Firebird Magazine #2 -2012 by Trans Am Club of Sweden

FIREBIRD magazine MEDLEMSTIDNINGEN FRÅN TRANS AM CLUB OF SWEDEN

Klubbnyheter vid försäljning av bil sida 3 Lindberg Bros -68 med 3 000 hk sida 6-7 Det blev “bil utan tak” för #551 Gillberg sida 8-9 FartFYllt TACS event - Gelleråsen gjorde ingen besviken sida 10 Medlem #727 köpte firebird, fick hem en -69 Trans am sida 18-19 och mycket mera...

#2/2012

LEDAREN Det här är årstiden då man slits mellan hopp och förtvivlan. Förra helgens långa soliga helg i fritidshuset har denna helg förbytts mot en betydligt mer blöt tillställning. Därför ägnar jag den i lackboxen där mitt senaste envisa ”jag kan själv”-projekt tar form. Alla har ruskat på huvudet när jag nämnt mina planer att själv lägga ny lack på vår Trans Am vilket gjorde det än mer lockande. Ingen har kunnat precisera exakt varför det inte går att göra själv utan det är mest ”nåt man hört”. Ska man verkligen våga? Sagt och gjort, nu saknas bara klarlack innan den åter kan rulla till träffarna. Resultatet kan snart beskådas i min projekttråd på forumet. Några korta punkter…

Nummer 2 2012 FIREBIRD MAGAZINE ges ut fyra gånger om året till medlemmar i Trans Am Club of Sweden. Tidningen är av medlemmar, för medlemmar.

Reportrar: Linda Persson linda@tacs.nu 0766-324 335 Ulf Persson ulf@tacs.nu 0705-719 365 Teknikskribent: Ingemar Caisander registrator@tacs.nu 0739-994875

Årsmöte sker i år 7 Juli på Power Big Meet i Västerås. Klockan 12.00 träffas vi alla i klubbtältet. Dagordningen för årsmötet hittar ni i medlemshörnan på forumet. Forumet har som ni vet fått en ny utformning och nya funktioner för att bland annat underlätta för oss användare. Var gärna med och tyck till hur ni upplever de förändringar som gjorts. Medlemsregistratorn levererade nyligen glädjande siffror angående klubbens medlemsantal. Läs mer om detta i forumets medlemshörna. Klubbtidningen som du just nu håller i handen har från och med förra numret nytt namn. Diskussioner har förts om att även klubben ska ta samma kliv. 1980 när klubben startades var den enbart för Firebirds med tilläggsnamnet Trans Am vilket inte är fallet idag. Nu är alla Firebirds välkomna vilket gör att vi åter lyft upp diskussionen på arbetsbordet. Firebird Club of Sweden som ger oss förkortningen FC Sweden? Firebird Sweden? Firebird Klubben? Gör din röst hörd i medlemshörnan eller via kontakt med någon ur styrelsen.

Ansvarig utgivare: Linda Persson Kontakt: Firebird Magazine C/O Linda Persson Ballasjövägen 80 517 91 Bollebygd Tel. 0766-324 335 e-mail: redaktionen@tacs.nu

Trans Am Club of Sweden är en ideell förening grundad av Erik Szanto 1980.

Framsidan: Denna hurstspak är en ovanlig syn i Sverige. Den sitter nämligen i Leif Andersons äkta 1969 Trans Am. Foto: Peter Törnqvist

Allt insänt material medges rätten att användas i tidningen när som helst det behövs. Inget publicerat material får återges utan Trans Am Club of Swedens tillstånd. Läs med försiktighet. Innehållet kan vara beroendeframkallande!

www.tacs.nu Gilla oss på facebook www.facebook.com/transamclub

Väl mött på sommarens träffar ! ORDFÖRAnde DANIEL PERSSON

Här sitter jag och knåpar på tidningen, fastän jag borde vara ute och skruva på min ‘bird. I år var det dags för besiktning igen. Besiktningsmannen var alltjämt hjälpsam och ställde in halvljusen (vars glas jag precis bytt). Därefter försökte han lossa lite på bakbromsen med ett extra varv i hög hastighet runt byggnaden. Ja, eller hur. Dock hjälpte inte soppatömningen något utan det blev en tvåa i protokollet. Det som hade oroat mig mest var ändå hastighetsmätaren. De är inte alltid helt korrekta på våra bilar och svajar några km plus eller minus. Min är åt helskotta fel. Förra året löste jag det (tillfälligt) med en cykeldator då kuggbytet inte gick vägen. Det är faktiskt lagligt att köra med cykeldator, om den har belysning. Det hade den naturligtvis inte. Så jag gjorde en ny mätartavla i Photoshop. Den gick igenom. Jag har också köpt stänkskydd som det står FIREBIRD på. Dessa har legat i baksätet i fyra månader. Ibland räcker tiden bara inte till. Däremot har jag lagt mycket tid på numret du håller i handen. Idag är det första generation som får uppmärksamheten. Det är vår största satsning på en enstaka generation och gensvaret har varit fantastiskt. Om jag får rekommendera någonting specifikt, så måste det bli Leif Andersons osannolika berättelse om köpet av en ankunge som visade sig vara en svan, för att associera till en känd barnbok. Till hösten är det Formula som gäller så låt se om Formula-ägarna är lika snabba på att skicka in material till blaskan som generation ett har varit. Alla medlemsskrivna reportage 2012 är med i en utlottning av ett pris i december. Skicka in din text redan idag. Ditt bidrag gör Firebird Magazine till Sveriges bästa klubbtidning. Nu börjar en aktiv period med träffar och glidarturer. Var rädda om varandra i sommartrafiken. Redaktör Linda Persson

TORBJÖRN SKOG torbjorn@tacs.nu 0703-807037

VICE ORDFÖRANDE

rån och med denna säsongs början (1 april, alltså för ungefär tio veckor sedan) gäller följande: - TACSmedlem säljer Firebird till icke-medlem, som får medlemsskap innevarande år. - Säljaren (medlem) rapporterar försäljningen till medlemsregistratorn med uppgifterna

nedan. - Samma bil kan bara säljas en gång per år och bara detta år (2012) för detta erbjudande. - Säljer man bilen till sin partner skapas medlemsskapet Pinsam Medlem. Dock fortfarande gratis. Men pinsamt.

2012

JONAS ERIKSSON jonas@tacs.nu 0705-981064

LEDAMOT

Köparen får medlemskap i TACS resten av året

(Inga pengar återbetalas i och med detta erbjudande. Tex: Har nyägaren redan blivit medlem på egen hand, är han alltså redan medlem och omfattas inte av denna kampanj)

MIKAEL REDELIUS mikael@tacs.nu 0707-754902

LEDAMOT

TACSmedlem: SÄLJ DIN FIREBIRD

Medlem meddelar medlemsregistrator sitt namn, sitt medlemsnummer, bilens regnummer, bilens nye ägares namn och adress, samt tidpunkt för ägarbyte.

ör snart fyra år sedan kandiderade jag till styrelsen för TACS och eftersom ingen nominerat mig fick jag göra det själv. Styrelsearbete är oftast förvånande kul och det enda man egentligen behöver bry sig om är att man vill jobba ideellt för en god sak och göra det i samråd med andra. Vi balanserar varandra och försöker bilda en fungerande enhet där var och en gör sitt jobb med stor inblandning av övriga ledamöter. På så sätt hinner man sällan göra större fel än att de snabbt kan repareras. Jag skulle tro att de flesta ledamöter håller med mig om att vi fortsätter att ha en kärleksfull attityd i vårt samarbete. Eller så är de för skräckslagna för att våga protestera. Med det då sagt: vänta inte på att vi ska läsa dina tankar. Det är fullt möjligt att nominera sig själv, vilket inte alltid är helt tydligt i regelverken. Tex kunde Sverige inte rösta på sin egna Loreen häromveckan, vilket skulle kunna bli riktigt underhållande om jag suttit med i juryn: - Nja, jag kan sträcka mig till en åtta, inte mer. För övrigt var årets melodifestival så bra att vi borde fundera på detta med Hedersmedlemmar igen: Jag önskar sångerskorna från Albanien, Spanien och Frankrike, samt männen från Estland och Serbien som Hedersmedlemmar i bilklubben. Och han som sjöng Euro Neuro.

PATRIK HEDSTRÖM patrik@tacs.nu 0706-402999

KASSÖR

STYRELSEN

DANIEL PERSSON daniel@tacs.nu 0705-095564

KLUBBSNACK ORDFÖRANDE

ULF PERSSON ulf@tacs.nu 0705-719365

LEDAMOT

KLUBBFÖRSÄKRINGAR FREDRIK LINDSTRÖM fredrikgta87@hotmail.com 013-83368, 0707-322287 MEDLEMSREGISTRATOR INGEMAR CAISANDER registrator@tacs.nu 0739-994875

Enligt denna säsongskampanj har klubben hittills fått tre nya medlemmar: Vi hälsar medlem 769 Peo Wåhlberg, numera ägare till en svart TA -99, medlem 772 Leif Jönsson, numera ägare till en röd TA -74 och medlem 774 Joacim Widin, numera ägare till en blå TA -71. Välkomna till TACS.

I samband med att jag skulle försäkra min nya bil ringde jag flera försäkringsbolag och undrade hur jag skulle kunna entusiastförsäkra den. Nja, för det första måste jag vara med i en bilklubb som har avtal med försäkringsbolagen. - Klart jag är med i en sådan bilklubb, sade jag. Och för det andra måste jag ha en bil som medlemsklubben är till för. Efter en stunds gräl kunde jag snart förstå att en Mercedes SLK aldrig kan räknas som en Firebird, vilket egentligen borde kunna justeras i bilklubbens stadgar (okey okey, jag ska lugna mig). Ni som har en Firebird och fortfarande inte har upptäckt så mycket pengar ni kan spara på våra entusiastförsäkringar borde onekligen besöka vår hemsida. Eller läsa några gamla nummer av tidningen, där vi redan beskrivit så enkelt det är att teckna en sådan försäkring. För övrigt är styrelsearbetet mer finfördelat nu än någonsin tidigare (jag gissar bara) och vi är så nära att inte bara ha Sveriges bästa bilkklubb utan också den absolut bästa versionen någonsin av Sveriges bästa bilklubbs styrelse att vi ser lite förvirrade ut. Kom och titta på våra förvånade ansikten i Västerås den sjunde juli runt lunchtid då vi har årsmöte på gräsmattan i ena hörnet av världens största bilträff för amerikanska bilar. Passa på att säga hej och rekommendera dig till någon av våra arbetsgrupper. Eller varför inte bli regionsombud? Prata med sekreterare Ulf (han med kameran runt halsen) som känner till det mesta om Sveriges regioner. Fördelen med TACS är att det finns plats för alla i bilklubben. Utom för min Mercedes.

