise Homle. Här handlar det också om klimatpåverkan, men även andra mål som berör byggsektion, exempelvis cirkularitet samt förebyggande och bekämpning av föroreningar.
För de stora bolagen finns krav så som CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive.
– Även här kommer Prodikt till sin rätt, nämligen dess förmåga att samla in mängder med data för varje produkt, ta fram nyckelparametrar för användaren, göra beräkningar och ge underlag för bland annat hållbarhetsrapportering, förklarar Louise Homle. Plattformens flexibilitet gör den brett användbar och dess hantering av data gör att du hela tiden kan känna dig trygg.
En styrka i sammanhanget är möjligheten att i Prodikt hantera också befintliga byggnader och skaffa sig kontroll över hållbarheten även för dessa.
Next Generation
Prodikt blir ännu mer kraftfull när Next Generation lanseras.
– Våra kunder efterfrågar möjligheten att bland annat ta fram värden på energiprestanda och därför utvecklar vi en särskild energimodul, berättar Isabelle Eerola, produktchef hos Prodikt (BIMobject Group).
– Vi ser fram mot lanseringen av en ännu kraftfullare hållbarhetsplattform för produkter och projekt, säger Isabelle Eerola, produktchef hos Prodikt (BIMobject Group).
En mycket användbar funktion i Next Generation blir sömlöst uppfyllande av specifikation. Du kan specificera hållbarhetsmål och krav i projektet. När du sedan jobbar i Prodikt med olika val, framgår det vilka lösningar och vilka produkter som klarar kraven.
– Det går att specificera miljökrav som klimatpåverkan eller tekniska krav som brandklass med mera, berättar Isabelle Eerola.
Även 3D
I nuvarande version av Prodikt går det att importera data från en A-modell eller K-modell. I Next Generation blir det dessutom möjligt att importera modeller av alla discipliner samt att i Prodikt se 3D-modellen och arbeta vidare i den genom att göra nya val.
– Funktionen använder informationen från modellen för att hitta matchande produkter och geometri för att hitta objekten och sätta dem i rätt positioner. Detta blir mycket användbart bland annat i slutet av projektet då en loggbok i form av en 3D-modell kan tas fram. Då får man en digital tvilling med inbyggda varor där man även kan följa upp resultat mot vad som designats, en helt unik funktion.
– Vi ser fram mot lanseringen av en ännu kraftfullare hållbarhetsplattform för produkter och projekt, som ökar din självständighet i arbetet för att ditt projekt ska klara alla hållbarhetskrav. Samtidigt görs stora besparingar i både tid och kostnader, avslutar Isabelle Eerola.
Octanorm Cleanroom är specialister på att designa, tillverka och bygga renrum för industrier där renlighet är avgörande. Från mikroelektronik till läkemedelsproduktion har de sedan länge etablerat sig som en ledande aktör på marknaden.
PETER GRÖNSKOG har arbetat som projektledare på Octanorm Cleanroom sedan 2022. Han beskriver sin roll som varierande och innehållsrik.
– Jag arbetar med allt från att designa och rita renrum till att packa material, sköta leveranser och i vissa fall montera. Att få vara involverad i så många delar av processen ger en bredare kunskap och gör att vi bättre förstår kundens behov, säger han.
Octanorm Cleanroom erbjuder modulära och återvinningsbara byggsystem i aluminium, vilket gör det möjligt att demontera och återanvända materialet.
– Våra system är utvecklade för att möta de olika industrikraven, från ISO Klass 3 till 8. Oavsett om det handlar om läkemedelsindustri eller elektronikproduktion har vi lösningar som kan anpassas efter kundens specifika behov, berättar Peter.
Med huvudkontor i Stockholm och verksamhet i hela Skandinavien är Octanorm Cleanroom en av få leverantörer som kan erbjuda helhetslösningar för renrum. Det innebär allt från design och produktion till installation och samordning.
– Vi arbetar ofta med företag i tillväxtfasen. Där är det viktigt att renrummen kan anpassas, expanderas eller flyttas till nya lokaler. Vi har många kunder där vi har hjälpt
till med just det, säger Peter.
Ett nyligen avslutat projekt i Uppsala visar företagets kapacitet att leverera högkvalitativa lösningar under speciella förutsättningar.
– Renrummet var färdigprojekterat när vi fick uppdraget, vilket innebar att vi behövde anpassa våra lösningar till en befintlig design och GMP-krav. Det var en utmaning, men vi lyckades leverera i tid och med hög precision, säger Peter stolt.
Med över 500 färdigställda projekt och 35 års samlad erfarenhet är Octanorm Cleanroom ett tryggt val för företag som söker långsiktiga lösningar.
– Det som gör oss unika är vår flexibilitet och vårt breda nätverk. Trots att vi är en relativt liten organisation har vi resurser att hantera både små och stora projekt. Vår korta beslutsväg gör att vi kan agera snabbt i en föränderlig bransch, förklarar Peter.
Företaget är också noga med att lyssna på kundernas behov och se till att deras renrum fungerar optimalt i olika produktionsmiljöer.
– Vi ser varje projekt som en möjlighet att utvecklas och förbättra våra system. Att arbeta nära våra kunder och förstå deras utmaningar är en del av vårt arbetssätt, säger Peter. Med en växande efterfrågan på renrum ser Peter en ljus framtid för branschen.
– Renrum är en viktig del av många högteknologiska industrier. Vårt mål är att fortsätta leverera innovativa och kostnadseffektiva lösningar som hjälper våra kunder att växa, avslutar han.
• Octanorms renrumssystem är utformade för byggnationer som kräver rena miljöer, exempelvis inom högteknologi, livsmedels- och läkemedelsindustrin. Systemen är anpassade till olika renrumsklasser och enkla att montera utan mekanisk bearbetning.
• Med glaspartier, väggar, dörrar och företagssystem kan lösningar skräddarsys för varje behov.
• Oavsett om det gäller enkelrum, rum-i-rumlösningar eller minimiljöer erbjuder Octanorm flexibla och högkvalitativa system som möter de flesta renrumskrav.
www.octanorm-cleanroom. com/sv/
I projektet har man också tänkt långsiktigt på lokalernas användbarhet och flexibilitet. Varje våningsplan kan delas upp i sex olika lokaler, vilket bidrar till framtidssäkringen. Bild: Gustav Kaiser
Vid om- och tillbyggnaden av Lumi har Vasakronan tillämpat återbruk i större utsträckning än i något annat projekt. Utöver material i stommar har stora delar av fast interiör återbrukats, liksom vissa delar av installationerna. Klimatpåverkan av byggproduktionen minskar betydligt, projektet blir också färdigt tidigare, jämfört med rivning och nybygge.
AV KJELL-ARNE LARSSON
LUMI BLIR ENERGIEFFEKTIV, klimatvänlig och flexibel, och återbruket hindrar inte att bygget certifieras med LEED, där siktet är inställt på betyget Platinum.
I södra utkanten av Uppsalas stadskärna ligger kvarteret Hugin. Byggnaderna här uppfördes under 1970-talet och var ritade av Carlbring Englund Arkitektkontor. Kvarteret gestaltades med tanke på sitt läge som den centrala stadens avgränsning söderut, innan industriområdet på Kungsängen tog vid.
Lokalerna har använts av Länsstyrelsen, Skattemyndigheten, MSB och Livsmedelsverket. Den senare myndigheten hade både kontor och laboratorier i de östra delarna av kvarteret. Myndigheterna har sedan flera år flyttat till andra platser i staden. Kommunen arbetade länge på en detaljplan för kvarteret Hugin, i dialog med fastighetsägaren Vasakronan. Tanken var att riva alla byggnader i kvarteret och bygga nytt.
– När vi funderade på hur östra hörnet
av kvarteret skulle kunna utformas i enlighet med detaljplaneförslaget så fann vi att inget alternativ skulle kunna möta kraven på att fasadliven skulle gå ända fram till gatan, på ett bättre sätt än de befintliga byggnaderna, berättar Jonas Wahlström, chef Projektgenomförande hos Vasakronan i Uppsala. Vi tillsammans med arkitekterna på White kom fram till att det bästa var att inte riva och bygga nytt, utan i stället återanvända och återbruka. Önskemålen om
Lumi har fått en välkomnande och fin ljusgård. Bild: Gustav Kaiser
ökad lokalyta kunde mötas genom att bygga på med fler våningar.
Samtidigt började återbruk att på allvar göra inträde i byggbranschen.
Vasakronan bestämde sig då för att bevara stora delar av det befintliga och dessutom tillämpa återbruk i större omfattning än i något annat projekt. Att riva det hela avskrevs och detaljplaneförslaget arbetades om.
Ombyggnad och påbyggnad
Lösningen för de tre byggnaderna i öster, och som utgör Lumi, blev att behålla grund och en stor del av betongstommarna. Hela 80 procent av detta bevarades. Fasaderna utgjordes av bärande betongkonstruktioner. Ett mål var som sagt att bygga på husen
med ytterligare våningar. Det fanns dock inga möjligheter att förstärka grunden för att klara ytterligare last. I stället revs fasaderna och ersattes av pelarbalkstommar och utfackningsväggar. Lasten minskade därmed och husen gick att bygga på med tre våningar. Detta klarades genom hybridkonstruktioner i stål och KL-trä. För takbjälklag användes återbrukade lättbetongplank.
Tack vare den nya fasadkonstruktionen kunde de gamla fönstren ersättas av nya större och därmed ge möjlighet att klara nuvarande dagsljuskrav. Ytterväggarna fick samtidigt bättre U-värde än de tidigare.
Lumi har byggts ut med en ljusgård som utgör gemensam entré till de tre huskropparna. En del av före detta utemiljö har därmed blivit innemiljö.
– Entrén är magnifik och har bland annat ett vackert golv där betongen är slipad ner till ballasten, så de bildar ett mönster som är otroligt vackert och visar hur betongen var sammansatt på 1970-talet, fortsätter Jonas Wahlström.
Återbruk av olika karaktär
Demonterat smide har återbrukats i viss utsträckning. Betongblock sågades ur från schakt som inte längre behövdes och användes för att fylla hål i schakten.
Gipsskivor och reglar i mellanväggar har demonterats för att användas i nya mellanväggar. Ungefär hälften av det undertak som behövdes är återbrukat.
Av interiören återbrukades cirka 70 procent av alla dörrar och nästan samtliga glaspartier, vilka försågs med nya glas. Byggdelar i gamla pentryn har använts i nya kaffestationer.
Även vissa av installationerna gick att ta tillvara. Radiatorerna mot yttervägg demonterades, testades, kvalitetssäkrades och målades i
kulör lika vägg. Elboxar på fasaden renoverades och har kommit till användning inne i kontoren. Boxarna försågs med ny hårdvara för el och datakommunikation. Därmed behövdes inte fönsterbänkskanaler. Enklare ventilationsdon gick att använda igen; för den här typen av installationer fanns stora begränsningar eftersom den nya ventilationen är helt annorlunda med bafflar i taken.
Fläktrumsvåningens aluminiumbeklädnad har använts till bland annat cykelförråd, samt till en magnifik och iögonfallande hissinklädnad i ljusgården.
– Allt som har återbrukats kommer från vårt projekt, med undantag av textilmattorna, berättar Jonas Wahlström. Här har vi samarbetat med Tarkett som försett oss med nya mattor och återbrukade kvalitetssäkrade mattor från andra håll. Ett arbete i stor skala som fungerat mycket bra. Återbruk av textilmattor kräver en bra inredningsarkitekt och en skicklig mattläggare, som båda kan jobba med det spann av material som erbjuds. Alla parter visade ambition för projektets mål med återbruk och det hela blev väldigt lyckat.
Mod och kreativitet
Återbruk kräver mod för att kunna gå emot slentrianmässiga föreställningar. Dessutom kreativitet och långt utvecklat samarbete för att hitta lösningar. Att bygga nytt är nästan alltid enklare. Men i alla fall om det finns tillgång till lagringsmöjligheter i närheten, innebär återbruk betydligt färre transporter och enklare logistik. Byggherren gör en klimatvinst och en tidsvinst och minskar sina kostnader på flera sätt.
I realiteten leder inte alla intensioner till resultat. För Lumi fanns önskemål att återbruka belysningsarmaturer, och Vasakronan hade dialog med leverantörer ifall armaturerna gick att bygga om med moderna ljuskällor. Detta visade sig dock inte realistiskt i detta fall. Men sett till det totala slutresultatet har projektet tillämpat återbruk i en beundransvärd omfattning, mer än något annat projekt.
– När vi inledde våra planer på återbruk så var vi tidiga på konceptet. Nu har det kommit längre i branschen och vi ser flera fastighetsaktörer som jobbar med återbruk. När Lumi nu snart står klart, så är det detta projekt som kommit längst på återbruk, med avseende på de olika typer av material och komponenter som har återbrukats och framförallt med tanke på volymerna, avslutar Jonas Wahlström, chef Projektgenomförande hos Vasakronan i Uppsala.
Lumi omfattar knappt 22000 kvadratmeter BTA, varav drygt 15000 kvadratmeter LOA. Hyresgäster för lokalerna är Försäkringskassan, SGU, Pharmetheus, Gyros Protein Technologies och Tyréns.
För projektledningen svarar Byggstyrning i Mälardalen AB. Företaget använder egenutvecklade rutiner för Construction Management, eller delad entreprenad.
– Vi maximerar fördelarna med delad entreprenad och gör det möjligt att jobba med kontinuerlig utvärdering, utveckling och förbättring. Ambitionen är att hela tiden jobba smartare, säger Kjell Karlsson, projektledare och grundare av Byggstyrning.
Företaget har tidigare varit projektledare för bland annat Celsiushuset i Uppsala, ett projekt som karaktäriserades av BIM-upplägg och långt driven digitalisering. Inga pappersritningar användes.
Celsius var ett nybygge medan Lumi är ett om- och tillbygge med långt drivet återbruk. Projekten har således skilda karaktärer, men Byggstyrnings koncept är likafullt effektivt.
I Lumiprojektet utfördes laserskanning i tidiga skeden. En 3D-modell av befintliga hus framställdes. De konsulter som anlitades projekterade med modellen som utgångspunkt, och den modifierades och kompletterades efterhand.
För att framställa och hantera 3D-modellen användes StreamBIM. Till modellen importerades konsulternas bidrag som IFC-filer.
I en tidig fas utfördes återbruksinventering med hjälp av BuildID (numera Cirkulära). Det som kunde återbrukas försågs med RFIDtaggar, vilket underlättade att hålla reda på ursprunglig och slutlig position, och flödet av materialen. Många typer av byggmaterial och -delar kunde återbrukas. Exempelvis Upplands Företagsservice AB tog ner mellanväggar och Aros Akustik AB demonterade undertaksplattor. Lättbetongplank kunde användas till taken för påbyggnadsdelarna. Vissa delar av konstruktionsstålet fick användning i nya positioner. Det skedde också återbruk av en del elektrisk utrustning, liksom delar av ventilationen. Även tegel från rumsavskiljande väggar i källarplanet återanvändes. Allt kvalitetssäkrades och rekonditionerades efter behov. En del material för återbruk handlades eller skänktes mot borttransport externt.
Digital tvilling
Ungefär 40 procent av bygget utgörs av till- och påbyggnader, närmare bestämt ljusgården och ytterligare våningar. Alla fasader är också nya, eftersom betongfasaderna togs bort och ersattes av pelarbalkstommar och utfackningsväggar. I ledningen och styrningen av projektet har återbrukat och nytt material hanterats på samma sätt, vad gäller identitetsmärkning och rutiner för att få det på plats i 3D-modellen. Med tiden har modellen blivit allt mer komplett för att till slut bli en digital tvilling av byggnaderna.
En lång rad entreprenörer har anlitats för allt från demontering >>
– Allt som har återbrukats kommer från vårt projekt, med undantag av textilmattorna, berättar Jonas Wahlström, chef Projektgenomförande hos Vasakronan i Uppsala. Här har vi samarbetat med Tarkett som försett oss med nya mattor och återbrukade kvalitetssäkrade mattor från andra håll. Ett arbete i stor skala som fungerat mycket bra. Bild: Per Söderman
till nybyggnadsdelar och installationer, vilket karaktäriserar en delad entreprenad. Inga pappersritningar har använts. Konsulter och entreprenörer har kunnat hämta önskade delar i 2D eller 3D från den gemensamma modellen i form av så kallade modellvyer.
– Vårt sätt att jobba med projektledning –en egen variant av Construction Management
– är ett starkt alternativ för att klara ett så komplext projekt som Lumi. Här visar vi att BIM-upplägg med 3D-modell fungerar bra även vid långt drivet återbruk kombinerat med nyproduktion. Slutligen levereras en 3D-modell som är i det närmaste en digital tvilling, något för fastighetsägaren att förvalta tillsammans med huset, avslutar Kjell Karlsson, projektledare och grundare av Byggstyrning i Mälardalen AB.
Varsam och smart demontering
Projektet har tillämpat återbruk i större utsträckning än kanske något annat jämförbart bygge. En stor del av demonteringsarbetet har utförts av Upplands Företagsservice AB. Företaget fick förfrågan från Vasakronan om det var möjligt att återbruka mellanväggar. – Vi provade ut en metod som bland annat baserades på att först hitta skruvarna i gipsskivorna. Med skivorna och reglarna demonterade försökte vi sedan bygga nya mellanväggar och det fungerade bra, ett koncept som Vasakronan var nöjda med, berättar Niklas Johansson, driftledare och projektledare hos Upplands Företagsservice. Knepet var bland annat att använda den gamla yttre skivan som inre skiva i de nya väggarna. Då blir det en ”nygammal” obehandlad yta för målarna att måla på i nästa moment.
Antalet demonterade gipsskivor räckte inte till för de nya mellanväggarna och därför köptes en del återbrukat externt. Totalt rörde det sig om 20 000 kvadratmeter vägg. – Förutom mellanväggarna demonterade vi också dörrar, glaspartier, undertak och installationer. Allt lagrades i före detta Skatteverkets lokaler och togs omhand av andra entreprenörer.
– Återbruk har verkligen tagit fart i byggbranschen och det är viktigt bland annat med tanke på klimatutmaningen, avslutar Niklas Johansson.
Upplands Företagsservice har för närvarande ytterligare uppdrag i etapp 3 i kvarteret Hugin, där Lumi utgjort etapp 1.
Lumi, kv Hugin, etapp 1, om- och tillbyggnad av kontor och labb, Uppsala
Tidplan: juni 2022–december 2024
Byggherre: Vasakronan
Projektledning: Byggstyrning i Mälardalen AB
Entreprenörer: ÅC Bygg AB, Upplands
Företagsservice AB, M2 Ytskikt AB, Sallén
Elektriska AB, IVAB m.fl.
Leverantör, stål: Smederna Sverige AB
Leverantör, trästomme: Setra Group AB
Arkitekt: White Arkitekter AB
I villabebyggelsen i Nockeby alldeles intill spårvagnshållplatsen Olovslund bygger Riksbyggen ett Bonumboende för 55+ seniorer. 19 bekväma bostadsrätter beräknas stå färdiga nästa år.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
– VI SÄLJSTARTADE JUST och intresset för bostäderna är stort. Vi märker att den här typen av mindre projekt i befintlig miljö som har bra kommunikation och ligger i utkanten av Stockholm går bra, säger Liselott Nilsson, MO Chef Stockholm.
Förtätningsprojektet kom till Riksbyggen som en markanvisning från Stockholms stad, som önskade bostäder för äldre. Tanken är att de som inte orkar med villan och gräsmattorna ska kunna flytta till något enklare.
– Stockholms stad såg ett stort behov i de här områdena där det ligger många gamla villor. Nu kan invånarna bo kvar i sina kvarter, säger Liselott Nilsson.
Lägenheterna har 2-4 rum, på översta våningen finns några lägenheter med snedtak och extra högt i tak. Vid balkongerna på översta våningen är väggen lite högre så att det ryms balkongdörr och fönster i fullhöjd.
– Den detaljen gör att vi får till bra volym i alla lägenheter, säger Liselott Nilsson.
55+ boendet byggs med detaljer som passar bra för seniorer, till exempel två toaletter och handikappanpassade utrymmen överallt. Det finns också garage i källaren, en gemensamhetslokal i huset och en så kallad Bonumvärd.
– Bonumvärden kan hjälpa till att skruva upp hyllor och ordna aktiviteter för de som bor i huset. Men det är upp till bostadsrättsföreningen
Seniorboendet är byggt för att smälta in bland de äldre husen, men det ska ändå synas att det är nytt. Bild: Riksbyggen
att välja hur stort behov de har av värden, säger Liselott Nilsson. Fastigheten certifieras i Miljöbyggnad Silver, och får solceller på taket och putsad fasad. Huset har nu ett tätt skal och innerväggarna har börjat sättas upp. Den stora utmaningen under byggtiden har varit att det är trångt kring bygget.
– Vi har behövt stänga av två vägar så grannar får åka omvägar, men man hittar sätt att hantera detta på, leveranserna får köras ”just-in-time” och vi har haft små sopsorteringsstationer i stället för större. Det är som att bygga i innerstan, säger Liselott Nilsson. Seniorboenden går att flytta in i från 55 år, men snittåldern för inflyttning är cirka 70 år, berättar hon. Många bor kvar resten av sina liv.
– Det går att bo kvar länge med hemtjänst. För hemtjänsten underlättas logistiken av att flera bor i samma hus. Dessutom har grannarna väldigt bra koll på varandra. Det gör att den som bor i ett sånt här hus är mindre riskutsatt.
Liselott Nilsson tror att projektet kommer att bli väldigt lyckat.
– Jag blir glad och stolt, det är så himla fint projekt. Lägenheterna är jättefina, omgivningen är jättefin. Jag blir nästan sugen på att bo där själv, säger hon.
Brf Trädgårdslunden, Prologen 6, nybyggnad, seniorboende, Stockholm.
Byggtid: december 2023–maj 2025
Byggherre: Riksbyggen ekonomisk förening
Totalentreprenör: Wästbygg Entreprenad AB
Arkitekt: Bergkrantz Brensén Arkitektur AB
– Lumi är ett projekt som varit fantastiskt roligt att vara engagerad i. Här visas tydligt vad som går att göra när det gäller återbruk, och det banar vägen för framtiden. Mycket givande att få vara med på hela resan, från starten på projektet tills det hela är i hamn.
DET SÄGER PIA ÖHRLING, anlitad som Vasakronans hållbarhetssamordnare för projekt Lumi. Här har återbruk av byggmaterial och -komponenter drivits längre än i något annat projekt. Samtidigt klarar det Vasakronans högt ställda miljökrav och dessutom certifieras bygget med LEED Platinum.
Pia Öhrlings konsultföretag Piacon hjälper
fastighetsägare, fastighetsutvecklare och byggentreprenörer med certifieringsarbete vad gäller Miljöbyggnad, BREEAM, WELL och LEED.
Till tjänsterna hör också miljö- och återbruksinventering, klimatrådgivning och beräkningar samt inte minst miljösamordning, där Piacon kan axla den tunga rollen som hållbarhetssamordnare.
– Hållbarhetssamordnarens uppgift är att ha koll på samtliga hållbarhetskrav, hålla ihop allt och vara stöd för projektledning och konsulterna, följa upp under byggproduktion att det som projekterats också utförs, samt att slutredovisa projektet, berättar Pia Öhrling.
Vasakronans projekt ska klara bolagets eget hållbarhetsprogram, lagkrav som är
specifikt sammanställda för respektive projekt, lokala miljökrav och i detta fall dessutom certifieras med LEED, och här har Pia Öhrling även uppgiften som LEED AP.
Till Piacons insatser hör bland annat att samordna och stödja projektörer, granska handlingar, att projekteringen lever upp till alla kraven. Vidare att kontrollera val av material och produkter gentemot Byggvarubedömningen och övriga krav samt att det är det som kontrollerats som också byggs in.
– I Lumi gjorde vi också en hel del klimatjämförelser inför val mellan olika produkter, då krävs avvägningar mellan olika aspekter utöver inbyggd CO2 som andel återvunnet innehåll, emissioner och innehåll av farliga ämnen. Vi genomförde också avfalls- och återbruksworkshops och en workshop om möjlighet att klimatoptimera stål där vi hade deltagare från stålleverantörer, smeder, branschorganisation, projektledare och projektörer.
I Lumi har klimatberäkningar genomförts modellbaserat genom Plants verktyg, från tidigt skede och alla byggdelar har beräknats, även installationer, något som inte var helt lätt att få till i början. Återbrukat material har inventerats och taggats och ligger också inlagt i modellen och beräkningen.
I Lumi återbrukas bland annat smide, plåt, gipsväggar och reglar, glaspartier, dörrar och viss inredning. Även en del installationer och textilmattor.
Går det då att certifiera ett bygge med omfattande återbruk och där bibehållna delar av byggnader kombineras med både återbrukat och nytt? Javisst, att bibehålla byggdelar och återbruka är något som premieras i LEED.
Andra lösningar som bidrar är byggnadens höga energiprestanda och solcellerna samt att regnvatten samlas in och används för spolning av toaletter.
Projektet är grundlagt på tjocka lager av lera så det är svårt att infiltrera vatten, så insamling av regnvatten bidrar både genom att ta omhand regnvatten och minska vattenanvändningen.
Projektet har tagit Innovationspoäng i LEED för Green Building Education, det vill säga att anordna studiebesök och sprida kunskap om hur man kan lyckas med återbruk. Sammantaget kommer projektet att nå högsta nivå Platinum.
Snart ska handlingar skickas in för slutlig LEED-certifiering och slutlig hållbarhets-
“
Hållbarhetssamordnarens uppgift är att ha koll på samtliga hållbarhetskrav, hålla ihop allt och vara stöd för projektledning och konsulterna, följa upp under byggproduktion att det som projekterats också utförs, samt att slutredovisa projektet. /Pia Öhrling, Vasakronans hållbarhetssamordnare för projekt Lumi
rapportering till Vasakronan pågår. Där ingår slutlig uppföljning av Vasakronans hållbarhetsprogram, slutlig klimatberäkning, slutliga avfallsdata, cirkularitetsindex och uppföljning av Byggvarubedömningen.
Lumi har visat att omfattande återbruk är möjligt! En förutsättning för det var att Vasakronan och projektutvecklarna Byggstyrning vågade förverkliga tanken på återbruk i stor skala istället för att riva byggnaden som tanken var från första början.
En viktig ingrediens i det lyckade resultatet var också den engagerade projektgruppen, där projektörerna själva var med och återbruksinventerade och att alla inblandade vågade ifrågasätta gamla sanningar och testa saker som få trodde skulle fungera.
Pia Öhrling har tyckt det varit väldigt roligt och utvecklande att få vara med att driva och bevaka hållbarhetskraven och realisera Vasakronans höga målsättningar.
Skanskas och Vacses projekt Borås Tingsrätt vann kvällens pris som Årets BREEAM-byggnad. Bild: ON Arkitekter
Årets upplaga bjöd på nyheter i SGBC:s certifieringssystem. Kraven måste öka i takt med nya EU-direktiv och skarpare krav från omvärlden i övrigt. Ribban höjs kontinuerligt för att kunna certifiera. Höjdpunkten på arrangemanget var korandet av vinnarna i Sweden Green Building Awards.
AV KJELL-ARNE LARSSON
KONFERENSDELEN AV arrangemanget innehöll presentationer av verksamheten hos hållbara företag som IF, Wallenstam och Vacse. Därmed en rad goda referensobjekt, som visade på möjligheterna med certifiering och höga hållbarhetsambitioner i övrigt. NCC presenterade bygget av Habitat 7 i Göteborg och Emrahus visade i exemplet Sockergränden i Lund att det går att uppföra riktigt hållbara LSS-boenden.
Försäkringsbolag och byggbransch i samverkan
If:s hållbarhetschef Philip Thörn berättade om bolagets hållbarhetsresa och erbjudandet Hållbart Bygge. Hållbarhetsarbetet påbörjades 2008 och uppgraderades 2021 för att därefter
ingå som en del av bolagets strategi. I början var inriktningen i huvudsak den egna verksamheten, men efterhand breddade man sig. Idag omfattar engagemanget både kunderna, de egna anställda och samhället i stort. – Vi arbetar med alla aspekter av hållbarhet, från trafiksäkerhet till klimatanpassning, och stöttar omställningen till ett mer koldioxidsnålt samhälle, berättar Philip Thörn. Några exempel på vårt skadeförebyggande arbete är att vi har riskingenjörer som stöttar våra stora företagskunder med riskbedömningar och kommer med förslag på riskreducerande åtgärder. Vi har även ett samarbete med Anticimex där vi erbjuder husägare med stor villaförsäkring hjälp med underhåll och åtgärder
för att minska riskerna för skada. Den mest hållbara skadan är den som aldrig inträffar.
– För att hantera skador som inträffar upphandlar If varor och tjänster för miljarder kronor varje år. Genom att ställa tuffa krav och ha ett nära samarbete med våra leverantörer har vi möjlighet att utveckla verksamheten på ett hållbart sätt.
För att gå ett eller flera steg längre, introducerade If tjänsten Hållbart Bygge som ingår i försäkringen Egendom extra för kunder med kommersiella fastigheter.
– Vi vill hjälpa våra kunder att återuppbygga på ett hållbart sätt efter en skada. Genom den här tjänsten bidrar vi med rådgivning, vägledning och ekonomiskt stöd för att göra det enklare att välja hållbart. För att
agera kvalitetssäkert och objektivt samarbetar vi med konsultbyrån Sweco. De kommer med förslag, och i slutänden bestämmer vi tillsammans med kunden vad som ska realiseras.
Hållbart Bygge innebär:
• Rådgivning, vägledning och ekonomiskt stöd för att kunna återuppbygga hållbart.
• Gäller vid skador som omfattar mer än hälften av arean, eller när kostnaden för att återställa överstiger 10 miljoner kronor.
• If betalar upp till 3 miljoner kronor extra i ersättning.
• Baseras på certifieringssystemen Miljöbyggnad och BREEAM-SE.
Det är bra att luta sig mot ett certifieringssystem för att avgöra vilka fastighetsåtgärder som är hållbara. Första gången i Sverige som Hållbart Bygge aktiverades gällde en fastighet i Ronneby; ett äldre vackert trähus som blev totalförstört. Det återuppbyggdes som trähus igen, med en utformning som smälter in i omgivande arkitektur. Till byggnaden kunde ”ny hållbarhet” adderas i flera aspekter:
• Miljöbyggnad certifiering
• Solcells-paneler
• Solavskärmning (persienner och glas)
• Vattenbesparing (sensorstyrda blandare och individuell mätning av varmvatten)
• Energibesparing (närvarostyrd belysning, LED och energimätare)
• Skadeförebyggande åtgärder (spisvakt, läckageskydd, timer kaffebryggare)
• Ekosystemtjänster (Sedum-tak, vildängsyta och ev. insektshotell)
Konceptet illustrerar mycket väl hur hållbarheten hos en fastighet kan förbättras när byggnadsinsatser krävs av andra skäl.
Utmaningar och möjligheter med nya och befintliga EU-direktiv
Därefter följde ett panelsamtal om betydelsen för den svenska bygg- och fastighetsbranschen av EU:s satsningar på hållbarhet. I panelen ingick Maria Perzon, Group sustainability manager hos Castellum, Maria Qvillberg, hållbarhetsansvarig för nyproduktion hos HSB, Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet hos Fastighetsägarna Sverige, samt Lena Hagert Pilenås, enhetschef hållbara byggnader och energi på Boverket.
Panelen konstaterade att det är positivt att EU – i och med Green Deal och Fit for 55 – pekar ut en tydlig riktning. Med hjälp av EU:s Taxonomi får vi som ett gemensamt språk som hjälper oss definiera vad som är gröna investeringar. Taxonomin påverkar både finansiärer, företag och hyresgäster i rätt riktning. De större företagen arbetar nu intensivt med CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive. Inte minst här måste företagen disponera sina personresurser klokt, så att inte all tid läggs på att klara regelverket.
EPBD – Energy Performance of Buildings Directive – får direkt påverkan på flertalet befintliga byggnader. Taxonomin tillsammans med EPBD får hela branschen att förflytta sig positivt.
Det är välkommet att EU beaktar hur byggnader påverkar klimatet och pressar på för åtgärder. Här har Sverige definitivt gått före. Frågan är hur och i vilka etapper vi ska gå vidare. Här väntar vi på en Byggnadsrenoveringsplan.
Habitat 7 på Masthuggskajen
Under evenemanget presenterades flera goda exempel, bland annat kontorshuset Habitat 7 nära Järntorget i Göteborg. Området som heter Masthuggkajen blev 2018 det första stadsutvecklingsprojekt som tilldelades Citylab-certifiering.
Det nya kontorshuset certifieras dessutom
Stora ytor med synligt trä och mycket grönska i NCC:s bygge Habitat 7, ger en känsla av närhet till naturen och välbefinnande.
med BREEAM nivå Excellent och NollCO2. Den aktuella versionen av BREEAM hade inga klimatkrav och därför valdes NollCO2 som tillägg. Det är NCC:s första bygge med denna certifiering.
– Certifieringssystemen var utmärkta verktyg och fungerade bra i vårt projekt. De är dessutom värdefulla för att kommunicera med både investerare och hyresgäster, säger Anders Enebjörk, hållbarhetsspecialist hos NCC som är byggherre och entreprenör i projektet.
