Nordiska Projekt 6/2024

NR 6 • 2024

KIWAS

PROCESSINDUSTRIDAGAR

– säkerhet och ny energi

RENGÅRDS NYA TURBIN

ökar Skellefteälvens reglerförmåga

SSG FLUIDDAGEN

bjöd på tryckluft, hydrauloljor och sensorer

Digital plattform för OPTIMERAD ENERGIANVÄNDNING

UNDERHÅLL SpecialVATTENKRAFT

– för hållbarhet och lönsamhet

– förnybar och fossilfri energi

Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt

Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning

• Kemisk fällning

• Lamellsedimentering

• pH-justering

• Slamförtjockning

• Mobila filterpressar

• Kolfilter

• Rening tungmetaller

• Jonbytare

• Onlinemätning

• Övervakning

• Loggning

• Mobil vattenanalys

• Recirkulering

• Pumpar

Kontaktuppgifter: 08-4497112

www.alverdens.se

INNEHÅLL

4 Innehåll

5 Ledare

6 Nyheter

9 SK Licenssvets – den kompletta partnern

14 Mobil Svetscontainer förbereder vätgaslagring i berg

16 Wistbo driftportal underlättar för energibranschen

17 Smala och breda frågeställningar på Kiwa:s Kraftvärmedagar

25 Nevel – din partner för klimatpositiv tillväxt

26 Digital plattform för optimerad energianvändning

29 Rodoverken – hållbara lösningar för lagring av energi

30 Fjärrvärmens framtid avgörs av kundernas val

31 Ny underhållsstrategi vid gruvan i Garpenberg

32 Dematek Service hjälper svensk industri att bibehålla investeringarnas värde

34 Relianeering erbjuder information för rätt beslut i underhållet

35 Underhåll av världens starkaste neutronkälla

36 Underhåll – för hållbarhet och lönsamhet

44 100 år av rostfritt stål i Avesta – återvinner 320 000 ton skrot per år, motsvarande 43 Eiffeltorn

46 Fogmakers brandskydd räddar liv och fordon med dimma utan PFAS

48 LKAB tar nästa steg i sin satsning på kritiska mineral

50 LKAB och Statkraft fördjupar samarbete för landbaserad vindkraft

51 Job Group filtrerar för en lång rad av branscher

52 Samarbete kring fossilfri gruvdrift

52 Boliden Q3 2024: Hög produktion, starkare resultat

53 Forskning om robotnavigering genom samarbeten med gruvindustrin

54 AFRY ansluter till Industrikraft

SPECIAL VATTENKRAFT

55 Vattenkraft – förnybar och fossilfri energi

56 Advokatbolag vägleder kraftverksägare kring de nya miljövillkoren

57 Miljardinvesteringar planeras inom vattenkraften

58 Vattenkraften och Natura 2000-områden

59 Andritz Hydro bygger ny vattenkraft vid Rengårds kraftstation

60 Småskalig elberedskap nödvändig i händelse av krig

62 Vattenkraften är den främsta el-källan

63 Hammarforsen Södra sist ut i kraftverksupprustning

66 Rengårds nya turbin ökar Skellefteälvens reglerförmåga

UTGIVARE

Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se

ART DIRECTOR

Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

PRENUMERATION

Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

71 Kiwa:s Processindustridagar – säkerhet och ny energi

77 Smart och ekonomiskt att välja rätt pump för rätt ändamål

78 Utbildning och certifiering i fokus för Pumpserviceföretagen

79 SSG Fluiddagen bjöd på tryckluft, hydrauloljor och sensorer

86 Paper Province Summit – tillsammans med stålindustrin

91 Jämtkraft – investerar för fossilfri framtid

94 Ny fjärrvärmepanna har tagits i bruk i Arboga

96 Lyckeby stärkelsens nya silo blir Kristianstads högsta byggnad

97 Assemblin Caverion Groups klimatmål har godkänts av Science Based

Target-initiativet

98 Krandagarna – säkerhet självklart, men också elektrifiering och hållbarhet

110 Forslunda Vattenverk får kraftigt ökad kapacitet

114 Ölmanäs först ut när Kungsbacka moderniserar reningsverk

TRYCK

Exakta Print AB, Malmö 2024

OMSLAGSBILD

Autonoma Hauling System lastbilar som transporterar malmen från Liikavaara grop till Aitiks kross. Bild: Boliden

BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks www.ocast.com/se/ stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

REGERINGEN BÖR TÄNKA OM

REGERINGEN DRIVER nu en energipolitisk linje som förstatligar elpriset som innebär en återreglerad energimarknad. Sverige behöver bygga ny kärnkraft men det betyder inte att en ny energipolitik ska ha drag av en planekonomi. Underskatta inte marknadsmekanismer.

Regeringen arbetar efter en fördubblad elproduktion i Sverige och för att nå det målet ska man genomföra en storsatsning på ny kärnkraft.

För att klia investerare medhårs föreslår regeringens utredare flera hundra miljarder i statliga förmånliga lån och de nya reaktorägarna garanteras ett pris på 80 öre per kilowattimme i 40 år. Samtidigt uttrycker regeringen gradvis ett allt tydligare motstånd när det gäller vindkraft.

Statens kostnad för ett så mastodontkärnkraftsprojekt äventyrar att bli en ekonomisk börda för svenska regeringar fram till 2040-talet. En prisgaranti för ny kärnkraft förvrider elmarknaden och skapar en kollektivfil för medverkande med garanterad vinst. Den riskerar att lägga en våt filt över

andra energiinvesteringar med klart mindre marginaler. Fortsätt gärna att utveckla teknikneutrala marknader för så kallade systemtjänster, men gör det klokt och organiskt. Ingen vet vilken teknik som vinner. Försvara marknadsmekanismerna som är guld värda i en tid då allt förändras snabbare än vi minst anar.

I aktuellt nummer kan man läsa mer om smala och breda frågeställningar på Kiwas Kraftvärmedagar och Processindustridagar som innehöll underhåll för hållbarhet och lönsamhet.

LKAB som tar nästa steg i sin satsning på kritiska mineral, miljardinvesteringar som planeras inom vattenkraften och SSG Fluiddag som bjöd på tryckluft, hydrauloljor och sensorer. Jämtkraft investerar för fossilfri framtid och Krandagarna – säkerhet självklart, men också elektrifiering och hållbarhet.

God läsning

Jan Åström

Chefredaktör, Nordiska Projekt

FOR NORDIC CONDITIONS BLASTING SERVICES

FORCIT EXPLOSIVES offers a fulltime partnership for Nordic mining and construction companies.

We are actively involved in developing our industry with future technologies and sustainability. Read more about us

NY RAPPORT: BEGRÄNSAD PÅVERKAN AV HAVSVINDSPARKER PÅ RÄK- OCH KRÄFTFISKE

ENLIGT EN KONSULTRAPPORT, beställd av Länsstyrelsen, blir de negativa ekonomiska konsekvenserna av havsvindsparker små för fiskerinäringen, skriver Länsstyrelsen Västra Götaland till regeringen.

Länsstyrelsen lyfter samtidigt möjligheten att ta fram kompensatoriska åtgärder.

DESIGNA DIN EGEN FOSSILFRIA FRAMTID I VIRTUAL REALITY: VATTENFALL LANSERAR FRAMTIDSGENERATORN FREEDOME

HUR VILL SVENSKARNA att det fossilfria samhället ska se ut? Det ska Vattenfall ta reda på med teknikens hjälp.

I den nya framtidsgeneratorn Freedome, som lanseras på Centralstationen i Stockholm den 11 november, kan besökare generera sina egna visioner och uppleva dem genom VR.

MOHAMMAD AL-EMRANI TILLDELAS ÅRETS SILVERBALK

SILVERBALKEN ÄR Stålbyggnadsinstitutets utmärkelse för speciellt framträdande insatser för stålbyggandets utveckling. Silverbalken delades i år ut vid en prisceremoni i Göteborg på Stålbyggnadsdagen den 7 november till professor Mohammad Al-Emrani vid Chalmers tekniska högskola.

Läs mer på www.nordiskaprojekt.se

Gasum förvärvar

biogasanläggning i Danmark

GASUM HAR undertecknat ett aktieöverlåtelseavtal för 100 % av aktierna i Hærup Biogas ApS. – Detta förvärv är ett steg mot Gasums strategiska mål att avsevärt öka vårt biogaserbjudande. Vi investerar både för att öka vår egen produktion och för att köpa in mer från betrodda europeiska partners. Förvärvet av

Hærup Biogas ger oss tillgång till, och djupare insikt i, den danska biogasmarknaden. Danmark är en attraktiv plats för biogasproduktion på grund av sin starka jordbrukssektor: tillgången på gödselråvara är god, efterfrågan på gödsel är stor och transportavstånden är korta, säger Mika Wiljanen, vd för Gasum.

Statkraft ansöker

STATKRAFT HAR LÄMNAT in en tillståndsansökan till regeringen för den havsbaserade vindkraftsparken Baltic Offshore Delta North med en installerad effekt på 2,1 GW.

Vindkraftsparken ligger i Sveriges ekonomiska zon, cirka 100 kilometer öster om Stockholm och 55 kilometer öster om ön Sandhamn.

Den föreslagna vindkraftparken omfattar upp till 105 bottenfasta vindkraftverk i ett område långt ute till havs för att säkerställa låg eller ingen synlighet från land.

Delta North kommer inte att vara synlig från fastlandet och den inre skärgården och kommer att ha liten synlighet från vissa platser i mellanskärgården. Det kan finnas viss synlighet från de yttersta öarna i yttre skärgården.

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar

Ergonomin.

Läs om hur du förebygger kemiska brännskador på www.medicalcare.se

ABB och Blykalla

samarbetar kring små modulära reaktorer

ABB OCH DET SVENSKA kärnkraftsbolaget Blykalla har undertecknat ett samförståndsavtal om att utveckla teknik för avancerade reaktorer, i syfte att stötta Sveriges satsning på ren och tillförlitlig baskraftenergi. Samarbetet kommer i ett första steg att fokusera på att bygga en prototypanläggning för koncepttestning i närheten av Oskarshamn innan

man utvidgar till fler framtida anläggningar. Enligt samförståndsavtalet ska ABB utforska hur dess lösningar för automation, elektrifiering och digitalisering kan stötta Blykallas SMR-prototyp SEALER-E, en elektrisk blykyld testreaktor. Det innefattar även ramverk för cybersäkerhet för att säkerställa att regelverket för kärnsäkerhet efterlevs.

Neste, Alterra och Technip Energies

samarbetar för att erbjuda en standardiserad lösning för att bygga anläggningar för kemisk återvinning

PARTNERFÖRETAGEN HAR som mål att erbjuda en standardiserad modulär lösning, baserad på Alterras egenutvecklade förvätskningsteknik för plastavfall, till kunder som är intresserade av att bygga kapacitet för kemisk återvinning.

Alterra och Neste kommer att leverera tekniken, och Technip Energies ska designa, konstruera och leverera standardiserade anläggningslösningar.

– Vi har en beprövad förvätskningsteknik som omfattar 15 år av forskning, utveckling och förbättring, säger Frederic Schmuck, vd på Alterra Energy. Nu påbörjar vi en fas där vi sänker ribban för företag som är intresserade av att investera i förvätskning. I slutändan

Alterras anläggning i Ihio 2024. Bild: Alterra

möjliggör vi en klipp-och-klistra-lösning för förvätskningsanläggningar, vilket gör att man snabbt kan skala upp ekonomiskt bärkraftiga återvinningsmöjligheter globalt.

Linde energi släpper energiapp

ENERGI ÄR CENTRALT i våra liv. Vi använder el till allt från att koka gröt till att ladda bilen. Många har dessutom fjärrvärme för att värma upp sina bostäder. Alla förbrukar vi energi i vår vardag men att ha koll på sin förbrukning har varit lite krångligt – fram till idag.

Appen visar bland annat förbrukning för el och fjärrvärme, elspotpriser och fakturor. Alla Linde energis kunder kan använda den nya appen redan nu. Det är bara att ladda ner och logga in med Bank ID. Det finns även möjlighet att ”familjedela” så att även andra som inte står på abonnemanget kan ha koll. Den nya appen kompletterar den information som finns att få via Mina sidor. Appen finns att ladda ner till iPhone och Android, där appar finns.

Gasum och ABB

levererar en unik lösning för optimering av energimarknaden

DEN NYA LÖSNINGEN för multimarknadsoptimering ger kunderna omfattande fördelar genom att erbjuda marknadsflexibilitet och förbättrad riskhantering. Det omfattar fullt marknadstillträde, handel och rådgivning samt optimering av användningen av tillgångarna. Lösningen utgör en viktig milstolpe inom energisektorn och erbjuder omfattande tillgång till hela värdekedjan på energimarknaden, på ett sätt som inte tidigare har funnits på den nordiska energimarknaden.

Avtalet signerades av Jacob Stedman, vd för Blykalla (mitten till vänster) och Vibeke Gyllenram, divisionschef för ABB Energy Industries i Sverige (mitten till höger).

SK Licenssvets är specialiserat på rör, svetsning och installationer, ofta i tunga tillämpningar.

SK LICENSSVETS –den kompletta

partnern

SK Licenssvets är en komplett och pålitlig partner för tunga rörentreprenader. Lång erfarenhet och en ambitiös satsning på kvalitet, effektivitet och hållbarhet borgar för goda resultat.

SK LICENSSVETS utför rörentreprenader inom industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Förtillverkning utförs i egna verkstäder samt tillverkning av tryckkärl, skiddar/unitar och transportabla pann- och kylcentraler i storlekar upp till 10 MW och vikter upp mot 50 ton. Därtill utförs service, reparation och underhåll.

Företaget startades 1989 av Jarmo Suopanki med fokus på uthyrning av kompetent svetspersonal, men har utvecklats till att arbeta med egna kunder och entreprenader direkt mot slutkund och anläggningsägare. Idag sysselsätter företaget 100 personer inräknat inhyrd personal. Omsättningen uppgår till 140 miljoner kronor.

– Vi befinner oss i en expansionsfas där vi nära dubblar vår omsättning på ett år med ett antal stora projekt inom industri, pappersbruk och energibolag. Vi investerar stort i vår organisation för att klara att arbeta med flera stora projekt parallellt, säger Christian Suopanki, vd i SK Licenssvets.

– Vår vision och affärsidé är att vara specialister på rör, svetsning och installationer, där vår långa erfarenhet gör oss slagkraftiga.

– Fokus för oss är att leverera hög kvalitet, att alltid fullgöra våra åtaganden och bli klara

i tid. Centralt är att hela tiden flytta fram gränserna för våra tjänster, utöka vårt utbud och hitta nya vägar att möta våra kunders behov.

– Vår hållning att aldrig tumma på säkerhet och kvalitet har gjort det möjligt att etablera oss inom många olika anläggningar där vi tillverkat och installerat rörsystem med goda resultat.

SK Licenssvets arbetar från sin bas i Göteborg över hela Sverige men också i både Norge och Danmark.

Bland större referensobjekt i Sverige på senare tid kan nämnas Coops helautomatiska kyllager i Eskilstuna, där företaget byggt maskinrum och utfört rördragning och inkoppling av kylbafflar och rör till kyltorn.

Bland referensobjekten i grannländerna kan nämnas nya värmepumpar i Vestforbranning i Glostrup i Danmark och bygget av en värmecentral och installation av rörsystem för Coop Norges centrallager i Jessheim.

SK Licenssvets arbetar utifrån kärnvärden och uppförandekoder och svarar mot höga krav vad gäller kvalitet, effektivitet och hållbarhet.

Företaget är kvalitetssäkrat och certifierat enligt EN1090-1 och ISO 3834-2.

SK Licenssvets investerar mycket i sin organisation och arbetar utifrån kärnvärden och uppförandekoder som svarar mot höga krav.

Cinis skickar ytterligare fartyg med kaliumsulfat och uppnår positivt kassaflöde

CINIS FERTILIZER skickade i november en ny fartygslast med vattenlösligt kaliumsulfat av högsta kvalitet till Van Iperen International. Lasten uppgår till cirka 3 000 ton och innebär att bolaget kommer uppnå ett positivt kassaflöde från den operativa verksamheten i oktober.

I september skeppade Cinis Fertilizer en första fartygslast med vattenlösligt kaliumsulfat som under oktober distribuerats och sålts vidare till slutkunder över hela världen.

Upprampningen av produktionen fortlöper väl och bolaget producerar nu, efter ett cirka två veckor långt reparationsstopp på grund av följdeffekter från elavbrottet i juli, i en genomsnittlig dygnsproduktionstakt motsvarande cirka 65 procent.

Efter ett planerat underhållsstopp i början av november planerar bolaget att gå upp till en produktionstakt motsvarande cirka 75 000 årston för att stegvis öka mot full produktionstakt om 100 000 årston i början av 2025.

Södra rankas som en av

Sveriges attraktivaste arbetsgivare för tredje året

i rad

SÖDRAS ARBETE med att prioritera individens utveckling, med målet att tillsammans skapa en hållbar framtid, gör Södra till en av Sveriges attraktivaste arbetsgivare enligt Karriärföretagen.

– Vi är glada att vi återigen utses som ett Karriärföretag. Juryns motivering är ett kvitto på att både vi själva och omvärlden ser oss som en attraktiv arbetsplats, säger Henrik Andersson, tf HR-direktör.

Karriärföretagen listar årligen Sveriges attraktivaste arbetsgivare som erbjuder

unika karriär- och utvecklingsmöjligheter för sina anställda.

I hård konkurrens bland över 1 000 företag, kommuner och myndigheter har Södra på nytt utsetts till en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare och tilldelas utmärkelsen

Karriärföretag 2025.

AFRY leder NordAroms

byggnation av ny fabrik

AFRY HAR VALTS som EPC-partner för att leda byggnationen av NordAroms nya fabrik i Norrköping. Den nya fabriken kommer möjliggöra en betydande ökning av NordAroms produktionskapacitet. Projektet är centralt för NordArom, vars mål är att bli Nordens största aromhus.

NordArom har varit verksamma i branschen i över 50 år och har samarbeten med livsmedelsproducenter över hela Europa. Bolaget utvecklar och tillverkar aromer och smak för livsmedelsindustrin. Projekteringen startade under Q2 2024 och fabriken planeras vara operativ till slutet av Q3 2026.

OX2 påbörjar byggnationen av 119 MW solpark

OX2 PÅBÖRJAR byggnationen av en 119 MW solpark i Australien som är ett av de första statliga projekten för förnybar energi.

Solparken kommer även att rymma ett batterilagringssystem om 100 MW.

Kunden är SEC, ett statligt ägt företag för förnybar energi i delstaten Victoria.

OX2 sålde den 119 MW stora solcellsparken, SEC Renewable Energy Park Horsham, till SEC i september.

Projektet ligger nära Horsham i Victoria, ett av delstatens bästa områden för solkraftproduktion.

Den årliga elproduktionen beräknas till 242 GWh, vilket motsvarar elförsörjningen för cirka 51 000 hushåll.

Bild: Leif Wikberg

Vill du sänka kostnaden för din

anläggning?

När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla, reparera och förhindra kostsamma driftsstopp, eller transportera material som snabbt och säkert måste komma på plats, har Alimak en viktig roll. Med stor effektivitet, hög kapacitet och en flexibel konstruktion som klarar även extrema miljöer löser våra hissar vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i mer än 65 år.

Några färska exempel på hissinstallationer: Hissar till Helsingborgs nya vattentorn, LKABs malmlada i Svappavaara, kokaren på Östrands pappersbruk, Söderenergi samt fyra hissar till Hisingsbron och tre hissar till nya pappersbruket Bracell Star, Brasilien. Kontakta oss på info@alimak.com för mer information

AFRY utsedd till huvudpartner

för SSABs fossilfria stålverk i Luleå

DET GLOBALA stålföretaget SSAB har utsett AFRY till huvudpartner för deras fossilfria stålproduktion i Luleå. AFRYs uppdrag omfattar komplett projektering av stål- och valsverken. Tjänsterna kommer att tillhandahållas under 2024–2026.

SSAB genomför nu ett stort omställningsprojekt för att minska utsläppen från sin stålproduktion till följd av klimatomställningen. SSAB planerar att ersätta den nuvarande produktionen med ett nytt och toppmodernt fossilfritt stålverk som använder ljusbågsugnsteknik (EAF). Stålverket kommer att produ -

cera 2,5 miljoner ton fossilfritt stål per år. När anläggningen är färdigställd kommer SSAB att avveckla det befintliga masugnsbaserade produktionssystemet i Luleå, vilket kommer att minska Sveriges CO2-utsläpp med 7 procent utöver minskningen på 3 procent från omställningen av stålverket i Oxelösund.

AFRYs uppdrag är kopplat till stålframställningen och omfattar multidisciplinär projektering av Melting and Hot Rolling Complex inklusive stålverkets ljusbågsugnar, sekundärmetallurgi, stränggjutning och varmvalsning samt nödvändig infrastruktur och tillhörande

Saab och Midsummer

undertecknar samförståndsavtal om samarbete

MIDSUMMER OCH SAAB har undertecknat ett icke-bindande samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, MoU) för att utreda ett långsiktigt partnerskap i Thailand.

Detta är kopplat till Saabs försvars- och säkerhetsverksamhet, och Thailands policy för

industriellt samarbete och tekniköverföring, för att ge bredare fördelar för den thailändska ekonomin.

Avsikten med samförståndsavtalet mellan Midsummer och Saab är att skapa ett långsiktigt, heltäckande ramverk för att utforska

tjänster. AFRYs ordervärde uppges inte. – Vi är stolta över vårt partnerskap med SSAB i detta viktiga projekt som kommer minska koldioxidutsläppen från stålproduktionen och på så sätt bidra till den gröna omställningen. Kombinationen av AFRYs branschledande lokala och globala experter samt vår djupa kunskap om SSABs projekt kommer att säkerställa en högkvalitativ och effektiv projektleverans, säger Nicholas Oksanen, EVP och Head of Process Industries på AFRY.

Uppstarten av det nya stålverket är planerad till slutet av 2028.

och identifiera potentiella aktiviteter för industriellt samarbete för tillämpningar i Thailand och andra exportmarknader.

Fokus kommer att ligga på solenergitillverkning och -teknik, vilket är en central del av Midsummers expertis.

Gasgrid Finland och Rejlers

tecknar avtal för underhåll och utveckling av distributionsnät för metangas

GASGRID FINLAND OCH REJLERS har ingått ett betydande ramavtal som omfattar ingenjörs- och projekttjänster i syfte att stödja utvecklingen av distributionsnätet för metangas. Ett tillförlitligt distributionsnät spelar en viktig roll i övergången till ren energi samt i att stödja Finlands energisäkerhet och leveranssäkerhet.

– Det nyligen tecknade avtalet för utvecklingen av distributionsnätet är en del av våra långsiktiga och omfattande insatser för nätutveckling. Vi strävar att steg för steg nå ett rent och hållbart energisystem. Vårt samarbete med Rejlers syftar till att säkerställa att metandistributionsnätet betjänar nuvarande och framtida behov på ett säkert, tillförlitligt

och effektivt sätt, samt möjliggör för nya producenter och användare att ansluta sig till vårt distributionsnät, säger Janne Grönlund, direktör på Gasgrid.

Data som samlats in under en fyraårsperiod av ABB Energy Industries Service och dess återvinningspartners visar att mängden elektroniskt avfall som återlämnas av kunder och därefter skickas till deponi minskade med 93 procent sedan lanseringen av Parts Circularity Program. Av 32 000 defekta artiklar som bearbetades under de fyra åren skickades 214,5 kg till deponi år 2020 men vid utgången av 2023 hade mängden minskat till 14,2 kg, vilket stödjer ABB:s globala satsningar på en mer hållbar framtid. Initiativet fokuserar på reparation, återanvändning och återvinning av defekta delar för att förlänga livslängden och bidra till att minska avfallet och bevara resurser som annars skulle användas till att tillverka nya delar.

Leksand Bandreklam 2800x740mm

Skyltar och dekaler – allt med snabba leveranser

VITE VID FELAKTIG MÄRKNING

Enligt

www.rörmarkning.se • 0303-74 99 50

Svetscontainer för vertikal svetsning. Ett rör sticks ner genom ett hål i taket. I containern svetsas det ihop med tidigare rör som sticker upp ur ett hål i golvet.

MOBIL SVETSCONTAINER förbereder vätgaslagring i berg

H2Hive har utvecklat en unik metod för att lagra vätgas lokalt i berggrunden. Där är den säker mot stöld, explosion och sabotage. För att kunna svetsa de rör som klär in det borrade hålet där gasen lagras behövdes en mobil arbetsplats som klarade vertikal svetsning. H2Hive har tillsammans med Containertjänst byggt en svetscontainer för vertikal svetsning av PE-rör.

I TAKT MED omställningen till fossilfria bränslen ökar behovet av att kunna lagra vätgas. Större lagring görs i bergrum som kläs in med betong och plåt. Vid tankstationer och andra platser där vätgasen behövs kan

den lagras i tankar ovan jord. H2Hive har utvecklat ytterligare ett alternativ, med en metod som lagrar vätgasen i mantlade borrhål under högt tryck.

Ett hål borras i berggrunden och kläs med ett tunnväggigt rör och speciellt utformade gavlar. Röret plasticeras sedan med hjälp högt vattentryck så att det expanderar utåt och blir en del av bergväggen.

När sedan hålet fylls med gas tar berget

upp trycket och röret tätar mellan vätgas och grundvatten. Rören är antingen av PE-plast eller av stål.

Tester hos SKB i Oskarshamn

– Vår metod är det säkraste sättet att lagra vätgas där den ska användas. Med lagring i tank ovan jord finns risk för explosion och sabotage. Om någon skulle försöka göra åverkan på ett av våra lager är det enda som händer att gasen stiger rakt upp i luften med 20 meter i sekunden, eller att gasen antänds som en jetflamma, förklarar Mikael Gustafsson som är delägare och teknikutvecklare på H2Hive.

Han berättar att H2Hive har pågående tester med två 22 meter djupa vätgaslager på Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) område i Oskarshamn. Det ena är klätt med ett plaströr och där förvaras vätgasen med ett tryck på 370 bar. Det andra är klätt med ett stålrör och har provtryckts till tusen bar.

– Det visar att det fungerar. Nu fortsätter vi utveckla metoden för göra den enklare och billigare. Det handlar bland annat om att få svetsningen av rören som ska ner i hålen att gå snabbt och smidigt. Därför valde vi att bygga en svetscontainer.

Specialcontainer för svetsning

H2Hive vände sig till Containertjänst som har konstruerat en speciallösning för att klara vertikal svetsning av rören. Ett rör sticks ner genom golvet i det borrade hålet. Sedan förs nästa rör ner genom hålet i taket och de båda rören kan svetsas ihop “inomhus” i en varm container. Sedan upprepas proceduren och när sista röret är svetsat gjuts hålet igen, förutom några små vätgasrör som sticker upp, och allt provtrycks. Detta görs också väderskyddat i containern. Därefter flyttas containern till nästa hål eller till nästa arbetsplats.

– Containern gör att den som ska svetsa rören har en komplett mobil arbetsplats och verkstad. Där finns allt som behövs inklusive vilstolar, mikrovågsugn och en toalett. Containern har även försetts med fönster eller tittgluggar åt alla håll, så att svetsaren kan se vad som händer utanför till exempel när nästa rör lyfts i, berättar Mikael Gustafsson. Containertjänst har isolerat och byggt om containern för att passa H2Hives behov. Utöver hålen i tak och golv har även hål för dörrar, fönster och tittgluggar tagits upp och förstärkts. Ovanpå containern har ett arbetsområde runt taköppningen byggts med golv av gallerdurk och fallskydd.

Skräddarsydda lösningar

– Nyligen hade vi ett projekt där containern

ska stå på högkant och här var kravet att det skulle finnas ett hål både i taket och i golvet. Det visar verkligen att en container kan användas till det mesta. Det är så mycket mer än bara en fyrkantig transportlåda, säger Michael Skärbo på Containertjänst.

Mikael Gustafsson berättar att samarbetet med Containertjänst har fungerat väldigt bra. – Under ombyggnaden åkte vi till dem vid några tillfällen och gick igenom detaljer för att se att det skulle fungera. Det var frågor åt båda håll och tillsammans fick vi till en väldigt bra svetscontainer. Deras produktionsteam var lyhörda, trevliga och lätta att prata med. Det är så viktigt för att slutresultatet ska bli bra, konstaterar Mikael Gustafsson.

”Containern gör att den som ska svetsa rören har en komplett mobil arbetsplats och verkstad. Där finns allt som behövs inklusive vilstolar, mikrovågsugn och en toalett.”

/Mikael Gustafsson på H2Hive

WISTBO DRIFTPORTAL

WISTBO DRIFTPORTAL

underlättar för energibranschen

underlättar för energibranschen

Wistbo Informations driftportal är en komplett web- och appbaserad plattform som samlar och tillgängliggör all driftinformation på ett optimalt sätt. Wistbomodellen är en beprövad samarbetsmodell. Inriktningen är energibranschen, fokus på värme- och kraftvärmebolag.

ALLT MER EFTERFRÅGAS samlad digital driftinformation, självklart kopplat till hälsa, miljö och säkerhet. Vi utvecklar användbara informationssystem för främst energibranschen och producerande bolag. Våra lösningar är framför allt framtagna för drift och produktion, men gagnar även områdena personal samt underhåll, planering och företaget som helhet. Vi tillhandahåller rådgivning, utbildning och projektledning.

– Wistbo driftportal hjälper våra kunder att möta sina utmaningar inom informationsspridning och få kontroll och trygghet i sin vardag med samlad lätt tillgänglig information när och var de vill, säger Angelica Wistbo Nibell, försäljnings- och marknadsansvarig på Wistbo Information.

Wistbomodellen är en väl utvecklad process där vi kombinerar vår höga verksamhetskunskap med stort engagemang, korta beslutsvägar och familjärt bemötande. Vi arbetar med beprövade lösningar, tilltalande

design och ett komplett programutbud och skapar förutsättningar för långsiktiga relationer.

– Som en del i Wistbomodellen erbjuder vi referensbesök hos någon av våra kunder för att visa hur man kan arbeta i Wistbo driftportal. Vi gör en behovsanalys, reder ut nuläget och informerar oss om era behov för att kunna hjälpa till så bra som möjligt.

Projektledning, utbildning och rådgivning är centralt. Vi stöttar både användare och företagsledning under projektets olika faser, erbjuder skräddarsydda utbildningar på plats och bidrar med råd för en effektivare verksamhet och affärsnytta.

– Bland våra kunder sedan lång tid finns Borås Energi och Miljö AB, Mälarenergi, E.ON Värme Sverige och bland de nyare finns också Karlshamnsverket.

Wistbo Informations verksamhet bygger på en egenutvecklad produkt för informationsspridning inom industrin utifrån behovet hos

Driftinformationen finns samlad och alltid lätt tillgänglig.

driftpersonal till informationssystem. Sedan 2010 är just värme- och kraftvärmeverk den största målgruppen.

–V i är det lilla familjebolaget med miljardkunder. Det är roligt och hedrande. Vi har all utveckling inhouse, befinner oss i en utvecklingsfas och rekryterar löpande personal med kompetens inom systemoch apputveckling och User Experience (UX-design). Vi fyller också på med kompetens inom sälj och marknad, säger Angelica Wistbo Nibell.

Wistbo Information, som är Norrköpingsbaserat, har för närvarande 45 driftportaler igång runt om i landet och 2 80 0 användare.

Wistbo driftportal har huvudfokus på energibranschen.

Flera medarbetare från Kiwa föreläste. På bilden Sanna Sandkvist från företagets kvalitetsavdelning.

Smala och breda frågeställningar på

KIWAS KRAFTVÄRMEDAGAR

Årets upplaga av Kraftvärmedagarna genomfördes precis som brukligt hos Yasuragi på Hasseludden utanför Stockholm. Konferensen tittade både bakåt och framåt. Bakåt vad gäller inträffade skador och incidenter, och framåt mot skärpta regelverk och ny teknik som CCS. ”Vardagsbekymmer” som exempelvis underhåll av bunkerkranar berördes också.

AV KJELL-ARNE LARSSON

KONFERENSEN BÖRJADE ganska lättsamt med presentation av ett aktuellt investeringsprojekt. Martin Rokka som är turbin- och driftingenjör hos Göteborg Energi, berättade om företagets största klimatinvestering hittills, en ny anläggning vid Rya kraftvärmeverk.

Projektet går bland annat under namnen Biokraftvärmeverket och Panna 4.

Bakgrunden till investeringen är att Göteborg behöver mer förnybar energi. Beträffande fjärrvärmen är anläggningsparken gammal och behöver förnyas samtidigt som återstående fossila bränslen ska fasas ut och gasberoendet ska minska. Rosenlundsverket som ligger mitt i staden ska avvecklas.

Beträffande el ser vi ett fördubblat elbehov på tio år, mot bakgrund av bland annat elintensiva industrisatsningar. Dessa och

Martin Rokka som är turbin- och driftingenjör hos Göteborg Energi, berättade om företagets största klimatinvestering hittills, en ny anläggning vid Rya kraftvärmeverk.

transportsektorn förutsätter stabila leveranser. En ny anläggning kan bidra både till fjärrvärmen och elen. Göteborg Energi tänker också på att upprätthålla sin leveranssäkerhet och på företagets ekonomi.

Pannan i nya kraftvärmeverket blir en BFB-panna.

– Konceptet var mer beprövat än CFB, och BFB är lättare med tanke på det breda

bränslespektrum vi tar höjd för, säger Martin Rokka. Det finns ju inget facit för framtiden, varken vad gäller tillgång eller priser på bränslen.

Pannan kommer att kunna leverera värme upp till 140 MW samt 42 MW från rökgaskondensor och 37 MW el. Ångdata blir 100 bar och 510 °C. Som bränsle kommer i första hand skogsavfall och returträ att användas, med möjlighet till bred bränslemix. Man uppför en omfattande bränslehantering med bland annat rivare, kross och bandmagneter. Färdigt bränsle lagras i två silos på vardera 10 000 kubikmeter.

Pannan levereras av Valmet, medan Raumaster svarar för bränslehanteringen. Bränslet ska komma till Rya kraftvärmeverk med bil, men företaget utreder också möjligheter med båt och tåg.

Den nya kraftvärmeanläggningen förbereds för att kunna fånga in koldioxid. – Vi kan bli först i världen att skapa en gemensam infrastruktur för transport av infångad koldioxid – CCS-teknik. Projektet har döpts till CinfraCap och är en samverkan mellan Göteborg Energi, Nordion Energi, Preem, St1, Renova och Göteborgs

Hamn, berättar Martin Rokka.

Han gick också igenom ett stort antal punkter vad man måste tänka på vid nybyggnationer, både praktiska aspekter och vad gäller regelverk. Håll exempelvis reda på vad som definieras som maskiner respektive tryckkärl. Särskilt knivigt är det att bygga med anslutningar till befintliga anläggningar. – Ni som ska bygga i befintliga anläggningar, tänk på alla anslutningar, det är i allmänhet i knutpunkterna som det jävlas, menar Martin Rokka. Djävulen sitter i detaljerna som man brukar säga.

Dagens och morgondagens fjärrvärme i Mölndal

Vilka utmaningar står fjärrvärmeindustrin inför? Kring svaren på detta talade Göran Lundström som är senior rådgivare hos Mölndal Energi.

– Skattepolitiken har varit utmanande genom åren. Vi gör investeringar som ska betala sig under 25–30 år. I skattepolitiken har det tyvärr varit ständiga lappkast, menade Göran Lundström.

Elmarknaden svänger också hit och dit, vilket ställer stora krav på utrustning och

Göteborg Energi planerar att avveckla Rosenlundsverket.

personal. Här skapar Mölndal Energi intäkter genom att sälja både stödtjänster och kapacitetstjänster. Företaget samarbetar med Danske Commmodities som också har balansansvaret. Mölndal Energi har avtal med Svenska Kraftnät för både mFFR och kapacitet.

Till den långa rad utmaningar som han räknade upp hörde också bränsletillgång och priser. I upphandlingar samarbetar Mölndal Energi med Göteborg Energi. Inför säsongen 2024–25 gjordes en gemensam upphandling. Målet är att göra bränsleprocesserna effektivare och mindre kostsamma. Bolagen har ytterligare samarbete i och med att fjärrvärmenäten är sammankopplade på tre punkter och produktionsplanering görs gemensamt i plattformen Optima.

Ytterligare samarbeten är på gång. Göteborg Energi uppför en ny 50 MW pulvereldad hetvattenpanna på Mölndal Energis tomt i Riskulla. Förstnämnda företag kommer att äga pannan, medan det sistnämnda ska svara för drift och underhåll.

Mölndal Energi har nyligen driftsatt en ny produktionsanläggning för fjärrkyla.

Inför branschens framtid frågade sig Göran Lundström om fjärrvärmeproduktionen blir förbränningsfri. Kanske djupgeotermi, men projekt i både Malmö och Helsingfors

är avbrutna. Finska energibolaget Helen har satt mål att ha förbränningsfri fjärrvärme 2040. Produktionen ska i så fall baseras på värmepumpar, elpannor och småskaliga modulära kärnreaktorer.

Sanna Sandkvist som arbetar med trycksatta anordningar på Kiwas kvalitetsavdelning berättade om Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur, vad gäller nyheter och förtydliganden angående trycksatta utrustningar.

Dagens 67 föreskrifter och allmänna råd har blivit 15 nya föreskriftshäften. De publicerades i september förra året och börjar gälla 1 januari 2025. Det blir enklare att få överblick och lättare att se vilka regler som gäller ens egen verksamhet.

Förnyelsen har gjorts på tre fronter:

• 15 föreskriftshäften

• Reglerna i digital form, som går att söka i, på Arbetsmiljöverkets hemsida

• Stödjande material på hemsidan. Det ska publiceras i samband med ikraftträdandet och sedan uppdateras fortlöpande.