/Torbjörn Skog, viceordförande

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@tacs.nu

T E K N A L OTTERP

Återvinning när den är som bäst

Tacka vet jag 70-talet. Återvinning var på tapeten redan då. Filmen Corvette Summer från 1978 med Mark Hamill, mera känd som Luke Skywalker, har numera nått kultstatus i USA. När tonårsgrabben Kenny ger sig av till Las Vegas för att leta rätt på en stulen Corvette Stingray möts han av en orgie med klassiska muskelbilar. Det läsaren skall fokusera på är den svarta Formula som dyker upp lite senare i filmen. Densamma återanvänds senare i TV-serien ChiPs, fast då i “Root beer” brun mundering. Det hade helt enkelt blivit några bilar över under filminspelningen och dessa fick rollen, främst i säsong två av snutserien.

Nürnburgring i Las Vegas

Meka vs. Mecka Hur det skall uttalas har stötts i vått och torrt. Dock finns svaret i Svenska Akademiens Ordlista (SAOL). Uttryckets ursprung kommer troligtvis från ”mekaniker”. Vanligaste ordet i folkmun till att skruva bil är ”att mecka” men skall man tro SAOL så är det Meka som bidrar till korrekt uttal, med Mecka som ett andra alternativ. Ja, men då vet vi det. Det går alltså bra att säga både och.

Bruton Smith, grundare/ägare av åtta NASCAR-banor i företaget Speedway Motorsports, Inc. säger sig vilja bygga en identisk kopia av Nürnburgring i casinostaden Las Vegas. Anledningen skall vara att många amerikanska bilföretag söker sig till Tyskland för att testköra sina bilar. Patrioten Smith tycker att det är bättre att det sker i hemlandet. Han inväntar svar från guvernören om godkännande och hoppas även få en bit land donerat i samma veva.

Källa: Boråskuriren

VISSTE DU? Att DET idag FINNS ÖVER 3 000 Firebirdar i Sverige.

WANTED!

Sitter du med en glädjemätare? Testa själv: För att kontrollera bilens fart behövs ett stoppur som mäter tiondelar. Man ska med fördel vara två personer i bilen, en förare och en som tar tid. Välj ut en relativt rak och icke-kuperad 90-sträcka. Håll nittio, gärna med hjälp av farthållaren. Använd mittstrecken på vägen för att mäta sträckan. 25 streck motsvarar exakt 300 meter.

... hjälp i TACS-fållan under Power Big Meet. Det handlar om att lösa av Shop-Jonas under några timmar så att han får sträcka på spirorna och njuta lite av träffen, han med. För mer information, kontakta Jonas på: shop@tacs.nu

Starta klockan på streck noll och stoppa den på streck 25. Vid 90 km/h ska sträckan ta exakt 12 sekunder att köra. Tar det längre till går din bil långsammare än mätaren visar. Öka farten några km/h och gör om testet. Fortsätt så tills den totala tiden för sträckan är 12 sekunder. Du ser nu vad din mätare måste stå på för att den faktiska farten ska vara 90 km/h.

2010

2011

Hur vet man att det är en kassör som kör? Det syns på växellådan!

Text: Linda Persson Bild: Google 1977 kommer Pontiac Can Am som är en underlig blandning av flera olika Pontiacmodeller. LeMans står för den större delen medan vår egen favorit, Trans Am, delar motor med denna skapelse och inredningen är lånad från Grand Prix. Allmänhetens efterfrågan är hög men Pontiacledningen skrotar tillverkningen redan efter sex månader. Can Am (kommer av CanadianAmerican racing series) beskrivs som en medelstor muskelbil och introducerades på Detroit Auto show tillsammans med Pontiac Sunbird, 1977. Försäljningssiffrorna på LeMans har drastiskt sjunkit och är inte god nog åt köpare som önskar Trans Amens prestanda men utrymmet i en Grand Prix. Något måste göras snabbt. Pontiac söker sig till reklammannen, Jim Wangers, som under 60-talet gjorde Pontiac till ett av de största märkena i USA. Wangers låter tillverka en prototyp av LeMans, Grand Prix och Trans Am och återanvänder namnet Judge, då den går i samma färg som 60-talaren. Det skall bli ett ettårsprojekt för att förhöja marknadsvärdet på just Lemans. Detta går inte hem bland ledningsdeltagarna. - De förstod inte förhållandet mellan Judge och 60-talets succé, GTO Judge, säger Wangers i en intervju 2010. Men efter en privat visning av konceptbilen så gav de prototypen en ny chans med vissa förbehållningar. - Den fick inte vara skrikigt orange (Carousel Red) utan skulle vara vit som nya Grand Am, fortsätter han.

Man räknar med att tillverka 5 000 bilar men efterfrågan överstiger snabbt 15 000 enheter så nu skickas LeMans Sport Coupe-bilar på löpande band till Motortown Inc i Detroit för konvertering till Can Am. 6.6 liters 400-Motorn på 200 hk, hämtades från Trans Amproduktionen. Inredningen från Grand Prix. I Kalifornien säljs Can Am även med Oldsmobile 403:an. Tillvalet är med eller utan huvscoop (som är tagen från 76:ans Trans Am – inte 77:an, vilket vore logiskt). Mitt i produktionen går en av mallarna till fiberglasvingen sönder och ledningen väljer att slopa tillverkningen helt, efter knappa sex månader. Då har cirka 1 400 bilar sålts. 42 av dessa med Oldsmotorn. Pontiacs högsta ledning var rädd att försäljningssiffrorna på Grand Prix skulle sjunka i och med att inredningen i Can Amen var densamma. Därför ansågs en såld Can Am vara en osåld Grand Prix. Detta motiverade nedläggning av modellen som även förföljdes av olika rykten. Exempelvis påstods det i olika vägtest att bilen hade 180 hästar, alltså vanliga 400:an, vilken aldrig såldes till allmänheten. 403:an kom med TH350, 400 – TH400 och klockades på 17 sekunder över 201 meter. Dessa motorer är lätta att bygga om till potentiella racers och ”receptet” spreds bland folket. Exempelvis föreslås ändrad utväxling från

3,08 till 3.42, en 068 kam och ett tidigare Pontiacinsug och du har ett litet monster på vägen. Trots att endast Cameo White med röd/orange/gula dekalar gick att få, säger ett annat rykte att sju bilar med Mandarin Orange sålts offentligt. Jim Wangers gjorde flera uttalande inför döva öron. Det provexemplar som Wangers visat upp återlämnades till Pontiac och några andra röd/orange finns inte. Däremot tilläts han använda ett Judge-liknande stripekit. Även reklamen drog paralleller till The Judge med ”Remember the goat”... och beskriver Can Am som ”bilen för dig som gillar Trans Am och Formula men som behöver utrymme”. Idag är dessa bilar sällsynta men som med det mesta så finns det en liten grupp människor som är för dess bevarande. Pontiac Pickers är en facebookgrupp med medlemmar som letar upp och delar med sig av Pontiacmodeller och märken man inte trodde fanns.

Fotnot: Jim Wangers är en av huvudmännen bakom succén med GTO och Trans Am.

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@tacs.nu

LINDBERG BROS. PRO MOD DRAGRACING I 68 FIREBIRD

Text: Linda Persson Bild: Google, Alexander Hedström, Lindberg Bros

Tierp Arena. Tidig förmiddag. Solen skiner. Full aktivitet. Publiken anländer. Motorer skruvas. Om en timme blir det åka av. Lindberg-brorsorna från Upplands Väsby har sysslat med racing sedan tonåren. Dragracing blev bara ett steg i utvecklingen från streetracing. Sedan 2010 kör dom Pro Mod Drag Racing i Europa. I en 1968 Firebird. Årets första runda gjordes i slutet av april på Malmö Raceway. Ny utrustning har installerats under vintern och efter vissa finjusteringar av motorn, kom tiden som bådar för en lovande säsong. 3.96 sekunder blev slutresultatet i ett vårsoligt Malmö. Det viskas om tider i höga femman i år igen och man ser fram emot sommarens lopp på Tierp Arena. Johan Lindberg, 29, en av två bröder och förare, hade från början en Chevy Nova att tuta runt i. Det kanske låter tamt men om man jämför Novan med de dryga 3 000 hästkrafter som han idag bemästrar i Firebirden, så må det vara förlåtet. I nära 400 kilometer i timmen flyger han fram i svarta faran som har The New Generation skrivet framme på fronten. Den nya generationen, sannerligen. Förra året slog “ungdomarna” svenskt rekord på Tierp Arena med tiden 5.92 och tog hem tredje pris i EM. Man hade chans på andra plats men körde bort sig och fick nöja sig med bronspengen. Hur illa är det? Sedan importen av bilen från USA 2010, har bröderna gått från klarhet till klarhet. Jonnie Lindberg, 23, är crew chief eller chefsmekaniker om man vill. Hela familjen är involverad i företaget Lindberg Bros Motorsports och därtill några anställda mekaniker och mediafolk. I deras garage råder inga divalater. Här svetsar, svarvar och bygger brorsorna på sina bilar. Ja, för nu står även Fast Freddies gamla Funnycar i deras verkstad. En fjärde generations Firebird som vann EM-guld 2007. För broder, Jonnie, började det redan i 14-års åldern när pappa bilbyggaren, Lars-Erik, tog honom till Mantorp. - Det här var ju fräckt, tänkte fjortonåringen förståerligt. Därefter var racingdrömmarna igång. I påskas ställde man ut bilarna på Elmia-mässan i Jönköping och allas blickar riktades åt bröderna. Svenska och amerikanska TV-kanaler slogs om Lindbergarnas uppmärksamhet under mässdagarna. Mitt i uppståndelsen så dyker den värlsberömda bildesignern Chip Foose plötsligt upp och frihandar en Pro Mod dragster i deras trailer. Klotter i all ära, men den ”taggen” lär få sitta kvar. Under vinterhalvåret har har de båda Firebirdarna fått en ordentlig genomkörare och strax innan utställningen åkte ny lack på hos en firma på Gotland. Det är en intensiv men rolig period. Väl tillbaka i Upplands Väsby fortsatte arbetet. Johan har jobbat av sig några kilo under vintern och därmed kan ett nytt, tyngre batteri placeras bak på 68:an. Allt för att vinna en hundradel eller två. Ramar lagas och flyttas, en ny växellåda monteras. Det ligger många timmars arbete bakom det som förhoppningsvis skall bli ett EM-guld i år.