Habitat 7 har höga ambitioner inom alla hållbarhetsområden, men idag begränsar vi presentationen till resursanvändning och klimatpåverkan. Ett av fem övergripande mål var att minska klimatpåverkan genom hållbara materialval. Här har den tekniska utvecklingen verkligen gått framåt senaste fyra åren. Ett referensvärde från NollCO2certifieringen för klimatpåverkan från kontor var 400 kg CO2e/kvm BTA för modul A1–A3. NCC:s mål för Habitat var 235 kg CO2e/kvm BTA, och det ser ut som målet kommer att uppnås – en minskning med 43 procent.
NCC har beaktat och beräknat klimatpåverkan i A1–A3 för de sju byggdelarna husunderbyggnad, stomme, yttertak, fasader, stomkomplettering/rumsbildning, invändiga ytskikt/rumskompletteringar och installationer (där alla utom pålning och de två sistnämnda ingår i Klimatdeklarationen).
Beträffande husunderbyggnad kunde nedre delar av betongpålar ersättas med träpålar, vilket fungerade i den lera som utgör mark. Elektrisk pålkran och grävmaskin användes. Vidare valdes klimatförbättrad betong och dessutom optimerades använd-
ningen och dimensioneringen av betongen, rätt betong på rätt plats i en slimmad konstruktion. Även prefab valdes klimatförbättrade. Husets stomme är i huvudsak i trä. Man har jobbat bort nästan allt stål i byggnaden, till förmån för mindre klimatbelastande material.
Fasadens klimatavtryck har pressats ner genom att använda bärande limträ i stället för aluminium/stål i glaspartier. Glaset är återvunnet. Utfackningsfasaden är utförd i bärande trä.
Klimatkalkylerna visar att stommen har den kraftigaste klimatpåverkan, därnäst installationerna och husunderbyggnaden.
– Vi insåg möjligheterna med att använda Miljöbyggnad iDrift för det befintliga beståndet och har nu certifierat tre byggnader, berättar Karin Mizgalski, Wallenstams hållbarhetschef. Bild: SGBC
– Genom alla åtgärder har vi goda möjligheter att klara 235 kg CO2e/kvm BTA, vilket är betydligt strängare än gränsvärden satta i NollCO2. Och SGBC har tagit till sig av detta, eftersom de i nästa version av NollCO2 som de presenterade på konferensen visade att gränsvärdena blir lägre, säger Anders Enebjörk.
Beträffande NollCO2-certifieringen är ett prelimärt certifikat på plats. NCC har ännu inte valt med vilka åtgärder utsläppen ska balanseras och kompenseras med för att nå ner till netto noll.
Anders Enebjörk menar att det som entreprenör också är viktigt att förutom certifieringarna beakta andra mål och fördelar med det nya kontorshuset, så som hälsoaspekter. Stora ytor med synligt trä och mycket grönska, ger en känsla av närhet till naturen och välbefinnande. Sådana hus upplevs också som mer attraktiva av hyresgäster och andra.
Gott utfall av Miljöbyggnad iDrift
Wallenstams bestånd omfattar 208 fastigheter i Göteborg, Stockholm och Uppsala. Företaget äger många gamla byggnader, men uppför också nytt, och då certifieras dessa med Miljöbyggnad Silver eller med BREEAM. Beståndet består av kommersiella fastigheter, i huvudsak i Göteborgs innerstad, samt bostäder, där lägenheterna är hyresrätter. Företaget insåg möjligheterna med att använda Miljöbyggnad iDrift för det befintliga beståndet och har nu certifierat tre byggnader: huvudkontoret i Göteborg, kontoret i Stockholm samt Handelsbankshuset i Göteborg.
Emrahus visar att det med lönsamhet går att göra mycket bättre LSS-boende, både innehållsmässigt och med certifiering. Bild: Kim Berkhuizen
Huvudkontoret ligger på Kungsportsavenyn. Huset uppfördes 1880 och 1910 och Wallenstam flyttade in 1994. Under 2021–22 utfördes renovering.
– Vårt mål var att uppnå betyget Guld. Det var några nålsögon att passera och det blev flera revideringar, men till slut fick vi betyget, berättar Karin Mizgalski, företagets hållbarhetschef.
Miljöinventering gjordes på farliga ämnen, och åtgärder vidtogs. Solavskärmning monterades. Återvinningen förbättrades och återbruksstationer inrättades. Wallenstam producerar egen el i egna vindkraftverk, för el till sina fastigheter.
Utmaningarna var likartade gällande Stockholmskontoret på Birger Jarlsgatan. (Huset är känt från TV-serien ”Varuhuset”.) En renovering genomfördes 2019–24 och även här uppnåddes Miljöbyggnad Guld.
Den tredje byggnaden som klarade certifiering var Handelsbankshuset vid Östra Hamngatan i Göteborg. Wallenstams förvärv skedde så sent som 2022. Huset var redan renoverat 2005–06, men drift och förvaltning var eftersatt, med bland annat en enorm energiförbrukning som följd, vilket pockade på fortsatta åtgärder.
Initialt satsade Wallenstam på bland annat upprättande av underhållsplan, nya rutiner för driftpersonal och arbetsbeskrivningar för fastighetskötselpersonal, sammanlagt åtgärder inom 13 områden. För att nå upp till betyget Guld satsades även på följande:
• Legionella-säkring
• Ytterligare mätning av el, kyla, värme och vatten
• Ändrade drifttider och moderniserat styrsystem
• Optimering av elanvändning för ventilation
• Installation av rumstemperaturgivare
• Grön el
• LED-belysning
• Minskad köldmediamängd
• Bra Miljöval fjärrvärme
• Nya fläktar i aggregat
– Det var mycket lärorikt att certifiera både hus som vi hade förvaltat själva och som förvaltats av andra. Beträffande Handelsbankshuset, om vi inte hade certifierat, hade vi i alla fall utför energirenovering.
Från 2022 till 2023 minskade fjärrvärmebehovet med 19 procent, fjärrkyla med 54 procent och elanvändningen med 31 procent.
Karin Mizgalski fick frågan hur organisationen såg ut kring renoveringarna. Den bestod främst av personal från förvaltningen, de hållbarhetsansvariga i regionerna och fastighetsskötare. För Handelsbankshuset behövdes mycket konsulthjälp, men inte för de två andra projekten.
LSS-boende med stil och kvalitet i Landskrona
Emrahus har uppfört ett LSS-boende vid Borstahusen i Landskrona. Byggnaden är certifierad både med Miljöbyggnad Guld och enligt internationell passivhusstandard, även här nivå Guld. Byggnaden har vunnit fyra pris, bland annat som Årets Miljöbyggnad under Sweden Green Building Awards 2023, och är företagets flaggskepp.
Emrahus är en stor aktör vad gäller denna typ av boende. En specialinriktning är passivhus, och allt som Emrahus uppför är passivhus. Dessutom har man hög standard för innehållet i husen, både beträffande fysisk och kognitiv tillgänglighet.
LSS-boendet som kallas för Sockergränden var det första LSS-boendet i Sverige som
certifierades med både Miljöbyggnad och som passivhus. Och blev överhuvudtaget den första byggnad som dubbelcertifierades med dessa system.
– Vi sökte en ytterligare utmaning förutom passivhus och valde Miljöbyggnad, berättar Robin Berkhuizen, vd för Emrahus AB. Ett LSS-boende har i sig en mängd krav i grunden, till exempel beträffande buller, bra inneklimat med ren luft och inga övertemperaturer. Så vi hade ganska mycket med oss för att klara Miljöbyggnad, men det var ändå vissa utmaningar.
Kognitiv tillgänglighet
LSS-boendet är byggt i två plan. Det nedre är ett gruppboende med sex lägenheter, gemensamma lokaler och personallokal.
– Vi sökte en ytterligare utmaning förutom passivhus och valde Miljöbyggnad, berättar Robin Berkhuizen, vd för Emrahus AB. Bild: Kim Berkhuizen
Boverkets nya huvudkontor blir ett tydligt exempel på hållbar och resurseffektiv byggnation. Byggherre är Skanska och Vacse är kommande fastighetsägare. Vy från sjösidan: Sandell Sandberg
Det övre planet inrymmer ett serviceboende med sju lägenheter, samlingsrum och kontor.
– Förutom att vi följer normer för LSSboenden har vi satsat extra på fysisk tillgänglighet, och även på kognitiv tillgänglighet, där vi tog experthjälp av psykolog och neurodesigner, fortsätter Robin Berkhuizen.
Bland många aspekter som man har arbetat med kan nämnas belysningen inomhus. Här tillämpas ett speciellt koncept –Human Centric Lighting – som efterliknar ljuset under en solig vårdag.
Tomten som disponerades gav plats åt ett ytterligare bygge, nämligen fyra radhus. De har tjocka väggar (yttervägg 60 cm) och är i likhet med LSS-boendet klädda med fasadtegel.
– Vi ville hjälpa till med integrationen mellan LSS-boendet och det övriga i stadsdelen och att arkitekturen hänger ihop, avslutar Robin Berkhuizen.
Både genom LSS-boendets gestaltning i sig och sambanden med intilliggande hus, undviks att boendet står ut som en särskild inrättning.
Tillgången på LSS-boenden regleras i en lag från 1994. Mycket av de boenden som uppförs idag byggs på samma sätt som 1994. Emrahus visar att det med lönsamhet går att göra mycket bättre, både innehållsmässigt och med certifiering.
Certifiering och hållbarhetsstrategier hos Vacse
Sara Jägermo, som är företagets fastighetsoch hållbarhetschef, berättade bland annat hur certifiering används när man arbetar med kravställning och förvaltning.
Vacse äger och förvaltar samhälls-
fastigheter. Samtliga är certifierade. Uthyrningsgraden är 100 procent och hyresavtalen är till 95 procent gröna.
Det är svenska pensionsstiftelser som äger Vacse. Stiftelserna har stort fokus på ESG. Vacse har både övergripande och detaljerade hållbarhetsmål. Några exempel är långsiktigt 100 procent linjering med Taxonomin, 40 procent reduktion av fastighetsenergi till 2030, 25 procent minskad färskvattenanvändning och klimatriskinventeringar som täcker hela beståndet. Alla byggnader ska även fortsättningsvis certifieras, de nya med BREEAM-SE nivå Outstanding.
– Vi har flera syften med att certifiera. Det är viktigt att samhällsfastigheter förvaltas på ett hållbart sätt. För våra förvaltare och projektledare gör de höga nivåerna i certifieringarna, att de får ett hållbarhetsparaply, de behöver inte går ner i detaljerna på samma sätt, säger Sara Jägermo.
– Vi använder framförallt BREEAM och välkomnade den svenska versionen. Systemet är mer holistiskt och vi tycker det ger bättre målstyrning än till exempel Miljöbyggnad.
BREEAM täcker in klimatpåverkan, energi, hälsa, byggmaterial, cirkularitet, vattenanvändning, delaktighet och biologisk mångfald. Miljöbyggnad täcker in energi, byggmaterial, hälsa och klimatpåverkan.
Sara Jägermo hade i sin presentation mycket pedagogiska bilder som visade betydelsen av certifiering och taxonomi för förvaltningsskedet, när det handlar om (1) klimatanpassning och resiliens, (2) avfall från byggarbetsplatsen och design för demonterbarhet/cirkularitet, samt (3) energiprestanda. (1) Taxonomin föreskriver klimatriskanalys enligt Taxonomins kriterier. Detta stöds av BREEAM som ger 1 poäng för klimatriskanalys (enligt samma kriterier som
Taxonomin) och BREEAM Excellent som har krav på väsentliga anpassningslösningar (i linje med Taxonomin). Den långsiktiga förvaltningen drar därmed fördel av mindre riskutsatt fastighet, krisplan och trygghet för verksamheten. Mönstren är likartade för (2) och (3), det vill säga att förvaltningen långsiktigt drar fördelar av Taxonomin och BREEAM.
Företaget har fem projekt pågående: Boverkets huvudkontor i Karlskrona, Växjö domstol, Enköpings kommunhus, hälsocentral i Norrliden (Kalmar) och Borås Tingsrätt. Den sistnämnda vann för övrigt kvällens pris som Årets BREEAM-byggnad.
Ett av de mest fascinerande projekten är Boverkets kontor där projektets ambitioner är mycket höga:
• Krav WELL Gold
• Krav BREEAM Excellent, ambition Outstanding
• Krav Energiklass B, ambition Energiklass A
• Ambition NollCO2-certifiering
Detta är första gången Vacse tillämpar WELL-certifiering.
En av utmaningarna var att få ner klimatpåverkan, eftersom man inte fick bygga i trä. Men Vacse och byggaren Skanska gav inte upp, utan letade fram smarta lösningar. Bygget använde stommar från ett rivet (demonterat) hus i Lund. Återbrukade HDF:er monterades som vanliga HDF:er i stålstommen. Och stålrörspålar ersattes med betongpålar i klimatförbättrad betong.
För att klara de tre certifieringarna krävs givetvis många ytterligare smarta lösningar.
– Vi använder framförallt BREEAM och välkomnade den svenska versionen, berättar Sara Jägermo, Vacses fastighets- och hållbarhetschef. Bild: Karl Nordlund
Certifieringssystemen utvecklas löpande, i takt med nya krav såsom EU-direktiv och lagar samt forskning kring hållbart byggande. SGBC:s certifieringschefer berättade om Miljöbyggnads utvecklingsresa och den röda tråden mellan nybyggnad, ombyggnad, förvaltning och toppcertifieringen NollCO2.
förnybar elproduktion; klimatkrediter, återvätning, trädplantering, inbyggt biogent kol; biokol, DACCS eller BECCS.
SGBC har därmed certifieringssystem för byggnadens hela livscykel. Nästa år blir ett spännande år för SGBC, med utarbetande av en ny manualgeneration, mot bakgrund av krav som en följd av Taxonomin, EPBD, CSRD med mera. Ny manual för Miljöbyggnad kanske kan lanseras under 2026.
Envishet lönar sig och Vacses inställning är att de tre systemen kompletterar varandra: NollCO2
• Klimatfokus och incitament till återbruk
• Bidrag till Parisavtalet
• Förflyttat projekt från 500 till 300 kg/ kvm BTA
• Förvaltning: lågt underhållsbehov och låg energianvändning
BREEAM
• En helhetsbild – ingen hållbarhetsdel glöms bort
• Medföljande kunskap om inbyggda material
• Höjda krav mellan versioner, driver utveckling
• Bidrar till strukturerad hållbarhetsöverlämning till förvaltning
WELL
• Brukarfokus och hälsa – hyresgästens arbetsmiljö
• Bidrar till låg personalomsättning
• Design för samarbete och gemenskap
• Långsiktigt attraktiv byggnad, för Vacse som ägare
Andra halvan av seklet
När det handlar om att öka hållbarhetsprestanda i befintligt bestånd är BREEAM
In-Use ett bra stöd. Vacses hyresgäster svarar för mycket stor beläggning över årets dagar, till och med över dygnets timmar, exempelvis Kriminalvårdens inrättningar som alltid är i drift. Vacse kan inte vänta på flyttning och tomställning, utan måste arbeta med åtgärder, exempelvis energieffektivisering, med fastigheternas verksamheter igång.
Vacse har klimatmål uppsatta för 2030 och givetvis för 2045. Klimatmålen är även satta för respektive fastighet och integrerad i affärsplanen.
– Men redan nu behöver vi arbeta med siktet inställt även på andra halvan av seklet. Då vidtar nya klimatutmaningar samtidigt som vi ska ge trygg avkastning till våra ägare även långt efter 2050, avslutade Sara Jägermo.
– Vi vill hela tiden höja ribban lite mer. Det är viktigt med certifieringar som håller och som svarar mot ökande krav och förändringar i omvärlden, säger
Alexandra Kriss, SGBC:s kommunikationschef, och som var moderator för konferensen.
Manualen för Miljöbyggnad ses över för att förtydliga vissa delar, exempelvis vad gäller ekosystemtjänster och för att linjera med EU-taxonomin. En version 4.1 kan förhoppningsvis lanseras under våren.
Under 2024 har SGBC arbetar fram en helt ny manual, nämligen Miljöbyggnad Ombyggnad. Indikatorerna är desamma som i Miljöbyggnad, men kriterierna är inte nödvändigtvis desamma. Ombyggnader som klarar obligatoriska kriterier får Brons. Beroende på hur många valfria som klaras ges betyget Silver eller Guld. Certifiering för en byggnad är giltig 5 år, därefter är det möjligt att övergå till Miljöbyggnad iDrift. Miljöbyggnad Ombyggnad förbereder för Miljöbyggnad iDrift. Miljöbyggnad Ombyggnad lanseras efter årsskiftet.
Nu i december släpptes en ny version av NollCO2. En nyhet är att även ombyggnad kan certifieras. Dessutom uppdaterad beräkningsmetodik för klimatpåverkan, metodiken följer nu IVL:s anvisningar. Gränsvärden har skärpts till 45 procent lägre än nybyggnadskrav. Det är också nyheter i balanserande åtgärder. Det är möjligt att balansera med
GREEN BUILDING AWARDS
Årets BREEAM-byggnad
Borås nya tingsrätt. Projektet har bland annat uppnått energiprestanda motsvarande 35 procent av BBR-kravet för nybyggnad.
Årets LEED-byggnad
Oas i Malmö exemplifierar hur hållbarhet och innovation skapar framtidens arbetsplats.
Årets NollCO2-projekt
Innovationsprojekt Bålsta (Triple Zero) har bland annat skapat nya lösningar och material, vilket bidragit till nya produkter på marknaden.
Hållbar infrastruktur
Slakthusområdet E101 i Stockholm. Stort fossilbränslefritt anläggningsprojekt och testbädd för elektrifiering.
Arbetat systematiskt enligt BREEAM Infrastructure.
Årets Miljöbyggnad
Vista i Malmö certifieras med Miljöbyggnad 4.0 Guld, NollCO2 och WELL.
Årets Miljöbyggnad iDrift
Boplatsen 3 i Malmö, visar att det är möjligt att sänka energianvändningen så att mätning, styrning och uppföljning kan göras på ett effektivt sätt.
Bäckström Stockholm vill visa att allt är möjligt och tar ett helhetsgrepp på den gröna omställningen. Efter ett helelektriskt pilotprojekt i Slakthusområdet har
Bäckström nu beställt sin första av flera elektriska grävmaskiner och ellastbilar.
Samtidigt satsar företaget på egna energilager och laddhubbar.
BÄCKSTRÖM STOCKHOLM har nyligen genomfört ett helelektriskt pilotprojekt i Slakthusområdet i Stockholm tillsammans med Hitachi, Delvator och Stockholm Exergi.
När den nya fjärrkylan till området skulle grävas ner användes en elektrisk bandgrävare på 16 ton och en på 9 ton tillsammans med helelektrisk lastväxlarbil.
Arbetet skedde i gatumiljö och det fanns begränsad eltillgång. Grävarna laddades från ett entreprenadbatteri på 150 kilowatt i en tiofots container och lastväxlaren om nätterna på Bäckström Stockholms egna laddpunkt i Norsborg.
– Vi ville testa eldrift i kallt väder. Vi ville även jämföra den kapacitet för körtid, laddningstid med mera som leverantörer av maskiner och lastbilar uppger, med hur det faktiskt fungerar i verkliga förhållanden, berättar Andreas Jonsson som är operativ chef på Bäckström Stockholm.
Pilotprojektet visade att tekniken fungerar och att både grävare och lastbil klarade att göra det de skulle.
– Därför har vi nu beställt en helelektrisk hjulgrävare på 18 ton och en helelektrisk 3-axlig schaktbil. Vi kommer även beställa helelektriska bandgrävare inom kort.
Även när det gäller laddning ligger Bäckström steget före. I koncernen ingår Creek Power som med stöd av Energimyndigheten har byggt ett batterienergilager i södra Stockholm. Det erbjuder i dag balanstjänster åt Svenska kraftnät och kommer andra halvåret 2025 även att ha en publik laddstation för främst ellastbilar men även andra elbilar. Laddstationen kommer att leverera 10 MW i laddningskapacitet.
– Vid sidan om ”Energy Superhub” i Oxford i England blir den Europas största laddstation sett till effektleverans. Vi vill främja omställningen till elektriska transporter i Stockholmsområdet och ladd-
stationen kommer att vara öppen för alla, säger Andreas Jonsson.
Leder utvecklingen
Övergången till eldrift ställer nya frågor. Vad har elmaskiner för serviceintervaller, hur ser andrahandsmarknaden ut och hur ska en elmaskin som är dyrare i inköp finansieras?
– Det gäller även att få logistiken att fungera. Ska vi ha batterier på en lastbil som kör ut till arbetsplatsen eller ska maskinerna laddas dagtid under raster. Det gäller att hitta så bra förutsättningar som möjligt för att gå från pilotprojekt till verkligt utförande och få ekonomi på övergången, påpekar Andreas Jonsson.
Bäckström Stockholm har medvetet valt
att utveckla den hållbara sidan av företaget långt före det blir krav från beställare och samhälle.
– Någon måste gå först. Samtidigt som vi gör de här satsningarna för oss själva hjälper vi även resten av entreprenadbranschen. Koncerngemensam vision är "Vi är den innovativa samhällsbyggaren som skapar värde för framtida generationer". Då måste vi också visa det i handling, understryker Andreas Jonsson.
Slakthusområdet utvecklas till en urban stadsdel med bostäder, arbetsplatser, handel och kultur. Äldre byggnader med högt kulturvärde bevaras medan andra rivs för att ge plats åt nybyggnad, parker och torg. Bild: Skanska
I Slakthusområdet i Stockholm pågår ett projekt för att utveckla området till en urban stadsdel med bostäder, arbetsplatser, handel och kultur. Äldre byggnader med högt kulturvärde bevaras och fylls med nya verksamheter medan andra rivs för att ge plats åt nybyggnad, parker och torg. I projektet ingår ett pilotprojekt med en 100 procent fossilfri arbetsplats som nyligen fick Sweden Green Building Award för Hållbar infrastruktur.
AV LARS-OLOF TANDBERG
SLAKTHUSOMRÅDET byggdes under åren 1906–1912 och var vid den tiden Sveriges största och mest moderna slakteri.
Här bedrevs handel och slakt av nötkreatur, får, get, svin och häst. Området tillkom som en lösning på Stockholms omoderna hantering av livsmedel tillsammans med läkarvetenskapens framsteg och ökade kunskaper om hur sjukdomar och smittor spreds, skriver Stockholms stad på sin hemsida.
Slakthusområdet blev den enda platsen
i Stockholm där slakt och handel av boskap var tillåten.
Området uppfördes i jugendstil där Gustav Wickman stod som arkitekt. Han hade tidigare bland annat ritat bankpalats och byggnader som Berns salonger och Sturebadet.
Från och med 1930-talet kom området att expandera kraftigt med nya verksamheter ofta inom mathantering och därmed med behov av andra funktioner. Det har bidragit till områdets brokiga karaktär bland
annat med förgårdar, skärmtak och lastkajer.
Den kulturhistorien och särarten vill Stockholms stad behålla när Slakthusområdet nu utvecklas för framtiden. En hel del byggnader har rivits eller ska rivas medan byggnader som är karaktäristiska för området bevaras och får nya funktioner och innehåll.
Slakthusområdet byggs ut succesivt i fem etapper och beräknas vara helt klart kring år 2035. Utöver bostäder planeras även för bland annat en grundskola, en gymnasieskola,
förskolor, en ny idrottshall och en högskola för konstnärlig utbildning.
Den nya tunnelbanestation som byggs i Slakthusområdet ingår i utbyggnaden av blå tunnelbanelinje. Den får två uppgångar och kommer att ersätta stationerna Globen och Enskede Gård.
I de förberedande markarbetena för nya Slakthusområdet har det i den södra delen av området mot Enskedevägen pågått en stor entreprenad för att sänka och jämna ut marken, där det har varit höjdskillnader på uppåt tio meter. Syftet med arbetet är att förbereda för den nya kvartersbebyggelsen och att binda ihop Slakthusområdet med det befintliga gatunätet söder om området.
Stora mängder berg och jord har schaktats bort och i det arbetet har pilotprojektet "Fossilfri entreprenad" genomförts av Stockholms stad i samarbete med entreprenören Skanska, Volvo Construction Equipment och Swecon.
Kravet var att hela byggarbetsplatsen skulle vara fossilfri. Tio procent av grävmaskinerna har varit eldrivna och alla andra maskiner och fordon har drivits med miljödiesel HVO100. Cirka 95 procent av schaktmassorna har återanvänts inom området.
När projektet hade kommit halvvägs i april i år hade CO2-utsläppen minskats med 1 808 ton. Av det stod användningen av elektriska maskiner för 421 ton, användningen av HVO för 840 ton och 547 ton sparades genom att arbeta cirkulärt och återanvända berg- och jordmassor inom projektet.
– Det vi gör i Slakthusområdet visar att hållbara byggarbetsplatser inte bara är något som finns i framtiden, de finns redan här – elektrifierade, effektivare och med en förbättrad arbetsmiljö. Vi vill uppmana fler städer att följa Stockholms stads exempel och inkludera krav på utsläppsfritt i sina kommande entreprenader, säger Tora Leifland, Head of Public Affairs på Volvo CE.
Hon påpekar att upphandlingar är nyckeln till omställningen.
– Genom att ställa krav kommer det nya lösningar. Det är så vi kan påskynda utvecklingen mot en hållbar framtid.
Mer elektrisk drift
I början av december hade pilotprojektet "Fossilfri entreprenad" uppnått CO2besparingar på 2 759 ton, vilket är mer än det ursprungliga besparingsmålet för projektet på 2 000 ton CO2.
När projektet går in i fas två höjs hållbar-
– Det är vårt ansvar att ställa ambitiösa krav i våra anbud, inklusive att förorda elmaskiner, för att säkerställa att klimatresultaten prioriteras, säger Anders Österberg, biträdande finansråd och ordförande i exploateringsnämnden i Stockholms stad. Bild: Volvo Construction Equipment
hetsmålen genom en ökning av andelen elektrisk drift till 50 procent, användning av klimatreducerad betong och att leverera på klimatberäkningen.
– På Stockholm stad inser vi den avgörande roll vi måste spela för att påskynda övergången till fossilfria arbetsplatser. Det är vårt ansvar att ställa ambitiösa krav i våra anbud, inklusive att förorda elmaskiner, för att säkerställa att klimatresultaten prioriteras. Kommunerna är viktiga drivkrafter i denna förändring, säger Anders Österberg, biträdande finansråd och ordförande i exploateringsnämnden i Stockholms stad.
När årets vinnare i Sweden Green Building Awards presenterades fick Exploateringskontoret, Stockholms stad och Skanska årets utmärkelse för Hållbar infrastruktur för entreprenaden Slakthusområdet E101.
I juryns motivering konstateras att entreprenaden är Sveriges största fossilbränslefria anläggningsprojekt och en testbädd för elektrifiering.
"Med rätt inställning, lösningar och partners har man möjliggjort en reduktion av klimatutsläppen med 70 procent jämfört med en konventionell entreprenad. Projektet har arbetat aktivt med masshantering, både i Slakthusområdet E101 och närliggande projekt, vilket har lett till att omkring 95 procent av schaktmassorna är lokalt ”producerade”.
Juryn påpekar vidare att dialoger med materialleverantörer har initierats för att öka mängden återanvänt och återvunnet material.
Att projektet har arbetat systematiskt enligt BREEAM Infrastructure och på så vis fångat upp flera hållbarhetsområden märks tydligt.
Tänk dig att kunna delta i den gröna omställningen och säkra företagets energibehov med fossilfria lösningar utan att behöva investera, planera, bygga, drifta eller underhålla energianläggningen. I dag är det fullt möjligt. Med konceptet Energy-as-a-Service äger Driva anläggningen och sköter allt från projektering till färdig anläggning och därefter drift och underhåll. Kunden betalar endast en fast månadsavgift.
FÖR BYGGHERRAR och fastighetsägare kan det vara svårt att göra den gröna omställningen på egen hand då kompetens och kunskap ofta saknas i den egna organisationen. Driva tar hand om hela processen vid byggandet av anläggningar för solceller, biogas och laddinfrastruktur.
– Energy-as-a-Service är ett nytt koncept som kräver ett nytt sätt att tänka. Som byggherre behöver man inte göra allting själv. Vi äger anläggningen och kunden får en lägre investering plus att vi stannar kvar och sköter anläggningen, så länge kunden vill, konstaterar Maria Lindberg som är försäljningschef på Driva.
Oavsett om det gäller biogas, solceller eller laddinfrastruktur skräddarsyr Driva anläggningen för den aktuella kunden. De tar hand om design, inköp av utrustning, installation samt drift och underhåll.
– Det gör att kunden inte behöver ha kom-
petens för denna typ av energianläggningar utan kan koncentrera sig på sin verksamhet. Driva vill gärna komma in tidigt i nya projekt och vara en energipartner till byggherren.
– Tillsammans med byggherren avgör vi vilka typer av energilösningar det aktuella byggprojektet behöver. Genom att titta på konsumtionsmönster, hållbarhetsmål, riskhantering och regulatoriska krav kan vi designa en lösning som är skräddarsydd för just dig, berättar Maria Lindberg.
Med en egen solcellsanläggning på fastigheten slipper fastighetsägare elpriser som går upp och ner och behöver heller inte betala nätavgifter och energiskatt. Med Drivas lösning betalar de endast en fast avgift varje månad för solcellsanläggningen, eller ett fast pris för solelen som produceras – man kan som kund välja vilken modell man vill ha.
– Ekonomiskt är det en fördel att slippa oroa sig över fluktuerande elpriser. Man vet
vad elen kommer att kosta under hela avtalstiden. Dessutom får fastighetsägaren en bättre miljöklassning på fastigheten om den har en solcellsanläggning på taket, understryker Maria Lindberg.
Trots att Driva är ett nytt varumärke inom Stockholm Gas så bygger tanken på att kombinera tjänster inom biogas, solel och laddningslösningar på många års erfarenhet.
– Vi kan gas, vi har arbetat med det sedan 1800-talet. Då är det logiskt att bygga på med el också. Det är samma rutiner, det ska inspekteras, övervakas och underhållas.
Fastighetsbolag och byggherrar som vill ha hjälp med energilösningar kan gå in på www.driva.se och läsa mer om möjligheterna med Energy-as-a-Service.
– Kontakta oss gärna för att höra mer om hur Driva kan bli din energipartner, avslutar Maria Lindberg.
EPD International har idag fler än 10000 publicerade EPD:er inom alla produktkategorier och har därmed ett av världens största EPD-bibliotek. Ungefär 80 procent av EPD:erna avser byggprodukter.
EPD:er – Environmental Product Declarations – behövs för att göra noggranna klimatberäkningar som baseras på klimatdata för specifika produkter (eller grupper av liknande produkter) från respektive leverantör. EPD:er visar produktens utsläpp av växthusgaser (CO2e) och ett antal andra miljöpåverkansparametrar.
AV KJELL-ARNE LARSSON
DE DATA SOM presenteras i en EPD tas fram genom livscykelanalyser. Dessa måste göras enligt bestämda regler – Product Category Rules PCR – som är anpassade för var sin typ av produkt.
Naturvårdsverket och svensk industri tog tidigt initiativ vad gäller EPD:er. Ett EPD-program tog fart 1997, och 1998 släpptes världens första EPD och världens första produktkategoriregler, PCR. Verksamheten som idag drivs inom ett dotterbolag till IVL – EPD International – var helt enkelt uppfinnare av EPD och PCR.
Som ett organ vilket publicerar EPD:er betecknas EPD International som en programoperatör. Det finns programoperatörer också i Norge, Danmark, Finland och många andra länder.
EPD International har idag fler än 10 000 publicerade EPD:er inom alla produktkategorier och har därmed ett av världens största EPD-bibliotek. Ungefär 80 procent av EPD:erna gäller byggmaterial och byggprodukter.
EPD:er är objektiva och transparenta, tredjepartsgranskade och avsedda för bland annat jämförelser vid val mellan olika material eller produkter. Processen för hur EPD:er ska tas fram för byggprodukter och byggnader styrs av standarder som EN 15978 och EN 15804. EN 15978, som handlar om kraven för byggnader, revideras nu och en ny version väntas kommande halvår. Troligen kommer den kräva att standarden EN 15941 följs, som kommit i ny version under 2024 och som sätter datakvalitetskrav för livscykelanalyser av byggprodukter och byggnader. Bland annat sätter EN 15941 regler för hur datakvalitet ska utvärderas och vilken information om datakvalitet som ska medfölja varje EPD.
EN 15804, som handlar om kraven för byggprodukter, revideras för närvarande inte. Som nämnts behövs produktkategoriregler för att kunna göra livscykelanalyserna på rätt sätt.
Beräkningarna utförs av en LCA-expert som anlitas av tillverkaren i fråga. EN 15804 och EN 15978 sätter de grundläggande reglerna, men varje programoperatörer har även en grundläggande PCR (kallas ofta main PCR eller Part A PCR) med tolkning av standarderna och eventuella tilläggskrav. Den som gör livscykelanalysen måste också ta reda på om det finns en kompletterande PCR, c-PCR (kallas ibland Part B PCR), för den aktuella typen av byggprodukt. Om inte så används endast tillämpbar standard och grundläggande PCR för framtagandet av EPD:n.
