Firebird Magazine 3 2018 by Trans Am Club of Sweden

FIREBIRD magazine MEDLEMSTIDNINGEN FRÅN TRANS AM CLUB OF SWEDEN

#3/2018

r **

ste i l i m

n ** u R t ndi

ot F * *

um Ba G y e l ** al k c V a r sn ve i b R b u l a ** ** K n r ä stj t m l e i k F c y l l m ti et s k f f c y o m r h sp c l o l o b

mera..

LEDAREN Hej på er klubbmedlemmar!

Nummer 3 2018 FIREBIRD MAGAZINE ges ut fyra gånger om året till medlemmar i Trans Am Club of Sweden. Tidningen är av medlemmar, för medlemmar.

Redaktionen: Ingemar Caisander Reporter registrator@transamclub.se 0739-994875 Linda Persson Reporter linda@transamclub.se 0766-324335 Peter Mäki-Kauppila Redaktör petermk@transamclub.se 0702-916687 Kontakt: Firebird Magazine C/O Peter Mäki-Kauppila Gullregnsgatan 2A 802 82 Gävle Tel. 0702-916687 redaktionen@transamclub.se

Trans Am Club of Sweden är en ideell förening grundad av Erik Szanto 1980.

Framsidan: Bild från Wheels Nationals i Älvdalen Bild: Peter Mäki-Kauppila

För oss på Trans Am Club of Sweden är det viktigt att Dina personuppgifter hanteras på ett tryggt sätt. Då GDPR (General Data Protection Regulation) trätt i kraft i hela EU, vill vi informera Dig om vilka personuppgifter vi sparar och varför. De personuppgifter Trans Am Club of Sweden sparar är; namn, telefonnummer, adress, registreringsnummer och epostadress. Vi sparar dessa uppgifter för att kunna skicka ut information om nyheter och erbjudanden, hantera medlemsregistret och hantera webinloggningar. Om Du samtycker till ovanstående behöver Du inte göra något, men om Du lämnar klubben och vill bli borttagen ur vårt register, så skicka ett e-post till registrator@ transamclub.se med Din avsägelse.

Allt insänt material medges rätten att användas i tidningen när som helst det behövs. Inget publicerat material får återges utan Trans Am Club of Swedens tillstånd. Läs med försiktighet. Innehållet kan vara beroendeframkallande!

Hoppas sommaren varit bra och ni haft möjlighet att njuta av det varma fina väder som varit. Tiden går fort och det mesta i träffväg är över för denna gång och det börjar bli dags att ställa in bilen för den här säsongen. Själv har jag redan givit upp att åka något mer efter motorproblem med min Trans Am. Hade nog lite tur att den gick hem från Älvdalen. Men lite ska finnas att göra så det är bara att ta nya tag. Hämtade hem min Firebird -70 från Uppsala där den stått i en maskinhall i ett år. Nu får den vila lite till här i Småland innan den går iväg på lack. Lite stök vart det under hemtransporten: när vi var hemkomna upptäckte jag att en bit av spoilern på bakluckan saknades och hade fallit av. Så dagen efter laddade vi kaffetermosen och åkte mot Linköping där jag sist tankade och kollade spännbanden och var säker på att bakdelen då var hel. Nåväl, 10 mil hemifrån på en bro intill räcket hittade vi den saknade delen som otroligt nog hade klarat sig och var helt intakt. Så kan det gå om man inte dubbelkollar att allt sitter som det ska innan transport…

Ha nu en bra höst och ta hand om er och era bilar

Spökskrivaren Walle

ORDFÖRAnde Patrik Hedström

Klubbsnack

Jag är 41 år och bor i Sörberge som ligger i Timrå kommun i Västernorrland, dvs angränsande till Sundsvall. Här bor jag tillsammans med min fru och två barn, en tjej på 10 år och en kille på nyss fyllda 5 år så jag har ingen brist på aktiviteter. Mitt medlemsnummer är #206 vilket indikerar att jag varit med ett tag, tror jag gick med i klubben 1999 eller 2000 efter att jag sommaren 1999 köpte min nuvarande Trans AM -86. På den tiden var det bra med aktiviteter i min närhet så jag deltog på ett par träffar, men sedan fick jag motorhaveri och påbörjade en resa med motorbyte som efterföljdes av att jag flyttade runt en del, bildade familj och hade andra prioriteringar vilket gjorde att bilen blev stående och jag var inaktiv medlem. Mer om denna historia finns att läsa i Firebird Magazine nummer #4 2016. När jag för ett par år sedan kom tillbak aktiv i klubben och insåg att jag var ensam medlem i Västernorrland bestämde jag mig för att engagera mig på olika sätt och nu har jag till slut landat i styrelsen vilket känns jätteroligt. Jag har i mina yngre dagar deltagit aktivt i andra föreningar och är lite av en föreningsmänniska som både gillar att driva aktiviteter, men också säkerställa att en förening drivs på rätt sätt och för medlemmarnas och föreningens bästa. I styrelsen hoppas jag kunna vara med och påverka och hjälpa klubben till en bra framtid med många aktiva medlemmar. Förutom arbetet i styrelsen kommer jag fortsätta att driva de lokala aktiviteterna i Västernorrland eftersom jag även är regionombud här. Har ni några frågor till mig angående aktiviteter i Västernorrland eller något som rör föreningen i allmänhet så tveka inte att höra av er till mig. Jag har gärna dialog med så många som möjligt, via forumet, mail, telefon eller sociala medier och framförallt på plats på våra träffar. PS. Dagens “husmorstips för högkompade småblockare med mussetoppar och kamaxel som kräver mycket förtändning är att blanda 30% E85 tillsammans med 98-oktan. Det gjorde susens på min bil! DS.