Lördagen den 12 maj startade årets tävlingarna på Tierp Arena och under helgen utkämpades flertalet bataljer. Vem stod som segrare? Jo, det blev Team Lindberg Bros, trots en skakig Det finns faktiskt en sak till som Johan varit med och byggt på. semifinal mot Team Old 51 som kunde ha gått hur som helst. Tierp Arena. Dragracingbanan är skapad för att bli den bästa och Bästa tiden blev godkända 6.02 och Johan lyfter bucklan. mest avancerade i Europa. Den är gjord helt i betong. I maj 2011 gick premiären av stapeln och naturligtvis var Johan där och Storebror får mycket uppmärksamhet i förarsätet men Jonnie visade upp sina hästkrafter. då? Jo, det verkar som om längtan till ratten blev för stor. Det är nämligen hans namn som lyser på sidorutan till 4 genaren. – Hästkrafter är bra att ha, men det viktigaste är på vilket sätt de Den 28 maj erhöll han sin Funny Car-licens och numera används, säger Johan. består laget av två förare och två birdar i två klasser. Den som vill se dem live så är möjligheterna flera i sommar. Spana in Tricket är att ställa in bilen för varje banas egenskaper och han deras hemsida för datum. lindbergbros.com nämner Santa Pod Raceway i England som en svår raka att göra bra tider på, då vägbanan är gropig och ojämn.

Bilder från Elmiamässan 2012 Foto ovan: Alexander Hedström Foto nedan av: Lindberg Bros

Johan och Jonnie intervjuas i direktsänd TV av Nitroz.se.

Vad består The New Generation av? Bil: Pontiac Firebird -68 Byggare: Vanishing Point Racecars Motor: Överladdad Chrysler V8 521cui, 8.5 liter Block: CN billet aluminium Vevstake: Sonny Bryant Kolvar: Diamond Cylinder huvud: NRE X1 Tändsystem: MSD Pro Mag 44 överladdare: Mike Janis Koppling: Leanders 7” 4-disc Växellåda: Lenco 3-växlad Bakaxel: Mark Whilliams floater 11” Ratio: 4.56 Däck: Hoosier Dator: Racepack Bränsle: Metanol 0-100 km/h: Cirka 1 sekund Hästkrafter: Cirka 3 000

Funny car – är en klass inom dragracing där karossen är tillverkad av kolfiberplast och skall efterlikna fabriksoriginalet till utseendet. Pro Mod eller Pro Modified – är en annan dragracing klass som används vid körning av 201 meter. Dessa bilar gör tider på höga 5:or eller låga 6:or (sekunder).

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@tacs.nu

MEDLEM #551

Familjen Gillberg åk och Amanda, vilka han har tillsammans med Sambon Marie-Louise.

Han börjar med att berätta att de stått vid insläppet och lyssnat på V8:orna.

Familjen Gillberg glider fint med sin 69:a i junisolen

I Nossebro väntar familjen Gillberg från Skara med medlem #551 i spetsen. Dock är sambon sjuk och får stanna hemma men juniorerna hänger på när pappa Stefan kör nercabbad 69:a. Det är ju en familjebil vi har att göra med idag. De har redan varit på plats en stund. Undertecknad sitter på huk och fotograferar den läckert blå 69 Firebird som sommarens medlemsreportage handlar om, när Stefan öppnar bagagen och lägger ner något. Han skakar min hand och jag knäpper några foton innan jag börjar ställa mina frågor. Det vanliga upplägget är att göra tvärtom men på Firebird Magazine är vi inte knussliga. Vi har under våren haft lite mailkontakt och det är alltid lika spännande att möta personen man konverserat med personligen. Stefan Gillberg är en 41-årig reklammationstekniker från Skara med löpning och trädgård som intresse. Utöver Firebirden naturligtvis. Hans två kottar heter Robin

missar man ju det.

- Det är halva upplevelsen att höra motorerna. När de står parkerade

Världen är ibland väldigt liten. Han behövde inte vara finbilslös länge. Det tog bara en vecka att hitta nya drömbilen efter att Corvetten sålts. Det som Gillberg ursprungligen letat efter var en 88 GTA men en tidningsartikel från 2001 om Micke Anderssons -69 cabbe satte fart på en annan gammal dröm. Det och att den då sexårige sonen kom med ett hårdhudat krav. - Det måste va en bil utan tak, pappa. Pappa var inte svårövertalad och nu, två år senare, ser Stefans fågel nästan identisk ut med Anderssons gamla i artikeln. Den vita skinninredningen gör sig bra mot den blå lacken, som förövrigt är en BMW kulör. Den skimrar tydligt i lila när Nossebrosolens strålar träffar ytan.

En poäng nog så sann. Det har inte blivit så många träffar med Firebirden än. Familjen har hunnit med fyra lokala utställningar sedan inköpet 2010. Bilen har mestadels varit ”under konstruktion”. Visserligen är de väl alltid det men ibland även ur funktion. I år hoppas han på fler glidarturer i kvällssolen.

Stefan erkänner sig som en glad amatör vad det gäller mekandet. Han har mest hållit på med det utseendemässiga tidigare men har även skaffat sig Firebirden för att lära sig mer. Gillberg tycker att det är en rolig utmaning och nog har det hänt en hel del under hans ägarskap.

Det hela började med det dubbelgarage han byggt hemma på tomten för fyra år sedan. I den ena öppningen står hans bruksbil, en Toyota Avensis -03. I den andra, en Corvette 74:a.

- Bland annat är bromsarna renoverade fram. Jag har även bytt stötdämpare och alla bussningar och styrleder i framvagnen. Bak sitter nya bladfjädrar, bromstrummor, bromscylindrar med mera. Stefan fortsätter:

Gillberg trodde att alla hans drömmar var uppfyllda i och med det men när övriga familjemedlemmar fick mersmak av att åka amerikanare, gick han från tvåsätare till fyrsitsigt. Corvetten såldes och familjebilen från 1969 landade på uppfarten.

- Förra vintern renoverades motorrummet. HEI-fördelaren byttes, tändkablar, insug (Edelbrock Performer). Styrcervocylindern renoverades och diverse skruvar har ersatts lite varstans i motorrummet. Jag fixade en specialtillverkad fläktkåpa, lackerade om hela motorrummet och insidan på huven och motorn är även den nymålad. Det som är kvar i motorrummet är att generatorn ska bytas till en som är lite snyggare än den som

- Det roliga var att han som sålde Firebirden bor i Haninge bara 1 kilometer från killen som köpte min Corvette, 36 mil ifrån där jag bor.

Den typiska 69 fronten med “krom på mitten”

Text: Linda Persson Bild: Linda Persson/Stefan Gillberg

åker nercabbat sitter där nu...

Stefan är lite av en petimeter. Det märks. Allt är snyggt och välgjort. Det blåser till i träden där vi står medan han avslutar:

När jag frågar om det blir TACSare av barnen, nickare de lite försynt. Pappa fyller i: - Robin gillar när det låter lite. Men det blir

- Det är en stor trygghet att vara med i en klubb som TACS, om man får något problem med sin Firebird kan man alltid få kontakt med någon som har lösningen på problemet.

Nästa vinter planerar han att gå igenom inredningen. Så fort det blir några kronor över så läggs dessa på Firebirden.

De fortsatta planerna för sommaren är att komma ut lite oftare och rasta motorn. Motorn har som många andra 350 bytts till 400, från en 72:a. Det är inget som Stefan gråter över men inte heller hade det gjort något om motorn varit original. Det är utseendet, de raka skärmkanterna som han gillar lite extra på just 1969 års modell och hade köpt bilen oavsett motor.

Nu är däremot tiden inne att njuta av resultatet av alla vårens timmar i garaget.

Det är onekligen en i ögonfallande bil som frestar ens ha-begär.

- ... Jag hann även att byta avgassystemet till ett rostfritt 2,5 tums från Magnaflow innan Nossebroträffen. En annan hinner knappt borsta tänderna på samma tid som Gillberg renoverar bilen.

- Det är en skön känsla att bara glida runt och njuta av motorljudet, förklarar han och ser nöjd ut med händerna bekvämt placerade i jackfickorna. Sonen Robin är benägen att hålla med.

nog en TACSare av Amanda med. Det dröjer kanske några år då äldsta dottern fortfarande har sju år kvar till körkortet men det skall börjas i tid. För Gillberg var det självklart att gå med i TACS.

Han vinkar till sig barnen, vi tackar för oss och vandrar vidare åt var sitt håll. Ännu ett intressant möte är över. Jag tror jag går och ställer mig vid insläppet en stund.

Å så lite snabba fakta: Modell: Firebird Årsmodell: 1969 Motor: 400 Effekt: En försiktig gissning är ca 300Hk. Växellåda: TH 400 Bakaxel: Original tror jag (10-bultad utan diff) (Utväxlingen vet jag inte vad den är) jag hoppas att jag får råd att byta bakaxel i framtiden, man vill ju gärna att det ska bli två svarta streck i asfalten. Fälgar/Däck: 17” American racing Torque trust 2/ Hankoock Ventus 255/45-17 Bak och 235/45-17 fram Inredning: vit originalinredning förutom 3 extramätare och lite roligare ratt Utvändigt: Original var den brun, men numera är den lackerad i en blålila färg från BMW som heter Petrol Pearl. Backspeglarna är köpta på Hansen Racing. Övrigt: Från början var det en 350-bil men när jag kollade upp alla siffror på motor och växellåda, kom jag fram till att motorn är en 400 motor med block från 1973 och toppar från 1972 och att växellådan är en TH 400 från 1969. Jag vill även passa på att tacka S.A.M.S Garage för tips och ideér och mina reservdelsspecialister på Sörskogens Bilservice. Självklart vill jag tacka min familj för att dom låter mig hålla på med min hobby.

