TA-bladet #3 -2011 by Trans Am Club of Sweden

stidning från Trans Am Club of Sweden Medlemstidning från Trans Am Club

T A B

FÖR DIG SOM KÖR FIREBIRD!

#3 2011

ORDFÖRANDE

ORDET

Torbjörn Skog

S T Y R E L S E

Daniel Persson

Jonas Eriksson Mikael Redelius

mikael@tacs.nu 070 7-754902

LEDAMOT Patrik Hedström patrik@tacs.nu 0730-312312

LEDAMOT

gjorde skäl för namnet

trålande sol från en klarblå himmel, inte en gnutta skugga någonstans och asfalten blödande under skosulorna likt klibbiga slicks, det kallar jag riktig sommar! Vad Kan man då mer begära? Vad sägs om världens största bilträff? Ett flygfält till bädden fyllt av muskelbyggen, cruising bilar, hot rodds och allt annat man kan tänkas önska. Här trängdes en stor hoper lyckliga människor i varierande åldrar. En riktig folkfest, lite stökigt och högljutt kanske men roligt och hjärtligt så det förslår! Här finns nog något för alla, från lilltjejen i barnvagnen och nappen i munnen till gammelfarfar med rollatorn. Alla kan finna sitt lystmäte, antingen det gäller bilar, godisstånden och prylmarknaden eller fyndlådorna med diverse intressanta bildelar. I Västerås hittar du nämligen power swap meet, europas största prylmarknad med omkring 600 knallar. Den som ville se allt fick sig en bra motionsrunda på 5 km. Lägg därtill massor av härlig cruising. De 200 finaste ekipagen fick delta i den sk finbilscruisingen som inleddes vid 17-tiden på fredagen. Bilarna eskorterades utmed Sjöhagsvägen av en mc polis tätt följt av ett ekipage med bandet The Go Getters som spelade rockabilly-musik. Tina Nordqvist från Göteborg vann Best Cruising Award med sin Buick Eight 1949, det enda priset där åskådarna kunde vara med och påverka.

2 0 1 1

Ulf Persson ulf@tacs.nu 0705-719365

örra numret var en riktig rysare. Ni läsare fick aldrig ta del av den spänningen som redaktören och väl valda personer fick erfara under dygnet innan tidningen skulle gå till tryck. Kvällen innan tidningen skulle gå till tryck skulle den slutgiltiga justeringen fixas. Ett femminutersjobb som pågick i fyra av de fem minutrarna. För under den femte minuten kraschade min nätverkshårddisk här hemma där tidningens material ligger på. Backup fanns, men den tas manuellt två veckor innan. Just deadlinearbete tenderar ju att göras i sista stund vilket innebar att två veckors saknat arbete i princip var hela #2 av tidningen. Kul. Eller inte. Efter ett samtal till Daniel var jag i alla fall inte ensam om att vilja hoppa av klubbarbetet omgående och dra till Bahamas. Ibland ångrar sig dock Gud och framemot småtimmarna på kvällen testade jag att öppna tidningsprogrammet av ren reflex. Döm om min förvåning när det dyker upp en komplett version av tidningen! (cachad variant som görs när moderna program kraschar. SInom loppet av några sekunder var den PDFad och skickad till tryckeriet. Andra gången jag öppnade tidningen, funkade den inte längre... Totalt var det sex timmar i chock. Men det gick ju bra till slut! redaktör

LEDAMOT

Västerås

I år är Power meet inne på sitt 34:år och 7-9 juli 2011 var det 27:e gången det gigantiska evenemanget ägde rum i Västerås. Det blev ett rekordår på många sätt. Omkring 20.000 bilar på Johannisbergs flygfält under tre dagar. Öppningsdagen och fredagen slog rekord och på lördagen var fältet näst intill fullt. Men det slogs även rekord i TACS fållan med många vackert uppradade medlemsbilar.

KASSÖR jonas@tacs.nu 0705-981064

Daniel Persson

VICE ORDFÖRANDE &REGISTRATOR torbjorn@tacs.nu 0703-807037

Ordförande

Power Big Meet

TEXT&BILD: Anne-Marie Augustsson

daniel@tacs.nu 0705-095564

ad är en bil egentligen värd? Frågan kom upp för några veckor sedan när vi här hemma i Gävle hittade en mäklare som annonserade ut ett fritidshus. Vi har letat av och till under ca 10 år och nu fanns det plötsligt framför näsan. Lagom avstånd från Gävle så man kan utnyttja det ofta, stugan ca 20m från vattnet och ett läge så ogenerat så man kan meka bil naken på infarten (om man nu har saknat det hemma). Efter visningen så vrålade familjen unisont likt matadorerna i Ferdinand ”-Bravo, -Excelente, -Magnifico, -Detta ska vi ha!!” Bara att slå till då, eller? Baksidan med alla fastighetsaffärer är att de gör hål i plånboken, stora hål. Så, hur hittar man mera pengar? Sälja av leksaker i garaget är ett enkelt sätt att snabbt fylla på kassakistan. Frågan är bara vad sakerna är värda? Nej, jag menar inte marknadsvärdet för det är ganska enkelt att uppskatta, jag pratar om användarvärdet. Bland snöskotrar, crossar och annat i garaget så är vår Trans Am den som snabbast skulle kunna generera pengar i handen samt att den är det fordon som genom en försäljning sparar mest i framtida kostnader i form av skatt, försäkring m.m. Efter blixtinkallat familjeråd var vi rörande överens. Vår Trans Am kan verkligen inte säljas. Visst skulle det ge pengar i handen, men argument som sköna cruisingkvällar, gemenskapen i klubben och roliga helgträffar runt om i landet med klubbkompisar o.s.v kan omöjligt mätas i pengar. Det värdet är betydligt större än siffran som jag skulle skriva i en säljesannons på Blocket.se. Den har varit en familjemedlem hos oss i ganska prick 5 år nu och det går inte med ord att beskriva allt som den gett oss. Resan är målet har någon klok människa sagt och jag är beredd att hålla med. Familjens resor till träffar runt hela Sverige, ofta tillsammans med klubbkompisar, har verkligen varit minnesvärda. Tack klubbkompisar för att ni gör varje säsong till en upplevelse!!! (Jo, vi har nu nyckeln till stugan och vår Trans Am står tryggt kvar i garaget)

När finbilscruisingen var avklarad tog spontan cruisingen över. Omkring 60 frivilliga såg till att allt flöt på i god ordning och sållade bland åken under fredagen och lördagen. Trottoarer, vägkanter och näst intill varje liten gräsplätt upptogs av människor på campingstolar och filtar som ville se spektaklet. Solen lyste men nykterhetskontrollerna duggade tätt. I övrigt såg polisen mellan fingrarna med det mesta under evenemanget. Och sen var det ju Johannisbergs camping… En camping där raggar kulturen lever i allra högsta grad. Grillröken och bolmande blårök bildade en tung smog under den glödande sommar himlen. Gratis musik underhållning, överallt samtidigt, dygnet runt. Sprängda högtalare och spruckna röster ackompanjerade av rullande ”bongotrummor” i bucklig plåt och övervarvande V8 motorer. Vid fem på morgonen var jag glad att jag hade