ORDFÖRANDE PATRIK HEDSTRÖM

patrik@transamclub.se

2 0 18

0706-402999

STYRELSEN

Hej, Tomas Lagren heter jag och är ny styrelsemedlem som tänkte presentera mig lite. Först vill jag tacka övriga styrelsen, valberedningen och inte minst er medlemmar som på årsmötet röstade in mig i klubbstyrelsen - jag ska göra mitt bästa för att bidra till klubbens utveckling.

Vice Ordförande ROBERT HJELM

robert@transamclub.se

0703-626361

SEKRETERARE INGEMAR CAISANDER registrator@transamclub.se

0739-994875

KASSÖR

JONAS ERIKSSON

jonas@transamclub.se

0705-981064

LEDAMOT PETER MUNTLIN peter.muntlin@transamclub.se

0708-388157

LEDAMOT

TOMAS LAGREN

tomas@transamclub.se

0705-410555

LEDAMOT DANIEL FORSÉN

daniel@transamclub.se

0709-325673

LEDAMOT ANDERS WAHLBERG

anders@transamclub.se

0768-363534

VALBEREDNING: ERIK TAPPER 0709-424324 valberedning@transamclub.se REVISOR: HANS TURESSON Tomas bjuder oss läsare på en motorrumsbild på hans tredje generationare, det är där det händer ;)

KLUBBFÖRSÄKRING: FREDRIK LINDSTRÖM fredrikgta87@hotmail.com 013-83368, 0707-322287

KLOTTERPLANKET

i medlemmar har väl Styrelsens arbete? inte missat att ni kan få en inblick i styrelsens arbete? Styrelsen delger sitt arbete genom till exempel protokoll från styrelsemöten, årsmöten och mycket mera i vår virtuella klubbstuga (Forumet). Klicka in dig på Transamclub.se, logga in och klicka dig fram till Forum och Medlemshörnan.

I oktober börjar tv-kanalen Discovery Channel sända den helt nya serien “Trans Am”. En serie som kommer handla om entreprenörsbröderna Scott och Tod Warmack, för många mer kända som grundarna till dom smått, i våra kretsar, legendariska företagen Trans Am Depot och Trans Am Worldwide. I TV-serien kommer vi få följa företagen, bröderna och deras team renovera klassiska Firebirds och även se deras nya och moderna Trans Am-tolkning i en form utav dokumentärserie. Ett måste för Firebirdälskaren att se! Serien börjar sändas den 2 oktober i USA och rykten går att serien kommer premiärvisas i Sverige i slutet av månaden. Håll utkik i TV-tablåerna med andra ord.

Kilroy w as here

Sidomarkeringsljus Classic Industries har just fått in OERs nyproducerade sidomarkeringsljus för 1969 års Firebirdmodeller i sitt sortiment. Man har tagit fram framskärmens runda markeringsljus med både glaset och lamphuset och även bakskärmens sidoljus som består av glaset i Screaming chicken design, packning och kromad lampsarg. Sidomarkeringsljusen och dess delar ska finnas att köpa styckevis eller som ett helt set inkluderat alla delar du behöver. Mer info: www.classicindustries.com

Gör som över 706 andra. Gå in på vår facebooksida och Gilla! Där har vi senaste nytt, Hot or Not-frågan, tävlingar och mycket annat.

Bidra till tidningen!

e flesta tänker inte på att det mesta av materialet i tidningen är inskickat från medlemmar. Firebird Magazine består till stora delar av detta och är beroende av att ni, medlemmar, fortsätter att skicka in reportage, bilder, berättelser etc. Vi har inga reportrar som är ute på fältet och vi som jobbar med klubbmagasinet gör det på vår fritid, som ofta är något begränsad. Därför är det viktigt att du hjälper till att bidra med material. Oftast är det inget svårt. Det som du tycker är självklart eller inte är något speciellt att visa är i själva verket väldigt intressant för många andra! Stort som litet. Ta därför lite extra tid nästa gång du är i garaget och ta ett par bilder på din pärla, skriv ett par rader och e-maila till oss på redaktionen. Skriv ett par rader om det där mecktipset, eller kanske träffen som gjorde ett minne för livet eller varför inte berätta för alla andra vad polisen sa till dig efter 23-metersburnouten? Vi tar emot allt från anekdoter till garagereportage! Du behöver inte vara bra på att skriva, eller kunna häftiga uttryck, skriv ihop det viktigaste så hjälper vi dig med resten. För att eventuella bilder skall gå att trycka i tidningen måste de vara bra kvalitet. Dagens utveckling har möjligjort att den med en bra kameramobil har en kamera i fickan redan men en digitalkamera är att rekommendera. Helst bör bilderna vara ca 2500 pixlar breda, men det kan gå bra med mindre också beroende på hur stor bilden ska vara i tidningen. Om du är osäker, e-maila dem så testar vi.

! Insändare r a v S I förra numret av Firebird Magazine (#2 2018) fick vi en insändare av Monica i Älvdalen där hon och hennes sambo gått igenom gamla diabilder där man hade fångat en vit-blå skåpbil med reklam för Pontiackylskåp på sidan. Frågan var om någon visste mera om detta och vad det kunde vara för skåpbil. Nu har vi fått in ett brev från läsaren Manfred Tolstav som tipsar om att det är en Citroen H Van som vi kunde skåda på bilden. Denna Citroen tillverkades mellan åren 1947-1981 och totalt tillverkade man knappt en halv miljon sådana under bilenmodellens 34 år långa tillverkningstid, både i Frankrike och Belgien. För den intresserade finns det att läsa mer om denna Citroen på Wikipedia. Knappa in dig på adressen; https://goo.gl/6brmty Om du som läsare har något mer att berätta - Hör av dig till redaktionen@transamclub.se

Inskickad bild av Monica.