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@tacs.nu

GELLERÅSEN

-årets TACS event presenterat av Sissie Wikström i ord och bild

Lördagen den 12 maj samlades ett gäng TACS-medlemmar på Karlskogas Motorstadion i Gelleråsen, för årets TACS-event. Det skulle bli en heldag med bilar, bilar och åter bilar. Alla snabba högljudda och med massor av hästar under huvarna. Höjdpunkten på dagen är premiären av den nya tävlingsserien TTA. TACS hade fått riktigt fina platser inne på området, granne med hela den tältstad som de olika teamen satt upp för helgen. Cirka 100 meter längre bort låg Läktare A och Start/Mål och där hade vi fått plats på träbänkarna. Några bl.a. ordförande Daniel Persson, vice ordförande Torbjörn Skog och tidigare kassören Bosse Hagström hade kommit dagen innan och övernattat i ett par av stugorna som finns på Gelleråsen. Resten av gänget kom inrullande klockan åtta morgonen därpå. När klubbens bilar var uppställda mellan de nya beachflaggorna var det dags för lite avkoppling med bl.a. kaffe på Pit Stop Café. Torbjörn Skog hade flera härliga historier att berätta och underhöll oss fram tills det var dags att titta på kvalen. Eftermiddagen bjöd på flera rafflande tävlingar. Vi fick se Nicklas Lilja plocka segern i de sista svängarna i Abarth-serien, framtidens racerstjärnor i Radical Cupens kval och Prins Carl-Philip som tillsammans med Janne ”Flash” Nilsson tog en andra plats i Swedish GT. Men höjdpunkten för dagen skulle bli TTA. Till och med solen kom fram strax innan start. Med ett gemensamt vrål påbörjades en tuff tävling. Redan efter bara ett par kurvor snurrade första bilen av banan. Linus Ohlsson med Team Tidö/PWR Racing och Saab vann första tävlingen. Fler deltävlingar i serien ska köras, bl.a. i Göteborg. Ytterligare en tävlingsdag är förlagd till Gelleråsen. TACS-fållans bilar fick beundrande blickar av förbipasserande hela dagen. Flera stannade och tog ett foto, bland annat på vinnaren av träffens TACS-pokal för snyggaste bilen. Vår egen shop-Jonas svarta Trans Am från 1975 röstades fram av av de besökande. Likväl en och annan pressfotograf passerade för att nyfiket spana in TACS. Trots det dåliga vädret så var dagen ändå lyckad och något att se fram emot att göra om. Då givetvis med ännu fler medlemsbilar på plats. Karlskoga Motorstadion är namnet på det företag som driver motorbanan som allmänt kallas Gelleråsen. Den äldsta banan i Sverige, unik tack vare det faktum att du kan se hela banan från alla publikområden. Banan är också den enda som har en scoreboard så att publiken hela tiden kan följa resultatet. Klubbens nya fåll-flagga vädras för första gången

Sissie passade på att besöka depåerna för lite förevigande av dagen.

1995 Banshee “Vrålåket” från Jokkmokk

Motor: LT1, 5.7l 315hp+ Låda: 6vxl låda Däck: 275x40x17 fram o bak Stereo: Monsoon 10 speakers. Övrigt: #9 av 21 tillverkade Ca 60 200 miles Dealer option-utrustad Service 2012 * Nytt batteri * Ny stereo (original i låda) Planerat * Samma service som i fjol * Nya högtalare * Diverse fix här och där. Service 2011 * Bytt alla oljor, filter, tändstift osv. * Besiktningsprickfritt - 60 052 miles

INSÄNDARE

Gör som Eric, Skicka in bilder på din Firebird, du med. Gärna med bifogad text om dig och bilen. I år kan det dessutom löna sig då vi lottar ut en vara från klubbshoppen till en av alla insändare i december.

Banshee - Är ett kvinnoväsen från den irländska mytologin. Hon kommer tre dagar i rad, vid den tidpunkt någon i familjen skall dö, och vrålar. Varifrån det engelska uttrycket “Howling like a banshee” kommer.

Ägare: Eric Holmbom #429 - Jokkmokk

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@tacs.nu

Power Meet Hässleholm

Så här skall en slip... husvagn dras! menterar bilen och intervjuar ägaren. Årets vinnare blev en custombyggd Dodge som knappt går att hitta antydan till brister på. Varje år innan tävlingen inleds visar man dessutom upp en unik bil som verkligen är värd att mönstras. Årets praktexemplar var en 71’a Hemi Cuda, till viss del replica. Kjelle berättar att en sådan i helt originalskick är en av världens mest eftertraktade samlarbilar. Inne på gårdsplanen härskar Corvette och är representerade av ett flertal generationer. En ”amazing” Corvette

Start of Summer Hässleholm Datum: 26 maj Insläpp from kl. 8 Detta event har som vanligt något för alla. Utställningsområdet rymmer bilar som är extremt eftertraktade och dyra men även dussinbilar i mindre bra skick. Här finns allt från smakfullt till överdrivet, gammalt och nytt, folkligt och snobbigt. Hässleholm ”Start of summer” Meet är den självklara inledningen på bilälskarens sommar i Södra Sverige. Hässleholmsgården kan erbjuda utställningsområden med vackra omgivningar samt närhet till fina cruising sträckor. Entrén till gården sker via en allé där gräsmattor med märkbara höjdskillnader på vardera sidan bidrar till att skapa en dramatiskt vacker prägel. Några av områdets finaste bilar tävlar om Best in Show och granskas av Kjellepower och hans team av experter. Ett flertal magnifika bilar kör fram till scenen där Kjelle på sitt skojfriska sätt kom-

utmärkte sig med en påkostad USAinspirerad lack och ställde givetvis upp i Best in Show. Snett framför gården syns en massa Mustanger, områdets klart vanligaste bil. Deras totala yta blir större för varje år. På baksidan av gården finner man en samling gamla godingar av olika märken, alla runt sex meter men i klart skiftande skick.

riod. I närheten visar en dragracingklubb upp några av utställningsområdets mest extrema fordon. Här kan man njuta av brutalt trimmade bilar av olika märken och en monstertruck som överröstade allt och alla med sin storslagna entré. Trans Am klubben är som vanligt strategiskt placerad högst upp på en kulle med bra utsikt över området. Vår klubbfålla var i år välbesökt och hade fler Firebirds än vanligt. Vi var tom tvungna att fylla på i två rader, vilket inte har hänt de senaste åren. En stor tumme upp till klubbfållans bästa ekipage, en Bandit med matchande eldfågelhusvagn. Bättre kan det nog inte bli! Många vände på huvudet när de gjorde entré! Vi var flera denna dag som njöt av förmiddagens värme även om några tyckte att den starka solen brände för mycket. Ungefär vid tolvslaget blev det snabbt molnigt med några minuters ösregn. En kvart senare var solen och värmen tillbaka och nu verkade alla nöjda med vädret. Summa summarum en mycket lyckad dag med fint väder, fina bilar och trevligt umgänge. Undertecknad längtar redan till nästa års Hässleholms träff.

Camaroklubben är på plats med ett flertal fina bilar från varierande tidspe< TACS-gänget samlades för lite gemenskap och konversation. När solen visar sig är det bara att ta fram putsduken. >

Text: Jonas Eriksson Bild: Ulf Persson/Jonas Eriksson

Power Meet Nossebro

I år stod Trans Am klubben alldeles vid insläppet och någon fållkänsla blev det inte. Ett tiotal bilar stod uppradade men lämnade mycket att önska. Ute på fälten stod TACSbilar utspridda. Hade dessa visats till “fållan” skulle siffrorna närma sig 20 åtminstone. Det hindrade dock inte för samtal med ett gäng klubbmedlemmar och gemenskapen är alltjämt lika trivsam som alltid. Klubbkändisar som Ragnar och Ulf höll stämningen ett tag med sin närvaro. America Fest Nossebro Datum: 2 juni Insläpp: Kl. 8:00 Något jag alltid glömmer av inför varje år är hur blåsigt det är i Nossebro. Årets Power Meetväder var förövrigt i det närmaste perfekt. Ca 15 grader när solen tittade fram bland molnen. Lite kyligare när den drog sig tillbaka. Inget regn och definitivt ingen damma. (Vilket ni som deltog 2011 antagligen hade mardrömmar om i veckor efter förra årets ”fest”.) Vart vill jag då komma med detta? Jo, varje år glömmer jag att använda solskyddsfaktor och varje år kommer jag hem rödare än en generad gatflicka i red light district. I år trodde jag att det kunde undvikas i kylan. Ne-hej då. Nog är jag kräftfärgad i ansiktet, om än att mina stackars axlar förskonats för en gångs skull.

Under bilbedömningen får Power-Kjelle glänsa med sina kunskaper

Marknaden var i år snyggt samlad i ett område och flödet av köpsugna raggare och annat folk var konstant. Det är god

har de verkliga entusiasterna samlats vid bilbedömningen för redovisning av PowerKjelles vida kunskap i bilmärken och modeller. Som vanligt är det längre kö till hamburgarna än till korven när magen kurrar som mest. När burgar’n väl är inhandlad och knaperstekt lök och Masterpiecesåsen påhälld, så känns det riktigt bra. Det är lite same ol’ same ol’ men visst är det något med atmosfären ändå. Dagen rundas av med Burn-out tävling. Jag skulle nästan våga säga att det står ett tusental människor kring staketet och väntar entusiastiskt på att ena Volvon efter den andra skall bränna gummi. Något försenat drar det igång men med stor förtjusning står de flesta kvar och andas glatt in gummiröken och ropar oj, varje gång däcken smäller. Själv knatar jag sakta därifrån, nöjd med dagen, vädret och att få tillhöra en kultur som inte verkar vilja

Feta sulor...

blandning på marknadsgodsen och efter att ha inhandlat, exempelvis en ny backspegel, kan kanske ett lakritssnöre, modell större, smakar fint i vårsolen. Ja, för det känns mer som vår än en dag i juni. Medan vi andra vandrar omkring så

ge vika även om det är same ol’ same ol’ - varje år.

Raden med TACSare är alltid godis för ögat Förgasare, någon? >

Text och bild: Linda Persson

”Vad har pappa för en anläggning då rå?”. - Farbror Barbro, Nile City 105.9 mhz

BILLJUD ELLER WATT IS THE DIFFERENCE DEL 2 Text: Åke Georgsson #230 Bild: Google, Åke Georgsson.