öronproppar då husvagnens tunna väggar utgjorde en väldigt effektiv resonanslåda. Besöket var en lärdom inte minst för min 9 åriga dotter som under tre dagar utökade sitt ordförråd benämnvärt inför stundande hösttermin i skolan. Hon har numera även många nya melodier och visor på sin repertoar till musiklektionerna. Men vad sjutton, ska man ändå lära sig kan man väl gå en intensivkurs… För den lite mer finsmakade och för barnfamiljen som besöker power big meet kan jag kanske rekomendera en annan camping just den här helgen. Forts. på sid. 19

Anders jeppsson

TA-bladet C/O Anders Jeppsson Norbergsgatan 5C 223 54 Lund

Försäkringsansvarig: Fredrik Lindström 013-83368,0707-322287 fredrikgta87@hotmail.com Webansvarig: Göran Fröjdh

REPORTER Anne-Marie Augustsson anne@tacs.nu 0766-324 335

Postadress:

Linda Persson linda@tacs.nu 0766-324 335

Framsida: ”Inte ens mörka moln skrämmer en firehawk.” Bo Hagströms snygga Firehawk Foto: Anders Jeppsson

Redaktion:

TA-bladet är medlemstidning i föreningen Trans Am Club of Sweden och består av material inskickat av medlemmarna. E-mail: tabladet@tacs.nu

REPORTER

Övrigt:

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

ORDFÖRANDE

ORDET

Torbjörn Skog

S T Y R E L S E

Daniel Persson

Jonas Eriksson Mikael Redelius

mikael@tacs.nu 070 7-754902

LEDAMOT Patrik Hedström patrik@tacs.nu 0730-312312

LEDAMOT

gjorde skäl för namnet

2 0 1 1

Ulf Persson ulf@tacs.nu 0705-719365

LEDAMOT

Västerås

KASSÖR jonas@tacs.nu 0705-981064

Daniel Persson

VICE ORDFÖRANDE &REGISTRATOR torbjorn@tacs.nu 0703-807037

Ordförande

Power Big Meet

TEXT&BILD: Anne-Marie Augustsson

daniel@tacs.nu 0705-095564

Anders jeppsson

TA-bladet C/O Anders Jeppsson Norbergsgatan 5C 223 54 Lund

Försäkringsansvarig: Fredrik Lindström 013-83368,0707-322287 fredrikgta87@hotmail.com Webansvarig: Göran Fröjdh

REPORTER Anne-Marie Augustsson anne@tacs.nu 0766-324 335

Postadress:

Linda Persson linda@tacs.nu 0766-324 335

Framsida: ”Inte ens mörka moln skrämmer en firehawk.” Bo Hagströms snygga Firehawk Foto: Anders Jeppsson

Redaktion:

TA-bladet är medlemstidning i föreningen Trans Am Club of Sweden och består av material inskickat av medlemmarna. E-mail: tabladet@tacs.nu

REPORTER

Övrigt:

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

På

gott

och

ont

VÄTTERN RUNT PÅ FYRA HJUL!

Vad tycker du? Diskutera i medlemshörnan i vårt webforum! www.tacs.nu/forum

med Anne och Linda

TEXT&BILD: Jonas Eriksson

BENSINPRISET - BRA ELLER KASST? Det här numrets på gott och ont får verkligen ängelns vingar att sloka och glorians glans att mattas. Motivera fördelar med höga bensinpriser, hur gör man det? Inte ens den strängaste miljöaktivist skulle kunna få mig att skriva under på den listan.

a, inte är det de rika knösarna eller folket i innerstan som blir lidande. Kan man öppna plånboken eller ta bussen, tunnelbanan eller spårvagnen är bensinpriset inget större problem. Bensinpriset blir en klassfråga. När Sveriges låginkomstfamiljer tvingas stanna hemma från husvagnssemester för att bensinen är för dyr, drar pamparna på VIP-resor i förstaklassflyg. Jo visst kan priset dra ner på onödig trafik och öka kollektivtrafiken istället, vilket naturligtvis är bra där det fungerar. Vi minskar både utsläpp, buller, vägslitage och annat. Men vi stackare här ute i obygden då, där man dragit in på antalet hållplatser och tvingas gå eller cykla ett antal kilometer för att komma

till den närmaste. Här handlar det inte om att ta nästa buss om 10 minuter om man försover sig på morgonen. Har man tur kanske det kommer en ny buss samma dag. Antalet miljöbilar ökar och det stigande bensinpriset ökar intresset och användandet av alternativa bränslen som är mer skonsamma för människa och miljö. Man driver på forskningen och framtagandet av förnybara alternativ i stället för våra i rask takt sinande fossila bränslen. Ur hälsosynpunkt kan man kanske se det ur en positiv synvinkel. Människor rör sig mer när bilen får stå. Att fler väljer att gå eller cykla ökar den svenska folkhälsan genom att minska bl a hjärt- och kärlsjukdomarna som idag kostar samhället enorma pengar. Vi blir ju snyggare och slankare också när kostvanorna blir

ländes elände! Vem ska jag börja skälla på? Araber, amerikaner eller Svenska regeringen? Sverige ligger på plats nio i Europa och plats 16 totalt i världen enligt Nationmaster’s lista över världens högsta bensinpriser. Vaddå utsläpp, vaddå föroreningar? Folk måste väl kunna ta sig till sina jobb utan att bli ruinerade. Alternativa färdmedel är få. Inte nog med att bensinpriset är högt, försäkringar och skatter bidrar med sitt till att människor inte längre har råd att använda bilen alls. Men vem ska jag då skylla på? Oavsett politisk åskådning så drar man i frågan en nitlott. Sittande regering lovade sänkta priser och höjde inom några månader bensinskatten med en krona, 2006. Miljöpartister och sossar skanderar efter alternativa drivmedel men bidrar även dom till att exempelvis

kostnaden för etanol ständigt ökar. Kanske ska vi ändå vara glada för att vi inte bor i Tyskland. Tidigare i somras fick ett gäng tyskar en chock av större magnitud när de stannade för att tanka Super på Esso i Filderstadt. Vill man ha kvalitet så vill man men när det visade sig att literpriset låg på 9.99 Euro (ca 90 kronor), kippade fler än en efter andan när slutnotan rullade upp. Turligt nog för dem så var det fel på pumpen och pengarna återbördades till de som

sundare. Det är ju inte alls lika motiverande att sticka iväg och köpa pizza till fredagsmyset, tre mil tur och retur… på cykel. Småhandlandet minskar eftersom man blir mer benägen att planera sina inköp och handla allt på en gång för att inte köra i onödan. Detta sparar pengar för den enskilde medan handlarna gråter när impulsköpen går ner. Våra vackra skärgårdsområden blir lugnare och tystare, vilket många av de boende och även djurlivet uppskattar. Okynneskörningen med båtar minskar radikalt. En hel del åkerier har insett att det finns mycket pengar att spara i ecodriving. Lätta på gasen, spara bränsle och därmed pengar i transporter. Det är inte bara hur mycket vi kör utan hur vi kör som har betydelse för hur dyrt det blir. Så lätta på gasen, var rädd om naturen och spara pengar på det dyra bränslet. Eller gör som jag, gasa på som vanligt och käka nudlar i slutet av månaden… Vi får kanske lära oss att inte vara så bortskämda och bekväma eller helt enkelt prioritera våra utgifter. /Anne-Marie Augustsson