EPD International tar i samarbete med industri och myndigheter fram c-PCR:er och publicerar dem i sitt PCR-bibliotek. För närvarande finns 31 c-PCR:er inom byggområdet. En av dessa, c-PCR-029, underlättar för att bättre än tidigare kunna göra en EPD för en hel byggnad, en byggnads-LCA. Totalt finns ungefär 120 giltiga PCR:er i PCR-biblioteket.
I år lanserade EPD International en ny version av sin grundläggande PCR för bygg produkter, PCR 2019:14. Några nyheter är:
• Nya riktlinjer för beräkning på hantering av återvunnen skrot.
• Nya krav för byggprodukter som också klassificeras som elektriska och elektroniska utrustningar.
• Ny bilaga för att klargöra och illustrera indikatorer för primärenergianvändning.
En EPD är normalt giltig i 5 år. Varje år måste producenten/leverantören tillse att dess innehåll fortfarande är aktuellt. Ändringar
i råvaruanvändning, transportsätt eller flyttning av produktion till en annan fabrik, kan påverka data på miljöpåverkan. Om ändrad data har medfört att miljöpåverkan ökat med mer än 10 procent, måste EPD:n uppdateras.
Standarder:
SS-EN 15804:2012+A2:2019/AC:2021
Hållbarhet hos byggnadsverk –Miljödeklarationer – Produktspecifika regler
SS-EN 15941:2024 Hållbarhet hos byggnadsverk – Datakvalitet för miljöbedömning av produkter och byggnadsverk – Val och användning av data
SS-EN 15978:2011 Hållbarhet hos byggnadsverk – Värdering av byggnaders miljöprestanda – Beräkningsmetod
PCR:
PCR 2019:14 Construction products, VERSION 1.3.4
Hemsidor:
www.environdec.com/library (EPD-bibliotek) www.environdec.com/pcr-library (PCR-bibliotek)
Källa och faktagranskning: Gustav Sandin Albertsson, EPD International
Varje produkt bör bedömas och registreras hos en eller flera bedömningssystem. Bild: Kjell-Arne Larsson
Årets BASTA-dag genomfördes återigen som ett fysiskt arrangemang, och platsen var Stockholm. Huvudsakliga teman denna gång var farliga kemikalier och digitalisering. Det stod också klart att miljökraven på produkter kommer från allt fler håll och att BASTA innebär stöd åt flertalet av kravställarna samt åt produktleverantörerna.
AV KJELL-ARNE LARSSON
– VÅR VISION ÄR att byggprodukter är så fria som möjligt från farliga kemikalier, är baserade på förnybara resurser och att produkterna går att återbruka eller återvinna, inledde Pehr Hård som är vd för BASTA. Vi hjälper branschen genom att sätta bedömningskriterier och sprida kunskap. All information finns öppen för att ni ska kunna göra bra produktval.
För närvarande är cirka 200 000 artiklar bedömda och har fått klassningen BASTA, BETA eller DEKLARERAD. Ungefär 500 företag är anslutna till BASTA-systemet. Trovärdigheten hos BASTA vilar på dess vetenskapliga råd och på kriterierna som täcker sex olika områden:
• Hälso- och miljöfarlighet
• Organisation (formella krav och kvalitetskrav på det producerande företaget)
• Cirkularitet
• Förnybarhet
• Miljöeffekter
• Emissioner & tester
Data om respektive produkt samlas på artikelkort (nu cirka 200 000). Under 2023 omarbetades artikelkorten från grunden. De finns nu på både svenska och engelska. Varje artikelkort har en egen webbadress,
vilket gör det möjligt att ta sidans länk, skicka denna, och vips följer all information med. Denna omfattar BASTA:s bedömning gentemot alla kriterier och koppling till eBVD för produkten, samt till dess EPD om en sådan finns.
En rad yrkesgrupper i byggprocessens olika skeden och i förvaltningen använder artikeldata: vid projektering, i bygghandeln, inköpssystem, dokumentation/loggning, fastighetsdrift och avveckling/demontering.
BASTA tillhandahåller smidiga verktyg:
• Offentlig söktjänst där alla som behöver information får den
• API som möjliggör att tanka hem data till sitt egna system
• Loggboken, där projektets produktval dokumenteras
För byggprojekt som tillämpar BIM med 3D-modell kan det vara önskvärt att förse modellen med data som kommer via API, alternativt för de som bara använder loggbok, att via API exportera data till denna.
Ännu mer användbara artikelsidor
Artikelsidan visar också de valfria kriterierna cirkularitet, förnybarhet, miljöeffekter, emissioner och tester. På sidan anges också (i relevanta fall) kriterieuppfyllnadens relation till Trafikverkets krav samt hur produkten förhåller sig till PRIO-verktyget beträffande riskminskningsämnen och utfasningsämnen.
Nedtill på artikelsidorna går det också att se relationen till certifieringssystemen Miljöbyggnad och BREEAM. Klarar den produkt som du överväger att välja, exempelvis Miljöbyggnad nivå Silver eller rentav Guld för en viss indikator? Eller ger produkten en viss poäng i BREEAM?
– Vi försöker att till varje produkt koppla
information om vad den klarar, exempelvis om den klarar EU:s Taxonomi. Det ska inte alla användare behöva kontrollera i detalj, det är bättre att vi gör det. Taxonomin har olika krav beroende på om en produkt används inne eller utomhus och den uppdelningen kommer vi att följa.
Det är mycket annat som ställer krav på artikelinformation:
• CSRD
• Ecodesign for Sustainable Products Regulation ESPR
• Byggproduktförordningen
• Digitala produktpass
En intressant fråga är hur BASTA ska anpassas till EU:s kommande krav på produktpass. En svensk forskningsansökan gällande digitala produktpass har just beviljats. Inom projektet, som hör till Smart Built och med
IVL som projektledare, kommer ett konkret förslag att arbetas fram.
Vad kommer att hända inom BASTA under 2025? Utvecklingen av bedömningskriterierna är ett kontinuerligt arbete som fortsätter. Dessutom kommer artikelkorten att vässas ytterligare. BASTA:s mission är att samla information och koppla ihop den, användaren ska inte behöva söka på flera ställen.
Möjliga alternativ till PFAS
PFAS är en grupp fluorerade ämnen med stor spridning i miljön och i organismer. Ämnena används bland annat i brandskum, vid tillverkning av isoleringsmaterial, i vattenavvisande behandling, i produkter som motverkar korrosion; både i konsumentprodukter och industriellt. PFAS kallas ”evighetskemikalier” eftersom de bryts ner mycket långsamt i miljön.
Romain Figuière från Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms Universitet berättade om arbetet med att använda The ZeroPM alternative assessment database i sökandet efter alternativ till PFAS. Med hjälp av databasen sammanställdes en lista över de olika användningsområdena för PFAS, som uppgick till 18 totalt.
Databasen innehåller information om funktionen för PFAS-kemikalier inom varje användningsområde. Utifrån information i databasen skapades en lista över tänkbara PFASalternativ, där deras eventuella farliga egenskaper beskrevs tillsammans med funktionella begränsningar och tillgänglighet på marknaden.
Alternativ identifierades med hjälp av ChemSec Marketplace och med hänsyn till
– Till de färdiga produkterna tar vi fram EPD:er och eBVD:er. Produkterna registreras
i Byggvarubedömningen och i BASTA, där vi har närmare 39000 artiklar, berättar
Cecilia Cederek, Lindab.
begränsningar enligt REACH-förordningen. I stora drag blev resultatet att för ungefär en fjärdedel av användningsområdena fanns alternativ till PFAS, vilket betyder att PFAS inom dessa områden kan fasas ut.
Medskicket från Romain Figuière var att databasen kan användas som ett första steg mot substitution, men att det fortfarande krävs grundlig utvärdering av alternativen, samt att beakta flera möjliga alternativ för att inte låsa sig vid ett val som man senare ångrar. Hans
Även hälsoeffekter i byggskedet ska beaktas. Bild: Kjell-Arne Larsson
råd till oss i byggbranschen var att ställa krav på våra leverantörer. Vi vill aldrig mer ha PFAS.
BASTA som hjälpmedel i produktutvecklingen
Cecilia Cederek som är hållbarhetsspecialist hos Lindab och Matilda Nielsen som är hållbarhetskoordinator på samma företag, berättade om företagets arbete för hållbarhet och hur BASTA används som del i produktstrategin.
Lindab arbetar för att ge sitt bidrag till hållbara byggnader, minska klimatpåverkan hos kunderna och själva driva en hållbar verksamhet. Företaget har nyligen fått sina klimatmål godkända av Science Based Targets Initiative.
– Det är viktigt att vi kan erbjuda hållbara produkter. Kunderna ska veta att vi har koll på kemikalieinnehåll och klimatpåverkan, säger Cecilia Cederek. Bland annat bidrar vi till att kunderna kan miljöcertifiera sina byggen.
Processen i produktutvecklingen har flera steg, där ett av dem är insamling av underlag, främst data från underleverantörer inför en bedömningssammanställning. Sedan görs analys av data bland annat genom att komponenter och ämnen kontrolleras gentemot BASTA:s kriterier.
När Lindab utvecklar produkter är viktiga aspekter cirkulär design; design för återbruk/återvinning, andel återvunnet innehåll och minimering av resurser, tillsammans med energieffektivisering, minimera negativ påverkan på hälsa och miljö, samt lågt klimatavtryck. Egenskaper och innehåll hos produkter följs upp gentemot REACH, RoHS med flera regelverk.
– Genom att följa BASTA:s kriterier säkerställer vi att vi uppfyller kundkrav, samt att vi följer svensk och europeisk lagstiftning om kemikalier. BASTA fungerar som ett bra stöd i vår produktutveckling, där det dessutom är viktigt att fortsätta använda BASTA allt eftersom kraven skärps, säger Matilda Nielsen.
Till de färdiga produkterna tar Lindab fram EPD:er och eBVD:er. Produkterna registreras i Byggvarubedömningen och i BASTA, där företaget har närmare 39 000 artiklar.
De fördelar som Lindab ser med systemet:
• Systematiskt och tidseffektivt arbetssätt
MÖT OSS PÅ
Bergdagarna
Göteborg 29-30 januari
Monter 11
World Tunnel Congress
Stockholm 12-14 maj
Monter 09:20
Kunskap och erfarenhet har gjort GMA till en ledande leverantör av produkter för tunneldrivning. Våra injektions- och bergförstärkningsprodukter är välkända och uppskattade bland entreprenörer världen över.
Komprimerbara packers
Injektionsrör
Uppblåsbara packers
Bergförstärkning
Vill du veta mer om vad vi kan erbjuda? Kontakta oss!
GMA Ground Machinery Applications AB Box 21, S-686 21 Sunne • Tel: +46 565 128 50 Web: gma.se
– EU-direktiven sätter bra press på storföretagen, och leverantörerna måste följa efter, menar Johan Björling, Manager Sustainability & Technical Services för Forbo Flooring Systems i Norden.
• Full transparens i processer och data
• Riskminimering
• Äganderätt av data
• Automatisering och digitalisering
• Särskilda kriterier för elektronik
Att produkterna finns i BASTA och Byggvarubedömningen underlättar för kunderna när de står inför alternativa produktval.
Mer eller mindre cirkulära golv
Johan Björling som är Manager Sustainability & Technical Services för Forbo Flooring Systems i Norden, gav en bakgrund till hållbarhet och företagets arbete inte minst för att öka cirkulariteten. Han hänvisade inledningsvis till Johan Rockströms beskrivning av de planetära gränserna samt EU:s direktiv och lagar i form av exempelvis Taxonomin, Byggproduktförordningen, Ecodesignförordningen, Direktivet om byggnaders energiprestanda och kemikalielagstiftning. – EU-direktiven sätter bra press på storföretagen, och leveran-
– Renovera och uppgradera de byggnader som redan finns. Gör det möjligt att demontera och montera produkter, säger Carina Loh Lindholm, verksamhetsledare för CCBuild. Bild: Philip Liljenberg
törerna måste följa efter, menar Johan Björling.
Att få till produkter som i hög grad är cirkulära kräver ansträngningar inom hela produktcykeln. Cirkularitet börjar på ritbordet; vilka råvaror som väljs, hur vi skapar återvinningsbarhet och renoveringsbarhet. Vilket golvsystem som väljs av kunderna påverkar utsläpp av CO2 mycket. Forbos Marmoleum 2,5 mm linoleumgolv är klimatpositivt. Med andra golvtyper på marknaden är CO2-påverkan högre, för att vara högst hos gummigolv med cirka 9 kg CO2e per kvadratmeter.
Vid tillverkningen av golven kan val göras av energikälla och hur stor del av innehållet som är återvunnet, samt hur spill hanteras. Vid installation uppstår också spillmaterial som vi tar tillbaka och skickar till fabriken för att göra nya golv. När golvet har tjänat ut (för den användaren) är frågan om det ska återbrukas eller återvinnas. Har man valt löslagda golv finns möjlighet till återbruk, vilket är det klart mest hållbara alternativet. Väljs materialåtervinning blir cirkeln sluten och vi befinner oss åter på ritbordet, eller så har vi nästa varv klart för oss.
Forbo tillverkar bland annat cirkulära vinylgolv med återvunnet innehåll och låg klimatpåverkan. Det finns en omfattande löslagd kollektion av golv som är enkla att riva ut och återbruka. Företaget har också textilplattor med låg klimatpåverkan och med 75 procent innehåll av återvunnet material. För båda de nämnda golven används 100 procent förnybar energi vid tillverkningen.
Vid produktutveckling kontrollerar företaget innehåll och egenskaper gentemot REACH-förordningen och i första hand BASTA-kriterier och därefter Byggvarubedömningens kriterier. Idag har Forbo mer än 60 EPD:er, och säkerhetsdatablad tas fram för alla produkter. I de fall man använder andra leverantörer begärs leverantörsintyg. Det är alltid viktigt att redovisa emissionsvärden.
För hantering av klimatdata och bedömning har Forbo en framtidsbild, att från företagets PIM-system via API exportera data till BASTA och att sedan kunder och tjänsteleverantörer tankar ner allt som behövs från BASTA.
– Vi har börjat i liten skala med detta, om vi får det att fungera i full skala blir det bra inte minst för byggentreprenörer och fastighetsbolag som har stora behov av klimatdata och data om cirkularitet, säger Johan Björling.
IVL:s dotterbolag CCBuild har en viktig roll för ökat återbruk. Carina Loh Lindholm som är verksamhetsledare för CCBuild berättade om hur man arbetar för att underlätta bedömningen av farliga ämnen i cirkulerat material. Idag finns cirka 180 aktörer anslutna till CCBuild, allt från fastighetsbolag och byggentreprenörer till arkitekter och andra konsulter.
Byggbranschen bör resursminimera, återbruka och om det inte är möjligt, spara resurser genom att återvinna.
– Renovera och uppgradera de byggnader som redan finns. Gör det möjligt att demontera och montera produkter. Gynna handel av återbrukat inom och mellan organisationer. Med hög grad av cirkularitet blir klimatnyttan stor, menar Carina Loh Lindholm.
CCBuild prioriterar fortsatt användning av produkter genom återbruk, både internt och genom handel. Vidare vill man öka återvinningen av material som inte går att återbruka och öka andelen cirkulerat material i nyproducerade varor.
CCBuild har produktbank och marknadsplats. De kan användas på flera sätt:
• Egna produkthubbar/digitala produktbanker
• inventeringar i rivnings- och ombyggnadsprojekt
• Avyttrar varor på CCBuilds marknadsplats
• Söker varor i egna produktbanker o/e på publik marknadsplats
Produkter som inventeras i CCBuild får en värdeanalys av klimatbesparing (kg CO2e), ekonomiskt värde på återbrukade produkter (kr) och mängd (ton). Totalt i produktbanken finns idag 1,2 miljoner produktenheter till ett värde av över 800 miljoner kronor. Detta har inventerats med avsikten att det ska återbrukas, men givetvis är potentialen för återbruk i byggbranschen mycket större.
Före ombyggnader/rivningar ska byggnaden inventeras.
För den som använder BASTA:s loggbok går det att lägga till produkter från CCBuild i loggboken. Genom en digital integration mellan CCBuild och BASTA är detta smidigt och kräver minimal administration för användaren av BASTA:s loggbok.
Allt virke måste vara spårbart och certifierat.
Inventeringen kan ha olika ambitionsnivå, översiktlig eller detaljerad. Det är den som inventerar som lägger in produktinformationen. Den ska omfatta:
• Artikelidentitet, i bästa fall ursprungliga artikelidentiteten
• Dimensioner
• Produktspecifika tekniska egenskapskrav
• Brandklass
• Akustiska egenskaper
• Bedömning av estetiskt och funktionellt skick
Etc.
Här behöver även innehåll av farliga ämnen beaktas. Helst ska man ha en miljöinventering som ger eftersökt information. Miljöinventeringar utförs av proffs på vilka farliga ämnen som kan finnas i byggnader och byggprodukter från olika tidsperioder. Vid bedömning av farliga ämnen är det viktigt att veta vilken kravnivå man avser att uppfylla: handlar det om att se ifall det finns produkter som idag ses som farligt avfall, och som inte bör eller får cirkuleras med hänsyn till lagkrav? Eller ska man uppfylla högre beställarkrav, till exempel att man ska klara BASTA:s kriterier eller krav i en miljöcertifiering?
– Många inventeringar har bristande produktinformation. Vi försöker stärka detta och ha fokus på metodik, säger Carina Loh Lindholm. En av höstens nätverksträffar i CCBuild hade fokus just på inventeringsmetodik för att höja kunskapsnivån kring detta, vi ger också halvdagsutbildningar på detta tema.
För den som använder BASTA:s loggbok går det att lägga till produkter från CCBuild i loggboken. Genom en digital integration mellan CCBuild och BASTA är det smidigt och kräver minimal administration av användaren av BASTA:s loggbok. Dessutom är det möjligt att i BASTA:s publika databas registrera produkter för återbruk, även om ingen gjort det än. En utmaning är att det krävs redovisning av 100 procent av innehållet. BASTA och CCBuild arbetar tillsammans för hur man kan stärka möjligheterna att redovisa information om både återbrukade och nya produkter med hög andel återvunnen råvara, där innehållet av ingående ämnen kanske inte heller är helt känt till 100 procent.
Hur ska man vid återbruk hantera frågor om eventuellt farligt kemiskt innehåll? En god vägledning ges av de guider och handböcker som har getts ut. IVL och Avfall Sverige exempelvis står bakom >>
Fönster har mycket olika klimatpåverkan beroende på materialval och återvinningsgrad.
”BYGGÅTERBRUKSGUIDEN – En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder” som listar vilka farliga ämnen som kan finnas i byggprodukter från olika tidsperioder. Guiden nås på CCBuilds kunskapsbank, där man även hittar andra kunskapsstöd och vägledningar relaterade till återbruk och cirkulärt byggande.
Miljödata i byggmaterialhandeln
Varför är Beijer Byggmaterial så intresserade av miljödata och hur används den för att underlätta för yrkeskunder? Om detta berättade Alexandra Rosenqvist, företagets miljö- och hållbarhetschef.
– Är man stor ska man ta ansvar. Vi vill vara en partner som kunderna kan lita på och vi vill se mer hållbara projekt framöver, säger Alexandra Rosenqvist.
Beijer har 70 000 artiklar i lager och
700 000 artiklar i sitt register. Det är mer än 900 datapunkter per artikel, och sammantaget blir det 630 miljoner datapunkter. Det kräver en hel del att besvara en så enkel fråga som ”Vi vill ha säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter vi köper, bladen får vara högst 2 år gamla”. Här krävs ett fält som berättar om det är en kemisk produkt eller inte. Därefter måste man hitta ett giltigt säkerhetsdatablad med datum som dessutom är högst 2 år. Således många punkter att kolla. En annan kund vill kanske veta om alla inköpta produkter klarar Miljöbyggnad. Första problemet är att Miljöbyggnads kriterier styrs av BSAB-koder och här behöver Beijer mappa mot dem. Respektive indikator ska stämmas av mot betygsnivån (brons, silver eller guld). Vidare ska produkten finnas i den plattform kunden använder som loggbok. Dessutom måste emissionskrav och uppfyllnad hanteras separat.
– Vi måste ha digitala flöden, automatiskt uppdaterande, som går för sig själv. När kund får behov av viss information måste vi filtrera data utifrån frågan. Sedan är ett problem att mycket data vi får till oss inte är korrekta, berättar Alexandra Rosenqvist. – Vi är mer digitala nu än någonsin. Utmaningen är att kundernas krav på information ser mycket olika ut och vi måste erbjuda en rad lösningar.
BASTA är till stor hjälp. Via API kan Beijer registrera data i BASTA och få tillbaka data med ytterligare information.
Byggbranschen behöver digitala följesedlar med inkluderad information om klimatpåverkan och andra miljödata. Ett tillvägagångssätt utvecklas i projektet Miljödata NU som leds av Byggföretagen.
Rikard Larsson, som är vd för BEAst, berättade om bakgrunden och projektets tredje genomförandeetapp. BEAst är en ideell förening som utvecklar digital kommunikation för byggbranschen. Arbetet fokuserar på inköp och logistik.
Bakgrunden är ökande krav på miljörapportering, klimatdata till Boverkets klimatdeklaration och Trafikverkets ELSA samt krav från kunder.
Idag saknas ett enhetligt sätt att skicka data. Boverkets krav (för klimatdeklaration) är att 50 procent av klimatpåverkan ska verifieras med information om byggprodukter, mängder, Boverks-ID och EPD:er för specifik klimatpåverkan. Boverket har en ganska vid definition på verifikat, det kan räcka med följesedlar, men det finns en standard för vad dessa ska innehålla.
Byggföretagens Miljödata NU krav-
– Vi ska vara en partner som kunderna kan lita på, och vi vill se mer hållbara projekt framöver, säger Alexandra Rosenqvist, miljö- och hållbarhetschef hos Beijer Byggmaterial..
ställer digitala följesedlar för produkter och material, även relaterat till transporter.
Följesedlar skapas enligt BEAst Supply 4.0, som är ett branschspecifikt implementeringsstöd av Peppol. BEAst är en anvisning, inte ett dataprogram.
Följesedlarna ska skickas via nätverket Peppol. Det baseras på en ISO-standard och introducerades av EU 2008, det används idag inom hela EU och i flera kontinenter. Svenska myndigheter ställer sedan 2019 krav på att använda Peppol för fakturor, detta gäller generellt, inte enbart för byggbranschen.
Det underlättar att byggbranschen nu använder ett kommunikationsnätverk som redan är på plats. Så förbered er gärna för att kunna skicka respektive ta emot miljödata via Peppol-nätverket!
Utformningen av följesedlarna för byggbranschen är för närvarande inriktade på klimatpåverkan, men kan utvecklas till att ta med även andra miljödata.
– Något som kom igen många gånger idag var behovet att sammanställa data till användbar information och få ut den, och få detta att fungera hela vägen. BASTA ser hela tiden till branschnyttan. Vi har inget annat mål än att göra byggbranschen hållbar.
Med dessa ord avslutades dagen av BASTA:s vd Pehr Hård.
AGENTUR | EXPERTIS | PROJEKT
VILL DU OCKSÅ BYGGA MED KLIMATSMART ISOLERING?
GÅ IN PÅ ANGMOAGENTUR.SE FÖR ATT LÄSA MER OM VÅRA PRODUKTER.
EXPANDERAD VULKANSTEN
• Högt isoleringsvärde
• Låg klimatpåverkan
• Enkelt att jobba med
Skumglasprodukter
CIRKULÄRT CELLGLAS
• 100 % återvunnet glas
• Lätt och beständigt material
• Lösfyllnad, skivor och kantbalkar
CELLULOSAISOLERING
• Återvunnet papper
• 100 % borat- och fosfatfritt
• Högsta brandklass för cellulosa
ÄNGMOGRUPPEN JOBBAR MED MODERNA OCH HÅLLBARA PRODUKTER OCH TEKNIKER INOM BYGG MED 25 ÅRS ERFARENHET AV NATURISOLERING, GRÖNA BYGGMATERIAL OCH
EKOBYGG TAR VI IN DE BÄSTA ISOLERINGSPRODUKTERNA TILL SVERIGE
Hållbarhet, effektivitet, säkerhet är viktiga parametrar i stora byggprojekt. När ett av Stockholms mest ambitiösa stadsutvecklingsprojekt, Haga Norra, planerades användes det digitala verktyget Projsite som kom att spela en avgörande roll i projektet.
NÄR FABEGE OCH ZENGUN inledde planeringen av Haga Norra, ett av Stockholms mest omfattande stadsutvecklingsprojekt, stod det klart att både hållbarhet och effektivitet måste prioriteras. Utmaningen krävde nya lösningar, och resultatet blev en byggprocess som inte bara uppfyller höga miljökrav utan även sätter en ny standard för samverkan i branschen. En nyckel till framgången är Projsite – ett digitalt verktyg som effektiviserar logistik och samordning genom varje steg i processen.
– Haga Norra har blivit ett skolboksexempel på hur delade resurser kan skapa synergieffekter i stora byggprojekt. Genom Projsite har aktörerna kunnat dela lossningszoner, avfallsstationer och logistikflöden på ett smidigt och transparent sätt. Plattformen har säkerställt att alla inblandade, från entreprenörer till underleverantörer, har tillgång till rätt resurser vid precis rätt tidpunkt, berättar Charlie Steen, logistiksamordnare, Haga Norra.
Men det stannar inte där. Tack vare Projsites anpassningsbara funktioner har varje projekt kunnat hantera sina egna bokningar, som exempelvis kranresurser och arbetszoner, samtidigt som helheten förblir obruten och effektiv.
Denna balans mellan gemensamma funktioner och projektspecifika behov har visat sig vara avgörande för att varje projekt ska ha en logistikkoordinering på UE-nivå som lägger grunden för den större och mer övergripande samordningen mellan projekten.
Att tala om hållbarhet är en sak – att omsätta det i praktiken i ett omfattande byggprojekt är en helt annan utmaning. Med hjälp av Projsite har projektledarna kunnat övervaka CO2e-utsläpp och avfallshantering i realtid, vilket har gett dem värdefulla insikter om vilka insatser som faktiskt gör skillnad. I Haga Norra, där byggnation och inflyttning pågått samtidigt, har säkerheten varit en särskilt komplex utmaning. Genom att effektivt samordna trafikflöden och logistiska aktiviteter har Projsite möjliggjort en trygg miljö för både boende och arbetare. Detta har gjort det möjligt att genomföra inflyttningar smidigt och utan störningar, samtidigt som byggprojektet har kunnat hålla tidsplanen. – Det som gjort Projsite till en succé i Haga Norra är dess anpassningsförmåga. Plattformen har inte bara effektiviserat ett komplext projekt, utan även visat att den fungerar lika bra i mindre byggen och fristående projekt. Haga Norra må har varit ett testområde, men det är bara toppen av
ett isberg. Projsite kommer att kunna bidra med mycket i framtida byggprojekt runt om i landet, avslutar Charlie Steen.
Projsite är en innovativ plattform för bygglogistik som utvecklats av byggsektorn. Plattformen avdramatiserar, förenklar och effektiviserar samordning och flöden i byggprojekt.
Inget projekt är för stort eller för litet för att ha en välplanerad och odramatisk logistik. Projsite är systemet som utvecklats för alla projekt oavsett storlek.
Fabege och Zengun har de senaste åren följts åt och utvecklat återbruksbyggandet i Arenastadens stadskvarter i Solna. Nu är snart projektet Haga Norra kvarter 1 helt färdiginflyttat. Fastigheten är känd och prisad för att stoltsera med Sveriges största fasad i återbrukat tegel.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
– DET ÄR ROLIGT att fasaden har skapat så mycket positiva värden. Återbruket blir en viktig symbol och markör för ambitionerna i projektet som helhet. Men det viktiga är att vi har med oss hållbarhetstankesättet in i varje enskild frågeställning i bygget: varje materialval, varje metodval, säger Johan Zachrisson, affärsutvecklingschef på Fabege.
Haga Norra kommer genomgå stora förändringar de kommande åren. När området är helt utvecklat ska där finnas 1 000 bostäder och arkitekternas vision är att området ska föra tanken till Paris och Köpenhamn. År 2015 förvärvade Fabege fastigheterna Stora Frösunda 2 och Hagalund 2:2, mer känd som Biliatomten, från Catena. Sedan dess har de demonterat Bilias gamla fastighet och byggt ett nytt modernt showroom där Bilia nu huserar – och bostäder ovanpå. Av den demonterade fastigheten byggde de etableringsbyggnaden Hållbarhetshuset, ett föregångarprojekt inom återbruk av prefabricerade betongdelar.
Nästa steg blev Haga Norra kvarter 1. Det är nu färdigbyggt och de första hyresgästerna har flyttat in.
– JM har flyttat sitt huvudkontor hit och de uppskattar huset väldigt mycket. Som bostads- och byggföretag har de intresse och engagemang i byggnadsutformningsfrågor och de har till och med passande nog ett tegelmönster i sin logotyp, säger Johan Zachrisson och syftar på den kända tegelfasaden.
SATS, konferensanläggning, Restaurang Bistro Mathilda och Café Vigor & Joy's har flyttat in. Coor och Randstad flyttar in sina kontor efter årsskiftet.
Den stora fasaden av återbrukat tegel utsågs nyligen till Årets fasad. Teglet har levererats av Brukspecialisten, som är ledande på återbrukat tegel i Sverige idag.
– Det var en av de största beställningarna de hade fått. Det var inte helt lätt att hitta den volym av tegel som är i tillräckligt bra skick och som man kan göra bra gestaltning med, säger Johan Zachrisson.
Eftersom teglet hade olika ursprung och kom från olika platser har fasaden fått ett spännande uttryck med olika färgskiftningar. Byggentreprenören Zengun handlade upp murare som murade fasaderna på plats.
Fastigheten har sannolikt Sveriges största återbrukade fasad och har vunnit priset Årets fasad 2024. Bild: BaraBild.se
– Det var viktigt att hitta en partner som vi kunde lita på, som är duktiga på att mura. Vi skickade ut en förfrågan och gjorde en noggrann utvärdering av den tilltänkta entreprenören, vi tittade bland annat på deras referensprojekt. Kovenda fick bra omdöme, de hade jobbat åt Fabege tidigare, så vi valde dem, säger Daniel Räihä, projektchef hos totalentreprenören Zengun.
Fastigheten sticker även ut på grund av den ambitiösa miljöcertifieringen. Den har preliminärt certifierats med den högsta betygsnivån "Outstanding" enligt BREEAM-SE och är för närvarande en av endast tio nyproducerade byggnader i Sverige som har uppnått denna höga standard.
– Vi började jobba med målet att nå ”Excellent”, men nu ser det ut som det blir ”Outstanding”. Våra certifieringsansvariga har jobbat hårt med detta. Genom att göra många små förbättringar i projektet har vi lyckats ta fler poäng totalt sett i slutänden, säger Daniel Räihä på Zengun.
Den som bygger hållbart måste alltid tänka både på koldioxidutsläppen från byggfasen och på energiförbrukning och utsläpp som genereras när människorna som vistas i husen reser till och från fastigheten.
– Så det gäller att hitta den optimala livscykelkostnaden i ett ekologiskt perspektiv, säger Johan Zachrisson.
Byggnadens energianvändning överträffar Boverkets byggregler med en minskning på över 50 procent jämfört med deras krav för nybyggnation. Projektet har även lyckats minska CO2-avtrycket med 27 procent från de ursprungliga beräkningarna till den slutliga produkten.
För att nå dit har man jobbat med klimatförbättrad betong i stommen, bytt stålpelare mot betongpelare och generellt valt material med lågt klimatavtryck.
– Nästan varje byggdel har vi utvärderat noggrant mellan leverantörer. En gipsskiva kan till exempel skilja sig mycket från leverantör till leverantör så vi har gått in i varje produkt för att hitta vem som har lägst EPD så att vi kan göra klimatbesparingar, säger Daniel Räihä. Man har även använt mycket återbrukat material i kontorsinredningen – såsom pentryn, textilmattor och glaspartier. Att hitta återbrukat material har underlättats av att Fabege startat en hubb där de samlar återbrukat material från sina olika projekt.
– Jag tycker det är extra tacksamt att jobba med återbruk när man har Fabege som uppdragsgivare. Hubben underlättar. Fabege lägger upp saker på nätet när de inventerat, så där kan vi lätt se vad som finns att tillgå. Det vore en dröm att alla fastighetsägare hade något liknande, säger Daniel Räihä.
Priser som gått till Haga Norra kvarter 1
• Årets BREEAM Byggnad 2023
• Kvalitetsutmärkelsen PQi – Utmärkt Projektkvalitet
• Årets Fasad 2024
Haga Norra kvarter 1 Stora Frösunda 2, Nybyggnad av kontor och garage, Solna
Byggtid: april 2021–januari 2025
Byggherre: Fabege AB
Totalentreprenör: Zengun AB
Arkitekt: Byrån för Arkitektur & Urbanism BAU AB
Kostnad: ca 1 Mdkr
Vi på C&D Snickeri har tillverkat och monterat ekpaneler i ljusgårdarna på Haga Norra i gott samarbete med Zengun.
www.cdsnickeri.se
Balustrades – Stairs – Facades
Som beställare kan ni göra skillnad genom att använda byggmaterial som är miljöbedömda av Byggvarubedömningen.