I förra numret fick vi läsa om upplägget för en enkel stereoanläggning i, framför allt, generation 3 och 4-bilarna. Åke Georgsson fortsätter här med en mer avancerad uppsättning och väver in oss i slutstegens mystiska värld. Vilken effekt skall den ha, vad klarar högtalarna av, hur kopplar man? Vad är en Wave Guide? Var placerar man en sub på bästa plats? Frågorna är många, Åke har svaren.

Då står vi där med en vettig poplåda och vill bygga lite häftigare grejor. Vi återvänder till högtaleriet. Den svagaste länken på 3 gens bilarna är just placeringen av högtalarna.

Det påvisar att karossen går att få välljudande. Detta är en ganska avancerad montering och Wave Guides är heller inget direkt billigt alternativ utan vi trillar tillbaka med vanliga högtalare monterade i dörrarna.

Nu har vi framsystemet klart. Jobbar vi efter ”less is more” så återstår bara Det är hyggligt enkelt att åtgärda en bashögtalare bland högtalarna. Den genom att montera ett 6,5 kit i dörrarna. lägger man med fördel i ”diket” bak. Här Placeringen av dessa är cirka 20 cm kommer man väldigt långt med ett så upp framtill. Har du dörrsidorna med ett kallat basrör men även att platsbygga en litet fack på, kommer du att få sänka ner låda blir bra. Här får man bestämma lite högtalaren lite lätt i denna ficka. om man vill ha mycket Det vare sig stör ljudet eller eller ännu mera. I och högtalaren. Fastsättning av med att du sitter inne i denna högtalare sker genom baslådan så räcker det att du får bygga en baffel i väldigt långt med små t.ex. MDF eller spånskiva som medel om du bara vill skruvas/limmas fast under höja det invändiga ljudet. dörrsidan. Tänk dock på att Du kan bygga 1x10” allt du monterar i dörren måste bashögtalare eller 2x15” fuktskyddas. MDF bourd suger helt efter eget tycke. vatten och när den väl börjat Slutligen kan du ändå suga åt sig vatten är den bara att slänga. Allt detta undviker du Wave Guidehögtalare få en balans i systemet med kontrollerna framme enkelt genom att fuktskydda den på din headunit. med målarfärg. Men devicen ”Less is more” gäller även här. Hellre ett bra 10” element än två Nu har du mycket bättre möjligheter billiga 15” och här kommer vi nu fram till att bygga ett välljudsystem i din 3 gens själva kraftkällan, de separata slutstegen. bil. 6.5” kit högtalare i den väldämpade dörren och den tillhörande diskanten SLUTSTEG monterad på en adapter under gallret på Med dagens moderna slutsteg har det instrumentbrädan kommit nya typer som är digitala. Den gamla typen av slutsteg är analoga och Det finns även en annan typ av högden största skillnaden mellan dem är att talare som man kan använda sig av. I effektiviteten hos ett digitalt slutsteg är USA vann man faktiskt ett flertal gånger mycket högre. Typiska siffror hos ett digii välljudstävlingarna (ASCA) med 3 gens talt slutsteg är över 90 procent effektivitet, firebird-karosserna men då använde man medans ett bra analogt slutsteg har en efen högtalare som heter Wave Guide. fektivitet mellan 55-60 procent. Ett digitalt Enkelt uttryckt är det en ”tratt” i stil med slutsteg drar alltså mycket mindre ström en megafon, då sitter slutligen magneten än ett anaologt men ett digitalt slutsteg längst in på denna ”tratt”. Tratten monklarar bara av att producera frekvenser teras att sticka ut i ett arbetat utrymme i upp till 500 hz (det finns undantag men underkant av den polstrade knäpanelen. dom är helt ointressanta idag). Eftersom Dessa Wave Guides kräver en det bara klarar av att producera låga avancerad montering vs ett par dörrhögtoner så är det av naturliga skäl bara talare. Slutresultatet att man lyckades användbart till bas. vinna guld i USA med dessa högtalare och montering, talar sitt tydliga språk.

En annan fördel ett digitalt slutsteg har är att det rent fysiskt är mycket mindre än vad vi är vana vid från dom analoga slutstegen. Dock (och här går åsikterna isär men det är bland ”tränade öron”) så låter det analoga slutsteget mycket bättre är det digitala och som sagt, ett analogt slutsteg producerar också samtliga frekvenser så det steget kan användas till att driva alla sorters högtalarelement. Rent effektmässigt har vi idag slutsteg som producerar sjuka effekter. Allt det här med ljud handlar om en kedja komponenter och som vanligt är ingen kedja starkare än sin svagaste länk. När man tittar på en högtalare och på dess värden som tillverkaren speccar upp finns det bl.a. ett värde som talar om känsligheten hos högtalaren. Det talar om hur lättdriven den är men det är egentligen inte hela sanningen. Om en högtalare är lättdriven kräver den lägre effekt av slutsteget för att producera ljudtryck. Om du tar en högtalare som har känsligheten 90 dB /1W/1m så betyder det att ljudtrycket (volymen) den producerar med en watteffekt inmatad, mätt på en meters håll är 90 dB och det är ganska mycket ljud. Sen är ljudtrycksskalan (dB) logarimisk. Det är visserligen lite överkurs men jag måste förklara detta för att du ska kunna förstå. Om vi tar ovannämnda högtalare som ger 90 dB med 1 watt in på spolen, för att få den att spela dubbelt så högt måste du fördubbla inmatad effekt dvs. i detta fall 2 watt. Ut ur högtalaren kommer då 93 dB. Jepp, en fördubbling av ljudet är 3 dB och vill du fördubbla ljudet igen, upp till 96 dB, så krävs ytterligare en fördubbling av inmatad effekt på spolen dvs. vi är nu uppe i 4 watt! Med dessa små watt som du ser kan producera riktigt högt ljud, kan du ju bara drömma om hur mycket ljudtryck man kan få ur en anläggning idag, då det finns slutsteg som kan ge riktiga 50 kw, 50 000 watt! Här pratar vi om någonting som kan

vara rent dödande om du tar i högtalarkablarna och släpper på strömmen. Man har mätt upp 338 Vdc och 76 ampere i högtalartrådarna. Värt att tänka på är att du i väggen, i ett vanligt väggurtag, har 230V och 10 ampere.

betalar 5 000 kronor för ett steg som du sedan kommer behålla och njuta av i 15 år framåt, vad det kostar per dag så är det i princip ”ingenting”. I andra vågskålen ligger ditt välbefinnande, vad kostar det?

Well, som sagt utvecklingen är bitvis skrämmande men samtidigt ganska spännande. Det som sätter de största käpparna i hjulen för att producera effekt är själva nätdelen i slutsteget och 12 volt är en oerhörd begränsning. Föreställ dig framtidens elbilar med cirka 96 volt i systemen ”Wow, ska vi åka 6 km till, gumman eller vill du höra ’Beat it’ igen?” Och så trillar vi tillbaka till verkligheten.

Nu när vi nu är inne på slutsteg så finns det ingenting som heter för stort slutsteg rent elektriskt. Möjligtvis fysiskt.

Slutsteg var det ja... Gäller lite samma där som med headunits. Kända märken - men här får du ut och googla lite då det finns väldigt många bra slutsteg som gemene man aldrig hört talats om. Exempel på bra old school-steg är Orion, Rockford, Hifonics, Soundstream, Audio Art med flera. Men det är tyvärr inte så enkelt att det bara är att gå rakt in på namnet. Även dessa tillverkare har haft olika priskategorier i sitt utbud och alla har väl inte varit helt lyckade. Dock kan man generellt säga att de alltid lämnar mera effekt än de etablerade märkena typ Pioneer, Kenwood, Clarion, Sony osv.

Den vanligaste anledningen till att man bränner ett slutsteg har du redan läst. Man tillåter den att suga strömmen genom en för smal kabel, slutstegen överhettar och slutligen brinner upp. Efter slutstegen sitter nästa källa som kan brinna upp: Högtalaren.

Här är oftast ägaren den stora boven. Många bygger sina system helt fel. Man tar till exempel en högtalare på 1 000 W (Observera! Det är inte vad den ger utan vad den klarar att hantera för effekt.) För att göra det ännu krångligare så måste man hålla koll på vilken norm man skrivit ut det i. Inte alls ovanligt att man anger dubbel effekttålighet på ”peak” dvs. toppvärde momentant kortvarigt). Alltså man bygger sitt system med en bas som klarar 1 000 watt och sen kopplar man till ett slutsteg som ger 500 W. Man tror då att man är säker på att slutsteget inte klarar Slutsteg letar man helst av att spela sönder “Vi har mätt upp slutbegagnat. Har man tur får högtalaren och här steg som inte ens man tag i en ”guldklimp” finns bara ett svar: som kostat 10 000 kronor Fel! levererar 1/4 av vad för 2 000 - 3 000 och då Det är precis tvärt som står på kupan.” har du ändå ett bättre ljud om. Skulle du ha och mera riktig effekt än valt ett element som vad som normalt säljs i affär idag. Visst klarar 500 W och ett slutsteg som lämnar finns det nya, bra slutsteg idag också 1000 W har du mycket större chans att men till en sjuk kostnad så dom är aldrig klara dina grejor hela. intressanta. Eftersom stereomarknaden Det som sker är att när du spelar och i Sverige bara krymper och krymper så spelar högt så orkar inte slutsteget med blir marknaden mer och mer dominerad att hålla kontroll på högtalarkonen och av de två stora drakarna, BRL och MDS. ju högre man spelar, ju mera distrution Dock är ingen av dem idag välmående producerar slutsteget. En distrution som företag och tyvärr så har dom dels ”egna” värmer upp tråden i spolen så den sväller serier slutsteg med fantasifulla namn, lika och skrapar emot högtalaren invändigt för fantasifulla som effekterna som står på att slutligen värmenypa. kåpan. Men varför gör inte det ”för stora” slutVi har mätt upp slutsteg som inte ens steget det då? levererar ¼ av vad som står på kåpan. Det som slutsteget skickar till din För att hitta riktig effekt och ofta till ett högtalare är varierande spänningar (volt/ pris man skäms över, är det begagnatampere) och allt detta för att styra konen marknaden som gäller och prismässigt som pumpar ut ljudet. Så länge slutsteget helt rätt. Kvalitet blir aldrig dyrt. får en ren signal in och tillräckligt med En liten varning för att folk har börjat ström så skickar det en ren sinusvåg till vakna för detta nu. Det blir svårare och spolen. En sinusvåg är en snygg signal svårare att hitta de ”riktiga” slutstegen. med runda svep som är fullt under konDet finns bra moderna slutsteg men inte troll. med så mycket kraft som de här gamla, Så länge som man inte stressar sluttill så låga priser. steget för högt så håller den konen i en Köper du ett gammalt, stort slutsteg, se stenhård kontroll, men så fort den spelar till att skruva fast det ordentligt i bilen. över sina gränser så tappar den kontrolDu kommer att älska det och flyttar det len och börjar skicka spikar i form av en från bil till bil. Då kan du ju börja fundera fyrkantsvåg. En fyrkantsvåg kan man på hur dyrt det egentligen blir om du t.ex. temporärt använda för att lura ur ett par