Maila dina texter och bilder till

redaktionen@transamclub.se

Bild från Wikipedia.com

Besök oss på den stora vida webben - www.transamclub.se

Mekreportage

r e t s i il

m m u G D

e yttre skraplisterna, dvs de gummilister som tätar på utsidan mellan själva dörrens ovankant och sidorutan, hade på min Trans Am blivit hårda av ålder och även spruckit på ett par ställen. Dessutom var själva förardörrens nedre gummilist skadad och såg allmänt tråkig ut. Dags för byte till nya lister med andra ord! Nya yttre skraplister och gummilister till dörrarna inköptes från USA via eBay, tillsammans med en uppsättning främre gummitätningar till ”trekanterna”, dvs de plastguider som styr sidorutorna i framkant. Totalkostnaden hamnade på ca 2500 kr – ganska dyrt för ett par gummitätningar, men trots en hel del letande lyckades jag inte hitta några billigare alternativ. Bilen det handlar om här är en tredje generationens Firebird, en hardtop Trans Am från 1982 med elfönster och manuellt justerbar sidospegel på förarsidan. För kännedom så är det samma typ av dörrlister till alla Firebird & Camaro mellan 1982-1992.

Bytet inleds med att rutan körs ned i bottenläge och det inre sidohandtaget demonteras: det sitter fast med tre T27 torxskruvar – två snett underifrån och en i fästet längst fram. Därefter demonteras skruvarna (T15 torx) som håller fast plastpanelerna på dörrens insida – totalt fem skruvar på förarsidan och tre på passagerarsidan. Plastpanelerna kan vara lite knixiga att få loss men det går lättast om det inre handtaget öppnas lite, låsreglaget snäpps loss från sin kontrollstång och dekorpanelen skjuts bakåt samtidigt som den dras utåt från dörren (det sitter hakar i framkanten som håller fast i innerklädseln).

Själva innerklädseln demonteras genom att de plasthullingar som sitter med jämna mellanrum fram-, under- och baktill försiktigt bänds loss med tex en bordskniv med eltejpat blad (för att skydda lacken), därefter trycks ovankanten mot glaset och hela innersidan lyfts uppåt. Detta får metallhakarna i ovankant att släppa från dörren och innerklädseln kan lyftas bort. Tänk dock på att lirka ut backspegelns wirereglage först! Dörrens inre fuktspärr (en papperseller plastbeklädnad) behöver lossas i framkant och vikas undan för att ge åtkomst till den främre/inre delen av dörren. Själva gummilisten runt dörren sitter fäst med två stjärnskruvar framtill och två baktill, resten av listen som går ner och under dörren är fäst med små plastpiggar som försiktigt dras ut från sina respektive hål. Om listen på något ställe är limmad så behöver eventuella rester tas bort – detta görs enklast genom att skrapa med en gammal glasspinne av trä eller liknande för att inte skada lacken. Nu har det blivit dags att demontera den främre fönsterguiden, dvs ”trekanten” som styr rutan i framkant. ”Trekanten” sitter fast med två skruvar upptill, samt en mutter och ytterligare en skruv nedtill (10 mm hylsa till alla). De två övre skruvarna håller fast ”trekanten” i dörren via två rektangulära brickor – när skruvarna tas bort kommer den mindre av dessa brickor att ligga kvar i dörrens fäste, medan den större brickan troligtvis rasar ner inuti dörren. Brickan går dock att plocka ut genom perforeringarna i dörrens nedankant.

Text & Bild: Ingemar Caisander

Det kan vid första anblicken verka omöjligt att få tillbaka dessa båda brickor i rätt läge vid återmonteringen (främst på grund av att man inte kommer åt att hålla dem på plats när skruvarna sätts tillbaka), men jag återkommer med ett knep för att göra det hela till en barnlek… Den lossade ”trekanten” kan nu dras upp från dörren – det är lite trångt men går genom att vrida och lirka upp den. På själva ”trekanten” sitter en L-formad gummilist med ett spår som fönstret löper i – denna gummilist skjuts helt enkelt av uppåt från ”trekanten” (var dock försiktig så att ”trekanten” inte skadas då gummilisten dras bort då den kan sitta ordentligt fast). Läget för det inre fönstermothållet som är monterat på dörrens ovankant en bit in från ytteränden märks upp och sedan tas mothållet bort (10 mm hylsa till skruven). Nu skall de totalt sju stycken stjärnskruvarna som håller fast den yttre skraplisten vara synliga. Fönsterrutan blockerar delvis de två skruvarna i mitten, men de blir åtkomliga genom att försiktigt pressa rutan mot dörrens insida – låt en medhjälpare hålla fast rutan eller gör som jag och säkra upp den med några klädnypor. När skruvarna tagits bort kan skraplisten demonteras från dörren. I mitt fall så var det bara de yttre skraplisterna som var i dåligt skick, men om man även avser byta de inre skraplisterna så får de ”plastnitar” som håller fast dem mot dörrens innerklädsel borras eller skäras bort för att få loss innerlisterna. De nya inre skraplisterna kan sedan med fördel kontaktlimmas fast mot innerklädseln. Den nya yttre skraplisten placeras i läge ovanpå dörren och skruvas sedan fast

hårt med de sju stjärnskruvarna – se till så att listens yttre gummiläpp glider upp över dörrens ovankant och inte viker sig när skruvarna dras åt. ”Trekanten” förses med en ny L-formad gummilist som skjuts på rakt uppifrån – går det trögt kan man använda lite vanligt handdiskmedel i spåret som glidmedel. Som nämnts tidigare är det i stort sett omöjligt att få ”trekanten” på plats igen och samtidigt hålla de båda brickorna i rätt läge, men genom att tillfälligt fästa brickorna (den lilla brickan i sin hållare i dörren och den stora brickan på ”trekanten”) förenklas detta moment avsevärt. Använd till exempel kontaktlim eller dubbelhäftande tejp för att hålla brickorna på plats. Efter att ”trekanten” lirkats ner i dörren fästs den nedre skruven fingertight – justera läget och montera därefter de två övre skruvarna samt den nedre muttern. Verifiera att ”trekanten” sitter korrekt monterad och dra sedan åt skruvarna och muttern relativt hårt. Nu kan klädnyporna som håller fönstret tas bort och glaset fälls sedan försiktigt utåt tills det vilar mot den nya skraplisten. Återmontera det inre fönstermothållet i sitt ursprungliga läge (enligt den tidigare uppmärkningen) och dra åt skruven drygt fingertight.