Med bedömda produkter blir det möjligt att utvärdera och välja byggmaterial som är miljövänliga, hållbara och rätt för just ert projekt. På byggvarubedomningen.se får ni rätt verktyg för att möta era uppsatta miljömål. Tillsammans formar vi en hållbar och bättre byggbransch!
Byggnaden består av en stålstomme med betongbjälklag och den låga kringbyggnaden har en trästomme med betongbjälklag. Bild: Steptura
GoCo Health Innovation City växer upp i Mölndal utanför Göteborg på en granntomt till läkemedelsföretaget AstraZeneca. På 200 000 kvadratmeter skapas ett innovationskluster som ska locka entreprenörer och forskare från hela världen. En viktig del i projektet är samverkan som ska förverkligas i verksamheterna både genom visionära tankegångar och konkret i själva byggnaderna.
AV MARIE LOUISE AARÖE
– ÄGARE TILL STEPTURA är till 50 procent Vectura Fastigheter som ägs av Investor samt till 50 procent av Next Step Group som i sin tur ägs till lika delar av Jacob Torell och byggföretaget Balder. Både Vectura, Next Step och Balder utgör starka ägare, vilket är viktigt i detta sammanhang, berättar Eva Blomberg, projektchef på Steptura. Vi har redan i dag byggt etapp ett där vi äger 60 000 kvadratmeter och där bland annat Mölnlycke Health Care har etablerat sig. Nu har vi börjat titta på den andra etappen där vi vill skapa en fastighet med labbmiljöer i toppklass då det är många företag som är behov av laboratorier för sina verksamheter.
Byggnaden kommer att bestå av två delar, en högdel på sex våningar där labbföretagen huserar. Byggnaden består av en stålstomme med betongbjälklag och den låga kringbyggnaden har en trästomme med betongbjälklag. Man använder både grönt stål och miljöbetong i projektet. Projektformen är en samverkansentreprenad.
– BRA Bygg är ett byggföretag som har fokuserat på samverkansentreprenader, vilket innebär att vi kan arbeta snabbt och genomgående
hålla ett högt tempo. Vi har också ett stort fokus på miljöaspekterna och blir allt bättre för varje projekt som vi genomför. Därför har vi kontinuerligt en dialog med underentreprenörerna om hur de kan bidra med bra lösningar med tanke på miljön. Som exempel har vi en rörentreprenör som vill undersöka möjligheten att få fram radiatorer i återvunnet stål. Han försökte med olika företag och fick napp först på det elfte företaget. Det gäller att få alla entreprenörer engagerade utan pekpinnar uppifrån. Det är det som för utvecklingen framåt, säger Eva Blomberg.
Labbhuset består av sex våningar plus en bottenvåning som är sex meter hög. Här planeras byggnadens ”vardagsrum”. I labbmiljön är det svårt med organiskt material som trä. De tekniska valen görs utifrån vad man arbetar med i byggnaden. På labbdelen, det höga huset, har man valt en skifferfasad. För att få ett vackert avslut på byggnaden har arkitekten även inkluderat designen av fläktrummet. Man plockar också in mycket grönt in i huset så att det ska bli en trevlig miljö att vistas i. Arkitekt är det New York-baserade företaget Shop
Architects som står för husets utformning och yttre design, samt det gemensamma utrymmet i gatuplan. Övriga delar står göteborgsarkitekterna Thorbjörnsson+Edgren arkitektkontor för.
– Den största utmaningen är CCRM Nordics renrum i labbdelen. Det är en utmaning att lösa detta rent tekniskt. Det är viktigt att ha kontroll över luftflödena, vilket innebär ventilationsaggregat för varje renrum. Här arbetar man på cellnivå , och det är viktigt att det inte ska finnas något som kan kontaminera det som man arbetar med, säger Eva Blomberg.
Lågbyggnaden har en aluminiumfasad med träribbor i en champagnefärg. Den amerikanske arkitekten har varit mycket noga med att champagnefärgen ska vara genomgående runt fönsternischer och på alla ställen där det behövs en accentfärg.
– Företaget Medley har ett eget designkoncept. För övriga hyresgäster i huset har vi tagit fram ett gemensamt designkoncept. Det är viktigt för oss att lätt kunna göra förändringar utan att behöva byta ut material. Det är för oss ett hållbart tankesätt. Vi vet av erfarenhet att företag förändras och då måste vi kunna tillmötesgå kundernas krav. Nu har vi ett koncept av mycket god standard från början.
– Just nu håller vi på att sätta stommen på plats. Arbetet med bottenplattan har varit omfattande då vi gjutit de framtida bassängerna för Medley. Det är en mängd olika verksamheter med olika tekniska krav och det gäller att samordna alla till en helhet. Vi räknar med två års byggtid med inflyttning under andra kvartalet 2026, säger Eva Blomberg.
– Sedan tidigare har AstraZeneca en stor forskningsanläggning i området, en av tre globala anläggningar utöver de i USA och i Storbritannien, berättar Douglas Haeger-Carlén, fastighetschef på Steptura, som är fastighetsbolaget bakom GoCo Health Innovation.
Det är viktigt med en dynamisk miljö och med mötesplatser som främjar innovation och samarbete. Entrén till GoCo är ett levande område som stärker både trivsel, samarbete och innovation. Bild: Steptura
Det är i dag en stor internationell konkurrens om kompetens. Tillsammans med fordonsindustrin är life science en av Göteborgs största exportindustrier, något som många inte är medvetna om. Det finns en viss komplexitet i det – vi använder mediciner och besöker sjukhus, men få av oss reflekterar över den hälsoindustri som möjliggör detta. Vårt mål är att skapa en mötesplats och ett ekosystem som stärker denna sektor och sprider kunskap om svensk hälsoinnovation, samt attraherar de bästa talangerna, säger Douglas Haeger-Carlén. Det är AstraZeneca som ägde marken kring sin forskningsanläggning i Mölndal och 2017 bestämde man sig för att sälja marken under förutsättningen att den nya ägaren skulle tillföra ett värde till området genom forskning inom life science. Steptura, som arbetar >>
Fastigheter & Projekt
Douglas Haeger-Carlén är fastighetschef på Steptura som är fastighetsbolaget bakom GoCo Health Innovation som på olika sätt bland annat har fokus på preventiv hälsa.
Bild: Steptura
Eva Blomberg är projektchef på Steptura. Vi har redan i dag byggt etapp ett där vi äger 60 000 kvadratmeter och där bland annat Mölnlycke Health Care har etablerat sig. Nu satsar vi vidare med andra etappen med labbmiljöer i toppklass. Bild: Steptura
med att skapa destinationer och innovationsmiljöer, köpte då marken och skapade GoCo Health Innovation City.
– För att attrahera de stora talangerna i Europa och övriga världen är det viktigt att det finns attraktionskraft på platsen. Det skapar vi genom hållbara och attraktiva fastigheter samt ett Community program som aktiverar platsen och bjuder in till nya möten genom exempelvis föreläsningar, seminarier, workshops, etc. Vi skapar en plats för innovation, ny forskning och nya projekt och då behövs interaktion och samverkan vilket vi kan skapa genom platsen vi utvecklar och vårt community.
En stad i staden
– En viktig del är att aktörerna både verkar och engagerar sig i området. Genom vår community har vi redan initierat nya projekt och samarbeten, vilket bland annat lett fram till GoCo Active Lab, vår senaste satsning. Det handlar om att skapa en dynamisk miljö med mötesplatser och arrangemang som främjar innovation och samarbete. Företagen efterfrågar effektiva lokaler i kreativa sammanhang där man också trivs, och vi erbjuder ett levande område med arbetsplatser, bostäder och service som stärker både trivsel, samarbete och innovation. Idéerna, området och fastigheterna växer hela tiden fram i nära dialog och samarbete med aktörerna på plats, säger Douglas Haeger-Carlén.
Som ankarhyresgäst i labbdelen av GoCo Active Lab har man CCRM Nordic. Det är ett icke vinstdrivande företag som finansieras och stöttas av ett industrikonsortium bestående av aktörer från både näringsliv, akademi och offentlig sektor. GoCo Health Innovation City är en av dessa aktörer.
CCRM Nordic arbetar med att lösa flaskhalsar i utveckling och kommersialisering av avancerade terapiläkemedel (ATMP), som är nästa generations läkemedel baserade på gener, celler och vävnadsprodukter. Genom breda samarbeten stödjer de innovatörer i Norden och Europa och gör ATMP tillgängliga för patienter för att effektivt behandla och i vissa fall bota sjukdomar som tidigare inte kunnat botas, exempelvis ALS, Parkinson och cancer.
GoCo Active hjälper till god hälsa
– GoCo Active, som är den andra delen av GoCo Active Lab, är sprunget ur en dialog som har skett på området då det finns ett stort behov av att fokusera på preventiv hälsa, vilket handlar om hur vi kan agera för att människor ska bli mer hälsosamma och mindre sjuka. Det finns redan gedigen forskning på ämnet men det behövs en arena för att diskutera dessa frågor och nå ut med konkreta exempel till allmänheten. Det är den arenan vi nu vill skapa. Till exempel vill Chalmers Tekniska Högskola och Sahlgrenska Akademin, i ett unikt samarbete, skapa ett Excellenscentrum för idrottsmedicin i GoCo Active Lab. Här kommer det då finnas forskning, utbildning och klinik kopplat till idrottsmedicin och fysisk hälsa.
För att stärka satsningen på preventiv hälsa skapas en omfattande träningsanläggning på 3 000 kvadratmeter i fastigheten. Anläggningen kommer att drivas av Medley, under ledning av Daniel Almgren, tidigare 10-kampare. Den kommer att innehålla en våtdel med tränings- och rehabiliteringspool, samt en gym- och gruppträningsdel. Medley är en idealisk samarbetspartner tack vare sin ambition att få fler människor i rörelse och skapa en aktiv mötesplats för både unga och äldre, nybörjare och elitidrottare. Tack vare akademin och övriga aktörer som också kommer att befinna sig i fastigheten kan träningsanläggningen dessutom bli en spännande arena för forskning inom området.
– Idrott och preventiv hälsa hänger tätt samman, och det är något vi vill lyfta fram genom Active-konceptet. Idrott inspirerar människor att röra på sig, och elitidrotten fungerar som en viktig förebild. Se bara på hur bordtennisen fått ett uppsving efter framgångarna i OS. Därför är det lokala engagemanget från Riksidrottsförbundet en viktig del av vår satsning. Vi har även kopplingen till klinisk verksamhet genom ortopeder och experter på området som öppnar upp för ytterligare samarbeten. Den tidigare ishockeymålvakten Henrik Lundqvist, som brinner för sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, är en av investerarna i detta projekt.
– Vi kommer även att ha en stor restaurang i bottenplan med en kafédel och konferensmöjligheter. Det innebär en multifunktionell yta med en gemensam entré för alla. Restaurangen kommer att drivas av krögarna Anders Hedin och Mats Nordström, med erfarenhet av event som Way Out West, Göteborgs 400-årsjubileum och Lindholmen Streetfood Market, avslutar Douglas Haeger-Carlén.
Att välja energieffektiva fönster innebär flera fördelar som bidrar både till ekonomiska besparingar och ökad komfort i hemmet. Christian Laubenstein, Country Sales Manager på Skaala IFN AB berättar allt om energieffektiva fönster.
AV ELIN BISANDER
SKAALA GRUNDADES 1956 och är en av Nordens ledande leverantörer av fönster-, dörr- och glaslösningar. Christian Laubenstein reder ut de främsta fördelarna med energieffektiva fönster:
1. Minskade energikostnader: Energieffektiva fönster minskar värmeförlusten genom att bättre isolera byggnaden. Detta leder till lägre uppvärmningskostnader under kalla månader och minskat behov av kylning under varma perioder.
2. Förbättrad inomhuskomfort: Med bättre isolering minskar drag och kalla golv, vilket skapar en jämnare och behagligare inomhustemperatur. Energieffektiva fönster bidrar också till att stänga ute störande ljud från exempelvis trafik.
3. Miljömässiga fördelar: Genom att minska energiförbrukningen bidrar energieffektiva fönster till att sänka koldioxidutsläppen.
4. Ökat fastighetsvärde: Energieffektiva fönster kan höja värdet på din bostad. Potentiella köpare värdesätter energieffektivitet och lägre driftskostnader.
– För att uppnå EU gemensamma klimatmål och minska koldioxidutsläppen är det avgörande att svenska byggnader förbättrar sin energiprestanda, säger Christian Laubenstein, Country Sales Manager
5. Längre livslängd och mindre underhåll: Moderna energieffektiva fönster är tillverkade av hållbara material som trä/aluminium som kräver mindre underhåll och har längre livslängd jämfört med äldre fönster.
Christian Laubenstein berättar att man vid ett byte av ett äldre tvåglasfönster med U-värde på 3,0 watt per kvadratmeter till Skaalas energieffektiva fönster kan spara upp till 81 procent av energiförlusten per kvadratmeter fönster.
– Bytet ger alltså en markant energibesparing, vilket kan leda till stora kostnadsbesparingar och förbättrad inomhuskomfort, berättar han.
Vid installation av energieffektiva fönster är det viktigt att säkerställa att monteringen sker korrekt.
– Det är av högsta vikt för att undvika luftläckage och maximera energieffektiviteten, säger Christian Laubenstein.
Utvecklingen av energieffektiva fönster i Sverige har inte hållit samma takt som i övriga Skandinavien.
– För att uppnå EU-gemensamma klimatmål och minska koldioxidutsläppen är det
avgörande att svenska byggnader förbättrar sin energiprestanda. Att investera i energieffektiva fönster är en viktig del av denna omställning, då de bidrar till att minska energiförluster och därmed koldioxidutsläpp. För att Sverige ska kunna uppfylla EU-krav och bidra till en hållbar framtid krävs en ökad satsning på energieffektiva byggnadskomponenter, inklusive fönster.Genom att anamma de senaste innovationerna inom fönsterteknik kan vi minska energiförbrukningen och uppnå våra gemensamma klimatmål, avslutar Christian Laubenstein.
• Skaala IFN AB är en av Nordens ledande leverantörer av fönster-, dörr- och glaslösningar.
• De kombinerar traditionellt hantverk med moderna produktionsmetoder.
• Produkterna tillverkas i finska Österbotten.
– Återbruk är projektets själva själ. Teglet används både i fasader och som golvbeläggning i stället för klinker, berättar Kristina Forslund, vd för Eslövs Bostads AB. Bild: Hans Dahlgren
Eslövs Bostads AB driver ett intressant projekt där stadens gamla spritfabrik byggs om till bostäder och kontor. Befintliga delar av husen tas tillvara, och i projektet återbrukas framförallt tegel. Projektet blir värdefullt att relatera till för många som tänker praktisera återanvändning och återbruk.
AV KJELL-ARNE LARSSON
STORA DELAR AV exteriören behålls och husen byggs på med samma yttre gestaltning som det befintliga. Den kulturskyddade miljön och industrihistorien kommer att samsas med fullt moderna lägenheter och nytt kontor för Ebo.
Fabriken uppfördes ursprungligen 1904 och inledningsvis producerades mjölkpulver här. Redan 1910 upphörde tillverkningen, och anläggningen gjordes om till spritfabrik av Skånes Spritförädling AB. I och med förstatligande och sammanslagning kom den i Vin & Sprits ägo 1917 som drev verksamheten fram till 1957. Därefter har fabriken
använts som lager, för utställningar och av svartklubbar.
Frågan har varit om det hela skulle rivas eller bevaras. Fabriken fick sedan beslut på att den ska sparas som kulturminne och därför måste delar bevaras och utseendet i stort gå i samma stil som tidigare. Byggnaderna är Q-märkta och bevarandekrav regleras i detaljplan. År 2013 förvärvades fastigheten av Eslövs Bostads AB som nu alltså utvecklar den. – Frågan var inte om fastigheten skulle bevaras, för det fanns det ju beslut på, utan hur vi skulle kunna utveckla den. Det är både en ekonomisk och teknisk utmaning, säger
Kristina Forslund, vd för Eslövs Bostads AB.
Projektet karaktäriseras av återbruk, både i form av byggnadsdelar som får stå kvar och material som används på annan plats i huset eller inom området i övrigt. För en av de befintliga huskropparna behålls hela volymen. För de övriga fem bevaras åtminstone fasader, men interiören blir ny och huskropparna byggs på med flera våningar.
Redan innan det aktuella projektet sattes igång, skannades hela fabriken och en 3D-modell framställdes. Denna har utgjort ett mycket användbart underlag vid planering och projektering. Givetvis har det varit
en mycket stor utmaning att projektera (och även klara byggproduktionen) för att skapa bostäder i tidigare fabrikshallar, med allt vad det innebär av nya bjälklag och nya planlösningar.
Återbruk tillämpas i stor utsträckning. Hela exteriören karaktäriseras av tegelfasader och så även efter att det hela blir klart. Som nämnts återanvänds en hel del av fasaderna på sin plats. Annat tegel plockas ner. I befintliga fasader används gammalt tegel och i nya fasader blandas gammalt och nytt.
– Återbruk är projektets själva själ. Teglet används både i fasader och som golvbeläggning i stället för klinker, berättar Kristina Forslund.
Att klimatavtrycket minskar är enbart en av fördelarna med återbruket. Just återbruket av tegel innebär undvikande av utsläpp på 400 ton CO2e.
Ebo låter utföra klimatberäkningar, och en heltäckande sådan görs då projektet är klart. Detta för att få kunskap om klimatavtrycket, och bland annat återbrukets roll för det slutliga resultatet.
– Gjutjärnsfönster tas ner och renoveras hos en lokal smed som finns i samma kvarter. Bland annat återbrukas också en gjutjärntrapp som kommer att användas i vår bobutik.
Sammanlagt får området 55 lägenheter, där av tre radhus. Dessutom kontor, bobutik och 40–45 garageplatser.
– Inredningen i bostäderna blir lite utöver det vanliga, vi kan kalla det bostadsrättsstandard, säger Kristina Forslund. Lägenheterna inom befintliga väggar kommer att ha synligt tegel inne, både dessa lägenheter och de med placering i påbyggnader kommer att ha innertak i rå betong, och svarta installationer, detta för att knyta an till kvarterets historia. Alla lägenheter får diskmaskin och mikrovågsugn, samt trägolv.
I mitten av december kommer en av byggnaderna att stå klar, nämligen den med kontorslokaler och en påbyggnad med två lägenheter. I lokalerna kommer Ebo att flytta in sitt kontor. Även en bobutik öppnas, och genom att logga in med Bank-ID blir det möjligt att besöka butiken när som helst på dygnet.
De övriga byggnaderna ska stå klara under hösten 2025.
Samverkan och underhandsprojektering
För byggproduktionen svarar NCC. Arbetet handlades upp som en byggentreprenad i samverkan. Entreprenören valdes genom ett
Nära samarbete redan från start är allt viktigare för att nå klimatmålen i ett byggprojekt.
Med erfarenheter och data från genomförda projekt hittar vi tillsammans de bästa lösningarna för minskad klimatpåverkan.
Vi fokuserar på:
• Klimatberäkningar
• Material- och konstruktionsval
• Cirkulärt byggande
• Ansvarsfull arbetsplats
• Transporter
• Energieffektivitet
Spritfabriken är ett exempel där vi och kunden arbetat tillsammans från tidigt skede för att hitta de bästa långsiktiga lösningarna. Läs mer och se film på: ncc.se/spritfabriken
– En utmaning är projektets storlek med sju olika hus och där framdriften ska ske parallellt. Vi kan hålla på att riva i en del och bygga nytt i en annan del samtidigt. Dessutom när vi river stöter vi ofta på överraskningar, berättar Adam Borg, projektchef hos NCC.
upphandlingsförfarande baserat på mjuka parametrar, genom intervjuer med anbudsgivare, där de fick visa kompetens och referenser. NCC kvalificerade sig bland annat >>
Lägenheterna med vägg mot befintlig fasad får tegel även interiört. Fotot visar den största lägenheten. Bild: Hans Dahlgren
genom att de byggt Kungsörnen i Helsingborg, ett projekt med hög miljöprofil.
Vid projekteringen och byggproduktionen av Spritfabriken har NCC och konsulter stor nytta av den skanning som Ebo lät utföra i ett tidigt skede. Med skanningen som grund framställdes en 3D-modell. Den beskrev hur de befintliga husen och byggdelarna såg ut, och därefter kunde konsulterna dimensionera tillägg i form av bland annat nya bjälklag.
– I den här typen av projekt får man vara beredd på att det dyker upp en del överraskningar. Allteftersom vi river och demonterar upptäcker vi nya saker som kräver projektering under hand. Likafullt har konsulterna stor nytta av 3D-modellen, berättar Adam Borg, projektchef hos NCC.
– En tanke är att tillämpa långt drivet återbruk. Dels återbrukas hus och fasader som får står kvar, dels återbrukas byggmaterial såsom tegel.
Tegelstenar som tas ner skickas till ett företag i Falkenberg, som rensar stenarna från bruk och provar hållfastheten. Tegel godkänt för återvinning används i befintliga fasader. I påbyggnader blandas gammalt och nytt. Befintliga fasader som sparas fogas om enligt gamla hantverkstraditioner med hjälp av träredskap och kalkcement som material.
Även andra material återanvänds. Gjutjärnsfönster tas ner och skickas till en lokal smed som blästrar, lagar och målar om. Även trappor i stål samt en del balkar återanvänds. Man försöker återbruka byggdelar av trä, men detta är svårare.
För att omvandla fabrikslokaler med hög inre takhöjd till bostadsvåningar krävs en hel del nytt. Exempelvis gjuts bjälklag mellan befintliga ytterväggar, ett moment som känns omvänt för den som bygger enbart nya hus. För Spritfabriken används klimatförbättrad
betong, både i platsgjutningar och i prefab-element. (Från Kungsörnen har NCC erfarenhet av klimatförbättrad betong.) I båda fallen är det utmanande att konstruktionslösningarna måste förhålla sig till befintliga byggnadsdelar som varierar mycket i mått.
– För den här typen av projekt är det nödvändigt med en hel del projektering under byggets gång och i nära samverkan med konsulterna, den antikvarie som anlitas och inte minst beställaren. Ebos projektledare Anders Sätmark finns på plats hela tiden vid bygget. Det är återkommande dialoger med parterna i projektet, säger Adam Borg, som själv disponerar huvuddelen av sin arbetstid på byggplatsen.
– Spritfabriken blir en bra referens för oss, sett ur marknadssynpunkt, men även så till vida att våra yrkesarbetare får något att vara extra stolta över, avslutar Adam Borg, projektchef hos NCC.
Samtidigt som Spritfabriken är ett mycket intressant exempel på återbruk, är det ett mönsterprojekt för Eslövs kommun, för att utveckla denna del av staden. Till saken hör nämligen att kvarteret varit något av stadens baksida. När omvandlingen av fabriken är klar, öppnas nya möjligheter att utveckla fastigheter även österut i denna del av staden.
Gamla Spritfabriken, om- och tillbyggnad, Eslöv
Tidplan: hösten 2022–hösten 2025
Byggherre: Eslövs Bostads AB
Byggentreprenör i samverkan: NCC Sverige AB
Arkitekt: LINK Arkitektur AB
Kostnad inkl. byggherrekostnader: 428 Mkr
Matcha behoven, optimera lokalerna och visa vilka just ni är.
FLEX systemväggar skapar flexibla rumslösningar och miljöer som inspirerar både medarbetare och besökare. I FLEX breda standardsortiment och smarta speciallösningar finns rum för alla.
www.flex.se
PanNordic är det perfekta ROT-fönstret vid renovering av hus byggda under tidigare delen av 1900-talet. Det är en produktnyhet som Skaala IFN nyligen lanserat i syfte att bidra till tystare, varmare och energieffektivare bostäder.
– ÅTERBRUK I ALL ÄRA, men det finns komponenter i äldre hus som med fördel kan bytas ut vid renoveringar om man vill nå energi- och komfortfördelar, säger Christian Laubenstein, försäljningschef Sverige i Skaala IFN AB. Han talar specifikt om fönster i flerbostadshus byggda mellan 1920 och 1955.
Skaala IFN är expert på innovativa fönster och dörrlösningar tillverkade i natursköna finska Österbotten. Här kombineras modern teknologi med klassiskt hantverk för att skapa ljud- och energieffektiva produkter som inte bara höjer standard och boendekomfort utan också minskar energiförbrukningen
och värnar om miljön. Hållbara lösningar för nordiska förhållanden med respekt för nordisk natur är centrala begrepp.
Det har tidigare inte funnits fönster som på riktigt passar till äldre hus. Ofta har fönsterbyten blivit klumpiga, karmprofiler har inte stämt och glasyta har gått förlorad. Många av Skaala IFN:s produkter är skräddarsydda för renoveringsmarknaden. Smäckra profiler med mötande bågar bevarar och förhöjer byggnaders estetiska och funktionella värde.
– Vår princip är att byta till nytt och energieffektivt utan att förvanska. Våra fönster ger ökad komfort, tystare miljö och minskat energiutsläpp, säger Christian Laubenstein, som inte ser ommålning av gamla fönster som någon hållbarhetsåtgärd.
Även i de fall man gör tilläggsisoleringar som bygger ut fasaden är PanNordic lämpligt. Ett ökat karmdjup gör att man undviker att det bildas djupa fönstersmygar på utsidan samtidigt som fönstret på insidan har samma läge som tidigare.
– Två stora fördelar med PanNordicfönstret är att det ser ut som tidigare samtidigt som det energisanerar och skapar en bättre inomhusmiljö.
PanNordics glasdagmått är identiska med dem från 1920- till 1950-talet med smäcker profil på endast 79 millimeter från karmkant till glas och 110 millimeter för mötesbåge.
Ljuddämpning till mellan RW 47 dB och RW 52 dB garanterar en tyst och lugn inomhusmiljö.
Skaala IFN vänder sig bland annat till bostadsrättsföreningar och andra flerbostadshus som står i begrepp att renovera, tilläggsisolera och energirenovera.
Fönstren tillverkas i Finland i det finska moderbolagets egen fabrik, där processen alltid ska vara så grön som möjligt. Företaget är ISO 14001-certifierat och har framtagna EDP:er för sina produkter, som alla är märkta med Nyckelflaggan som står för hög kvalitet och lokal produktion.
De senaste åren har återbruk av byggmaterial blivit ett sätt för samhällsbyggnadsbranschen att komma närmare klimatmålen. Nu kommer boken Återbrukspraktika, utgiven av Svensk Byggtjänst. Genom en omfattande genomgång av hur ett stort antal byggmaterial kan återanvändas visar författarna Martina Strand Nyhlin och Johanna Åfreds att återbruk i allra högsta grad är möjligt.
I BOKEN FINNS hela 53 framgångsrika exempel från bygg- och fastighetsbranschen.
– Återbrukspraktika tar avstamp i en högaktuell fråga och är en ovärderlig resurs för alla som vill minska sitt klimatavtryck genom återbruk. Med de exempel och verktyg som presenteras hoppas vi kunna stötta både nybörjare och erfarna aktörer i deras arbete mot ett mer hållbart samhällsbyggande, säger Johanna Kullman, förlagschef på Svensk Byggtjänst.
Återbruk av byggmaterial har på kort tid gått från att vara en ganska marginell företeelse till en central del i hållbarhetsarbetet när byggbranschen ställer om. Många inser att återbruk gör en reell skillnad för klimatavtrycket och allt fler hittar innovativa sätt att tillvarata befintliga resurser. Nu växer nya affärsmodeller fram.
För bara några år sedan var det många som tvivlade på om återbruk ens var möjligt när frågan diskuterades i bygg- och fastighetsbranschen. Idag är det få som ser företeelsen som en tillfällig trend och intresset ökar snabbt i takt med att branschen är tvungen att ställa om till mer hållbara metoder och material.
I Återbrukspraktika – 53 exempel från bygg- och fastighetsbranschen (2024) går författarna Martina Strand Nyhlin och Johanna Åfreds igenom alla vanliga byggmaterial och vilken potential de har för återbruk. Med 53 exempel på hur våra vanligaste byggmaterial kan återbrukas – från betong, stål och trä till armaturer, inredning och växter – ger boken inspiration och praktisk vägledning för alla som vill gå från att se hinder till att hitta hållbara lösningar.
Boken illustrerar bland annat hur Vasakronan jobbar med att återbruka utsågad platsgjuten betongstomme, hur danska Again gör nya mellanväggar till kontor av
rivningsfönster, och hur byggentreprenören Tm2 föreslog återbrukat skiffer som fasadmaterial för att hålla nere klimatpåverkan.
– Vi vill skildra hur aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen börjat hitta nya affärsmodeller inom återbruk. Att återanvända ses inte längre som något gammaldags utan som en viktig del i företags arbete med innovation. Genom att lyfta framgångshistorier hoppas vi kunna visa branschen att hållbara lösningar både är möjliga och ger konkreta resultat, säger Johanna Åfreds.
Det växande intresset för återbruk drivs också av ett nytt fokus på materialens klimatpåverkan. Forskning visar att byggmaterial står för omkring 80 procent av en byggnads klimatavtryck, bortsett från energianvändningen under drift. Nya regelverk som lagen
om klimatdeklarationer, EU-taxonomin och CSRD förstärker utvecklingen i samma riktning. Att leta material med lägre klimatavtryck har blivit allt viktigare och då spelar återbruk en avgörande roll.
– Det är därför vi vill fokusera på materialen i denna bok. Vi ser en växande efterfrågan på mer detaljerad information om specifika material. Skillnaden i miljöpåverkan mellan nyproducerat och återbrukat material är slående, och med den här boken vill vi ge branschen både kunskap och verktyg för att ta tillvara på resurser som redan finns, säger Martina Strand Nyhlin.
För Svensk Byggtjänst är Återbrukspraktika ett sätt att fortsätta att driva på för hållbara initiativ och stötta samhällsbyggnadssektorn mot ett mer hållbart byggande.
När alla rutor är på plats beräknar Higab att värmeförlusten kommer sänkas med cirka 8 procent och att bullret dämpas med 3 till 5 decibel, vilket kommer leda till en mer behaglig och tystare inomhusmiljö. Bild: Higab
Nu installeras 437 klimatrutor i ett av Göteborgs äldsta hus. Satsningen ska förbättra inomhusklimatet och bullerdämpningen, samtidigt som de nuvarande fönstren bevaras.
INSATSEN ÄR EN DEL av hållbarhetsarbetet inom Göteborgs kommunala fastighetsbolag Higab, som förvaltar flera av Stadens kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
– Genom att fästa ett tredje glas på insidan ser vi till att undvika onödiga och kostsamma fönsterbyten som har en negativ inverkan på husens arkitektur och estetik. Det är en diskret lösning som gör att vi kommer kunna göra stora energibesparingar, säger Jessica Säfström, fastighetsförvaltare på Higab.
Värmeförlusten minskas med 60 procent
Arbetet med att montera 437 klimatrutor genomförs i husen på Norra Hamngatan 8–10, som uppfördes 1669 och 1963, och sker parallellt med en omfattande grundförstärkning och ett stambyte av värmesystem. När alla
rutor är på plats beräknar Higab att värmeförlusten kommer sänkas med cirka 8 procent och att bullret dämpas med 3 till 5 decibel, vilket kommer leda till en mer behaglig och tystare inomhusmiljö.
En snabb och enkel process
Metoden med klimatrutor innebär att man värmer upp och vulkar fast en stålram med isolerglas innanför varje fönster. Därefter ramas det in med en tunn täcklist i samma färg som fönstret. Allt gjort på mindre än en timme. För att få full koll på processen och säkerhetsställa ett bra resultat gjordes ett provmontage på Higabs kontor inför projektet.
– Det är en stor utmaning att klimatanpassa äldre byggnader som har bevarandeskydd då insatsen inte ska inverka på huset. Det här är vårt första projekt med klimatrutor
Metoden med klimatrutor innebär att man värmer upp och vulkar fast en stålram med isolerglas innanför varje fönster. Bild: Higab
och faller det väl ut är målet att vi ska kunna genomföra samma anpassning i fler av våra hus och på så sätt bidra till Göteborgs Stads klimat- och miljömål.
Projektet med klimatrutorna beräknas vara klart till årsskiftet 2024/2025.
Vi har stor erfarenhet av genomgripande renovering och byte av fönster.
Vi återbrukar de delar av befintliga fönster som går och kan montera energiglas i befintliga fönsterramar, dels för att inte slösa material, dels för att gammalt virke ofta är starkare och mer hållbart än nytt, men även för att minska era kostnader.
Med varsam hand kan vi även återställa gamla träfönster på gamla K-märkta byggnader. Vi lagar rötskadat trä med kärnvirke från svenskt långsamväxande skog, vilket ger oslagbar hållbarhet.
Vi arbetar med stor hantverkskunskap, den senaste tekniken och de bästa materialen för att göra ett högkvalitativt och miljövänligt jobb.
Välkommen att kontakta oss för en offert!
Hanna kommer blåsa helt nytt liv i Växtrummet
Brobackenslänten med sin fantastiska känsla för färg och form. Brobackenslänten ligger i hjärtat av Lerum och skapades redan 2015 av Simon Irvine.
