ENERGIGAS
Peter Rydebrink talar varmt för vätgas som möjliggörare för flera branscher.
DAGS GÅ FRÅN ORD
TILL HANDLING med användandet av vätgas
Vätgas är hetare än någonsin, åtminstone på diskussionsnivå. Det är dags att gå från ord till handling, säger förespråkarna. Men vilka ska våga gå i bräschen, ta det första stegen innan det finns en utvecklad infrastruktur för vätgasen? AV GÖSTA LÖFSTRÖM
– VÄTGAS SOM ENERGIKÄLLA har diskuterats i många år och på flera sätt är vi nu inne i en tredje våg i diskussionen. Det tar alltid lång tid att ställa om till ny teknik, men industrin, politiken och vi på den tekniska sidan är mer överens än någonsin tidigare, säger Peter Rydebrink, vd och affärsstrateg på företaget Euromekanik, som arbetar med tekniska systemlösningar, för bland annat vätgas, och som är inne i några banbrytande svenska projekt. – Just nu är det mycket fokus på vätgasen, men det handlar fortfarande om visioner och diskussioner om vad man kan göra med vätgasen. Det är naturligt eftersom allt fler ser vätgas som en möjliggörare i många segment. Men det är dags att ta steget från visioner till verklighet, att gå från ord till handling.
KRÄVS FLER PROJEKT – Många skulle vilja ha tillgång till vätgas, men de vill samtidigt ha stora volymer. De stora volymerna kommer inte om ingen startar. Det finns en lite avvaktande hållning på förbrukarsidan. Peter Rydebrink tror att de stödåtgärder som är på gång från Energimyndigheten och Naturvårdsverket och även EU kan göra skillnad, men att det också krävs att man hittar bra projekt, att ansökningar formuleras och kommer in. Vätgas beskriv som intressant för fossilfrihet i flera olika sektorer, såsom transportsektorn, industrin, uppvärmning av byggnader och som råvara i industrin. – Jag tror att industriella applikationer är särskilt intressanta till en början. Det är där som man kan räkna med volymer som
motiverar satsningar. Men också som fordonsbränsle, till exempel för busstrafik, med fördel i kommuner där det finns givna rutter som betyder att det inte behövs så mycket infrastruktur, säger Peter Rydebrink, som gärna beskriver vätgasen som framtidens armékniv, den där som tillgodoser vitt skilda behov. Vätgas, som kan framställas av alla typer av energikällor, är precis som elektricitet en energibärare som kan användas för att lagra och transportera energi och fungera för effektutjämning och lagring av överskottsenergi från till exempel sol- och vindkraft.
TVÅ TIDIGA PROJEKT Det ena tidiga projekt som Peter Rydebrink talar om är ZEHTC (Zero Emission Hydrogen Turbine Center) ett forskningsprojekt som bland annat drivs av Siemens i Finspång. Där har byggts ett komplett energisystem med integrerad vätgas som utan utsläpp av växthusgas kan användas i Siemens gasturbinverkstad. Ett syfte är att visa hur förnybar elproduktion, grön vätgas från elektrolys, energilagring och gasturbiner kan samverka i ett integrerat system. Det andra projektet är ett samarbete med Rabbalshede Kraft i Bohuslän, där det är tänkt att producera vätgas i större mängder i anslutning till vindkraftverk. – Det handlar om att med vindel göra grön vätgas direkt vid källan på en vindpark en bit norr om Stenungsund. Där är det meningen att komma igång nästa sommar i liten skala för att visa att det går, men därefter kan bli tal om stora volymer de kommande två till tre åren, säger Peter Rydebrink. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se
67