piggarna går in helt och hållet och sträck listen lite allteftersom arbetet fortskrider. Den yttre änden fästs på samma sätt som den inre med två små stjärnskruvar. Innan dörrens innerklädsel återmonteras kan det vara en god idé att köra upp fönstret igen och smörja den invändiga hissmekanismen: vitt fluorsilikonfett eller vanlig silikonspray fungerar utmärkt (tänk på att ha fönstret i övre läget då det kan vara svårt att få bort eventuellt stänk från silikonsprayen från glaset).

Nya delar - Dörrens lister, skraplister och tätningslist till “trekanterna”.

Slutligen hängs dörrens innerklädsel tillbaka: vinkla klädseln inåt och se till att ovankantens hakar fäster i dörrens urtag, därefter slår man lätt och försiktigt med handflatan utmed klädselns kanter så att plasthullingarna går in i sina respektive hål. Återmontera plastpanelerna, låsreglaget och till sist det inre sidohandtaget.

Plastpanelen som kan vara lite knixig. Öppna handtaget en aningen för att underlätta demonteringen.

Under första tiden efter listbytet kan dörrarna vara lite svårare att stänga, detta är dock normalt och fenomenet kommer gradvis att försvinna i takt med att gummilisterna ”sätter” sig och formar sig efter utrymmet mellan dörren och karossen.

Testa funktionen genom att försiktigt (dvs i små steg) köra upp fönsterrutan – den skall glida lätt och fint och de nya gummilisterna skall snyggt och prydligt vika sig undan när glaset passerar. Om allt ser ok ut körs rutan ner helt igen och skruven till det inre fönstermothållet dras åt. Om det ”sjunger” eller gnisslar när rutan körs upp och ner, kan mothållet behöva justeras något inåt dörren.

Främre fönsterguiden, dvs “trekanten”. Här ser vi dom två övre skruvarna..

.. och här ser vi dom nedre..

Så är det då dags att montera den nya tätlisten runt dörren: den inre änden vid gångjärnssidan fästs med två stjärnskruvar, sedan arbetar man sig bara ned och runt dörren och trycker i listens små plastpiggar i respektive hål i dörren. Se till att

(Mer installationsbilder finner ni på s. 20)

.. och såhär ser det ut när “trekanten” är demonterad från dörren.

Visa din bil i tidningen? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

Nu var det dags igen. Träffen som är inne på sitt fjärde år och som bara blir mer och mer populär för varje år. Och vi förstår varför.

valens vecka. En tid på året där byn svämmar över av många likasinnade motorfanatiker.

Ja men visst, det är ju River Valley Bandit Run vi talar om. En av Trans Am Club of Swedens största evenemang för året som sker i den lilla motortokiga byn Älvdalen med sina cirka 7000 invånare i kommunen i nordvästra dalarna. En träff som både hyllar filmen Nu blåser vi snuten med ikonen Burt Reynolds i huvudrollen och den ursprungliga Restore A Muscle Cars amerikanska version Bandit Run. En träff som alltid skett under Älvdalens motor- och musikfesti-

I år var inget undantag när 50-talet ekipage med Firebirds, amerikanska lastbilar och polisbilar möttes upp på ett blött och regnigt Monztabanan strax utanför Älvdalen. Vid insläppet blev man varmt välkomnad och utrustad med en påse innehållandes årets Bandit Run t-shirt, årets deltagarklistermärke och massa annat smått och gott för att både hålla sig själv och bilen i á jour framöver. När man passerat igenom grindarna så parkerades åkdonen på motorbanans långa raksträcka, vars sträckning går strax

intill Österdalälvens vackra strömmande vatten. Efter många handslag, värmande kramar och däcksparkande med andra förväntansfulla deltagare på raksträckan var det frukost som hägrade. Med kurrande magar så begav man sig till motorbanans grusområde och till mattältet för att få sig en rejäl bit amerikanskinspirerad frukost. Mätta och belåtna passade deltagarna på att spana in och prata med utställande sponsorers montrar, kolla in Ronny Peterson tältet, Jan-Åkes 9-sekunders dragracing Firebird och Niklas Jonssons Futurlinerprojekt som vi kommer återkomma till.

Lagom till samling så sprack himlen upp och solen försökte visa sin bästa sida igenom dom tunga regnmolnen. Mikael Köpman, regionombud norr, gick igenom dagens schema och hur vår långa karavanåkning skulle gå till. -

Åk efter lastbilarna och håll ihop i grupp, löd Mikaels ord.

Några deltagare rattade in en kommunikationskanal på walkietalkisarna för att kunna chitchatta under rundturen och sedan bar det iväg. Amerikanska Peterbuiltarna och Kenwortharna tog täten följt av ett långt följe av polisbilar och Firebirds tätt efter.