ÅR 2021 GENOMGICK PLATSEN sin första förvandling, när Eva Robild satte sin prägel och utökade ytan. Nu tar Hanna över genom att sätta sitt signum genom helt nya färgsprakande blomsterplanteringar. – Jag har länge spanat in Växtrum Lerums alla olika projekt och otroliga växtrumsdesigners genom åren och det är en stor ära att äntligen få ta sig an detta arbete under 2025. Till min lycka har jag tilldelats Brobackenslänten som är centralt belägen och lätt att nå om man anländer med tåg till Lerum. Jag ser framför mig ett prunkande och blommigt trädgårdsrum som ska inspirera till ny kunskap om odlande, biologisk mångfald och grön terapi. Jag vill inte avslöja för mycket om tankarna runt planteringarna men jag kommer ta med min erfarenhet av att ha designat paradrabatterna på Norrvikens Trädgårdar i flera års tid med både perenner och sommarflor. Växtrum Lerum har ett helt unikt sätt att jobba med engagerade volontärer och det är något som lockar mig extra mycket. Så kul att få bidra i ett större gemensamt sammanhang. Jag tar med mig min kunskap och styrka inom färg, form och gestaltning och ser framemot att starta upp i Lerum, säger Hanna. Hanna är både trädgårdsinspiratör och mönsterformgivare med bred kunskap om växter och kombinationer. Hon har bland annat tagit fram tapetkollektioner, tygmönster och givit ut flera vackra böcker. – Växtrum har under tio år blivit en unik samarbetsyta för oss i Lerums kommun. Där vi från politiken tillsammans med förvaltningen, lokalt näringsliv och invånare skapar utveckling med livskvalitet. Och jag är övertygad om att Hanna kommer locka ännu fler
är både trädgårdsinspiratör och mönsterformgivare med bred kunskap om växter och kombinationer. Hon har bland annat tagit fram tapetkollektioner, tygmönster och givit ut flera vackra böcker. Bild: Lerums Kommun
att vilja uppleva Lerum och våra inspirerande Växtrum nästa år, säger Viktor Lundblad, kommunstyrelsens ordförande.
Växtrum firar också tio år och kommer under 2025 att bjuda på flera överraskningar i de elva Växtrummen i Lerum strax öster om Göteborg.
Växtrum är Lerums kommuns framgångsrika satsning på hållbar stadsutveckling. Sedan 2015 har elva Växtrum/miniparker skapats. Växtrummen görs i samarbete med volontärt arbetande kommunbor som både anlägger och sköter Växtrummen. Lokalt näringsliv är med och möjliggör Växtrum genom partnerskap.
De elva Växtrummen binds samman av växtrumsslingan. En 3,6 kilometer lång framkomlighetsanpassad promenadväg, utefter Säveån i hjärtat av Lerum. Växtrummen är alltid öppna och fria att besöka. Växtrum är ett sätt att visualisera, inspirera och bjuda in invånare, besökare och näringsidkare i arbetet med att skapa ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. I Växtrum vill vi stimulera till förändring genom upplevelser, kunskap och inspiration.
Tanken bakom E-planta är enkel – att erbjuda de bästa växterna för vårt klimat. Ett unikt urvalssystem garanterar att enbart de friskaste, mest livskraftiga plantorna får sätta ett E efter sitt namn. Nästa gång du väljer växter; sök efter E, som i E-planta.
eplanta.se
Mittskeppet i Falsterbo Golfklubbs klubbhus har ombyggnaden till trots en mer än 110 år lång historia. Bild: PE Teknik & Arkitektur AB
Falsterbo Golfklubb har fortsatt Sveriges äldsta klubbhus, trots att klubben till synes är på väg att få ett helt nytt hus om än i gammal stil. Den ursprungliga delen bevaras och rustas upp och senare tillbyggen har rivits och ersatts med nytt. Återbruk är bara förnamnet på det arbete som utförs här.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
KLUBBEN LIGGER långt ut på det smala Falsterbonäset, nära Falsterbo fyr vid den plats där Östersjön möter Öresund. Klubbhuset som uppfördes 1914 är Sveriges äldsta. Det har byggts till i omgångar med olika kvalitet genom åren, men är det enda som nu bevaras medan senare tillbyggnader har rivits och ersatts av nybyggnation.
Det ursprungliga huset, som har ett historiskt värde, ska fortsatt utgöra klubbhusets mittskepp och har temporärt flyttats under ombyggnadstiden för att få en ny grund. Första spadtaget togs i mars 2024 och lagom till golfsäsongen 2025 ska det nygamla klubbhuset stå klart. >>
Ombyggnaden av Klubbhuset på Falsterbonäset har till stor del bekostats av enskilda medlemmar. Bild: PE Tekning & Arkitektur AB
– Frågan om klubbhusets framtid har diskuterats i decennier och nu förverkligas en förnyelse trots mycket begränsande regelverk och initialt många olika uppfattningar bland medlemmarna, säger Mats Åsemo, som är eldsjäl och ordförande i klubbens fastighetskommitté. I sin civila gärning arbetar han med just fastighetsfrågor.
– Det har varit ett komplicerat projekt. Klubbhuset står mitt i ett naturreservat och Natura 2000-område. Här finns strandskyddsbegränsningar och det ligger utanför planlagt område. Det gamla klubbhuset ägs av 1300 medlemmar, där man förenklat kan säga att hälften tidigare ansåg att man skulle riva allt för och bygga nytt och den andra hälften ansåg att man inte skulle göra någonting. – Det hade gjorts ett antal tekniska undersökningar genom åren och man hade konstaterat att den ursprungliga byggnaden från 1914 var den del som var bäst bevarad. Man hade frågat länsstyrelsen vad som var möjligt att göra och man hade frågat stadsarkitekten. Det stod klart att mer mark inte fick tas i anspråk för en ny byggnad.
Styrelsen kom ändå till slut överens om att lägga ut parallella uppdrag till tre arkitektföretag för att utreda möjligheterna till förnyelse.
– En förlösande faktor var att det fanns ett antal medlemmar i föreningen som var villiga att donera en stor summa pengar till ett byggprojekt om medlemmarna bara sade ja. Dessutom var de villiga att stå för kostnaden för de parallella uppdragen även om det i slutänden inte blev något projekt.
Så kom det sig att en arkitekttävling kom till stånd. Vinnare blev PE Teknik & Arkitektur AB, som tagit fram en tilltalande exteriör som ansluter till ursprungets arkitektur. Förfrågningshandlingar och underlag för upphandling togs fram och en samverkansentreprenad gjordes med We Construction Malmö AB.
Johan Lindahls företag Sustera har varit byggherrens projektledare och ombud i projektet.
– Vid en avgörande medlemsomröstning om en satsning på ett förnyat klubbhus röstade sedan 98,5 procent för, säger Mats Åsemo, som gissar att de 1,5 procenten emot berodde på ”feltryckningar” i den digitala omröstningen.
Totalkostnad för projektet väntas stanna vid 60 miljoner kronor, varav bankfinansiering står för endast en mindre del. Resten bekostas av donationerna och ytterligare några medlemmars löfte om förmånliga lån till klubben.
Det nygamla klubbhuset får precis samma fotavtryck som det gamla. Det ursprungliga tvåvåningshuset i renoverat skick blir fortsatt mittskepp. De två enplans flyglarna har rivits och ersatts med flyglar i två plan. Den tidigare ytan på 800 kvadratmeter har utökats med 500 kvadratmeter.
– Arkitekten tog fram en tilltalande exteriör och en samlad helhet med utgångspunkt från det gamla mittskeppets formspråk och karaktär och typ av fasad även för nybyggnationen. Det gäller såväl takform, burspråk och material som kulörer.
Mycket trä från de rivna delarna återbrukas, bland annat gammalt
parkettgolv och istället för att tippa delar av rivningsmaterialet har klubben skänkt bort material, bland annat överbliven marksten.
– Huset som är helt i trä med geovärme blir extremt CO2-snålt och vårt avtryck blir oerhört lågt, säger Mats Åsemo.
Klubbhuset innehåller bland annat golfshop, kansli, omklädningsrum, bistro och restaurang.
Många utmaningar
– En utmaning i bygget har förstås varit att lyfta det gamla mittskeppet på stålbalkar, sätta det på räls för att flytta det 17 meter åt sidan under det att vi lade ny grund. Att huset står i ett naturreservat är förstås en utmaning liksom att det är ett utsatt läge för väder och vind nära havet, säger Paul Gimre, som är projektchef vid We Construction. Det är många detaljer att ta hänsyn till och många olika vinklar mellan gammalt och nytt som ska gå ihop. Men duktiga hantverkare har gjort ett bra jobb med hög standard i utförandet.
– Nu har vi cirka fyra månader kvar fram till inflyttning, säger Mats Åsemo, som ser fram emot den kommande golfsäsongen från och med våren 2025.
Tillbyggnad av klubbhus vid Falsterbo Golfklubb i Vellinge
Byggherre: Falsterbo Golfklubb
Totalentreprenör: We Construction Malmö AB
Arkitekt: PE Teknik & Arkitektur AB
Byggtid: Mars 2024-april 2025
Kostnad: 60 Mkr
Vi säkerställer att dina byggnader ökar i värde, utvecklas miljövänligt och förblir hälsosamma. Våra experter ger råd som förebygger problem och ser till att alltmer strikta krav på hållbarhet uppfylls. sustera.se 010-204 19 00
Projektledning
Energi
Besiktning
Miljö
Fukt
Samhällsutveckling
EU har med en bred svit av nya lagar och regler ökat takten mot en cirkulär ekonomi. Det är ett samhälle där i förlängningen så stor andel som möjligt av alla produkter skall levereras cirkulärt. Minimala resurser skall bli till avfall. Med hänsyn till hur världen ser ut idag kan det te sig som en utopi. Vad betyder omställningen praktiskt för de företag som både vill följa regelverket och utveckla sin affär och fortsatt vara bland vinnarna på marknaden?
AV NICLAS IHRÉN, VD OCH GRUNDARE, EXPERT CIRKULÄR EKONOMI MATTERS GROUP
DET FINNS GOTT OM teoribildning bakom cirkulär ekonomi, sedan 1980-talet och framåt, med en mängd böcker och analyser. Ellen McArthur Foundation har varit en viktig aktör. Grunden i den cirkulära ekonomin är tre huvudprinciper för design:
• Eliminera avfall genom design av produkter och processer
• Behåll produkter och material i produktiv
användning så länge som möjligt
• Återskapa naturliga miljöer genom återförda resurser
Dessa tre principer är väldigt övergripande och säger inte mycket om hur det ska gå till i praktiken, i olika branscher. Men det är likafullt centralt att den första punkten handlar om:
• Hur vi designar produkter så att de kan leva
länge (i flera cykler), och
• Hur de processer och flöden ser ut där produkterna snurrar runt cirkulärt, alltså affärsmodeller.
Idag köps de flesta produkter inte i ett cirkulärt perspektiv, utan i ett linjärt. Vad betyder det?
Det man syftar till att optimera är primärt transaktionen vid inköpstillfället, med
inköpspriset som den viktigaste parametern. Om vi i stället skall tillämpa cirkulär logik, så krävs det att det är livscykelkostnad och andra livscykelparametrar som optimeras istället. Hur räknar man ut livscykelkostnad?
Livscykelkostnaden är (inköpspriset + underhållskostnaden – restvärdet)/livslängden). Det betyder att för att börja handla cirkulärt behöver vi veta flera parametrar:
• Inköpspriset
• Livslängd
• Underhållskostnad
• Restvärde
Vi behöver veta hur länge vi avser att ha kvar produkten och vi behöver säkerställa att den livslängden är rimlig, till exempel genom en produktgaranti eller försäkring. Därtill behöver vi veta vilka underhållskostnader som kommer att krävas för att produkten skall bibehålla sitt värde under hela livscykeln. Finns det ett underhållsavtal eller annat sätt att säkerställa detta? Slutligen behöver vi också veta restvärdet, det vill säga vad får vi för produkten när vi säljer tillbaka den till leverantören eller någon annan aktör som förbereder den för nästa livscykel?
Vet vi dessa parametrar, då kan vi enkelt optimera inköpen cirkulärt, och välja de produkter som är mest fördelaktiga ur ett livscykelperspektiv. Det visar sig, inte överraskande, att de produkter som är bäst ur ett livscykelperspektiv är de som:
• Har en hög kvalitet initialt och därför kan leva länge. Sådana produkter kan få en livstidsgaranti.
• Är enkla och billiga att underhålla, genom att det går att byta ut delar till exempel.
• Har ett högt och väldefinierat andrahandsvärde. Till exempel genom att leverantören är beredd att återta produkten till ett definierat värde.
Det är också påtagligt att de produkter som är bäst ur ett livscykelperspektiv också oftast är de som har det minsta negativa fotavtrycket över tid. Om en produkt behöver bytas ut flera gånger så stiger klimatpåverkan
och annan miljöbelastning snabbt jämfört med de kvalitetsprodukter som håller för en längre livscykel. Kvalitet och god design är det som behövs alltså.
Hur går det då med vår omställning till en cirkulär ekonomi? Enligt en nyligen gjord analys så har de flesta större företag identifierat att cirkulär ekonomi är viktigt i deras affärsstrategi. Det är dock betydligt färre som formulerat några cirkulära mål, och ännu färre som systematiskt ställer cirkulära krav i sina inköp (alltså krav på parametrarna ovan).
Hur går det med utvecklingen av cirkulära produkter och affärsmodeller då? Mindre bra. De flesta uppger att deras kunder inte ställer några cirkulära krav. Surprise!
Alla bolag och organisationer behöver alltså börja ställa cirkulära krav på sina inköp. Det är vägen till att de själva skall få cirkulära krav på sina egna produkter. De behöver antagligen sätta mål också för att det skall uppnås.
Det är värt att notera att det finns många olika strategier och affärsmodeller för att befrämja en cirkulär ekonomi. Till exempel kan man erbjuda sina produkter som tjänster i stället. Om man hyr ut sina produkter så blir det mycket lättare för kunderna att räkna ut livscykelkostnaden enligt ovan.
De affärsmodeller som växer snabbast är olika typer av återbruksaktörer, alltså när en tredje part köper in använda produkter och säljer dem igen för ett andra liv. Återbruksaktörer växer för allt möjligt, inklusive möbler, byggmaterial, kläder med mera. Återbruksaktörerna är viktiga för att använda produkter skall kunna cirkuleras.
Det finns dock två dilemman. Det första är att återbruksaktörerna inte förändrar produkten i grunden. Incitamenten att skapa produkter som håller för flera livscykler förändras inte. Det andra är att även om produkten som säljs är gammal, så säljs den nästan alltid med en linjär logik. Det vill säga återbruksaktörerna ger ingen garanti
för lång livslängd, ingen underhållskostnad och inget definierat restvärde.
Det betyder att grunden för en cirkulär ekonomi, alltså produkter som är designade för att leva länge och kunna levereras cirkulärt inte gynnas av tillväxten av återbruksaktörer. Tvärtom är det så att de verkligt proaktiva leverantörerna som tillverkar kvalitetsprodukter som levereras cirkulärt, de missgynnas. Eftersom dessa produkter ofta har ett högre inköpspris, så ökar skillnaden mot återbrukade produkter som säljs linjärt med ett lägre inköpspris, när man inte väger in de totala livscykelkostnaderna och konsekvenserna.
Trenden är i grunden densamma inom många segment. Dvs, tillväxten är framför allt i återbruk av befintliga produkter och material, inte i design av nya produkter och material med bättre egenskaper under livscykeln. Orsaken är, återigen, bristande cirkulär kravställning från kunderna.
Vi kan tala om två olika perspektiv på cirkulär utveckling:
Cirkulära produkter bakåt. Där vi återbrukar (linjära) produkter en livscykel till. Detta växer.
Cirkulära produkter framåt. Där produkter utvecklas cirkulärt och säljs utifrån cirkulära krav från början. Här är det kämpigare.
Det vi behöver undvika är när cirkulär utveckling bakåt, alltså återbruk, innebär inköp linjärt till lägsta pris trots tveksamma livscykelegenskaper vilka inte heller säkerställs. Istället vill vi se att även återbruksaktörerna börjar får cirkulära produktkrav enligt ovan, vilket utvecklar marknaden.
Om vi på allvar skall ta oss till ett cirkulärt samhälle behöver vi förstås utveckla hela näringslivet med cirkulära produkter och leverantörer, vilket innebär att vi behöver stärka cirkulär utveckling framåt enligt ovan. Här finns den verkliga utvecklingen.
Grunden är, som jag visat ovan, att vi alla börjar ställa cirkulära frågor och krav på de produkter vi köper – både som företag, organisationer och privatpersoner.
Hasopor har gjort sig kända för sitt innovativa och miljövänliga lättfyllnadsmaterial, skumglas. Vi träffade företagets vd Daniel Ellison för att höra mer om varför skumglas är det i särklass bästa miljövalet på den svenska marknaden.
ATT SKUMGLAS ÄR ett riktigt bra miljöval råder det ingen tvekan om för Hasopors vd Daniel Ellison. Företagets tillverkning sker i Sverige och består till 100 procent av återvunnet glas. Det tillverkas med fossilfri el vilket, tillsammans med andra faktorer, ger ett betydligt lägre klimatavtryck än andra lättfyllnadsmaterial. Enligt certifierade EPDvärden (Environmental Product Declaration) för CO2-ekvivalenter i fas A1-A3, har skumglas hela 60-80 procent lägre klimatpåverkan än alternativa lättfyllnadsmaterial.
– Eftersom det är lokalproducerat blir skillnaden ännu större om man räknar in frakten till kunden. Skumglas är med andra ord ett överlägset val ur ett CO2-perspektiv. Dessutom är det ett inert material, vilket innebär att det inte bildar några skadliga ämnen med i kontakt med sin omgivning. Skumglas är också mycket hållbart och beständigt eftersom det behåller sina egenskaper över tid, berättar Daniel. Hasopor har ett samarbete med Svensk Glasåtervinning som gynnar båda företagens resurser och – inte minst – miljön.
– Vi har ett riktigt bra samarbete med Svensk Glasåtervinning. De förser oss med en restström av krossat glas från återvunna glasförpackningar som vi sedan använder
som råvara i vår produktion. Det är ett perfekt exempel på industriell symbios där vi drar nytta av varandras resurser och minimerar avfall.
En viktig del av Hasopors verksamhet är logistiken. Även när det handlar om transporter samarbetar man i industriell symbios för att minimera miljöpåverkan.
– Vi samarbetar med Närkefrakt, som hanterar logistiken för både oss och Svensk Glasåtervinning. De hämtar in det insamlade glaset och levererar sedan det färdiga skumglaset till våra kunder. Genom att använda samma logistikpartner för att optimera transporterna och maximera fyllnadsgraden av transporterna minskar vi vår totala miljöpåverkan. Vi kommer dessutom gå över till att använda HVO 100 i alla våra transporter av skumglas från och med årsskiftet för att ytterligare minska vår klimatpåverkan. Hasopor deltar även i Svenska kraftnäts reglermarknad.
– Genom att tillsammans med elleverantören Bixia och teknikpartnern Sympower delta i reglermarknaden kan vi justera vår elförbrukning, bidra till att stabilisera elnätet och samtidigt tjäna en slant på det. Det gör dessutom att vi och alla andra i Sverige kan använda mer fossilfri energi och minska vår klimatpåverkan ytterligare.
Att välja skumglas från Hasopor har många fördelar. Daniel Ellison avslutar med att sammanfatta dem:
– Skumglas är ett hållbart, miljövänligt och effektivt lättfyllnadsmaterial som bidrar rejält till att minska klimatavtrycket från bygg- och infrastrukturprojekt. Genom att välja skumglas från Hasopor gör man ett aktivt val för en mer hållbar framtid.
• Hasopor är ett bolag i finska koncernen Foamit Group Oy.
• Hasopor skumglas tillverkas av återvunnet svenskt förpackningsglas sedan 2007.
• Hasopor har levererat mer än två miljoner kubikmeter till svenska marknaden sedan starten 2007
Genom att hitta tidstypiska tecken på träet, som huruvida de spikats eller skruvats, kan man avgöra om impregneringen är farlig eller inte.
Kommunerna i Sverige har en avgörande roll i att skapa förutsättningar för återvinning och återbruk av byggmaterial. Avfall Sverige hjälper dem att hitta nya vägar framåt. – Vi jobbar främst med förebyggande av avfall, för där finns den största miljönyttan, säger Camilla Nilsson, rådgivare för återvinningscentraler, återbruk på återvinningscentraler, insamling av farligt avfall och elavfall.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
PÅ HELGERNA BRUKAR bilköerna ringla långa på de flesta av Sveriges återvinningscentraler när svenskarna röjer och bygger om därhemma. Både en och annan besökare har nog genom åren reagerat på att till synes fullt fungerande material allt för ofta hamnar i centralens containrar. Men detta är nu på väg att ändras. Kommunerna är sedan länge skyldiga att ta hand om invånarnas avfall. I det ingår sedan några år även förberedelse för återanvändning.
– När något lämnas till kommunen måste kommunen följa avfallstrappan, där de översta stegen är att minimera och återanvända.
Personalen bedömer vad som är bästa hanteringen. Slänger någon jättefina fönster eller dörrar och säger att de ska gå till energiåtervinning så är det inte den som lämnar som bestämmer, det är kommunen, säger Camilla Nilsson.
Ge och ta-system
Det här innebär att allt fler kommuner nu jobbar med återbruk av byggmaterial direkt på sina återvinningscentraler. Det handlar ofta om ge och ta-system, där man ställer upp en container där >>
återvinningscentralens besökare både kan lämna och ta material.
– Nu när fler kommuner samlar in byggmaterial för återbruk ser vi att en del av dem börjar undvika containrar där man kastar i uppifrån. För man kan inte kasta fönster i en container och tro att de går att återbruka. Det krävs mildare insamlingsformer, som att lägga saker på lastpallar och kanske använda inomhuscontainrar så materialet skyddas från väder, säger Camilla Nilsson.
Avfall Sverige jobbar med olika projekt med branschen för att öka möjligheterna att materialåtervinna och återanvända. Ett stort problem inom återvinning är till exempel att onödigt mycket impregnerat trä bränns i stället för att återbrukas eller materialåtervinnas. Detta sker eftersom behandlat trä ofta hamnar i samma container och det då är svårt att bedöma vilket trä som har farlig eller icke farlig impregnering.
Här har Träskyddsföreningen testat en sorteringsmanual för hur man kan avgöra vilket trä som kan återvinnas och återbrukas.
– Man åldersbestämmer träet genom att titta på faktorer som plankbredder och om de spikats eller skruvats, säger Camilla Nilsson.
Nacka Vatten & Avfall har varit testpiloter.
– Det har gått väldigt bra. De har minskat mängden trä som klassats som farligt avfall med 80 procent, säger Camilla Nilsson.
Glasull kan återvinnas
Avfall Sverige har också en dialog med Swedisol – som samlar
isoleringsbranschen – om att kunna återvinna och samla in isolering av glasull för att kunna göra ny. Materialtillverkarna vill ha glasullen torr och utan elkablar och gips.
– Vi hoppas kunna starta ett gemensamt projekt nästa år, där man förhoppningsvis kan fastställa standardiseringar och rutiner för hur kommunerna och branschen ska göra.
Ragnsells planglasanläggning
I samarbete med Ragnells har Avfall Sverige undersökt möjligheterna att återvinna planglas. Dessa mals i dag ofta ner till glasull, men skulle kunna bli till nya fönster i stället. Ragnsells har byggt en anläggning som kan göra det.
Innovationer för en ekonomiskt hållbar och förnybar gipstillverkning.
– Tyvärr hittade de oroväckande ofta asbest i gamla fönster från privatpersoner. Så även om de öppnat upp anläggningen tar de inte emot planglas från privatpersoner just nu, utan enbart större aktörer. Det här kommer att behöva utredas närmare, säger Camilla Nilsson.
ENGAGERAD BYGGBRANSCH KRÄVS
Det är kommunernas ansvar att hitta en bra behandling av material, men samtidigt krävs en mer engagerad byggbransch.
– Det krävs en byggbransch som vill bygga med begagnat material, och byggmaterialproducenter som vill ha tillbaka sitt material. Det är olyckligt när kommunen gör rätt, men det saknas någon som kan använda materialet, säger Camilla Nilsson.
I det material och avfall som kommer in för förbränning i våra kraftvärmeverk kan det finnas risker. Att ha rätt beredskap och effektiva rutiner för att identifiera och hantera radioaktivt avfall är avgörande.
PÅ SENSEC har man förstått att det är en stor utmaning att se till att radioaktivt smittat material inte tar sig in i exempelvis kraftvärmeverk.
– Vi kan erbjuda lätthanterliga och effektiva helhetslösningar för att upptäcka även mycket små mängder gammastrålning i det avfall och material som ska brännas, säger Tommy Arvidsson på Sensec.
Sensec har specialiserat sig på säkerhetslösningar med detektorer för allt från strålning och sprängämnen till metall och narkotika. När det gäller gammadetektorer representerar Sensec den världsledande kanadensiska tillverkaren Radcomm Systems.
– Våra system är väl beprövade och i världsklass. De kan upptäcka även mycket små mängder radioaktivt material, säger Tommy Arvidsson.
Sensec har installerat gammaportaler på 14 anläggningar som eldar med sopor och bränsle runt om i landet. En anläggning i Uppland är den senaste som sätts i drift under december månad 2024 där portalen har isotopavkänning redan vid vågen när lastbil ankommer anläggningen.
– Det sparar mycket tid för personal att
veta var larmet är från början och vilka åtgärder som behöves att göras tidigt med den här tekniken, säger Tommy Arvidsson.
Sensec har även levererat portaler för person kontroll och fordonskontroll med gamma och neutrondetektion på svenska kärnkraftverksanläggningar.
– Vi har som mål att tre av fyra svenska kraftvärmeverk ska använda den här typen av system inom en femårsperiod. Ytterst handlar det om att skydda de enorma investeringar som görs i kraftvärmeverken och förhindra kostsamma avbrott i verksamheten. Får man in radioaktiv smittat material kan det innebära långa driftstopp och en mycket tid- och resurskrävande sanering.
Sensec arbetar med säkerhetslösningar i olika typer av utsatta miljöer, exempelvis på flygplatser och i kärnkraftverk, där medvetenheten om riskerna med radioaktiv kontaminering är hög.
Inom avfallshantering och sopförbränning är det oftast sämre ställt med riskmedvetenheten. Man erbjuder därför på Sensec både utbildning och utformning av hela system för att detektera och hantera radioaktivt material.
Sensec levererar kompletta säkerhetslösningar, från projektering till installation och vidare med service och utbildning. Här är tre områden där Sensec gör skillnad:
• Projektering: Sensec bidrar med expertis redan i projekteringsfasen och ger stöd i upphandling och utformning av säkerhetsanläggningar.
• Installation: Sensec hanterar installationen av röntgenutrustning, säkerhetsportaler och instrument, inklusive mjukvaruuppdateringar och uppföljning.
• Service och utbildning: Sensec erbjuder serviceavtal och utbildningar för yrkesgrupper, till exempel på kraftvärmeverk.
Trä, ett material som har stor potential att återvinnas. Bild: Återvinningsindustrierna
Utvecklingen inom återvinning går snabbt och Sverige ligger i framkant när det gäller återvinning av byggmaterial. Nu måste vi skala upp de goda exempel som redan finns och efterfrågan på återvunnet och återbrukat måste öka. Det menar Ellen Einebrant, vd på branschorganisationen Återvinningsindustrierna.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
– UPPHANDLARE, FASTIGHETSÄGARE och byggbolag behöver fundera mer på hur de kan stimulera en ökad efterfrågan och användning av återvunnet och återbrukat material, säger hon.
Det finns mycket som driver på utvecklingen inom återvinning och återbruk just nu. Regionerna i Sverige tävlar om att ställa krav och ha ambitiösa upphandlingar gällande cirkulärt byggande. Fastighetsägarna driver själva utvecklingen framåt och miljöcertifieringen - med bedömningssystem och standarder — styr också mot hållbarhet.
– Även EU- taxonomin gynnar återvunna material i byggandet, det är också en bra drivkraft, säger Ellen Einebrant.
Det finns numera många spännande exempel på återvinning och återbruk, såsom LUMI-projektet i Uppsala där stora mängder material från den tidigare fastigheten tagits tillvara i den nya kontorsfastigheten, Rockwool som cirkulerar stenull och Sortera som till exempel cirkulerar schaktmassor.
– Det är hög tid att skala upp det här arbetet, så att det här sättet att tänka blir norm i stället för enstaka projekt och så att vi kan >>
Vår vision är en framtid utan avfall. En värld där allt kan bli en värdefull resurs för återvinning.
Men för att så lite som möjligt ska försvinna från återvinningscirkeln måste varje spik, förpackning och
sladd hamna rätt – redan hos dig.
Och det är precis så enkelt och svårt som det låter.
Zero Waste Academy: Utbildning online för hållbar återvinning
Med våra onlineutbildningar lär ni er grunderna i en cirkulär ekonomi, hur våra vanligaste restprodukter ska källsorteras och hur de återvinns eller återbrukas. Ett stort steg på vägen mot en framtid med Zero Waste.
Läs mer här: www.prezero.se/academy
Zero Waste Academy
göra den här typen av projekt med lönsamhet, säger Ellen Einebrant.
De senaste åren har återbruk av byggmaterial – alltså att återanvända byggmaterial nästan utan att behöva behandla det – fått ett uppsving och fler ser den stora klimatpotentialen i detta. Men vi får inte glömma bort återvinningens potential, menar Ellen Einebrant.
Detta är något vi i Sverige redan är bra på, men det finns otroligt mycket mer att göra på området.
– Det innebär alltid en klimatnytta att använda återvunnet material, säger Ellen Einebrant.
De byggmaterial som vi redan i dag är bra på att återvinna är främst metaller, men det finns fler material där det finns en färdig ”snurra” för att cirkulera materialet, men där efterfrågan är för låg och det inte ses som självklart att använda återvunnet material.
– Det gäller till exempel gips och mineralull. Tyvärr slutar det ofta med att material bränns och deponeras, trots att cirkulära lösningar finns, säger hon.
Potential i träåtervinning
Återvinning av trä är ett spännande utvecklingsområde. Många är rädda för impregnerat trä på grund av att gifter använts i impregneringen. Men i dag ser impregneringsmetoderna delvis annorlunda ut. Problemet är att gammalt och nytt trä ofta blandas vid rivningar och på återvinningscentralen.
– Därför är det viktigt att lära sig säkerställa vilken impregnering som använts, då skulle mer trä kunna återvinnas och återbrukas. Många länder är bättre på att tillvarata trä än vad vi är, till exempel Nederländerna. Där är skillnaden att de inte har en egen träråvara som vi, det kan spela roll, säger Ellen Einebrant.
Byggplast är en annan utmaning. Det har länge endast varit en liten del av den byggplast som används i byggbranschen som kommit in till återvinning. För byggbranschen är plasten en liten del av avfallsflödet och prioriteras därför ofta inte.
– Men nu syns en positiv trend som visar att det kommer in mycket mer byggplast, så jag tror det blivit större fokus på det. Även om byggplast är ett litet flöde för byggsektorn så står materialslaget för en stor del av Sveriges utsläpp, så återvinningen av byggplast måste öka. Förhoppningsvis kan detta ske mer framöver, säger Ellen Einebrant.
Frigolit återvinns sällan
Frigolit är en fraktion av plast som förekommer i byggsektorn. Den består av 98 procent luft, vilket medför mycket transporter. Det går att beställa komprimeringsmaskin, men då krävs ofta lite större volymer.
– Lösningarna finns oftast men ibland kan det kräva en extra kostnad att materialåtervinna med hög kvalitet. Men ofta går det ju. Där behöver vi som bransch vara tydliga och lyfta fram olika lösningar, vad som är möjligt och hur materialen tas tillvara på bästa sätt.
Välj seriösa leverantörer
Återvinningsindustrierna är branschorganisationen för alla privata återvinningsföretag, som till stor del är de som utför insamlingsoch återvinningstjänster. De har stora ambitioner om att kunna cirkulera ännu mer material framöver. Alla deras medlemsföretag är ISO-certifierade och följer en gemensam värdegrund och uppförandekod. Men Ellen Einebrant ser problem med oseriösa aktörer som slår sig in på marknaden.
– Vi vill därför verkligen uppmuntra alla att anlita aktörer som är anslutna till oss, för att minska risken för brottslighet och för att gynna hållbar materialåtervinning med hög kvalitet, avslutar Ellen Einebrant.
“Vi vill därför verkligen uppmuntra alla att anlita aktörer som är anslutna till oss, för att minska risken för brottslighet och för att gynna hållbar materialåtervinning med hög kvalitet.
/Ellen Einebrant, vd Återvinningsindustrierna
Bild: Återvinningsindustrierna
Så kan andelen återvunnet byggmaterial ökas
• Öka utsorteringen i fler materialfraktioner på bygg- och rivningsplatser.
• Undvik att bygga in komplexa blandmaterial som inte kan materialåtervinnas.
• Öka flexibiliteten i plan- och bygglovsprocesserna för att möjliggöra återbruk och återvinning.
• Använd upphandlingen som ett verktyg för att ställa krav på andel återvunnet material.
Källa: Återvinningsindustrierna
Van Werven materialåtervinner rigida plaster från kommunala återvinningscentraler, bygg/ riv/anläggningssektorn samt från en mängd andra verksamheter. Vi producerar stora volymer av högkvalitativ återvunnen råvara som används av plastindustrin för att tillverka nya produkter.