watt till ur slutsteget men det sker med risk att bränna sakerna. Spelar man så högt att det låter illa betyder det att slutsteget tappat kontrollen över konen. Med stora effekter in på högtalarkonens spole/ tråd tar det inte många sekunder innan allt går upp i rök. Det lilla slutsteget drabbas av distortion mycket tidigare än det större. Väldigt få högtalare spelas sönder med för mycket effekt, då ger slutsteget en ren signal och det enda som begränsar högtalaren är dess fysiska uppbyggnad av vad den klarar. (X max = sträckan ett membran kan förflytta sig max innan upphängningarna tar slut och spolen hamnar utanför magnetgapet inne i högtalaren. Så fort den kommer ur magnetgapet tappar slutsteget kontrollen över konen). Det är alltså därför du ska ha ett ”för stort” slutsteg. Volymen ställer du dels in på känsligheten (gain control) och slutligen styr du master volume på din cd-spelare. En nyckel till välljud är att inte spela högre än vad som låter bra. Detta gäller alla högtalare/frekvenser. Du kan t.ex. ta ett slutsteg på 2000 riktiga watt och monokoppla och driva en diskant med. Du gainar ner slutsteget så det kommer ha rena semestern oavsett hur högt du än spelar. Ljudet kommer vara rent och risken att spela sönder någonting väldigt liten. För att få stereo då måste du ha ytterligare ett slutsteg till den andra diskanten. Många tillverkare har både 2- och 4 kanals slutsteg på marknaden och måste man välja mellan ett 4 kanalsslutsteg och 2 stycken 2 kanals slutsteg så är valet enkelt. Det är absolut inte alls ovanligt att tillverkaren använder samma nätdel till 2 kanalsslutsteget som i 4 kanalssteget , dvs. 4 kanalsslutstegets nätdel får jobba mycket hårdare än de två i 2 kanalsslutstegen. Med denna information så är du naturligtvis införstådd med att du måste ha en grov strömkabel till steget. Samma sak här, det finns ingenting som heter för grov kabel annat än möjligtvis hanteringsmässigt.

Prisförslag på nästa sida.

Slutstegen i Åkes tävlings-Golf

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@tacs.nu

För ett enkelt, billigt system gäller således följande: Bra headunit (ca 3000 kr) Bra Fronthögtalare/kit (1500-3500 kr) Eventuella högtalare/basar bak (1000-3000 kr) Kablar (strömkabel + högtalarkabel + säkringshållare ) 1000-1500 kr För ett exklusivare system (tänk på att du inte behöver köpa allt direkt utan pö om pö) Bra Headunit (ca 3000 kr) Bra fronthögtalare/kit (1500-3000 kr) Bra bashögtalare eventuell färdig i låda (2000- ???? kr) Bra Slutsteg (Begagnat) (3000- ???? kr) Kablage (lågnivå/högtalarkabel/säkringshållare/strömkabel Slutsteg i en fjärde genare. Väggen de sitter på går (minst 33kvmm) (3000- ???? kr) att köpa och ger mycket utrymme kvar för targa m.m.

Waveguide-teknologin gör att du får ut mer ljud ur en mindre låda, vilket också gör att ljudkvaliteten blir mycket hög. Källa: Bose

TIPS!

För fler excellenta rekommendationer gå till Youtube och skriv in “Farbror Barbro” i sökfältet. HiFi rules! Farbror Barbro - HiFi-expert

Din insändare kan löna sig. I december lottar vi ut en vara från shoppen till en av er som skickar in material till tidningen under 2012. Godkänt material är: Insändare om egen bil, mekreportage, reportage som relaterar till det tekniska och allt om firebird. Höstens ämne är Formula. Skicka in material redan idag till redaktionen@tacs.nu

D R CANNONBALL RUN I B Text: Linda Persson Bild: Bjorn Sefeldt

I förra numret av Firebird Magazine kunde man läsa om Bandit Run, ett rally för framför allt Bandit Trans Am men även Firebird och andra muskelbilar. Idag har ryktet nått redaktionen om ett ännu mer exklusivt event för första generation Firebird, som i år är inne på sin tredje runda. Alla Firebirdar är välkomna men hittills är det uteslutande 67-69 som deltar. Och en fjärde generations cabbe. Det började 2010 med att en Firebirdklubb i Texas (Houston Area Legendary Firebird - ”HALF”) samlade nio stycken förstagenerationsentusiaster för att köra i samlad trupp till en generation ett-träff i Colorado. Resan tog två dagar dit och två dagar hem och vips så var rallyt ett faktum. Medlemmarna röstade fram namnet Cannonbird Run och resten har fallit på plats av sig själv. Träffen i Colorado hade bjudit in Bill Porter, chef för Pontiac Design studio och Firebird under 60-talet, som föreläsare. Ett uppskattat tilltag som gav mersmak och inspiration inför kommande år. Förra året blev det en rundtur i Texas med ett besök på Route 66 i Amarillo och Big Texan. Nu ingår en bilträff, prisutdelningar, skoj för hela familjen, musikunderhållning och andra överraskningar. Det slutar inte där. Man passar även på att samla in pengar till välgörenhet och det är en vanligt förekommande företeelse i USA under veteranbilsrallyn. Något som svenskarna kunde ta efter mer. Det som skiljer Cannonbird Run från andra tillställningar är att deltagarna får själva komma med förslag vart rallyt skall gå och därefter följer en omröstning. Memphis och Graceland har lockat flest röster för årets upplaga och under sensommaren drar rallyt igång.

The Rockies i förgrunden, Colorado

Big

Tex a

niT exa

HALF-klubben står i givakt

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@tacs.nu

Trans Am av första årgången - En av klubbens yttersta rariteter ägs av medlem #727

TRANS A

Inte många kan skryta med det som Leif Anderson, #727 kan. 1976 köpte han en “konstig” -69 Firebird från Belgien. Inte förrän många år senare insåg han att det var en äkta 1969 Trans Am under den vita, senare svarta, lacken. Vilket drömfynd! Och vilket renoveringsjobb att återställa den till original. En av de ovanliga muskelbilarna är Pontiacs första Trans Am-modell som kom ut våren 1969. Den tillverkades bara i 697 exemplar och är minst sagt eftertraktad bland samlarna i USA. Allt det här hade jag ingen aning om när jag köpte bilen 1976 med hjälp av en polare från Belgien och framför allt inte att i detta utförande med 4 växlade Muncie låda med Hurst spak så var det bara 501 ex tillverkade. Noteras kan att detta var option, den levererades med tre växlad låda, 19 st valde att ej ta en 4 växlad låda.

Gammalt foto av Andersons “Firebird”

80-talets Muranosvarta mundering

Jag har åkt min Trans Am –69 sedan 1976 och hade mest problem med den i början. Inte så att det skulle vara något större fel på bilen men polisen och besiktningen har orsakat mig mycket bekymmer. Speciellt på 80-talet då fick polismakten krupp varje gång de såg mina breda bakdäck, avsaknaden av stänkskydd och vingen på bakluckan. Det räckte för att få körförbud och åliggande om ombesiktning – ”utan den där

livsfarliga kniven som kan strimla folk i småbitar. Basta!” Att vingen tillhörde originalutrustningen och var modellens signatur hade ingen som helst betydelse. – Jag fick körförbud nästan varenda sommar på 70- och 80-talet. Jag fick ideligen ta bort vingen och bakdäcken och ombesiktiga. Och så på med allting igen. Kommer ihåg en sommar då jag blev stoppad tre gånger på tre veckor. Till slut kroknade man ju och ställde in bilen. Sen på 90-talet var det ingen som brydde sig. På den tiden var bilen lackad i svart murano med vit bakaxel och vita hjulhus. Uppumpade Hi-jackers förstås, det hade alla. När jag köpte den 1976 var den helt vit med mattsvart skop och vinge.

soppan förgasades innan den kom in i motorn. Den kunde bara stendö rätt vad det var, framför allt i köer. Det blev lite bättre med en elpump men det var inte förrän jag fick på originalgrejerna igen (renoverade) som det funkade klockrent (Quadrajet på järninsug). Det som i stort fattades var RamAirplåten på huven och förgasaren.

I mitten av 80-talet upptäckte jag hur ovanlig bilen egentligen var. När jag lackerade om den 1980 och då ”bumsade” av karossen hade jag upptäckte spår efter blå ränder men jag tänkte inte så mycket på det just då. Men när jag var nere i Sacramento i en souvenirbutik hittade jag en bok om muskelbilar och såg ”min bil” fast vit med blåa ränder, då åkte tankarna tillbaks till mitt ”bumsande” 1980. Jag köpte på mig mer böcker samt skickade efter ett äkthets intyg från Pontiac för att säkerställa att det var en Äkta TA69 och det var det! Det tog några år samt många pikar på olika träffar, skaffa ny familj, bygga hus etc. innan jag 2004 bestämde mig att nu är det dags. Jag hade som mål att ta ut den 2006 på mitt 30 årsjubileum som ägare av en äkta TA69 – Det var bara att slipa ner bilen igen och lackera den i original Cameo White med Lucerne Blue stripes och försöka skaffa de originaldelar som fattades eller det jag bytt ut. Som tur är är man en ekorre som spar allt t.ex hade jag slängt på en stor Holly och ett Edelbrock-aluminiuminsug men fick då hela tiden problem med att

Lite fakta:

Text: Leif Anderson #727 Bild: Leif Anderson & Peter Törnqvist

S AM 1969 Den första T/A-modellen var egentligen ett option-paket för Firebird –69 kallat: ”Trans Am Performance and Appearance Package” (code 322 UPC WS-4). Det inkluderade, förutom vit lack, Trans Amdekaler och två blå stripes över karossen, även två funktionella huvscoop, svart grill, bakre spoiler i glasfiber och funktionella luftutsläpp i framskärmarna. Liksom kraftigare fjädrar och stötdämpare, Safe-T-Track diff med 3,55:1-utväxling, 1-tums krängningshämmare fram, snabbare styrning med variabelt servo, kraftigare servoverkan på skivorna fram och träratt.