American Power Tour 2011

American Power Tour 2011 är ett event riktat mot Amerikanska muskel- och sportbilar, som den 1-2 juli 2011 åkte runt Vättern med start i Motala kl. 10.00 på förmiddagen, via Vadstena och Ödeshög, sedan via gamlaa riksettan och

upp till Gränna. Därefter blev det stopp i centrala Jönköping för utställning och lunch några timmar, sedan fortsatte Touren på Vätterns västra sida, passerade vackra Hjo och kom sedan fram till Karlsborg på eftermiddagen. Senare på kvällen var det en gemensam

grillfest samt lokal prisutdelning på Hotell Wettern, (hotellet är abonnerat enbart för American Power Tour). På lördag förmiddag fortsatte alla i samlad konvoj mot centrala Motala, med målgång i hamnen samt utställning och prisutdelning. Källa: www.musclegear.se

missat att kolla priset två gånger innan tankningen påbörjades. Dock färdas goda nyheter snabbt och det tyska bensinpriset blev en världsnyhet. En dag som denna (4/8) då bensinpriset ligger på 14.23 kr/liter i lilla Bollebygd är jag glad att jag har cykelavstånd till jobbet. Men å andra sidan, efter att ha lagt över 30 mil på cykeln på ett par-tre månader så börjar bromsarna bli slitna. Hm... Vad kan nya bromsklossar kosta nu för tiden? Eländes elände, bensinpriset drabbar en hur man än vänder och vrider på myntet. /Linda Persson

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

På

gott

och

ont

VÄTTERN RUNT PÅ FYRA HJUL!

Vad tycker du? Diskutera i medlemshörnan i vårt webforum! www.tacs.nu/forum

med Anne och Linda

TEXT&BILD: Jonas Eriksson

American Power Tour 2011

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

et var med stora förhoppningar som jag på eftermiddagen efter jobbet inledde den ca 41 mil långa färden från Malmö till Motala. Efter lite mer än fyra timmar checkar jag in på ett litet mysigt hotell med ett flertal coola jänkebilar utanför. Uppenbarligen är dessa i Motala av samma orsak som jag. Lite senare tar jag en biltur runt staden, som är lugn och stilla överallt. Kör förbi torget där American Power Tour i morgon ska starta och passar på att ta en hamburgare i ett gatukök. Tanken är att Ordförande-Daniel ska ansluta under kvällen men när jag väntar på min burgare får jag ett sms att han har fått problem och får köra i natt och dyka upp på morgonen i stället.

När jag kör från burgerhaket blir det snabbt sämre väder med åskregn. Kör tillbaka till hotellet och somnar till slut fram för TVn. Startområdet öppnas klockan åtta och arrangörerna har rekommenderat oss att vara där senast nio. Klockan åtta checkar jag ut från hotellet redo att köra till torget för uppställning. Undertiden ringer Daniel. Han är på väg och får vägbeskrivning till starten. Framme vid startområdet märks med en gång att det som var ett dött och trist torg i går kväll nu är fullt av liv. Blir dirigerad in i ledet. Går ut för att anmäla mig i tältet längst fram och passerar en lång rad av imponerande bilar. Längst fram står bilen som under hela turen ska vara främst och ta täten, en Camaro SS -69 Official Pace Car. Känns som en lämplig bil för denna uppgift. Hela tiden anländer det fler bilar samtidigt som högtalare basunerar ut rösten från speakern som går runt och intervjuar vissa av deltagarna. Stämningen är på topp. Fem i tio

Wettern, som visar sig vara bokat enbart för American Power Tour där de flesta av APT-deltagarna bor. På kvällen serverade Hotell Wettern en god och mättande grillbuffé. Stämningen var på topp och samtalen flödade vid borden. Jag och Daniel fick nöjet att lära känna en trevlig person vid namn Mikael Redelius, nybliven styrlelseledamot. Så kan det alltså slumpa sig, sätt dig vid ett visst bord och du hamnar i styrelsen. Efter att alla deltagare var mätta

ropades det ut i högtalarna att det närmar sig start och med 15 sekunder kvar börjar nedräkningen. Prick tio startas ett överflöd av hästkrafter och motorvrålet gör att man verkligen känner adrenalinet i luften. Bilarna längst fram kör sakta och majestätiskt iväg och efter en halv minut är det min tur att få rulla iväg, en underbar känsla. Efter vi har lämnat Motala passerar vi Vadstena, Ödeshög och Gränna på väg till Jönköping där vi stannar på en shoppinggata och parkerar bilarna på led. Nu är det utställning och lunch i nästan två timmar.

Med en gång kommer det fram några nyfikna med en hel del frågor om bilarna och undrar vart vi ska köra sen. När vi lämnar Jönköping börjar det regna intensivt. Man märker att det är en vettig person som kör i täten när tempot sänks i samband med nederbörden. Som man brukar säga, det är de små detaljerna som gör det. Det är i dessa minuter av oväder som man känner samhörigheten desto mer. Det är något visst med att cruisa runt i detta makalöst vackra landskap i sällskap med nästan 100 mäktiga muskelbilar. Vi passerar Hjo som är erkänt vackert och på sen eftermiddag når vi Karlsborg och parkerar vid fästningen, inte långt ifrån Hotell

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

satt tio funktionärer vid bordet bredvid och hade möte inför dagens runda. Lite då och då fick de ny information av en kille med telefonen i högsta hugg och i vissa fall ändrades dagens planerade sträcka något. Detta visar hur välplanerad hela turen är och resultat av löpande uppföljning under resans gång. De litar inte bara på erfarenheter av föregående års event utan de uppdaterar den med tanke på dagens förutsättningar som t.ex. vägarbete. En annan sak som imponerade mycket var det stora antalet funktionärer som frekvent hjälpte till. Tydliga skyltar var utsatta på smågator

inne i små samhällen och vid en stor rondell stod en kille som med hjälp av en stor flagga visade oss vägen. Förutom att naturen runt Vättern är mycket vackert så hade denna tur det mesta man kan begära. Välorganiserat, tydligt definierad målgrupp och genomfört utan att minska på kvaliteten och höll hög nivå rakt igenom. Denna cruising vänder sig till oss som gillar fina muskelbilar och det märktes. Varenda deltagande bil utan undantag var snygg och i bra skick. Denna träff var så otroligt lyckad just för att de vände sig direkt till sin målgrupp och var konsekventa.