Reglerna fördelas i en ny struktur som har tre delar:

• Grundläggande regler, exempelvis AFS 2023:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete …)

• Övriga regler, exempelvis AFS 2023:11 (Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning …)

• Produktregler, exempelvis AFS 2023:5 (Produkter – tryckbärande anordningar)

Dagens AFS 2017:3 (Användning och kontroll av trycksatta anordningar) och AFS 2006:4 (Användning av arbetsutrustning) hamnar i AFS 2023:11. Dagens AFS 2016:1 (Tryckbärande anordningar, dvs. PED) hamnar i AFS 2023:5.

Sanna Sandkvist gick igenom en hel del detaljer och vissa förändringar jämfört med tidigare, bland annat i AFS 2023:11 där sättet att klassa pannor har förenklats.

Det är också lite nya krav på livslängds-

– Jag hoppas att Sveriges fantastiska möjlighet till bio-CCS kan realiseras, säger Jenny Westerberg, seniorkonsult hos Profu.

journal för tryckkärl. Tidigare var regeln att om tillverkaren anger begränsad livslängd ska man ha en livslängsjournal. Om inte ska man analysera om det behövs ändå. Nu ska alla i klass A och B ha en livslängdsjournal och för övriga ska man analysera om en sådan behövs.

I övrigt är det i sak mycket få förändringar. Arbetsmiljöverkets ambition har varit att inte sänka skyddsnivån och inte höja kravnivån. Reglerna har fått bättre disposition och är lättare att förstå. Nomenklaturen har gjorts enhetlig.

Sanna Sandkvist berättade också att den seglivade frågan om krav på pannoperatörer bereds vidare genom ett nytt förslag som har varit på remiss. Förslagets skrivning är att ”Arbetsgivaren ska se till att pannoperatörer som övervakar en panna i klass A eller B i enlighet med 27 och 28 §§ har de kunskaper som krävs i bilaga 8”. Kunskapskraven räknas upp i ett antal punkter.

Negativa utsläpp

Jenny Westerberg som är seniorkonsult och forskare hos Profu berättade om CCS som klimatåtgärd och vilka förutsättningar vi har i Sverige. CCS står för Carbon Capture and Storage – avskiljning och lagring av koldioxid. Om koldioxiden som avskiljs är biogen så pratar man om bio-CCS och det kan skapa så kallade negativa utsläpp.

Negativa utsläpp som åstadkoms genom att tillämpa exempelvis bio-CCS är nödvändiga för att klara Parisavtalets mål och Sveriges klimatmål. Hur mycket alla samhällssektorer än anstränger sig kommer det att återstå växthusgasutsläpp (bland annat från jordbruk) som måste balanseras för att nå netto-noll-utsläpp. Sverige siktar på netto-noll-utsläpp år 2045, och därefter negativa utsläpp. Uppvärmningssektorns färdplan är likartad, den sektorn har åtagit sig att nå netto-noll-utsläpp till 2045 och därefter att vara en kolsänka. Sverige ska alltså ha negativa utsläpp efter 2045, precis som EU efter 2050.

Det finns flera sätt att åstadkomma negativa utsläpp. Ett av dem är att fånga in koldioxid ur rökgaserna från anläggningar som förbränner biobränslen eller biogent avfall – bio-CCS.

– Bio-CCS är nödvändigt för att klara klimatmålen, menar Jenny Westerberg.

Konceptet går ut på att kolet som var bundet i biobränslet tas bort, och transporteras, exempelvis till Norge eller Danmark för att pumpas ner djupt under havsbottnen. På mer än 1 kilometers djup under marken eller havsbottnen förekommer akvifärer som kan lämpa sig för permanent lagring. Akvifärerna behöver ha särskilda egenskaper för att >>

Sanna Sandkvist som arbetar med trycksatta anordningar på Kiwas kvalitetsavdelning berättade om Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur.

En avgörande fråga inför nya Industriutsläppsdirektivet är hur myndigheterna kommer att fastställa begränsningsvärden vid tillståndsprövning av en anläggning.

säkerställa permanent lagring av koldioxiden. Tekniken att fånga in och lagra koldioxid har funnits åtminstone sedan 1960-talet. Exempelvis har sedan 1996 koldioxid lagrats i akvifärer i Nordsjön. Det som är nytt är bland annat satsningen på bio-CCS för negativa utsläpp samt att få till hela kedjan att fånga in, transportera och lagra koldioxiden.

Sverige har bra förutsättningar för bio-CCS. Vi har stora punktkällor av biogen koldioxid som tillsammans står för cirka 35 miljoner ton per år. Exempel på anläggningar som släpper ut biogen koldioxid är pappers- och massaindustri samt fjärrvärmeanläggningar som använder biobränsle eller biogent avfall. Alla punktkällor kommer dock inte att vara lämpliga för konceptet, men flera aktörer har planer. Det finns konkreta planer för cirka 3,5 Mton/år. Lägger vi till planer i planeringsstadium och under utredning, kommer vi på sikt upp i 14 Mton/år negativa utsläpp.

Kostnaden för att avskilja och lagra koldioxid är höga, och bedöms bli från

knappt 1 000 till över 2 500 kronor per ton. Hur mycket negativa utsläpp behöver då Sverige? För att klara netto-noll 2045 behöver cirka 8 Mton koldioxid tas bort genom så kallade kompletterande åtgärder, där bio-CCS kommer att vara en av dem.

Flera metoder

Det finns flera tekniker för att avlägsna koldioxid ur rökgaser och tekniken är väl beprövad i industritillämpningar. I Sverige finns ett femtontal aktörer i form av energibolag och industrier som har konkreta eller hyfsat konkreta planer. För att lagra koldioxiden finns stor potential i Norge och Danmark. En utmaning är att få till hela kedjan med avskiljning, transport och lagring. I flera regioner bildar olika parter kluster för att utreda samverkansmöjligheter.

Sverige har således stor potential för bio-CCS och de tekniska utmaningarna går att lösa. Svårare är det med finansieringen. Här finns flera möjligheter, men en utmaning

Åsa Benckert från Umeå Energi berättade vad nya IED-direktivet kan innebära. Bild: Umeå Energi

är att få ihop hela finansieringen, och många kommer sannolikt att behöva en mix av finansieringsalternativ. Sverige har beslutat om att införa ett driftstöd för bio-CCS. Det finns även annan offentlig finansiering att söka, till exempel investeringsstöd från EU. Att sälja krediter på en global frivillig marknad är också möjligt, även om det finns oklarheter kring hur krediterna kan användas. På sikt är det troligt att ett styrmedel på EU-nivå införs, ungefär som för utsläppshandeln, men för negativa utsläpp.

– Jag hoppas att Sveriges fantastiska möjlighet till bio-CCS kan realiseras, avslutar Jenny Westerberg.

EU:s regelverk för utsläppsbegränsningar

Åsa Benckert som är senior miljöingenjör hos Umeå Energi hade en presentation med rubriken ”Precis när vi börjat leva med BAT-slutsatser dyker nya IED-direktivet upp. Vad innebär det?”

IED – Industrial Emission Directive eller Industriutsläppsdirektivet – kom 2010, och blev i svensk lagstiftning SFS 2013:252 ”Förordning om stora förbränningsanläggningar” och SFS 2013:253 ”Förordning om förbränning av avfall”. IED tar upp frågor om hur en rad industrisektorer ska hantera miljöpåverkan, till exempel miljötillstånd och utsläppsvillkor. För respektive sektor finns Bref-dokument med BAT-slutsatser som pekar ut vad som är bästa teknik och vilka utsläppsnivåer som kan nås med BAT. (BAT – Best Available Techniques. Bref – BAT reference document.)

Nu finns förslag till en ny IED som ska införas i nationell lag vid halvårsskiftet 2026. >>

VI KAN BULKHANTERING

Maskiner • Projekt • Modernisering • Service/reservdelar

Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering:

• Skivsåll

• Trumsiktar

• Spjäll

• Kylskruvar

• Skruvtransportörer

• Skraptransportörer

• Bandtransportörer

• Pneumatiska sändare

• Elevatorer

• Cellmatare

• Askkrossar

• Silos

Åsa Benckert hoppas att den skickas ut på remiss så det blir möjligt att lämna synpunkter. IED har förändrats på flera övergripande områden, bland annat:

• Människors hälsa. Mer fokus på hur verksamheter påverkar människors hälsa, inte bara den yttre miljön. Mer vikt vid att en person ska ha rätt att göra anspråk på ersättning vid skada orsakad av verksamheten.

• Allmänhetens insyn i tillståndsprocessen, verksamhetens utsläpp med mera.

• Vatten, kvalitet på ytvatten, grundvatten och skydd av reservoarer.

• Lukt, vilket kan vara svårt att mäta.

• Uppdatering av miljöledningssystem, med större krav på vad de ska innefatta och att de ska publiceras tillgängliga.

En avgörande fråga inför nya IED är hur

myndigheterna kommer att fastställa begränsningsvärden vid tillståndsprövning av en anläggning. Åsa Benckert pekade på ett antal svårigheter som verksamhetsutövarna och myndigheterna står inför, som hur man bedömer vilka utsläppsnivåer som är möjliga att nå och hur man tar hänsyn till tvärmediaeffekter. Hon konstaterade avslutningsvis att det troligen kommer att krävas mer resurser vid tillståndsprövning framöver och frågan är om myndigheterna har tillräckligt med personal.

Oväntade korrosionsskador hos Mälarenergi

I samband med det planerade underhållsstoppet 2020 på Panna 6 hos Mälarenergi i Västerås, upptäcktes kraftig godsförtunning

på vissa tubväggar. Fanny Andersson, som är kvalitets- och inspektionsingenjör hos Mälarenergi, redogjorde för bakgrunden och händelseförloppet.

Panna 6 är en CFB-panna som togs i drift 2014. Den eldas med avfall och har 160 MW termisk effekt. Ångdata är 470 °C och 74 bar vid normal drift, men pannan är godkänd för 100 bar. Den används som baslastpanna och hade vid tillfället gått drygt 48 000 timmar. I samband med underhållsstoppet 2019 hade påsvetsning med Inconel gjorts i övre delen av tomdraget, där risken för korrosion bedömdes vara störst. Tjockleksmätningar hade gjorts tidigare år och visat en avverkningstakt på 0,4 mm per år. (Tuberna har ursprungligen tjockleken 6,3 mm och den får inte gå under 3,12 mm.) Förutom några stickprov hade mätningar enbart gjorts med marginell omfattning i den nedre delen av tomdraget.

Vid stoppet 2020 utfördes emellertid mätningar även nedanför Inconelsvetsningen i tomdraget. Det visade sig att tuberna var kraftigt påverkade med tjocklekar ner till 1,9 mm, vilket var mycket överraskande, och en pannläcka hade bara varit en tidsfråga. Det bestämdes att allt under 4,2 mm skulle bytas, detta med utgångspunkt från att materialet skulle klara en driftsäsong samt påsvetsning 2021. Bytet kom att omfatta 800 kvadratmeter tubväggar i nedre och mellersta delen av tomdraget.

Mitt under värsta pandemin blev detta en stor utmaning för Mälarenergi. Tre leverantörer engagerades för att få fram tillräckligt med material. Nya pannväggar svetsades av två arbetslag på vardera 40 personer som arbetade dygnet runt.

Stora kostnader

Skadan upptäcktes 26 augusti och inte förrän 15 november kunde den reparerade pannan provtryckas. Det hela slutade lyckligt och fem dagar senare togs anläggningen i

Fanny Andersson från Mälarenergi, redogjorde för oväntade korrosionsskador i panna 6. Här syns hon i ångdomen till pannan.

drift med primärbränsle. Kostnaderna blev stora av det 70 dygn långa stoppet, med reparationskostnad, förlorad intäkt och merproduktionskostnader eftersom man behövde köra två andra pannor med dyrare bränsle. Således dyrt att inte ha inspekterat de nedre delarna.

En grundorsaksanalys gjordes av bränslekvalitet, driftdata, kloridhalter, vattensotning, askanalys, bäddsandsanalys med mera. Rökgaserna är korrosiva och var påverkan sker beror på rökgastemperaturen. Korrosion inträffade där man inte hade trott. Områden med kraftig korrosion missades vid tjockleksmätning/skanning. Bränslets kvalitet varierar ständigt och det påverkar beläggningstillväxten på panelerna och effekterna av vattensotning kan variera, så att en del beläggningar blir kvar.

Lärdomar av skadan och reparationen:

• Avfallsbränsle är aggressivt, regelbunden tjockleksmätning viktig

• Omfattande mätprogram har tagits fram

• Test av vilket ytskydd som är effektivast i pannan

Efter 2020 har Mälarenergi bland annat skyddat tomdrag och wing walls med 3 000 kvadratmeter Inconel; ett projekt som har genomförts under fyra år. Inconel slits dock

Anders Widell som är besiktningsingenjör hos Kiwa berättade om riskerna med sexvärt krom.

och inspektioner utförs för att avgöra tid och omfattning av reparationer.

Delar av Inconelytorna skyddas med sprayad metallisering och ovanpå det ett keramiskt skydd. Dessutom har man ett omfattande årligt kontrollprogram med

FÖR EN RENARE FRAMTID

Nyfiken på hur vi kan minimera era driftuppehåll, öka er produktivitet och spara vår miljö?

Vi har mer än 30 års erfarenhet av specialiserad industrisanering och levererar smarta lösningar så som sprängsotning, mobil vattenrening och robotiserad högtrycksrengöring.

tjockleksmätning för att följa avverkningen. Risker med sexvärt krom

Anders Widell (Kiwa) som är besiktningsingenjör och Christoffer Åsberg (Stockholm Exergi) som är underhållsingenjör i Högdalenverket, berättade om riskerna med krom (VI) och erfarenheter från en förekomst i panna 6 i Högdalen.

Sexvärt krom har oxidationstalet +VI och är mycket reaktivt. Det kan vid höga temperaturer fälla ut från metaller som innehåller krom, exempelvis Inconel. I kontakt med vatten oxiderar krom (VI) och bildar gula beläggningar. Stålverksarbetare och svetsare, men även andra yrkesgrupper kan exponeras för sexvärt krom. Detta tar sig lätt in i kroppen via luftvägar och slemhinnor och genom huden.

Det är starkt cancerframkallande och giftigt; kan skada andningsorgan och lungor. Även orsaka hud- och ögonirritationer och är giftigt för lever och njurar. Gränsvärdet för sexvärt krom är av EU satt till 5 mikrogram per kubikmeter luft, vilket också gäller i Sverige. Vissa länder som Danmark har gått längre och har 1 mikrogram per kubikmeter som gränsvärde.

I pannor kan sexvärt krom falla ut från

exempelvis rostfria tubskydd, Inconel och compoundtuber.

Den förekomst som presentatörerna tog som exempel var från panna 6 i Högdalen, där gula beläggningar upptäcktes vid Kiwas kontroll av en Intrex-överhettare. Som fallet ofta är antogs beläggningen först vara svavel, innan den förde tankarna till sexvärt krom, vilket påvisades av ett test.

Stockholm Exergi reagerade snabbt och stoppade alla pågående arbeten i pannan. Snabbtester utfördes genom hela processsystemet för att detektera sexvärt krom, men det hittades enbart på den aktuella överhettaren. Vatten binder sexvärt krom och Intrexpaketet högtrycksspolades därför. Ytterligare snabbtester utfördes. Vad som orsakat utfällningen är inte till 100 procent klarlagt.

Händelsen visar att det är bra att ha snabbtester hemma, ifall gula misstänkta beläggningar upptäcks. Provsvar erhålls på någon minut. Skicka också prov för laboratorieanalys. Ta gärna kontakt med andra anläggningar som har haft sexvärt krom, förutom Högdalen bland annat Händelö, och med sakkunniga vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Ett av många goda råd är förstås också att ha mycket bra ventilation vid svetsning med Inconel eftersom röken kan innehålla sexvärt krom.

Konditionsanalys och byte av kran

Kraftvärmeanläggningar är beroende av fungerande kranar i flera positioner, från

bränslebunkern, där kranen är särskilt kritisk, till traversen i turbinhallen. Två representanter för Konecranes, Juhani Salli som är CRS-specialist och Arto Hujanen som är WTE Cranes Product Manager, berättade vad företaget kan göra för er som anläggningsägare, främst med inriktning på avfallseldade anläggningar – Waste To Energy. (CRS = Crane Reliability Studies.)

Jämfört med många andra kranar lyfter processkranen tung last, ofta går kranen på 85–100 procent av kapaciteten och med mycket lång drifttid.

– Det är bra att titta lite djupare på hur tillförlitlig utrustningen är och ha en plan för eventuella förbättringar. En bra skött kran bidrar till vinstmarginalen, men en dålig slukar pengar, säger Juhani Salli.

Regelverk och standard beskriver när och hur en konditionsanalys ska göras, närmare bestämt AFS 2006:6 ”Användning av lyftanordningar och lyftredskap” samt SS-ISO 12482-2018.

Konecranes utför konditionsanalyser –CRS — på kranar och utrustningar.

– Vår CRS ger exakt information om kranens nuvarande skick och framtida behov. CRS vägleder dina underhålls- och moderniseringsbeslut och ger information för att öka säkerheten och produktiviteten i din kran, fortsätter Juhani Salli.

Anläggningsägare vill givetvis veta:

• Hur tillförlitlig är utrustningen?

• Är kranarna kapabla att möta de växande produktionskraven?

• Finns en plan för att öka livslängden på kranarna?

• Bidrar dina totala krankostnader till en positiv vinstmarginal?

• Använder du dina kranar som de ursprungligen klassificerades?

• Finns det några säkerhetsproblem med nuvarande utrustning?

• Är det dags att modernisera eller byta ut åldrade slitna kranar?

En CRS visar det aktuella tillståndet, dessutom den återstående livslängden för kranen och dess komponenter. Livslängden är olika för olika delar.

– CRS kan hjälpa dig att fatta beslut för att förbättra produktiviteten. Men var ute i god tid. Det kan ta upp till ett par år innan en modernisering eller ny kran är på plats.

Konecranes hjälper till att få ut mesta möjliga av en CRS. Undersökningar och mätningar på plats tar några dagar, sedan tar det längre tid att få fram redovisning och resultat. I vissa fall leder det till att er underhållsplan blir justerad, i andra fall en modernisering eller när det är motiverat en helt ny kran.

Byte hos WTE

Arto Hujanen fortsatte presentationen genom att berätta hur byte av en travers för flis/avfallsförbränning (WTE) kan gå till. Sedan 1958 har Konecranes levererat mer än 1 400 kranar till WTE-anläggningar. Fördelarna med ny kran kan vara flera:

• Bekymmersfri drift 20–25 år

• Anläggningens kapacitet kan öka

• Automationsgraden kan öka

• Bättre säkerhet

• Färre oplanerade stopp

• Mindre förbrukning av reservdelar Arto Hujanen gick också igenom vilka risker ett förnyelseprojekt måste ta höjd för, vad anläggningsägaren ska tänka på och hur ett sådant projekt ska planeras. Det är mycket annat att beakta förutom själva kranen, såsom kranbanorna, byggnadens delar och möjligheterna att lyfta ut och lyfta in utrustning i bunkerbyggnaden. Avslutningsvis berättade han om ett case då en 20 år gammal kran ersattes. Kapaciteten ökade från 6 till 8 ton, vilket innebar från 576 till 720 ton per dygn. Automationsgraden gick från Semi till Full. Nya kranen kunde fjärrstyras från manöverpulpet med kamera – Remote Operating System – och var försedd med energimätning för att mäta hur mycket energi som förbrukas samt hur mycket bromsenergi som återförs, även sensorer för detektering av lastbilar som tippar material i bunker för att undvika kollision med skopa vilket är en säkerhetsrisk om man inte blockerar denna zon. Detta var funktioner som saknades hos den gamla.

Kone utför konditionsanalyser – Crane Reliability Studies – på processkranar.

NEVEL

– din partner för klimatpositiv tillväxt

Världen behöver fler hållbara och kostnadseffektiva lösningar. Med sina skräddarsydda infrastrukturlösningar hjälper företaget energiintensiva kunder att bli konkurrenskraftiga.

I EN LÅGKONJUNKTUR fokuserar många industrier på sin kärnverksamhet, det vill säga producera produkter och utveckla dem efter marknadens behov. Ofta finns det inte tid till att ställa om sin energianvändning till en mer hållbar och energieffektiv energiproduktion. Det är här företaget Nevel kommer in i bilden.

– Vi är möjliggöraren för den energiintensiva industrin. Vi kan designa, bygga, finansiera och drifta en hållbar energiproduktionsanläggning åt våra kunder. Vi tar samtliga projektrisker och investerar i en anläggning som passar kundens nuvarande och framtida behov. Kunder köper endast energi i den omfattning som behövs, säger Stefan Johnsson, Commercial Director, Nevel. Nevel erbjuder framtidssäkra och ändamålsenliga lösningar för industri- och fastighetssektorn, som gynnar både sina kunder och det omgivande samhället. Oavsett om det handlar om vatten, värme, el eller cirkulär ekonomi hjälper de till att bygga den optimala lösningen.

– Tillsammans med våra kunder stöder

vi omställningen mot en koldioxidneutral framtid. Vi hjälper våra kunder att uppfylla sina hållbarhetsmål inom förnybar energi, cirkulär materialhantering och optimala levnadsförhållanden.

På Nevel är hållbarhet en viktig drivkraft för hela deras verksamhet. De anser att det förbättrar säkerheten och välbefinnandet samt skapar konkurrensfördelar för både dem och deras intressenter.

– Vi har åtagit oss att skapa en grön omställning och en klimatpositiv framtid där människor, samhällen och företag kan blomstra.

Företagets löfte är nästa nivå av infrastruktur vilket innebär att det ska vara enkelt för den tunga och energiintensiva industrin att ställa om till hållbar produktion och energiproduktion.

– Vi tar hand om allt från ”ax till limpa” och levererar energi som en tjänst. Vi vill vara en betrodd partner hos energiintensiva företag som vill ta sitt ansvar för att ställa om till ett hållbart samhälle med ökad konkurrenskraft, avslutar Stefan Johnsson.

• Nevel är ett infrastrukturföretag som erbjuder framtidssäkra industriella och kommunala lösningar.

• Företaget har en årlig omsättning på 150 miljoner euro och sysselsätter 190 experter i Finland, Sverige och Estland.

• Nevel ägs av Ardian, ett världsledande investeringshus med tillgångar på 120 miljarder dollar.

På Värme- och Kraftkonferensen

berättade David Edsbäcker från

Kraftringen Energi och Moa

Dahlman Truesdale från Energy

Opticon hur energibolag och fastighetsägare kan optimera energianvändningen tillsammans.

Bild: Lars-Olof Tandberg

Digital plattform för

OPTIMERAD ENERGIANVÄNDNING

Genom att koppla ihop energibolag och fastighetsägare i en digital plattform kan framtidens smarta energisystem skapas. Energibolagen får mer flexibilitet i sin energiproduktion och fastighetsägarna kan minska sina energikostnader genom att optimera sin användning av värme, kyla och el.

AV LARS-OLOF TANDBERG

PÅ VÄRME- OCH Kraftkonferensen presenterades projektet e-Flex som går ut på att skapa ett flexiblare energisystem genom att energibolag och fastighetsägare ska kunna

optimera energianvändningen tillsammans i stället för i separata system. Kärnan i projektet är en digital plattform för handel och styrning av energi.

Många fastighetsägare sitter på en outnyttjad resurs i form av spillvärme, som kan komma till nytta i det överliggande energisystemet. Likaså kan fastighetsägare bidra

genom att vara flexibla i när de använder värme, el och kyla.

– För fastighetsägare innebär e-Flex att de får ett jämnare inomhusklimat, lägre energikostnader plus att de kan minska sin miljöpåverkan och stärka sin gröna profil, sa Moa Dahlman Truesdale, CFO på Energy Opticon.

För energibolagen innebär e-Flex att deras energisystem avlastas vid tidpunkter då efterfrågan är hög. Det ger ett mer klimatsmart och robust energisystem.

– Vi måste börja närma oss kunderna ännu mer. De vill vara med och påverka sin egen kostnadsbild men även kunna påverka energisystemen. Vi som energibolag måste satsa på ökad flexibilitet och nya affärsmodeller som gör att vi får en bättre kunddialog och stärker vår konkurrenskraft mot värmepumpar, sa David Edsbäcker som är affärsutvecklare på Kraftringen Energi.

Prognos dag för dag

Den digitala plattform e-Flex är navet mellan fastighetsägare och energibolag. För att kunna göra en totaloptimering matas information in i plattformen, som fjärrvärme, fjärrkyla, priser på Nord Pool Spot, mätdata från energisystemet med mera.

Från fastigheterna behövs information om styrbar last, fjärrvärme, fjärrkyla och värmepump.

– Då kan vi skapa en prognos för nästa dag genom optimering. Man kan välja att optimera prognosen på ekonomi, koldioxid eller primärenergi. Det går även att göra en kombination, till exempel att man vill optimera på koldioxid men det får inte kosta mer än tusen kronor per megawattimme, förklarade Moa Dahlman Truesdale.

En förutsättning för att det ska fungera är att det finns dynamiska styrsignaler och priser. Systemet behöver veta vad energibolagen har för produktion, vad de har för tillgänglighet, vad priserna är på olika energislag med mera.

Värmeflexibilitet

Värmeflexibilitet med hjälp av e-Flex testas i tre piloter, bland annat hos Eslövs kommunala bostadsbolag (EBO) där 34 flerfamiljsfastigheter kopplats upp till e-Flex. I arbetet med värmeflexibilitet vill Kraftringen inte bara ta bort spetslaster utan även mellanlaster. Det görs genom att rumsgivare sätts upp i varje lägenhet och fastigheternas automationssystem kopplas upp till e-Flex

– Då kan vi få prognoser från det smarta styrsystemet som säger exakt hur mycket vi kan styra timme för timme i respektive fastighet utan att påverka inomhustemperaturen

”Med e-Flex kan vi få prognoser som säger exakt hur mycket vi kan styra timme för timme i respektive fastighet utan att påverka inomhustemperaturen med mer än exempelvis en halv grad.”

/David Edsbäcker, affärsutvecklare, Kraftringen Energi Bild: Petter Duvander/Kraftringen

med mer än exempelvis en halv grad, berättade David Edsbäcker.

Prognoserna går sedan direkt in i Kraftringens optimering.

Optimera produktionen

– Då kan vi välja vid vilka tillfällen vi vill nyttja flexibiliteten för att optimera vår produktion. Då får vi en totaloptimerad lösning från produktion hela vägen ut till radiatorn hos kunden.

För fastighetsägaren ger metoden ett jämnare inomhusklimat då styrningen använder AI och väderprognoser så att övertemperaturer i lägenheterna undviks. Plus att det med rumsgivare i varje lägenhet blir lättare att se om fastigheterna behöver injusteras.

Värmelasten i de 34 fastigheterna är 10 gigawattimmar och styrbar last cirka 2 megawatt. En utvärdering av piloten hos >>

Fastighetsägaren sparade i snitt fem procent på uppvärmningskostnaderna när värmeflexibilitet testades i 34 uppkopplade flerfamiljsfastigheter hos Eslövs kommunala bostadsbolag. Bild: Werner Nystrand/Eslövs kommun

EBO visar att fastighetsägaren sparat i snitt fem procent på uppvärmningskostnaderna och att Kraftringens urladdningen av styrbar effekt i medeltal under testperioden var 0,6 megawatt.

Energiflexibilitet

Energiflexibilitet innebär att rätt energikälla används vid rätt tidpunkt. Det börjar bli mer och mer vanligt att energibolagens kunder utöver fjärrvärme även har värmepumpar. En studie gjord av RISE inom projektet visar att det 2010–2014 fanns 3 000 dubbelanslutna flerbostadshus med både fjärrvärme och värmepump.

– År 2020–2024 var siffran 9 000 och i dag är det troligt att den ligger runt 13 000. Utvecklingen finns där och vi måste börja samarbeta och hitta synergier mellan fjärrvärme och värmepump, påpekar David Edsbäcker.

Han konstaterar att fastighetsägare ofta kör värmepumpen hela tiden och sedan spetsar med fjärrvärmen de riktigt kalla vinterdagarna.

– Det gillar inte vi, det är då vi bara har den dyra biooljan på marginalen. Det blir dyrt för oss fjärrvärmebolag, dessutom har vi ofta en prismodell som inte återspeglar vad det kostar för oss att producera den här spetslasten.

Optimerat energisystem

Det blir även en suboptimerad energileverans då det är många timmar när värmepumparna går för fullt trots att det finns väldigt mycket överskott i fjärrvärmenäten. Men det nyttjar inte kunderna eftersom de kör sin lokala värmepump i stället.

Med e-Flex kan kunderna gå in och optimera sitt val av energislag timme för timme. Ofta har fjärrvärmebolagen väldigt god tillgång

på överskottsvärme vår och höst. – Då borde vi ha en affärsmodell som återspeglar det, som säger att nu är det mer lönsamt för er att köra fjärrvärme i stället för att köra er eldrivna värmepump. Dessutom kommer det bli dyrare med spetstimmarna och mer återspegla vår faktiska produktionskostnad och kanske lite marginal på det. Då har vi fått ett mer optimerat energisystem. Vi ökar andelen överskottsvärme som utnyttjas och vi kan samtidigt få bättre utnyttjande av våra produktionsanläggningar, konstaterade David Edsbäcker.

e-Flex

Projektet e-Flex görs i partnerskap av Kraftringen, Energy Opticon, Lunds universitet, Region Skåne, RISE och Sustainable Business Hub. De finansierar projektet tillsammans med Energimyndigheten.

RODOVERKEN en del av den gröna omställningen i Aalborg

Rodoverken bygger ett värmelager för fjärrvärme i danska Aalborg bestående av fyra ackumulatortankar med en total volym på 200 000 kubikmeter. Värmelagret är en viktig del i Aalborg Forsynings gröna omställning och förväntas minska utsläppen av koldioxid med 210 000 ton per år. Rodoverken levererar allt från design till färdiga tankar i en totalentreprenad.

KOMMUNENS ENERGIBOLAG Aalborg Forsyning ska fasa ut sin kolbaserade produktion av fjärrvärme till 2028. Kolet ska ersättas med framför allt eldrivna hetvattenpumpar. Därför behövs stora lagringsenheter för varmvattnet så att extra värme kan tas ut vid toppar i fjärrvärmebehovet.

– Tankarna hjälper även till att jämna ut energibehovet över dygnet genom att värma vattnet när elpriset är lågt. Ett värmelager förbättrar både driftsäkerhet och kostnadseffektivitet, säger Magnus Jensen som är projektchef på Rodoverken.

Totalt handlar det om fyra ackumulatortankar där varje tank består av cirka 900 ton stål med en volym på 50 000 kubikmeter vardera. Sammantaget ger de en lagringskapacitet motsvarande den årliga värmeförbrukningen hos 625 hushåll.

Rodoverken är totalentreprenör för projektet och har kontrakterat NCC som underentreprenör för markarbetena.

Projektet har en totalkostnad på cirka 400 miljoner kronor och beräknas vara klart till halvårsskiftet 2025.

Rodoverken har mycket höga kvalitetskrav på sina projekt och mycket testning och kvalitetskontroll görs av utfört arbete. För att säkerställa kvalitetsnivån och kompetensen

över tid har företaget endast egen personal.

– Något som gör oss unika är att vi tar ansvar för hela jobbet från design till färdig tank och driftsättning. Vi har egen projektering och prefabricerar komponenter och utrustning i vår egen verkstad, dessutom jobbar vi i huvudsak med egna svetsare. För kunden blir det en garanti för såväl kvalitet på slutprodukten som genomförandet, och sett till storleken på den här typen av projekt är effektivitet och leveransförmåga avgörande, berättar Magnus Jensen.

Rodoverken använder den egenutvecklade spiralmetoden för att bygga tankarna. Först monteras ett varv med plåtar i spiralform och domkrafter sätts ovanpå plåtarna. Sedan sätts ett varv till ovanpå domkrafterna och taket monteras. Tanken fortsätter rotera och höjs en plåthöjd för varje varv.

– Metoden tryggar både tid och kvalitet i leveransen. Tanken byggs från marknivå eller låg höjd med fasta arbetsstationer och säkrar på så sätt arbetsmiljön samtidigt som

den minskar risken för störningar, kommenterar Magnus Jensen. Han påpekar att de ackumulatorer Rodoverken levererar också är en avgörande nyckel till den gröna omställningen. Bara detta projekt väntas möjliggöra en minskning av koldioxidutsläppen med 210 000 ton per år.

– Om vi ska gå från fossila bränslen till alternativa energislag behövs stor lagringskapacitet. Då är ackumulatortankar bästa alternativet. Den pågående gröna omställningen kommer kräva värmelager med större kapacitet för att framtidsäkra driften, understryker Magnus Jensen.

– Som bäst kommer leveranserna av fjärrvärme vara oförändrade, men det förutsätter att allt samverkar positivt. Det kan också bli en omfattande nedgång, konstaterade John Johnsson från konsult- och forskningsföretaget Profu på Värme- och Kraftkonferensen. Bild: Kraftringen

FJÄRRVÄRMENS FRAMTID

avgörs av kundernas val

Det är kundernas framtida val som avgör fjärrvärmens fortsatta utveckling, men branschen måste hjälpa kunderna på traven genom att framhålla att fjärrvärmen är den viktigaste infrastrukturen i den resurseffektiva staden. Det konstaterade John Johnsson från konsult- och forskningsföretaget Profu på Värme- och Kraftkonferensen.

AV LARS-OLOF TANDBERG

JOHN JOHNSSON presenterade projektet “Fjärrvärme för en ny tid” vars mål varit att titta på fjärrvärmens framtida förutsättningar och möjliga vägar framåt.

– Vi har tittat framåt på hur många människor det finns i framtiden, hur mycket kommer att byggas, framtida energiprestanda med mera. Som bäst på nationell nivå kommer leveranserna av fjärrvärme vara oförändrade, men det förutsätter att allt samverkar positivt. Det kan också bli en omfattande nedgång, konstaterade John Johnsson.

Eftersom fjärrvärmeföretagen har merparten av sina resurser nergrävda i marken så kan de inte ändra sig så fort, varför det är viktigt att ta höjd för detta redan nu.

Fjärrvärmen har historiskt varit flexibel, framför allt i produktionen och ändrat sig i förhållande till förändringar i omvärlden. Man har gått från oljeeldning via en övergång till naturgas och kol och biobränslen och avfall, till att i dag med i princip biobränsle och avfall.

– Den flexibiliteten måste fortsätta. Nu har vi nya omvärldsförutsättningar, dessa måste vi möta igen genom att fortsätta vara flexibla. Den viktigaste faktorn för kraft- och

fjärrvärmens framtid är kvoten mellan elpriser och bränslepriser, och i första hand biobränslepriser.

– Blir den kvoten för låg är det inte lönsamt att investera i kraftvärme och värmepumparna kommer att ha en konkurrensfördel, sa John Johnsson.

Han påminde om att den grundläggande affärsidén med fjärrvärme är att vi ska utnyttja de resurser vi har. Fjärrvärmen är otroligt viktig för elsystemet vad gäller effekt.

– Om inte fjärrvärmen fanns utan ersattes av värmepumpar och vi blir av med kraftvärmen, då hade vi förlorat 10 gigawatt i elbalansen. Det ska ställas i relation till det maximala effektbehovet i elsystemet på 26 gigawatt. Det är en utmaning, särskilt när vi ska fördubbla elsystemet som en del tycker.

Möta kunderna

John Johnsson påpekade att vägen framåt för fjärrvärmen främst handlar om att möta kunderna. Konkurrenskraften avgörs inte enbart av ekonomin utan även av kundrelationen och prestandan på produkten.

Det behövs även långsiktig flexibilitet vad

gäller olika energikällor, men man måste även kunna agera kortsiktigt väldigt snabbt. Andelen restvärme kommer att öka och där finns många lokala resurser att utnyttja. Framtiden för fjärrvärmen är också beroende av EU-beslut om hur man ser på olika uppvärmningsslag.

Det handlar även om driftoptimering för att klara att vara så flexibla som elmarknaden kommer att innebära.

– Många fjärrvärmeföretag har gjort saker som varit trevliga att göra. Det kanske man måste välja bort och fokusera på det man måste göra.

L ångsiktigt systematisk underhållsarbete är också viktigt. Här gäller att hitta en balans mellan för lite och för mycket. Det behövs även fortsatt forskning och utveckling för såväl tekniken som branschen och den egna organisationen.

– Jag uppmanar även alla att ständigt och i alla sammanhang förklara att fjärrvärmen är den viktigaste infrastrukturen i den resurseffektiva staden. Fjärrvärmebranschen har varit för dålig på att kommunicera detta, underströk John Johnsson.

NY UNDERHÅLLSSTRATEGI

vid gruvan i Garpenberg

Underhållsorganisationen vid Bolidens gruva i Garpenberg har de senaste fem åren haft ett projekt för att säkerställa att man har den datakvalitet som behövs för att utveckla nya arbetssätt inom gruvans underhåll och skapa driftsäkerhet.

AV LARS-OLOF TANDBERG

– BAKGRUNDEN ÄR att vi 2019 insåg att vi behövde ta fram en underhållsstrategi för att få ordning på vår dokumentation, hur vi jobbar, vad vi har för kostnader och hur vi använder våra resurser, berättade Petra Sundgren som är sektionschef för underhåll vid Bolidens gruva i Garpenberg på Underhållsdagarna.

Arbetet började med en nulägesanalys. Frågor som kom upp var bland annat vem som äger rätten att prioritera underhållsjobben, vilken maskin eller inventarie hör en viss reservdel till och var finns reservdelen. Planerna höll sällan, data var svår att hitta och det var rörigt.

– Den data vi hade i vårt underhållssystem Maximo gick inte att lita på. Underhållsorganisationen levererade, men resultatet var beroende på vem som var på plats. Det var omöjligt att ta ut statistik eller att göra analys av vad vi gjort och det var oerhört lite lärande.

Det var tydligt att något måste göras och ett projekt startades. Några huvudområden var att få en bättre process för arbetsordrar och att få till en systematisk hantering av reservdelar.