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

Nytt för i år var delar utav den cirka 5 mil långa rundan som kortegen rullar sig igenom. Karavanen tog fart norrut från Månsta och där första pitstop blir Tränglset, ett kraftverk som byggdes mitten på 50-talet. Med sitt stora vattenmagasin räknas Trängslet till en av Sveriges största dammar med en höjd av 125 meter. Känslan av att stå på vägen och spana ut över dammen och den gamla älvfåran på varsin sida är en obeskrivlig syn och måste bara upplevas! Efter att det hela fått smälta in en smula så rullar vi vidare, denna gång söderut genom ett landskap som domineras av tunga moln och solstrålar som med näbbar och klor försökte tränga sig igenom molnen. Med dimman i trädkronorna och Österdalälven slingrandes intill vägen såg det ut som ett sagoland många gånger när karavanen rullade sig fram. Efter vägen genom älvdalens mindre byar som Åsen, Brunnberg, Rot och vidare in mot centrala Älvdalen hade boende samlats utomhus och vinkade glatt längs vägkanten för att spana in alla vackra ekipage denna Fredagsmorgon. En annan nyhet för året var återsamlingen på Monztabanan. Någon timme senare samlas alla ekipage återigen på motorbanans raksträckning. Deltagarnas samtalsämne blir utflykten dom nyss fått vara med om. Och det förstår jag, den går inte av för hackor när man glider runt i detta vackra landskap. Förutom det är det nu full aktivitet på motorbanan. Många besökare har även tagit sig till Monztabanan för att spana in alla ekipage, montrar i utställningen och prata med deltagarna. Futurliner nummer åtta Ett trevligt inslag är Niklas Jonsson som hittat till River Valley Bandit Run. Vilken Niklas du kanske fun-

derar på, men det är faktiskt ägaren till nummer åtta av totalt tolv General Motorstillverkade bussar från slutet av 30-talet. De 3.5 meter höga och 10 meter långa bussarna användes i företagets Parade of Progress, en rullande utställning för nya bilar och teknik. Utställningen med dessa tolv bussar gjordes mellan åren 1940-41 och återigen, om än något ombyggda, mellan åren 1953-56. Varje Futurliner var utrustad med en temautställning för att visa nya framsteg inom vetenskap och ny teknik. Det kunde till exempel vara jetmotorer, mikrovågsugnar, TVapparater och andra nyheter från den tiden. Syftet var att ingjuta framtidstro hos den amerikanska befolkningen efter depressionsåren genom att visa upp ny och spännande teknik som utvecklats, i kombination med häftiga uppvisningar och shower. Niklas Futurliner är en bit från att vara i körbart skick. Den är nämligen under renovering och har varit det sedan 2008 när Futurlinern hamnade på svensk mark efter att ha importerats från Kalifornien. Ni som är läsare av andra svenska motortidningar har säkert följt renoveringen med nyfikenhet men senaste tiden har det varit lite tyst i tidningar mycket tack vare att det blivit lite stiltje i renoveringen. Men nu efter man löst en del detaljer har man nu återtagit renoveringen igen. Den stora planen i vinter är att Futurlinern ska få ny karossplåt monterad. Futurlinerbussarna med sin Art Deco-inspirerade lackering med röda sidor, vitt tak, den panoramaliknande styrhytten och den kromade stora texten”Futurliner – Parade of Progress” på sidan måste varit en häftig upplevelse att se, så det kommer bli himla intressant när Niklas Futurliner numeró åtta är renoverad.

Niklas visar och berättar om sitt Futurlinerprojekt. Hans buss är nummer åtta av totalt tolv GM tillverkade bussar.

Bandit Run-gänget i mattältet under frukosten.

Vinnarna som radar upp sig under prisutdelningen. Stort allihopa!

Text & Bild: Peter Mäki-Kauppila

Sheriffens favorit Väl tillbaka på Montzabanan efter femmila trippen blir det småningom dags för lunch. Vad passar då bättre än att äta sheriffen Buford T. Justice favoriträtt, även den inspirerad från filmen vilket är Diablosandwitch och Dr. Pepper. En väldigt uppskattad måltid även bland deltagarna.

Robert Karmensjös läckra banderoll som täcker framrutan. Riktigt fräckt inslag på träffen.

Någonstans måste man ju avrunda en väldigt trevlig dag och årets stora klubbhändelse och det gör man genom prisutdelning. Här har man lottat ut vinnare i sex olika kategorier som till exempel Best Bandit och Best Sheriff. Efter prisutdelningen tackar vi för denna gång, och ser fram emot nästa år.

River Bandit Run-gänget passar på att tacka alla sponsorer, deltagare och samtliga inblandade för en mycket trevlig träff!

Jan-Åke Norbergs vassa dragracing-Firebird.

Vinnare River Valley Bandit Run 2018 Best Bandit: Eva Kyntömaa Best Snowman: Lasse Johansson Best Other Character: Janko Koen Best Ronnie Pettersson Tribute: Monica Andersson Best Sheriff: Arild Andersen

t grattis

Under årets River Valley Bandit Run var det många amerikanska lastbilar som deltog. Närmast i bild en Peterbilt lackerad med inspiration från amerikanska flaggan. Mycket stiligt!

Besök oss på den stora vida webben - www.transamclub.se

Shoppen 149:-

288:339:-

Mån ade var ns or

Kings T-shirt Den klassiska modellen av t-shirt. Finns i flertalet färger.

Beanie Fräck beanie för alla tillfällen. Finns i olika färger

1100:-

Dampiké I bomull/lycra för bästa passform. Logga i litet format på bröstet och större på ryggen. 288:339 :-

Väst i skinn Skräddarsydd väst i lammnappa, fodrad med satin. Klubbmärke i skinn eller relieftryck på bröst och rygg. 0:365 :-

Höstspecial! Prova på medlemsskap för resten av året, helt gratis Ordinare pris 365kr/kalenderår

Så här beställer du:

DAMMODELLER

339:-

Dampiké i bomull/lycra för bästa passform. Finns i olika färger Herrpiké I kammad bomull med dekorativt nackband. Logga i litet format på bröstet och större på ryggen.

För att se hela sortimentet, besök vår hemsida på www.transamclub.se

Logga in på http://www.transamclub.se Välj vara, färg, antal och storlek och lägg i kundvagnen. Välj sedan fortsätt handla eller gå till kassan. Vid kassan, följ instruktionerna för betalning.