och nöjda fortsatte samtalen utomhus i den lagom varma sommarkvällen. Till slut blev det dock för många mygg och de flesta gick in och la sig. Kanske lika bra det för att spara krafterna till nästa dag. Efter frukost fortsatte konvojen och nådde till slut Motala med en otrolig målgång i hamnen. Det var proppfullt längs vägen och kamerorna blixtrade. För oss som drömt om att bli rockstjärna var detta inget dåligt substitut. Man han knappt parkera bilen förrän det var någon framme och nyfiket kollade på bilen och tog fram kameran. Nu blev det en paus vilket var perfekt för vi var hungriga och samtidigt gavs lokalbefolkningen chans att titta på bilarna i lugn och ro. Senare var det dags för prisutdelning i ”Peoples Choice”, ”Driver›s Choice Old Car”, ”Driver›s Choice New Car” samt ”Muscle Gear Choice”. Denna träff var därefter avslutad och efterhand skildes vi åt och körde nöjda och belåtna hem. Detta event är det överlägset bäst arrangerade jag har varit på någonsin. Man brukar säga att en bra spelare har tur. Samma känsla fick jag gång på gång. Precis allting fungerade bra. Att detta inte bara var tur märkte jag när jag åt frukost i Karlsborg på hotellet. Det

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

Sky

BIRD

Den inte så kända tjejversionen...

TEXT: Linda Persson BILD: Internet

OVAN: Inredningen går i samma babyblåa som utanpå. Den första versionen hade träinstrumentbrädan, men denna byttes senare ut till Trans Am:ens aluminiumbräda. Självklart i egen blå ton. HÖGER: Motoralternativen varierade under åren. Notera AC-kompressorn som sitter på förarsidan av bilen. NEDAN: Inredningen kunde beställas i antingen vinyl eller tyg. På bilden nedan syns tygvarianten.

istorien bakom Pontiacs mindre kända modell, Skybird, är både lång, krokig och ofullständig. GM kom att skapa Skybirden (kod W60) efter ett utställningskoncept från 1976, kallad Blue Bird, gjord på en Pontiac Firebird Esprit från samma år. Bristen på historisk dokumentation om modellen gör att mycket av det som finns är mer en gissning men tanken lär ha varit att attrahera fler kvinnliga köpare. Anledningen till den iaktagelsen är först och främst detaljerna kring utseendet. Den ljusblå färgen, lombard blue, är tvåtonad och helt unik och

(15x7 snowflake) och grill är i samma babyblå nyans som resten av bilen. Observera däcken där alla Skybird kom original med den vita linjen. Vid nyköp kunde man välja med eller utan spoiler lika så med eller utan targa. Men det verkar endast ha funnits som tillval under 1977. 1978 fick hurstluckorna inte längre användas på Skybird, enligt en försäljningsbok från 2004. Antal Skybird med targa från 1978 sägs kunna räknas på en hand. Ingen tillverkades med vinyltak. Inredningen är bilens A och O. Man kunde beställa den i blå vinyl (24N1) eller det dyrare blå tyget (24B1). De första Skybirdarna kom med woodgraininstrumentbräda men byttes mitt i produktionen till Trans Amens aluminium, naturligtvis i unik blå ton. Exakt när förändringen skedde vet man inte men i juni 1977 dök ett nytt nummer upp i Pontiacs reservdelskatalog under ”three blue-tinted aluminum Skybird bezels and switch plates”. 1977 gick inredningen i två nyanser vilket kom att ändras 1978. Man kunde fortfarande välja mellan vinyl och tyg men nu endast i en blå ton. Formularatten gjordes blå. Alla formularattar har hittills varit svarta och den blå ratten fick endast användas till Skybird. (Ser du den i en vanlig Formula så vet du vart den kommer ifrån.) Vid ändring av färgsättning i 78:an, återanvände man 77:ans blå ratt, vilken är mörkare än den nya inredningen. Det är ett säkert tecken på att det är korrekt

modell med Esprit och höll därför inte koll på hur många bilar tillverkades med vilka tillval. Det som skiljer bilarna åt är accessoarer från Formula och Trans Am. Ett lyxigare utförande med mycket tanke på detaljer skulle attrahera främst damer att köpa bilen men männen är idag de största samlarna av modellen. (Dodge hade tidigare försökt sig på konceptet med La Femme 1955-56.) 1977 kom Esprit med 3.8l Buick V6 och manuell treväxlad låda utöver 2 portade 301/305 och Pontiac 4-ports 350 V8. Ett fåtal Skybird hade Olds 350, beroendes på var de tillverkades. 1 februari 1977 byttes 301:an mot Chevans 2-portade 305:a. Bilen var aldrig tänkt som sportbil, därför fick den behålla Espritens prestanda. Några Skybirdar med V6 skall däremot inte existera. Hela karossen går i lombardblått (babyblå). Delvis baserad på Formulan, där underredet delas i en mörkare blå färg. Skybirddetaljer dyker upp lite här och var. Fågelikonen återskapas både på sidorna och bak. Övrigt royal blue pinstripe-trim följer i Banditens spår runt fönster, huv och hela karossen. Fälgar

”tanken lär ha varit att attrahera fler kvinnliga köpare.” användes aldrig på några andra Firebirdmodeller. För det andra är bilen utsmyckad med intrikata dekaler och ikonen, en tecknad fågel med snirkliga detaljer och feminint utseende. Där av smeknamnet Ladybird. De första Skybirdarna såg dagens ljus 1977 och tillverkades till början av 1978. Man samproducerade denna

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

för året. Alla emblem på Skybirden var de samma som på firebirdarna. Svart med röda vingar. Guld kom att användas på bilar baserade på Trans Am 78:ans guldiga Special Edition. Mer om det i senare nummer. 1978 fick bilen också en ny motor. Pontiacmotorerna ersattes med Chevrolet 305 och 350. Skybird avslutades troligen i slutet av januari 1978 eller februari samma år. Övrigt Lyxversionen Skybird har allt vad power heter. Power steering, power windows, power brakes, A/C och 8-track stereo. A/C kompressorn sattes på ”fel sida” och extra långa slangar och sladdar fick därför dras genom motorrummet. Det tillverkades totalt 5 692 Pontiac Skybird. Inte många finns kvar då de konverterats till Trans Am eller har lämnats att rosta sönder som så många andra mindre dyra modeller. Då och då dyker de upp på Ebay och går för allt mellan $3 500 och $12 500. Någon säger sig ha blivit erbjuden $50 000 för en lågmila Skybird 77:a men medelpriset för denna, numera, eftertraktade samlarbil, ligger på $8 000 - $9 000, alltså inte ouppnåerligt för den som vill ha en i garaget. Namnet Skybird (är särskrivet på dekalerna men inte i dokument) togs efter att man inte lyckats köpa loss rättigheterna till Bluebird, som ägs av ett bussföretag i Georgia som gör (gula!) bussar.

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

Sky

BIRD

Den inte så kända tjejversionen...