– Det första vi gjorde var att slå fast att det underhållssystem som skulle användas var Maximo och inget annat. Vi jobbade med våra arbetssätt och att synka så att alla grupper ser på samma sätt hur vi ska använda systemet och jobba upp kvaliteten på datan, sa Petra Sundgren.

Det var viktigt att hela organisation från mekaniker, elektriker och operatörer upp till ledningsgruppen skulle vara med i förändringen. Halvvägs in i projektet togs en T-shirt fram med texten “Inget jobb utan arbetsorder”, som delades ut till alla medarbetare vid gruvan.

– Det var en enkel grej men som fick stor betydelse då den genererade diskussioner och skapade dialog och engagemang.

För att visualisera de nya arbetssätten har ett antal TV-skärmar satts upp nere i gruvan.

Lars-Olof Tandberg

Maskinerna har en blåtandssändare som tänder upp en skärm när maskinen kommer till en serviceplats. Där kan mekanikerna se vad som ska göras med maskinen.

– Där syns även de sju senaste reparationerna vad som gjorts, vem som gjort det, vilket material som användes. Det blir som en patientjournal för maskinen, förklarade Ulf Rutkvist som är arbetsledare driftsäkerhet på gruvan i Garpenberg.

Vid en morgonmötesplats finns en annan skärm som visar dagens planerade jobb. Den informationen speglas till gruvplaneringssystemet så att ledningen ser vilka maskiner som är på service.

Det finns även en rullande lista över vilka akuta jobb som gjorts den senaste tiden för att komma ihåg att avrapportera och stänga alla jobb.

– Listorna innehåller felbeskrivning,

avrapportering, mantimmar och vilket material som har gått åt. Det är för att vi ska lära av vad som gjorts, förklarade Ulf Rutkvist. När projektet började 2020 låg antalet arbetsordrar i systemet på cirka 4 300 och i fjol var det 16 400.

– I år kommer vi att landa runt 18 000. Nu är vi på en nivå där vi tror att vi får in det mesta. Antal arbetsordrar för akut avhjälpande 2020 var bara 300. Man skrev aldrig några arbetsordrar, man lagade och fixade ändå. I dag ligger vi på 5 500 akuta arbetsordrar, berättade Petra Sundgren. Att mekaniker och elektriker gör en avrapportering av vad de gjort är avgörande för att skapa lärande och en kunskapsbank så att det finns data som kan analyseras. Innan projektet gjordes ingen avrapportering men 2024 görs det på 95 procent av alla arbeten.

Petra Sundgren och Ulf Rutkvist visar den T-shirt som delades ut till alla medarbetare vid Bolidens gruva i Garpenberg för att öka engagemanget kring förändringarna i underhållsarbetet. Bild:

DEMATEK SERVICE hjälper svensk industri att bibehålla

investeringarnas värde

Dematek AB hjälper Sveriges näringsliv med att skapa en trygg och säker arbetsmiljö med färre driftsstopp och hög effektivitet Företaget har anor från 1919 och har växt ifrån 34 anställda 1994 till att idag omsätta över 360 miljoner kronor och har 150 anställda.

DEMATEK ÄR EN helhetsleverantör för trygga lyft och den mest kompletta leverantören av lyftutrustning. Förutom lyftutrustning så har man en rikstäckande serviceorganisation och en utbildningsverksamhet.

Nu utökar Dematek sin kapacitet för att hjälpa svensk industri med att säkerställa att gamla traverskranar fortfarande är produktiva och säkra.

Kranparken inom svensk industri har kommit upp i mogen ålder och många lyftutrustningar i daglig drift är idag från 60-talet. För att trygga verksamhetens säkerhet och samtidigt uppfylla Arbetsmiljöverkets krav är det av största vikt att man ser över hur dessa lyftutrustningar mår. Detta för att i tid kunna modernisera, reparera eller uppgradera till nytt. För att tillgodose den ökade efterfrågan på området har Dematek anställt Håkan Andersson som eftermarknadssäljare. berättar om bakgrunden till satsningen. – På eftermarknadsavdelningen erbjuder vi våra tjänster konditionsanalys med

gamla att det inte längre finns reservdelar att tillgå och då kanske det är läge att titta på möjligheterna att investera i en ny.

– Även efterfrågan på kranbanemätning har ökat. Många företag vill mäta upp kranbanan då man investerar i en ny kran, för att veta att den kommer kunna gå prickfritt på banan. Det kan även vara idé att mäta kranbanan om hjulen slits snabbare än de borde eller att man hör missljud. Förra året hade vi cirka 50 order på kranbanemätning och konditionsanalys och varje order kan vara på allt mellan en och upp till 80 kranar. Många kunder vill att vi går igenom alla kranar på en gång så man vet status på sin kranpark, säger Alf Johansson.

denna tjänst. Jag kommer jobba över hela landet och ansvara för hela kundprocessen samt ha ett nära samarbete med framför allt våra servicetekniker och konstruktörer, säger Håkan och fortsätter:

– Arbetsmiljölagen kräver allt mer av arbetsgivarna och det gäller för mig att tala om att vi finns och kan hjälpa dem. Men det är ju inte viktigt bara för att följa lagen utan även för att förhindra olyckor, haverier och produktionsstopp. I slutändan handlar det om att säkerställa driften och spara pengar för företaget.

Fler ska utbildas

beräkning av teoretisk livslängd, kranbanemätning och ombyggnationer. Vi har ett team av erfarna serviceingenjörer som arbetar rikstäckande med att utföra dessa tjänster. Efterfrågan ökar, framför allt av konditionsanalyser. Kraven för att utföra konditionsanalys finns specificerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2006:06 §34 och allt fler företag har fått upp ögonen för detta.

Få koll på hur kranen mår Är kranen över 20 år gammal är företaget skyldigt att göra en konditionsanalys, som ger svar på hur kranen mår. En konditionsanalys är en grundlig genomlysning och besiktning av lyftutrustningen och omfattar livslängdsanalys (beräknar den tekniska åldern), konditionskontroll på plats samt utvärdering och rekommendation för eventuell renovering eller ombyggnad. Många kranar i drift är så

Undvik driftsstopp och sanktionsavgifter

Traverskranar ska ha ett överlastskydd och detta ska kontrolleras varje år. Vi på Dematek har kompetens och metoder att utföra den kontrollen. Företag som inte kontrollerar sina överlastskydd och saknar dokumentation kring detta kan drabbas av dyra sanktionsavgifter och körförbud.

Säkerställer driften

Den 1:a juli påbörjar Håkan Andersson sin nya tjänst som eftermarknadssäljare på Dematek.

– Jag har arbetat med service av kranar sedan 1989 och började på Dematek 2005. Här var jag först servicechef från 2006 och de senaste två åren har jag arbetat som servicegruppchef för region Syd. Så jag har sett en hel del kranar under åren och har rätt mycket kunskap med mig, något som är viktigt på

Demateks satsning på eftermarknad stannar inte med anställningen av Håkan. Under nästa år kommer allt fler servicetekniker utbildas för att möta den höga efterfrågan.

Fakta Dematek

Omsättning: 360 mkr

Anställda: 150

Grundades: 1994

Alf Johansson, eftermarknadschef på Dematek

För att tillgodose den ökade efterfrågan på området har Dematek anställt Håkan Andersson som eftermarknadssäljare.

RELIANEERING ERBJUDER

information för rätt beslut i underhållet

Relianeering AB erbjuder snabb effektiv information för tillståndsbaserat underhåll av vitt skilda maskintyper i produktion runt om i världen.

Med ett molnbaserat system möjliggörs problemfri drift med rapporter om felorsak och rekommenderad åtgärd.

TILLSTÅNDSBASERAT underhåll (Condition Based Maintenance, CBM) är ett förebyggande underhåll som utförs systematiskt och begränsar fel baserat på analys av tillståndet på komponentnivå. IoT (Internet of Things) och ML (Machine Learning) ger övervakning av komponentens tillstånd avseende funktion och egenskaper och därför kan haverier undvikas.

Relianeering AB har ett helt nytt sätt att övervaka maskinstatus på och tillhandahåller information åt sina kunder baserat på maskiners rörelsevariationer enligt ISO13373-1. RQ-mätpunkter med unika RFID-taggar ger repeterbarhet vid insamling av maskindata och känner av oönskad vibration med accelerometern. Detta kan mycket enkelt avläsas med en handhållen datalogger (SES-logger) på fältet. SES-loggern med sensor registrerar rörelser och ger underlag som skickas via din smarta mobil för beslut om åtgärder.

– Med vårt enkla sätt att övervaka kundernas maskiner med rätt datainsamling ges ökad säkerhet, anläggningstillgänglighet och driftsäkerhet. Kostnaden för övervakning och analys är förutsägbar och lättbudgeterad med 10 kronor per maskin och dag med enkelt och smart handhavande, säger Helmut Salsland, grundare och vd i Relianeering AB.

Systemet bygger på att mätpunkter appliceras på respektive maskin för att registrera rörelser och tydliggöra avvikelser från det normala rörelsemönstret. Utifrån dessa iakttagelser analyseras vad som är fel och föreslås åtgärder, exempelvis om lager behöver bytas eller att det behövs smörjning.

Varje mätpunkt har en unikt id för att signaler ska kunna härledas. Sensorerna håller isär horisontella, vertikala och axiella rörelser. Med hjälp av en molndatabas kan kunden få all information om sina maskiner samlad och överblickbar var dessa än står.

För maskiner i kontinuerlig drift finns APDC online system med samma molnbaserade programdatabas som för handhållet. Detta gör att även maskiner som arbetar med högre risk, typ kompressorer och turbiner, får den rätta nivån av CBM.

Systemet ger rekommendationer direkt i mobilen om vad som behöver göras och vilken tidsrymd operatörer har för att agera på informationen.

– Informationen måste vara korrekt för att ha relevans och vi noterar att av 35 649 analyser har vi mindre än en 0,04 procent fel i våra analyser och vi arbetar hela tiden för att bli bättre än så.

Relianeering arbetar till 50 procent med den marina marknaden, övervakning av teknik på 160 fartyg till sjöss under svensk och utländsk flagg (till exempel avseende pumpar, fläktar, generatorer, scrubberutrustning och dieselmotorer) och till lika stor del på landbaserad

verksamhet, exempelvis kraftverk av olika slag, stålverk sågbruk och tillverkningsindustri. Verksamheten har en årlig tillväxt på mer än 25 procent.

Bland Relianeerings marina applikationer kan nämnas sjukhusfartyget Global Mercy och Tidewater-flottan som servar offshoreindustrin samt på land Tekniska verken i Linköping, AES Maritza, Bulgarien och Amagerkraftverket Hofor i Köpenhamn.

– Sammanlagt har vi satt upp 18 349 mätpunkter på 4 000 maskiner hos våra kunder runt om i världen.

Informationen till berörda operatörer är säkerhetsklassad för att bara kunna nå de som behöver informationen och systemet från Relianeering är exempelvis godkänt för användning på kraftverk.

– Vi fokuserar inte på begrepp som hård- och mjukvara utan på den information vi kan ge mekaniker på plats för att kunna agera på ett bra sätt. SES= Simple Easy Smart.

– Det unika med vår teknologi är att vi på distans i realtid kan ge kunderna information om avvikelser och felorsaker. Vi gör över 1000 rapporter per månad som kan rekommendera åtgärder på plats. Effekten blir att maskiner går bra och att vi bidrar till en driftsäker och problemfri verksamhet, säger Helmut Salsland.

Företagsnamnet Relianeering kommer ur orden RELIAbility engiNEERING.

Underhåll av VÄRLDENS STARKASTE NEUTRONKÄLLA

Att förbereda för underhåll av en helt ny typ av anläggning som aldrig byggts förut har både fördelar och nackdelar. Den underhållsorganisation som byggs från grunden vid European Spallation Source (ESS) i Lund ges möjligheter att göra rätt från början. Samtidigt finns inga tidigare erfarenheter att luta sig mot.

AV LARS-OLOF TANDBERG

ESS ÄR ENLIGT Lunds universitet en anläggning som har en drygt 600 meter lång linjäraccelerator, där protoner accelereras så att de nästan uppnår ljusets hastighet med hjälp av elektromagnetiska fält i vakuum. När protonerna slår in i ett roterande målhjul av volfram frigörs neutroner för forskning.

Neutroner kan tränga in i material utan att förstöra dem. En fördel med neutroner är att de gör att lätta grundämnen, till exempel väteatomer, lätt kan urskiljas från andra ämnen. Detta är viktigt exempelvis när man undersöker olika biologiska prover för att se hur läkemedel tas upp i kroppen.

– ESS är en 600 meter lång prototyp, inget liknande har byggts tidigare. Därför har vi inga tidigare erfarenheter att gå efter. En fördel är att vi bygger allt nytt och kan försöka göra rätt från början, sa Ola Nanzell som är Asset & Maintenance Manager på konsortiet European Spallation Source ERIC.

Komplex anläggning

På Underhållsdagarna berättade han om förberedelserna för underhållet av anläggningen. Till bygget har det gått åt 50 000 kubikmeter betong och 2 000 kilometer kablar. Ett första steg för att bygga en underhålls- och driftsorganisation var att bryta ner hela anläggningen från byggnader ner till minsta komponent.

– Vi måste veta var alla rum och alla

systemdelar finns i anläggningen. Två ISOstandarder har använts för att få en namngivningsnomenklatur som gäller tvärs genom alla system, så vi vet exakt vilket system som är kopplat till vilken kontrollsignal.

För framtida underhåll är det viktigt att ha koll på alla rum, instrument, apparater, sladdar med mera. Till exempel har alla kablar har försetts med etiketter med QR-koder som kan skannas.

Organisationen har redan börjat jobba med förebyggande underhåll trots att anläggningen inte är helt klar.

– Vi lär oss efter hand. Vi tittar på industriella standardsystem och ser vad vi kan anamma därifrån men lär oss också om de system som är helt unika för oss.

Digital tvilling

En digital tvilling av anläggningen har tagits fram. Alla CAD-modeller integreras i en 3D-visualisering för att få “As designed” i 3D. Sedan 3D-skannas anläggningen för att få ett punktmoln som importeras i 3D-modellen för att få “As built.”

– Då ser vi vad som skiljer mellan ritning

och det som byggts och kan uppdatera kontinuerligt. Det är väldigt värdefullt. Partikelacceleratorn har nästan inga toleranser över huvud taget. När du bygger ett 600 meter långt rör som ska vara exakt rakt måste du till och med ta hänsyn till jordens böjning, konstaterade Ola Nanzell.

En annan fördel med den digitala tvillingen är att det går att ta fram VR-modeller.

– Tunneln är radioaktiv när vi kör och underhåll kan bara göras när den är avstängd. Det är svårt att utbilda underhållstekniker på system de inte kan komma åt förrän de ska göra underhållet. Att vi kan gå runt i den virtuella anläggningen underlättar utbildningen.

Datordrivet underhåll i Sveriges mest komplexa datasystem skapar mängder med data. Systemet har över 100 000 enheter och 1,6 miljoner kontrollpunkter.

– Vi kommer att ha mer data än vad vi vet vad vi ska göra med. Vi är icke vinstdrivande och vill främja forskning, innovation och industrin i Sverige och övriga världen. Därför delar vi gärna data med andra för att främja utvecklingen, avslutade Ola Nanzell.

– ESS är en 600 meter lång prototyp, inget liknande har byggts tidigare. Därför har vi inga tidigare erfarenheter att gå efter, sa Ola Nanzell som är Asset & Maintenance Manager på konsortiet European Spallation Source ERIC på Underhållsdagarna. Bild: Lars-Olof Tandberg

Hackerattacker och andra hot innebär risker för produktionen. Här är det viktigt att förstå skillnader i system för IT (Informational Technology) och OT (Operational Technology).

UNDERHÅLL

– för hållbarhet och lönsamhet

Årets Underhållsdagar som arrangerades av Riksorganisationen Svenskt Underhåll samlade en kunnig expertis av personer från verkstads- och processindustri, energisektor, akademi samt gruv- och stålindustri. Att underhåll förbättrar tillgänglighet och därmed lönsamhet; det var en tes som präglade konferensen. Det fanns också många inslag av Machine Learning och AI, vilka branschen numera betecknar som nödvändiga och värdefulla hjälpmedel för att utveckla branschen till nästa nivå.

AV KJELL-ARNE LARSSON

– UNDERHÅLLSDAGARNA är inriktade på nätverkande. Ni som kommit hit har enormt stor kompetens och vi har mycket att förmedla till varandra, inledde Maria Stockefors, vd för Svenskt Underhåll. Tillsammans bygger vi en stark bransch.

– Det är viktigt att föra ut och berätta om och förstå betydelsen av underhåll. Med

driftsäkerhet kommer ökad lönsamhet. Vi måste se vilka insatser som gör störst effekt, vara innovativa och kompetensutveckla hela tiden, fortsatte Maria Stockefors.

AI återkom många gånger under konferensen, därför betydelsefullt att vi fick en inledande bakgrund. Anna Syberfeldt som är professor i produktionsteknik vid högskolan

i Skövde berättade om den artificiella intelligensens historia. Den började hos de gamla grekerna och gick via Leonardo da Vinci, till Alan Turing och fram till idag.

Vad är då AI? Inom akademien strider man fortfarande om en definition, men vi kan tills vidare luta oss mot EU:s Artificial Intelligence Act, som även rekommenderar

>>

levla upp.

Dags att

Framtidens underhåll är redan här.

Prevas hjälper er att ta steget – Next Level Asset Management.

Prevas är ett utvecklingshus där påhittigheten står i centrum. Med hög teknisk kompetens och affärsförståelse hjälper vi kunder inom vitt skilda branscher att dra större nytta av vår tids teknikutveckling. Nytta för människor, planeten och ekonomin. Prevas startade 1985 och är idag 1100 medarbetare i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Prevas är börsnoterade på NASDAQ Stockholm.

prevas.se/eam

– Ett lager kan återtillverkas under vissa förutsättningar, flera gånger om. Vi inspekterar lagret, bearbetar och rundsmörjer. Vi lämnar samma garantier på återtillverkade som på nya, berättar Johan Wiksfors från SKF.

vissa försiktighetsmått. Den person och det företag som använder AI ska ha viss kunskap och ta hänsyn till sammanhanget där AI används.

Mycket utvecklingsarbete av AI sker i datorspelsbranschen och försvaret. Avancerad robotik drar stor nytta av AI, både militärt och civilt.

– AI baseras på stora mängder data. I underhållsbranschen har ni bra möjligheter att samla in data och ni har många spännande problem att lösa, säger Anna Syberfeldt.

Fjärrövervakning och diagnostik är givna tillämpningar. Potentialen för prediktivt underhåll är mycket stor. Det är också möjligt att använda AI för att utföra själva underhållsjobben.

Anna Syberfeldt beskrev några tillämpningar mer i detalj, bland annat:

• Genom att kombinera AI och robotteknik kan vissa typer av underhåll automatiseras, vilket minskar mänskligt ingripande i farliga eller repetitiva uppgifter.

• AI-drivna robotar kan t.ex. utföra inspektioner, smörja maskiner, byta delar eller rengöra utrustning.

• Prediktivt underhåll. Genom att analysera data från sensorer och maskiner kan AI förutse när en komponent sannolikt kommer att behöva underhåll innan den faktiskt går sönder.

• ML-modeller tränas med data från tidigare haverier, vibrationer, temperatur, ljud och andra variabler för att identifiera mönster som föregår problem.

Detektera läckor i fjärrvärmenät

Andreas Söderkvist som är distributions-

chef hos Stockholm Exergi och Robert Kelava som är underhållsingenjör på samma företag, berättade om övervakning av fjärrvärmenätet i Stockholm och hur läckor detekteras. Läckaget är betydande och innebär förluster av värme och av vatten med onödig påverkan på miljö. Dessutom kan fjärrvärmevatten påverka vattenmiljön, eftersom det är varmt och syrefattigt.

Termografering görs med flyg, som vid rätt väderförhållanden kan kartlägga hela nätet på 4–5 dygn. Det finns 10 års flygdata, vilket gör det möjligt att jämföra aktuell temperatur i flygbilden med vad som är normalt.

– Flygtermografering är ett bra komplement till våra övriga övervakningstekniker och fortfarande otroligt värdefullt, säger Robert Kelava. Vi kan hitta läckor medan de är relativt lätta att åtgärda.

I viss utsträckning används drönare. Handhållna värmekameror används dagligen både för att komma läckor på spåren och för att hitta fram till den exakta punkten för läckaget.

Flera metoder och verktyg används för läckövervakning. Prediktivt används larmtråd som ligger parallellt med rören och inne i isoleringen. Trådarna reagerar för mycket små mängder vatten i isoleringen. Antalet mätpunkter (moduler) är för närvarande 1200 i Stockholm Exergis nät. Förebyggande används smart-kammarlarm. Dessutom tillämpas ljud- och vibrationsövervakning, för att upptäcka akut uppkomna läckor i äldre betongkulvertar. Här hjälper AI till med att hitta platsen för läckan. För stamledningar tillämpas pulsmätning med handburet eller fast monterat instrument.

Kompetensbrist stor utmaning

Riksorganisationen Svenskt Underhåll arbetar hårt för att öka kompetensen. Att det är en stor utmaning visades bland annat i en enkätundersökning som organisationen gjorde tillsammans med SKF under 2023. Frågeställningar var bland annat:

• Hur stor uppmärksamhet får underhållets betydelse internt? Exempelvis minskad klimatpåverkan.

• Vilka värden pratas det om för att nå hållbar utveckling? Tillgänglighet och lönsamhet? Respondenter var chefer och operativ >>

INOMEC FÖRSER ERT PROJEKT MED

LYFTUTRUSTNING OCH LINJEUTRUSTNING

Som Sveriges största uthyrare av lyftutrustning och linjeutrustning

är vi er självklara aktör när ni ska hyra in material.

Vi på Inomec har lång erfarenhet och bred kompetens när det kommer till att förse företag med lyft och linjeutrustning.

Hos oss får ni expertråd och hjälp att hitta den bästa lösningen för just ert projekt.

Med rätt utrustning blir er arbetsplats säker och ni kan arbeta mer effektivt. Vi kontrollerar alltid utrustningen innan den hyrs ut.

Att hyra är en fördel för miljön då mindre mängd produkter tillverkas om fler kan samsas om dom.

Stockholm | Göteborg | Malmö | Helsingfors

Stora mängder data kan samlas in och behandlas för ett mer effektivt prediktivt underhåll. Detta tillämpas i Södra Cells tre massafabriker, där programvaran Multiviz börjat användas.

personal i tillverkningsindustri, gruvor, energi, VA, skolor/akademi och leverantörer. Hela 82 procent ansåg att driftsäkerhet är mycket prioriterat eller prioriterat. En stor utmaning inom Hållbart Underhåll är kompetensbrist, vilket 73 procent pekade på. Områden där man önskar mer kompetens för att driva Hållbart Underhåll är:

• Grundorsaksanalyser 52 procent

• Förbättringsarbete 47 procent

• Tillståndskontroll 43 procent

Lager – återtillverkning och återvinning

SKF, Stena Recycling och Ovako har ett unikt samarbete vad gäller hållbar användning av de högkvalitativa stål som används i lager. Johan Wiksfors från SKF berättade först om

Bilden av en katt visar hur känslig en värmekamera kan vara. En sådan används av Stockholm Exergi, normalt för att se läckor i fjärrvärmesystemet.

återtillverkning av lager. Många lager som tas ur drift har livslängd kvar. Bättre än att skrota är att låta SKF rekonditionera lagren, eller som de hellre benämner det – återtillverka. Fördelarna är att naturresurser sparas, och i många fall är ledtiden kortare. Varje lager förses med en individuell märkning.

– Ett lager kan återtillverkas under vissa förutsättningar, flera gånger om. Vi inspekterar lagret, bearbetar och rundsmörjer, innan det går tillbaka till kunden. Vi lämnar samma garantier på återtillverkade lager som på nya, berättar Johan Wiksfors.

Johan Wiksfors och Fredrik Lyckesvärd som är affärsområdeschef hos Stena Recycling berättade sedan om samarbetet med Ovako som tillverkar stålet till lagren. Denna trio av företag återvinner produktionsskrot till nytt lagerstål – cirkulärt.

Allt skrot och allt metallspill från SKF tas omhand av Stena. Metallerna identifieras med laser och röntgen. Återvinningsråvaran transporteras till Ovakos ljusbågsugnar i Hofors och sedan valsas de och blir till högkvalitativa specialstål. Skrot och stål är fantastiska råvaror, som kan återvinnas hur många gånger som helst. Ovako har Europas lägsta klimatavtryck bland stålverk. I slutänden blir stålet till nya lager och lagerhus hos SKF. I företagets Göteborgsfabrik tillverkas mer än 1 miljon lager per år. Enbart grön energi används i processerna.

– Det är viktigt att föra ut och berätta om och förstå betydelsen av underhåll. Med driftsäkerhet kommer ökad lönsamhet, säger Maria Stockefors, vd för Svenskt Underhåll.

– Tidigare har vi varit mer en extern aktör som hämtat skrot utanför industriområdena, säger Fredrik Lyckesvärd. Nu måste vi känna industrierna och deras processer bättre; inte minst ha kontroll över stålskrotets kemiska sammansättning. Vi tar förstås vara på skrot och andra restprodukter även från andra företag.

Effektivare beslut med trådlösa givare och Multiviz

Vi fick oss till livs bra exempel på hur stora mängder data kan samlas in och behandlas för ett mer effektivt prediktivt underhåll. Detta tillämpas i Södra Cells tre massafabriker.

För presentationen svarade David Svahn, dataingenjör vibration och CAT3-certifierad hos Södra Cell, samt Stefan Lagerkvist, som är COO och medgrundare till Viking Analytics, det företag som har utvecklat Multiviz.

För vibrationsanalyser genomför Södra ett generationsskifte där ronderingar med handinstrument ersätts med trådlösa sensorer. Hittills har cirka 3 000 installerats och det hela planeras klart till 2027–28. (Samtidigt pågår ett parallellt program för on-line-övervakning av de mest kritiska maskinerna.) >>

Utmaningarna idag för Södras två vibrationsingenjörer är att cirka 1100 larm ska hanteras varje vecka. Dessutom är man extremt beroende av bra larmgränser. Dessa sätts med ”magkänsla” och måste ofta uppdateras. Det finns hjälpmedel i form av bland annat mätvärdesfiltrering, men de stödjer inte fullt ut, besluten blir lättare men inte effektivare.

Mängden data ökar och larmhanteringen är resurskrävande. Dessutom brister det i information om maskiner, lagerdetaljer, rotationshastigheter med mera. Det nya verktyget Multiviz bidrar till lösning på detta. Verktyget kan analysera data från tusentals maskiner av alla maskintyper och några manuella larmgränser behövs inte. Multiviz gör automatiskt en prioritering av maskinerna för experten.

Med denna AI-assisterade analys hoppas man bland annat detektera avvikelser tidigare. Samtidigt är det viktigt att hitta rätt sorts maskinavvikelser, inte sådana som enbart beror på processförändringar.

Hittills har 5 procent av de trådlösa sensorerna kopplats till Multiviz. Resultatet är 2–3 färre timmar med manuell analys per vecka. Tänker man sig Multiviz för samtliga givare blir det en stor besparing.

David Svahn visade ett konkret exempel med en trådlös givare på en rivarskruv till en tvättpress. Skruven drivs med elmotor och rem. Multiviz indikerade avvikelse och misstanken riktades mot remmen. Handhållen mätning och okulär inspektion bekräftade misstanken, så remmen byttes vid

nästa avdelningsstopp. Akut ingrepp kunde undvikas. Efter bytet observerades en avsevärd förbättring, vilket visades både i Multiviz och i Condmaster (fabrikat SPM) som är Södras traditionella verktyg.

Dessutom måste poängteras att Södra Cell utför beräkning på vilka kostnadsbesparingar som hittills har gjorts tack vare de trådlösa givarna och Multiviz. Beräkningarna bekräftar den tes som Svenskt Underhåll arbetar för, nämligen att bra underhåll höjer lönsamheten.

Cybersäkerhet i produktionsmiljön

Hackerattacker och andra hot innebär risker för produktionen. Det är viktigt att förstå skillnader i system för IT (Informational Technology) och OT (Operational Technology) för att ha en effektiv cybersäkerhet. Det är i den senare som produktion och interaktion med fysiska processer sker, och där vi tjänar våra pengar. I OT finns våra SCADA-system med all HMI.

Hanna Rissler som är Solution Specialist hos Sectra berättade hur vi kan skydda produktionsresurserna – Operational Technology.

Inte minst hackerattacken mot kritisk infrastruktur i Danmark 2023 visade hur viktigt det är att ha koll på enheter i sitt nätverk och att inte skjuta upp uppdateringar av dem om det finns risk för en väg in i näten. Det påvisar också att vi behöver ha en arkitektur som är försvarbar, det behövs mer än en enskild brandvägg som skydd mellan internet och produktionen.

Varje öppning till internet innebär risker, och vi behöver därför vara medvetna om dem

och hantera eller mitigera dem när vi förändrar våra nät för att främja digitaliseringen och öka vår effektivitet. En fabrik bör absolut inte koppla in internet rakt av i produktionen, det krävs att åtgärder används för att göra en sådan uppkoppling säker. Det innebär också risker att släppa in leverantörer och entreprenörer med deras egna system, något som många fabriker har problem med.

Hanna Rissler presenterade 5 kritiska kontroller för OT-säkerhet som det amerikanska institutet SANS har tagit fram:

• ICS Incident respons plan

• Försvarbar arkitektur

• ICS nätverksövervakning och monitorering

• Säker fjärråtkomst

• Riskbaserad sårbarhetshantering

För många som är verksamma i produktion och underhåll finns således en hemläxa att göra.

– Exempelvis den första punkten handlar om att ni måste ha en specifik OT incidenthanteringsplan, baserad på realistiska scenarios. Dessutom behöver ni testa planerna, åtminstone i en table top-övning, där ni kan identifiera behov för att hantera sådana scenarios.

Detta betonade Hanna Rissler, från Sectra Communications, ett företag som bland annat hjälper till med nätverksövervakning och säkerhetslösningar för OT.

Hon avslutade föredraget med att lyfta att det är viktigt att förstå förutsättningarna och arbetet i den egna organisationen. Förtydliga vem som har ansvaret så att det inte faller mellan stolarna i organisationen, men alla har ett ansvar och är en del av cyberförsvaret!

Multiviz kan analysera data från tusentals maskiner av alla maskintyper. Några manuella larmgränser behövs inte.

David Svahn som är dataingenjör vibration och CAT3-certifierad hos Södra Cell berättade om företagets vidgade användning av vibrationsanalys.

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar

Helhetsansvaret.

Rådgivningen.

100 ÅR AV ROSTFRITT STÅL I AVESTA

– återvinner 320 000 ton skrot per år, motsvarande 43 Eiffeltorn

Outokumpu firar i år 100 år av rostfri ståltillverkning vid företagets anläggning i Avesta, Sverige. Detta markerar ett sekel av innovation, hållbarhet och utveckling av stålindustrin. I dag återvinner anläggningen i Avesta cirka 320 000 ton skrot per år, vilket motsvarar vikten av över 43 Eiffeltorn. Genom att fokusera på återvinning som en central del av verksamheten har Outokumpu i Avesta kontinuerligt minskat sitt koldioxidavtryck, samtidigt som man upprätthåller de höga kvalitetskrav som ställs av industrin.

AVESTA BÖRJADE producera rostfritt stål 1924 och har sedan dess vuxit från att producera 93 ton årligen till en nuvarande produktionskapacitet på 500 000 ton per år.

Under 2023 återvann Outokumpu cirka 320 000 ton metaller vid anläggningen i Avesta, från omkring 250 olika källor, inklusive skrot, primära råvaror och förnödenheter som kalk, dolomit och fluss.

Dessa blandas noggrant för att uppnå önskad sammansättning för avancerade material och bidrar starkt till omställningen mot produktion med lågt koldioxidavtryck.

Genom att långsiktigt och målmedvetet optimera användningen av skrot har Outokumpu globalt uppnått en rekordhög andel återvunnet material på 95 procent i sin produktion, vilket minskar beroendet av nya primära råvaror avsevärt.

Outokumpu driver den gröna omställningen genom att erbjuda hållbart rostfritt stål med upp till 75 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med det globala branschgenomsnittet*.

Under 2023 bidrog Outokumpus produkter till att minska kundernas utsläpp med 12 miljoner ton globalt, jämfört med det globala genomsnittet för rostfritt stål.

Genom att långsiktigt och målmedvetet optimera användningen av skrot har Outokumpu globalt uppnått en rekordhög andel återvunnet material på 95 procent i sin produktion, vilket minskar beroendet

av nya primära råvaror avsevärt.

Denna metod sänker inte bara kostnader utan minskar även CO2-utsläppen, vilket ytterligare betonar anläggningens starka fokus på hållbarhet.

– Vi är stolta över att fira 100 år av rostfritt stål och innovation tillsammans med våra kunder och medarbetare. Denna milstolpe speglar vårt engagemang för att vara en global ledare inom avancerade material och för att utveckla hållbara lösningar för våra kunder. När vi nu blickar framåt ser vi med spänning på de kommande 100 åren i Avesta, där vi fortsätter att fokusera

på avancerade material som ska möta de ständigt föränderliga kraven inom industrin, säger Christian Dufhaus, platschef på Outokumpu Avesta.

Med 750 anställda känns Avesta som en nära och familjär arbetsplats där alla är engagerade i hållbarhetsarbetet.

Anläggningen använder sig av avancerade återvinningsprocesser, inklusive hydrometallurgiska tekniker som extraherar metaller från damm och slagg. Dessa processer minimerar avfall och minskar behovet av deponering.

Lågt koldioxidavtryck

Genom att använda fossilfri el från den nordiska marknaden visar Avesta att hög produktionsstandard och hållbarhet kan gå hand i hand.

Avestas ‘Low Slab Cost’-initiativ har sparat 116 000 ton CO2 genom att använda mindre utsläppsintensiva råvaror och fokusera på att använda ren energi som ett alternativ till kemisk energi från primära råvaror vid smältning.

Anläggningen använder också krom från sin egen gruva i Kemi, Finland, vilket ytterligare minskar koldioxidavtrycket.

– Efter ett sekel av rostfri ståltillverkning

i Avesta ser vi fram emot de kommande 100 åren av innovation och hållbarhet. När Outokumpu nu blickar mot framtiden, förblir hjärtat av Avestas uppdrag ett engagemang för ren energi och återvinning, avslutar Dufhaus.

*) Outokumpus koldioxidutsläpp från rostfritt stål (2023): 1,52 kg CO₂e per kg rostfritt stål. Globalt genomsnitt för koldioxidutsläpp (2023): 7 kg CO₂e per kg rostfritt stål. (Outokumpus beräkning baserat på data från CRU, worldstainless och Kobolde & Partners AB).

Christian Dufhaus, platschef på Outokumpu i Avesta. Här på Råvarugården.

Fogmakers produkter originalmonteras för det allra mesta vid fabrik i fordon och maskiner.

FOGMAKERS BRANDSKYDD

räddar liv och fordon med dimma utan PFAS

Växjöbolaget Fogmaker International säljer brandskyddssystem till tunga fordon och maskiner i 60 länder över hela världen med hjälp av lokala partners, men har på kort tid startat två egna försäljningskontor. Ett i Finland och ett i Brasilien. Expansion planeras på båda marknaderna.

DET FINSKA BOLAGET etablerades i slutet av 2023 och det brasilianska tillkom våren 2024.

– Det är inget självändamål att ha egna försäljningsbolag, men ibland behövs lokal närvaro. I övrigt satsar vi främst på att arbeta med skickliga partners och distributörer på

NORDISKA

plats på respektive marknad, säger Maria Sadowski, marknadskommunikatör på Fogmaker International.

Allt började 1995 med att rallyföraren Kennerth Samuelsson ville ha brandsläckningssystem som fungerade även om rallybilen hade vält och låg på taket. Så

fungerade nämligen inte vanliga automatiska brandsläckare. Efter mycket utvecklingsarbete uppfann han en brandsläckare, där släckvätskan aktiverades av en liten del innehållande komprimerad kvävgas som med hjälp av en dysa gav kraftig sprayeffekt. En droppe släckvätska gav 8 000 små droppar

och åstadkom den vätskedimma som med ett engelskt ord bildar företagets namn.

– Man kan säga att vätskan lägger sig över brandhärden och utrymmet som en brandfilt, förklarar Maria Sadowski.

Fogmaker International har huvudkontor, utvecklingsavdelning och egen produktion i Växjö och säljer för 450 miljoner kronor per år. Exporten svarar för 90 procent av försäljningen. Sedan 2022 ingår Fogmaker International AB som dotterbolag i Dacke Industri. Det bolaget har som övergripande affärsmodell att investera långsiktigt i företag med egna produkter, starkt tekniskt kunnande, designförmåga och kvalitetsprestanda. Dacke Industri är i sin tur en del av det familjeägda investmentbolaget Nordstjernan.

Lång rad av branscher

Fogmakers brandskyddssystem har fokus på motorutrymmen samt andra slutna och trånga utrymmen med hjälp av vattenbaserad dimma under högt tryck. Kundbasen är bred och produkterna används till fordon och maskiner inom affärssegmenten buss, bygg och anläggning, gruva och tunnel, materialhantering som containerverksamhet, skogsbruk, lastbil, jord- och skogsbruk, flygplats och tunga fordon.

Bygg-, anläggnings- och entreprenadmaskiner innehåller stora mängder bränsle och hydrauloljor och arbetar ofta i brandfarliga miljöer. Bränder på flygplatser kan få förödande konsekvenser. Så är fallet även i gruvor, tunnlar och jordbruk. Möjligheten att släcka motorbränder i skogsbruk handlar mycket om förarens förmåga att hantera situationen. Men Fogmakers brandskyddssystem kväver med automatik eld snabbt, kyler ner och minskar risken för återantändning.

– Vi är marknadsledande på brandsläckning för bussar i Europa, berättar Maria Sadowski.