169:-

Venice dam t-shirt I silicontvättad single jersey Svart, vit, röd eller marinblå

Din order sparas i tio dagar innan den makuleras. För frågor eller förslag till klubbshoppen, använd frågeformuläret under Kontakta oss uppe till höger. Leveranstid är cirka 14 dagar.

Stort Tack!

Vi önskar alla sponsorer, samarbetspartners och inblandade ett stort tack för årets River Valley Bandit Run! Guldsponsor

Visa din bil i tidningen? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

Burt Reynolds 1936 - 2018

n av sjuttio- och åttiotalets största och mest ikoniska filmstjärna, med egen stjärna på Hollywoods Walk of Fame, lämnar i början av september i år jordelivet. En händelse som inte undgått många. Med över 60 år i branschen är Burt Reynolds en inspiration, ikon och legend för många människor världen över.

Unga år Den 11 februari 1936 föder makarna Harriette Fernette Reynolds och Burton Milo Reynolds Sr. sin första son. Namnet fick bli Burton Leon Reynolds Jr. Han föddes och växte upp i Lansing, Michigan. Redan som liten parvel flyttar familjen till Missouri när hans far blir inkallad till den amerikanska armén. När kriget i Europa bryter ut och fadern blir kommenderad för tjänstgöring några år senare så flyttar familjen Reynolds bestående av Burt, lillasyster Nancy Ann och Mamma Harriette tillbaka till Michigan. När kriget är över så flyttar man och gör sig hemmastadda i Florida, där Burts far blir erbjuden en polischefstjänst på Riviera Beach Police Department.

Som ung var amerikansk fotboll väldigt stort intresse hos Burt. Han spelade själv som ung och redan under 10:e årskursen (15-16 år) på Palm Beach High School fick Burt utmärkelsen First Team All-State och All-Southern som fullback och fick därmed många stipendier till följd av hans talang och framgångar. Burt fortsatte sedermera sina studier på Florida State University för att spela collagefotboll som halfback för att uppnå sina drömmar om att en dag kunna spela på professionell nivå. Hans rumskamrat var Lee Corso som senare blev expertkommentator och analytiker för ESPN inom den amerikanska fotbollen. Med hjärtat inställt på att bli professionell fotbollsspelare drabbades Burt av en ordentlig knäskada under sin första säsong. Han skadade senare även sitt andra knä och förlorade även mjälten under en allvarlig bilolycka. Olyckorna visade sig senare grusa Burts drömmar om en proffskarriär. Olyckan kostade honom två år av fotboll och när han försökte göra comeback var han inte samma spelare som innan olyckan. 7-0 förlusten mot N.C State University, oktober 1957, blev sista matchen. Han berättade till och med för sina lagkamrater att det kändes som han spelade med ett ben.

Burt, en stilig herre som ung.

Med drömmarna krossade och fotbollen avskriven så ville Burt följa sin fars fotspår och bli polis istället, men Burts far övertalade sin son att gå klart collage. Istället uppmuntrande han Burt att gå klart skolan och bli fångvaktare istället.

Text: Peter Mäki-Kauppila & Bild: Google

Filmen Benknäckargänget, Burt iklädd i Mean Machine matchtröja när fängelsefångarna ska möta fångvaktarna i en stormatch.

För att sy ihop sin collageutbildning skrev Burt in sig på Palm Beach Junior College istället och under skoltiden så upptäcker man Burts skåderspelarfärdigheter. Imponerad av Burts läsning av Shakespeare övertygar hans engelskaprofessor, Watson B. Duncan III, honom att en roll i den självskrivna pjäsen Outward Bound. 20 år gammal vinner Burt priset Florida State Drama Award för sin medverkan i pjäsen som ger honom en sommarpraktik på Hyde Park Playhouse, en turnerande sommarteater i New York. Burt utnyttjade möjligheten och började sommarjobba där.

Ny kamratskap och agenter Under sin tid på teatern lär Burt känna Joanne Woodward som uppmuntrar honom till att hitta sig en agent, vilken han också skaffar sig och med hjälp av honom börjar Burt få mer kontakter. Burt väljer även att stanna kvar i staden och fördjupar sig i skådespeleriet och börjar ta teaterlektioner och blir tilldelad roller i bland annat i Neighborhood Playhouse pjäsen ”Tea and Sympathy”. Med bra kritik och rencensioner börjar Burt turnera runt med pjäsen där han till och med kör turnébussen själv. Några år senare, under 1957 får Burt en roll i pjäsen ”Mister Roberts” där hans framträdande ger honom en audition för filmen Sayonara. Burt gjorde intryck hos filmregisören som tyckte Burt skulle medverka i uttagningen. Burt blev slutligen nekad rollen i filmen för man ansåg att han var för lik huvudrollsinnehavaren Marlon Brando, istället fick han tips om att söka sig till

Hollywood, dock valde han att stanna kvar i New York. Förutom att spela teater arbetade Burt i olika yrken och provade arbeten som servitör, köra budbil och även som utkastare på Roseland Ballroom för att få ihop sitt leverbröd.