Plastavfallet som samlats in av våra leverantörer och upparbetats av Van Werven till återvunnen råvara kommer under 2022 att generera en besparing på över 30.000 ton CO2 (i jämförelse med produktion av ny plastråvara alternativt att plasten enregiåtervinns). En stor eloge till alla våra fantastiska samarbetspartners; ni gör ett storartat arbete.
Minska ert klimatavtryck genom ansvarfull hantering av plastavfall.
Vår avancerade plastfilmåtervinning skapar cirkulära lösningar.
www.novoplast.se
Besök www.novoplast.se för mer information.
NCC har byggt två ringar ovanför arenans ekvator. På den ena byggs ett riggnät med rörliga paneler, som ska fungera som ett mobilt innertak och ljuddämpare. Bild: Joakim Kröger, NCC
När Avicii Arena moderniseras för att både kunna ta emot hockeymatcher och de största internationella artisterna och evenemangen måste det göras varsamt. Den ursprungliga postmodernistiska och industriella karaktären måste behållas samtidigt som det ska vara en modern och funktionell arena för dagens krav.
AV LARS-OLOF TANDBERG
SEDAN GLOBEN BYGGDES 1989 har evenemangsbranschen utvecklats och kraven på en multifunktionsarena har förändrats. I dag 35 år senare är namnet Avicii Arena och den moderniseras nu för att kunna ta emot alla typer av konserter och evenemang. Helst ska arenan användas varje kväll. För det behövs även ishockeyn, som kommer att flyttas hit från Hovet.
– Mellan hockeymatcherna ska det vara konserter, TV-galor, kongresser med mera. Då måste det vara lätt att ställa om arenan, så att hyresgästen Stockholm Live ska kunna ta hit de bästa och största evenemangen, säger Mats Viker som är vd på Stockholm Globe Arena Fastigheter AB.
Han konstaterar att på 80-talet ställdes högtalare på scenen, medan man i dag hänger upp dom i taket.
– Även LED-skärmar, belysning med mera hängs upp. Det är ett problem eftersom Avicii Arena inte har något riktigt tak som det går att hänga saker i.
För att kunna hänga upp mer utrustning har NCC byggt två ringar ovanför arenans ekvator. I den inre ringen byggs bland annat ett nytt riggnät för att kunna ta emot evenemang och produktioner som kräver ytterligare riggmöjligheter.
– Ringarna och riggen består av 1 500 ton stål som har lyfts upp och monterats på 30-40 meters höjd i en befintlig byggnad. Att få upp det och montera med millimeterpassning mot fasaden är inte lätt. Det är stor ingenjörskonst, påpekar Mats Viker.
På riggnätet monteras även rörliga paneler, som ska fungera som
ett mobilt innertak och ljuddämpare. Tidigare har Globens form gjort att ljudet från isen eller scenen studsat i det sfäriska rummet och publiken har ibland haft svårt att höra.
– Med de rörliga panelerna kan vi reglera både rymdkänslan och akustiken. Vi kan dra ut taket eller dra bort det beroende på vilken typ av evenemang det är. Panelerna ska främst användas när arenan inte är fullsatt. Det är viktigt att besökarna ska kunna uppleva hela rymden i arenan när det är lämpligt.
Tidigare har läktarnas form gjort att publiken på de nedersta raderna haft ganska dålig sikt. Därför byggs även två nya läktare för att publiken ska komma närmare isen och scenen.
Avicii Arena är blåklassad av Stadsmuseet i Stockholm, vilket bland annat innebär att den har ”synnerligen höga kulturhistoriska värden”. Därför måste moderniseringen ske varsamt.
– Det måste göras med respekt för byggnadens ursprung och kulturvärden. Samtidigt måste vi se till att arenan fortfarande går att använda för framtiden, det får inte bli ett museum, konstaterar Sara Feinberg, utvecklingschef och vice vd på SGA Fastigheter.
Tanken är att besökarna ska känna att de kommer in i en helt ny arena, samtidigt som det är Globen från 1989.
Projektorganisationen jobbar med antikvarie och har även kontakt med de ursprungliga arkitekterna, för att inte göra något som minskar den unika byggnadens betydelse och byggnadsklassning.
När Globen byggdes var kriterierna att den skulle vara post-
Den moderniserade Avicii Arena får bland annat rörliga paneler som fungerar som mobilt innertak och ljuddämpare. De kan dras ut eller in beroende på vilken typ av evenemang det är. Bild: HOK
modernistisk och ha industriell karaktär. Till exempel att bärande pelare ska vara synliga.
– Vi behåller de blå trapphustornen och trappor och bakpartier kommer fortsatt att vara röda. Däremot byter vi ut alla de röda stolarna eftersom en röd stol som är tom syns väldigt väl. Därför är de nya stolarna mörkgrå, berättar Mats Viker.
SGA Fastigheter började arbetet med att ta fram idéer för moderniseringen för åtta år sedan. Många förslag förkastades då de var för komplicerade och dyra eller för att de inte löste problemen.
– Då gjorde vi ett omtag och ställde frågan hur vi skulle kunna bygga för att få en multifunktionsarena av högsta klass vad gäller atmosfär, intimitet och akustik. Frågan skickades till konsulter, arkitekter, akustiker med flera över hela världen.
Gensvaret blev stort och till slut fanns ett förslag att börja bearbeta. Målet var att endast det som verkligen behövdes skulle byggas.
– Vi sa ja till "need to have" och sa nej till "nice to have". Vi lade
väldigt mycket arbete på den här fasen, men när vi var klara visste vi exakt vad vi ville ha och då blev det lättare att stå fast vid det, understryker Mats Viker.
Mycket tid lades även på att hitta konsulter av världsklass för projektering, arkitektur, konstruktion, belysning och akustik. Därefter upphandlades NCC som totalentreprenör i samverkan.
– Med NCC penetrerade vi sedan projektet med fokus på "need to have" så att vi var överens om att de skulle bygga precis det vi behövde. Det finns alltid en risk att entreprenören misstolkar beställarens behov. Men här har samverkan funkat enormt bra, säger Mats Viker.
Han är väldigt stolt över vad hans organisation åstadkommit tillsammans med NCC och alla konsulter.
– Vi har skapat ett fantastiskt byggprojekt som gränsar till det omöjliga. Slutresultatet blir en framtidsorienterad multifunktionsarena med ännu mer ikonisk status än den redan har. Det vi gör nu med Avicii Arena har ingen annan arena gjort.
Modernisering av Avicii Arena (Stockholm Globe Arena)
Tidplan: januari 2024–början av 2025
Byggherre: Stockholm Globe Arena Fastigheter AB (helägt av Stockholms stad)
Totalentreprenör: NCC Building Sweden
Samarbetsform: Totalentreprenad i samverkan
Kostnad: Ordervärde cirka 700 Mkr
Arenaoperatör/hyresgäst: Stockholm Live AB
Våra hantverkare är inte bara skickliga yrkesmän – de är också certifierade klättrare som utför sina arbetsuppgifter från rep. Metoden är säker, kostnadseffektiv och minimerar ev. störningar för omgivningen.
Medlem i Branschföreningen Svenskt Reparbete – alltid SPRAT eller IRATA Level 3 på arbetsplatsen.
Montage & installationer
Underhållsarbeten
Klätterservice reparbetare www.klatterservice.se - info@klatterservice.se
Betongreparationer Inspektion & besiktning
Målningsarbeten Fallskyddslösningar
Kontakta oss för rådgivning. Klätterservice utgår från Stockholm men arbetar över hela Sverige.
”Klä på” befintligt hus med nya vägg- och takelement
Nu tas nästa steg i utvecklingen av ett helt nytt sätt att energirenovera bostadshus. Inom ett EU-projekt togs konceptet för den nya metoden fram och testades i full skala i Nederländerna. För Sveriges del blir det nu en fortsättning, i form av en digital simulering och verifiering av konceptet. Verkligt kostnadseffektiv renovering och hållbarhet på riktigt blir mer än ett hägrande mål.
AV KJELL-ARNE LARSSON
BAKGRUNDEN TILL EU-PROJEKTET var de stora behoven av energirenoveringar. I hela EU handlar det om 152 miljoner hem som behöver renoveras. Enbart i Nordsjöregionen finns 22 miljoner bostadshus uppförda 1950–85 som årligen släpper ut 70 miljoner ton CO2e. Merparten är inte renoverade än, varken i Europa eller i Sverige.
– Vi är nu med och utvecklar ett industriellt renoveringskoncept som till stor del baseras
på skräddarsydda prefabelement. Målet är bland annat att få ner kostnaden för energirenoveringar med ungefär hälften, vilket det tidigare EU-projektet pekade på var möjligt, berättar Per Andersson, vd och grundare av konsultföretaget Sustainacon.
Det framtagna konceptet – och som nu tar ett stort steg i Sverige – baseras på effektiv tilläggsisolering och avgjort bättre energisystem för huset. Detta kan vara ett enfamiljshus,
radhus eller flerbostadshus. (Svenska hus som är i behov av renovering är mestadels upp till fyra våningar.) Huset i fråga fotograferas med drönare och laserskannas. Med detta som grund skapas en modell som visar dimensionering av vägg- och takelement. Dessa blir således skräddarsydda. Prefabelementen tillverkas på fabrik. Huset ”kläds” med nya ytterväggar och tak som monteras utanpå befintliga väggar och tak.
Ytterväggselementen har nya fönster och takelementen har integrerade solpaneler. Dessa kan vara antingen för sol-el eller för både sol-el och sol-värme. Sol-elen används för att driva tekniksystemets värmepump.
Värmepumpen och energilösningen för övrigt tillsammans med ventilationstekniken ryms i en ”skid” som installeras inne huset eller utanför, endera som en liten tilläggsbyggnad (förstuga) bredvid entréer eller på taket som en större takhuv.
Tillvägagångssättet har använts i full skala för ett radhus i orten Enschede i Nederländerna. Tilläggsisoleringen i kombination med förnyat energi- och ventilationssystem, medger att energiprestanda förbättras radikalt. Energikalkyler för det nederländska fallet visar att husen kommer att klara kraven för nära-noll-energi-byggnad – nZEB. Inom EU-projektet visades hur tilläggsisolering kan användas på ett nytt sätt, hur arbetsflödet från förprojektering till driftsfas kan se ut, samt pekade på intressanta detaljlösningar, som bågfria fönster och ett innovativt sätt att använda fasadankare.
I Sverige då?
När EU-projekt var avslutat blev det upp till varje land för sig att ta konceptet vidare. Hur blir fortsättningen då i Sverige?
– Idag är takten i renoveringarna alldeles för långsam, och att energirenovera är orimligt dyrt. Allmännyttan uppger att det ibland är billigare att bygga nytt än att renovera, säger Per Andersson.
Med sitt företag Sustainacon deltog han i tidigare projekt och tar nu konceptet vidare tillsammans med Wiksfors Technology, ett konsultföretag som är inriktat på automationsoch robotlösningar till industrier av skilda slag, bland annat tillverkare av modulhus.
Tidigare var Per Anderssons tanke att få till ett demonstrationsprojekt. Det är dock
bättre att i nuläget göra en ”digital renovering”, det vill säga att simulera och verifiera hela konceptet, från förprojektering till drift av det renoverade huset.
– När vi väl erhåller en digital verifiering blir det möjligt att redan därefter satsa på en komplett fullskalig fabrik för produktion av prefabelement, förklarar Per Andersson.
Täcker in alla skeden
Utvecklingsprojektet får stöd från Energimyndigheten och benämns ”Kundverifiering av industriell renoveringsprocess”. Digital verifiering görs för samtliga skeden och resultaten visas som visualiseringar/ animeringar:
• Skanning av objektet
• Fabrik med tillverkningslinjer
• Montage på och i byggnaden
• Driftskede
• Hyresgäster
• Upphandling och offertförfarande
I projektet ingår energikalkyl före respektive efter renovering och alla kostnadsposter.
Som kund i den digitala verifieringen ställer Säfflebostäder upp och erbjuder ett bostadshus på Kyrkogatan i Säffle som objekt. Huset är byggt 1962 och har 26 lägenheter fördelade på tre plan. Drönarfotografering och laserskanning är utförda och nu pågår det digitala arbetet.
Projektet får 1,6 miljoner kronor i medel från Energimyndigheten, medan de tre parterna Sustainacon, Wiksfors och Säfflebostäder bidrar med 1,4 miljoner kronor. Redovisning ska ske i slutet av sommaren 2025.
– Vi kommer att visa hur industriell kostnadseffektiv energirenovering kan gå till. En tänkt fabrik ska kunna producera 15 000 renoveringspaket per år. Fabriken svarar för vägg- och takelement. Material till ventilationssystem och annan teknik kan köpas i
– Den digitala verifieringen kommer att visa på en rationell och kostnadseffektiv renoveringsmetod som lever upp till hållbarhetsstrategier, säger Per Andersson, vd och grundare av Sustainacon.
stora volymer från traditionella tillverkare, för att få ner priserna.
Inte enbart kostnader reduceras; även tider eftersom både projektering och byggarbete på plats förenklas.
– Den digitala verifieringen kommer att visa på en rationell och kostnadseffektiv renoveringsmetod som kan möta krav i form av EPBD från EU, nationella färdplaner med flera, och på riktigt leva upp till hållbarhetsstrategier. Nästa steg efter det aktuella projektet ska bli en fullskalig fabrik.
En ny fabrik skulle innebära en investering i storleksordningen 800 miljoner kronor. Den redovisning som det aktuella projektet ska omfatta i form av visualiseringar och animeringar, kommer sannolikt att locka investerare. Det ligger helt i tiden för dem att se att energirenoveringar öppnar upp en stor marknad.
– Att vi fått stöd från Energimyndigheten visar att både myndigheterna och politikerna tror på oss, avslutar Per Andersson.
Fotnot:
Ett tidigare projekt som finansierades av Energimyndigheten hette ”Indu-Zero Scandinavia – förstudie för etablering av en smart och högautomatiserad fabrik för hållbara renoveringspaket för den nordiska marknaden”. Det aktuella projektets benämning är ”Kundverifiering av industriell renoveringsprocess – Indu–Zero Sweden”. Energimyndigheten skriver i sitt beviljande: ”Energimyndigheten bedömer att projektet kan bidra till omställningen av energisystemet genom energieffektivisering och energiomställning vid djuprenoveringar av bostadsbeståndet från 1950–1985”.
Panattoni planerar att klä hela taket med solpaneler för eventuell uthyrning.
Panattoni Sverige uppför sin femte logistikanläggning på knappt tre år. Det sker i Härryda
öster om Göteborg och i nära anslutning till Göteborg Landvetter flygplats och riksväg 40.
Ambitionen är att leva upp till BREEAM Excellent.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
TIDIGARE HAR DEN amerikanska koncernen genom sitt svenska dotterbolag byggt i Enköping, Strängnäs, Rosersberg och skånska Åstorp. Alla anläggningarna har uppförts på spekulation för senare uthyrning. I Härryda kontrakterades en hyresgäst på hela ytan bara några månader efter byggstart. Hittills omfattar projekten i Sverige sammanlagt 238 000 kvadratmeter.
Den nya logistikhallen är på totalt 14 300 kvadratmeter inklusive ett entresolplan för kontor. Den byggs på en tomt om drygt 25 000 kvadratmeter som Panattoni förvärvade 2023 och där gammal byggnation med tidigare uppsagda hyresgäster har rivits.
Byggnaden uppförs med betongplatta på mark med en bärighet om fem ton per kvadratmeter, stålstomme för väggar och tak, sandwichpaneler och prefablösningar för socklar. TRP-taket förbereds för solpaneler. Byggnaden uppförs med långa spännvidder för att vara så anpassningsbar som möjligt.
– Vi har siktet på certifiering enligt BREEAM Excellent, vilket är grunden för alla våra olika projekt. Vi har stort fokus på återbruk av material, vilket vår totalentreprenör MVB är duktiga på, säger Fredrik
Jagersjö Rosell, som är vd för Panattoni Sweden Development AB. Bland annat har gammal betong från den rivna anläggningen återbrukats i samband med grundläggning och markarbeten. Den blivande hyresgästen har inte önskemål om solpaneler, men byggnaden förbereds för en omfattande sådan anläggning, eventuellt för möjligheten att senare hyra ut takanläggningen för någon hugad elproducent.
Stort fokus för den färdiga byggnaden ligger på energianvändning, inomhusklimat och vattenhushållning.
–Vi tycker det är viktigt med långsiktiga samarbeten och goda relationer och därför valde vi MVB som totalentreprenör. Vi har arbetat med MVB Syd i vårt Åstorp-projekt och har varit mycket nöjda, säger Fredrik Jagersjö Rosell.
–Projektet är ett av våra största logistikbyggen i Västsverige, där vi inte bara återanvänder material utan även bygger enligt höga hållbarhetskrav. Kombinationen av duktiga kollegor med stor erfarenhet, bra samarbete i projektgruppen och en gemensam vision för projektets hållbarhetsmål bäddar för ett lyckat slutresultat,
säger Josefina Larsson Jarbring, kalkylchef vid MVB Väst.
Läget vid riksväg 40 med närhet till såväl Göteborgs Hamn som Göteborg Landvetter flygplats bedöms som attraktivt för logistikverksamhet. Panattonis bygge ligger endast ett par kilometer väster om flygplatsen och möjligheten finns att området på sikt kommer att växa samman med Airport City Göteborg, som befinner sig i stark expansion.
Panattoni är ett amerikanskt företag som grundades i Kalifornien 1986. Det beskriver sig som en av Europas största utvecklare av logistik- och industrifastigheter. Sedan starten i Europa 2005 har företaget levererat över 14 miljoner kvadratmeter lokaler och finns i 16 europeiska länder. Panattoni är dedikerade till att skapa hållbara och innovativa lösningar som stöder en effektiv logistik och en cirkulär ekonomi.
–Vår vision för Sverige är att bygga 200 000 kvadratmeter industri- och logistikbyggnader per år framöver. Vår mission är att utveckla fastigheter, gärna med externa investerare, inte att i första hand äga och förvalta, säger Fredrik Jagersjö Rosell, som också antyder ambitionen att skapa en nordisk plattform. Redan har viss verksamhet initierats i Danmark.
Nybyggnad av logistikanläggning i Härryda
Byggtid: Mars 2024–februari 2025
Byggherre: Panattoni Sweden Development AB
Totalentreprenör: MVB Väst AB Arkitekt: Hugo Nils Arkitekter AB Entreprenadkostnad: 100 Mkr
På MVB bygger vi nytt, bygger om och bygger till. Vi bygger kontor, bostäder, skolor, arenor och hotell. Men självklart även moderna lager- och logistiklokaler. Som Panattoni Park i Landvetter som ska certifieras enligt BREEAM Excellent.
Kort sagt, vi hjälper dig som är beställare i ett privat företag eller i offentlig verksamhet att förverkliga era byggbehov.
Ska vi bygga något tillsammans?
MVB är Sveriges största familjeägda byggföretag med lokal verksamhet i Skåne, Halland, Västra Götaland, Stockholm och Västerbotten. Vi bygger hållbara städer för framtida generationer.
mvbab.se
Skolbyggnadens speciella form med stora spännvidder i stommen var en utmaning i projekteringsstadiet innan alla detaljerna kom på plats. Nu är skolbyggnaden invigd och verksamheten igång. Ett grönt samhällsbyggande med gott miljöavtryck. Bild: Johan Eldrot
Vid Kristiansborgsallén, nära Mälardalens universitet, i Västerås har Hemsö byggt en arkitektonisk och energieffektiv skolbyggnad med lokaler för Carlforska gymnasiet och Västerås yrkeshögskola, samt högstadieskola för JENSEN education. Byggnaden invigdes i somras och ses som ett lyckat exempel på grönt samhällsbyggande.
AV KIM HALL
– HEMSÖ ÄGER, förvaltar och utvecklar hållbara samhällsfastigheter i Sverige, Tyskland och Finland. Vår vision är att vara framstående samhällsbyggare för långsiktig och hållbar förvaltning. Trivs våra hyresgäster stannar de kvar, vilket hela samhället vinner på, säger Thomas Wall, projektchef på Hemsö Fastighets AB. Byggnaden omfattar cirka 8 200 BTA i fyra plan, varav den ena är i källarplan. Totalt har skolbyggnaden plats för cirka 860 elever i högstadiet, gymnasiet och yrkeshögskolan.
Archus har ritat byggnaden, som är byggd enligt Miljöbyggnad Silver. Liljewall arkitekter tog fram bygghandlingar, Hemsö Vreten var byggherre och ägare av projektet medan HMB Construction innehade totalentreprenaden.
En tredjedel av skolbyggnaden är högstadium och resterande gymnasie- och yrkeshögskola.
Högstadiet har separat entré liksom gymnasiet och yrkeshögskolan. Skolorna skiljs med en prefabricerad betongvägg från bottenplattan och hela vägen upp.
I källarplanet finns teknikutrymmen, omklädningsrum och en mindre idrottshall. I entréplanet ligger ett storkök med matsal samt undervisningssalar. På övriga våningsplan finns undervisningssalar och administration. På takplanet finns en takterrass som fungerar som en skolgård.
– Trivsel är viktigt, därför har vi satsat på ytor där människor möts. Vi har öppen skolgård med olika aktivitetszoner, men också
sittplatsmiljöer. Skolgården är öppen för allmänheten när skolan är stängd. Då kan vem som helst använda multiarenan och pingisborden. På takterrassen högst upp med utsikt över Västerås stad finns utegym, sittplatser och gröna ytor. Vi bygger samhällsfastigheter med tillgänglighet, säger Thomas Wall.
På skolgården står två mistelträd sedan innan byggnationen påbörjades. Träden ligger under artskyddsförordningen.
– Innan byggnationen kunde påbörjas i december 2022 gjordes en del sanering där bland annat rivningsrester från husen som funnits där innan det blev en parkeringsplats, forslades bort. Därefter kunde vi gjuta bottenplattan och resa smides- och betongstommen, montera utfackningsväggar och alla stora glaspartierna, berättar Jon-Emil Blomstedt, ombud i projektet och avdelningsansvarig för
HMB Construction i Västerås.
De flesta underleverantörer har varit lokalt förankrade. Allt material som byggts in är prövade enligt SundaHus.
– Vi har tittat på produktionsmetoder för att få fram så effektivt arbetsflöde som möjligt. Vi har också haft ett detaljerat produktionsprogram för att spara tid. Vi hyrde in i oss Kårhuset under slutet av byggprocessen, vilket sparade tid och pengar. Vi slapp arbetsbodar, dra ny el och VA- anslutning till dessa, tillägger Thomas Wall.
Byggnadens speciella form med stora spännvidder i stommen var en utmaning i projekteringsstadiet innan alla detaljerna kom på plats. Även den korta byggtiden har varit en utmaning och styrt metodval för exempelvis stommen.
Byggnaden är ut formad som ett prisma med kontinuerliga fönsterband runt samtliga sex fasader. Sockelvåningen är klädd med återbrukat tegel och övriga våningsplan är klädda med stående träribbor. Pelaren med den runda foten som kan liknas med en
glasspinne är ytterligare ett element där materialet, i det här fallet betong, både skapat form och funktion.
– Vi valde att bygga enligt Miljöbyggnad Silver med Guld när det gäller energi. Vi har närvarostyrd ventilation och ledbelysning, snålspolande toaletter och beröringsblandare i vasken så att man inte slösar på vatten. Nattetid går temperaturen ner, vilket gör att vi sparar på fjärrvärmen. All energiförbrukning mäts, säger Thomas Wall. Ur ett samhällsperspektiv är alla vinnare. Hemsö strävar efter att bygga för långsiktig hållbar förvaltning och är en närvarande fastighetsägare som lyssnar till sina hyresgäster.
– Skolan som invigdes i augusti har vi tagit fram i nära samarbete med båda hyresgästerna. Hållbarhet genomsyrar allt vi gör. Vi miljöcertifierar våra fastigheter och arbetar aktivt med att minska vår miljöpåverkan och energianvändning. Vi bidrar till att utveckla ett samhälle som sätter mänskliga behov och välbefinnande i fokus, säger Emma Karlsson, projektutvecklare på Hemsö Fastighets AB.
Nybyggnad högstadieskola, gymnasium och yrkeshögskola, Västerås
Tidplan: december 2022–juni 2024
Byggherre: Hemsö Vreten AB
Totalentreprenör: HMB Construction AB
Arkitekt: Archus Arkitekter AB
Kostnad: 232 Mkr
– skolor för framtidens generationer
Vi på HMB är stolta över att ha byggt skolor där Sverige växer
Tillsammans med Hemsö skapade vi en modern och hållbar miljö på Rytterborgsskolan som främjar framtidens lärande. Vi ser fram emot fler samarbeten för att fortsätta bygga skolor med samma engagemang och kvalitet.
Kontakta oss på HMB för att se hur vi kan förverkliga ert nästa projekt. hmbcon.se
Staticus är ett familjeägt företag med mer än 20 års erfarenhet inom fasadindustrin.
De har vuxit till att bli en av de största fasadentreprenörerna i norra Europa, specialiserade på enhetliga fasadsystem.
STATICUS OMFATTANDE tjänsteutbud inkluderar konceptdesign, designutveckling, produktion, installation och underhåll av fasader. Genom att erbjuda en komplett värdekedja säkerställer Staticus att varje projekt uppfyller kundens specifika behov och visioner.
– Vår styrka ligger i att blanda decennier av erfarenhet med ett framåtblickande förhållningssätt. På Staticus är varje projekt ett partnerskap. Vi samarbetar nära med våra kunder för att förverkliga deras visioner och erbjuder skräddarsydda lösningar som uppfyller deras förväntningar på design, funktionalitet och kvalitet, säger Tomas Bučas, Regionchef för Norden.
En av företagets mest framstående innovationer är deras Hybrid Unitised Façade (HUF) system. Systemet kombinerar avancerad teknik med estetisk design, vilket resulterar i fasader som inte bara är funktionella utan också visuellt tilltalande. HUF-systemet har framgångsrikt implementerats i projekt som Textiltorget i Stockholm, där en tidigare fabrik från 1955 omvandlades till en modern och energieffektiv byggnad.
– Systemet är anpassningsbart och uppfyller kraven för dagens byggande samtidigt som det ger hög energieffektivitet, lång livslängd och anpassningsförmåga. Detta visar på Staticus förmåga att förena miljöhänsyn med ett utmärkt genomförande. Dessutom är detta system säkrare än de flesta på marknaden, med ett klimatskydd som förstärks genom aluminiumkomponenterna, säger Tomas Bučas.
Staticus har även utvecklat ett eget aluminiumfasadsystem baserat på principerna för Design for Manufacturing (DfM). Detta system möjliggör effektiv produktion och installation, vilket minskar materialspill och energiförbrukning.
Det har framgångsrikt använts i projekt som Separatorn 1 i Stockholm, en 12-vånings kontorsbyggnad med unika böjda hörn och sinusformad rostfri stålfasad.
– Genom att utforma våra egna fasadsystem kan vi erbjuda våra kunder inte bara innovativ design utan också en effektiviserad produktion och installation, vilket gör att varje projekt blir lika effektivt som det är estetiskt tilltalande. Lösningar som dessa gör det möjligt för oss att förverkliga innovativa arkitektoniska koncept samtidigt som vi ökar effektiviteten och minskar miljöpåverkan, säger Tomas Bûcas. Staticus engagemang för kvalitet och innovation har gjort dem till en pålitlig partner för arkitekter, utvecklare och entreprenörer.
• Grundat: För över 20 år sedan
• Ägarskap: Familjeägt företag
• Specialisering: Design, produktion, installation och underhåll av enhetliga fasadsystem
• Innovationer: Hybrid Unitised Façade (HUF) system och aluminiumfasadsystem baserat på Design for Manufacturing (DfM)
• För mer information och kontakt: Staticus projekt i Sverige
En om- och påbyggnad av fastigheten Kvarteret Påsen 1 i Hammarby
Sjöstad pågår. Uppdragsgivaren är Fabege AB och Projektet är certifierat enligt BREEAM-SE 2017 Bespoke, nivå Excellent.
AV ELIN BISANDER
PÅSEN 1 ÄR EN kontorsfastighet som är byggd på 1950-talet. Fabege har utfört en totalrenovering och tillbyggnad av fastigheten, som tillskapat cirka 1700 nya kvadratmeter. Fastigheten har nu en total BTA på 16 000 kvadratmeter.
Stora delar av fasaden och stommen har behållits, de befintliga två trapphusen är kvar som utrymningstrapphus, och ett nytt huvudtrapphus har tillskapats med tre nya hissar.
Projektet är certifierat enligt BREEAM-SE 2017, Bespoke nivå Excellent, som bland annat används vid stora ombyggnader.
– Den första delen Design stage – preliminär certifiering som baseras på projekterade handlingar är klar. Nu pågår uppföljning av
inflyttade/i bruk tagna delar för att nå slutlig certifiering, berättar Stefan Windefalk, chef ombyggnad på Fabege AB.
Breeam omfattar samtliga delar från tidig projektering, produktion till överlämning och förvaltning både för brukare och driftpersonal.
–För att nämna några delar som vi i projektet fokuserat mycket på så är det bland annat återbruk. Återbrukat material har nyttjats till det tillfälliga kontoret för projektet och arbetsplatsens inhägnader och hjälpmedel. Vi har köpt begagnat material från andra byggarbetsplatser och även sålt en del vidare till andra projekt. Vi har också tillsammans med hyresgästerna kommit överens om att återbruka exempelvis deras belysning från
deras tidigare kontor och även möbler. Vi har återbrukat material från Fabeges egen återbrukshubb, som till exempel textilmatta, telefonhytt och lite kakel, berättar Stefan Windefalk.
För att komma ner i klimatavtryck (CO2) har Fabege valt att använda en hybridfasad med glas/trä/aluminium, där stommen består av trä. Även "grön" aluminium i fasadelementen och "grön" betong i bjälklagen har använts.
Fasaden, som är en hybridfasad och en innovation, har provats och utvecklats på fabrik hos den litauiska tillverkaren Staticus, i nära samarbete med projektet. Staticus har också stått för montaget på plats. Fasaden har genomgått alla tester som krävs för att
CE-märkas. Att det finns ett CE-märke på en produkt betyder att tillverkaren intygar att den uppfyller EU:s hälso-, miljö- och säkerhetskrav.
– Som det första projektet med nästa generations HUF är Textiltorget en viktig milstolpe för Staticus. Alla forsknings- och utvecklingsprojekt syftar till att skapa kommersiellt gångbara lösningar som möter marknadens behov. Fabege har med sitt fokus på hållbarhet och innovativt tänkande
varit en värdefull partner i denna process. Staticus ser fram emot fler projekt där det nya HUF-systemet kan bidra till höga hållbarhetsnivåer, säger Tomas Bučas, Nordics Regional Director.
Det finns många cykelplatser i fastigheten, med tillgång till cykeltvätt och mekarhörna, samt laddskåp för cykelbatterier. Varje bilplats har också en elbilsladdare installerad.
Delar av takterrassen är försedd med bioptoptak, med olika växter, sandbäddar
och stockar som främjar ett rikt insektsliv. Fågelholkar för småfåglar finns även på terrassen.
Stora delar av taket har solcellspaneler som beräknas leverera 33 670 kWh/år.
–För den sociala hållbarheten har ett inbjudande torg med växter och träd, cykelplatser och sittplatser på bänkar och i trappor tillskapats. Uteservering för en ny verksamhet i form av café är även planerat. Här var det innan, en ganska kal yta med parkeringsplatser och en lastkaj. Så det nya torget är verkligen ett lyft för fastigheten och området, säger Stefan Windefalk.
Textiltorget Påsen 1, om- och påbyggnad av kontor i Stockholm
Tidsplan: januari 2023–november 2024 (bashus). Hyresgästanpassningar pågår. Byggherre: Fabege AB
Totalentreprenör: Arcona AB
Arkitekt: LINK Arkitektur AB och Tengbom (hga)
Kostnad: ca 280 Mkr exklusive hyresgästanpassningar
Norrköpings framväxande centrala stadsdel
Inre hamnen är ett storskaligt stadsutvecklingsprojekt med storslagna ambitioner. Här siktar Norrköpings kommun på att skapa en attraktiv kombination av bostäder, arbetsplatser, kanaler, gångstråk och olika typer av service. I september 2023 tog Peab första spadtaget till ett lägenhetshotell i Inre hamnen med Mannersons Fastigheter som byggherre.
AV ANNIKA WIHLBORG
INRE HAMNEN, som ligger på gångavstånd från Norrköpings resecentrum, byggs ut etappvis och kommer att bestå av cirka 2 000 bostäder när stadsdelen står helt klar. Området karakteriseras av en genomgående mycket hög arkitektonisk ambitionsnivå med kajer, kanaler och vattennära gångstråk. I en första etapp byggs drygt 900 hyres- och bostadsrätter.
Lägenhetshotellet, som beräknas stå klart i mars 2025 och är Mannersons Fastigheters tredje projekt av totalt fem i Inre hamnen, kommer att bestå av ett bostadshus i vinkel med 71 lägenheter som bland annat vänder sig till turister och affärsresenärer som bor i Norrköping under en längre period och efterfrågar ett boende som förmedlar mer hemkänsla än ett traditionellt hotell.
Tanken är också att lägenhetshotellet ska bryta av mot de traditionella bostadsfastigheterna i stadsdelen och dessutom tillföra mer dynamik.