En brand i en bussmotor eller slutet utrymme kan bli förödande för både förare och passagerare. En närliggande problematik gäller dagens allt fler elfordon, där det förstås finns fortsatta risker trots att de inte innehåller eldfängda vätskebränslen. Men Maria Sadowski betonar:

– Många människor är oroliga för vad som händer om batterier i fordon börjar brinna. Faktum är att det är sällan som själva batteriet i ett elfordon börjar brinna. 60 procent av bränder i elfordon når inte ens batterierna.

Installation av eldkvävningssystem (FSS) som Fogmakers bidrar kraftfullt till brandsäkerheten även i elfordon.

Det finns fler än 300 000 Fogmakersystem installerade runt om i världen.

Fogmakers brandsläckare säljs i 60 olika länder.

Fogmakers produkter originalmonteras för det allra mesta vid fabrik i fordon och maskiner. Det avser inte personbils- eller eftermarknad. Det förekommer eftermontering inom vissa sektorer, men då är det mycket fokus på riskanalyser för varje enskilt fordon så att utrustningen blir korrekt och säkert monterad.

Installation och underhåll förbehålls personer som genomgått Fogmakers utbildning och som är certifierade.

Stort fokus läggs vid miljövänliga produkter och – med hänvisning till en aktuell problematik och debatt – Fogmakers

brandsläckningsutrustning är numera fri från PFAS-substanser. Förra året släppte företaget den revolutionerande nya släckvätskan Eco 1, som till hundra procent är PFAS-fri och som klarar brandtester med samma volymer som tidigare vätskor.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS I SAMARBETE MED FOGMAKER

Demonstrationsanläggning för kritiska mineral. Den planerade framtida industriparken i Luleå. Bild: LKAB

LKAB tar nästa steg i sin satsning på

KRITISKA MINERAL

LKAB:s styrelse har fattat ett investeringsbeslut om att etablera ett forsknings- och utvecklingscenter och en demonstrationsanläggning för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Investeringen på cirka 800 miljoner kronor markerar ett viktigt steg i LKAB:s pågående omställning och satsning på utvinning av kritiska mineral.

– DETTA ÄR EN VIKTIG milstolpe för LKAB i vår ambition att bredda vår affär med kritiska mineral. Investeringsbeslutet bygger vidare på vårt stegvisa tillvägagångssätt i genomförandet av vår omställning, där vi fattar välgrundade beslut längs vägen. Demonstrationsanläggningen kommer att ge oss förädlingskapacitet i mindre skala, samtidigt som den tillför viktiga insikter inför kommande investeringar. Beslutet tar oss ytterligare ett steg närmare att kunna öka Europas självförsörjning av kritiska mineral som är avgörande för elektrifiering och klimatomställning, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Demonstrationsanläggningen planeras vara i drift i slutet av 2026 och kommer att vidareutveckla processen för att använda materialflöden från LKAB:s järnmalmsproduktion i Gällivare, resurser som hittills lagts på hög som gruvavfall.

I anläggningen kommer LKAB att kunna säkerställa processen för att i framtiden kunna producera och förse marknaden med tre produkter: fosfor, som används i mineralgödsel, sällsynta jordartsmetaller för elbilar, vindkraftverk, försvarsindustrin och elektronik, samt rent gips.

Dessutom kommer anläggningen att fungera som ett forskningsoch utvecklingscenter, vilket ger möjlighet att testa och utforska framtida potentiella källor för förädling av mineral. Detta blir en nyckel i arbetet framåt med att få fram underlag och fatta nödvändiga beslut för den planerade uppskalningen av produktionen och etableringen av en fullskalig industripark i Luleå.

– Framför allt är anläggningen ett viktigt steg för att verifiera vår metod att utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor från det som idag ses som gruvavfall. Genom att utvinna kritiska mineral så använder vi mer av det material som vi redan bryter. Detta skulle kunna ha stor bäring för vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor. På så sätt blir vi bättre rustade i våra planer att skala upp produktionen, både vad gäller vår järnmalmsproduktion och för att kunna leverera dessa viktiga och kritiska mineral till den europeiska marknaden, säger Jan Moström.

I slutet av 2023 uppgick LKAB:s mineraltillgångar av REE-oxider (Rare Earth Oxides) i den nya fyndigheten i Kiruna till cirka 1,7 miljoner ton in situ, vilket gör den till en av Europas största

Vi håller undan vatten, både över och under mark!

fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller. Fyndigheten är i grunden en järnmalmsfyndighet med höga halter av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Investeringen i forsknings- och utvecklingscentret i anläggningen möjliggör fortsatt vidareutveckling av tekniken för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller även från denna och andra potentiella mineraliseringar.

– Eftersom processerna skiljer sig en del beroende på vilken källa vi använder så behöver vi fokusera på forskning och utveckling. Det innebär att investeringen inte bara har ett demonstrationssyfte, utan även möjliggör kontinuerlig forskning inom sällsynta jordartsmetaller, fosfor och andra mineral som vi vill bearbeta. Därmed kan vi fortsätta utforska den stora expansionspotential vi ser i en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller. Det är ett avgörande steg för att kunna fatta de beslut som krävs för att möjliggöra en uppskalning för produktionen av kritiska mineral, säger Darren Wilson, Direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Bakgrund

LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken och fullskaliga anläggningen i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetallsoxider, fosforsyra för produktion av mineralgödsel till jordbruket och gips. Allt genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen i Gällivare som idag inte tas till vara och blir till avfall.

EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller.

• Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och Europa är till 90 procent beroende av import.

• Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan.

Experter på kameror för industri/processapplikationer/varma miljöer

Jan Moström, vd och koncernchef LKAB. Bild: Fredric Alm

LKAB OCH STATKRAFT

fördjupar samarbete för landbaserad vindkraft

LKAB och Statkraft har tecknat en avsiktsförklaring om framtida elleveranser från det planerade vindkraftsprojektet Hästliden i Piteå kommun. Överenskommelsen innebär en fördjupning av samarbetet som inleddes för ett år sedan i syfte att utreda möjligheterna för ny elproduktion i Norrbotten.

ELPRODUKTIONEN förväntas kunna uppgå till 2,2 TWh/år, vilket motsvarar cirka 20 procent av den befintliga elanvändningen i elprisområde 1.

– Vi har fördjupat vårt samarbete och tittar nu på framtida elleveranser till LKAB bland annat från Statkrafts projekt i Piteå. Den stegvisa omställning som vi planerar kräver ny fossilfri elproduktion. Därför är vi beroende av att Statkraft och andra energibolag får tillstånd att genomföra projekt som kan ge el till konkurrenskraftiga villkor, säger Stefan Savonen, energichef på LKAB.

Tillståndsansökan för Hästliden ligger sedan cirka ett år tillbaka för prövning hos regeringen, efter att både Statkraft och Piteå kommun begärt att tillåtligheten prövas. Sedan tidigare har Statkraft lagakraftvunnet tillstånd att bygga vindkraftverk med max 200 meters höjd, och 105 vindkraftverk har planerats att uppföras inom ramen för det tillståndet. Men med anledning av begräns-

ningar i tillståndstiden och att den senaste tekniken inte kunde nyttjas i sammanhanget bestämde sig Statkraft för att söka ett nytt tillstånd som möjliggör användning av färre anläggningar på upp till 300 meters höjd.

– Det medför att vi kommer att kunna nyttja den senaste tekniken i val av turbiner och att de totala produktionskostnaderna för Hästliden kan sänkas med upp till 25 procent per producerad kilowattimme jämfört med ursprungsplanen, vilket i sin tur ger lägre elpris. Dessutom blir miljöpåverkan mindre. Planerna har stort stöd från kommunen och lokala intressenter och nu återstår att hitta lösningar för samexistens med försvarsintresset, säger Jakob Norström, Sverigechef på Statkraft.

I området finns redan idag mer än 500 installerade vindkraftverk i drift, inklusive ett delprojekt som erhållit tillstånd med totalhöjder på upp till 250 meters höjd. – Vi hoppas att regeringen ser de många

I området finns redan idag mer än 500 installerade vindkraftverk i drift, inklusive ett delprojekt som erhållit tillstånd med totalhöjder på upp till 250 meters höjd. Bild: LKAB

Jakob Norström, Sverigechef på Statkraft. Bild: LKAB

fördelarna med Hästliden, och i ljuset av att det finns en tydlig efterfrågan på den kraft som anläggningen kan producera, beslutar om att ge tillstånd till uppförandet av projektet. Vid ett snart positivt besked kan parken stå driftklar 2029, fortsätter Jakob Norström.

JOB GROUP FILTRERAR

för

en lång rad av branscher

JOB Group utvecklar morgondagens högpresterande filtersystem och filtermedia och levererar kompletta reningsanläggningar till en lång rad branscher. Stoftavskiljning, rökgasrening och våtfiltrering står i fokus.

– VI ÄR NYFIKNA på våra kunders processer, vi är noga med våra funktionsleveranser och vi är kunniga tack vare vår långa erfarenhet inom vårt gebit, säger Tobias Lindberg, teknisk direktör vid JOB Group, IndustriTextil JOB AB.

Målsättningen är funktionsleveranser av filtermedia och reningsanläggningar, från utsugspunkt till ren luft ut ur skorstenen.

JOB Group är Skandinaviens ledande leverantör av kompletta anläggningar och arbetar med en lång rad branscher; Mining and minerals, Water purification, Chemical industry, Steel and foundries, Pulp and paper industry, Energy production, Food and drug, Battery, Recycling/Renewable materials, Safety samt Automotive, space and aircraft.

– Centralt för vår verksamhet är vårt bidrag till den gröna omställningen. Batteriproduktion är en stor del där vi till exempel levererat kompletta anläggningar inom stoftavskiljning och våtfiltrering till Northvolts båda anläggningar i Sverige. Det är extremt höga krav, både när det gäller inre miljö och produkternas beskaffenhet. Pågående

arbetar vi också med Keliber-projektet, litiumgruvan i Finland, där vi levererar all filterutrustning.

– Gruvindustrin är en viktig sektor och där levererar vi till alla de större gruvföretagen, Boliden, LKAB med flera.

JOB Group är en av få ingenjörs- och textilföretag i Europa som har hela produktionskedjan inhouse, från fiber till färdig produkt eller komplett reningsanläggning.

– Vi är duktiga på att sätta oss in i våra kunders unika processer och skräddarsyr våra leveranser utifrån det. Det gäller både helt nya anläggningar och ombyggnad i befintliga. Alla anläggningar är unika och alla våra produkter är skräddarsydda för varje kund och process. Det gäller även reservdelar och filtermaterial. Vi lägger många ingenjörstimmar på varje projekt.

JOB Group arbetar med både ad- och absorbtion av skadliga gaskomponenter i rökgas, men också våtskrubbrar och

avskiljning av exempelvis ammoniak. – Vi kombinerar olika tekniker för bästa möjliga funktion hos vår kund.

JOB Group startades 1963 av Jan-Olof Bornefalk och det är fortfarande ett familjeföretag. Verksamheten bedrivs med utgångspunkt från Marks kommun i åtta olika bolag över hela världen och med egen tillverkning i Sverige, Finland, Estland, Spanien och England. Produkterna finns inom stoftavskiljning, rökgasrening och avvattningsutrustning för våtfiltrering.

Omsättningen uppgår till cirka 500 miljoner kronor, varav 150 miljoner kommer från leverans av cirka 100 anläggningar/år och resten från service och reservdelar.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS

Tobias Lindberg är teknisk direktör vid JOB Group.

Samarbete kring FOSSILFRI GRUVDRIFT

Boliden och Komatsu har under flera år samarbetat kring elektrifiering och automatisering av gruvtruckar i Aitik. Nu fördjupas samarbetet ytterligare med en världspremiär av en gruvtruck möjlig att konvertera till batteriteknik.

I AITIK HAR, separat från detta samarbete, elektrifierade trolleysystem implementerats med syfte att reducera dieselförbrukning och 17 gruvtruckar har konverterats till självkörning i ett autonomt transportsystem.

I samband med världens största mässa för gruvutrustning, MINEXPO i Las Vegas, presenterade Boliden och Komatsu nästa steg i utvecklingen mot fossilfri gruvdrift.

Som den första verksamheten i världen kommer en gruvtruck från Komatsu, med möjlighet att konvertera till batteridrift, att introduceras i Aitik. Detta till följd av ett samarbetsprojekt där gruvtrucken testas i produktionsmiljö med syfte att utveckla

teknik och implementationsmöjligheter ytterligare.

– Vi har tagit och fortsätter att ta viktiga steg i utvecklingen mot en gruvverksamhet med hög produktivitet i kombination med låg klimatpåverkan. Jag blir oerhört stolt över att vi fortsatt ligger långt fram i den utvecklingen och därigenom är en global förebild i branschen, säger Stefan Romedahl, President, Business Area Mines.

Gruvtrucken som nu presenterats av Komatsu heter Power Agnostic 930E och som namnet antyder kan den konverteras från diesel till olika typer av fossilfria kraftkällor.

BOLIDEN Q3 2024:

Hög produktion, starkare resultat

– Vår gruvproduktion under kvartalet har varit bra. I likhet med föregående kvartal så ser vi en mycket god produktion i våra finska smältverk, säger Mikael Staffas, vd och koncernchef.

Finansiell utveckling

• Försäljningsintäkter: 22 193 (19 396) MSEK

• Rörelseresultat: 3 165 (1 912) MSEK

• Rörelseresultat exkl. PIR*: 2 999 (1 940) MSEK

• Fritt kassaflöde: -495 (-1 200) MSEK

• Resultat per aktie: 8,34 (4,96) SEK

*Process Inventory Revaluation = omvärdering av processlager

Viktiga händelser

• Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager uppgick till 2 999 (1 940) MSEK

• Fritt kassaflöde var -495 (-1 200) MSEK

• Förbättrade priser och villkor

• Förbättrad produktion inom både Gruvor och Smältverk

• Rekordhög anrikad volym i Garpenberg

• Expansionsprojekten i Bolidenområdet och Odda samt dammprojektet i Aitik närmar sig slutfasen

• Byggandet av ett nytt elektrolysverk i Rönnskär samt paste- och avvattningsanläggningarna i Bolidenområdet går enligt plan

• Förberedelserna pågår för att återuppta gruvproduktionen i Tara

Stefan Romedahl, President, Business Area Mines.

Mikael Staffas, vd och koncernchef. Bild: Boliden

FORSKNING OM ROBOTNAVIGERING

genom samarbeten med gruvindustrin

Hur kan självgående robotar fatta snabba beslut och navigera i oförutsägbara miljöer? Det har Björn Lindqvist studerat i sin avhandling. Forskning har både en stor teoretisk betydelse och potential att rädda liv i en framtid då robotar själva kan navigera i farliga området. Nu får forskningen Vattenfalls pris för bästa avhandling 2024.

I SIN PRISBELÖNTA avhandling har Björn Lindqvist fördjupat sig i området reaktiv navigering för autonoma robotar. Arbetet fokuserar på hur robotar i realtid kan använda sensordata för att fatta snabba beslut om säkra och effektiva navigeringsstrategier, även i komplexa och dynamiska miljöer.

– Jag tittade på tre olika navigeringsfrågor, snabb hindersundvikning av rörliga hinder, koordination och säkerhet i multirobotsystem, och metoder för att robotar ska kunna utforska och kartlägga tidigare okända områden, säger Björn Lindqvist, biträdande universitetslektor i robotik och artificiell intelligens.

Under doktorandtiden utvecklade Björn Lindqvist nya metoder för robotnavigering,

men framhåller att det största bidraget, både för sin egen forskning och för hela forskningsgruppen, var den experimentella testningen av algoritmer i verkliga miljöer. Ett särskilt fokus lades på att tillämpa forskningen i utmanande fältmiljöer, bland annat i underjordsgruvor genom samarbeten med gruvindustrin.

Forskningsarbetet är inte bara teoretiskt betydelsefullt, det har även stor samhällsnytta. Autonoma robotar kan spela en avgörande roll vid framtida krishantering, som vid jordbävningar, tunnelbränder eller andra katastrofer där det är för farligt att skicka in människor direkt.

– Autonoma robotar kan utforska farliga

områden och ge kritisk information till räddningsteam innan de går in. Det här är exakt det vår grupps forskning handlar om – att utveckla robotar som kan navigera självständigt och säkert i sådana situationer och rädda liv, säger Björn Lindqvist.

– Björn Lindqvist arbete är inte bara banbrytande inom området. Det kommer även att spela en viktig roll för industrier och verksamheter som arbetar i farliga miljöer där den här typen av farkoster inte bara levererar bra och tillförlitlig data utan även gör det möjligt att förbättra och säkra arbetsmiljön. Vi är väldigt stolta över att få dela ut det här priset till Björn för bästa avhandling, säger Tord Eriksson, vd, Vattenfall Vattenkraft.

Björn Lindqvist i forskargruppens underjordslabb i Mjölkuddsberget.

Bild: Jakub Haluska

AFRY ansluter till

INDUSTRIKRAFT

Industrikraft är ett nytt bolag som bildades före sommaren på initiativ av Alfa Laval, Boliden, SKF, Stora Enso och Volvokoncernen, för att stödja utbyggnaden av den svenska elförsörjningen. Idag ansluter AFRY som likvärdig aktieägare, tillsammans med en rad andra bolag.

SYFTET MED Industrikraft är att skapa en plattform för svensk industri att konstruktivt bidra med sina perspektiv och kunnande i energifrågor i dialog med staten och energibolag. Idag ansluter AFRY som ny delägare, tillsammans med ABB, Alleima, Billerud, Epiroc, Hitachi Energy, Höganäs, SAAB, SSAB, Södra, Vectura och Volvo Cars, alla likvärdiga aktieägare.

– Industrikraft är ett viktigt initiativ som drivs av aktörer som är djupt involverade i den industriella omställningen som krävs för att Sverige ska kunna nå klimatmålen. AFRY har djupgående insikter och kompetens inom energifrågor och vi ser fram emot att tillsammans med de andra bolagen hitta lösningar för att stödja utbyggnaden av den svenska elförsörjningen som i sin tur är avgörande för den gröna industriella omställningen,

säger Henrik Tegnér, strategi- och hållbarhetschef på AFRY.

Parallellt med att de nya bolagen ansluter så tillförs Industrikraft dessutom särskild expertis och erfarenhet genom samarbete med Robert Andrén, tills nyligen generaldirektör för Energimyndigheten.

– Genom i nuläget 17 delägare får samtliga industrisektorer en god representation i Industrikraft och vi blir en tydligare part i fortsatta dialoger om hur det svenska energisystemet bör finansieras, säkras och byggas ut. Industrikrafts position kommer ta sin utgångspunkt i en energisystemanalys som Robert Andrén med sin djupa expertis håller ihop. Den analysen blir inte minst viktig i kontexten kring investeringar i kärnkraft, kommenterar Tom Erixon, ordförande i Industrikraft.

Henrik Tegnér, strategi- och hållbarhetschef på AFRY. Bild: AFRY

Företagen bakom Industrikraft anser att samtliga fossilfria energikällor behövs och alla är djupt involverade i den industriella omställningen som krävs för att Sverige ska kunna nå klimatmålen. Elektrifieringen är en avgörande komponent i den processen och tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en avgörande fråga för svensk industris konkurrenskraft.

Bild: Boliden

VATTENKRAFT

– FÖRNYBAR OCH FOSSILFRI ENERGI

EN SPECIAL FRÅN NORDISKA PROJEKT

MILJARDINVESTERINGAR

planeras inom vattenkraften

SMÅSKALIG ELBEREDSKAP

nödvändig i händelse av krig

HAMMARFORSEN SÖDRA

sist ut i kraftverksupprustning

RENGÅRDS NYA TURBIN

ökar Skellefteälvens reglerförmåga

ADVOKATBOLAG VÄGLEDER

kraftverksägare kring de nya miljövillkoren

Omprövningarna för moderna miljövillkor inom vattenkraften har blivit betydligt svårare än vad politikerna trott och kommer att leda till minskad produktion av reglerbar elkraft.

ADVOKATBOLAGET Sjutton34 har specialiserat sig på den här processen och bistår kraftverksägare med juridiken kopplad till omprövningen.

– Det är helt enkelt väldigt komplext, säger Viktor Falkenström, advokat och partner i advokatbolaget Sjutton34. Det finns en stor utmaning i att jämka mellan å ena sidan kraven på att producenterna ska genomföra miljöanpassningar vid sina anläggningar och å andra sidan landets behov av mer reglerbar kraft.

– Det paradoxala är att vi behöver mer reglerbar kraft samtidigt som de åtgärder som här krävs kommer att bidra till en minskad produktion. Man kommer att tvingas avleda vatten som skulle kunna användas för kraftproduktion för miljöanpassningarna och detta är inte en enkel ekvation på alla platser. Vidden av problematiken och hur svåra avvägningarna faktiskt är verkar många ha underskattat, inte minst från politikens sida.

Omprövningarna handlar om nya regler som medför att alla landets cirka 2100 vattenkraftverk ska förses med nya moderna villkor för den fortsatta driften. Detta görs i enlighet med den så kallade nationella planen och medför att alla landets kraftverk ska inkomma med sina ansökningar till domstolarna vid en tidpunkt som varierar beroende på så kallad prövningsgrupp.

Omprövningarna är till stor del mycket speciella processer som innehåller en rad moment som saknar motstycke vid andra typer av prövningar enligt miljöbalken. Ofta är de mycket komplexa i de frågeställningar som ska hanteras.

– Vi på Sjutton34 har ända sedan omprövningarna först initierades företrätt kraftverksägare i mål som gäller omprövning och har därför kommit att bygga upp en betydande erfarenhet av dessa typer av ärenden, säger Viktor Falkenström.

De ändringar i lag och förordning som möjliggör omprövningarna för moderna miljövillkor trädde i kraft den första januari 2019. Arbetet har gått betydligt trögare och varit väsentligt svårare än vad många utgått från. Hittills har endast ett tiotal domar avkunnats. Framöver kommer även större vattendrag med fler och större kraftverk att inkomma med sina ansökningar om omprövning.

Tanken från politiskt håll är att omprövningarna ska ta cirka 20 år i anspråk men den tidplanen menar Viktor Falkenström är behäftad med osäkerhet, det är högst troligt att omprövningarna kommer att pågå längre än så. Men politikens besked är att om kraftverksägarna ska få fortsätta producera el i sina turbiner, så ska de också leva upp till nya krav som de moderna miljövillkoren omfattar. På många platser betyder det en fråga om att skapa lösningar som medför fria

Viktor Falkenström är advokat och partner i Advokatbolaget Sjutton34.

vandringsvägar för arter som rör sig i vattendragen, såsom fisk och ål.

Advokatbolaget Sjutton34 har stor erfarenhet och kunskap gällande vattenverksamheter i vid bemärkelse och anlitas löpande för komplexa frågeställningar kring frågor som vattenuttag, vattenregleringar, vattenkraftverk med mera. Även frågor som gäller förorenad mark, dispenser och miljöskadestånd ingår i de ärenden som byrån har kompetens att hantera.

Advokatbolaget Sjutton34 har hämtat sitt namn från den första fullständiga lagrevisionen som var gemensam för hela Sverige – 1734 års lag – och som ersatte de tidigare landskapslagarna.

MILJARDINVESTERINGAR planeras

inom vattenkraften

Statliga Vattenfall arbetar med planer på miljardinvesteringar och ny vattenkraft i storleksordningen drygt 700 MW. Det är nästan lika mycket effekt som bolagets största befintliga kraftverk Harsprånget representerar.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

I MEDIA OCH offentlig debatt talas det sällan om vattenkraftens ställning och möjligheter när framtidens energislag avhandlas. Detta trots att vattenkraften dels är största enskilda källan för elproduktion i Sverige med fortsatt stor potential och därtill är en av de reglerbara kraftkällorna som behövs för att möjliggöra utökad väderberoende elproduktion.

Snarare talas det om begränsningar av energislaget för att minska dess påverkan på djur och natur. Men runtom i vattenkraftsbranschen sjuder det av ambitioner, planer och faktiska investeringar. Och då inte bara i form av renoveringar utan också om viss ökad effekt .

Bara i projekt som vi tar upp i just detta nummer av Nordiska Projekt pågår eller planeras investeringar för ett par miljarder kronor.

För att lyfta några exempel kan nämnas

Vattenfalls planer på ny vattenkraft och ny effekt, för första gången på mer än ett decennium. Inte genom att exploatera nya älvar, men väl genom att effektivisera befintliga anläggningar.

Tidigare har Vattenfall presenterat potentiella miljardinvesteringar för byggstart från 2026 och in på 2030-talet som sammantaget beräknats kunna tillföra 720 MW, att jämföra med effekten 818 MW i bolagets största vattenkraftstation Harsprånget.

En ombyggnad av Juktans kraftstation i anslutning till Umeälven i Västerbotten är en möjlighet som Vattenfall ser. Ett pumpkraftverk byggdes här under 1970-talet. 1996 byggdes verket om till vanligt vattenkraftverk och nu utreds för ett återställande till pumpkraftverk igen. Med sina 315 MW kan Juktan bli Sveriges största pumpkraftverk, ett slags storskaligt batteri. Ett investeringsbeslut är tänkt till 2027 för drifttagning 2032. Ombyggnaden väntas

omfatta bland annat ny turbin, generator och transformator. Förprojektering pågår.

Utöver Juktan har Vattenfall pågående expansionsprojekt för vattenkraft vid bland annat Harsprånget, Messaure och Porjus.

I Porjus i Stora Lule älv planeras för ökat vattenflöde och produktion med potential upp till 80 MW. Investeringsbeslut har planerats till 2026 och kommersiell drift före 2031.

I Harsprångets kraftstation i Lule älv vill man ta i drift ett aggregat som legat i malpåse med potential upp till 110 MW. I Messaure kraftstation, också den i Lule älv, finns planer på ett fjärde aggregat med potential upp till 150 MW, investeringsbeslut 2028 och kommersiell drift 2032.

Så sent som i juli i år presenterade Vattenfall ambitionen att investera stort i förnyelse vid Midskogs kraftstation i Indalsälven med rotorbyte på G1 och dammsäkerhetshöjande åtgärder.

Rinnande vatten är den främsta källan till elproduktion i Sverige –och det görs miljardinvesteringar.

VATTENKRAFTEN och Natura 2000-områden

Klimat- och näringslivsdepartementets förslag till regeländringar för vattenkraftens omprövningar är

ett steg i rätt riktning. Men risken kvarstår att värdefull vattenkraftsproduktion och reglerförmåga går förlorad, framför allt om regeringen tillåter att synen på åtgärder i Natura 2000-områden ändras.

REGERINGEN MÅSTE tydligt slå fast den initiala utgångspunkten att befintlig vattenkraft är förenlig med Natura 2000-skyddet och att det är den sammantagna påverkan av alla miljöåtgärder som ska bedömas och vägas mot miljönyttan vid genomförande av den nationella planen.

Svensk vattenkraft ska förses med moderna miljövillkor enligt en nationell plan som beslutades av regeringen 2020, men som nu är pausad i väntan på att regelverket görs om. Vattenkraftbranschen står sedan länge bakom den nationella planen och har satt av medel för att finansiera miljöåtgärder.

Det är dock angeläget att de problem som omgärdat genomförandet av den nationella planen hittills får en lösning så att arbetet kan återupptas på det sätt som det ursprungligen var tänkt.

Den 22 november 2024 löpte remisstiden ut för klimat- och näringslivsdepartementets promemoria med förslag på regeländringar gällande vattenkraftens omprövningar.

Natura 2000-områden

Energiföretagen står fast vid den initiala bedömningen att flera förslag är bra, men det finns också flera förslag som behöver ändras eller kompletteras för att få den effekt som krävs. Det som framför allt oroar är den föreslagna hanteringen av vattenkraftanläggningar som påverkar Natura 2000-områden. – Det har successivt skett en glidning i synen på vattenkraft som påverkar Natura 2000-områden. Det är oroande med tanke på att Sverige har pekat ut väldigt många Natura-2000-områden i och omkring vattendrag, som redan var utbyggda med vattenkraft när EU:s naturdirektiv implementerades, säger Johan Bladh som är vattenkraftexpert på Energiföretagen. Utgångspunkten när lagstiftningen gällande vattenkraftens omprövningar togs fram var att befintlig vattenkraft som huvudregel är förenlig med Natura 2000-skyddet. Det som ska hanteras inom ramen för omprövningarna är den eventuellt pågående försämring som dessa vattenkraftanläggningar orsakar.

Men så har det inte blivit. Länsstyrelserna sätter ofta mycket höga bevarandemål i sina bevarandeplaner som inte är förenliga med den vattenreglering som bedrivits i decennier och som skapar stor nytta för samhället.

Tveksamt om politisk förankring

Det tycks också ha skett en glidning i synen på vattenkraften i förhållande till Natura 2000-skyddet på klimat- och näringsdepartementet som eventuellt inte är politiskt förankrad. Förslagen i promemorian kan tolkas som att Natura 2000-åtgärder inte ingår i de bedömningar och beslut som ska säkerställa en effektiv tillgång till vattenkraftsel.

I regeringsbeslutet om en nationell plan för moderna miljövillkor står det tydligt att prövningarnas sammantagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum och att största möjliga hänsyn ska tas till riktvärdet om 1,5 terawattimmar, TWh.

I samma dokument förtydligas att riktvärdetom att begränsa produktionsförlusten till högst 1,5 terawattimmar inkluderar vattenkraft

som påverkar Natura 2000-områden. Det är mycket vattenkraftproduktion och reglerförmåga som står på spel. Enligt en grov uppskattning från Svenska kraftnät, Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten i redovisningen av regeringsuppdraget att kartlägga de konsekvenser för elsystemet som omprövning av vattenkraften medför kan fler än 90 kraftverk behöva genomföra särskilda miljöanpassningsåtgärder kopplade till bevarandemål för Natura 2000-områden. Dessa har en sammanlagd effekt på 1 800 MW och en årsproduktion på 7 TWh.

Politiken måste nu tydligt slå fast de grundläggande utgångspunkterna för den nationella planen så att den kan genomföras på det sätt som det är tänkt. Detta gäller inte minst förslagen som rör omprövning av verksamheter som påverkar Natura 2000-områden. Annars finns en risk att betydligt mer vattenkraft går förlorad än vad man har avsett.

När vi nu ser utmaningarna med att snabbt få fram ny elproduktion är det extra angeläget att värna den fossilfria och planerbara elproduktion vi redan har.

ANDRITZ HYDRO bygger ny vattenkraft vid Rengårds kraftstation

Andritz Hydro levererar vattenväg, turbin och generator när Skellefteå Kraft bygger ut Rengårds vattenkraftverk med nytt verk, kallat G2. Turbinen är främst avsedd att bidra till bättre reglerförmåga i älven, men medför också ökad energiproduktion.

– DET HAR JU INTE varit så vanligt med utbyggnad av vattenkraft i Sverige de senaste decennierna, särskilt inte med helt nya aggregat för ökad produktion. Men nu har det tagit fart när man bygger om eller byter ut gamla turbiner. Och en viss effektökning blir det på köpet när man installerar robustare maskiner för att klara ökad frekvensreglering. Det säger Lars Andersson, projektledare vid Andritz Hydros entreprenad vid Rengård.

Rengårds Kraftverk i Skellefteälven har producerat el sedan 1970-talet och har länge utgjort en flaskhals bland alla kraftverk längs Skellefteälven. Utbyggnaden är ägnad att bidra till en bättre reglerförmåga, men medför nära nog en fördubbling av effekten från 40 till nära 70 MW genom att man slipper släppa förbi och spilla så mycket vatten som tidigare.

Satsningarna vid Rengård har nyligen resulterat i att aggregatet G1 renoverats och tagits i drift. Där har Andritz Hydro medverkat med leverans av turbin och generator. Och nu är man i färd med det helt nya aggregatet G2 som installeras i en ny byggnad, uppförd precis till höger om G1, sett i vattnets strömriktning, och som byggts ihop med den tidigare kraftverkshallen. Enligt plan ska det nya verket vara i ordinarie drift i början av 2025.

Den nya turbinen till G2 är en fembladig Kaplanmaskin med en maxeffekt om 23,9 MW. Fallhöjden är 20,4 meter och vattenflödet maximalt 140 kubikmeter per sekund. Precis som ombyggda G1 har G2-turbinen oljefri smörjning av lager i löphjulet. Detta för att slippa få ut hydraulolja i älven om ett haveri skulle inträffa.

– Projektet har gått mycket bra för vår del och vi har haft ett väldigt bra samarbete med alla inblandade med en mycket god stämning geno0m hela projektet, även om det är ett år försenat på grund av störningar i byggverksamheten, säger Lars Andersson.

Efter egna torra prover genomförs gemensamma med beställaren och i vecka 46 planeras vattenpåfyllning och start av våta prover innan provdrift vecka 51, vilket betyder i princip full produktion. Det är en ganska utdragen idrifttagning, men fortfarande helt enligt plan.

Andritz Hydro tillhör Andritz, som är en global koncern med flera olika affärssegment varav vattenkraft är en del. Andritz har en mycket lång historia inom just vattenkraft över hela världen. I Sverige och de nordiska länderna har det byggts vattenkraft i mer än 100 år och flera av de största företagen inom branschen, såsom KMW, Nohab, Kvaerner med flera har genom olika köp och övertaganden hamnat just inom Andritz sfär.

Andritz har idag en stark och väl utbyggd organisation för att ta hand om projekt inom vattenkraft i Skandinavien. Från stora projekt som Rengård och ner till serviceprojekt med leverans av reservdelar.

Lars Andersson är Antritz projektledare vid Rengård.

Den nya turbinkammaren uppifrån med turbinaxeln i mitten.

SMÅSKALIG ELBEREDSKAP nödvändig i händelse av krig

Erfarenheterna av Rysslands taktik att slå ut Ukrainas storskaliga elkraftverk borde Sverige ta till sig. Idag är Ukraina helt beroende av småskalig elproduktion och reservkraftverk för sin elförsörjning.

AV KIM HALL

MED TANKE på att all storskalig elproduktion är koncentrerad i norra delen av Sverige och konsumtionen är som störst i södra delen av landet är sårbarheten i händelse av krig enorm. Här kan småskalig vattenkraft för försörjning av sjukhus, reningsverk med mera.

– Sverige är det enda land i Europa som driver frågan om nedläggning av småskalig vattenkraft. Man beaktar storskalig vattenkraft men inte småskalig på grund av att det finns en övertro på att det skulle vara bättre med enbart storskalig vattenkraft, menar Gustaf Hellström, ordförande för Svensk Vattenkraftförening.

Det finns över 40 000 forssträckor i Sverige, varav cirka fem procent används för utvinning av vattenkraft. Det finns drygt 1 800 småskaliga vattenkraftverk i Sverige med ett sammanlagt värde av 25 miljarder kronor som bidrar med cirka 4 000 arbetstillfällen. Småskaliga kraftverk drivs och ägs av oftast av de som bor vid anläggningen.

Regeringens förslag till förändringar i omprövningen av miljötillstånd för vattenkraft uppfyller inte det som utlovas i Tidöavtalet, menar Gustaf Hellström. För småskalig vattenkraft innebär flera av förslagen till och med en försämring.

– Remissen som kom ut är ganska ensidigt skriven för att värna om storskalig vattenkraft. Småskalig vattenkraft hamnar åter i bakvattnet trots att vi producerar sju procent av vattenkraftsel, vilket motsvarar Göteborgs hela elbehov, säger Gustaf Hellström.

Vattenmyndighetens krav på fiskvägar för faunapassager är också ensidig och tar inte hänsyn till den biologiska nyttan med en fiskväg vid småskaliga vattenkraftverk.

– Svagsimmande fisk såsom gädda och abborre är inte beroende av att vandra utan lever ofta stilla i en sjö och där småskaliga vattenkraftverken finns. Det är laxen och Öringen som lever i älvar och behöver fiskvägar i forsränningar för att föröka sig och dessa lever nära stora vattenkraftverk, förklarar Gustaf Hellström.

Småskalig vattenkraft kan i händelse av krig vara viktiga elproducenter för försörjning av bland annat sjukhus, reningsverk med mera, menar Gustaf Hellström, ordförande för Svensk Vattenkraftförening. Bild: Svensk Vattenkraftförening

Småskalig vattenkraft behövs. En kall vinterdag producerar småskaliga vattenkraftverk 14 procent av den totala elproduktionen i elområde fyra, det vil säga Skåne med omnejd där elkonsumtionen är som störst.

– Det finns studier som visar att vi kunde fördubbla elproduktionen från fem till tio TWh per år bara på småskalig vattenelproduktion. Men det förutsätter att man använder sig av redan utbyggda vattendrag. Egentligen är det korkat att inte använda sig av denna resurs. Risken är att kunskapen försvinner med nästa generation och att ett kulturarv går i graven, säger Gustaf Hellström.

Småskalig vattenkraft är mer pålitlig än sol- och vindkraft som är väderberoende. Bevaring av dammarna är en annan viktig del i klimatförändringarnas tider, där sommarhettan ger brist på vatten och ösregn bidrar till översvämningar. Även detta är något som Svensk Vattenkraftförening kämpar hårt för att bevara för framtiden.

Regeringens förslag till förändringar i omprövningen av miljötillstånd för vattenkraft uppfyller inte det som utlovas i Tidöavtalet, menar Gustaf Hellström, ordförande för Svensk Vattenkraftförening. Bild: Svensk Vattenkraftförening

VATTENKRAFTEN

är den främsta el-källan

Vattenkraften är fortsatt den överlägset största källan till el i Sverige. Under 2023 producerades nära 40 procent mer vattenkraft än kärnkraft och nästan dubbelt så mycket vattenkraft som vindkraft.

Det finns idag cirka 2100 vattenkraftverk i Sverige, varav cirka 210 storskaliga.

TOTALT PRODUCERADES i Sverige 163 TWh el (en minskning med 4 procent) och förbrukades 135 TWh (en minskning med 2 procent) enligt Energimyndighetens preliminära beräkningar.

• Av de totalt 163 TWh el som producerades i landet under 2023 kom 66 TWh (40 procent) från vattenkraft, en minskning med cirka 5 procent.

