SBK:S HISTORIA Sveriges bagare & konditorer, SBK, (tidigare Bageriförbundet) är branschorganisationen för bageribranschen i Sverige. SBK grundades redan år 1900 och var då troligen Sveriges första arbetsgivarorganisation. Från starten har förbundet arbetat för att främja utvecklingen av bagerier och konditorier i Sverige. Förbundet är idag ett av de största inom livsmedelssektorn, sett till antalet medlemsföretag.
1950
arna mellan arbetsgivare och arbetstagare. Främst rörde detta det så kallade ”kost- och logisystemet”. Detta system innebar att de anställda befann sig i arbetsgivarens hushåll där de bodde och åt i omedelbar anslutning till arbetsplatsen.
1900 Den 5 juli 1900 samlades ett hundratal bageriföretagare på Grand National i Stockholm. Avsikten var att konstituera en riksomfattande bageriarbetsgivarorganisation. Efter inte allt för långa diskussioner så enades man om att grunda Sveriges Bageriidkarförening. Denna förening var sannolikt den första riksomfattande arbetsgivarorganisationen i landet. Inom bagerinäringen rådde vid sekelskiftet vissa specifika förhållanden. I andra branscher dominerade lönefrågor medan det i bageribranschen var de sociala förhållandena – eller missförhållandena - som drev fram motsättning-
1920 I samband med åttatimmarsdagens införande 1920 så antogs även en speciell arbetstidslag för bagerierna. Denna lag förbjöd arbete före klockan 5 på morgonen. Undantag gjordes dock för de företag som arbetade utan främmande arbetskraft, vilket i många fall gynnade familjeföretagen. Den nya lagen medförde komplikationer mellan mindre och större företag, vilket innebar att Sveriges Bageriidkarförening splittrades. Denna splittring mellan stora och små företag i branschen höll i sig i cirka 20 år, men efter krigsslutet då man arbetade för att avskaffa det rådande levnadskostnadsindex så enades företagen igen.
Under början och mitten av 1900-talet så var det mycket stor skillnad rent yrkesmässigt mellan en bagare och en konditor. En konditor kunde på denna tid inte tänka sig att tillverka så kallat ”jäsbröd” (det vill säga matbröd och kaffebröd) utan ägnade sig enbart åt finare bakverk, praliner, marsipanarbeten samt glass. Under denna period sålde konditorerna sina verk över egen disk och de hade alltid egen serveringsrörelse. 1954 gick Sveriges Bageriidkarförening och Sveriges Konditorförening samman. 1957 bildades Brödinstitutet.
1970 Längre in på århundradet kom mer aktuella branschfrågor att aktualiseras. Detta innebar att verksamheten breddades och år 1970 ändrade därmed föreningen namn till Sveriges Bageriförbund. Två sektioner bildades: en för leveransföretag och en för konditorer och butiksbagerier. Förbundet grundade år 1966 ett dotterbolag. Idag är föreningen en renodlad branschorganisation, det vill säga inte längre en arbetsgivarorganisation, och heter Sveriges bagare & konditorer, SBK. Servicebolaget heter Sveriges bagare & konditorer AB.
42