TEXT: Linda Persson BILD: Internet

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

et är alltid kul när det dyker upp ett nytt tjejnamn på klubbens forum och ännu roligare är det när de vill medverka i tidningen. Anna Gustavsson #503 är ny i klubben men hennes T/A var med i TACS redan 1981. Vem är denna motordyrkande kvinna och vad är det för en fågel hon har i sitt garage? TA-Bladet möter två delägande syskon på Nasco Yankee Meet en avgasdoftande julidag i Falköping, för en närmare titt på ”Monstret” från 1976. Anna Gustavsson är en äventyrlig undersköterska från Tidaholm. Motor har alltid varit ett intresse och hon har sysslat med både motorcross och fyrhjulingar utöver flugfiske och skidåkning. Fotografering är en annan hobby som resulterat i två lokala utställningar. 2010

Anna

anslöt hon sig till klubben för att träffa likasinnade människor med samma kärlek till Firebird. En välskött, vit Trans Am tornar upp när vi lämnat marknaden och går över flygfältet. Ett par timmar tidigare öppnades grindarna och redan sträcker sig raderna längre än man kan se. -Ett riktigt monster, säger Anna om

455:an med manuell växellåda, innan vi hunnit fram till samlingen runt bilen. En och annan blixt går av och besökarna vandrar vidare. Trots relativt kort ägo har syster och bror Gustavsson många historier att förtälja. - Vi skaffade T/A:n under hösten 2009 och började genast anpassa den efter den egna smaken. Bakvagnen sänktes med nya fästen till bladfjädrarna, eftersom tidigare fästen var längre och gjorde aktern löjligt hög. Nu är väghållningen bra mycket bättre. Hon byter ämne och talar om att hon hittat sin bil i tidningen Bilsport från

1981 då Trans Am-klubben hade en av sina första träffar på Tjolöholms slott. Inte mycket har hänt sedan dess. Skicket är i stort sett det samma. Anna konstaterar efter att ha tittat på bilderna att grillen varit paj redan då. Nu skall fronten återställas och sökning pågår efter originalet, honeycomb, till 76:an. Dock är det inredningen som gett dem störst huvudbry. För ett tag sedan var det dags att limma på vinyltaket. Det har en tendens att rasa på dessa bilar. - Det gick bra. Tills dagen efter, inflikar

broder Andreas och solen försvinner bakom moln. Något visare av erfarenheten förklarar syskonparet att ”Ej lämplig till vinyl” brukar oftast innebära ej lämplig till vinyl. Sug på den, kära läsare. Så det blev att

åter masa sig till butiken och punga ut för ett dyrare klister. Lärdomen har tagits med en nypa humor. Brorsan jobbar som inredningssnickare och hantverkslärare på gymnasiet i stan och kommer att tillverka en ny Trans Am-ratt i trä. Han har också varit med och tillverkat en Hotrod, Phantom Woodie, med hantverksprogrammen, som ställdes ut på Elmia i påskas. Ingen lär tvivla på att resultatet blir annat än till belåtenhet. Under våren har både mycket och lite hänt med eldfågeln. -Just nu känns det dessvärre som att jag inte har någon bil. Den har varit på

Monstret och

Text Linda Persson Bild Andreas Gustavsson/Linda Persson

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

Anna

Monstret och

Text Linda Persson Bild Andreas Gustavsson/Linda Persson

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

KlotterplankET

FAKTARUTA

växellåderenovering sedan maj, berättar Anna uppgivet några veckor innan Nasco. Det visade sig nämligen att det inte alls satt en Saginawlåda i som utlovat, utan en Borg-Warner vars delar inte gick att hitta i Sverige. En beställning från USA lades in men med vetskapen om att det inte kommer att gå på 24 timmar och bilsommaren rinner allt mer ut i sanden. Nåja, vad är väl en bal på slottet... Som hon själv säger och sätter ett mollstämt ackord på sin westerngitarr i väntan på det där telefonsamtalet. Muntrare är det idag och barndomsminnen kommer på tal. Anna står vid den öppna huven och tänker på hur hon tidigt hjälpte sin pappa att skruva PV. Mekandet finns i blodet. Som mountainbikare skruvar hon i sär och ihop sin cykel varje vinter med pedantisk noggrannhet. I vintras var det Trans Amens motorutrymme som fick sig en genomkörare då hon dök med huvudet före ner i ormboet. Det är välputsat när hon lossar låsen och öppnar huven. -Roligt när det blir snyggt, tillägger Anna utan att skryta för mycket. Allt jag har ägt i fordonsväg har alltid varit prydligt och välvårdat. Hon trär på sig en jacka för molnen har fört med sig kylig vind. Därefter får syskonen tillfälle att berättar om hur köpet kom till. 2008 hjälpte Tidaholmskan en god vän att pussla ihop en Mustang -65 och tanken om en egen bil väcktes.

Brorsan hakade på och det börjades letas bil. Första besöket var hos en Mustang årsmodell 1966. Den tyckte de inte om. Sedan fick Andreas tips av en arbetskamrat om en kille i Falköping som har en muskelbil till salu. En bild ordnades men föll inte alls i smaken. Efter några tittar till så, tja, den kanske inte är så tokig i alla fall. -Riv bort den där jäkla fågeln på huven så kan den nog bli snyggare, minns Anna att hon tänkte. Men efter besöket i Falköping så var bilen såld och syster Anna lika så. -Jag såg den på gårdsplanen på långt håll och när den feta bakdelen uppenbarade sig var jag såld direkt! Vilka grymma baklyktor! Vilka feta däck! Det var bara att pruta och skriva på. Anna och brorsan tittar runt i motorrummet och dividerar om kromade ventilkåpor för att matcha locket på huvudbromscylindern. När hon sedan stänger huven säger hon: -Det är en jäkla tur att jag inte tog bort fågeln, va? Ett finurligt leende spricker upp. Fortsättningsvis blir det att glida runt och absolut ingen racing eftersom det är olagligt. Anna är klart ironisk. Moholmstrippen ligger inte långt bort och kanske blir det ett par repor framöver. Med två fartgalna syskon och över 300 hk så lär inte Pontiacen stå stilla i alla fall. - Det finns bara 7 000 bilar med 455 och manuell växel, visst fasen är den cool och ovanlig. Jag är glad att det inte

Ägare: Anna och Andreas Gustavsson Modell: Trans Am Årsmodell: 1976 (-75 enligt försäkringen) Motor: 455 V8. Renoverad 2001, förgasare bytt 2010, toppar från -73. Effekt: Enligt papper 200 hk. I verkligheten <300 nånstans. Växellåda: Borg-Warner 4-vxl manuell Fälgar/däck: Honeycomb/GR70-15 Chassie: Original (stötdämpare ska bytas) Interiört: Mest uppfräschningar. Hatthylla egentillverkad. Exteriört: Grillen ändrad redan nån gång innan -81. Firebirdemblem på sidorna är utbytta mot dekaler

Firebird International Raceway

SÄLJES PGA TILLÖKNING

K I

Chandler, Arizona ligger detta racemekka med det helt klart lockande namnet Firebird International Raceway. Här kan du samla alla kompisar med blyfot och spendera fredag till söndag på strippen. För ynka $20 får ni nämligen köra in med egen bil och racea tills avgaserna kväver er. Strikta regler gäller. Från morgon till kväll bevittnas drag och drifting och andra motorsporter (inkl. dragbåtar) av högsta klass

tillsammans med tusentals entusiaster i publiken. För att toppa glassen med strössel så har banan ett eget raceteam med det kanske uppenbara men underbara namnet, Team Firebird. Läs mer på: http://www. firebirdraceway.com/ OBS! Icke att förväxla med Phoenix International Raceway, då har du kört fel.

an man ofta läsa i bilannonser och inte heller allt för sällan på TACS forum. Men när den här Trans Amen dök upp på Power Meet i Västerås så suddades alla bra och dåliga säljargument bort. Varför sälja pärlan när bäbisen kan åka fint och säkert i den? Thomas Eriksson från Halmstad är mannen som rensat bort alla tvivel och bilden är bevis nog. No more excuse. Här ska inga Firebirdar säljas!