Karriären tar fart Burt tar sig till Hollywood och 1958 ser vi honom i TV-rutan för första gången när han medverkar i TV-serien Flight i två avsnitt. Året efter medverkar han i en större produktion med en roll i TV-serien Riverboat på TV-kanalen NBC Series, en roll som han blir erbjuden direkt efter hans Broadwaydebut i pjäsen ”Look, We’ve Come Through”. Sammanlagt blir det tjugo avsnitt under seriens två säsonger mellan åren 1959-1961. Filmdebuten händer 1961 i filmen Angel Baby, en dramafilm regisserad av Paul Wendkos där han spelar rollen som Hoke Adams. Efterföljande år ser vi honom i många andra amerikanska serier och TV-shower och även några icke-amerikanska lågbudget filmer efter råd av hans gode vän och skådespelaren Clint Eastwood, vilket gör att han medverkar i bl.a. filmen Navajo Joe som har premiär 1966. Burt arbetar även som stuntman i många filmer. Men det dröjer ytterligare sex år innan Burt får sitt riktigt stora genombrott i filmen Deliverance i rollen som Lewis Medlock. Eller Den sista färden som den är mer

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

Burt Reynolds 1936 - 2018

känd som i Sverige. En film som handlar om naturäventyraren Lewis och när hans vänner tar en paddlingstur nerför den förföriskt vackra Cahulawasse River strax innan floden ska dämmas upp inför ett kraftverksbygge. I den amerikanska obygden ställs dom fyra affärsmännens äventyr till något långt större utmaning än vad de någonsin kunnat ana ju längre ner i floden dom paddlar.

i aprilnumrets mittuppslag liggandes naken på en björnfäll och med ena armen skymmandes de mest privata ägodelarna. Avsett som en satir till tidningen Playboy blev mittuppslaget en populär affisch och blev lite av en symbol till den sexuella revolutionen i 1970-talets USA.

Burt i filmen Deliverance, 1972.

För många är filmen mest känd för scenen med banjoduellen där inavlade pojken Lonnie från skogen duellerar mot rollfiguren Drew och scenen där rollfiguren Bobby blir våldtagen av en annan man och uppmanas att skrika som en gris. Trots en rå framtoning och något hemsk film på sitt sätt, mottogs den väldigt väl bland filmkritikerna och Burts genombrott var ett faktum. Åren efter spelar Burt i en lång rad olika filmer. Några är bl.a. Benknäckaränget (originaltitel The Longest Yard, 1974) och Till vilket pris som helst (Hustle, 1975). Rolig fakta att Burt blev tillfrågad redan 1970 om att spela den ökände 007-agenten James Bond men tackade nej på grund av att han tyckte Bond bara kunde spelas av en engelsman och inte en amerikan som han själv var.

Mindre bra framträdanden

Men kort därefter var utviket något som Burt ångrade. Det blev inte riktigt det genomslag som han hade hoppats på och ångrar vad han ställde upp på i början av sjuttiotalet. Det kunde ha kostat honom karriären menade han på i olika intervjuer. Redan 1994 skrev Burt i sin självbiografi My Life, att kvinnorna såg honom annorlunda efter mittuppslaget blev publicerat. Stående ovationer förvandlades till rop och busvisslingar som man gjorde på burleska framträdan- “Utviket var något den. Kvinnorna brydde sig mer Burt ångrade” om mitt pubis än om själva pjäsen, uttryckte sig Burt i biografin

Bandit och Sheriff Burts vän, regissören Hal Needham som hade bott i Burts poolhus senaste 12 åren (trots det såg de knappt varandra tack vare deras hektiskta scheman) presenterade en dag för sin ”hyresvärd” och närmsta vän ett anteckningsblock. Det visade sig vara första utkastet av manuskriptet till det som senare visade sig bli nästa storfilm. Det var det värsta manuskriptet Burt någonsin hade läst, men berättade att om Hal lyckades få ihop pengar så skulle han spela huvudrollen i filmen. Burts vänner bönade och bad honom att inte medverka i filmen, förmodligen för att Burt ofta utförde sina trick själv, men det lyssnade han uppenbarligen inte på. Efter flera om och men och problem att övertala producenter och filmbolag så början man spela in filmen för att sedan den 19 Maj 1977 bli premiär på filmduken. Från den ursprungliga budgeten på 1 miljon dollar, som motsvarade en lågbudget B-film i slutet av sjuttiotalet lyckades man få Universal studios på spåret och fyrdubblade nästan budgeten. Mycket tack vare Burts medverkan egentligen.

När karriären låg i sin lindning var Burt för många en riktigt charmig hunk och lite av en sexsymbol i början på 70-talet. Hans mest kända framträdande var utviket i aprilnumret av Cosmopolitan Magazine. Fotosessionen fick sitt ursprung från när Burt och redaktören Burts filmroll denna gång var, för oss Firebirdtokar, den Helen Gurley Brown träffades i The Tonight Show berömde The Bandit i filmen Smokey and The Bandit. med Johnny Carson. Burt var i själva verket stand-in för Johnny med Helen som Filmpubliken fick se Burt klädd i röd “Filmpubliken fick se skjorta, cowboyboots och hatt och jagas av gäst. Helen utmanade Burt att posera i hennes tidning, vilket burt klädd i röd skjorta” den fruktade Buford T. Justice när Bandit han gick med på. Han ville ju och hans vapendragare Snowman illegalt framstå som lite macho och inte som någon fegis. Sagt fraktar 400 lådor med Coorsöl från Texarkana till Atlanta och gjort så drack han sig lite smårund under fötterna, till den stenrike Big Enos Burdette. 28 timmar hade man för så kaxig var han inte ändå att bara kunna slita av sig på sig så det var en filmrulle med mycket action och kläderna, innan fotograferingen och hamnade slutligen burnouter.

Text: Bo Hagström #69 & Bild: Bo Hagström & Leo Grip

”

som

Filmen blev en så kallad sleeper hit, en film som får en trög start men sedan blommar ut. Filmkritikerna var inte allt för lyriska till en början och dagstidningar såsom Chicago Tribune gav filmen en tvåa utav en femgradig skala. Efter premiären på Radio City Music Hall i New York där intresset inte visade sig vara så högt, så slutade Smokey and the Bandit ändå som den näst mest inkomstbringande filmen 1977. Biopubliken gillade det man såg på duken.