Däcken var F70-14 ”fiberglassbelted tires” med vit rand eller vita bokstäver på Rally II-fälgar. I detta paket ingick 3-växlad manuell låda. Tillvalen bestod av en 4-växlad manuell låda eller en Turbo 400 automat. Sent ut -69 Firebird Trans Am började produceras 8 mars 1969. Övriga Pontiacs började byggas redan i augusti –68. Redan året efter fick Firebird och

sålunda även Trans Am en helt ny kaross och man talar om andra generationens Trans Am. Det är alltså därför första T/A-modellen är så eftertraktad i USA med totalt 697 exemplar. Det finns nästan aldrig några till salu. Mest sällsynt är Trans Am Convertible -69 som byggdes i endast åtta exemplar. Fyra med manuell låda och fyra med automat. Den sportiga T/A-modellen fick en trög start men produktionen ökade för varje år. Efter tio år, toppåret 1979, sålde man över 117.000 vagnar. Ram Air Motoralternativen 1969 bestod av antingen en 400 cu. in. Ram Air III på 335 hp eller en Ram Air IV på 345 hp. Ursprungligen var det ju tänkt att Trans Am skulle ha en 5-liters motor för att klassa in i SCCA:s Trans-Am-serie. En sådan erbjöds också men bara till racerförare. Det var en nedstrokad 400–motor på 303 cu.in. med extremt kort slag på 2,8-tum. Den byggdes i mycket begränsad omfattning och Pontiac hade inga större framgångar med den. Min bil är en Ram Air III tillverkad i 501 ex med 4 spettad manuell låda. Lämnade bandet första veckan i juni 1969 Norwood, USA. Jag tog in den från Belgien juni 1976 Första registrerade ägare är en bilnasare norr om New York sedan vet jag tyvärr inget mer förrän min polare, som importerade Corvetter från Europa, hittade denna ”skumma Firebird med konstig huv och vinge”. Har försökt men det går inte att få tag i historik, om bilarna byter stater. Om någon har tips kontakta mig gärna. Leif Anderson #727

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@tacs.nu

ROYAL BOBCAT

- Sätter fart på fågeln

1966 GTO Royal Bobcat 389

1968 Firebird Royal Bobcat 400

Text: Linda Persson Bild: Google

1968 GTO Royal Bobcat 428

Många prestationspaket har tillverkats och installerats under åren men Royal Pontiac stod för den kanske ”värsta” av dem alla på fabriksbilar. Pontiac Bonneville och Catalina var de första att få detta ”performance package”. Men för att hänga med på banorna så skickades även flertalet GTO och Firebird, mellan 1967 och 1969, till Royal Oak i Michigan för att utrustas med Royal Bobcat-paketet. Royal Oak är en stad i Michigan, Bobcat en sammansättning av Bonneville och Catalina. Dragracerföraren, Asa ”Ace” Wilson Junior grundade Royal Pontiac 1959, där han modifierade racebilar och sålde dessa vidare till allmänheten. Pontiacs reklamman, Jim Wangers, kom med förslaget om ett försäljarstött utrustningsprogram. Pontiacs styrelse gick med på att en återförsäljare skulle få agera försökskanin. Wilsons Royal valdes på grund av lägligheten. Med fabrikens support gjorde Royal en framgångsrik kampanj 1959, under NHRA’s drag racing turné och triumferade sedan på Super Duty Monday, 1960, genom att vinna tre olika klasser på tre olika tävlingar. Utrustningspaketen fick försäljningssiffrorna att rusa i höjden och Royal Racing Team bildades och fick över 55 000 medlemmar på två år. 1965 utvecklade Royals mekaniker tanken med att försegla sina Tri Power luftfilter i en slags panna, som med skumpackning sluter tätt kring luftintagen/scoopen på huven. Detta paket kunde köpas över disk och till och med via postorder och blev ett tillval till Ram Air-bilarna 1966. Royal erbjöd också ett konverteringskit till bl.a Royal Grand Prix 1962 och även en upphottad 4-cylinders Tempest Tiger. Strax därefter kom den första Royal Bobcaten på en Catalina, som fick Pontiacs hetaste inovationer. Det inkluderade en Tri Power 421 (376 hk), diverse finjusteringar, en distinkt lack och identifieringsbrickan med Royal Bobcat. Royal blev den ledande Pontiacmodifieraren och Wangers fortsatte att söka sig dit för att utrusta racerbilar och bilar för pressen. Som mest såldes över 1 000 Bobcat konver-

teringar om året på GTO, 2+2, Bonneville, Grand Prix och Firebird. 1968 stoppade Royal i 428:or i GTO och Firebird, mot Pontiacledningens förbud, vilket var i samma anda som Don Yenko och Camaro (som planterade Corvettes 427 i sina bilar). Inte många av dessa 428 såldes, varken av GTO eller Firebird. Det specifika med dessa 68:or är 428 emblemen fram och 400 emblemet på bakluckan. På -69 Firebird hittar man Bobcat-emblemet på dörrarna, som på övriga årsmodell vandrar runt på skärmar, b-stolpar osv. Vad är det då som kännetecknar en Royal Bobcat-konvertering? Det kit man kunde köpa via postorder innehöll vipparmslåsmuttrar, vipparmskåpepackningar, kallare tändstift, tunnare topplockspackningar för ökad kompression (0.0220.025 tum), förgasarbestyckningspaket, (låst) avluftningspackning, fördelarkurvskit som innehöll Mallory brytare och lättare vikter och fjädrar. Skickade du istället din Firebird till Royal för uppgradering fick du motorn blueprintad, cylindrarna borrades/honades allt för att kammarvolymen skulle vara exakt lika. Alla ventilfjädrar vägdes, shimsades och riktades till exakt samma höjd. I samverkan med den tunnare topplockspackningen så blev kompressionen 11 genom 1. Det är ingen avancerad teknik men inte heller något som Pontiac kunde utföra på sina massproducerade fordon. Royalopererade bilar förärades med Royal Bobcat-emblemet, vilket postorderkitet inte fick. Efter cirka tio år, 1969, tröttnade Ace Wilson och 1970 såldes hans racing team till Leader Automotive, under ledning av John DeLoreans bror, George. 1974 sålde Wilson det sista av Royals försäljningsdel och en framgångsrik racingera gick i graven. Den slutliga frågan är då: Hur mycket gjorde Royalpaketet i tid på strippen? (Mätningar gjordes i uppdrag av olika biltidningar och resultaten talar för sig. Se nästa sida.)

Royal Pontiac-klubbens medlemmar får bära denna nummerplåt 1969 Firebird Bobcat rustas för race

Royal Bobcat-emblemet monterades endast på de bilar som konverterades hos Royal Pontiac i Michigan

1967 67 Firebird 400 (325 hk) 4-växlad, 3.36 posi 14.7 @ 98 mph Övriga tider: 0-30 mph : 2.9 sek, 0-60 mph : 6.5 sek, 0-100 mph : 15.5 sek Vikt: 3580 lbs Vid test: 3980 lbs Tidning : Car Life (8/67) Noteringar: Originaldäck E70-14 Wide Ovals. Redaktören förklarar att bilen testades med full testutrustning ombord. Tiden den genererade (14.7 sek) var endast tvåa mot Hemiutrustade bilar och 427 Corvetten. 67 Firebird 400 (325 hk) 4-växlad, 3.90 posi 12.75 @ 110.88 mph Övriga tider: Ej tillgängligt Vikt : 3390 lbs Tidning : Cars Magazine (9/67) Noteringar: Royal Pontiac-utrustad inklusive Ram Air. Däck 8.50-14 M&H cheater slicks. Tidningen utförde ett test kallat ”Pontiac Performance Party”. Man körde en Ram Air Firebird, Ram Air GTO och en 2+2. Förare var Milt Schornack, Dave Warren och John Politzer, alla förare på Royal Pontiac. Avgasrören var frånkopplade. Firebirden hade stora problem med skakningar i bakaxeln och begränsades till 3 500 rpm medan GTO och 2+2 varvade på 5 000. Firebird och 2+2 hade huvvarvmätare medan GTO:n inte hade det.

1968 68 Firebird 400 HO (335 hk) Turbo-400, 3.55 posi 14.2 @ 100.3 mph Övriga tider: 0-40 mph : 2.7 sek, 0-60 mph : 5.5 sek, 0-100 mph : 14.1 sek Vikt : 3550 lbs Tidning : Car & Driver (3/68) Noteringar: Originaldäck F70-14 Firestone. Testdagen var väldigt kall, endast 5 grader. Man körde sex olika bilar under testet. Firebird 400 HO, Javelin SST 390, SS396 Camaro, Mustang 2+2 GT (390), Cougar XR-7 (390) och Barracuda Formula S (340). I de mekaniska och omekaniska test som utfördes, vann Firebirden överlägset. 68 Firebird 400 (335 hk) 4-växlad, 3.90 posi 12.81 @ 109.76 mph Övriga tider: Ej tillgängligt Vikt : 3400 lbs Tidning : Popular Hot Rodding (4/68) Noteringar: Royal Pontiac-utrustad. Däck 7” cheater slicks. Testet utfördes mot en 68 GTO. Bilarna kördes av Sid Warren och Milt Schornack på en väldigt kall dag. Firebirden körde med avhängt avgassystem. Bilen hade Shieferlåda. Med vanliga däck blev tiden 13.77 @ 106.76 mph.