• Kärnkraften bidrog med 47 TWh (29 procent), en minskning med cirka 7 procent,

• Vindkraften producerade 34 TWh (21 procent), en ökning med 4 procent. Mest el från vindkraften producerades i februari och minst i augusti.

• Konventionell värmekraft bidrog med 13 MWh (8 procent), en minskning med 14 procent.

• Solkraften bidrog med 3 TWh (2 procent), en ökning med 58 procent.

Källa: Energimyndigheten

HAMMARFORSEN SÖDRA

sist ut i kraftverksupprustning

Den genomgripande upprustningen av Hammarforsens Kraftverk i Indalsälven går snart in på sitt sista år. Nu ska aggregat 5 få ny turbin och ny generator och kring årsskiftet 2025/2026 ska verket vara i full drift igen. Med ökad effekt och ökad årsproduktion.

TVÅ STORA OCH komplexa projekt drivs under en treårsperiod nära kopplade till varandra när tre turbiner och en generator byts ut och två generatorer byggs om samtidigt som omfattande dammsäkerhetshöjande åtgärder vidtas.

Hammarforsens kraftverk i Hammarstrand vid Indalsälven nio mil öster om Östersund ägs och drivs av energibolaget Statkraft Sverige AB och är närmare 100 år gammalt.

– Med förnyelsen av aggregaten i Hammarforsen kommer vi att öka den samlat installerade effekten med cirka 10 MW. Samtidigt förväntas årsproduktion öka med cirka 12 GWh, berättar Per Mikaelsson, Statkrafts projektledare för de delar som rör upprustning av aggregaten.

Totalt finns fem aggregat i Hammarforsen. På norra sidan om dammluckorna ligger aggregat nummer 1 (från 1927) och nr 2 (1929), båda med Francis-turbiner eftersom Kaplan-turbiner inte var uppfunna vid den tiden. Dessa båda aggregat omfattas inte av det aktuella projektet. Därtill kommer aggregat nr 3 (1937) och nr 4 (1939). På södra sidan finns aggregat nr 5 (1949) även kallat Hammarforsen södra.

Det är aggregaten 3, 4 och 5 som nu förnyas på olika sätt. I aggregat 3 och 4 byts Kaplanturbinerna ut och synkrongeneratorerna rustas upp. I aggregat 5 byts inte bara Kaplanturbinen ut, där ersätts även generatorn med en helt ny vilket ska ske under 2025.

Alla tre nya turbiner i Hammarforsen har vattenfyllda nav med självsmörjande lagringar som ersätter tidigare oljesmörjning, vilket reducerar miljöriskerna. De nya löphjulen har en extra barriär mot yttre läckage av olja. Kraftverket får en effektökning med 15 procent i aggregat 3 och 4 och med 30 procent i aggregat 5, allt inom ramen för gällande vattendom. Hammarforsen har varit något av en flaskhals bland Indalsälvens många kraftverk. Hela projektet har gått ut på att öka slukförmågan och bidra till en ökad produktion, bland annat med hjälp av nya effektivare löphjul.

Aggregat 5 kommer att ha den bästa potentialen för ökad vattenföring. Nya utskovsluckor kommer att bidra till säkrare drift och möjlighet att vid behov släppa förbi stora mängder vatten.

Slutjobb med fyran

Aggregat 3 åtgärdades under 2023 och är nu i drift. Under 2024 förnyades nummer 4. Aggregatet stoppades i vecka 10 och där slutförs arbetena nu under slutet av året för driftstart i början av 2025. Löphjulskammaren förnyas nu och det nya löphjulet lyfts in. Därtill återmonteras generatorn. Under 2025 ska så slutligen Hammarforsen södra förnyas. En ny Kaplanturbin installeras liksom en ny generator och så utförs arbeten i vattenvägen. Kapaciteten och slukförmågan ökar med drygt 30 procent och går från 150 till 205 kubikmeter per sekund genom turbinen.

– Femman stoppas i vecka 10 och efter 40 veckors entreprenadtid kör vi igång i slutet av 2025, säger Per Mikaelsson.

Nytt löphjul installeras i aggregat 4. Två blad monteras på plats i vattenvägen eftersom löphjulskammaren har en sfärisk form. Bild: Statkraft

Parallellt med förnyelsen av kraftaggregaten i Hammarforsen pågår utvändiga dammsäkerhetshöjande åtgärder. Bland annat för att möta framtida ökande vattenflöden. Det gamla utskovet byggs om till två nya utskov, sektorsluckan (överströmningslucka som öppnas neråt) från 1928 ersätts alltså med två nya segmentluckor (bottenutskov som öppnas uppåt) för att öka driftsäkerheten och avbördningskapaciteten. Tätkärnan i den befintliga dammen vid Hammarnäset ovanför kraftverket höjs.

– Nu ska vi byta den 35 meter breda sektorsluckan, som varit Sveriges bredaste, till två segmentluckor på cirka 16 meter vardera med en ny pelare i mitten, berättar Thomas Mikaelsson, Statkrafts projektledare för dammarbetena.

Den gamla tröskeln till skivbordet har bilats ner och sänkts till önskad nivå. Förlängning av två befintliga pelare och en ny pelare är gjutna och nya skivbord gjuts. De nya luckorna och nytt lagerhus levereras från Gullängets Mekaniska i Örnsköldsvik och arbetet påbörjas i slutet av 2024. Varje lucka kommer i tre delar och den

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

tyngsta väger 18 ton. Den första dammluckan väntas vara monterad till semestern 2025 och den andra till nästa årsskifte.

– Sedan blir det besiktning och så är det klart, säger Thomas Mikaelsson.

Voith Hydro i Västerås är en av Skandinaviens största leverantörer av vattenkraftsutrustning och huvudleverantör av maskiner i Hammarforsen-projektet. Entreprenaden står i stort sett för hälften av hela projektinvesteringen.

– Det här är ett av de allra största förnyelseprojekten inom vattenkraften i landet på 2000-talet och vi är glada att få vara med. Uppdraget har ett brett omfång och täcker in väldigt många kompetensområden, från betongarbeten till maskinleveranser och installationer, säger Magnus Wenna, marknadsansvarig på Voith Hydro.

– Produktion av komponenter pågår och under 2025 genomförs den mest omfattande delen av projektet. Vi installerar den nya turbinen och vi levererar en helt ny generator. Arbetet inkluderar ny löphjulskammare och nya generatorfundament, ny borstlös magnetisering och nytt kylsystem i generatorn för återvinning av kylvatten för uppvärmning av stationsbyggnaden.

– Med tanke på att aggregat 5 är så omfattande kan man säga att vi för vår del nu kommit halvvägs i vårt samlade åtagande i Hammarforsen, trots att bara ett drygt år återstår av det samlade projektet, säger Magnus Wenna.

One Nordic Hydro AB är leverantör av tekniska konsulttjänster, entreprenader och service inom energi- och industrisektorn. Företaget är specialiserat inom flera områden som alla tangerar el-infrastruktur. Vattenkraften är ett viktigt område, där One Nordic Hydro tillhandahåller både produkter och tjänster till stora och små aktörer.

– I Hammarforsen har vi gjort anpassningar av el- och kontroll-

Sveriges bredaste sektorslucka ersätts av två mindre segmentluckor, tröskeln till skivbordet har bilats ner och två nya skivbord gjuts med en ny pelare mellan sig (i mitten). Bild: Statkraft

utrustning mot nytt löphjul i G3 och samma sak gör vi nu med G4. Därtill genomför vi mekanisk och elektrisk upprustning av intagsluckorna, säger Karl Åberg, som är teknikansvarig El & Automation. One Nordic Hydro är direktupphandlat av Statkraft i Hammarforsen och har även startat ett samverkansprojekt med anläggningsägaren vid Björna Vattenkraftverk i Örnsköldsvik.

FAKTA

Ombyggnad av kraftverk I Hammarforsen Tidplan: mars 2023–våren 2026

Byggherre: Statkraft Sverige AB Generalentreprenör ombyggnad och sektorsutskov: NCC Sverige AB Totalentreprenör upprustning av aggregat: Voith Hydro AB Kostnad: 550-600 Mkr

Vi tackar Voith för förtroendet!

Arnessons utgår ifrån Karlstad, Karlskoga och Örebro och har uppdrag i hela Norden, huvuddelen av verksamheten ligger inom Mellansverige.

0554-40 000 • info@arnessons.se • www.arnessons.se

Vi moderniserar ert/era vattenkraftverk och förbättrar tillgängligheten

Modernisering

Vattenkraften är den största källan till förnyelsebar energiproduktion och den har tjänat Sverige i mer än 100 år. Vi kan rusta upp era turbiner och generatorer och anpassa dem till nya moderna miljö- och nätkrav. Nya anslutningsavtal

voith.com

och förmåga att kunna leverera stödtjänster är ju allt viktigare på marknaden. HSE och Sustainability är också viktigt i moderna projekt – låt oss tillsammans se vad vi kan göra med Era aggregat.

Tugab är ett väletablerat familjeföretag med mångårig erfarenhet av entreprenader i marin miljö.

Tugab har idag ändamålsenlig utrustning och personal med hög kompetens som ligger till grund för dagens verksamhet.

Vi utför de flesta former av sjöentreprenad i Skandinavien såsom bogsering, bärgning, dykeriarbete, muddring, transporter med pråm och är leverantör till de större byggföretagen som huvudinriktning.

Vårt mål är att ge kunden en bra produkt/tjänst till ett fast pris och samtidigt erbjuda flexibla lösningar i direkt samråd under arbetets gång.

Rengårds kraftstation som den såg ut innan G2 byggdes mellan utskovsluckorna t v och befintliga G1. Bild: NCC

RENGÅRDS NYA TURBIN

ökar Skellefteälvens reglerförmåga

Med utbyggnaden av Rengårds kraftstation med ett nytt andra aggregat tar kraftverket steget upp till att vara Skellefteå Krafts största verk i Skellefteälven med en samlad effekt om 71 MW. Samtidigt förbättras den samlade reglerförmågan i älven när nya G2 enligt planen tas i bruk före jul.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

DET ÄR INTE VANLIGT med bygge av ny vattenkraft i Sverige, men Skellefteå Kraft har uppfört ett helt nytt aggregat, som nu ska tas i drift och medverkar till fördubblad effekt i Rengård. Det är första gången sedan 1980-talet som det installeras någon ny turbin i något kraftverk i Skellefteälven.

– Det är fantastiskt att få bygga ny effekt i ett samverkansprojekt där vi kunnat utnyttja all den kompetens som finns i branschen, säger Susanne Öhrvall, affärsenhetschef vattenkraft vid Skellefteå Kraft.

Sammanlagt har bolaget investerat en miljard kronor i Rengård sedan 2021. Först renoverades G1 som fick ny turbin, ny generator och uppdatering av komponenter. Det är en Kaplanturbin med sex skovlar och kapacitet att hantera ett större vattenflöde än tidigare. Generatorn medger större effekt än den gamla.

Nu senast har den helt nya G2 med en fembladig Kaplanturbin med oljefri smörjning av löphjul byggts precis intill G1. De båda aggregaten har fått gemensam överbyggnad,

gemensamma kontrollrum, traverser och andra funktioner.

Effekten har i stort sett fördubblats från 35 MW till 71 MW. Normalproduktionen kommer inte att öka nämnvärt, men maxproduktionen vid givna tidpunkter har fördubblats, vilket bidrar till förbättrad reglerförmåga.

– Vi har varit bromsklossen i älven, men nu gynnar vi kraftverken både ovanför och nedanför oss och ytterst Sveriges elförsörjning.

– Vi har haft det väl utbyggt i älven, men inte fullt ut effekt- och flödesmässigt. Det >>

Effektiv byggfas med digital samordningsmodell

Vi hjälper våra kunder att utveckla effektiva och hållbara energilösningar med digitalt arbetssätt i samordningsmodell och betong med lägre klimatpåverkan tack vare flygaska. Norconsult var projektör och teknisk rådgivare till Skellefteå Kraft när Rengårds kraftverk byggdes ut.

Vill du veta mer? Besök norconsult.se

Every day we improve everyday life

är naturligt att bygga ut där man redan har kraftverk och det finns plats, säger Susanne Öhrvall, som tycker det har varit slöseri att periodvis behöva spilla vatten rinna förbi i fåran, att inte ha utnyttjat det vattenflöde som faktiskt finns.

Den 41 mil långa Skellefteälven är en av de stora Norrlandsälvarna. Den rinner upp i Arjeplogs kommun och mynnar i Bottenviken i Skellefteå kommun. Av älvens sammanlagt 15 vattenkraftverk driver Skellefteå Kraft elva. Och Rengård blir nu det effektmässigt största av Skellefteå Krafts verk i älven. Men det finns en knapp handfull betydligt större kraftverk med andra ägare. I praktiken står Skellefteå Kraft för nästan hälften av den effekt som tas ut i älven.

Upprustningen av Rengårds kraftstation försenades i tidigt skede dels av längre tid för miljötillstånd än beräknat med åtföljande byggstart under en ogynnsam årstid. Starten sköts upp från hösten 2020 till våren 2021. Arbeten som skulle utförts under sommarsäsongen försköts till vintern och då ökade komplexiteten med kyla och nederbörd i det karga klimatet.

Men sedan har projektet enligt Susanne Öhrvall löpt på bra. Pandemitidens problem hanterades bra på själva byggplatsen och leveransproblem till följd av bland annat kriget i Ukraina hanterades trots allt väl. Och en förnyad budget har sedan kunnat hållas.

Utbyggnaden av Rengård har varit ett

samverkansprojekt som Skellefteå Kraft genomfört med NCC som byggentreprenör, Andritz AB som teknisk entreprenör och maskinleverantör, Norkonsult som projektör och VEO som leverantör av kontrollsystem.

Norconsult har projekterat Rengård G2 som Sveriges första kraftstation där allt från design till utförande skett helt digitalt.

– Det har varit ett fantastiskt projekt för oss att vara involverade i alla berörda teknikområden, säger Jonas Björnström, avdelningschef Generator & Turbinteknik, Norconsult.

– Att designa, bygga och förbereda för drift och underhåll enbart utifrån en komplett digital tvilling är unikt för en så stor konstruktion och Rengård G2 är ett tydligt bevis på vad som är möjligt att uppnå genom gott samarbete, användning av ny teknik och uppdragsgivare som vågar ställa ambitiösa krav.

Norconsult har under de senaste tio åren tagit stora steg i implementering och användning av BIM och digitala arbetsprocesser och har haft ett mål att genomföra alla faser digitalt.

Den nya vita turbinhallen för G2 har byggts mellan utskovet t v och G1

Man har arbetat med ett digitalt arbetsflöde och modeller i alla led, så att rätt information varit tillgänglig vid rätt tidpunkt och på rätt plats genom hela kraftstationens livscykel. – Med god teknik i grunden kan man

kanalisera informationsflödet så att de som vid varje tidpunkt ska använda informationen har den senaste versionen tillgänglig på ett förståeligt sätt. Digitala tvillingar bryter ner språkliga och kulturella skillnader och alla förstår problemställningarna lika, säger Jonas Björnström.

– BIM-modellerna används direkt i kommunikationen med byggarbetsplatsen, vilket effektiviserar produktionsprocessen och säkerställer exakt genomförande. Modellerna fungerar som produktionsunderlag för entreprenören, och vi kan ta emot inmätningar (scanning) direkt som grund för anpassning mot verklig terräng och tidigare utförda etapper. BIM-modellerna ger detaljerade relationshandlingar, vilket i driftsfasen kommer att förenkla och bidra till besparingar i både förvaltning, drift och underhåll.

Det nordiska företaget VEO bidrar i Rengårdsprojektet med el- och kontrollsystem för kraftverket, allt från automationslösningar och styrsystem, utomhus ställverk och hjälpsystem för AC och DC till ström ut på nätet.

– Det här är ett typ-projekt för oss som passar vår spetskompetens, säger Ville Vieri, försäljningschef vid VEO. Men det är inte helt vanligt att få bygga nytt och stort som i

Rengård. Det sker väl en gång vart femte år i Sverige och Norge.

– Vi har ett långt och gott samarbete med Skellefteå Kraft, som vet vad de vill ha och som satsar på många nya finesser för bland annat automation och software. De är på rätt väg och vill ha lösningar som är optimala och moderna i framkant. Det är modigt och litet av ett pilotprojekt. Bland annat är det ett RDS-system för digitalisering enligt en ny standard. Här är de först i Norden enligt vår erfarenhet. Det kommer branschen att införa i fler anläggningar när man uppdaterar gamla anläggningar, säger Ville Vieri och sammanfattar sin uppfattning:

– Det är en konservativ bransch, men här har Skellefteå Kraft tydligt valt att möjliggöra för framtidslösningar, säger Ville Vieri.

FAKTA

Utbyggnad av Rengårds vattenkraftverk

Byggherre: Skellefteå Kraft AB

Projekteringsledning: Norconult Sverige AB

Byggentreprenör: NCC Sverige AB

El- och kontrollsystem: VEO AB

Maskinleverantör: Andritz AB

Tidplan: Våren 2021-hösten 2024

Projektkostnad: ca 1 Mdkr

VEO.SE

Susanne Öhrvall är affärsenhetschef vattenkraft vid Skellefteå Kraft.

Från förstudie till genomförande

En stabil partner när ni framtidssäkrar vattenkraften

Vattenkraften spelar en avgörande roll för stabiliteten i elnätet och för landets ambition att nå en klimatneutral elproduktion. Tillsammans med våra kunder stärker vi Sveriges förmåga att producera ren och hållbar energi som gynnar industrin och befolkningen.

one-nordic.se/hydro/

Hur ska svetsar utföras i utrustning för vätgas? Ny standard är på gång för säkra svetsar.

KIWA:S PROCESSINDUSTRIDAGAR

– säkerhet och ny energi

Årets upplaga av Processindustridagarna genomfördes som vanligt i Stenungsbadens konferensanläggning utanför Stenungsund. Petrokemisk och kemisk industri från regionen var på plats tillsammans med mer långväga deltagare och ett stort antal utställare. Föredragen ägnades av naturliga skäl mycket åt säkerhet och regelverk, men vi fick också till livs mycket om framtidens energisystem, framförallt de som baseras på vätgas.

AV KJELL-ARNE LARSSON

– NU SKA VI TRÄFFA nya och gamla bekanta och dela erfarenheter. Även denna gång blir det en del om regelverk, bland annat på så sätt att vätgasbranschen efterlyser regelverk. Vi får också höra om inte minst AI som kan vara mycket bättre än människan på att göra inspektioner. Dessutom presenteras möjligheterna för koldioxidlagring, inledde Magnus Brattberg, som är regionchef för processäkerhet hos Kiwa.

Komplettering av europeiska standarder – att gälla även vätgas

Företag som Linde och Air Liquid har givetvis lång erfarenhet av vätgas inbegripet också design av utrustning för lagring och hantering av vätgas.

Kompetens finns även inom petrokemin och läkemedelsindustrin. I den omställning som nu pågår från fossila till förny-

bara energikällor kommer vätgasen att få mycket större roll som energibärare än hittills. Därmed etablerar sig helt nya aktörer som måste ha vägledning.

– Mot bakgrund av detta behöver nuvarande standarder kompletteras, för att vägleda rätt vid design av tryckkärl och rörledningar, säger Tobias Bolinder från Kiwa:s bolag Technical Consulting. Jag ingår därför i en europeisk arbetsgrupp för att ta fram standarder.

De standarder som det handlar om är EN 13445 ”Tryckkärl (ej eldberörda)” och EN 13480 ”Industriella rörledningar av metalliska material”. Observera att båda gäller design, vid användning av utrustningen måste andra regelverk följas.

Vätgas har flera karaktäristiska egenskaper. Energiinnehållet är mycket högt per kilogram, men mycket lågt per kubikmeter

(vid atmosfärstryck). Vätgas är lättantändlig och explosiv. En väldigt liten gnista är tillräcklig för antändning. Gasen brinner snabbare och ger högre temperatur än metan. Vätgas diffunderar in i material, även i stål och påverkar hållfasthetsegenskaperna. Detta sammantaget gör att riskerna för brott och läckage måste hållas mycket låga.

Beträffande hållfastheten är det tre mekanismer som beaktas:

• Utmattning (ej speciellt för vätgas)

• HEE Hydrogen Environmental Embrittlement (försprödning)

• HTHA High-Temperature Hydrogen Attack

I tryckkärl och rörledningar önskar vi i normala fall material som är sega, den brottmode (typ av brott) vi normalt räknar med är plastisk kollaps. Men med vätgas måste man se det annorlunda, eftersom vätgas kan tränga in i stål och i stället orsaka försprödning,

>>

små sprickor och påföljande spröda brott (HEE).

Vid höga temperaturer kan vätgas tränga in i stål, reagera med karbider och bilda metan. Detta tränger inte ut och kan orsaka mikrosprickor som växer till makrosprickor, med brott som följd.

Sammanfattningsvis är effekterna av vätgas: på kolstål (ferritiskt):

• Sträckgräns – ingen klar trend

• Areareduktion – stor påverkan

• Brottseghet – stor påverkan

• Utmattning – tillväxthastigheten i vätgasmiljö ökar i jämförelse med luft på rostfritt (austenitiskt):

• Sträckgräns – ingen klar trend

• Areareduktion – beror på nickelinnehåll

• Brottseghet – beror på nickelinnehåll

• Utmattning – tillväxthastighet olika från material till material

Högre halt nickel innebär lägre påverkan av vätgas. Ett exempel på känslighet är att om halten minskas från 12,7 procent (där påverkan är försumbar) till 11,4 procent minskar utmattningshållfastheten avsevärt.

Det europeiska standardiseringsarbetet har en uppdelning i fyra arbetsgrupper, disponerade enligt driftförhållanden:

• Utmattning, avser alla förekommande temperaturer. Tryck > 1 bar.

• Lågtemperatur, -253 till -150°C. Alla tryck.

• HEE Hydrogen Environmental Embrittlement, –150 till 170°C. Tryck > 1 bar.

• HTHA High-Temperature Hydrogen Attack > 170°C. Tryck > 3,5 bar.

Observera att vid designarbete för HTHA

måste hänsyn tas till HEE, eftersom det senare temperaturområdet måste passeras vid uppstart och stopp av utrustningen.

Den största utmaningen avseende de olika typerna av brott är utmattning. Utmattning beror på återkommande cykler av påverkan, och denna kan vara på grund av mekanisk last, tryckändringar, temperaturfluktuationer, termiska förlopp eller vibrationer.

En stor utmaning är också hur hållfasthetsaspekter på svetsning ska hanteras. Särskilt för rostfritt/austenitiskt är problembilden komplex. Vid svetsning bildas ferrit i svetsen och en viktig faktor är mängden av denna, då mer ferrit innebär högre risk. Det är många faktorer som påverkar effekten av vätgas:

• Svetsmetod

• Grundmaterial

• Tillsatsmaterial

• HAZ Heat-Affected Zone och FZ Fusion Zone

– Vi inledde standardiseringsarbetet i mars 2023. Det kommer att resultera två tillägg till nuvarande standarder. Vårt arbete baseras till stor del på erfarenheter från Linde och Air Liquid som ingår i arbetsgrupperna, avslutar Tobias Bolinder.

Eftersom erfarenheter och kunskaper saknas inom vissa tillämpningar och att det dessutom finns kunskapsbrister gällande svetsning har gruppen också sökt medel från EU för att kunna starta upp forskning inom området.

Vätgassystemanvisningar

Att det gällande vätgas finns brister, inte enbart i standarder för design av utrustning för lagring och rörledningar, utan även i regelverk och anvisningar för distributionsnät. Detta fick vi veta av Erik Fiedler-Blackhammar som är Technical Specialist Hydrogen hos Nordion Energi H2.

Nordions verksamhet omfattar främst infrastruktur och distribution av gas. Det västsvenska nätet (Swedegas) sträcker sig från Dragør i Danmark till Stenungsund. Man distribuerar till 33 kommuner där användarna är energisektorn, industrier och privata hushåll, samt tankställen för fordon.

Under 2022 var 37,5 procent av den sålda gasen i det västsvenska nätet biogas. Företaget driver på för en snabbare övergång från naturgas till biogas och att introducera vätgas, det vill säga gröna energigaser.

En oberoende studie – The role of gas and gas infrastructure in Swedish decarbonization pathways 2020–2045 – visar behovet av gröna gaser. För biogas uppskattas det öka till 14–29 TWh per år 2045. Studien visade också att Sverige kan bli självförsörjande på vätgas. Man pekar bland annat på att infrastrukturen

bör kopplas samman med de nordiska och europeiska gasnäten.

Fyra affärsområden

Nordion har fyra affärsområden. Ett är det nämnda västsvenska nätet. Sedan är det Weum som är landets största gasdistributör som når 25 kommuner i södra Sverige. Ett affärsområde är Falbygdens Energi som levererar el till Falköping och trakterna därikring.

Dessutom har vi Nordion Energi H2 som utvecklar infrastruktur för distribution av vätgas via ledningar under mark. Nordion deltar i initiativet European Hydrogen Backbone. Företaget samarbetar sedan med Gasgrid Finland om Nordic Hydrogen Route som ska bli en av fem vätgasrutter som EHB planerar till 2030.

Nedgrävt nät

Men hur ska man då gå till väga för att bygga ett vätgasnät nedgrävt 0,9–2,4 meter i marken, mot bakgrund av att regelverk och anvisningar saknas? Föregående talare Tobias Bolinder tog upp arbetet med att ta fram standarder för design av tryckkärl och rörledningar, och vilka utmaningar vätgasens egenskaper innebär för hållfastheten hos materialen. Detta utgör endast en liten del av de regelverk som behövs.

Erik Fiedler-Blackhammar fortsatte utläggningen om vätgasens positiva och negativa egenskaper, och även dess användning. Enligt IEA har användningen globalt fyrdubblats från år 1975 till 2018. Största användningen är inom petrokemi, därnäst tillverkning av ammoniak. Övriga tillämpningar är ännu ganska begränsade. Men vi ser mycket nytt framåt, vätgasen som byggsten och insatsmaterial för nya molekyler, för tillverkning av e-bränslen och att ersätta kol i stålprocesser. Till det kommer även vätgas som energibärare och för energilagring (buffra för toppar i intermittent elproduktion). Ett tungt incitament är nationers och Europas självförsörjning.

Vätgasnät behövs onekligen. Vätgasens egenskaper i form av försprödning av material, läckagerisk, brand- och explosionsbenägenhet, utgör dock utmaningar. Regelverk saknas till stor del när det gäller ledningssystem för vätgas. För naturgas finns Naturgaslagen (2005:403), Naturgasförordning (2006:1043), MSB:s Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för naturgas (2009:7) och NGSA – Naturgassystemanvisningar – från 2023.

En arbetsgrupp tar nu fram en motsvarighet till NGSA, i analogi med denna är benämningen VGSA – Vätgassystemanvisningar. VGSA ska följa samma struktur som NGSA.

Kartan visar svenska delen av de tänka ledningarna för vätgas i Nordic Hydrogen Route. Bild: Nordion

Arbetsgruppen drivs inom H2Safety, ett projekt som jobbar med säkerhets- och teknikfrågor inom branschorganisationen

Energigas Sverige. Målet är att skapa en säker och effektiv användning av vätgas, genom att identifiera och utveckla bästa praxis. Tack vare samarbete med verksamma företag och branschens intressenter, ska man följa en nollvision för olyckor, även då branschen expanderar.

– Ur ett säkerhets- och teknikperspektiv skapar vi förutsättningar för en växande marknad för förnybar vätgas, säger Erik Fiedler-Blackhammar. VGSA ska ge vägledningar och anvisningar utifrån befintlig lagstiftning och standarder till stöd för gasledningsägare, myndigheter, kontrollorgan, tillverkare och entreprenörer.

Arbetet med VGSA inleddes i våras och planen är att anvisningarna, efter en kortare remisstid, ska publiceras under Q3 nästa år. För att branschen ska kunna genomföra den nödvändiga omställningen rättssäkert är det angeläget att respektive myndighet nu lagstiftar inom området, antingen separat eller genom integrering i befintliga regelverk.

Första vätgasnätet

Björn Santana Arvidsson, som är vice vd

– Vi på Nordion vill göra grön energi tillgänglig i form av el, biogas och fossilfri vätgas för alla inom industri och samhälle i övrigt, säger Björn Santana Arvidsson, vice vd för Nordion Energi H2.

för Nordion Energi H2, berättade bland annat om Power2Earth, en vätgasledning mellan Letsi (Jokkmokk) och Luleå. Samråd har genomförts med markägare, lokalbefolkning, intresseorganisationer med flera, för denna

ledning som blir första sträckan i den tidigare nämnda Nordic Hydrogen Route. – Jag ser många fördelar med gas, som har ett stort användningsområde både som insatsvara och energibärare. Och vi på Nordion vill göra grön energi tillgänglig i form av el, biogas och fossilfri vätgas för alla inom industrin och samhället i övrigt, säger Björn Santana Arvidsson.

Den första vätgasledningen planeras mellan Letsi och Luleå, en sträcka på 17 mil. Nära Letsi vattenkraftverk finns en stark knutpunkt i transmissionsnätet där del av elen kan användas för vätgasproduktion i elektrolysörer lokalt i Letsi. I Luleå planerar konsortiet Power2Earth att uppföra en fabrik för tillverkning av 1 miljon ton fossilfri mineralgödsel per år, vilket skulle minska koldioxidutsläppet med 1,6 miljoner ton per år. Konsortiet består av Fertiberia, Lantmännen och Nordion Energi. Varför då en vätgasledning under mark?

– Det blir minimal påverkan på natur och samhälle, och att distribuera gas är mer kostnadseffektivt än att distribuera el, fortsätter Björn Santana Arvidsson.

Studier genomförda av Guidehouse under 2023 visade att så snart sträckan är mer än 5 mil sjunker kostnaderna avsevärt. Ett >>

Service, tjänster och produkter för trycksatta system och utrustningar

exempel visade att om man överför 6 GW en sträcka på 75 mil så kostar det fem gånger mer med elkraftledningar. En annan jämförelse gäller markutnyttjandet där överföringskapacitet för 42 GW med elkraftledningar tar i anspråk cirka en kilometer bred ledningsgata, för att ge plats åt 14 högspänningsledningar, medan vätgasen klarar sig med ett rör som är 1,2 meter i diameter och där anläggningsarbetet/gatan tar mindre än 10 meter på bredden.

I det nämnda samrådet inkom nästan 200 yttranden varav en stor del är rekommendationer. Koncessionsansökan för den aktuella sträckan ska lämnas i Q3 nästa år. Energimarknadsinspektionen ska pröva ansökan gentemot ”Lag om vissa rörledningar”.

Björn Santana Arvidsson berättade också översiktligt om Sveriges och Finlands gemensamma projekt Nordic Hydrogen Route, där projektet lämnat in ansökan om EU-medel, samt om Baltic Sea Hydrogen Collector. Han nämnde också möjliga framtidsplaner för Västkusten, nämligen ett vätgasnät parallellt med befintligt gasnät.

Fånga och lagra koldioxid

Förnybara energikällor och energieffektivisering medger kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Men hur mycket vi än anstränger oss kommer det att återstå utsläpp framförallt av koldioxid och metan. En åtgärd är då att fånga in koldioxid och lagra den.

Genom att samla upp koldioxiden från en biobränsleeldad energianläggning och lagra den djupt i berggrunden kan negativa utsläpp åstadkommas. I sammanhanget används förkortningen CCS (Carbon Capture and Storage, eller mer exakt bio-CCS när det handlar om biogen koldioxid), men idag behöver vi vidga perspektivet till CCUS (Carbon Capture, Utilization and Storage).

Under Processindustridagarna fick vi lyssna till en presentation om ”Klimatneutralitet genom geologisk lagring av CO2 – Hur går det till och finns det alternativa metoder?” För presentationen svarade Gry Møl Mortensen, som arbetat med CCS på Sveriges Geologiska Undersökning 2012—23 och därefter med CCUS och karbonatisering hos RISE.

Koldioxidinfångning uppges av IPCC vara nödvändig för att nå klimatmålen. Även IEA pekar på tekniken som en nyckelåtgärd. EU har bland annat sin strategi ICMS (Industrial Carbon Management Strategy) som stakar ut mål till 2030 på 50 miljoner ton infångad CO2 per år (därav lagras 40 Mt/år) och till 2050 på 450 Mt/år (därav lagras 250 Mt/år).

Flera tekniker finns tillgängliga för att fånga in koldioxiden, både direkt vid källan (i

– Nere i den basaltiska berggrunden, om den är lämplig, sker kemiska reaktioner där koldioxiden bildar karbonater, exempelvis kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat. Det är en effektiv process, menar Gry Møl Mortensen, som arbetar med CCUS och karbonatisering hos RISE.

skorstenen) och ur atmosfären. Det finns 94 svenska utsläppskällor som vardera släpper ut mer än 100 tusen ton per år. Sammanlagt (inom systemet för utsläppsrätter) släpper de ut 16 Mt/år.

Flera metoder

Infångad koldioxid går att lagra i geologiska formationer. Det finns erfarenheter av injektering ända sedan 1970-talet. Olika metoder för lagring finns: att lagra i salina akviferer eller djupa kol-lager som inte är möjliga att bryta från, pumpa ner CO2 för att få upp mer olja eller utnyttja tömda olje- och gas reservoarer.

Nere i den basaltiska berggrunden (om den är lämplig) sker kemiska reaktioner där koldioxiden bildar karbonater, exempelvis kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat. I Carbfix-projektet i Island sker mineralisering av den injekterade koldioxiden väldigt snabbt där merparten har mineraliserats inom bara två år.

– Det är en effektiv process, menar Gry Møl Mortensen.

Hon har fokuserat på salina akviferer och beskrivit optimala förutsättningar. ”Plymen” med koldioxid nere i formationen vandrar visserligen en del, men så småningom blir den bunden bland annat genom upplösning i formationsvätskan och infångning i mikrostrukturer.

Gry Møl Mortensen har kartlagt var det finns lämpliga akviferer. Inom Sveriges gränser så förekommer de i sydvästra Skånes

och kringliggande havsområde, samt till havs i sydöstra Östersjön. Det finns åtta potentiella lagringsplatser, som teoretiskt sett tillsammans har en lagringskapacitet på ungefär 3400 miljoner ton CO2.

– Lagring inom Sveriges gränser är möjligt men kräver att lagringsplatserna mognas innan det kan bli en realitet, säger Gry Møl Mortensen. Mogning av en lagringsplats handlar om att undersöka den relevanta berggrunden och omgivningar väldigt noga innan lagring, och finns reglerad i CCS-direktivet. Detta för att säkerställa en effektiv och säker lagring.

Alternativ

Det finns också alternativ till geologisk lagring. Koldioxid kan karbonatisera med alkaliska restprodukter som metallurgiska slagger, askor från eldning av biomassa eller avfall, cementklinkerdamm (CKD) och anrikningssand. En möjlighet är att tillverka kalciumkarbonat för användning i massaoch pappersindustrin.

Här ska vi påminna om att betong, även efter att den stelnat (brunnit) fortsätter sin karbonatiseringsprocess. När en betongkonstruktion rivs kan man ta chansen att krossa den för att ge större yta för fortsatt karbonatisering. Baserad på mängden producerade restmaterial i Sverige är den teoretiska karbonatiseringspotentialen inte försumbar:

• Anrikningssand, 5–10 Mt/år

• Metallurgisk slagg, askor och CKD, 0,5–1,1 Mt/år

• Betongkonstruktioner 0,3 Mt/år

• Rivningsbetong 0,6 Mt/år Applikationer inom karbonatisering utvecklas i projektet CO2Crete. Projektet ska också ta fram en lista på potentiella platser för koldioxidlagring på land i Sverige.

Inspektion av betong- och stålkonstruktioner med drönare och AI

Ett mycket givande arbete har utförts av Kiwa i samarbete med Spotscale. Kiwa är välkänt för kontroller och utredningar, medan Spotscale huvudsakligen arbetar med mjukvaror för 3D och bildanalys med bäring på industrifastigheter.

Bakgrunden till utvecklingsprojektet var att många betongkonstruktioner inom infrastruktur och industrianläggningar var eller började att bli ålderstigna. Behovet av pålitliga kontroller ökade. Skador bör upptäckas så tidigt som möjligt. Ofta är kraven från anläggningsägare att kunna detektera sprickor ner till en bredd på 0,2 mm. Redan då tränger vatten in och kan leda till armeringskorrosion. Den nya tekniken, som redan har ett par utvecklingsår på nacken, går ut på att >>

kombinera fotografering med drönare och AI, detta för att hitta, karaktärisera och klassificera sprickor och andra skador. Tekniken har testats på en silo och andra betongkonstruktioner.

Först fotograferas objektet från alla håll med drönare (enklare). En 3D-modell (digital tvilling) framställs och utifrån denna planeras den skarpa drönarfotograferingen.

Objektet ska fotograferas enligt vissa regler, bland annat ska bilderna överlappa varandra med 40 procent. Den avancerade drönaren är utrustad med en kamera som ger bilder på 100 Mpixel. På fyra meters avstånd kommer då 0,2 millimeters sprickor med på bilden (1 pixel motsvarar 0,2 mm i detta fall). Bilderna processas och det hela visualiseras. Med hjälp av AI detekteras och karaktäriseras sprickor, spjälkning och korroderad armering. Skadorna visualiseras i olika färger, från olika perspektiv i 3D-modellen.

Sedan görs en utvärdering av bland annat reparationsbehov. Fotograferingen kan kompletteras med termografering i IR för att detektera värmeläckor. De båda bildlagren kan betraktas separat eller tillsammans. Mer djupgående undersökning av skador kan göras senare med exempelvis ultraljud och radar.

Propagerande skador i en betongkonstruktion kan följas med periodiska drönarfotograferingar. Med hjälp av AI kan skadornas utveckling kvantifieras och till och med prognosticeras. I vissa fall kan historiska data finnas tillgängliga; då kan AI användas för bedömning av återstående livslängd.

En jämförelse mellan den manuella metoden – då inspektörer från liftar granskar betongen – och drönarmetoden är slående:

• Båda kan detektera 0,2 mm sprickor.