Gilla oss på fejjan! Trans Am Club of Sweden

Warriors of the wasteland – Äkta b-film från 1982

ret är 2019 och få har överlevt ett förödande kärnvapenkrig. Ett gäng kallar sig The Templars och har vigt sitt liv åt att utrota de sista överlevande på planeten. Scorpion är filmens ensamme hjälte, spelad av Giancarlo Prete (jasså, du har inte heller hört talas om honom) och kör omkring i en Firebird 67/68. Naturligtvis i futuristisk utsmyckning med plastkupa på taket och slangar hängandes från huven och så vidare. Det ena svulstiga syntljudet efter det andra hjälper till att driva fordon och handling frammåt, när hjälten tar sig an vitklädda Templars i välbeväpnade framtids beach buggies. Scorpions enda allierade är en mörkhyad krigare och en tio årig pojke som är ett tekniskt geni och som får Jeff Gordon att verka lam bakom ratten. Uppfinningsrikedomen och humorn vet inga gränser. (Fast det var nog inte meningen då filmen en gång spelades in). När senast hörde du rekylljud från en slangbella? Nåväl, det är ju framtidens slangbella men ändå. Observera dock den lilla kub som sätts i bilstereon för musikunderhållning.

blev en Mustang för de är ganska tråkiga, kan jag tycka. Gladast är ändå Trans Am-klubben som fått en gammal kamrat tillbaka och en ny, reko tjej att lära känna. Hon hänger kameran på axeln och går sakta iväg med brorsan för att se på övriga bilar på fältet. Monstret är nu lämnad för allmän beskådan och solen kikar åter fram.

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

Den är inte helt olik dagens USB-minne. Bra där! Ni har kanske redan förstått att endast en inbiten b-filmsnörd kan uppskatta handlingen och filmen bör inte rekommenderas till allmänheten. Skulle du nu samla på Firebirdfilmer så finns här många scener där Firebirden får visa vad den går för och DVDn kostar inte mer än några kronor på exempelvis amazon.com. Tro det eller ej, men det finns faktiskt mindre genomtänkta filmer.

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

KlotterplankET

FAKTARUTA

Firebird International Raceway

SÄLJES PGA TILLÖKNING

K I

Gilla oss på fejjan! Trans Am Club of Sweden

Warriors of the wasteland – Äkta b-film från 1982

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

TEXT&BILD: LINDA PERSSON

BETTY

Väl på plats i motellrummet klarnar himlen sakta upp och vi får solnedgång till kvällsmaten. Missouri är en trevlig stat att bila i. Landskapet ändras ofta från äng till skog, till kullar och vägarna är välskötta.

TAR MEMPHIS MED STORM

Arkansas är minst lika betagande uppe på höjderna. Vi susar förbi gamla byar som är så där pittoreskt amerikanska södern som man kan föreställa sig. Murgröna klättrar upp för enorma träd och

lanthandeln från 20-talet är fortfarande öppen, om än moderniserad. Ett gammalt tågspår följer längs med en flod och filmen Stand By Me dyker upp i tanken. Men så tar höjderna slut och vi ser ut att vara tillbaka i Iowa. Det är torra åkrar så långt ögat kan nå och värmen slår mot

oss hela vägen till Mississippifloden. Då tornar den upp. Jättebron som leder in i Memphis och Tennessee. Memphis är stort men tillslut hittar vi till Elvis Presley Boulevard och Heartbreak Hotel. Mitt emot hotellet ligger Graceland. Gatorna är fulla av Elvisrestauranter, giftshops, museum och lite till. Vi tar en promenad och sätter våra signum på muren till Graceland. Efter 21:00 är allting stängt och vi har hela avenyn för oss själva. Trafikljusen fortsätter dirigera i samma takt som innan men skymningens skära ljus, sprider ett lugn över området som nyss varit ockuperat av turister från världens alla hörn. I dikena glittrar eldflugornas sken och det är dags att återvända till hotellet i sakta

Juni 2009 - Betty the Firebird och äventyrsugen väninna väntar på mig i Minnesota. I rock’n’rollens tecken drar vi till Memphis och Graceland. Allting är tajmat och klart in i minsta detalj, bortsett från vädret. På knappt tre dagar skall vi nå Memphis och sedan tre dagar hem. En roadtrip på 350 mil totalt.

n hagelskur höll på att förstöra starten men så bär det i väg, första etappen mot Iowa. I-35 är riktigt, riktigt tråkig. Allt som finns att skåda är platta majsåkrar och fyra timmar senare har inget förändrats, förutom att det ösregnar till och från. Mp3-spelaren klappar ihop och stämningen sjunker. Men när vi tar av och kör landsväg blir humöret glatt igen. Molntäcket spricker upp och Iowabygden är riktigt njutbar. Lamoni är delvis ett Amishsamhälle på gränsen till Missouri. Här finns Pizza Hut, bensinmack och gödseldoft. Längs huvudgatan passeras vi av häst och vagn. Kusken har svart hatt och skägg. Kvinnan bär brun klänning och Lilla huset på prärienmössa. Längre bort, i en vägkorsning sitter en cowboy till häst. När trafikljuset slår om till grönt, galopperar han iväg i värsta vilda västern stil. Kulturerna och intrycken är många men vad är det vi skådar? En brevlåda gjord av en V8! Tvärnit och klick. Förevigad på bild. Vilka grejer man får se ute i ingenstans! När vi några timmar senare kör in i Joplin, kan vi inte låta bli att ta en sväng på Kansas Route 66. Vi slukar var sin Route 66 beer i Galena innan vi vänder om. Dock åter på väg mot Memphis, blir det bara mörkare och vinden ökar. När vi stannar för att tanka så slår stormen till. Horisontalt regn och vind skakar bilen och skräp kommer flygandes, blixtar korsar himlen och åskan dånar. Tornadovarning utfärdas på radion. Pedalen i mattan och vi hoppas hinna till Springfield för övernattning.