1969 69 Firebird 350 HO 4-växlad, 4.33 posi 12.59 @ 110.29 mph Övriga tider: Ej tillgängligt Vikt : 3460 lbs - 3350 efter modifieringar Tidning: Super Stock (3/69) Noteringar: Royal Pontiac-utrustad till fullo. Däck 9.00/9.50x14 slicks. Detta var en fullt preppade racerbil för F/S drag racing-klassen. Bilen var röd med vita Trans Am stripes (slät huv) vit quarterpanel som smälte in med den vita bakdelen. ROYAL Racing Team med stora bokstäver på sidorna. Varvräknare på huven. Royal förberedde chassit och 350 motorn byggdes enligt NHRAs specificering.Testet utfördes en mycket kall dag (precis över nollstrecket på Celsiusskalan) och banan var dammig. Samma bil kom senare att få Ram Air V. (RAV) 69 Firebird 400 (RAV) 4-växlad, 4.88 posi 11.65 @ 121 mph Övriga Tider: Ej tillgängligt Vikt : Cirka 3400 lbs Tidning : Drag Racing (7/69) Noteringar: Royal Pontiac-utrustad till fullo. Däck 8.9x15 slicks på Fenton fälgar. Anledningen till testet är att se hur snabb en RAV-motor är. Alla modifieringar är orörda men med nya Doug’s headers, Hurst växlare, LineLoc. Konstigt nog fick bilen bära den fabrikstillverkade 400, twin scoop huven med varvräknare. Förare var Milt Schornack. En Crane Cam installerades och tog bilen från 119 mph till 121 mph. Schornack växlade vid 6700-6800 varv. Enligt Milt var motorn ett trött testexemplar. Med en fräsh motor och ny växellåda gissade han på tider runt 11.30 och 125 mph. Lbs. = pounds = 0.454 kg

Källa: Royal Pontiac Club, Mike Noun

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@tacs.nu

Generationsfrågan

Urval från de hundratals frågor som finns på klubbens egna forum. Där finns svar på det mesta du behöver veta. Ställ en fråga du med. Logga in på www.tacs.nu och registrera ett alias och du får tillgång till allt material.

GEN 1

GEN 2

Jag har en fördelare med nummer 1111253. Enligt mina böcker ska den tillhöra bla f-bird 67 och 69 V8. Det sitter endast ett uttag på vakuumklockan. Den fördelaren som ska tillhöra min f-bird 68 400” har nummer 1111270 och enligt info så ska det sitta två uttag på denna vakuumklocka. Ska det vara två uttag och varför? Är det några skillnader på dessa två fördelare rent tekniskt sett? - Micke.Jo Dessa två fördelare har exakt samma specifikationer, förutom att vacuumklockan till #270 har en “retard”-port som användes för att sänka tändningen på tomgång samt vid motorbroms för att få ner HCvärdena. Denna funktion övergavs redan samma år den kom, alla bilar som hade denna funktion fick den bortkopplad och pluggad när bilen var inne på service. Detta tack vare att bilägarna klagade på att tomgången var så usel. - The Judge

Finns det någon i detta eminenta sällskap som har lite koll på vad man ska välja för hydrauliska lyftare till en moderat vass Crane-kam med 297 grave-duration och 0,52 i lyft? Har en 400 motor och har kört med orginalgrejor men tröttnat på det nu. Finns det nåt nytt som pallar med lite? - Luva

Varför inte prova Rhoads lyftare... men tänk på att det höjer kompet på låga varv. Och kan orsaka ping/ spikningar. Rock on! - Gäst

GEN 3

GEN 4

Är de någon som bytt kamaxel på en 305a? Vad bör man tänka på när man tar ut den gamla? Finns det några markeringar som man kan se? Har märkt upp hur fördelaren satt innan har beställt nya toppar, insug, kamaxel o förgasare. Kolvarna står likadant som när jag plockade väck dom gamla topparna. Är de bara montera dom nya direkt? - pontiacruer Det sitter en stansad prick på båda dreven till kamdrivningen. Med prickarna mot varann, d.v.s. vevens prick kl.12 och kamdrevets prick kl.6 så är cylinder nummer 6 i TDC. När båda drevens prickar är läge kl.12 så är 1:ans cylinder i TDC och fördelarens rotor ska då peka mot posten i locket till 1:ans tändkabel.

HEJ! Min 1998, när jag köpte den, sa säljaren något om att han kopplat ur dimljusen vid besiktning, kan besiktning haka upp sig på dimljusen? Mina är kopplade så att jag kan sätta på dom på parkeringljus halv och hel, ja när jag vill! Dom är klarglas med en liten prisma i mitten. Tacksam för lite kunskap runt det här. -SandArne Nej, det är upp till ägaren när han vill använda dom. Du får inte köra med halvljus och dimljus på samtidigt men att du kan göra det skiter bilprovningen i. Dom kollar bara inställningen på dom så dom inte ligger för högt. - 2Loud

Tänk på att damperns markering är på nollan på tändmarkeringen i båda fallen. Detta beror på att veven surrar 2 varv under tiden som kammen snurrar 1 varv...... - The Judge

Vill du ha hjälp med något? Gå in på klubbforumet och ställ din fråga.

KRÖNIKAN

av ingemar Caisander REGISTRATOr TACS

”Magiska ögonblick” Nu när sommaren äntligen är här och de olika bilträffarna nästan avlöser varandra på löpande band är det lätt att glömma hur svältfödda de flesta av oss är under resten av året. Saknaden, tomheten och längtan är så gott som helt bortglömd nu. Vad jag pratar om? Jo, det jag tänker på är naturligtvis de där små kickarna vi får vid oväntade tillfällen – välbefinnandet vi skänks av lite gott V8-muller i allmänhet och en fin jänkebil i synnerhet! När man glider runt på en cruising i den ljumma sommarkvällen eller vandrar i solgasset och njuter av rader av uppställda amerikanare på någon träff, då är det lätt att glömma de där halvt magiska, oväntade ögonblicken under framför allt vinterhalvåret då man nästan hajar till av en snygg Firebird på parkeringen utanför Hemköp, eller vänder sig om efter mullret som sveper förbi på gatan – även om det bara visar sig vara en gammal rostig Cheva-van. På något sätt blir de där tillfällena mitt i vinterslasket, regnet och kylan små glimtar av den varma sommaren som vi nu tar för givet.

ännu inte vaknat riktigt – endast ett fåtal morgontidiga flanörer var ute och den hektiska spanska trafiken lyste med sin frånvaro. Bara en och annan småbil passerade och någon enstaka moped puttrade förbi. Och då, någonstans en bit bort hörs plötsligt det omisskännliga dunket av en stor vinkelåtta på lågvarv. Jag stannade upp med kaffekoppen halvvägs till munnen och mycket riktigt, strax därefter kom en knallgul Firebird sakta rullande. En 74:a eller 75:a kanske, sliten och ganska medfaren, men med ett helt underbart ”ka-thump-ka-thump-ka-thump” ur avgasrören. En hel vecka med bara vespor och massa småbilstrams och så kommer det nu på den sista semesterdagen en riktig bil rullande! Fantastiskt! Eller som tidigare i våras, strax efter sextiden en iskall morgon precis efter att snön dragit sig tillbaka. Jag stod och huttrade vid gathörnet därhemma, väntandes på att bli upplockad av en kollega på väg till jobbet. Plötsligt fylls den råa och fuktiga morgondimman av ett dovt muller – ögonblicket senare kommer en silvergrå Corvette glidande runt hörnet. Med ett stort, svart järnkors lackerat på huven och av ljudet att döma med i stort sett raka rör kändes morgonkylan med ens inte lika påträngande längre. Och när bilens förare svänger förbi ut på stora vägen och bestämt låter mullrandet övergå i ett kraftfullt accelererande rytande, ja då insåg jag att även tidiga måndagsmorgnar kan vara ganska så trevliga!

Önskar Er alla en riktigt trevlig sommar!

Själv har jag ett par distinkta minnen av just sådana här ögonblick. Som den där gången fästmön och jag var på semester nere i Alicante. Vi hade hyrt en lägenhet för en vecka och en av de sista dagarna gav vi oss ut tidigt på morgonen för att äta frukost innan dagen drog igång på allvar. Vi hade slagit oss ned

NÄSTA NUMMER KOMMER I

SEPTEMBER

på en liten uteservering mitt i centrum och staden hade

SKICKA IN MATERIAL REDAN NU!

s tac

TE MÖ S R

DEN

ul 7j

:00

12 Kl.

* Träffa styrelsemedlemmarna * Var med på dagens roliga aktiviteter * Snacka lite med tidningsredaktören * Köp en snygg tröja i shoppen m.m.

i TACS fålla på Power Big Meet!!! Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@tacs.nu

G N I N ÄLJ

Sak nar du något i shoppen? Skick a förslag till shop@tacs.nu

S R Ö TF

TACS VÄST

MINNESPLAKAT

TACS VINYLDEKAL En snygg dekal att fästa på bilrutan

30:-

20:-

Sista chansen att beställa. De sista från 30-års Dessa varor utgår ur TACS sortiment jubileumet eller kommer att bytas ut mot liknande. Endast ett fåtal artiklar kvar.

SOMMARERBJUDANDE

Skön herrväst i hög kvalitet. Valbar broderad bröstlogga, dragkedjefickor m.m. Storlek S-XXL

499:VALBAR LOGGA

30:-

BADLAKAN 100% Bomull 150x100 cm

299:-

TACS-KEPS

RYGGSÄCK - Rymlig

449:DATORVÄSKA 399:SPORTBAG 399:och snygg Endast

Loggan fram och “www.tacs.nu” bak. Visa stolt vilken klubb

TACS REGNPONCHO

du tillhör.

Denna behändiga “boll” innehåller räddningen för alla sommarens bilträffar. Regnponchon! För ändamålet så har den tillfälligt prissänkts med 20 kronor. Passa på att fynda!

Ryggtryck

PERRYHOOD - Huvjacka 499:Storlek XS-XXL

TACS T-SHIRT Vit eller svart

Barnst. 120-140-160-XS 399:-

Storlek S till XXXL

Storlek XS-XXL

Finns även med ryggtryck i begränsad upplaga

COLLEGEJACKA utan huv 499:-

140:-

99:PIKÉTRÖJA Svart i 100% kammad bomull med broderad logga. Barn-, dam- och herrstorlekar.

249:-

SÅ HÄR BESTÄLLER DU: Skicka din beställning innehållandes namn, adress, medlemsnummer samt valda artiklar, ev. logga och storlekar till Jonas Forsberg, shop@tacs.nu, 0706-90 47 26. Därefter får du en bekräftelse på att ordern är mottagen, att varorna finns, den totala summan inklusive frakt samt betalningsmetod. Varorna skickas när betalningen är mottagen. NYHET! Varorna måste betalas inom TRE månader från beställning. Obetalda ordrar tas därefter bort.

Mer information på www.tacs.nu

KLUBBSHOPPEN