• Manuellt arbete innebär stora risker, med drönare inga personrisker.

• Manuellt inspekteras 1–4 kvm/timme. Med drönare 500 kvm/tim.

• Precision och täckningsgrad vid manuell inspektion beror av personens dagsform m.m. Samma gäller utvärderingen.

• Med drönarmetoden erhålls automatisk positionsbestämning av detekterade skador.

Ytterligare kontroller genom prov, ultraljudsundersökningar, radarbilder, Close Up-bilder m.m. kan lätt knytas till rätt position i den digitala tvillingen.

Sammanfattningsvis blir det mycket säkrare än vid manuell inspektion. AI hittar fler skador, jämfört med en manuell inspektion. Inspektörer tittar ibland på fel ställen och missar ytor. Med den nya tekniken går det att rationalisera trist repetitivt arbete.

Även för stålkonstruktioner

Nu går Kiwa vidare och försöker utveckla tekniken även för stålkonstruktioner. Det

– I vårt Safety Center kan vi få med alla sinnen i inlärningen av våra Life-Saving Rules – du får inte bara höra om och läsa dig till informationen, här kan du aktivt testa, känna och diskutera i grupp, berättar Karin Gustafsson, HS-expert på HSE-avdelningen hos Borealis.

kräver fotografering på närmare avstånd, 10–20 cm och att ”lära upp” AI på att identifiera delvis andra skador, såsom korrosion på stål. Metoden ska skalas ner för mindre objekt (jämfört med betongsilos!). Det är nog bara en tidsfråga innan tekniken anammas av industrin för att bland annat inspektera tryckkärl och svetsar. Mot bakgrund av att kamerateknik med mera får allt högre kvalitet, blir det möjligt att upptäcka allt mindre skador.

Life-Saving Rules

Borealis i Stenungsund utvecklar plastoch baskemikalielösningar. Borealis tillverkar polyetenplast som i huvudsak används inom kabel- och rörindustrin. Företaget ingår i internationella OMW Group. Arbetsmiljöoch säkerhetsarbetet harmoniseras inom gruppen. I Stenungsund inleddes 2023 införande av uppdaterade Life-Saving Rules som numera är koncerngemensamma inom OMV.

– Om man inte följer reglerna utsätter man sig för risker, säger Karin Gustafsson, HS-expert på HSE-avdelningen. Syftet med reglerna är att förhindra personskador och rädda liv.

Reglerna fördelas på nio områden:

• Arbetstillstånd

• Säker avställning

• Säkerhetsbarriärer

• Hetarbete

• Slutet utrymme

• Arbete på höjd

• Säkra lyft

• I skottlinjen

• Trafik

OMW Group hade tagit fram ett gemen-

samt informationsmaterial som översattes till flera språk. Ett intensivt arbete inleddes:

• Uppdateringar av interna dokument som t.ex. procedurer och utbildningsmaterial

• Information i Teams-möte öppet för samtliga 950 anställda

• Informationshäften med bilder delades ut

• Posters vid ingångar och gångvägar för att uppmärksamma de uppdaterade reglerna

• Workshop i alla arbetsgrupper och skiftlag

• Korta filmer för varje regel presenterad på intranätet

• Lokalanpassad information sändes på informationsskärmar i anläggningen

– Vi intervjuade medarbetare ute i anläggningen för att få deras syn på reglerna och hur de tillämpade dem i sitt arbete. Intervjuerna sammanfattades som reportage och användes sedan på infoskärmar och kaffemaskiner, fortsätter Karin Gustafsson.

En viktig del i implementeringen av de uppdaterade Life-Saving Rules var att också skapa ett nytt Safety Center för interaktiv utbildning, vilket inrättades i byggmoduler i anslutning till anläggningen. Här genomförs utbildningar för både anställda och entreprenörer. I Safety Center finns nio stationer som representerar de nio olika reglerna. Bland stationerna finns till exempel ett slutet utrymme för att diskutera säkerhet vid inträde, det finns en yta för att förklara säkra lyft och avspärrningar och en uppbyggd ställningssektion för diskussion om arbete på höjd. – Vi har redan innan arbetat med Safety Center och fysisk utbildning och träning, men i och med de uppdaterade reglerna behövdes mer utrymme. Samtidigt gjorde vi en översyn kring hur vi ville arbeta med utbildningen på plats. Via Safety Centrat kan vi få med alla sinnen i inlärningen och förståelsen för våra Life-Saving Rules – du får inte bara höra om och läsa dig till informationen, här kan du aktivt testa, känna och diskutera i grupp.

– I ledningen har vi diskuterat vad vi förväntar oss gällande kunskap om reglerna, vad vi gör vid brott mot dem och konsekvenshantering. Vi har sedan lång tid tillbaka ett system för att rapportera incidenter och olyckor. Detta system används även för att rapportera händelser kopplade till reglerna, vilket kan hjälpa oss bland annat om det blir fråga om riktade insatser.

Säkerhet är ett kontinuerligt arbete. Företaget använder förutom fysiska och digitala utbildningar och informationsmaterial, även dataspel med avatarer som går runt i den virtuella processanläggningen, möter olika situationer och ska lösa dem. Man har också dialogronder med specifikt fokus på reglerna och gör återkommande kampanjer i de interna informationskanalerna.

SMART OCH EKONOMISKT

att välja rätt pump för rätt ändamål

Att välja rätt pump för rätt ändamål är viktigt för ekonomin och kan dessutom vara klimatsmart. När 95 procent av en pumps livscykelkostnad är relaterad till driften och endast fem procent till investeringen gör valet av rätt pump stor skillnad. Branschorganisationen Swepump arbetar för att sprida den kunskapen.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

– DET ÄR VANLIGT att man vid val av pump för ett visst ändamål vill ta till och köpa för stor pump eller kapacitet, men det är lätt att lura sig, säger Lars Rüdén, som är ordförande i Swepump, Svenska Pumpleverantörers Förening, och till vardags vd i Robota AB, importör av europeiska pumpar.

– I generella termer kan man säga att av livscykelkostnaden för en pump svarar den dagliga driften för 85 procent och det löpande underhållet för tio och inköpskostnaden för endast fem procent.

– Det är lätt hänt att kunden tar i och köper litet större pump än behovet för att vara på den säkra sidan och det är lätt hänt att en konsult också höjer ytterligare ett snäpp. Men det är onödigt. Modern elektronik gör det möjligt att alltid köra med rätt kapacitet. Det är litet som att köra en bil på fel växel, både för hög och för låg växel är fel. Elektronisk styrning av pumpen är litet som att låta en automatlåda sköta växlingen i bilen.

Att välja för liten pump är förstås fel, men att välja för stor pump är lika mycket fel. Risken är att man för enkelhetens skull kör en för stor pump på full effekt i onödan.

– Frågan man alltid bör ställa inför valet av pump är hur långt, hur högt och hur mycket man ska pumpa.

Swepump har tagit fram praktiska exempel från sina medlemmar och deras kunder på hur man kan energieffektivisera genom att byta till rätt pump. Man pekar på korta återbetalningstider och stora framtida besparingar i elkostnader samt minskat klimatavtryck.

Swepump listar fem olika centrala applikationsområden för

pumpar – Avlopp, Industri, Tryckstegring, Vattenförsörjning och Värmecirkulation – och lyfter en rad fakta och teorier.

– Våra fakta kring det klimatsmarta i att välja rätt pump är något av en tankeväckare, säger Lars Rüdén:

* Pumpar står för tio procent av världens totala elförbrukning. Det finns bokstavligt talat miljoner pumpar i världen idag och många av dem drivs på ett ineffektivt sätt och en stor del av energin slösas bort. Felaktigt varvtal används vid drift eller fel pumpstorlek för den aktuella applikationen. De flesta pumpar körs till exempel på ett fast varvtal dygnet runt, trots att behovet varierar kraftigt under dagen. Detta resulterar med tiden i ett omfattande energislöseri, som lätt kan undvikas genom att säkerställa att rätt pump används till den aktuella applikationen.

* Om alla övergick till pumpsystem med hög verkningsgrad skulle världens totala elförbrukning kunna reduceras med 4 procent. Detta motsvarar den årliga elförbrukningen i hushållen för en miljard människor och visar hur optimering av pumparnas verkningsgrad i stor utsträckning och med omedelbar effekt skulle kunna bidra till att bekämpa de globala klimatförändringarna.

Swepump hänvisar till Energimyndighetens hemsida för vägledning om vilka krav man kan ställa på pumpar samt även en länk som visar hur livscykelkostnaden (LCC) kan beräkna för pumpar.

Swepump är en branschorganisation för tillverkare, distributörer och serviceföretag inom flödes- och vacuumhantering med produkter som pumpar, pumpstationer och tillhörande utrustning verksamma i Sverige.

– Att välja för stor pump är lika mycket fel som att välja för liten, säger Swepumps ordförande Lars Rüdén.

UTBILDNING OCH CERTIFIERING

i fokus för Pumpserviceföretagen

Utbildning av servicetekniker och certifiering av medlemsföretag är centrala målområden för Pumpserviceföretagen. Att underhålla befintligt bestånd av pumpar i alla dess tillämpningsområden är viktigare än att bara sälja nya. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

– PUMPEN ÄR världens vanligaste maskin om man bortser från elmotorn. Men elmotorn är ju en komponent som driver en maskin. Pumpar svarar för tio procent av världens energiförbrukning, men med enkla medel och kunskap kan vi minska den med 50 procent. Det säger Niclas Caspersson, ordförande i organisationen Pumpserviceföretagen, som delar tidigare moderorganisationen Swepumps mission.

Eftersom driftkostnaderna utgör den avgjort största delen av pumpars livscykelkostnad (se artikel här intill) är ett fortlöpande underhåll för friktionsfri och ekonomisk drift avgörande för ekonomin.

Pumpserviceföretagen är sedan 2021 en fristående organisation med 40 medlemsföretag, men med ett fortsatt nära samarbete med Swepump.

– Jag sitter litet på två stolar, säger Niclas Caspersson, som utöver sitt förenings-

engagemang också arbetar som partner sales manager i pumptillverkaren Grundfos. Vi har ett intresse av att de pumpar som vi säljer sköts och servas på ett korrekt sätt för bästa möjliga funktion och livslängd.

Föreningens huvudmål är att främja samarbete och stödja medlemmarna i deras verksamhet, bland annat genom att verka för ett branschgemensamt regelverk när det gäller säkerhetsfrågor och kvalitetsnormer. Den

verkar också för gemensam utbildning och för att på så sätt skapa en bred och rikstäckande kunskapsnivå. Samarbete förekommer också mellan fabrikanter och serviceverkstäder, inte minst på den tekniska sidan där det finns många gemensamma frågor.

– Säkerhetsutbildningar är viktiga inte minst för exempelvis säljare som ofta vistas i avloppsmiljöer utan säkerhetsutrustning som är självklar för en servicetekniker.

– Vi jobbar med Lindholmens Tekniska i Göteborg och för en dialog med bland annat Skolverket och branschorganisationer för att få till en grundläggande generell serviceteknikerutbildning på gymnasiet. Någon sådan finns inte idag, men många andra specialutbildningar som till exempel värmepumpstekniker. Sedan, menar vi, får olika branscher specialutbilda på sina respektive områden.

– Det är också viktigt att se längre än till den enskilda pumpen. Pumpar ingår i mer komplexa system och där behövs mer kunskap. Efterfrågan ökar när det gäller diplomerade tekniker och certifierade pumpserviceföretag. Det är viktigt att ha kunskap om pumpen behöver bytas, renoveras eller uppgraderas med till exempel smart pumpautomatik.

– Vi är stolta över vad vi gjort hittills i Pumpserviceföretagen och vi har ambitionen att ta branschen till en helt ny nivå, säger Niclas Caspersson.

Caspersson.

Pumpar i olika dimensioner för väldigt många ändamål är världens vanligaste maskiner. Här en pump hos LKAB 1300 meter under marken, där pumpar behöver servas och renoveras ofta för att säkerställa gruvdriften.

Nästan samtliga verkstads- och processindustrier använder både hydraulik och tryckluft, tekniker som samlas inom Fluidtekniskt nätverk.

SSG FLUIDDAGEN

bjöd på tryckluft, hydrauloljor och sensorer

Det som tidigare hette Hydraulikdagarna är sedan två år Fluiddagarna. Arrangemanget genomfördes i år i Gävle och som vanligt hälsades vi välkomna av SSG:s Rickard Sjöblom, som för elfte året rodde arrangemanget i hamn. Han är samtidigt ständig sekreterare i Fluidtekniskt Nätverk för Processindustrin.

AV KJELL-ARNE LARSSON

RICKARD SJÖBLOM tillhör SSG

Standardisering och påminde inledningsvis om viktiga standarder som gäller fluider, nämligen SSG 3800 Allmänna tekniska bestämmelser för leverans av hydraulikutrustning, SSG 3499 Pneumatiska anläggningar – tekniska bestämmelser för leverans, och SSG 3400 Smörjsystem – anvisningar för val och upphandling av system.

Den aktuella dagen fanns flera tunga aktörer representerade bland föredragshållarna: Parker Hannifin och Granzow,

SSAB Borlänge, FUCHS, HYDAC och Rocco Oil Sweden.

Pneumatiksystem – design, krav och viktigt att tänka på

Seminariet började med en gemensam presentation från Parker Hannifin och Granzow. Richard Åström som är Account Manager hos Parker Hannifin berättade att företaget är verksamt i 44 länder och har 335 tillverkningsanläggningar. Kunderna finns inom bland annat flygindustri, hydraulik,

elektromekanik, pneumatik, processkontroll samt vätske- och gashantering.

– Nästan i allt som rör sig kan vi vara delaktiga, menar Richard Åström.

Just vad gäller tryckluft är mediet lite speciellt. När det handlar om andra nyttigheter som el, gas och vatten är det någon extern aktör som försörjer industrin. Men tryckluft måste industrin skapa på egen hand och ta eget ansvar för dess kvalitet. Ungefär 90 procent av all tillverkande industri använder tryckluft i någon utsträckning.

Granzow arbetar med anläggningar och produkter för tryckluft, andningsluft och kvävgas. Bilden visar layout för en tryckluftscentral.

Utrustningen för att producera tryckluft blir omfattande och många åtgärder krävs för att få luften tillräckligt ren. Omgivande luft innehåller föroreningar och utrustningen i sig ger också upphov till kontaminering. Den som ansvarar för tryckluften måste ta hänsyn till åtminstone tio typer av föroreningar, bland annat mikroorganismer, oljedroppar och rostpartiklar.

Granzow är ett företag med resurser att driva mindre och större projekt med specialanpassade produkter och anläggningar. Det handlar om tryckluft, andningsluft och kvävgas. Kunderna finns bland annat inom industrin, försvaret, sjukvården, dykföretagen och räddningstjänsten. Företaget har ingen egen tillverkning av maskiner och komponenter. Man projekterar med och säljer produkter från Parker Hannifin, Boge Kompressoren, Bauer Kompressoren och andra leverantörer. I Enköping har Granzow sitt stora produktlager med kompressorer, filter, torkar, mätutrustning med mera. Till serviceutbudet hör bland annat serviceavtal, underhåll, riskanalyser och utbildning.

Nästan så snart något automatiseras i industrin, så behövs tryckluft. Granzows mål för kunderna är högsta produktivitet och lägsta driftkostnad.

– Tryckluft är en av industrins största utgifter. Men det finns stor besparingspotential, främst genom att eliminera läckage. Vårt mål är också energieffektiva lösningar.

Vi gör läcksökningar och hjälper till med energioptimering av tryckluftssystem, och gör även riskanalyser, berättar Mikael Jansson, vd för Granzow.

Han visade exempel på layout av en tryckluftsanläggning med bland annat kompressor, tork och filter. Inför projektering av en anläggning behövs uppgifter om:

• Max tryckluftsflöde

• Min arbetstryck

• Max tryckluftstemperatur

• Max omgivande temperatur

• Rätt tryckluftskvalitet

Kvaliteten definieras i standard ISO 8573-1:2010.

– Temperaturen på tryckluften påverkar mycket. Luften ut från kompressorn har alltid 100 procent RH. Enbart 12 graders temperaturhöjning gör att det blir dubbelt så mycket fukt.

Mikael Jansson visade exempel på konstruktion av kyltork respektive adsorptionsutrustning för att avfukta, samt hur en komplett installation kan se ut. Han gav många goda råd och pekade på faktorer att tänka på. Företagets verksamhet innefattar också framställning av andningsluft, som även den följer en standard – EN 12021.

– Flera reningssteg används och processen avslutas med en katalysator som omvandlar eventuell CO till CO2, samt ett partikelfilter, berättar Mikael Jansson.

I processer och miljöer där steril luft krävs används helt andra typer av filter än i tryckluftscentraler, nämligen membranfilter. De avskiljer alla partiklar och alla bakterier, men ej virus eftersom dessa är för små. När det gäller främst läkemedelsindustrin är kraven

– Utifrån energiutnyttjande, arbetstid för montage och möjligheten för att återanvända system så innebär det att Transair är det bästa, menar Jonas Sigfridsson, Parker Hannifin. Bild: Parker

extremt höga på leverantörerna. Varje element i utrustningen testas och märks med serienummer. (Här handlar det inte om tryckluft, ett tryckluftssystem går inte att få sterilt.)

Mikael Jansson visade avslutningsvis hur produktion av kvävgas från tryckluft går till. Kvävgas behövs i industrin, exempelvis i stålverk och kemiindustri, eller vid underhållsarbeten exempelvis i slutna kärl där reaktiva/farliga gaser behöver evakueras. Kvävgas kan vara alternativ till sprinklers som brandskydd.

Kvävgas framställs antingen av gasföretag som levererar i gasflaskor eller flytande i tankar till användningsstället eller på plats av industrin själv.

Med Transair går det att bygga system för både tryckluft, vacuum och inerta gaser. Bild: Parker

Egen kvävgas (N2) från tryckluft framställs genom membranfiltrering för lägre renheter: 0,5–5 procent O2 eller genom PSA teknik för högre renheter ända ner till 1 ppm restsyreinnehåll.

Modulära aluminiumsystem

Jonas Sigfridsson som är Account Manager för Transair® hos Parker Hannifin berättade om företagets modulära rörsystem för bland annat tryckluft, vacuum och inerta gaser. Inledningsvis berörde han skillnader gentemot traditionella system i koppar, plast, rostfritt och kolstål. Det aluminiumbaserade rörsystemet Transair® har mycket fin yta, med en ytråhet som ger positiva aspekter gentemot stålrör. Ett åldrat stålrör kan ha uppemot 100 gånger grövre yta, vilket påverkar flöde och tryckfall. Aluminium åldras inte på samma vis och behåller sin fina yta. Materialet är lätt och Transair® levereras ytbehandlade. – Lägg därtill att systemet är återanvändningsbart, vid förändringar i layout, flytt eller liknande. Utifrån energiutnyttjande, arbetstid för montage och möjligheten för att återanvända system så innebär det att Transair är det mest energieffektiva, tidsbesparande och även ett hållbart val, menar Jonas Sigfridsson.

Med Transair® behövs varken svetsning, lödning eller gängning, därför kortare installationstid. Monteringen bygger på beprövad teknik med Push In-kopplingar i mindre dimensioner och en adderad mekanisk säkerhet på de större. Tillgängliga i alla behövliga dimensioner. Systemet klarar alla marknadens certifieringskrav så som ISO 8573-1, och är silikon- och oljefritt.

Parker tillverkar dessa komponenter själva och alla kopplingar är testade och alla komponenter spårbara. En fördel som kanske förbises i förstone är att eftersom aluminium är lätt, minskar lasten och därmed kraven på upphängningsanordningarna.

– Har du gjort rätt val i ett tidigare skede när du tar fram bra tryckluft så behöver du även kunna leverera den på ett lika bra sätt från produktion till förbrukare. Denna produkt klarar att leverera tryckluften utan att tillföra några kontaminationer och på ett energieffektivt sätt, avslutar Jonas Sigfridsson.

Löst varnish-problem

”Ny hydraulolja som lösning på varnishproblem – vad är status nu? eller Historien om hur jag lärde känna varnish!” var titeln på Anders Lindbloms presentation. Under Hydraulikdagarna 2019 som gick av stapeln i Borlänge, tog en av presentationerna upp de varnish-problem som drabbade varmvalsningslinjen hos SSAB, och de lösningar som togs fram i form av byte av oljan till en

esterbaserad olja och i en annan anläggning till en nyutvecklad hydraulolja.

– I en anläggning som togs i drift på varmvalsningslinjen 2010 uppstod problem redan efter ett år. Pumpaxlar läckte mycket, alla cylindrar läckte och ett typiskt problem var ventilslider som fastnade. Undersökningar gjordes av hydrauloljans konduktivitet, partikelhalt, syratal med mera. Oavsett vad vi skruvade isär fanns det beläggningar av varnish. Vi gjorde tester med varnishbildning på provkuponger i olika miljöer för att förstå det hela, berättar Anders Lindblom, underhållstekniker i varmvalsverket och ansvarig för hydraulik och smörjning.

Problemen var nya för SSAB och man kom fram till att det var oljan som inte levde upp till kraven på oxidationsstabilitet och löslighet. Orsaken var att oljeleverantören hade bytt basolja i sin produkt. Maskiner med den gamla oljan kvar fortsatte att fungera som vanligt så länge man hade tillräckligt med gammal olja kvar i systemen.

Med den avvikande basoljan klarade inte hydrauloljan att lösa upp smutsen, denna blev kvar i maskineriet, ofta som en gegga mot botten, och nådde inte filtren i systemet.

År 2015 bytte man till esterbaserad olja i varmvalsverket och har kört sedan dess. Oljetanken rymmer 14 kubikmeter och man ser till att denna omsätts 4–5 gånger per timme över filter. Man följer syratalet på oljan och mäter även MPC (Membrane Patch Colorimetry) med egen mätare.

– Nu när vi använder esteroljor är det syratal och viskositet som avgör om vi måste deldumpa, berättar Anders Lindblom.

I ett annat system med 10 cylindrar som

har 2 servoventiler vardera och där det varit problem med varnish testade man 2018 att byta till tunnare olja. Den gamla oljan var 46 cSt och man bytte till en testolja 33 cSt. Denna hade tagits fram av oljeleverantören FUCHS efter en kravlista från SSAB. Listan omfattade bland annat:

• Låg miljöpåverkan

• Mer svårantändlig än tidigare olja

• Livslängd minst 10 år

• Viskositet cSt 20–35 och högt viskositetsindex

• Stabil mot varnish

• Energibesparande

• Pris, lägre än 3x mineralolja

• Det högre priset ska tjänas in på max 2 år, genom lägre energiförbrukning

– Efter bytet konstaterade vi bland annat att temperaturen hade gått ner, från att ha pendlat runt cirka 60 °C till cirka 45 °C. Verkningsgraden är bättre nu och vi sparar 15 procent energi, med potential för 20 procent, fortsätter Anders Lindblom. Trots sänkning av trycket utför hydrauliken samma arbete. Oljornas kondition mäts genom att följa MPC, viskositet, syratal och oxidationsstabilitet. Både bytena 2015 och 2018 har varit lyckade. Den förra anläggningen har nu gått 9,5 år utan problem. Och sedan 2022 går samtliga hydraulsystem i varmvalsverket med FUCHS esterolja.

Ny produkt på marknaden

Sedan berättade Lars Eriksson, Key Account Manager från FUCHS, om utvecklingsarbetet som företaget gjort tillsammans med SSAB och som lett fram till den nya hydrauloljan Plantohyd ES. Han uttryckte tacksamhet att FUCHS fått bedriva utvecklingsarbete i >>

Transair rörsystem i aluminium är lätta att bygga med, hållbara på sikt och återvinningsbara. Bild: Parker

anslutning till en av SSAB:s viktigaste maskinresurser.

Plantohyd har en basolja som tillverkas syntetiskt av fettsyror från växtriket. Basoljan är en mättad esterolja.

Till kravlistan på den nya hydrauloljan hörde – förutom det givna att förebygga varnish – en höjning av flampunkten mot bakgrund av de höga temperaturerna i valsverket, och att klara långa drifttider. Att minska basoljans andel av fossilt innehåll var mycket viktigt.

– Tillsammans utförde vi ett systematiskt utvecklingsarbete med uppstart 2016. Under 2018 gjordes labbtester av tänkbara basoljor och additiv, och sedan tester tillsammans med SSAB, berättar Lars Eriksson. Efter byte av olja i systemet utfördes analyser, loggningar och uppföljning av mätvärden och livslängd.

Resultat av esterteknologin tillämpad i

Plantohyd:

• Inga driftstörningar på grund av beläggningar

• Inga kompromisser av oljelivslängd

– Tillsammans med SSAB utförde vi ett systematiskt utvecklingsarbete med labbtester av tänkbara basoljor och additiv, berättar Lars Eriksson, Key Account Manager från FUCHS.

• Minskat fossilt innehåll

• Lägre energiförbrukning

Bonuseffekter:

• Minskat arbetstryck, tack vare annan basvätska

• Snabbare responstider i system, bättre kvalitet

• Lägre oljetemp, tack vare minskad tillförd energimängd

Slutsatser av esterteknologin:

• Snabb luftavskiljning, medger mindre tankvolym

• God oxidationsstabilitet, medger långa bytesintervaller

• God lösande förmåga, löser varnish

• Högt viskositetsindex

• Hög skjuvstabilitet, behåller viskositeten

• God konduktivitet, kan hjälpa till vid elektrostatiska problem

• God värmeledningsförmåga

• Förnyelsebar råvara

• Biologiskt nedbrytbar

– Att produkten skulle vara intjänad på två år, det klarade vi med råge. Energiförbrukningen är ungefär 15 procent lägre. >>

Rocco Oil har eget laboratorium där olja analyseras innan rening och regenerering.

Totalleverantör inom pneumatik och vakuum

Mer än produkter

Vi jobbar nära våra kunder med att modernisera, modifiera och e ffektivisera samt hitta smarta lösningar. Genom våra tjänster hjälper vi vår a kunder att uppnå en tillförlitlig och framför allt effektiv produktionslin je.

Med AIRTEC i ert lag kan ni vara försäkrade om att ni alltid ha r snabb service, proffsrådgivning och den senaste tekniken.

Att göra skillnad

AIRTEC Pneumatic Sweden är totalleverantör inom pneumatik och vakuum

Med hög teknisk kompetens, servicegrad samt lager i Sverige - Vi vill bli er partner när det gäller automatisering!

Magic Gripper

Egna fixturer med fristående vakuum? Förpackningar, påsar, kartongresare m.m

Bästa möjliga partner gör skillnad

Och fossila innehållet är nere på 15 procent vilket är mycket bra. Vi följer nu bland annat viskositeten, vill förstås inte ha en olja som förtjockas med tiden.

– Esterteknologin kan passa också för oljor i andra branscher, även i fordon.

Oxidationsstabiliteten är viktig och den goda lösligheten, att systemen hålls rena, avslutar Lars Eriksson.

Det kan tilläggas att FUCHS har flera pågående utvecklingsprojekt, förutom det med SSAB.

Ulf Gustafsson, som är produktchef för elektronik hos HYDAC berättade om elektroniska givare, IO-Link och säkerhet. Bild: HYDAC

Elektroniska givare, IO-Link och säkerhet

Ulf Gustafsson, som är produktchef för elektronik hos HYDAC, visade inledningsvis ”automationspyramiden” när han berättade om elektroniska givare och hur givare utrustade med IO-Link kan användas. I botten på pyramiden finner vi sensorer och aktuatorer (givare respektive ställdon). I nivån ovanför

Vi hjälper dig att bli bäst på hydraulik

Vi tillhandahåller och anpassar hydraulikutbildningar för just dina och ditt företags utbildningsbehov.

För mer information om våra utbildningar är du välkommen att kontakta oss.

– Låt oss rena oljan och sälja den tillbaka till er, uppmanar Torbjörn Pettersson, vd för Rocco Oil.

finns maskinstyrningen med PLC:er och därefter det övergripande styr- och kontrollsystemet SCADA med användargränssnitten. När sensorer och aktuatorer använder IO-Link kommunicerar de uppåt till IO-Link Master, en viktig komponent för att bygga nätverket.

IO-Link är ett öppet kommunikationsprotokoll enligt standarden IEC 61131-9, en tvåriktad kommunikation mellan två punkter, som kan ske med oskärmad kabel. En punkt kan exempelvis vara en smart sensor. Nätverket får därför en enkel topologi. IO-Link är inte en fältbuss. IO-Link Master kan däremot kommunicera (uppåt) med vilka fältbussar som helst, Profibus, Ethernet Powerlink, DeviceNet med flera. Dessa kräver skärmade kablar eller optisk fiber.

IO-Link hanterar digitala signaler. IO-Link-bestyckade sensorer sänder således digitala data. Jämfört med sådana sensorer som sänder analoga data, behövs inga A/D- och D/A-omvandlingar. Komplexiteten minskar och noggrannheten ökar. Ett system byggt på IO-Link har automatisk själv-parametrisering. Om en givare byts så skickar IO-Link Master parametriseringen ner till nya givaren och uppdaterar denna. Vid byte till annan givare/annat fabrikat behöver även parametriserings-filen bytas i PLC:n.

En jämförelse mellan kostnaderna för material plus installation visar att ett system med IO-Link givare och IO-Link Master är ungefär 20 procent billigare, än ett baserat på analoga givare.

Efter att Ulf Gustafsson uppmärksammat oss på mängden av regelverk för säkerheten hos fordon, maskin- och processutrustning, där han nämnde bland annat CE-märkning och SIL, och att kraven sannolikt kommer att fortsätta öka, berättade han om de sensorer som HYDAC erbjuder, och här handlar det om bland annat lägesbrytare, linjära sensorer, lutningssensorer, temperatursensorer, nivågivare och sensorer för ventilposition.

Cirkulär användning av industriolja

Rocco Oil Sweden använder Double Separation Technology för att återvinna och regenerera använd olja, vilket gör att oljan kan användas om och om igen. Tekniken möjliggör en cirkulär och hållbar hantering av industriolja vilket bidrar till att minska resursförbrukning och avfall inom industrin.

Metoden har tagits fram av SKF. Reningen och regenereringen utförs av Rocco Oil som har en anläggning i Ånge, med laboratorium och kapacitet att rena 2 500 kubikmeter olja per år. Kunden måste källsortera sina oljor, olika oljor får inte blandas. En batch måste vara minst 2 kubikmeter. Oljan renas först med en booster, en ”kemisk magnet” som suger åt sig föroreningar. Klumparna renas i följande steg genom sedimentering och filtrering. Eventuella rester av boostern tas bort i en mekanisk filtrering. Reningen fungerar på industrioljor från alla tillverkare. Oljan blir ultraren, ner till nanonivå.

Rocco Oil kan gå vidare med oljan och regenerera den genom att tillsätta additiv. Detta gäller produkter från Rocco Oils partners. För närvarande renas och regenereras inte motoroljor.

Rocco Oil svarar för kärl (IBC-behållare), hämtning och lämning, dvs. hela logistiken. Användaren får tillbaka en olja minst lika ren som den nya (i 8 av 9 fall renare), reducerar kostnader (bland annat avfallskostnader för uttjänt olja) och minskar klimatavtrycket. IVL har räknat ut att en kubikmeter industriolja ger upphov till 3 800 kg CO2e, medan cirkulär användning ligger på 8–154 kg CO2e. Avfallshanteringen är inte inkluderad i den förstnämnda siffran, men transporter är inkluderade i den senare.

– Den svenska marknaden för industriolja är 60 000 kubikmeter och det vore möjligt att nå 35 000 av dessa, berättar Torbjörn Pettersson som är vd för företaget. Så låt oss rena oljan och sälja den tillbaka till er. Ni minskar kostnaderna betydligt och skonar samtidigt miljön.

Vi är HydSupply

HydSupply erbjuder service och support, förebyggande underhåll och optimering av din produktion med noga utvalda originalkomponenter från marknadens mest välrenommerade leverantörer.

Våra tekniker och utvecklare tillhör Nordens bästa inom hydraulik och pneumatik med tillhörande elektronik.

Vi finns över hela Sverige och Finland – alltid nära dig – och är snabbt på plats, oavsett var du har din verksamhet. Vi står för hela kedjan från systemdesign till installation.

Mer om oss på www.hydsupply.se

Val av och trimning av styrsystem som DCS hjälper till att göra produktionen resilient. Bild: ABB

PAPER PROVINCE SUMMIT – tillsammans med

stålindustrin

Under Processteknikmässan i Göteborg arrangerade Paper Province en konferens i samarbete med Sustainable Steel Region. Således en samverkan mellan ett gammalt och ett nytt nätverk. Temat var industrierna resiliens, med andra ord hur de ökar sin säkerhet avseende produktionsstörningar och skapar trygga leveranskedjor.

AV KJELL-ARNE LARSSON

KONFERENSEN KOM ATT handla om allt från att producera sin egen el, till att klara underhåll och reparationer av sina tillverkningsresurser. Ett par tunga inslag tog upp möjligheterna att, med hjälp av 3D-printning ta fram egna komponenter och reservdelar. Att miljön och klimatet samtidigt ska värnas, glömdes heller inte bort. Utan en fungerande

natur och jord, finns det ingen bas för att utveckla varken verksamhet eller affärer.

ABB visar möjligheterna i industrins omställning

De första talarna presenterade, betecknande nog för konferensen, ett case från skogsindustrin och ett från stålindustrin. Martin

Björnmalm, Local Business Line Manager Pulp & Paper och Metals i Sverige, och Per-Inge Bengtsson, Global Business Driver, Plant Electrification Pulp & Paper, båda från ABB, berättade vad de kan göra för att industrin ska hushålla med energi och bli mer hållbar. ABB levererar som bekant många typer av maskiner (elektriska och mekaniska) för

ABB:s Martin Björnmalm, Local Business Line Manager Pulp & Paper och Metals, berättade vad de kan göra för att industrin ska hushålla med energi och bli mer hållbar. Bild: ABB

verkstads- och processindustrin samt för energisektorn. Dessutom styrsystem som 800XA, QCS med mera.

ABB har en hållbarhetsagenda med tre fokusområden: möjliggöra klimatneutralitet 2050, genom cirkularitet och effektivitet få ner resursförbrukningen, samt utveckla den sociala hållbarheten.

Under konferensen visades två exempel där ABB haft betydande roller i att hjälpa kunden att uppnå bland annat bättre energieffektivitet. Metsä Fibre i Finland har byggt norra halvklotets största massafabrik, som

Solparken har uppförts på ett 3,2 ha stort deponiområde intill Rottneros fabrik. Det är en sluttäckt yta. Förankring kunde inte utföras med pålning eftersom tätskiktet då skulle skadas. I stället användes tyngder på stativen.

årligen tillverkar 1,5 miljoner ton massa. ABB har levererat all elektrifiering och drivteknik; från elmotorer, till skyddsreläer, säkerhetsbrytare, frekvensomriktare, transformatorer, elektrifierings- och drivteknik samt styrsystem för motorer och tillståndsövervakning med fjärrsupport. Dessutom hjälpte ABB Metsä att skriva förfrågningsunderlag för att upphandla en fabrik som klarar sig helt utan fossila bränslen.

Det andra exemplet rörde ett stålverk hos JSW Dolvi i Indien. Fabrikens meltshop, där smältan får sin slutliga sammansättning genom tillsatser, förbrukade onödigt mycket energi när smältan behövdes värmas om. Genom bättre mätning, styrning och optimering kunde energieffektiviteten förbättras. Produktiviteten ökade tack vare

4–5 procent högre gjuthastighet genom bättre anpassning av smältans temperatur. Minskade tappningsfördröjningar i Electric Arc Furnace eller konvertrar tack vare effektivare tidsplanering av kranar för skänkrörelser. Dessutom bättre skänkhantering och underhållsplanering tack vare tillgång till historiska data över alla rörelser. Det blev också ökad arbetskraftsproduktivitet eftersom manuella ingrepp eller kvitteringar inte behövs.

Martin Björnmalm och Per-Inge Bengtsson pekade avslutningsvis på att samarbete i hela

värdekedjan och tidiga insatser i projekt ger bra förutsättningar för kostnadseffektiva och framtidssäkrade lösningar.

Restströmmar – från spill till värdefull resurs

Lars Birging från Zigrid berättade om företagets koncept för att omvandla lågtempererad spillvärme till el som används lokalt.

– Vi såg höga elpriser och ville minska beroendet av köpt energi, säger Anna Boss, energispecialist hos Rottneros.

– Det finns enormt mycket restvärme i industrin. Bara en tredjedel av energin används till något nyttigt. Vi kan ta vara på flöden i låga temperaturer ned till 50 grader, berättar Lars Birging.

Spillvärme finns i stålverk, kärnkraftverk, kyltorn och datacenter. Flera andra värmekällor kan bli aktuella såsom vätgasanläggningar, rökgaskondenseringar och CCS-anläggningar.

Zigrid har utvecklat en utrustning som tar vara på lågvärdig värme, “växlar över den” i en unik metod, utan en traditionell turbin, till mekaniska energi som driver en elgenerator. En pilot testas nu i ett gjuteri i Guldsmedshyttan. Zigrid får stöd från ett EU-projekt, där resultatet ska redovisas 2026. Koldioxidutsläppet från processen är beräknat till under 5 gram/ kWh, vilket är extremt mycket lägre än vid fossil elproduktion.

Förnybar energi och flexibilitet i en energiintensiv industri

Anna Boss som är energispecialist hos Rottneros berättade om företagets investering i solcellspark och batterilager. Företagets huvudanläggningar är massafabrikerna i Vallvik (kemisk massa) och Rottneros (mekanisk massa). Den senare är den mest elintensiva och det är där investeringar har gjorts.

– Vi såg höga elpriser och ville minska beroendet av köpt energi, säger Anna Boss. Solparken har uppförts på ett 3,2 ha stort deponiområde intill fabriken. Det är en sluttäckt yta. Förankring kunde inte utföras med pålning eftersom tätskiktet då skulle skadas. Solcellspanelerna med sina stativ hålls därför på plats med tyngder. Anläggningen har 4 284 paneler med sammanlagda effekten 2,7 MW (paneleffekt, 1,6 MW efter växelriktare). Under två veckor i full drift producerades 67 MWh.