Lägenhetsstorlekarna varierar mellan ett och fyra rum och en del av byggnaden förses med en gemensam takterrass för de boende. Fastigheten, som har ritats av Siegel Architecture, byggs för att
I den framväxande stadsdelen Inre hamnen i centrala Norrköping satsar Mannersons Fastighets på att bygga ett lägenhetshotell med 71 lägenheter för exempelvis affärsresenärer och turister. Bild: Siegel Architecture
uppnå målen för Miljöbyggnad Silver, med en fasad som kombinerar trä och betong.
– År 2019 förvärvade vi tomten där lägenhetshotellet byggs av Siegel Architecture, som står för fastighetens arkitektoniska utformning. Vår byggentreprenör Peab befinner sig i slutfasen med att färdigställa invändiga ytskikt i fastigheten, som beräknas stå klar i mars 2025, säger Christian Carlsson, affärs- och utvecklingschef på Mannersons Fastighets.
Siegel Architecture har jobbat mycket med betong i fastigheten, som bland annat har råa betongtak och betongväggar. Fasaden präglas av mycket växtlighet och de boende får tillgång till en lummig innergård.
– Det här är också vårt första projekt där vi installerar stomvärme i kombination med ett antal borrhål på innergården som bland annat ska bidra till att hålla nere temperaturen i fastigheten under sommaren, säger Christian Carlsson.
Nybyggnad av lägenhetshotell i Inre hamnen, Norrköping
Tidplan: september 2023–mars 2025
Byggherre: Mannersons Fastighets
Totalentreprenör: Peab
Arkitekt: Siegel Architecture
För tre år sedan upptäcktes omfattande fukt- och mögelskador på Hertsöskolan i Luleå.
Samma år beslutade Luleå kommun att en ny skola skulle byggas. Byggnationen är påbörjad och beräknas vara klar 2026.
AV ELIN BISANDER
NÄR NYA HERTSÖSKOLAN är färdig 2026 är den beräknad att ta emot upp till 600 elever i årskurserna 4 – 9, den tidigare skolan rymde 450 elever. Vid kommunens beslut att en ny skola skulle byggas på Hertsön beslutade man att även bygga ett nytt bibliotek, sporthall, fritidsgård samt matsal och kök.
– I den förra skolan var sporthallen mindre. I den nya skolan kommer vi ha ett tillagningskök som ska kunna producera 1 200 portioner, i normal drift räknar vi med 900 portioner, detta för att lågstadieelever från närliggande Svedjeskolan ska komma och äta här, säger projektledaren Jonas Nilsson från Luleå kommun.
Utöver att den förra skolan var för liten fanns fler problem som Jonas Nilsson berättar om:
– Skolan var mögelskadad, bland annat i ytterväggarna, och
byggtekniken som använts var inte bra, med ”miljonprogramsmisstag”. Exempelvis hade man byggt med en tio millimeters frigolitskiva som vindskydd till isoleringen mellan träreglar bakom skalmurar av tegel. Dessa delar av ytterväggarna var alldeles svarta av mögel och omfattningen var i princip samtliga ytterväggar, säger han.
Projektet kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad Brons.
– Det är bra att följa ett system för att kvalitetssäkra projektet. Egentligen uppfyller vi BBR energikrav men kvalitetssäkrar kraven. Genom Miljöbyggnad får vi även krav på förnybar energi, samt miljökrav på inbyggda material och varor. Som det verkar, kommer vi dock ännu bättre fram på energisidan, på grund av valda konstruktionslösningar, berättar Jonas Nilsson.
Miljötänket finns med på flera olika sätt. Bland annat har man
solceller på sporthallen.
– Vi har en miljöpolicy på Luleå kommun och i ett tidigt skede togs frågan om solceller upp. På Hertsöskolan har vi utformat taket på så sätt att samtliga tak kan utrustas med solceller, nu har vi valt att lägga solceller på just sporthallen eftersom detta tak har enkel åtkomst från den stora allmänna parkeringen i driftperspektiv.
Vid rivning av de gamla lokalerna auktionerades fönster, glaspartier, vitvaror, WC-stolar och mycket mer ut, online på nätet.
– På kvällarna öppnade vi grindarna för allmänheten så man kunde hämta de varor man ropat hem.
Josef Nilsson från Nåiden Bygg AB är platschef i projektet som flyter på bra.
– På ena skolbyggnaden är stommen uppe, vi har satt dit tak och ytterväggar. När det gäller den andra skolbyggnaden pågår montage av betong och stålstommen. Och beträffande sporthallen pågår grundläggning.
Nästa steg är att få fönster på plats.
– Hittills har vi inte haft några problem, vädret är med oss, säger Josef Nilsson.
Hertsöskolan, Nybyggnad och rivning av skola i Luleå
Tidsplan: maj 2024–juni 2027
Byggherre: Luleå Kommun
Totalentreprenör: Nåiden Bygg AB Arkitekt: Norconsult Sverige AB Kostnad: ca 366 Mkr
Hos 3XL går allt runt. Det vi river återvinns alltid på bästa hållbara sätt. Vår miljö är också din miljö. Cirkulärt tänkande finns i allt vi gör.
Skyddsrumsprojekt
Projektering, byggledning och kontroll. Skyddsrumssakkunnig med kvalificerad behörighet.
Maskinvägen 27, 972 54 Luleå 0920-300 33 • info@3xl.nu • 3xl.nu
En ny förskola byggs i Rosendal, Uppsala. Byggnaden uppförs med certifieringen
Miljöbyggnad Silver och solcellsanläggning installeras på taket. I december planeras förskolan stå klar, redo att ta emot upp till 144 förskolebarn.
AV ELIN BISANDER
I DET NATURSKÖNA området Rosendal i Uppsala bygger Skolfastigheter AB en ny förskola – Stadsskogens förskola. Stadsdelen växer snabbt och tanken med förskolan är att erbjuda en bättre vardagsmiljö för dess barnfamiljer.
Inspirerande lärmiljö för barnen och attraktiv arbetsmiljö för pedagogerna
Den nya förskolan byggs för att erbjuda både en inspirerande lärmiljö för barnen och en attraktiv arbetsmiljö för pedagogerna. Bygget inleddes i maj 2023, och förskolan planeras stå klar i december, med plats för upp till 144 barn.
Stadsskogens förskola byggs i två plan där åtta avdelningar ska fördelas. Med eget tillagningskök kommer de att ha en kapacitet att servera 300 portioner mat om dagen.
Just nu monteras inredningen och arbetet med förskolans installationer har nått sin slutfas. Utvändigt pågår finplaneringen av gården, man arbetar även med byggnation av förskolans komplementbyggnader, såsom miljörum och förrådsutrymmen.
– Bakgrunden till det här projektet är att Uppsala behöver flera förskoleplatser. Det här blir den tredje kommunala förskolan i stadsdelen Rosendal. Enligt de uppgifter jag har blir behovet av förskoleplatser täckt i och med den här förskolan, berättar Bo Thorell, projektansvarig, Uppsala kommuns Skolfastigheter AB.
Hållbarheten har en självklar plats i projektet.
– Vi certifierar byggnaden enligt Miljöbyggnad nivå Silver. Vi installerar en solcellsanläggning på taket, berättar Bo Thorell.
Vidare berättar han att stommen i det här bygget är en aning unik.
– Det är vår första produktion som använder sig av en hybridstomme. Tidigare har vi använt oss av stål och betong eller enbart trä. I det här projektet är det en blandning av olika tekniker. I och med detta sänks koldioxidutsläppen med 18 procent jämfört med om vi använt en traditionell stomme i stål och betong.
Projektets affärschef, Marcus Hillblom från Byggconstruct Uppsala AB berättar att allt går och gått som på räls:
–Projektet är ju i slutfasen och vi jobbar för slutbesiktning i december. Allt går enligt plan!
Stadsskogens förskola, nybyggnad av förskolor i Uppsala, etapp 5
Tidsplan: maj 2023–december 2024
Byggherre: Uppsala Kommun Skolfastigheter AB
Totalentreprenör: Byggconstruct Uppsala AB
Arkitekt: Cedervall Arkitekter AB
Projektkostnad: ca 85 Mkr
Balticgruppen bygger 223 studentlägenheter fördelade i två byggnader på attraktiv plats mellan Campus och centrala Umeå. Bild: Arkinova Arkitekter.
I populärt studentområde, mittemellan Universitetsstaden och Umeå centrum bygger Balticgruppen
223 studentlägenheter fördelade på två femvåningshus. I Umeå universitetsstad ligger bland annat
Norrlands universitetssjukhus, Umeå universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet och är därmed
Norrlands största arbetsplatsområde med drygt 12 000 människor som arbetar på platsen och 40 000 personer som pendlar till området dagligen.
AV MARIE LOUISE AARÖE
– NU KOMMER ETT efterlängtat tillskott med studentlägenheter, berättar Joel Edeblom, byggprojektchef på Balticgruppen AB. Vårt företag drivs av vår kärlek till Umeå som är platsen som vi till största del verkar i förutom också i Hemavan vid norska gränsen. Nu bygger vi studentlägenheter i ett attraktivt område mellan Campus och Umeå centrum. I vår strategi finns idén att bygga ihop två starka centrum. Umeå är staden i Sverige som sedan 50-talet vuxit oavbrutet och där universitet utgör en viktig del. – Vi har fokus på att bygga socialt hållbara städer och ju fler bostäder som vi skapar mellan city och campus ju tryggare miljö skapar vi. Det är viktigt med blandstaden som ger liv dygnet runt. Vi är ett långsiktigt förvaltningsbolag och det perspektivet är alltid viktigt för oss. Detta projekt har vi sålt till SBB, Samhällsbyggnadsbolaget, som i sin tur valt att lägga detta i bolaget Sveafastigheter.
En annan viktig fråga är grönytorna för att ge möjlighet att kunna vistas ute. Därför har man i projektet försökt hitta gröna ytor i ett större gemensamt sammanhang för att undvika remsor av gräsytor. Dagvattenfördröjningen har också varit viktig, därför har man valt att inte asfalter ytorna utan istället bygga genomsläppliga ytor för att fördröja vattnet.
Tidigare på platsen fanns här en grusparkering och innan dess ett badmintontält. Vintern 2023/2024 var mycket kall under långa perioder, mellan 30 och 40 grader minus, vilket påverkade byggnationen och betonggjutningen. Stommen är i platsgjuten betong. Man bygger efter miljöcertifiering Svanen som innebär extra krav när det gäller energiförbrukning och ljudnivå i lägenheterna som några exempel, samt noggrann dokumentering av materialvalen.
– Vi har också stort fokus på fukt för att genomgående bygga sunda hus samt på återbruk. Vi är delaktiga i en återbruksanläggning i Umeå där vi tillsammans med andra bolag återbrukar utbytt material. Miljön är viktig för oss alla, säger Johan Wikström. Vi vill måna om miljön för framtiden och då är det roligt att ha en beställare som Balticgruppen som har samma inställning och också tillsammans vill driva utvecklingen mot att vi kan bygga förutsättningar för att leva och verka på ett hållbart sätt i Umeå.
Nybyggnad av studentlägenheter i Umeå
Byggherre: Balticgruppen AB
Totalentreprenör: Contractor Bygg i Umeå AB
Byggherrens Arkitekt: Nordmark & Nordmark
Entreprenörens Arkitekt: Arkinova Arkitekter KB
Endast sex månader tog det att bygga Dachsers nya logistikanläggning. Bilder: David Hultberg, 3design
Logistikföretaget Dachser satt i en trång lokal i Malmö, som inte alls var anpassad för deras verksamhet. Intill E6 i Landskrona hittade Wihlborgs Fastigheter en bättre plats åt dem. På sex månader lyckades MVB Syd AB uppföra den nya logistikfastigheten.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
WIHLBORGS HAR ÄGT tomten i Landskrona ett tag och den ligger egentligen lite utanför de områden där de är stora: Helsingborg, Lund och Malmö. Men när de kom i kontakt med Dachser, som kör många tunga transporter, föll allt på plats. Närheten till E4 från E6 och sedan vidare ut på kontinenten passade Dachser perfekt.
– Vi hade dialog med dem kring årsskiftet och sen blev det snabba puckar. Vi började bygga i mars och har slutbesiktning i månadsskiftet oktober–november, säger Christian Westerberg, projektledare på Wihlborgs Fastigheter.
Fastigheten innehåller ett stort lager med högt i tak för pallar som ska stå längre, och en crossdock med många lastportar där pall eller paket stannar max fyra timmar. Uppe på det ett kontor för 70 personer. Den snabba byggtiden till trots har ambitionen i projektet varit hög. Wihlborgs bygger allt i Miljöbyggnad Guld, så stommar har optimerats och miljöklassad betong har valts.
– Miljöbyggnad Guld tror jag är lite speciellt på den här typen
Vårt uppdrag är att skapa inomhusklimat där människor trivs och mår bra.
VVS-projektering utan fel och alltid med fri support. erelko.se
av lokal. Men Wihlborgs vill vara i framkant miljömässigt, säger Christian Westerberg.
Det finns solceller på taket och dagvattendammar som hanterar översvämningsrisker och bidrar till den biologiska mångfalden.
– Dessutom har vi intelligent ventilation, värme och kyla, säger Christian Westerberg.
Fastigheten byggs med stålstomme och sandwichväggar, stålfackverk och betonggolv. Det som var lite ovanligt i projektet var arbetet med att maximera byggytorna på tomten.
– Lastbilar med släp tar sin yta när de ska svänga. Det har varit en liten utmaning att ta rätt ytor utan att bygga bort sig, men vi hade en bra samverkan med arkitekt och hyresgäst för att hitta rätt, säger Christian Westerberg.
För MVB Syd har det varit en spännande utmaning att jobba mot Miljöbyggnad Guld.
– Det mest imponerande från min synvinkel är att vi klarade det på så kort tid. Inledningsvis kändes det nästan omöjligt, men det gick, säger Johan Wellbro, platschef på MVB Syd AB.
En genomtänkt plan, hög effektivitet och duktiga leverantörer och entreprenörer ledde dit.
– På det här sättet nådde vi mål både inom tid och budget, säger Johan Wellbro.
Bilrutan 5, nybyggnad av logistikfastighet, Landskrona
Byggtid: mars 2024–oktober 2024
Totalentreprenör: MVB Syd AB
Arkitekt: Nesso Arkitektur AB
Kostnad: 140 Mkr
Bläshammar är ett expansivt område norr om Varberg och för att möta inflyttningen av många barnfamiljer byggs nu Bläshammar förskola. Varberg är en attraktiv stad vid havet och med pendlingsavstånd till Göteborgsområdet. Staden är en populär turistort och även intressant för företag och industrier. Kända cykeltillverkare har sedan många år tillbaka etablerat sig här.
AV MARIE LOUISE AARÖE
– VI HAR SOM tradition att kommunens politiker tar ett första spadtag och drar igång bygget, berättar Marcus Bergman, byggprojektledare på Varbergs kommun. I detta fall ändrade vi våra tankar och planterade istället ett träd för att knyta an till det gröna hållbara. Samtidigt bjöd vi även in barnen, så att de fick hjälpa till under ledning av ”Mullefröken” och samtidigt fick Mulletrollet sprida sitt budskap att inte skräpa ner i naturen.
Varbergs kommun växer norrut mot Göteborg och på vägen finns både Ringhals och Väröbruk, samtidigt som det finns många som flyttar söderut från storstadsregionen. Från och med juni 2025 kommer inga järnvägsspår gå igenom Varberg utan beslutet har äntligen tagits att gräva ner järnvägen i en tunnel. Det frigörs därmed attraktiv mark intill havet. Samtidigt tror man att det kommer att tillkomma en ny station i Väröbacka. Det är anledningen till att det blir alltmer populärt att bosätta sig norr om Varberg.
– Vi har som ambition att Svanen-certifiera projektet och det skulle då innebära det andra projektet där vi bygger Svanenmärkt i Varbergs kommun. Bygget har fungerat bra och vi har följt tidsplanen och vi blev klara en vecka före utsatt tidsplan. Utemiljön är mycket viktig och därför har vi involverat en framstående landskapsarkitekt i projektet, Jenny Rytter från Syd Väst Landskap. Förutsättningarna var att kreera en lekmiljö där barn ska kunna vara barn. De ska våga mer och inte vara styrda av dyra lekutrustningar. Rektorn blev lyrisk när hon fick se detta och barnen blev eld och lågor, berättar Marcus Bergman.
Förskolan är formad som ett L med olika barnrum för både yngre och äldre barn. Ett mottagningskök har byggts. Ett utomhusklassrum
under tak kommer också att finnas tillgängligt samt en kontorsdel, personalrum, konferensrum samt omklädningsrum.
Genomgående har man valt bra och hållbara material; som lister i massiv björk, fönsterbrädor i kalksten, linoleummattor på golven och väggarna är också täckta med linoleummattor i glada färger då detta material är slitstarkt.
– Förskolan består av sex avdelningar som är namngivna efter väder och vind som råder i Varberg och 120 barn, både yngre och äldre, kommer att vistas här. Vi känner att vi har skapat en lyckad förskola med fokus på lek, som låg i uppdraget, och vi gläder oss åt att slutkunden är mycket nöjd, både rektor, pedagoger och barnen. Det har varit ett betydelsefullt mål, säger Marcus Bergman.
– Vi kom in i projektet utifrån en LOU-upphandling som en totalentreprenad, berättar Leo Thorén, projektledare på MVB Väst. Vi började att bygga i oktober 2023. Nu är förskolan klar efter ett år och det har varit en pressad tid. Platsen är en skogsdunge som vi har bevarat i möjligaste mån med målet att behålla den ursprungliga utemiljön.
– Vi har schaktat för grunden och traditionellt byggt en platta på mark. Stommen är bärande träytterväggar med bärande stål invändigt i huset för att bära upp takstolarna. Vi har infällt limträ i ytterväggarna för att bära upp lasterna. Taket består av fackverkstakstolar med råspont och papptäckning. Taket är också belagt med solceller. Fasaden är i termo Wood som med tiden kommer att gråna och därmed smälta in i naturen och dessutom är den underhållsfri.
– Målsättningen med projektet är att det ska bli Svanen-certifierat och vi har byggt efter deras kriterier och har också skickat in all kravställning som de behöver och väntar nu på certifieringen. I det stora hela är vi mycket nöjda och att lämna detta projekt som en verkligen hållbar förskola, säger Leo Thorén.
Nybyggnad av förskola i Bläshammar, Varberg
Beställare: Varbergs kommun
Projektledare: Varbergs Fastighets AB
Totalentreprenör: MVB Väst AB
Arkitekt: Norconsult Sverige AB
I kvarteret Herkules i centrala Trelleborg byggs en ny hotell- och konferensanläggning med tillhörande kontorslokaler. Projektet startade i juni 2023 och beräknas stå klart i början av 2026.
AV ELIN BISANDER
BYGGNADEN SKA BLI 16 våningar hög varav de tre nedersta våningarna kommer att användas som kontor för Trelleborgs kommun. De
13 resterande våningarna ska disponeras av hotellet. Det historiska Thelinska magasinet i samma kvarter renoveras till konferenslokaler
och kopplas samman med det nya huset. När byggnaden är färdigställd kommer den att fungera som en mötesplats för både
“Det handlar om att säkra en hållbar byggnad för en lång tid framöver.
/Emma Grass, arbetschef på Byggnadsfirman Otto Magnusson
kommunens verksamheter och hotellgäster, men också som en attraktion för lokalbefolkningen och turister.
Fastigheten ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad silver, men beställaren Hemsö har på vissa utvalda parametrar ställt ännu högre krav på hållbarhet, Miljöbyggnad Guld, bland annat när det gäller området energi.
– Det handlar om att säkra en hållbar byggnad för en lång tid framöver, säger Emma Grass, arbetschef på Byggnadsfirman Otto Magnusson.
Enligt projektets byggherre är den största utmaningen i projektet miljön som bygget pågår i.
– Det är en ganska komplex och hög byggnad som ska upp på en liten yta, dessutom mitt inne i stan. Mycket handlar om att få ihop logistiken, och ta hänsyn till befintliga grannar. I dagsläget är stommen färdig och vi arbetar invändigt med ytskikt och annat, berättar Jonas Carlsten som är projektchef på Hemsö Fastighets AB.
Han berättar att kommunen idag sitter i grannfastigheten och nu kommer man att docka an den nya lokalen till den gamla.
– I området finns också en gammal byggnad som vi kallar Magasinet, den är uppförd omkring år 1850 och är Q-märkt. Den är vi så
stolta över, vi har gått in och varsamt restaurerat den, där kommer det att finnas bland annat konferensanläggning och mötesrum. Vi länkar ihop den gamla byggnaden med den nya vilket blir så häftigt, säger Jonas Carlsten. Kvarteret Herkules inrymmer faciliteter som skybar, två rymliga takterrasser med havsutsikt, utomhuspooler, spa, bastu, bubbelpool och restaurang som är utformade för att locka såväl stadens invånare som hotellbesökare.
– Vi bygger Trelleborgs nya landmärke. Något som representerar staden och blir en naturlig mötesplats. När man hör “Trelleborg” ska man tänka på hotellet, säger Emma Grass.
Nybyggnad av kontorshus och hotell- och konferensanläggning, Trelleborg
Byggtid: juni 2023–januari 2026
Byggherre: Hemsö Fastighets AB Enhet Malmö
Totalentreprenör: Byggnadsfirman Otto
Magnusson Entreprenad
Arkitekt: Jais Landén Krantz Arkitekter AB
Kostnad: 350-400 Mkr
Träbyggnaden Campus ACE uppförs på campusområdet vid Skellefteälvens strand. Bild: Link Arkitektur
Bygget av Campus ACE i Skellefteå tar begreppet återbruk ett steg vidare. Byggnaden uppförs i trä och till och med gamla fönster från rivningshus kommer till användning i nybygget som har höga ambitioner när det gäller miljöcertifieringar.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
DEN NYA BYGGNADEN i hjärtat av Campus Skellefteå ska bli en levande mötesplats, en testbädd och labbmiljö för samhällets elektrifiering. Huset blir bland annat hemvist för kompetenscentret Arctic Center of Energy (ACE), som drivs av Luleå tekniska universitet, Northvolt, Skellefteå Kraft och Skellefteå kommun.
Skellefteå har som bekant utmärkt sig med stora nya byggnader i trä, där Sara kulturhus med sina 20 våningar sticker ut som ett av världens högsta trähus. Kommunen har en träbyggnadsstrategi och stora ambitioner för hållbart byggande. Det senaste projektet ska i
sin helhet tänja på gränserna för cirkulärt och hållbart byggande och strävar efter att i så hög utsträckning som möjligt arbeta med återbrukade material för att minska klimatpåverkan.
Campusbyggnaden uppförs i sju våningar och omfattar 8 300 kvadratmeter. Det blir en insida med öppna ytor och stora glaspartier med utsikt över Skellefteälven. Utöver den pålade grunden med betongplatta och källarplan i betong blir allt i trä med stomme av limträ och KL-trä. Även hisschakt byggs i trä. Det blir prefabricerade utfackningsväggar och fasad i trä och kompositskivor av återvunnet material.
– Byggnaden kommer att bli en av de första i Sverige med Miljöbyggnad Gulds nya mer omfattande certifiering 4.0. Även certifieringen enligt Noll CO2 utmärker sig, det blir en av de första att genomföras i norra Sverige, säger Erik Johansson, byggprojektledare från byggherren Skellefteå kommun.
– Vissa delar gällande återbruk blir dyrare medan andra får en bättre kalkyl jämfört med konventionellt byggande.
I vinter pågår grundarbeten med pålning och bottenplatta. Den kommer att gjutas i suterräng vid Skellefteälvens strand i början av det nya året. Stommen är planerad att börja resas sommaren 2025.
– Det som är litet speciellt och som kanske sticker ut mest är att vi har ett stort inslag av återbruk i projektet, säger Patrik Eriksson, Peabs projektchef. Bland annat hämtar vi gamla fönster och innerdörrar från Skellefteå lasarett som rivs och byggs om. Gammalt kalkstensgolv krossas och återanvänds vid gjutning av nytt terrazzogolv.
– Gamla fönsterkassetter används och förses med nya fönsterkarmar, medan glaset återanvänds och kompletteras för att klara energikraven. I praktiken får vi fyra glas i fönstren. Det har nog aldrig gjorts tidigare i Sverige.
Även invändiga glaspartier byggs med återvunnet material, men med hänsyn till moderna säkerhetskrav. Tvättställ, trappräcken och kalksten från befintliga golv återbrukas. En pergola på taket döljer fläktrum och bidrar estetiskt till att skapa ett landmärke.
En viktig del av hållbarhetssträvan förverkligas i husets tekniska installationer.
– Vi är stolta över att få vara totalleverantör och bidra med att projektera, kalkylera och installera kompletta tekniska installationer inom disciplinerna el, vs, vent, sprinkler, styr och kyla och tillsammans
med beställarna få vara längst fram i miljöarbetet, säger Pontus Appelblad, Bravida Sveriges projektchef.
Det blivande campushuset kommer att ligga i framkant tekniskt med dagvattenåtervinning (alternativt vatten från älven) för bland annat spolning i toaletter. Eget vindkraftverk installeras i form av en roterande snurra på taket liksom solceller. Energin kommer att lagras i ett eget batterilager för att bland annat kunna driva husets centrala funktioner vid strömavbrott.
Bland intressanta installationer nämner Pontus Appelblad också specialarmaturer, där en variant i hårdpapp har tillverkats av återbrukad kartong och en variant har stomme i trä och återbrukad reflektor samt ett minimerat inslag av plast.
Bravida levererar också en speciell typ av golvbrunn som tar vara på värme i duschvattnet och förvärmer kallvattnet för att minska vattenförbrukningen.
Nybyggnad på campusområdet i Skellefteå
Tidplan: April 2024–maj 2027
Byggherre: Skellefteå Industrihus AB
Totalentreprenör: Peab Sverige AB
Installationer: Bravida Sverige AB
Arkitekt: Link Arkitektur AB
Kontraktssumma: 390 Mkr
Totalkostnad: 435 Mkr
Vi erbjuder tekniska helhetslösningar genom hela livscykeln för fastigheter och anläggningar, från rådgivning och projektering till installation och service.
Vi ger fastigheter liv.
Rickard Jonsson, hållbarhetsansvarig på fastighetskontoret i Skellefteå. Bild: Patrick Degerman.
I Boliden byggs en ny förskola i trä med sex avdelningar. Projektet har ambitiösa miljömål och åtgärder görs för att minska koldioxidutsläppen. Den viktigaste delen är just trä och andra material som väljs med omsorg. Målet är att sänka miljöpåverkan med 20 procent jämfört med tidigare projekt som då redan hörde till de lägsta i Sverige.
AV MARIE LOUISE AARÖE
– I SKELLEFTEÅ KOMMUN har vi satsat på att bygga denna typ av förskola som är den nionde i en hel rad, berättar Rickard Jonsson, hållbarhetsansvarig på fastighetskontoret i Skellefteå. Min roll i kommunen har varit att utveckla vår kunskap inom ”hållbart byggande” och sätta mål inom projekt och vi har varit duktiga på det och driver många projekt. Skellefteå är en av Sveriges största kommuner till ytan och har en mängd olika samhällen som är i behov av bland annat förskolor även om de flesta projekten sker centralt i staden. Vi arbetar på bred front med hållbart byggande.
Moröhöjdens förskola var den första förskolan som byggde en
stomme i KL-trä. Det projektet gav mycket för det fortsatta arbetet. Av olika anledningar pausades projektet en tid i Boliden, detta gav möjligheter till mer utvecklingstid, som användes för att utförligare utreda och räkna på olika lösningar för att optimera utifrån ekonomi och klimatpåverkan som några exempel.
– Det är inget som är önskvärt i projekten men för att se det hela ur en positiv vinkel gav den extra tiden oss möjlighet att tänka till ännu en gång och göra utredningar och därmed också kloka val. Ibland hinner man inte det, säger Rickard Jonsson. Här uppstod möjligheten att vi kunde djupdyka i att minimera klimatpåverkan. Vi
tog tidigt fram ett mål om att minska miljöpåverkan med 20 procent jämfört med tidigare förskolor. Då det handlade om en typförskola hade vi grunden, ritningarna och bra förutsättningar.
Bortsett från att energi, material och innemiljön har varit mycket viktiga är också utemiljön betydelsefull. Förskolan byggs i ett naturnära område och utformas för att barnen ska få bästa förutsättningar för en god pedagogisk utveckling genom bland annat varierande läromiljöer även utomhus med aktiva lekar och möjlighet att utforska den spännande naturen.
– Vi känner oss mycket nöjda och stolta över resultatet hittills där vi med rätt balans på ekonomi, tid och miljömedvetande har skapat en förskola med mycket lågt klimatavtryck och energibehov samtidigt som miljön för barnen är mycket hög både inomhus och utomhus, säger Rickard Jonsson. Vi räknar med att förskolan kommer att vara inflyttningsklar under hösten 2025.
Bygger efter färdiga ritningar
– Vi vann upphandling av projektet som en utförandeentreprenad, vilket innebär att vi bygger efter färdiga handlingar och ritningar, berättar Kurt Nyström, vd för Contractor AB. Skellefteå kommun hade tidigare byggt ett flertal förskolor efter samma koncept. Sedan händer det mycket på materialsidan och produkter som ständigt utvecklas och alla blir alltmer medvetna om det viktiga miljötänket. Vi har arbetat efter Miljöbyggnad Silver och samtliga produkter som används ska vara registrerade i Byggvarubedömningen. Stort fokus har varit på materialval men det är också viktigt att se till helheten i projekten. Jag vill ge en eloge till Skellefteå kommun som i projektet exempelvis har valt limträstomme i skolan som också tillverkas lokalt här i området hos Martinssons, samt KL-trä i bjälklag och väggar. KL-trä är ett relativt nytt byggsystem och det måste till en hel del isolering och man måste därför tänka till för att klara både ljud- och brandkraven.
Stort miljöengagemang
Grundläggningen är traditionell med platta på mark, den blev lite stökig i början då man hittade gräsliknande torv som fick hanteras. Med grön betong kan man göra CO2-besparingar men den går inte använda överallt då den härdar för sakta i kallt klimat. Uttorkningen av betongen är viktig. Yttertaket har lite olika typer av uppbyggnad med limträbalkar och prefabricerade takstolar i mittskeppet.
– Vi tycker det är mycket roligt att få vara engagerade i att bygga miljövänliga och hållbara byggnader och vi har i företaget stort fokus på hållbara hus och vi är därför glada att få vara delaktiga i att bygga en Sveriges mest hållbara förskolor, säger Kurt Nyström.
Nybyggnad av förskola i Boliden
Byggherre: Skellefteå kommun
Planansvarig: Skellefteå kommun
Arkitekt: Tengbomgruppen AB
Byggentreprenör: Contractor Bygg i Skellefteå AB
Vi arbetar med alla typer av golv utom klinker samt golvslipning.
Vi arbetar inom Skellefteå kommun och samarbetar med alla stora leverantörer av mattor och parkettgolv. Vi har över 20 års erfarenhet av golvläggning. I dagsläget är vi åtta anställda och ni hittar oss på Industrivägen 30 i Skellefteå.
Tel: 0910-77 53 05 • www.golv4u.se
Mandelblom är en av två energisnåla fastigheter i Knivsta. Bild: Lansa Fastigheter Gullviva, Mandelbloms systerfastighet. Bild: Lansa Fastigheter
Få bostadsprojekt i Sverige uppnår energiklass A. Men systerprojekten Gulliva och Mandelblom i Knivsta som står klara i december har gjort det. Projektet har utvecklats av TB-Gruppen och köpts som ett Forward Funding-projekt av Lansa Fastigheter.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
– ATT PROJEKTET UPPNÅR energiklass A innebär en minskad klimatpåverkan men är också bra ur perspektivet att energi inte kommer bli billigare framöver, och Lansa ska äga det här projektet i all evighet, säger Lars Kylin, vd på TB-Gruppen Bostad.
Gullviva och Mandelblom är två separata lamellhusprojekt i Knivsta. De liknar varandra, med liknande arkitektur, småskalig karaktär och putsad fasad och en innergård innanför varje projekts två vinklade huskroppar.
– Det är klassiska hus, det som sticker ut är att de är så energieffektiva, säger Ulrika von Wachenfeldt, projektchef på Lansa. Lansa Fastigheter utvecklar en hel del projekt själva, men köper också gärna projekt som andra utvecklat. Ett Forward funding-projekt innebär att det är TB-Gruppen har utvecklat projektet, men att Lansa köpte det innan det började byggas och står för finansiering av byggnationen. Lansa köper också projekt som kommit till med modellen Forward buy, där utvecklaren finansierar projektet – och ibland förvaltningsfastigheter med inflyttade hyresgäster.
– Det som är viktigt för oss på Lansa är att det finns en miljöcertifiering, helst Miljöbyggnad silver som lägst. De ska också vara energieffektiva, hålla hög kvalitet och ha höga estetiska värden, säger Ulrika von Wachenfeldt.
Lansa verkar främst i storstäderna och i större regionorter och vill bygga i lägen med bra kollektivtrafik. Platsen för Gullviva och Mandelblom uppfyller många krav.
– Knivsta är en pendlarort, området vi bygger i är ett större utbyggnadsområde nära befintlig bebyggelse och Knivsta är en ort som utvecklas starkt, säger Ulrika von Wachenfeldt.