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

TEXT&BILD: LINDA PERSSON

BETTY

TAR MEMPHIS MED STORM

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

nedgång, småbyar och historiska landmärken. Då och då dyker Mississippifloden upp och det doftar härligt friskt. Ibland är det som att köra genom en hemlig port och hamna i en fantasivärld, för så vackert är det och jag önskar att det aldrig tar slut. Vi passerar flera skandinaviska orter (bl.a. Westby) och förstår varför de valt att bosätta sig där. Resan lider mot sitt slut och efter att ha barskrapat plånboken i antikaffärer längs vägen, så är vi snart tillbaka i Minnesota. Innan man vet ordet, sitter man på planet hem igen. Lite fattigare men många minnen rikare och längtar tillbaka till USA. Om jag inte hinner bli miljonär (ja, just det) så går nästa långresa 2011, mot östkusten. Räkna med fler resereportage i kommande nummer av tidningen! mak. Nästa dag tillägnas Elvis Presley. Vi får en VIP-tur på Graceland, tittar på hans bilar och bordar Presleys två flygplan. Vi får åka buss till Sun Studio och hålla i Elvis mick. Rock’n’Soul Museum på Beale Street bjuder på rockens historia. Mitt emot ligger Gibsonfabriken som tillverkar den världsberömda gitarren. Allt, utom Gibson, ingår i hotellpaketet och vi äter gratis på Hardrock Café när tornadosirener börjar tjuta och gatorna töms på folk. Regnet slår ner så hårt att det rinner in i restauranten och vi suckar lite trött. Vi inser att vi inte kommer se allt som planerats. På väg till busshållplatsen möter vi några britter som glatt rekommenderar Flying Saucer. Puben som handhåller med 200 olika sorters öl från hela världen. Den som lyckas dricka alla 200 får ett certifikat. Kruxet är att man bara får dricka tre olika märken per dag. Grabbarna från England har uppenbarligen fullföljt uppmaningen. Är du trött på Elvis men ändå vill ha lite smak av Memphis rika musikliv så har BB King ett hak med levande

bluesunderhållning. Längs hela stråket finns livemusik i var och vartannat hörn. Bara Beale Street är värd en hel dag för sightseeing. Heartbreak Hotel är för dig som verkligen älskar Elvis. Det är Elvis så långt ögat kan nå. Musik, filmer, bilder, mat och fans 24 timmar om dygnet. Vårat dubbelrum är av storlek duga. För de ca $520 som två nätter kostar, får man mycket för pengarna. Det inkluderar även gratis bussning till och från hotellet fram till midnatt. Ett par i 60-årsåldern från Wales gör samma resa. Vi sitter tillsammans i hotellets matsal och pratar Elvis när vi kommer in på ämnet gamla jänkebilar. Betty står parkerad utanför hotellet och Carl och Gillian, som de heter, vill gärna se. Carls ögon glittrar bakom ratten när han får provsitta och frugan fotograferar. - En Firebird vore kul att ha, säger Gillian. Carl ler stort och poserar lite till. Under 70-talet bodde och uppträdde Elvis Presley på Las Vegas Hilton. Där jobbade en gentleman som alltid ställde upp på honom och det kom att bli lönsamt. En dag gick Elvis fram till

mannen och lämnade över ett par bilnycklar. De visade sig vara till en sprillans ny Pontiac Firebird Esprit. Elvis Presleys generositet är vida känt. Summering av två dygn: Graceland är en upplevelse. Om inte för Elvis så för alla tusentals människor som varje dag vallfärdas dit, och som känner samma kärlek för musiken. Trots att jag gillar Elvis så blir det fort mättat och två dygn räcker gott till sevärdheterna på Elvis Presley Boulevard. Spendera $12 på ett besök i Sun Studio. Under hemresan stannar vi i Mooresville, Indiana (John Dillingers hemort) och äter prisbelönt Cajun på Zydeco’s. Där inser vi att vi missat Hot Rod Nationals med bara några timmar. Dagen efter stöter vi på flera ekipage från tävlingarna och några följer oss in i Illinois. Trafiken flyter på och snart är vi vid Iowas gräns igen. Denna gång åker vi I-80 och faktiskt så blir det inte så långtråkigt som förväntat. Väl inne i Wisconsin upptäcker vi en riktig pärla till väg. Den blir en av resans höjdpunkter. US60 N mot La Cross är underskön. Vi kör genom lummiga skogar och dalar i sol-

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

Nytillskott i styrelsen!

Power Big Meet, forts. från sid 3

Pontiacdrömmen blev sann till slut!

En annans ekonomi.

og hade man lekt med tanken många gånger genom åren men att bo och arbeta i Stockholm kan innebära att man klarar sig utan bil under ganska lång tid (15 år). Och vad kan jag om bilar? Inte särskilt mycket men Pontiac Trans Am har i alla fall alltid haft en särskild dragningskraft. En dag var jag ledig från jobbet och uträttade ett ärende. I samband med det gick jag förbi bilhallen i närheten inriktad på amerikanare; det är som ett museum och många fina bilar finns det att titta på. En och annan Trans Am har funnits där genom åren men man måste ju ha garage och sånt för att det ska vara någon idé. Den här gången fanns det en ’87:a GTA i ett exceptionellt skick och med endast en ägare. Utan att aktivt ha letat snubblade jag på en riktig pärla! Ödet gjorde att jag av en slump råkade vara där just den dagen. Och att bilen inte var såld heller! Det är som om den bilen har väntat på mig i 20 år och vice versa. Från att inte ha planerat det alls så lade jag en handpenning på bilen efter att ha stirrat på den i en kvart. Och resten med banken, försäkring samt garage löste sig smärtfritt. Och vilket nöje det har varit sedan dess – en riktig nöjesmaskin! En drömbil med verklig körglädje. Många nöjda blickar får man också när folk ser (och hör!) när man är ute med bilen. Rent terapeutiskt tycker jag alla människor borde ha en Trans Am – det är en fråga om livskvalité.

S Prisutdelningen i de 11 klasserna skedde på lördag 7 juli klockan 14.30 Årets vinnaren i Best in show blev Lars Hjelm från Ludvika med sin nyrenoverade Impala 1961 cabrolet. Snacka om lön för mödan. Projektet har tagit honom 14 år! I TACS fållans korades ett annat prestigefyllt pris. Priset för snyggaste medlemsbilen togs hem av Göran Örnliden från Stockholm. Hans åk pryder tidningens framsida. Jonas Forsberg #373 och vår ordförande Daniel Persson bemannade fållan under lördagen där de värvade medlemmar och sålde strumpor och kepsar till behövande. Medan Jonas smet iväg och pratade med medlemmar passade vi andra på att försöka kränga hans ravioli för att öka omsättningen till klubben en aning. Att power meet är stort och lockar folk från när och fjärran råder det inget tvivel om. Vad sägs tex om närmare 50 USA bilar från Ryssland. I min mening behöver du inte vara bilfanatiker för att uppskatta denna folkfest. Som förstagångsbesökare och Västerås virgin blev i alla fall jag ganska överväldigad och glatt överraskad av detta underbara evenemang och räknar med att vara med och fira power meets 35 års jubileum nästa år.

blocketpontiacen som blev helsingborgare

atrik Hedström är namnet och jag är en av de nya styrelseledamötena. Med mina 47 år är jag med i den övre åldersgruppen, men vad begränsar det ens intresse för bilar och socialt umgänge med likasinnade vänner? Till vardags arbetar jag som fordonslärare på ett gymnasium i Helsingborg och på fritiden tar jag hand om min familj, huset och mina bilar. Min Trams Am kom till mina ägor av en slump. Jag satt och slötittade på blocket då jag såg en gul Pontiac som jag bara ville ha, så ett köp var ett måste. Skicket på den var inte det bästa så det fick bli en totalrenovering. Förutom ovanstående, är jag även med i Sveriges älsta motorklubb TheSaints i Höganäs. Jag ser även fram emot att få att vara med och driva TACS framåt.