Batterilagret har inte byggts för att lagra energi för egen del, eftersom fabriken har elbehov dygnet runt och man dessutom inte har avtal för att leverera el till nätet. I stället är inriktningen i första hand att sälja stödtjänster till Svenska Kraftnät. Tjänsterna är framförallt FCR-D, FCR-N, FFR och mFRR. Batterilagret har kapaciteten 8,9 MWh.

– Hela projektet har varit utmanande, men nu står vi bättre rustade och fortsätter samtidigt med andra energiprojekt, avslutar Anna Boss.

Framtidens gröna stål – hur funkar det?

GreenIron är ett företag som startade 2018, och som utvecklar teknik för fossilfri metallframställning, bland annat genom att återvinna biflöden från stål- och gruvindustrin.

– Vår teknik bidrar till att stålverk och gjuterier kan bli mer cirkulära. Vartenda gram som idag läggs på deponi ska kunna återvinnas i stället, säger Tanja Ilic, chief commercial officer hos GreenIron. Bild: Mikael Dubois

Restprodukter i form av oxider går att återvinna genom att reducera dem med vätgas, och där vatten blir enda restprodukt. Det är en patenterad teknik, i en unik batchprocess, som koncept för att driva koldioxidfri tillverkning och minska industrins utsläpp.

– Vår teknik bidrar till att stålverk och gjuterier kan bli mer cirkulära. Vartenda gram som idag läggs på deponi ska kunna återvinnas i stället, säger Tanja Ilic, chief commercial officer hos GreenIron.

De viktigaste restprodukterna är filterstoft, glödskal och slagg. Innehållet består av metaller som har oxiderats. Det kan röra sig om järn, koppar, magnesium, nickel med flera metaller. Restprodukter kan komma från

stålverk, gjuterier, valsverk och tillverkningsindustri. Även från energianläggningar, och då rör det sig om olika askor.

GreenIrons process är i huvudsak en reduktion. Oxiderna reduceras med vätgas i en reduktionsugn, och produkten blir järnsvamp (om det är järn som återvinns) och vatten. Det uppstår 500 liter vatten per ton metall.

Företaget har testkört med gott resultat fler än 120 olika material i en demo- och testugn i Kumla. I år byggs en fullskalig ugn i Sandviken. Den får en kapacitet på 5 ton per timme. Lite kan tyckas, men det är bättre att börja någonstans än att inte göra något alls.

En GreenIron-anläggning kan sättas upp på cirka 9 månader. Företag som tar vara på möjligheten, kan minska sina inköpskostnader för material med cirka 5–10 procent genom att återvinna restprodukter. Det blir möjligt att på motsvarande sätt återvinna många andra metaller såsom legeringsmetallerna krom och molybden.

– För att lyckas med omställningen till ett hållbart samhälle, kan vi inte applicera metoderna vi lärde oss i skolan. Vi måste använda helt nya metoder och det krävs samarbete. Här kommer framtidens gröna stål att bli viktigt, avslutade Tanja Ilic.

Cirkulärt material – ett lönsamt komplement till att handla nytt

Visibla är ett företag som gynnar cirkulär handel för verkstadsindustrin. En typisk verkstad får spillbitar och helbitar över av stål, koppar och andra material.

Förhoppningen är oftast att de ska komma till användning i samma företag i ett senare projekt. Material blir emellertid ofta liggande i flera år, utan att någon bryr sig.

Detaljer som Ivaldi har 3D-printat On-Demand.

– 3D-print i sig själv är begränsat, men kombinerat med andra on-demand-produktionsrobotar blir det mer kostnadseffektivt och implementerbart, säger Ivaldis vd Espen Sivertsen.

Ingen vet vad eller hur mycket som finns lagrat. Kanske verkstaden då ska sätta en tidsbegränsning. Sådant som inte har använts borde då säljas. Men svårt och tidsödande att klara hela affären själv. Då går det att ta hjälp av Visibla, som nästan är som Blocket, men för verkstadsindustrin.

Material som flödar på andrahandsmarknaden är billigare än nytt, men dyrare än skrotvärdet. Om marknaden tack vare Visibla och andra aktörer kan växa, då görs affärer som alla involverade aktörer tjänar på. Dessutom tjänar naturen på denna ökade cirkularitet.

Kritiska reservdelar – snabb produktion lokalt

Det norska företaget Ivaldi är inriktat på ODM – On Demand Manufacturing – att tillverka komponenter och reservdelar inom kort – helst lokalt – efter kundens beställning. Därmed förkortas leverantörskedjorna. Företaget använder främst 3D-printning. Man var först i världen med 3D-printade delar inom marina sektorn och först med ett kommersiellt 3D-print-erbjudande inom gruvdrift.

Konceptet går ut på att i stället för att skicka komponenter och reservdelar långa sträckor skickas digitala ritningar. Efter kundens order går den till Ivaldis närmaste produktionsenhet, vilken fungerar som ett digitalt lager. Delen tillverkas i ett Local Manufacturing Center, som tillhör Ivaldi eller är fristående. För On Demand Manufacturing kan även

andra tekniker användas, som laser, UV-ljus och smältning.

Fördelarna med ODM är givetvis besparingar i transporter och kostnader. Mängden avfall och överskott minskar, liksom klimatbelastningen. Anläggningsägaren behöver inte själv lägga massor av reservdelar på eget lager, som kanske så småningom delvis skrotas. ODM kan också skapa fler arbetstillfällen lokalt. Konceptet bidrar till att förbättra resiliensen hos företaget, vilket var temat för dagens Paper Province Summit.

– Vi bör också tänka på att hela produkter kan tillverkas av 3D-printade komponenter och att det går att producera även med andra on-demand-verktyg, berättade företagets vd Espen Sivertsen och visade foton på självkörande bussar och andra produkter. 3D-print i sig själv är begränsat, men kombinerat med andra on-demand-produktionsrobotar blir det mer kostnadseffektivt och implementerbart.

Och när det handlar om reservdelar kan en ny sådan vara bättre än originalet, vilket kan göra att din maskin blir bättre steg för steg.

Stora detaljer

Ivaldi visade en rad exempel på komponenter som går att 3D-printa. Men är det möjligt att tillverka även stora ståldetaljer som väger flera ton? Ja, uppenbarligen kan det bli det, för tekniken visades i en presentation från SAAM. Förkortningen står för Submerged Arc Additive Manufacturing.

– Materialegenskaperna visar fantastiskt goda resultat och hållfasthetsvärdena är bra med en mycket hög brottseghet. Om vi kan printa snabbt, kan vi också printa stort, ifall vi klarar att behålla egenskaperna hela vägen, säger Magnus Brännbacka, som är vd för SAAM AB.

För att kunna printa stora detaljer måste printningen gå snabbt. Laser DED klarar 2–8 kg/tim och WAAM 2–10 kg/tim. SAAM ska klara från ungefär 25 till 100 kg/tim.

(Laser DED är Laser Directed Energy Deposition, WAAM är Wire Arc Additive Manufacturing som baseras på MIG, TIG eller plasmasvets.)

– Om man kan printa med 100 kilo i timmen går det att konkurrera med gjutning, berättade Magnus Brännbacka, som är vd för SAAM AB.

Principen baseras på svetsning med tråd under ett pulver som bildar slagg och skyddar ljusbågen. Fördelarna är många:

• Kan ersätta smide eller gjutning

• Kort leveranstid

• Mycket högt utbyte, dvs. litet spill

• Goda materialegenskaper, bättre än smide

• Homogent

• Jämna egenskaper över stora dimensioner

• Möjligt att variera material och materialegenskaper i samma komponent

• Går att legera i smältbadet med hjälp av flera trådar

• Egen tråd under framtagning (maråldring) Företaget är redan igång med printning i sin anläggning i Kristinehamn. Där har man också tillgång till ett labb som testar framtagna delar.

– Materialegenskaperna visar fantastiskt goda resultat och hållfasthetsvärdena är

bra med en mycket hög brottseghet. Om vi kan printa snabbt, kan vi också printa stort, ifall vi klarar att behålla egenskaperna hela vägen.

Tekniken öppnar också för andra tillämpningar, som att lägga på ett slitskikt, att komplettera en detalj (t.ex. med en fläns på ett rör) och ge olika delar av en komponent olika egenskaper genom att välja svetstrådar, exempelvis skapa en seg kärna och en slitstark yta.

– Vårt mål är att etablera printcentraler på fem orter landet runt, avslöjar Magnus Brännbacka.

Som för övrig berättar att processen går att sätta upp i en container, där utrustningen hanteras av en enda operatör.

Var det bättre förr?

Från slit-och-släng till bevarande

Under den rubriken talade och filosoferade Anders Andersson från Fagerberg och Richard Denlin från Indutrade, en koncern som är ägare av Fagerberg.

Anders Andersson visade inledningsvis en bild på en 2000 år gammal ventil som finns på museum i Pompeji.

Nästa ventil var från 1800-talet och fungerar nog fortfarande eller så går den att renovera. Denna typ av ventiler har uppenbarligen inte ändrats så mycket under tidens gång.

Renovering är något Fagerberg tagit fasta på. Till sin populära kulventil finns

reparationssats att köpa. Under 2023 såldes 8 000 satser. Därmed undveks tillverkning av 8 000 nya ventiler och 108 500 kg koldioxid sparades in.

– Detta är hållbarhet på riktigt. Plus att kunderna minskar sina utgifter, säger Anders Andersson.

Synd bara att inte alla kunder köper reparationssatser, till de 30 000 ventiler som säljs per år.

Fagerbergs produkter består av både metalldelar och elektronik. Användaren har kanske inte tid att reparera om elektroniken fallerar, men det kan leverantören göra.

I bild visades exempel där elektroniken hade bytts ut på en induktiv flödesmätare. Livslängden förlängdes denna gång med ungefär 20 år.

– När vi reparerar mätinstrument ser vi till att de inte bara klarar trycket utan också mäter rätt. Vi har tagit fram diagnostiska verktyg som säkerställer detta.

Richard Denlin menade att det som Fagerberg gör är bra, men skalan är liten. Denlin arbetar med bland annat processindustrin och där slängs enorma mängder produkter och material. Samt att det ligger en hel del på lager som aldrig kommer att säljas.

– Vi borde kunna göra mycket mer av allt detta. Problemet är också att tillverkarna slutat tillverka produkter som är möjliga att renovera. Vi som företag och även andra, bör se till att våra produkter går att renovera

– Våra produkter består av både metalldelar och elektronik. Användaren har kanske inte tid att reparera om elektroniken fallerar, men det kan vi som leverantör göra, säger Anders Andersson från Fagerberg.

och laga, säger Richard Denlin.

Han tror inte att användarna ute i industrin skapar stora underhållsavdelningar för att reparera saker. Det måste kanske lösas på andra sätt, med nya affärer och helt andra samarbeten.

Avslutningsvis efterlyste han samarbetspartners, bland andra industrier, helt andra aktörer som gynnar resursbesparande, eller varför inte skolor och universitet för att utveckla nya idéer.

En klassisk ventil med reparationssats från Fagerberg. Satsen ökar livslängden avsevärt. Bild: Fagerberg

Tillsammans kommer de två kraftvärmeverken att kunna stå för all värme som behövs i Östersund, även när stan växer och blir större. Dessutom ska båda verken producera förnybar och planerbar el, vilket stöttar elnätet som får in allt större andel variabel elproduktion från vind och sol. När det är som kallast och behovet av el är som störst, då kan de två kraftvärmeverken hjälpas åt att producera som mest el tillsammans. Bild: Tengbom

JÄMTKRAFT

– investerar för fossilfri framtid

Nu går bygget av Jämtkrafts nya kraftvärmeverk in i slutfasen. Företaget ökar därmed sin produktionskapacitet vid Lugnviksverket i Östersund. Framöver kommer där att finnas två kraftvärmeverk. Samtidigt görs förstärkningar i fjärrvärmenätet. Investeringarna har stor betydelse för att kunna basera produktionen helt på biobränslen och därmed ha en fossilfri produktion av värme och el.

AV KJELL-ARNE LARSSON

DET ÄR DE TRE kommunerna Östersund, Åre och Krokom som äger Jämtkraft AB. Företaget distribuerar fjärrvärme i tolv olika nät i dessa kommuner. I Östersund produceras årligen ungefär 650 GWh värme som skickas ut i ett 25 mil långt fjärrvärmenät. Dessutom producerar Jämtkraft el som distribueras i Östersund och västra Jämtland.

Inom ramen för det aktuella projektet moderniseras Lugnviksverket och fjärrvärmenätet, för att kunna möta ett växande värmeunderlag och framtidssäkra leveranserna. – Nu kommer produktionen att koncentreras till Lugnvik, och vi

behöver stärka upp nätet i den delen av staden. En helt ny ledning byggs från Östersund via Storsjön till Frösön. Sedan tillkommer mellan femtio och hundra nya fjärrvärmekunder varje år och det kräver också utbyggnad, berättar Ulf Lindqvist, fjärrvärmechef hos Jämtkraft.

Tre pannor idag

De befintliga resurserna vid Lugnviksverket utgörs av två fastbränslepannor på 25 MW vardera som är från början av 1980-talet. Dessutom kraftvärmeverket KVV1 som togs i drift 2002 och eldas

Ackumulatorn Arctura uppfördes 2003 på skidstadion i Östersund och har stor betydelse för energiförsörjningen i regionen. Bild: Stefan Linnerhag

med biobränsle, såsom skogsavfall och returträ. Kraftvärmeverkets panna har effekten 125 MW. El produceras i en turbinanläggning som ger 45 MW.

– Produktionen måste förstås anpassas till efterfrågan. Värmebehovet i Östersund varierar mycket, sommartid kan det vara 20 MW för att stiga till 200 MW vintertid, fortsätter Ulf Lindqvist.

Årliga produktionen från de tre anläggningarna vid Lugnviksverket är cirka 650 GWh värme och 200 GWh el. Ute i nätet i Östersund finns dessutom två hetvattencentraler som används för bas-, spets- och reservlast, dels i Minnesgärde med en träfliseldad fastbränslepanna samt tre äldre oljepannor, dels Öneberget (Frösön) med två oljepannor. Dessutom finns ute i nätet ett antal mindre oljepannor vilka har rollerna som spets- och reservanläggningar.

Ingen mer fossil olja

Företaget ska upphöra med användningen av fossil olja, bränslena ska i framtiden uteslutande vara fossilfria. Alla oljepannor som eldas med fossil olja kommer att avvecklas. De som använder bioolja ska behållas för reservlast.

I Lugnviksverket används biobränsle i form av skogsavfall samt

returträ. Returträ är avfall från träpallar, formvirke, emballagevirke, rivningsvirke med mera, som krossas till RT-flis. Redan idag kan en del returträ användas i KVV1, och i och med nya KVV2 kommer den andelen att kunna höjas. Upp till 75 procent inslag av returträ är möjligt. Allt returträ måste dock vara av den bästa klassen, annars skulle en avfallspanna behövas.

Hur mycket skogsavfall respektive returträ som kommer att eldas beror på behov och tillgång samt pris på respektive bränsle. Inriktningen är att 90–95 procent av volymerna ska hämtas inom 10 mils radie. Men det kan vara fråga om längre sträckor, som när returträ fraktas från Norge.

Bränsle tas emot flisat eller i stycken. I det senare fallet används en mindre kross för bearbetning på plats. Denna kross kommer att ersättas med en större och dessutom byggs en ny bränsleficka som rymmer 1200–1300 kubikmeter flis.

Bränslet in till nya pannan får ha en fukthalt på högst 58,6 procent och ska ha ett värmevärde mellan 6,17 och 13,15 MJ/kg (lower heating value). Pannan är konstruerad för en termisk effekt på 78 MW.

De båda kraftvärmepannorna kommer att komplettera varandra. Sommartid ska KVV2 köras. Den kan köras på låg last och det innebär bland annat att el kan produceras även under sommaren. När värmebehovet sedan ökar under hösten används KVV1 i stället, då kan underhåll utföras på KVV2. På vintern kan sedan båda pannorna köras samtidigt för att klara efterfrågan på fjärrvärme. De två gamla fastbränslepannorna ska i fortsättningen enbart användas för spets- och reservlast.

Leverantörer

Det aktuella projektet KVV2 har ett antal huvudleverantörer. För bränslehanteringsutrustningen till pannan svarar BMH. Själv pannan är konstruerad enligt konceptet bubblande fluidbädd och pannan levereras av Sumitomo Foster Wheeler. Som start- och stödbränsle ska bioolja (HVO) och pellets användas.

För rening av rökgaserna blir pannan utrustad med textilfilter. Kväveoxider kommer att renas katalytiskt med SNCR. Rökgaserna ska också passera ett rökgaskondenseringssteg, här renas gaserna samtidigt som ytterligare cirka 20 MW värme utvinns. Kondensatvattnet renas i flera steg innan det släpps ut i recipienten Storsjön.

Emissionskraven både till luft och vatten är förstås stränga. Företaget förväntas välja bästa möjliga teknik och har krav därefter. Intressanta lösningar används för att ta vara på askorna från pannorna. Sedan tidigare används bottenaska för att fylla ut marken på bränsleplanen. Fortsatt behov finns för detta och det blir naturligt att använda askorna även från KVV2. Flygaskor används för deponitäckning på kommunens avfallsanläggning vid Gräfsåsen. Även flygaskor från KVV2 kommer att användas där. En viss del av askorna återförs till skogsmark och en del kan användas i byggnation av exempelvis vägar.

Nytt kontrollrum

I det aktuella projektet ingår också nytt kontrollrum som har placerats i en ny våning på byggnaden för KVV1.

– Från detta kontrollrum kommer företagets samtliga anläggningar att övervakas och styras, alltså i alla tolv nät, inom våra kommuner Östersund, Åre och Krokom, berättar Ulf Lindqvist.

I projektet ingår också bygget av en pumpstation i Lugnvik för att stärka kapaciteten in mot staden. Hos Jämtkraft är man också angelägen att använda sina produktionsresurser effektivt. Därför finns en ackumulatortank i fjärrvärmenätet. Den – särskilt i nattljus – vackra ackumulatorn Arctura uppfördes 2003 på skidstadion i Östersund och fungerar som en viktig del för energiförsörjningen

– Med ytterligare ett kraftvärmeverk i Lugnvik kommer vi att klara produktionen enbart med biobränslen som skogsavfall och returträ. Det innebär en fossilfri produktion och att vi dessutom kan möta en ökad efterfrågan på fjärrvärme, säger Ulf Lindqvist, fjärrvärmechef hos Jämtkraft. Bild: Ida Hagberg

i regionen. Arctura kan lagra upp till 26 miljoner liter hetvatten, en värmereserv som gör att företaget kan maximera nyttan av sin värdefulla elproduktion.

Användning av koldioxid?

Hos Jämtkraft finns funderingar på att samla in koldioxid från rökgaserna. Koldioxiden skulle kunna användas för produktion av

förnybara bränslen, som metanol och flygbränsle, men även användas i växthus. Jämtkraft kommer inte själva att tillverka förnybara bränslen, däremot skapar anläggningen förutsättning för andra aktörer. En sådan produktionsanläggning skulle kunna lokaliseras till Lugnvik. Vid produktion av syntetiska bränslen används mycket el för att tillverka vätgas som tillsammans med koldioxid ger förutsättningar för en mängd olika produkter. Jämtkraft har avtal med Svenska Kraftnät som ger bolaget möjlighet att ta ut 500 MW extra från stamnätet. Syftet är att bereda möjlighet för elintensiv industri att etablera sig, för tillverkning av förnybart flygbränsle eller andra bränslen.

Detta att fånga in koldioxid och göra något av den är en ytterligare strategi för att framtidssäkra anläggningarna vid Lugnvik, förutom strategin att bygga ut värmeproduktionen för att möta kommande efterfrågeökning.

FAKTA

Lugnviksverket KVV2, nytt kraftvärmeverk, Östersund

Byggtid: Q2 2023–Q1 2025

Byggherre: Jämtkraft AB

Leverantör, bränsleanläggning: BMH

Leverantör, panna: Sumitomo Foster Wheeler Leverantör, turbin: Siemens Energy Byggentreprenör: PEAB Arkitekt: Tengbom Kostnad: ca 1,5 mdr kr inkl. pumphus, krossanläggning och markarbete Årlig produktion: ca 350 GWh värme och ca 130 GWh el

Ekströms Värmetekniska levererar Rökgaskylare, Ekonomisers, Lu�förvärmare och Kulsotningsanläggningar för tex industri, kra �värme‐ och fartygspannor.

Economiser & Lu�förvärmare

Jämtkra� ‐ Östersund

Sumitomo SHI FW

Rökgaskylare

Billerud ‐ Frövifors

Andritz

Rökgaskylare e�er Mesaugn

Metsä ‐ Kemi

Valmet

NY FJÄRRVÄRMEPANNA har tagits i bruk i Arboga

En helt ny fliseldad ångpannanläggning för fjärrvärme har tagits i bruk i Arboga. Panneffekten är cirka 20 MW och produktionen beräknas uppgå till cirka 100 GWh. Anläggningen kompenserar för en nedlagd panna och annat bortfall av extern värmeleverans.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

DET ÄR FJÄRRVÄRMEKUNDER i Arboga, Köping och Kolsva som ska förses med värme från förbränning av rester från skogsindustrin, främst i form av grot, trädelar, sågspån och bark. Byggherre är Västra Mälardalens Energi & Miljö AB.

Bränsleleveranserna har inletts och produktionen, som kräver cirka fem fulla lastbilsekipage per dag för att pannan ska kunna hållas på maximal effekt, har kommit igång. Ett bränslelager håller på att byggas upp. Anläggningen har uppförts intill det befintliga värmeverket Vimman i Arboga. Första spadtaget togs i september 2023 och den nya pannan tändes den 15 oktober i år med torkeldning för det nya murverket som en viktig milstolpe i projektet. Driftsättningen pågår fram till mitten av november.

– Det här ger egentligen inte något nettotillskott till vår fjärrvärme. Bygget var tänkt att utgöra en reinvestering för att ersätta äldre pannor, men har istället svängt till att möta bortfall från produktionen i en avfallsanläggning i Köping som läggs ned. Dessutom har andra externa leverantörer av överskottsvärme fallit ifrån, säger Robin Erneby, produktionschef vid VME fjärrvärme.

Pannanläggningen som i grunden bygger på en rosterpanna har levererats av Jernforsen Energy och har beskrivits som den hittills största i företagets 40-åriga historia med biobränsleanläggningar.

Byggentreprenör har varit Mavab AB i Mariefred, som bland annat specialiserat sig på anpassade teknikhus. Utöver själva pannhallen har det byggts ett inomhuslager om 3700 kubikmeter, anpassat för en knapp veckas värmeproduktion, och ett utomhuslager på cirka 10 000 kubikmeter.

Total byggnadsarea uppgår till cirka 1 500 kvadratmeter

I anslutning till bygget av ny fjärrvärmepanna har VME genomfört underhåll och utbyte av fjärrvärmeledningar och installerat nya distributionspumpar.

VME levererar fjärrvärme i Köping och

Arboga, där näten är sammankopplade sedan 2017 och till Kolsva i Köpings kommun, som anslöts 2021. Totalt har VME cirka 2 300 fjärrvärmekunder som betjänas av elva värmepannor. Den totala produktionen av fjärrvärme uppgår till 360 GWh.

– Vi har hållit den ambitiösa tidsplanen och vi har visat att det går att genomföra stora projekt i en liten organisation med stor närhet till linjeverksamheten, som bidrar med konstruktiva synpunkter och åsikter. Vi har haft en duktig och energisk projektledare och processleverantören och entreprenörerna har ställt upp på ett bra sätt, där alla inblandade har jobbat hårt mot målet och värmeleverans under hösten 2024. Vi har nu en anläggning som snart är vår och som vi gärna tar över, säger Robin Erneby.

Anläggningen utgörs i huvudsak av en murad förugn där restprodukter från skogsbruk förbränns vid omkring 1 000 °C. Den heta gasen avger värme till en ångpanna

och ekonomiser. Efter att gasen kylts ner passerar den genom en rökgasrening i form av multicyklon och elfilter, där stoftpartiklar avskiljs.

Den renade gasen leds till en rökgaskondensor där ytterligare energi utvinns genom att kondensera merparten av vatten som förångats i eldstaden. Tack vare rökgaskondensorn kan det, beroende på fukthalt i bränslet och returtemperatur på fjärrvärmenätet, tillföras ytterligare cirka 5 MW värme till processen. Kondensat som uppstår renas till matarvatten till anläggningen.

FAKTA

Nybyggnad av pannanläggning i Arboga

Tidplan: September 2023–oktober 2024

Byggherre: Västra Mälardalens Energi & Miljö AB

Totalentreprenör process: Jernforsen Energy AB

Byggentreprenör hus: Mavab AB

Projektkostnad: 260 Mkr

Den nya pannanläggningen i Arboga kan bidra med 100 GWh fjärrvärme. Bild: Robert Johansson

missa inga nyheter!

Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

Steel structures manufacturing & assembling

Falkors Group is steel structures manufacturing and assembling company in industrial and civil engineering sectors located in Riga (Latvia) Scope of works we provide is structural engineering, manufacturing according EN1090 EXC2, EXC3, steel structure installation on site, wall & roof covering elements assembly, gates, doors and windows installation

Hiring services

Falkors provides manpower hiring services - welders, assemblers, fitters and general construction building works on site - concrete works, socle panels mounting, roof asphalt membrane installation

Experience

Through past five years Falkors had completed projects in Finland, Sweden, Iceland, Germany, Romania and Baltic States Boiler houses, power plants, various purposes work-shops and mining industry sites are our main focus targets on market

LYCKEBY STÄRKELSENS

NYA STORSKALIGA SILO

blir Kristianstads hittills högsta byggnad

I februari 2024 togs första spadtaget till bondeägda Lyckeby Stärkelsens nya ”megasilo” i Nöbbelöv utanför Kristianstad. Lyckeby Stärkelsen investerar drygt 200 miljoner kronor i sin nya storskaliga silo, som byggs för att hantera den ökade produktionen av potatisstärkelse.

Silon blir ett nytt landmärke på den skånska slätten och dessutom Kristianstads högsta byggnad.

AV ANNIKA WIHLBORG

– DEN NYA SILON, som har en beräknad byggtid på cirka 1,5 år, kommer att bli 52 meter hög och mäta 52 meter i diameter. Den kommer att kunna rymma 50 000 ton potatisstärkelse. För oss är det här en viktig framtidsinvestering. 2024 producerar vi drygt 80 000 ton potatisstärkelse och vår avsikt framöver är att öka den årliga produktionstakten till 100 000 ton, säger Hans Holmstedt, vd på Lyckeby Stärkelsen, som utvecklar, producerar, marknadsför och distribuerar innovativa potatisbaserade specialstärkelser och fiber för livsmedels- och pappersindustrin över hela världen.

Den nya silon byggs relativt nära Kristianstads flygplats, vilket har inneburit att Lyckeby

Lyckeby Stärkelsens nya ”megasilo” för lagring av potatisstärkelse byggs utanför Kristianstad och har visualiserats längst till höger på denna bild. Bild: Thages

Stärkelsen har behövt ansöka om och även beviljats tillstånd från Luftfartsverket för att förverkliga sitt nya projekt.

– I dagsläget saknar vi tillräckligt med lagringskapacitet för vår potatisstärkelse. Den här investeringen rustar oss för framtiden och utökar vår lagringskapacitet rejält, säger Hans Holmstedt.

Den nya lagringssilon byggs bredvid de tre andra lagringssilona som Lyckeby Stärkelsen redan har på plats i Nöbbelöv. Den nya silon planeras att tas i drift i mitten av 2025.

I januari 2024 inledde Thage Bygg projekteringen och planeringen av projektet och i mitten av februari togs alltså första spadtaget. Silon kommer byggas i betong och grundas med hjälp av en betongplatta på cirka 2 200 kvadratmeter. Under plattan anläggs en servicetunnel. Takkonstruktionen kommer att bestå av limträbalkar, sandwichpaneler och avslutningsvis taktäckning.

Den nya silobyggnaden byggs med hjälp

av klimatförbättrad betong, vilket resulterar i ett betydligt lägre klimatavtryck och lägre koldioxidutsläpp jämfört med om den hade byggts med traditionell betong. Totalt bidrar den klimatförbättrade betongen till en koldioxidbesparing på drygt 120 000 kilo. Betongarbetena inleddes tidigt i våras och i november 2024 hade merparten av silons torn kommit på plats. För närvarande pågår förberedelser inför ett storskaligt lyft då en 30 meter lång plattform med den utrustning som behövs för att fylla och tömma stärkelsen ska placeras högst upp i silons topp.

FAKTA

Nybyggnad av lagringssilo för potatisstärkelse i Kristianstad

Tidplan: februari 2024–maj 2025

Byggherre: Sveriges Stärkelseproducenter Förening

Totalentreprenör: Thage i Skåne

Vi löser allt, stort som smått

JKN Entreprenad AB har sedan starten 2009 erbjudit tjänster inom markentreprenad.

JKN Entreprenad AB Grönalundsvägen 111, 291 93 Önnestad 073-380 04 49, johan.klarin@jknab.se www.jknentreprenad.se

ASSEMBLIN

CAVERION GROUPS KLIMATMÅL

har godkänts av Science Based Target-initiativet

Assemblin Caverion Groups kortsiktiga mål för utsläppsminskning har godkänts av Science Based Targets initiative (SBTi). Att sätta vetenskapligt baserade klimatmål är en viktig del av Assemblin Caverion Groups hållbarhetsambitioner.

SCIENCE BASED Targets-initiativet har godkänt Assemblin Caverion Groups mål för scope 1, 2 och 3 som förenliga med Parisavtalet, det vill säga målet att begränsa den globala uppvärmningen till högst 1,5 grader. Enligt Assemblin Caverion Groups kortsiktiga vetenskapligt baserade mål åtar sig bolaget att minska:

• absoluta utsläpp av växthusgaser i scope 1 och 2 med 42 procent till 2030 jämfört med basåret 2023*

• absoluta scope 3-utsläpp av växthusgaser från användning av sålda produkter vid hantering av sålda fossila bränslen med 42 procent inom samma tidsram

• alla övriga absoluta scope 3-utsläpp av växthusgaser med 42 procent inom samma tidsram.

– Att agera som ett hållbart företag är centralt för oss, och externt validerade vetenskapsbaserade mål är en viktig milstolpe i vår

hållbarhetsresa. Det är dock bara konkreta åtgärder som har betydelse. Vi har redan gjort goda framsteg när det gäller att minska våra utsläpp i scope 1 och 2, vilka utgör 1,33 procent av våra totala utsläpp, genom att elektrifiera vår tjänste- och servicebilsflotta samt successivt övergå till förnybar energi i våra lokaler, säger Mats Johansson, vd och koncernchef för Assemblin Caverion Group.

– Vi har sedan flera år arbetat med att reducera våra koldioxidutsläpp och kommer att fortsätta vårt systematiska klimatarbete framöver, fortsätter Mats Johansson.

Assemblin Caverion Group levererar smarta och hållbara installationer, tekniska tjänster och lösningar under hela livscykeln för byggda miljöer för att hjälpa våra kunder att uppnå sina mål.

– Som marknadsledare har vi expertisen och ansvaret att göra skillnad genom våra

lösningar, tjänster och rådgivning. Över 98 procent av våra totala utsläpp är relaterade till vår värdekedja, och därför är samarbetet med våra intressenter avgörande. Vi kommer att fortsätta att utveckla samarbetet med våra leverantörer, ta fram nya mer hållbara lösningar och tjänster, hjälpa våra kunder att välja mer energieffektiva lösningar och identifiera den verkliga miljöpåverkan för att minska våra kunders koldioxidavtryck, säger Jacob Götzsche, arbetande styrelseordförande för Assemblin Caverion Group.

Initiativet Science Based Targets (SBTi) är ett samarbete mellan CDP (tidigare Carbon Disclosure Project), FN:s Global Compact, World Resources Institute (WRI) och Världsnaturfonden (WWF). SBTi definierar och främjar bästa praxis för vetenskapligt baserad målsättning och gör oberoende bedömningar av bolagens målsättningar. Läs mer på: www.sciencebasedtargets.org

Bild: Assemblin Caverion Groups

KRANDAGARNA

– säkerhet självklart, men också elektrifiering och hållbarhet

För tjugofemte gången genomfördes Krandagarna. Arrangör var som brukligt besiktnings- och säkerhetsföretaget Kiwa. Presentatörer och utställare representerade kran- och lyftbranschen, men även några av landets hamnar, där lyft är en nödvändig del av verksamheten.

AV KJELL-ARNE LARSSON

INLEDNINGSVIS PEKADE Kiwas Johan Persson på företagets roll för säkerhet och arbetsmiljöarbete. Han betonade de trender branscherna nu påverkas av såsom automatisering, digitalisering och hållbarhetsstrategier där elektrifiering är en del av dessa. Under konferensen gjordes djupdykningar

i teknik och innovationer, men det utbyttes också personliga erfarenheter.

Tullverkets roll

Konferensprogrammet mjukstartade med en presentation av Tullverkets verksamhet, som avgjort bidrar till landets och allas vår

säkerhet. David Elmtorp Johansson, som är biträdande enhetschef för kontrollenhet Väst, beskrev Tullverkets roll och hade valt titeln ”Tullverket – en självklar aktör inom den gränsöverskridande logistikkedjan”.

Tullverket kontrollerar om varor som förs över gränsen är godkända och säkra. Detta

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar

Helhetsansvaret.

Rådgivningen.

kollas med hjälp av bland annat varuklassificeringar. Vidare fastställer verket tull och skatt. Driften av Tullverket kostar ganska lite för staten, men skapar relativt mycket intäkter. – Vi ser till att varor är rätt deklarerade. Om detta inte görs kan de inte komma ut på marknaden. På så vis är vi en del av logistikflödet, säger David Elmtorp Johansson. Varuflödet över gränserna är enormt. Enbart i Göteborgs hamn hanteras 900 000 containrar årligen. Inom flyget görs 100 000 landningar från utlandsflyg varje år, och 7,3 miljoner fordon per år passerar Öresundsbron. För att underlätta flöde av varor över gränsen kan företag ansöka om AEO-tillstånd. AEOC innebär tullförenklingar. AEOS handlar om förenklingar i rutinerna för säkerhet och skydd. Företag som sköter sig har möjlighet att få dessa tillstånd, vilket gör flödet smidigare. Tullverket hjälper på detta sätt till att

trygga logistikkedjorna och det förenklar för båda parter. Något annat som underlättar för importörer är bindande klassificeringsbesked (BKB).

Trygghet som uppgift

För landets trygghet är som bekant tullens uppgift också att hitta narkotika och vapen, men även andra otillåtna varor såsom alkohol, läkemedel, krigsmaterial, djur och växter med mera. För farliga ämnen används förkortningen CBRNE (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen). För att spåra otillåtna produkter och ämnen har man stor hjälp av hundar. Farliga ämnen spåras också med särskilt känslig utrustning. Och med röntgen går det att undersöka hela containrar och hela fordon, eller delar av dem mer i detalj. Granskning av tulldokument är viktiga för att komma brottslighet

på spåren. En tveksam mottagaradress kan initiera en noggrann undersökning av lasten eller containern.

David Elmtorp Johansson visade några exempel på narkotikasmugglares förslagenhet. Narkotika hade exempelvis bakats in i fejkade kalkstenar och i riktiga marmorplattor. Tullverkets vision är ”Bara godkända varor över gränsen”. Det ger tryggare samhälle, välfärd och tillväxt, samt konkurrens på lika villkor. Under 2023 debiterades 19,3 miljarder kronor i uppbörd. Hela 101 500 kontroller gjordes, där 5 400 resulterade i beslag.

Helsingborgs hamn

– hållbarhet på alla fronter

Helsingborg har ett mycket bra logistikläge och två gånger fått pris för sina logistikmöjligheter. Som containerhamn är den nummer två i Sverige, endast slagen av Göteborg. Sedan 1996 har antalet hanterade containrar ökat med i snitt 5 procent per år och under 2023 var mängden 235 000 TEU.

Hamnen ligger helt intill staden, med bebyggelse nära inpå. Med början i norr finns färjeterminalen, combiterminalen, containerterminalen, energiterminalen, spannmålsterminalen och längst i söder Skåneterminalen.

Bart Steijaert som är vd för Helsingborg Hamn AB hade en presentation där han bland annat visade hamnens betydelse för sysselsättningen och för att andra företag etablerar sig i staden och regionen. Under 2023 arbetade ungefär 200 personer i hamnen, medan företag som hade lokaliserats till Helsingborg tack vare närhet till hamnen sysselsatte drygt 17 000 personer.

Vid utveckling av hamnen är strategierna ekonomi, säkerhet, hållbarhet och kapacitet. – För hållbarheten minskar vi utsläppen och avvecklar dieseldriften, berättar Bart Steijaert. Men detta är för våra egna maskiner och inte det stora. De stora utsläppen kommer från båtar och färjor.

År 2017 inleddes användningen av landström till färjorna. Två år senare var den första el-färjan i drift på Öresundslinjen. Den tredje eldrivna kommer att vara på plats nästa år. Året därpå ska hamnen erbjuda landström till containerfartygen.

– Då får aktörerna möjlighet att ordna helt fossilfria leveranskedjor, påpekar Bart Steijaert.

Vad gäller egna maskiner sker övergång till el och HVO. I början av året tog man emot leverans av Sveriges första reachstacker (containertruck) som går på el. Flera dragbilar är elektrifierade. Resultatet av ansträngningarna blev att från 2019 till 2023 minskade utsläppet CO2e med 87 procent.

– Vi ser till att varor är rätt deklarerade. Om detta inte görs kan de inte komma ut på marknaden, berättar David Elmtorp Johansson, biträdande enhetschef på Tullverket. Bild: Anna Sigvardsson

I sammanhanget är det intressant att el-maskiner är ungefär tre gånger dyrare i inköp, men har lägre årliga kostnader, därför att både drift och underhåll är billigare. Detta gäller åtminstone för maskiner som har hög nyttjandegrad. (Maskinerna avskrivs på tio år.)