I projekten Gullviva och Mandelblom ställde TB-Gruppen tidigt krav på att projektet skulle uppnå energiklass A, alltså minska energibehovet till 50 procent av nybyggnadskravet. Det kravet uppfylldes med råge.
För att nå dit måste TB-Gruppen börja i rätt ände: formfaktorn. I samarbete med arkitekten satsade vi på en kompakt byggnad, med tjocka väggar, bra klimatskal, P-märkt fasad och bra fönster. Dessutom utan onödiga burspråk, vinklar eller kupor som sticker ut. – När vi adderade solceller kom vi ner i endast 38 procent av nybyggnadskravet, säger Lars Kylin på TB-Gruppen.
Gullviva, Mandelblom, nybyggnad, flerbostadshus, Knivsta
Byggtid: november 2022–december 2024
Byggherre: Lansa Fastigheter AB
Totalentreprenör: Veidekke Entreprenad AB
Arkitekt: Thomas Blom, a-sidan
Entreprenadkostnad: ca 154 Mkr resp. 172 Mkr
Hyrex monterar och hyr ut bygg- och rullställningar, väderskydd samt stängsel för byggindustri och infrastruktur. Vi är marknadsledande i Stockholm och Uppsala.
”Nyckeln till ett säkert ställningsprojekt är att ha en stor andel egna montörer med full behörighet & en teknisk avdelning som förser projekten med rätt underlag”
Med BKMA-certifikat och egen KMA-ingenjör, konstruktör samt säkerhetsinspektör garanteras maximal kompetens och toppkvalitet för alla våra uppdrag.
»Ta ställning och anlita HYREX för Ert nästa projekt! «
Rendering framtagen av Wingårdhs arkitekter som också har ritat byggnaderna.
De kallar det för Umeås nya och hållbara område – Balticgruppens projekt Östra Station.
Här planeras för fastigheter som rymmer kontor, service, bostäder och mötesplatser.
AV ELIN BISANDER
ÖSTRA STATION BESTÅR av tre etapper och den första håller nu på att färdigställas. Utöver de fastigheter som innefattar kontor, service, bostäder och mötesplatser planerar man för lösningar inom hållbara kommunikationer och vill fortsätta stärka områdets betydelsefulla roll som nod inom hållbart resande. Den geografiska närheten till sjukhuset, de båda universiteten och utvecklingsområdet Ön gör att Östra Station anses bli en vital funktion i Umeås utökade stadskärna.
– I etapp 1 bygger vi totalt cirka 25 000 kvadratmeter innehållande 78 bostadsrätter, livsmedelsbutik, frisörsalong, restaurang, gym och cirka 8 500 kvadratmeter kontorslokaler fördelat på fem olika kontorshyresgäster. Kontorshusets åtta översta våningar är byggda med trästomme, berättar Robert Wennberg, projektledare på Balticgruppen.
Och det verkar som om platsen är strategiskt vald med tanke på genomströmningen av människor.
Kontorshuset är certifierat Miljöbyggnad Guld och bostadshuset Miljöbyggnad Silver. www.egelbybygg.se
– Östra Station är en plats där tusentals människor passerar dagligen. Universitetsstaden inrymmer Norrlands största arbetsplatsområde där cirka 12 000 personer arbetar varje dag och de kontorslokaler vi byggt och planerar att bygga vid Östra Station ska rymma ytterligare 1 000-1 500 personer.
Han menar att Östra Station ger området liv, trygghet och puls. – Tidigare var området en stor grusbelagd parkeringsyta som kunde kännas både otrygg och tråkig.
Ambitionsnivån gällande hållbarheten i projektet är hög.
– Allt ifrån trygghetsskapande, sunda materialval, begränsade klimatutsläpp och mycket annat är viktiga frågor för oss. Kontorshuset är certifierat med Miljöbyggnad Guld och bostadshuset Miljöbyggnad Silver, säger Robert Wennberg.
Kontorshuset i Östra Stationsområdet är ett av Sveriges högsta kontorshus byggt med trästomme, huset är också ett nytt landmärke i Umeå.
Robert Wennberg välkomnar den nyfikne till platsen för att se det färdiga resultatet.
– Vi är nu snart helt klara med den första etappen, sista hyresgästen får tillträde den 2 december, avslutar han.
Östra Station Umeå, etapp 1, nybyggnad av kontorshus i Umeå
Tidsplan: januari 2022–december 2024
Beställare: Balticgruppen AB
Generalentreprenör: NCC Building Sverige
Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB
Byggkostnad: ca 750 Mkr
Hyllie i Malmö har på senare år utvecklats med flera spjutspetsprojekt inom hållbarhet. Wihlborgs projekt Vista - Bläckhornet 1 är ett lysande exempel. Ett noggrant arbete med att välja material med lågt klimatavtryck ger projektet ett preliminärt utsläpp på enbart 201 kilo CO2 ekvivalenter per kvadratmeter BTA för A1 till A3.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
DETTA KAN JÄMFÖRAS med Boverkets föreslagna kommande gränsvärden på 385 kilo COe/m2 BTA.
– Det är inte svårt att bygga med så här låga utsläpp. Men det kräver samverkan i projektet, högt engagemang, mod, vilja, uthållighet och att hållbarhet ska stå högst på agendan i alla delar av projektet, säger Rickard Berlin, projektledare på Wihlborgs fastigheter.
Kontorshuset Vista - Bläckhornet 1 är Wihlborgs fjärde och största projekt i Hyllie och består av totalt 39 000 kvadratmeter BTA. Fastigheten innehåller både kontor och ett mobilitetshus, alltså den moderna tidens parkeringshus där bilar samsas med laddstolpar, cykelpool, bilpool, cykelparkering och omklädningsrum för cyklister.
Mobilitetshuset är öppet sedan 1 oktober 2024 och kontorshuset kommer att ha inflyttning i slutet av 2025.
Arkitekten EGA har designat den stora fastigheten med lokal förankring och gestaltning.
– Arkitekturen är kopplad till det skånska landskapet med referens till strand, slätt och skog, säger Rickard Berlin.
Projektet har också väldigt hög miljö- och hållbarhetsprofil.
– Det är trippelcertifierat i Miljöbyggnad guld 4.0, Well nivå guld och Noll CO2 certifiering, säger Rickard Berlin.
För att minska koldioxidutsläppen i projektet har Wihlborgs effektiviserat så mängden material och vikten på materialet har hållits nere. Man har också valt material med låga CO2-avtryck såsom klimatförbättrad betong, stål med hög återvinningsgrad, trä och en keramikfasad med lågt klimatavtryck. Återbruk kommer också ingå.
– Det gäller att hitta rätt material till rätt plats, säger Rickard Berlin.
Energiförbrukningen hålls nere med tätt hus, bra klimatskärm, fjärrvärme och egenproducerad kyla som drivs med solel och vars värme återvinns. Projektet har tagit fram en ny egenutvecklad innovation där solvärme som fångas mellan klimatskydd och fönster ventileras ut och återanvänds för uppvärmning av fastigheten.
Projektet har också sju gröna takterrasser, varav den största är på drygt 1 200 kvadratmeter.
– Allt vatten som landar på taket samlar vi upp och bevattnar grönytorna på takterrasserna med.
Wihlborgs verkar inom Malmös lokala klimatnätverk LFM30, som har höga klimatambitioner. Men de har också egna mål som är tuffare än alla certifieringar
– Genom vårt eget program får vi det hus vi vill ha till rätt kvalitet och rätt innehåll och rätt profil, säger Rickard Berlin.
Stolt leverantör av storköket och varukylan på Vista!
Kvarteret Bläckhornet 1, nybyggnad av kontorshus och mobilitetshus, Malmö.
Byggtid: mars 2023–december 2025
Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB
Byggentreprenörer: Veidekke Entreprenad AB
Arkitekt: EGA Erik Guidice Architects
Projektkostnad: 884 Mkr
Torghuset mellan järnvägen och Stortorget blir en ny siluett i Katrineholm. Stort fokus har varit att återvinna byggmaterial och takbågarna efter den rivna arkaden, som nu blir pergola på takterrassen. Bild: White Arkitekter
Ett betydande inslag i projektet Torghusets koncept är fokus på återvinning. På taket till takterrassens pergola använder man till exempel takbågarna från den rivna arkaden. Den omdebatterade vita och gröna byggnaden blir en ny siluett mellan järnvägen och Stortorget i Katrineholm.
AV KIM HALL
TORGHUSET OMFATTAR 36 lägenheter fördelade på fyra våningar, varav 12 bostadsrätter längst västerut och 24 hyresrätter mot gångtunneln. Storleken på lägenheterna varierar mellan 2,5 rum och kök om cirka 52 kvadratmeter upp till fyra rum och kök på 88 kvadratmeter. I bottenvåningen finns fyra verksamhetslokaler, där en av lokalerna blir en restaurang. Kommunens förhoppning är att Torghuset kommer att bli en katalysator där handel föder handel.
– Huset kommer att skapa en trevlig inramning av torget. Det kommer fortfarande vara ett stort torg men ändå ge lite av en innergårdskänsla. Alla tidigare torgevenemang som exempelvis Katrineholmsveckan kommer fortfarande kunna rymmas på torget, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg.
Redan 2010 kom planerna på att Stortorget skulle göras om och sedan tio år tillbaka har processerna varit igång. Det hus som först skulle byggas med 40 lägenheter, som kommit att kallas för guldhuset, visade sig vara för dyrt.
Det var i mars 2024 som byggnationen påbörjades. Markarbetet pågick i sex veckor innan pålningen för det nya huset kunde påbörjas. Nu har byggprocessen hunnit en bra bit och Jackie Vu, som är fastighetschef på Tegelstaden Bygg som är byggherre för projektet, räknar med att till årsskiftet ska huskroppen vara i sin fulla höjd. Byggnationen beräknas vara avslutad i slutet av 2025.
– Nu är vi på näst högsta våningsplanet. Vi har haft tur med vädret
under hösten och har därför kunnat följa byggplanen, säger Jackie Vu. Huskroppen har tre trapphus med 12 lägenheter i varje trapphus med samtliga balkonger mot söder. Konstruktionen består av miljövänlig betong och byggs med bättre isolering för att klara bullernivån från järnvägen. Fasaden är vitputsad med grönt tegel i botten. Det finns en portal mellan två hyreslokaler med tanke på att de som kommer från järnvägen ska kunna se torget.
– Tanken med huset är att det ska rama in torget. Vi förbereder för solceller men har ännu inte beslutat om det ska installeras. Parkering finns i vår grannfastighet som vi äger en bit bort. Där finns även ett antal laddplatser för de som har elbil, säger Jackie Vu.
Torghuset, nybyggnad, flerbostadshus med affärshus, Katrineholm
Byggtid: mars 2024–februari 2026
Byggherre: Tegelstaden Bygg AB
Byggentreprenör: Tegelstaden Bygg AB
Arkitekt: White Arkitekter AB
Kostnad: ca 120 Mkr
Vi är VS-entreprenörer
för Förrådet, kontor i Nyköping.
HCL: För att öka välbefinnande och välmående installerar vi belysning som simulerar dagsljus och följer den biologiska klockan.
Vi är en erfaren organisation med bred kompetens inom branschens område, vi erbjuder en helhetslösning inom markentreprenader med allt från projektering till färdigställande, med kontor i Katrineholm.
Förutom en komplett maskinpark har vi även en egen geodataavdelning för både utsättning och inmätning.
Våra maskiner är fullt utrustade och erbjuder maskinstyrning till alla projekt. Företaget har idag cirka 70 anställda.
Hos oss möter du personlig service och stort engagemang – hela vägen från påbörjad entreprenad till slutbesiktning.
Välkommen att kontakta oss för just ditt projekt!
Det är med stolthet där vi får gå in som markentreprenör under Tegelstadens vingar vid deras storsatsning av nya torghuset.
Att få vara med och skapa en del av det nya torget samt den fantastiska byggnaden som reser sig upp ur marken.
Vi tackar för förtroendet att få vara leverantör till Tegelstaden Bygg AB
Kyl- och frysterminalen certifieras enligt BREEAM för betyget Very Good. Bild: Kyl- & Frysexpressen
I stadsdelen Birsta mellan Sundsvall och Timrå, står en ny terminal klar för Kyl- & Frysexpressen Nord. Anläggningen har bland annat intressanta energilösningar. Byggherre och fastighetsägare är Catena som använder BREEAM för att certifiera sina byggnader. Kyl- och frysterminalen certifieras enligt BREEAM för betyget Very Good.
AV KJELL-ARNE LARSSON
SEDAN TIDIGARE ÄGER Catena tre fastigheter i Birsta, bland annat en logistikbyggnad med DHL som hyresgäst. I partnerskap med Kyl- & Frysexpressen Nord drog Catena igång byggandet av en logistikanläggning i stadsdelen.
Kyl- & Frysexpressen hade sedan tidigare cirka 1 000 kvadratmeter kyllager och ett mindre fryslager i Birsta, samt kontor på annan plats. Kyl- & Frysexpressen behövde något nytt att växa i och möjlighet att samla verksamheten.
Mot bakgrund av att Catena några år tidigare hade byggt en liknande anläggning åt Kyl- & Frysexpressen i Luleå, blev det naturligt att fortsätta samarbetet.
Den nya logistikanläggningen har uppförts på Greenfield-mark som Catena förvärvade. Anläggningen har en lägre del med 2 500 kvadratmeter kyllager och där flertalet lastportar finns. Den högre delen innehåller 2 000 kvadratmeter varav cirka 1 000 kvadratmeter fryslager med ställage, samt tomhantering på bottenplanet, medan
kontorsytor finns på övre plan. Relativt mycket lokalyta behövs för kylaggregat, ventilation och andra installationer.
– Anläggningen är konstruerad med platta på mark och stomme bestående av stålpelare och stålbalkar. Stålet är till 75 procent återvunnet, berättar Jens Ryd, projektledare hos Catena. Betonggolven gjöts i efterhand sedan vi fått tätt hus med tak och väggar. I frysdelen är det två betonggolv på varandra med värmeslinga mellan som tjälskydd.
Det kräver en del annorlunda tänk att bygga hus där det nästan alltid är kallare inne än ute. Hela anläggningen är klädd med sandwichelement, där isoleringsmaterialet PIR använts i stället för stenull. PIR är en foam som har bättre isoleringsförmåga.
Energilösningar
Anläggningen har smarta energilösningar, där värme återvinns från kylanläggningens varma sidor. – Spillvärme används för uppvärmning av kontor, kommunikationsytor och teknikrum. Kylsystemet baseras på koldioxid som köldmedia i stället för ammoniak, fortsätter Jens Ryd. Värme tas tillvara bland annan innan den kyls av med systemets gaskylare på taket.
Värmebehovet för de lokalytor som behöver värmas klarar sig utan tillförd värme i form av fjärrvärme. Endast de allra kallaste dagarna behövs spetsvärme, och därför har elpatroner installerats i det vattenburna systemet. Energiberäkningar visar att anläggningen använder 35 kWh/kvm och år, och därmed hamnar i energiklass B. Men om vi ska jämföra olika kyl- och fryslager med varandra, säger siffran inte så mycket, eftersom de olika lagren kan skilja sig mycket åt bland annat i planlösning.
På taket till lågdelen har solcellspaneler installerats, med effekten
500 kWp. Hela 81 procent av produktionen ska säljas, och resterande användas för fastighets- och verksamhets-el.
Catena certifierar sina nyproduktioner med BREEAM. Företaget har haft egen personal som hållbarhetssamordnare, medan man anlitat Sweco för rollerna som BREEAM AP och assessor. Sweco har också skött kontroll av uppfyllande av EU-Taxonomin och Catenas egna hållbarhetskrav. Siktet för BREEAM är betyget Very Good. Från och med i år skärper Catena kraven till Excellent för nybyggen. Till 2030 ska hela fastighetsportföljen vara certifierad. För befintliga byggnader används BREEAM In-Use.
Totalentreprenör för projektet har varit YLAB Larssons Bygg AB. Företaget har bland annat anlitat NKI-Kyl AB.
– Idag är det viktigt för alla som bygger nytt eller genomför en ombyggnation att det görs hållbart. Catenas nya kyl- och fryslager i Sundsvall är ett bra exempel på det. Det här uppdraget fick vi via tidigare kontakter och vi är glada över att få vara en del av projektet. Vår uppdragsgivare är YLAB Larssons Bygg som har stor erfarenhet och hög kompetens av liknande uppdrag, säger Stefan Grundström, projektchef på NKI-Kyl.
Kyl- & Frysexpressen, nybygge, logistikterminal, Sundvall
Tidplan: sep 2023 – sep 2024
Byggherre: Catena Klökan 1:25 AB
Totalentreprenör: YLAB Larssons Bygg AB
Arkitekt: YLAB Larssons Bygg AB
Kostnad inkl markförvärv: 120 mkr
Tillsammans för en grönare framtid!
Läs våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se
Byggtidning Svensk
Fastigheter & Projekt
Fasaden på nybyggnaden byggs av uppstolpade träregelverk. Bilder: Medieanvändning
För tre år sedan förvärvade Vectura Äldreboendet Tunagården, vid Romme i Borlänge kommun.
Nu är byggherren Vectura och totalententreprenören Österling Bygg i full färd med att uppdatera den gamla fastigheten till LEED Gold. Dessutom adderas en NollCO2-certifierad tillbyggnad i trä.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
GENOM RENOVERINGEN och tillbyggnaden skapas ytterligare lägenheter inklusive lokaler för hemtjänst och tillagningskök. Äldreboendet kommer nästan att bli dubbelt så stort till ytan jämfört med innan.
– Den gamla fastigheten var helt utdaterad med tanke på hur ett äldreboende ska se ut och fungera. Nu uppdateras planlösningen och vi bygger ett fullstort tillagningskök och uppgraderar alla installationer. Sedan blir Borlänge kommun hyresgäster, säger Jenny Sjöblom, projektchef på Vectura.
För att hålla nere koldioxidutsläppen från bygget har man valt att återbruka hela stommen på den befintliga fastigheten. Tillbyggnaden byggs i trä av samma orsak. Men samtidigt var det mycket i den gamla fastigheten från 1968 som inte gick att återanvända.
– Fönstren hade PCB och dörrarna var för gamla för att återanvända, till exempel, säger Fredrik Selin, entreprenadingenjör på Österling Bygg som projekterat fastigheterna.
En återbrukad ugn och några köksbänkar följer emellertid med in i den renoverade fastigheten. Tillbyggnadens första våning är av suterrängtyp och byggs i stål- och prefabbetong för att fylla upp mot slänten. Uppe på det byggs en stomme i KL-trä och bärande ytterväggar med traditionella uppstolpade träregelverk.
– Det är väldigt trivsamt inne i den nya delen, det blir fin känsla med synligt KL-trä. Vi har dessutom lämnat en synlig trävägg i varje bostad, säger Fredrik Selin.
Miljöcertifieringsarbetet har medfört att ekobetong använts i den tillförda betongen. Byggprojektet har också noga kartlagt åtgång av vatten, energi och utsläpp. Produktspecifika EPD-er har använts för att beräkna klimatavtrycket i de två fastigheterna.
– Att testa NollCO2 har gett oss en kunskapsbank som kommer ta med oss i andra projekt, säger Jenny Sjöblom.
Den milda vintern har varit gynnsam för projektet. Utvändigt är nu tak och fasad klara, just nu pågår markarbeten utanför. I den befintliga byggnaden pågår stomkompletteringar. I nya delen håller Österling Bygg på med innerväggar och ytskikt.
– Jag gillar när man går på ett bygge och känner att det blir bra, det upplever jag verkligen att det blir här, säger Fredrik Selin.
Nya Tunagården, ombyggnad och tillbyggnad äldreboende, Borlänge
Byggtid: augusti 2023–februari 2025
Byggherre: Vectura Fastigheter AB
Totalentreprenör: Österling Bygg AB
Arkitekt: Carlstedt Arkitekter AB
Kostnad: ca 150-160 Mkr
Mellan villorna i Linero i Lund fanns en utdömd förskola byggd på 70-talet. Nu har Lunds Kommuns
Fastighets AB låtit bygga 42 lägenheter och 6 servicelägenheter på fastigheten.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
– TANKEN ÄR ATT lägenheterna ska komplettera villorna och radhusen som ligger nära - och erbjuda boende till exempelvis barn som flyttar hemifrån eller äldre som vill sälja huset, säger Anneli Olkvist, byggprojektledare på Lunds kommunala fastigheter.
När det stod klart att det skulle byggas ett högre hus där den gamla förskolan stod var det inte bara glada miner hos grannarna, man var rädd för att det höga huset skulle förstöra utsikten. Men LKF tyckte att en förtätning av området var bra både för den sociala och ekologiska hållbarheten. De har jobbat för att få det 4,5 våningar höga huset att ändå smälta in i området.
– Vi har till exempel sparat en svart tall som sannolikt planterades när förskolan byggdes. Den tar upp en stor del av gården så man kan gå under den, det är unikt att ha ett stort träd på en så ny gård, säger Anneli Olkvist.
Allt material i fastigheten är listat enligt SundaHus klass A och har
kunnat finansieras med gröna obligationer. Energikraven har varit hårda: 42 KWh per A-temp jämfört med Boverkets krav på 75 kWh.
Utsläppen från byggprojektet beräknas till 253 kilo COe/m2 BTA, jämfört med Boverkets kommande krav på 375 kilo COe/m2 BTA. De har hållits nere med hjälp av material med lägre klimatpåverkan, som ekobetong.
– Det här projektet planerades när man ännu inte börjat prata om klimatet som vi gör nu. Men jag jobbade i ett annat projekt med ekobetong och frågade entreprenören om de kunde gjuta med sådan även hos oss.
Man har också använt LESS-tegel.
– Det är bränt med gas och ger mindre utsläpp, säger Anneli Olkvist.
I fastigheten finns ett mobilitetshus med cykelrum och dessutom finns ett cykelspa, där cykeln kan tvättas - och ett cykelkök, där det går att laga cykeln.
– Gården har fyllts med fågelholkar och insektshotell och rabatterna fungerar som dagvattenmagasin.
Men vad är ”tirfing” för något undrar man. Det har Anneli Olkvist förstås tagit reda på.
– Många av fastigheterna på Linero har namn från vikingatiden, Tirfing är ett svärd från asatron, säger hon.
Kvarteret Tirfing, nybyggnad, bostäder och LSS-boende, Lund
Byggtid: juni 2022–augusti 2024
Byggherre: Lunds Kommuns Fastighets AB
Totalentreprenör: Byggmästarn i Skåne AB
Arkitekt: Här Malmö AB
Entreprenadkostnad: ca 93 Mkr
DITT KONSULTBOLAG INOM VVS
OPTINA VVS AB är ett VVS-bolag med verksamhet i nordvästra Skåne. Vår huvudverksamhet är projektering av VVS-installationer.
VD Delawar Omar • 073-973 62 68 • www.optinavvs.se
Tellusborgshallen har sedumtak och solceller. Bild: Nystad/Tomorrow
Vid Midsommarkransens gymnasium fanns länge en gammal förfallen idrottsplats med en gräsbevuxen grusplan. Nu har platsen utvecklats med en idrottsanläggning med tre fullstora sporthallar och 3 mindre rörelserum som ska certifieras i Miljöbyggnad Guld.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
– VI HAR VARIT med från början och hittat platsen, fått markanvisning av Stockholms stad och drivit detaljplanen med dem, säger Niklas Skerfving, projektchef på Nystad.
I nya Tellusborgshallen har man har använt sig av både limträ och betong för att skapa en stabil och hållbar konstruktion. För omklädningsrumsdelen har man valt platsgjuten, brädformad betong som ska vara estetiskt tilltalande och hållbar över tid.
Fastigheten har solceller för förnybar energi, och ett sedumtak som förbättrar byggnadens isolering och fördröjer dagvattnet. Tegelfasaden ska harmonisera med omgivningen och ge byggnaden en naturlig och inbjudande känsla i stadsbilden.
Fastigheten har tre fullstora idrottshallar och mindre läktare i alla hallarna. Byggnaden är L-formad och i den ena delen finns omklädningsrum och en fullstor idrottshall uppe på. I den andra delen finns två idrottshallar ovanpå varandra.
– På det här sättet kunde vi minimera markanvändningen, säger Niklas Skerfving.
Den stora volymen på fastigheten utgör i sig själv en buller- och partikelskärm mot Essingeleden som passerar nära intill. Men en så stor tegelbyggnad måste öppnas upp med fönster, något som försvårades av att farliga laster passerar på motorleden intill.
– Det var inte möjligt att sätta fönster i riktning mot leden, så de sattes i stället på väggen som är snett mot Essingeleden säger Niklas Skerfving.
Närheten till Essingeleden har varit den största utmaningen för totalentreprenören Veidekke. Även närheten till en pågående skolverksamhet har utmanat.
– Men nu börjar vi närma oss slutet av projektet som blir fantastiskt fint, säger Linus Wåhlin, arbetschef på Veidekke.
Inuti hallen har betonggolvet HTC-slipats till ett lättstädat golv som påminner om terrazzo. Även på väggarna i de 22 omklädningsrummen har betongen lämnats synlig.
Något Niklas Skerfving är extra stolt över i projektet är den stora trappan av limträ som möter den som kliver in i hallen.
– Den hänger fritt mellan våningarna, det finns ingen pelare som tar upp där det borde vara en pelare. Det ger en enorm rymd när man kommer in, säger han.
Trappan togs in i fastigheten under stomskedet.
– Den kom prefabricerad i ett stycke och lyftes in med en lyftkran, det gick bra, säger Linus Wåhlin.
Tellusborgshallen Herbariet 4, nybyggnad idrottshall, Stockholm
Byggtid: juni 2023–november 2024
Byggherre: Nystad Stockholm Idrott & Skolfastigheter AB
Totalentreprenör: Veidekke Entreprenad AB
Arkitekt: Aix Arkitekter AB
Produktionskostnad: ca 215 Mkr
Nivika Garden är mer än ett trygghetsboende – det är en plats som kombinerar hög standard, gemenskap och hållbarhet, samtidigt som det erbjuder en trygg och aktiv livsstil för seniorer. Bild: Nivika Fastigheter
I augusti stod Nivika Garden klart för inflyttning, ett nybyggt trygghetsboende i Jönköping för personer över 65 år. Med 82 hyreslägenheter fördelade på sex huskroppar vid Hisingstorps Gård, cirka fem kilometer från Jönköping centrum, har projektet stort hållbarhetsfokus med låg energiförbrukning i enighet med Miljöbyggnad Silver.
AV KIM HALL
NIVIKA FASTIGHETER och Asplunds Bygg påbörjade byggnationen för 2,5 år sedan efter att Asplunds Bygg vunnit markanvisningstävlingen och tagit fram ett förslag på utformning. Arkitekt Stig Axell har utformat och Arkitekthuset i Jönköping har ritat byggnaderna till Nivika Garden.
Projektet har utvecklats av Nivika Fastigheter och Asplunds Bygg och påbörjades 2021. Byggnaderna har succesivt växt fram med två punkthus, en tillhörande gemensamhetslokal samt fyra övriga huskroppar. Hela projektet ligger i linje med hur Nivika Fastigheter ser på hållbarhet och hur man vill arbeta för att bidra till minskad klimatpåverkan.
–Att bygga enligt byggstandarden för Miljöbyggnad Silver är helt i linje med vår vision om hållbarhet på Nivika. Det här projektet visar hur vi kan kombinera modern arkitektur med lösningar som minskar klimatpåverkan och bidrar till en mer hållbar framtid, säger Mats Andersson, projektledare på Nivika Fastigheter.
De två punkthusen omfattar sju våningsplan och de fyra mindre husen har fyra våningsplan. Lägenheterna är i varierande storlek mellan 35 och 104 kvadratmeter och ämnade för personer där
minst en i hushållet har fyllt 65 år. Standarden i lägenheterna är hög och stor omsorg har lagts på lokalt materialval. Köken är tillverkade av Alba kök, ett mindre företag i Jönköping. Varje lägenhet har generösa balkonger placerade i två väderstreck, med goda förutsättningar för de boende att hitta solläge och vindskydd dagar när det blåser.
– Konstruktionen i de två större punkthusen består till övervägande del av platsgjuten betong för att minska på transporterna av betongelement, vilket bidrar till minskad klimatpåverkan. Fasaden har rött tegel med svarta detaljer som skapar en varm och modern känsla. Lägenheterna högst upp i punkthusen är byggda med trästomme och har fasad av skivor. De fyra ”stadsvillornas” stommar är i betong och trä, de har röd träfasad och tegelpannor på taket. Samtliga hustak har solceller, säger Alf Joakimsson, projektledare på Asplunds Bygg.
På fastigheten finns ett 70-tal parkeringsplatser varav 12 platser är under carport, några parkeringsplatser är försedda med elbilsladdare som kan användas av flera hyresgäster. Det finns tillgång till cykelpool och kollektivtrafik. På innegården finns boulebana, ett växthus samt flera sittplatser för socialt umgänge.
Gemensamhetslokalen mellan de två större husen är en central del för hyresgästerna. Där kan de mötas för sociala aktiviteter under ledning av trygghetsvärden.
Nivika Garden Trygghetsboende, nybyggnad, flerfamiljshus, Jönköping
Byggtid: maj 2022–juni 2024
Byggherre: Nivika fastigheter AB
Byggentreprenörer: Asplunds Bygg i Mellansverige
Arkitekt: Arkitekthuset Jönköping AB
Kostnad: ca 160 Mkr
Det är andra gången Plockhugget ordnar vandring för samhällsbyggnadsbranschen. Bild: Martina Strand Nyhlin
Genom hyggesfritt naturnära skogsbruk kan skogsägare avverka virke, men ändå till stor del bevara den biologiska mångfalden i sina skogar. Det här har många skogsägare insett, men byggbranschen är ännu inte riktigt med på tåget. Plockhugget AB som förespråkar hyggesfritt ordnar nu kunskapsvandringar för samhällsbyggnadsbranschen i skogen.
AV MARTINA STRAND NYHLIN
– FLER BYGGAKTÖRER behöver starta projekt med virke från naturnära skogsbruk säger Markus Steen, skogsbruksansvarig och rådgivare i naturnära skogsbruk på Plockhugget AB.
Platsen för vandringen är en skog i Tungelsta som vårdats väl av Haninge kommun. Där finns en mångfald av trädarter, död ved och därmed många insekter och mikroorganismer. Det här ligger i linje med vad Plockhugget förespråkar: varsam huggning, där endast en del träd avverkas, och föryngringen av skogen får ske spontant med de arter som tar sig naturligt när ljus släpps in i skogen. På detta sätt ökar artrikedomen, men för skogsbranschen är det förstås en stor fråga hur ekonomin ser ut i ett sådant skogsbruk. Forskningen säger lite olika men mycket pekar på att ekonomin i trakthyggesbruk och naturnära hyggesfritt bruk kan vara ganska lika på totalen ekonomiskt för skogsägaren. – Man får ut mer virke vid en kalhuggning, men när man tillämpar naturnära skogsbruk får man ut större andel värdefullt timmer och man behöver lägga mindre pengar på maskinjobb som markberedning, röjning
av sly och plantering av av nya plantor, säger Markus Steen.
Att få tag på virke från naturnära hyggesfritt skogsbruk till ett bygge är svårt i dag. Det finns idag ett enda lite större sågverk i Sverige som enbart sågar hyggesfritt virke. Men det går ändå att stötta plockhuggning genom att vid virkesinköp köpa ett certifikat som garanterar att samma volym virke avverkats naturnära och hyggesfritt någonstans i Sverige. Köksbyggaren Snêk, hustillverkarna Moderna Trähus, EVIA och Enkelrum samt byggvaruhandlarna Sunda Byggvaror och Nordströms byggvaror är exempel på aktörer som idag erbjuder produkter med sådana certifikat.
En av vandringsdeltagarna är Johan Stenberg, ansvarig för ett uppdrag kring hållbar bygg- och anläggningsindustri på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. – Det var intressant att höra att det även finns ekonomiska incitament för hyggesfritt skogsbruk. Jag tycker också det är intressant att man genom plockhuggning kan skapa möjligheter för lokala sågverk som skulle kunna generera skatteintäkter och arbetstillfällen till landsbygden, säger han.
Efter två timmars vandring är Plockhuggets representanter nöjda med dagen. – Det blev bra frågor och samtal om hur naturnära skogsbruk går till i praktiken och hur man kan öka efterfrågan på virke från ett mer varsamt skogsbruk, säger Annevi Sjöberg, som jobbar med företagssamverkan, kunskapsbyggande och utbildning på Plockhugget.
I Sverige används idag två miljöcertifieringar för skogsbruk: PEFC och FSC. Båda ställer krav på skogsägaren att lämna vissa träd kvar vid skogsavverkning. Men inom båda certifieringarna kommer det mesta virke från kalhyggen.
Plockhugget är nu med i arbetet att ta fram en ny internationell tredjepartscertifiering för hyggesfritt skogsbruk. AEFC ska bli betydligt skarpare på miljö än de som finns idag.
Välkommen att besöka den nya mötesplatsen för bygg- och anläggningsbranschen.
Maskinpark
Årets nya verktyg
Den senaste byggtekniken
FRI MÄSSBILJETT! LÄS MER.
5-6 MARS 2025 , KISTAMÄSSAN
Miljöcerti eringar och Bedömningssystem
Följ oss gärna på www.grontsamhällsbyggande.se