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

Spalten edan några år tillbaka är jag ekonomiskt intresserad. Ni vet; räntor, fonder, börsrörelser. När jag var yngre var allt sådant högst ointressant. Förr sparade jag ihop alla pengar för att kontant köpa en Taunus 17m, en Fiat 125 eller min älskade Toyota Crown deLuxe 2500 med rak aluminiumsexa. Och det var också ett sätt att leva. För att ens kunna ställa sig frågan om jag kunde köpa bilen, förutsatte det att jag hade pengar sparade. Konsumtion grundade sig på ett ekonomiskt överskott, och som en bieffekt av det var jag aldrig orolig för att pengarna skulle ta slut. Nästan tjugo år senare lånade jag pengar till en Greklandssemester för mig och min familj. För att ta mig till banken hade jag tankat motorcykeln med 20kr, vilket var det sista jag hade kvar i tillgängliga medel. Sedan slutade jag spara pengar innan jag shoppade. Ett halvår senare, när jag överlevt min våldsamma motorcykelolycka, köpte jag på kredit en spritt ny bil till min hustru som tack för att hon fanns. Sedan köpte jag en något dyrare spritt ny bil till mig själv, följt av ett ganska gammalt sommarhus bortom Vingåker. Allt på lånade pengar. Det var ju kul det här: Att låtsas äga mängder av fördelar, trots att jag inga pengar hade. Så jag köpte en Trams Am också.

Snygg, röd, ganska snabb. Sedan hittade vi en bostadsrätt som skulle kunna vara bra att ha. Två miljoner fyrahundratusen? Jag till och med lånade pengar till kontantinsatsen. När nu världsekonomin går dåligt och räntan går ner så spar jag tusenlappar. Och med bankernas framtidsplan där den treåriga räntan är lägre än dagens klart modesta siffror, är det egentligen bara att låna mer pengar. Ingen vet ju hur länge man lever. I somras försökte jag låna pengar till det som officiellt fick heta ”en gul Camaro”. Trehundrafemtiotusen ville jag ha, men banken sade nej. Och skälet var en enkel ekonomisk formel: Årsinkomsten gånger fem är så mycket pengar man bör kunna låna och betala tillbaka. Generellt alltså, med fast arbete och god ekonomisk historik. Det är visserligen skillnad på vad man lånar till, men jag var uttalat oklar och pratade om självförverkligande och femtioårskris. Så banken beklagade och sade tyvärr. Med det då sagt: Ta er årsinkomst och multiplicerade den med fem. Dra av de lån ni redan har. Se till att ni inte är uppsagd eller på annat sätt ekonomiskt otrygg. Blev det nästan en halv miljon över? Håll med om att en gul Camaro årsmodell 2012 vore kul att ha på Konsumparkeringen bredvid er slitna Firebird...

Du använder väl vårt klubbforum? Ta chansen att dela med dig av dina erfarenheter till andra, fråga om problem med din bil eller bara lära känna andra medlemmar. Om du inte redan är registrerad, är det hög tid att göra så.

www.tacs.nu/forum

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

Nytillskott i styrelsen!

Power Big Meet, forts. från sid 3

Pontiacdrömmen blev sann till slut!

En annans ekonomi.

blocketpontiacen som blev helsingborgare

Tipsa oss om något? Skicka ditt material till tabladet@tacs.nu

www.tacs.nu/forum

TRANS AM CLUB OF SWEDEN 1980-2010 30 YEAR ANNIVERSARY

Du gör din beställning genom att först skicka din beställning innehållande namn, adress, medl.nr samt vilka artiklar & ev. storlekar till Jonas Forsberg, shop@tacs.nu , 070-6904726.

ANNIVE

Y R A RS

1980-2010

Sportbag: 349:-

Keps: 99:-

YE AR

ANNIVE

Du kan själva välja logotyp på många av plaggen. Det finns både den traditionella logotypen med fågel och texten ”Trans Am Club of Sweden” samt ett alternativ med enbart fågel utan text. OBS! Glöm inte att ange detta vid beställning!

Y R A RS

1980-2010

Datorväska: 399:-

YE AR

Y R A RS ANNIVE

1980-2010

YE AR

ANNIVE

Y R A RS

T-shirt I hög kvalitet. Diskret tryck på vänster framsida, samt stort ryggtryck (för att visa camaropojkarna som såklart alltid hamnar bakom) Välj mellan vit eller svart. S, M, L & XL OBS: Välj mellan tryck på bröst och rygg eller endast tryck på bröstet.

T-shirt 140:Zip collage jacka Stilren college med hel dragkedja och raglanärm. Krage och mudd i 2x2 ribb. Dekorativa flatlocksömmar, fina detaljer i nedre mudd och påsydda fickor. Material: 80% bomull/20% polyester med bortsad insida. Storlekar: XS-S-M-L-XL-XXL

19 ANNIVERS 802010

Y AR

499:-

Tryckt logoband 25 mm Produkt: Storlek:

Badlakan: 299:-

Fler prylar på www.tacs.nu/shop

ryggsäck: 449:-

Välj din logo på många av våra plagg!

871

YE AR

186 red

För mer info om lev. villkor, se www.tacs.nu/shop.

Vi erbjuder kläder med hög kvalitet som är fullt jämförbara med betydligt dyrare märken som Nike och Peak Performance.

Nyckelband: 40:-

Därefter får du en bekräftelse på de önskade varorna finns, totalkostnad inkl frakt samt betalningssätt.

0 3

Klubbshop klubbshop klubbshop klubbshop klubbshop klubb

Hur beställer jag?

Vänster: Parry Hood Vuxen & barn Collegejacka med dubbelt tyglager i huvan. Dragkedja i nylon, två frontfickor och elastiska muddar. Material: 80% Bomull/20% Polyester. Vikt: 315 gr/m² Storlekar: XS–S–M–L–XL–XXL

Pris: 499kr

YE AR

ANNIVE

Y R A RS

1980-2010

Storlekar: 120–140–160-XS

Pris: 399kr

499:-

Höger: Pikètröja, vuxen & barn Herrpiké i skön kammad bomull, 100% bomull. Storlekar: 120–140–160–XS–S–M–L–XL–XXL

Pris:249kr

249:-