Man testar också autonoma fordon för horisontella transporter. En gynnsam omständighet i sammanhanget är att hamnområdet är relativt litet och väl avgränsat. Förhoppningsvis kan förarlösa fordon vara i drift 2028.

Den riktigt stora aktuella investeringen är ny containerterminal som ska ligga söder om spannmålsterminalen. Den nya ska enligt plan stå klar 2031 och då ska också alla maskiner som används vara elektrifierade. Helsingborgs hamn ska dessutom kunna ta emot lite större fartyg än idag.

Copenhagen Malmö

Port

Hamnarna i Köpenhamn och Malmö slog ihop sina ”påsar” för mer än tjugo år sedan. Öresundsbron öppnades år 2000. Vad skulle då hända med godsflödena när dessa kunde gå per bil mellan länderna? Man insåg att samhällsnyttan skulle bli så mycket större genom samarbete än att konkurrera med varandra. År 2001 bildades därför Copenhagen Malmö Port.

I Europa finns fler än 1 600 hamnar, där 83 av dem betecknas som ”core ports”. CMP är en av dem och samtidigt en viktig del i transportstråket Scandinavian–Mediterranean.

Ulrika Prytz Rugfelt som är chef för kommunikation och hållbarhet hos CMP, berättade bland annat om hamnens hållbarhetsarbete,

där en blå industri ställs om till en grön under namnet Ocean Valley. För hållbarhetsarbetet tar man fasta på sju av målen i FN:s Agenda 2030.

Copenhagen Malmö Port lanserade 2023 dessutom sina egna ESG-mål:

• Miljö

Klimat & energi

Avfall

Biodiversitet

• Social hållbarhet

Arbete, nöjdhet och välbefinnande

Civilt engagemang

Individens utveckling

Hälsa och säkerhet

• Styrning

Krav på & samarbete med partners

för regional hållbarhet

Mätning av efterlevnad (anti-korruption, uppförandekod, cybersäkerhet)

Hållbarhetsaspekter är ledstjärnor inte minst när hamnen i Köpenhamn flyttas och nya maskiner införskaffas. Bebyggelsen i staden behöver platsen där hamnen ligger idag. En enormt stor ny yta har skapats genom utfyllnad i havet och här ska en ny containerterminal öppna sommaren 2025.

Från KONE har åtta portaltruckar köpts in. De har hybridmotorer som går på el eller HVO100. Hamnbolaget har sedan beställt två kajkranar. De går på el och är möjliga att fjärrmanövrera.

– Vi prioriterar hållbarhet högt i våra upphandlingar. I första vändan ställde vi så hårda krav att vi fick göra om upphandlingen. Men vi har nu faktiskt visat att hållbarhetsaspekter går att kombinera med effektiva och bra maskiner, säger Ulrika Prytz Rugfelt.

Fossilfri diesel testades först på de gamla portaltruckarna. Övergången till fossilfria bränslen gör att årligen så undviks 286 000 liter fossil diesel och utsläpp av 640 ton koldioxid.

Göteborgsregionen är dragloket

Med Göteborg som platsen för årets Krandagar passade det bra med ett ekonomiskt-tekniskt perspektiv på staden och regionen. Västsvenska Handelskammaren har anor som går tillbaka till 1661, då ett Köp och Handelsgille bildades i Göteborg. Nu på Krandagarna var det 363 år senare, och den som representerade handelskammaren var Maria Fuxborg, dess näringspolitiska chef. Västsverige med Göteborg är landets innovationsmotor och den region som har kraftigast ekonomisk tillväxt. Göteborg är dragloket i Sverige. Samverkan i stället för konkurrens

Privata företag i Västsverige har stora investeringsplaner, fram till 2035 kommer kanske 1500 miljarder kronor att investeras.

>>

mellan företagen gör regionen framgångsrik. Att starta nya företag är oerhört viktigt och faktumet att regionen är en innovationsmotor gynnar företagsamheten. Dessutom flyttar en del internationella företag hit, mest aktuella exemplet är Thermo Fischer som etablerar i Mölndal, intill Astra Zeneca.

Vi ser många utmaningar idag och tillfälligt kommer nog arbetsmarknaden att försvagas. Men omställningen med elektrifiering ger nya möjligheter. Företagen är angelägna att möta nya utmaningar, om inte så kommer andra företag i världen att ta chansen. De privata företagen har faktiskt stora investeringsplaner, fram till 2035 kommer kanske 1 500 miljarder kronor att investeras. Det handlar inte bara om batterier och vindkraft, utan också exempelvis om en fabrik som tillverkar ärtprotein och en annan som gör textilier för medicinska ändamål.

– Jag tycker vi måste omfamna teknikutvecklingen och skapa nya

Åkerströms har utvecklat Access_Ctrl – en innovativ mjukvarulösning som styr och övervakar åtkomst till i första hand traverser och kranar.

jobb, annars gör någon annan det, menade Maria Fuxborg. Som för övrigt tillade att det är viktigt att lösa detta med Northvolts aktuella kris och få till storskalig batteritillverkning i Europa, för att minska beroendet av andra delar av världen.

Säkrare arbetsplatser – en nyckelfråga för framtidens industri

Åkerströms i Björbo är kanske mest kända för sina flexibla och robusta lösningar för radiostyrning av kranar, portar, fordon och maskiner. Men företagets arbete sträcker sig också långt inom området säkerhet och arbetsmiljö. Bland annat erbjuder de avancerade simulatorer för att träna riskfyllda arbetsmoment, en viktig del i att förebygga olyckor och öka säkerheten på arbetsplatser.

Bo Arnström, affärsutvecklare från Åkerströms, inledde en presentation med en stark visuell jämförelse: maskiner är hårda, medan människor är mjuka – en påminnelse om de risker vi står inför i en industriell miljö.

Han delade också tankeväckande statistik: 24 procent av alla olyckor vid tunga lyft beror på felhantering av lyftredskap, ett problem som kan få allvarliga konsekvenser för både personal och verksamhet.

Han påpekade också att driftstopp i produktionslinjer kan bero på många faktorer, men det intressanta är att ett oplanerat stopp är upp till tio gånger dyrare än ett planerat. Oplanerade stopp, som är svåra att förutsäga, kostar den svenska industrin cirka 200 miljarder kronor årligen i produktionsbortfall.

En undersökning som AFA Försäkringar utförde illustrerar hur farliga arbetsbeteenden kan eskalera. Av 300 000 riskfyllda handlingar leder 3 000 till incidenter, 300 till olyckor utan frånvaro, och 30 till olyckor med frånvaro. Varje år leder sådana beteenden till minst en dödsolycka. Det är därför avgörande att eliminera riskbeteenden.

I simulator går det att öva farliga och riskfyllda moment. Bild: Åkerströms i Björbo

– Att använda verktyg som simulatorer är framtiden för att främja säkerheten i industrin, säger Magnus Kenger, affärsutvecklare på Åkerströms.

– Säkerheten ligger i allas händer, både direkt och indirekt, säger Bo Arnström.

Enligt honom är kunskap och kommunikation nyckeln till att förbättra säkerheten. Detta kräver tvärfunktionella utbildningar som når både operatörer på golvet och företagsledningen – en

”top-down”-strategi som dock kan vara utmanande i större organisationer. Det är viktigt att anpassa säkerhetsutbildningen efter varje medarbetares behov.

Åkerströms har utvecklat Access_Ctrl som är en innovativ mjukvarulösning som styr och övervakar åtkomst till i första hand traverser och kranar inom industrin. Systemet är flexibelt och kan anpassas för att möta specifika behov, samtidigt som det minimerar arbetsmiljörisker.

– Ett nära samarbete med kunden är avgörande, då det finns flera intressenter att ta hänsyn till – från underhåll till EHS personal där olika påverkare och beslutsfattare har värdefulla insikter att fånga upp, säger Bo Arnström.

Simulatorer

Men kunskap är bara en del av ekvationen. Erfarenhet och träning är också viktiga för att skapa säkrare arbetsplatser. Magnus Kenger, affärsutvecklare på Åkerströms, presenterade deras arbete med simulatorer. Dessa används för att låta operatörer och annan personal träna på riskfyllda arbetsmoment under säkra förhållanden.

– Operatörerna behöver få möjlighet att träna, och på så sätt öka sin säkerhetsmedvetenhet, betonade Magnus Kenger.

Simulatorer är ingen nyhet; redan under första världskriget utvecklades enkla träningsverktyg. Men moderna simulatorer har tagit tekniken till en helt ny nivå. Precis som flygsimulatorer kan de återskapa farliga eller komplexa situationer utan att sätta personal eller utrustning i fara.

I processindustrin blir virtuella simulatorer allt vanligare, då de är kostnadseffektiva, skalbara och inte skapar avfall eller kräver stora fysiska installationer. Dessa kan enkelt anpassas för

Botanisera bland alla våra magasin.

Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

Bronco Transmission AB levererar bromsar samt erbjuder maskinservice och renovering till svensk industri med garanterade beräkningar.

Vi representerar fabrikat Sime, Stromag och Svendborg Brakes.

Bronco Transmisson AB Hyvelgatan 34 741 71 Knivsta

Kontakta oss info@bronco.se +46-18 51 20 00

specifika arbetsplatser och scenarion, som till exempel ett särskilt lyftmoment i en viss produktionsmiljö.

– Rätt kunskap och rätt träning är avgörande för en säkrare arbetsplats. Att använda verktyg såsom simulatorer är framtiden för att främja säkerheten i industrin, avslutade Magnus Kenger.

Denna typ av förebyggande arbete visar att säkerhet inte bara handlar om att reagera på olyckor, utan om att skapa en kultur där riskmedvetenhet och kontinuerlig träning står i centrum.

Arbeta säkert på travers

Daniel Degerman som är vd för NUAB berättade om åtgärder för att arbeta säkrare på traverser, vid besiktningar, underhåll och reparationer.

NUAB är inriktade på fallskyddsarbete generellt, och på Krandagarna handlade det om traverser. Där förekommer en rad risker; risker för fall, snubbel, klämning med mera. Det kan även finnas brister i elsäkerheten.

Problem kan skapas på grund av dålig skyltning, kvarlämnade delar och en skräpig miljö. Infästningar (förankringspunkter) för fallskydd ska finnas och besiktas varje år. Tyvärr saknas ibland infästningar; de ska täcka in hela arbetsplatsen där uppe. – Vi kan utföra riskanalys, ge kunden en handlingsplan och föreslå åtgärder. Dessa skapar en säker plats varifrån man kan underhålla traversen, berättar Daniel Degerman. Det är också viktigt att det finns en räddningsplan om det uppstår en incident. Vi kan hjälpa till även med att upprätta en räddningsplan innan jobben ska utföras. Lyckligtvis har medvetenheten om risker ökat under senare år, och förbättringar skett, tack vare generationsväxling och ökad kompetens om risker och åtgärder för att minska dem.

Okunskap om lyft

Typiska olyckor med lyftredskap är klämskador på yrkesarbetarnas händer och fötter. Olyckor där gods faller beror i huvudsak på:

• Att lasten har kopplats fel till lyftanordningen

• Redskapet brister på grund av felaktig arbetsvinkel (lyftvinkel)

Beakta krafterna som är involverade i lyft och välj rätt dimension på parterna! Samma förhållande mellan de olika krafterna gäller vare sig parterna utgörs av kätting, lina eller fiber. Roger Mahne, som har arbetat med utbildning sedan 1990-talet och hos Kiwa besiktat lyftutrustning under 15 års tid, berättade om lyftredskap och påkänningar på parter.

En av de grundläggande termerna för att förstå de krafter som är involverade i ett lyft är ”arbetsvinkeln”. Det är vinkeln mellan en tänkt lodlinje och en part som används för lyft. Man måste ta hänsyn till arbetsvinkeln, exempelvis om två parter (kopplade till en krok) används för lyft av ett objekt där dess tyngdpunkt ligger asymmetriskt i förhållande till parternas infästningspunkter. Om den ena partens arbetsvinkel är 20° och den andras 45°, är skillnaden 25°. Eftersom denna är större än 15° ska den part som har

NUAB kan utföra riskanalys, ge kunden en handlingsplan och föreslå åtgärder. På bilden vd Daniel Degerman och projektledare Alexander Nilsson. Bild: Kjell-Arne Larsson

minsta arbetsvinkeln dimensioneras för att bära hela lasten, detta enligt uppsatta regler. Om vinkeln är 15° eller mindre betraktas det i stället som ett symmetriskt lyft.

Med ökad arbetsvinkel ökar belastningen på de parter som drar. Roger Mahne visade skisser på olika lyftuppställningar med kraftkomposanterna inlagda. Om lasten väger 2 000 kg och den lyfts (symmetriskt) med två parter som vardera har 45° arbetsvinkel, blir belastningen på vardera part 1414 kg, alltså inte 1000 kg vardera. (1000 / cos 45° = 1414). Ökad arbetsvinkel ger högre belastning i parterna och därmed mindre lyftkapacitet för redskapet.

Till vardags behöver inte trigonometri användas och detta skulle heller inte räcka för dimensionering. I praktiken används lyfttabeller (belastningstabeller) som finns för parter av olika material. Tabellerna visar också olika lyftkonfigurationer. Genom att gå in på aktuell lyftkonfiguration och rätt klass på materialet, går det att i tabellen se vilken dimension på parten eller parterna som krävs.

Roger Mahne berättade också om belastningar när schacklar och lyftöglor används i lyftet.

Lyfta, återanvända och återvinna

Elin Letterblad som är hållbarhetschef hos Lifting Solutions Group, Axel Johnson International, gav råd och tips på hur lyftbranschen kan bli mer cirkulär. Hon hänvisade inledningsvis till att 90 procent av förlusten av biologisk mångfald orsakas av resursutvinning och bearbetning, 45 procent av klimatutsläppen är förknippade med tillverkning av produkter och att (enligt OECD) materialanvändningen globalt kommer att fördubblas från 2011 till 2060 för att komma upp i 167 Gigaton.

Vi tar naturresurser, stöper om dem i energislukande processer och efter användning blir de bara avfall.

– Den linjära ekonomin slösar resurser. Cirkulär ekonomi är i stället ett system där material återbrukas och återvinns i ett cirkulärt kretslopp. Både vi som människor, företag och planeten ska gynnas. Det kräver nya sätt att tjäna pengar där tillväxt frikopplas från resursanvändning, säger Elin Letterblad.

Cirkulär ekonomi utvecklas med tre principer:

• Återskapa naturliga system

• Designa ut avfall och föroreningar

• Hålla produkter och material i användning Företag, exempelvis inom lyftbranschen, länders myndigheter och institutioner drivs av hållbarhetsstrategier, främst kanske:

• Parisavtalet

• FN:s Agenda 2030

• EU:s Gröna Giv

– En del av näringslivet driver arbetet ännu hårdare, fortsätter Elin Letterblad.

Volvo Cars ambition är att bli cirkulära till 2040. Vestas ska tillverka Zero Waste Wind Turbines. Responsible Steel, en global ideell organisation, strävar efter att forma en mer ansvarsfull och hållbar stålindustri proklamerar att ”We are shaping a more responsible steel industry”.

Andra företag satsar på att hyra ut maskiner och sälja service i stället för att ”bara kränga prylar”.

CAT hyr ut entreprenadmaskiner. Som alternativ till att sälja flygmotorer erbjuder Rolls-Royce servicekontrakt till flygbolagen, man säljer ”tjänsten motorer”. Och tänk exempelvis på att det uppskattas att en bilpools-bil ersätter nio konventionellt ägda bilar. Det gäller att få upp nyttjandegraden och samtidigt reducera mängden avfall.

Hela 24 procent av alla olyckor vid tunga lyft beror på felhantering av lyftredskap.

BYGGHJÄLTAR MÄSSAN FÖR

Välkommen att besöka den nya mötesplatsen för bygg- och anläggningsbranschen.

Maskinpark

Årets nya verktyg

Den senaste byggtekniken

FRI MÄSSBILJETT! LÄS MER.

5-6 MARS 2025 , KISTAMÄSSAN

Den

ekonomin

Cirkulär ekonomi är i stället ett system där material återbrukas och återvinns i ett kretslopp, säger Elin Letterblad, hållbarhetschef hos Lifting Solutions Group, Axel Johnson International. Bild:

Verkstads- och processindustrin kan vara duktiga på att resursutnyttja sin egen maskinpark, även om det finns stor potential till ytterligare förbättringar och effektiviseringar.

Inom lyftbranschen erbjuder nu Certex rundsling, stroppar och fallskyddsselar tillverkade av återvunnen polyester, som potentiellt sänker koldioxidutsläppen med 65 procent. Och Axel Johnson Internationalföretaget Haklift samarbetar med Purye för att från överskottsmaterial vid tillverkning av Haklift cargo straps, skapa helt andra produkter.

– Cirkulär ekonomi är ett system där alla gynnas, inklusive naturen, menar Elin Letterblad och avslutar med några tips.

• Se över var ni har mest resursåtgång och hitta lösningar för att minimera.

• Avveckla fossilbaserade material och bränslen, till förmån för förnybara eller återvunna material.

• Investera i högkvalitativa produkter som håller över tid och är underhålls- och reparerbara.

• Satsa på produkter och material som kan återanvändas eller återvinnas.

Inom lyftbranschen erbjuder nu Certex stroppar och andra produkter tillverkade av återvunnen plast, som sänker klimatavtrycket. Bild: Abigail Torstenson

Kiwa gick igenom olika lyftredskap och vilka påkänningar som uppstår på parter. Bild: Kjell-Arne Larsson

–

linjära

slösar resurser.

Abigail Torstenson

Konstruktioner och anläggningar inom infrastruktur kan vara svåra att komma åt för manuella inspektioner.

• Överväg om ni måste äga alla maskiner och verktyg. Om utrustningen inte används kontinuerligt, är hyrlösningar resurseffektiva och kan även minska ansvaret för underhåll och återvinning.

Drönare ihop med AI – stor tillgång

Nästa presentation hade titeln ”Drönarbaserad inspektion av stål- och betongkonstruktioner – utvärdering med hjälp av AI”. Mikael Lorentzon från Kiwa Technical Consulting berättade om användningsområden för drönare.

Konstruktioner och anläggningar inom infrastruktur och industri kan ofta vara svåra att komma åt för manuella inspektioner. Vissa objekt kan kräva omfattande ställningsbyggande eller större liftar, samt innebära risker för dem som utför arbetet. Höga höjder, kraftiga vindar, nedisning, svagt ljus eller mörker, kan göra det farligt och/eller omöjligt.

På en betongkonstruktion vill man leta efter sprickor, spjälkningsskador, frostsprängningar, saltutfällningar, armeringskorrosion med mera. Trafikverket har krav vid avsyning av broar att hitta sprickor med sprickvidd 0,2 mm och större. Stålkonstruktioner har helt andra typer av skador men även här det viktigt att upptäcka skador som på sikt kan reducera bärförmågan. Exempelvis en kran kan drabbas av korrosion, samt få utmattningssprickor, materialbrott eller deformationer på grund av hanteringslaster.

Drönarfotografering med enklare utrustning kan ge en bra avsyning och som indikerar var problemen finns. Detta innebär att särskilda inspektioner kan styras mot vissa konstruktionselement eller områden som kräver uppmärksamhet.

– Drönare är särskilt lämpade för stora, svårtillgängliga objekt då det behövs effektiv datainsamling. Vi har tränat upp ett AI tillsammans med företaget Spotscale för att kunna utvärdera stora mängder data för betongkonstruktioner. Ett AI kan effektivt identifiera skador och sprickor i ett omfattande filmunderlag. Allt som går att se med ögat går även att identifiera med vårt AI, säger Mikael Lorentzon.

I ett typiskt uppdrag skapas en digital tvilling (3D-modell) av objektet med hjälp av fotogrammetri. Det är denna modell som kan utvärderas med hjälp av AI. I datainsamlingen används högupplösande kameror och erfarna drönarpiloter. Det är viktigt att detta sker på ett strukturerat sätt med överlappning vid fotografering.

Vid kvalificeringen av tekniken har man använt olika typer av testobjekt för att verifiera att allt fungerar, till exempel äldre silos av betong.

Spotscale arbetar huvudsakligen med mjukvaror för 3D och bildanalys med bäring på industrifastigheter. Fotografering med drönare kan kombineras med AI för att hitta, karaktärisera och klassificera sprickor och andra skador.

Sprickor och andra skador klassificeras och visas i olika färger. Sist görs en utvärdering av bland annat reparationsbehov och återstående livslängd. Mer djupgående undersökning av skador kan göras senare med exempelvis ultraljud och georadar i intressanta områden. En styrka med att skapa digitala modeller är att resultaten blir tillgängliga samt går lättare att följa upp. Skadekarteringen blir väldigt noggrann.

En jämförelse mellan den manuella metoden (då inspektörer i liftar undersöker betongen) och drönarmetoden är slående:

• Båda kan detektera 0,2 mm sprickor

• Manuellt arbete innebär stora risker. Med drönare inga personrisker.

• Manuellt inspekteras 1–4 kvm/timme. Med drönare 500 kvm/tim.

• Precision och täckningsgrad vid manuell inspektion beror av personens dagsform med mera. Samma gäller utvärderingen.

• Med drönarmetoden erhålls automatisk positionsbestämning av detekterade skador.

Ytterligare kontroller genom prov, ultraljudsundersökningar, radarbilder, Close Up-bilder med mera kan lätt knytas till rätt position i den digitala tvillingen.

3D-modellen visar sprickor, spjälkning och korroderad armering, och dessa visualiseras i olika färger, sett ur olika perspektiv.

AI kvantifierar skadorna

Propagerande skador i en betongkonstruktion kan följas med periodiska

drönarfotograferingar. Med hjälp av AI kan skadornas utveckling kvantifieras och till och med prognosticeras. Sammanfattningsvis blir det mycket säkrare än vid manuell inspektion och man får en bättre noggrannhet än vad som krävs till och med i ett kärnkraftverk.

För att ta exempel från ytterligare branscher är kombinationen drönarfoton och AI antagligen möjlig att använda för att inspektera tryckkärl och cisterner; upptäcka sprickor, andra skador och svetsfel.

– Det är oanade möjligheter med drönarinspektioner. När det gäller stålkonstruktioner och lyftutrustning är vi inte helt framme än vad gäller tillämpningen av AI, men det kommer, avslutar Mikael Lorentzon.

Säkra produkter gör sitt – om de används, och används rätt

Gigasense är mest känt för sina säkerhetsprodukter till lyftutrustning, mastinfästningar och gruvindustrin. Det rör sig bland annat om överlastskydd, lastindikering, anti-kollisionsskydd, staglinemätare, dynamometrar och lastlänkar. En mycket uppskattad produkt är den automatiska säkerhetskroken. Företaget har distributörer i 30 länder och är aktiva på fem kontinenter.

Marie Samuelsson, som är vd för Gigasense, hade en presentation med rubriken ”Du förtjänar att komma hem efter jobbet”. Hon berättade om betydelsen av ett företags ledning, dess organisation och individens ansvar.

– Säkerhetsprodukter gör sitt, under förutsättning att de verkligen används

och används på rätt sätt, betonade Marie Samuelsson.

– Arbetsmiljöverkets författningar är tydliga liksom mycket annat vi förhåller oss till, men det är så mycket övrigt som spelar in på säkerheten. Vår kund är kung, men om denne budgeterat för lite för att nå upp till rätt säkerhetsnivå, vad gör jag då som säljare?

Gigasense erbjuder många ledande säkerhetsprodukter. Sådana produkter

bör vara underhållsfria. Sedan gäller för användaren att ha rätt inställningar i instrumenten.

Det är också viktigt att göra riskanalyser, vilket är intressantare än man kanske tänker sig. Det krävs nämligen kreativitet för att fundera ut vilka risker som kan uppstå.

Marie Samuelsson tog tillfället i akt att förklara vad ett redundant utförande är. När ni gjort riskanalyser och ska lyfta ett föremål, till exempel en skänk med smält stål, ska två signaler ge samma information. Annars stoppas lyftet. De två signalerna ska granskas i elektroniken, gå till kranen och sedan tillbaka till elektroniken.

Och sedan något om personligt ansvar. Chefen har det yttersta ansvaret och till uppgifterna hör bland annat att se till att rätt skyddsutrustning finns. Om inte, vägra utföra uppdraget. Om chefen inte lyssnar, gå till skyddsombudet!

– Det är våra produkter och du som gör arbetsmiljön säker. Du förtjänar att komma hem efter jobbet! menar Marie Samuelsson. Till sist något om alla regelverk som förutom AFS:arna omfattar bland annat REACH-förordningen, RoHS (Restriction of Hazardous Substances), standarder och Maskinförordningen. Hör gärna av er till Gigasense för att diskutera regelverk och även säkerhetslösningar. Om otydligheter finns i reglerna eller brister finns i din utrustning, ta gärna kontakt. Problem är till för att lösas.

– Jag tycker vi måste omfamna teknikutvecklingen och skapa nya jobb, annars gör någon annan det, menade Maria Fuxborg från Västsvenska handelskammaren.

– Det är våra produkter och du som gör arbetsmiljön säker. Du förtjänar att komma hem efter jobbet! säger Marie Samuelsson, vd för Gigasense. Bild: Håkan Fredriksson

NCC svarar för alla mark-, anläggnings- och byggarbeten.

FORSLUNDA VATTENVERK får kraftigt ökad kapacitet

Umeå försörjs med dricksvatten från Forslunda vattenverk som ligger ungefär sex kilometer nordväst om staden. Befolkningstillväxten gör att vattenförbrukningen ökar och därför pågår nu ett projekt som syftar till att höja produktionskapaciteten rejält.

AV KJELL-ARNE LARSSON

FORSLUNDA VATTENVERK invigdes 1953. Sedan skedde uppgraderingar 1972 och 1993. Vattenverkets kapacitet har varit densamma sedan 1993, ungefär 32 000 kubikmeter per dygn. Det aktuella projektet avser att höja denna till 50 000 kubikmeter per dygn. Grundvattentillgången förstärks genom konstgjord infiltration. Vatten från Umeälven pumpas till bassänger uppe på en grusås. Där får vattnet passera ner genom grus och sand. Det är därmed fråga om en konstgjord

grundvattenbildning. Vattnet når grundvattenakviferen nere i åsen och där drygas det ut med naturligt grundvatten.

På åsen finns tjugo produktionsbrunnar i vilka vattnet pumpas upp. Det pumpas vidare till ett antal steg i reningsprocessen. Vattnet luftas för att få framför allt järn, men även mangan, att oxidera. Inga blåsmaskiner behövs, det räcker att vattnet sprutar på väggarna i inloppet till luftarna.

Därefter filtreras vattnet genom snabbfilter.

Detta fångar upp flagor av framför allt järnoxider. Sandfiltret måste backspolas regelbundet och detta vatten leds till en spolvattendamm.

Efter sandfiltret följer alkaliskt filter fyllt med kalciumkarbonat för att få upp pH-värdet och därmed inte minst förebygga korrosion i ledningarna. Även de alkaliska filtren måste backspolas.

Slutligen sker desinfektion med hjälp av uv-ljus. Denna möjlighet har funnits på Forslunda vattenverk sedan 2016. Någon

klorering av dricksvattnet behövs för närvarande inte, varken vid vattenverket eller ute i distributionsnätet.

– Nu bygger vi för ökad produktionskapacitet, mot bakgrund av det växande Umeå, berättar Daniel Fredlander, projektledare hos Vatten och Avfallskompetens i Norr AB (Vakin). Exempelvis under pandemin, när folk var hemma mycket, steg vattenanvändningen och vi kunde ha produktion upp till kanske 33 000 kubikmeter per dygn. Sådana lägen kommer nog att komma tätare. I den aktuella utbyggnaden av verket är siktet inställt på att klara 50 000 kubikmeter per dygn.

Råvattenledningarna till verket förnyas helt och en ny processbyggnad tillkommer. De befintliga råvattenledningarna från 1950och 1970-talen tas ur drift. De ersätts med två nya. För att förenkla rengöring/underhåll av ledningarna kommer de att förses med utrustning för piggrensning. Piggning innebär att en ”tvättsvamp” förs in i inloppet och kommer ut i en mottagningsstation vid utloppet.

Ytterligare processbyggnad

Nya processbyggnaden blir processmässigt i stora drag lika den befintliga. Byggnaden har två plan. Vattnet pumpas upp till övre planet där luftningen sker. Sedan sker flödet med självfall ner genom filtrerna. Det blir åtta snabbfilter (sandfilter) och åtta alkaliska filter. Sedan görs desinfektion med uv-ljus.

För att vid framtida eventuellt behov kunna klorera vattnet, installeras ett kloreringsrum. Klor i form av natriumhypoklorit kommer i så fall att förvaras i två tankar i kloreringsrummet. Nytt blir också externa silos för kalciumkarbonat. Dessa blir väl tilltagna. Myndighetskrav statuerar att det ska finnas kemikalier för tre månaders drift utan påfyllningsleveranser.

– I nya processbyggnaden inreder vi också ett pilotlaboratorium, fortsätter Daniel Fredlander. Dit dras ledningar från olika delar av processen. Avsikten är att underlätta för oss vid teknisk utveckling eller att erbjuda forskare att göra pilotstudier hos oss.

Vid vattenverket förbättras också hanteringen av spolvatten från backspolningen av filtren. Idag finns en spolvattendamm och i det aktuella projektet byggs en ytterligare.

– Dels får vi redundans, dels får vi möjlighet att låta den ena dammen torka upp innan den töms, förklarar Daniel Fredlander.

Han berättar också att Vakin och kommunen har planer på ytterligare ett vattenverk på en annan plats. Med två verk på vardera 50 000 kubikmeter per dygn i kapacitet, skulle Umeå få hundraprocentig redundans.

Utförandeentreprenad

Byggentreprenör för Forslundaprojektet är NCC Sverige AB. Det hela genomförs i form av en utförandeentreprenad. NCC svarar för

alla mark-, anläggnings- och byggarbeten. Bland annat de nya 800 meter långa råvattenledningarna, i form av polyetenrör PE 710. Nya processbyggnaden har grundlagts direkt i sandgrund, utan pålning. Byggnaden har sand- respektive alkali-filterbassänger i två etage à 925 kvadratmeter. För hela byggnaden har det gått åt 1 300 kubikmeter betong.

– Vår största utmaning var att gjuta bassängerna och klara sprickfrihet, hållfasthetskrav och krav på ytfinhet, berättar Per Wahlström, övergripande projektchef hos NCC. Det blev omfattande byggen av formar som kläddes med duk för att få fina ytor. Efter gjutning var vi tvungna att vänta 28 dygn innan vi kunde utföra motgjutningar. I delar av betongkonstruktionerna användes elslingor för att betongen skulle brinna jämnt.

NCC:s entreprenad har ett värde på 185 miljoner kronor och omfattar råvattenledningarna, processbyggnaden samt bland annat rör och ventiler.

FAKTA

Forslunda vattenverk, uppgradering och förnyelse, Umeå

Byggtid: januari 2023–maj 2025

Byggherre: Vatten och Avfallskompetens i Norr AB Byggentreprenör: NCC Sverige AB

Huvudkonsult: SWECO Sverige AB

Kostnad: ca 250 Mkr

Per Wahlström, som är övergripande platschef NCC, Tomas Bandling, byggledare, Daniel Fredlander, Vakin och Lisa Linderström från Sweco, samlade på byggplatsen.

Specialister på titan och rostfri processutrustning med världen som arbetsfält ouab.se

KEMIKALIEHANTERING

CHEMGUARD MEDICAL CARE SYSTEM www.chemguard.se

Trygg och säker kemikaliehantering för alla! Hos oss står både erfarenhet och kunskap i centrum när vi delar med oss av vår expertis inom processkemi, mätteknik och personligt skydd.

Vi är stolta över att kunna erbjuda högpresterande produkter med minimal miljöpåverkan. Vår främsta uppgift är att se till att du som kund får exakt det du behöver.

Vi ser oss som mer än bara en leverantör – vi är din pålitliga partner som alltid finns här för att stötta dig, oavsett om du representerar industrin, offentlig förvaltning eller en myndighet. Tillsammans skapar vi en trygg och säker kemikaliehantering.

MATERIALHANTERING

NOXOR AB www.noxor.se

Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner. Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.

AVFUKTNING

AIRWATERGREEN

www.airwatergreen.com

Vi är ett innovativt svenskt företag som specialiserar oss på energieffektiva avfuktningslösningar för olika industrier. Med fokus på hållbarhet utvecklar vi avancerade system som effektivt hanterar fukt i allt från livsmedelsproduktion till fastighetsförvaltning och vattenrening. Våra lösningar använder den senaste teknologin för att säkerställa optimal luftkvalitet och minska energiförbrukningen, vilket bidrar till både bättre produktkvalitet och minskade driftkostnader.

Airwatergreen är engagerade i att leverera pålitliga och miljövänliga avfuktningssystem som uppfyller de strängaste kraven i dagens moderna industrimiljöer.

UNDERHÅLLSYSTEM OCH SMARTA SENSORER

IDUS AB

0611-275 30, www.idus.se

Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem. Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm. Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.

HASTIGHETSDISPLAYER

PACETELL HASTIGHETSDISPLAYEN 031-15 01 91, www.pacetell.se

Vi finns för att ni skall kunna erbjuda er personal en säkrare och bättre arbetsmiljö.

Pacetell gör stor nytta vid vägarbeten, byggarbetsplatser, industriområden och på de flesta områden där personer och bilister samsas om utrymmet.

Ni kommer märka en stor skillnad då de flesta förare inte kör för fort med mening utan pga stress eller obetänksamhet.

Vi utvecklar och tillverkar våra produkter i Sverige och har idag ett stort antal företag och vägföreningar som använder våra produkter med mycket goda resultat.

GASLARM

PROREG CONTROL AB www.proregcontrol.se

Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva. Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc. Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden.

Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet. Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!

KAMERAÖVERVAKNING

CCVE SVENSKA AB

+46 26 14 18 14, ccve.se

Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system.

Processbevakning i industriell miljö

Kontrollrum

Områdesbevakning

Radar

Mätande värmekameror

Mobila lösningar

Fordonslösningar

Nummerplåtsläsning

Bildanalys

OCR Läsning

Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c

Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål.

GASANALYSUTRUSTNING

OPSIS AB www.opsis.se

OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys.

Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bl.a. för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv. Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mä tjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan.

Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.

SMARTA ELNÄT

KL INDUSTRI AB 022-243 00, www.kl-industri.se

Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.

Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår.

Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.

Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.

Processhallen vid Ölmanäs avloppsreningsverk har byggts ut till dubbel storlek. Bild: Adam Folcker/Kungsbacka kommun

ÖLMANÄS FÖRST UT

när Kungsbacka moderniserar reningsverk

Ölmanäs avloppsreningsverk är först ut i raden av reningsverk i Kungsbacka att moderniseras. Anläggningen är i drift efter två års arbete och samtidigt pågår ett större projekt vid Hammargårds reningsverk.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

FLERA AVLOPPSRENINGSVERK i Kungsbacka i norra Halland med drygt 85 000 invånare ska genomgå en rejäl modernisering för att svara mot kapacitetsbehov, miljökrav och för att säkra framtidens försörjning. Ölmanäs i tätorten Åsa vid kusten är först ut. I drygt två år har arbetet pågått. Tillståndet handlar om att hantera spillvatten för 11 000 personekvivalenter.

Anläggningen har byggts till och processhallen har utökats med 450 kvadratmeter, kapaciteten har fördubblats och verket har fått ökad redundans. I den befintliga delen har tak lyfts, installationer bytts ut, betongbassänger renoverats och nya rensgaller installerats för säkrare grovrening. Därtill har personalutrymmen renoverats och byggnaden försetts med solceller på taket.

Utöver miljö- och arbetsmiljöhöjande åtgärder ger moderniseringen av verket

plats åt ytterligare ett reningssteg, ny slamavvattningsanläggning med skivfilter och ny mekanisk rening samt ett nytt kemikalierum.

– Skivfilter och ny slamhantering är det stora i det här projektet, men också kemikaliehanteringen, säger Joakim Ekberg, kommunens projektledare för Ölmanäs.

Hanna Johansson, projektledare för totalentreprenören Bygg Dialog AB, talar om en komplex renovering under pågående drift.

– I varje steg har vi behövt omleda vattenflöden och arbeta på små ytor och därtill planera arbetet efter väderförhållanden med ibland höga inflöden.

Som en del av hållbarhetsambitionerna har Kungsbacka ett samarbete med CC Build, Centrum för cirkulärt byggande, där man möjliggör återbruk av material och produkter som rangeras ut. Som ytterligare en hållbarhets- och klimatåtgärd beläggs

Joakim Ekberg är kommunens projektledare vid Ölmanäs, här i den nya skivfilterhallen. Bild: Adam Folcker/Kungsbacka kommun

Ölmanäs-området om 2200 kvadratmeter med koldioxidsnål asfalt.

Utöver avloppsreningsverket Ölmanäs har Kungsbacka reningsverk även i Hammargård, Kullavik och Lerkil samt en mindre anläggning i Öjersbo. Vid verket i Hammargård pågår ett betydligt större projekt som ska öka dagens kapacitet från 52 000 pe till 70 000 pe. Det projektet, som också har Bygg Dialog AB som totalentreprenör, är kostnadsberäknat till 1,6 miljarder kronor.

FAKTA

Nybyggnad av avloppsreningsverket Ölmanäs i Kungsbacka

Tidsplan: Augusti 2023-januari 2025

Byggherre: Kungsbacka kommun

Totalentreprenör: Bygg Dialog AB

Kostnad: 115 Mkr

Reducerad kostnad och miljöbelastning per producerat ton för filtrering?

Job Group är ett svenskt företag som utvecklar världsledande processer och filterlösningar som sparar energi och miljö!

Optimal funktion på reservdelar eller komplett ny anläggning?

Vi löser allt från start till mål – när du vill ha filtrering som är framtid och grönt omställningssäkrad!

Vi producerar in-house, från fibrer till färdig produkt, och finns dessutom på plats hos dig för installation och underhåll.