Medgång blir motgång Efter huvudrollen i Smokey and The Bandit får Burts karriär ytterligare vind under seglen. Sedan slutet av sjuttiotalet och under åttiotalet medverkar Burt i ett 20-talet filmer och flertalet TV-serier. Men under inspelningen till filmen City Heat tillsammans med Clint Eastwood hände något som kunde förstört karriären efter att råkat ut för en käkskada. Under första inspelningsdagen skulle man filma en slagsmålsscen där Burts motkaraktär skulle slå honom med en stol. En typ av stol som lätt skulle gå sönder vid träff. Det som hände var att man råkar ta fel stol som träffar Burt rakt

över käken. Skadan tillsammans med överanvändning av smärtstillande och att det blev svårt att äta gjorde så Burt rasar ner i vikt. Han förlorar över 20kg och det fick honom att se sjuk och avmärglad ut vilket startade en ryktesspridning att han drabbats av sjukdomen AIDS. I en intervju med Associated Press år 1990 berättade Burt att han inte kunde få ett jobb på nästan två års tid. Han fick gå fem hälsokontroller för att ett jobberbjudande och fick ta de scentagningar som erbjöds. Han försökte ta actionscenerna för att bevisa att han mådde bra. Han lyckades återfå hälsan och även sin karriär med TV-serien Evening Shade och medverkade i alla seriens 98 avsnitt mellan åren 1990-94. En serie som handlar om en pensionerad professionell amerikansk fotbollsspelare som återvänder till sina hemtrakter från barndomen, den lilla staden Evening Shade i Arkansas. Utan att undertecknad sett det minsta av serien låter den som klippt och skuren för Burt.

Burt i rollen som porregissören Jack Horner.

Några år senare gör Burt ytterligare en storroll i filmen Boogie Nights, där han spelar rollen som porregissören Jack Horner. En film som mottogs väldigt bra bland kritikerna.

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

Burt Reynolds 1936 - 2018

Burt Reynolds vinner en Golden Globe för bäste manlige biroll och ytterligare 11 andra vinster och får tre nomineringar. Bland annat en Oscarsnominering. Totalt får filmen tre Oscarsnomineringar, 35 vinster i olika kategorier och 58 nomineringar.

Ekonomin tryter Under storhetstiden ryktades det om att Burt tjänade 10 miljoner dollar per år. Lika mycket rykten gick om hans ekonomiska situation på nittiotalet ända fram till dags dato. Många spekulerade i att det fem år långa äktenskapet med sin tidigare fru Lori Anderson och den oändligt långa skilsmässan banade vägen för Burts personliga konkurs som han ansökte om 1996 efter att istället ha över 10 miljoner dollar i skulder. Dom närmare 40 miljonerna han gjorde under 80-talet var helt enkelt putsväck. Trots sina skulder behöll han sin ranch i Jupiter, Florida och fortsätter betala underhåll till sin exhustru Lori och deras gemensamma barn Quinton. Det kunde han göra med hjälp av sin filmcomeback i filmen Striptease och även en kommande Westernkomedifilm som var i produktionsstadiet. Tiotalet år senare, under 2014 får rykten om Burts ekonomiska situation ny luft under vingarna när personliga föremål auktioneras ut. Ett av föremålen är Golden Globe statyetten han får 1998 för sin medverkan i Boogie Nights, och även en 18 karats guldklocka som han fått av sin dåvarande fru Sally Fields. Nära inpå 600 föremål auktioneras ut och går under klubban. Även denna tidning, Firebird Magazines läsare har genom åren fått tagit del utav Burts auktioner när diverse föremål och fordon auktionerats ut.

Väldigt speciellt golv i Burts Place, nattklubben som legendaren ägde på 70-talet. Den som är skarpsynt kan urskilja Burts ansikte tillsammans med texten Burts Joint.

Den 6 september går Burts manager Erik Kritzer ut med den stora nyheten att Burt har gått bort, 82 år gammal. Orsaken rapporteras som hjärtstillestånd och familjen fanns vid hans sida vid bortgången. Strax efter hans död började hyllningar hälla in för Reynolds från Hollywoodstjärnor och de som var nära honom. Några dagar senare börjar även hyllningen med hashtaggen #BurnoutsForBurt snurra runt i sociala medier med initiativet där motorintresserade ska filmar sig själv under tiden man gör burnouter för att hylla den bortgångne legenden. Och burnouter var ju om något som Burt ofta gjorde i sin Trans Am på filmduken. Burts Countryskiva och soloalbum Ask Me What I Am som debuterade 1973.

Burts omtalade utvik i tidningen Cosmopolitan.

Fun facts Burt tackade nej till många stora roller. Han Solo i Star Wars, McMurphy i One Flew Over the Cuckoo’s Nest, Edward Lewis i Pretty Woman, and John McClane in Die Hard för att nämna några. Burt tackade nej hela sju gånger till rollen i Boogie Nights, men regissören var beslutsam och påstridig och tillslut gav Burt med sig. Rollen gav Burt utmärkelsen Bästa Manlig biroll 1998 när han vann Golden Globe utmärkelsen.

Hollyword Walk of Fame 1978, när Burt får sin alldeles egna stjärna på gatan. Idag finns totalt ca 2500 stjärnor längs Hollywood Boulevard och Vine Streets trottoarer.

Fast fotbollskarriären tog slut gjorde aldrig intresset det. Burt blev god vän med Florida State Seminoles tidigare tränare Bobby Bowden och han var även delägare till Tampa Bay Bandits, vars namn fick sin inspiration från filmen Smokey and The Bandit. Burt var nattklubbsägare under ett kort tag på sjuttiotalet. Nattklubben hette Burts Place och låg i Omni International Hotel i Atlanta. Det man hade att erbjuda var ett färgat dansgolv av glas med Burts ansikte i och med texten Burts Joint. Osäkert hur det tolkades, speciellt inte när nattklubbens inte hette det ens. Nattklubben fanns drygt ett år innan man slutligen stängde sina dörrar för gott.

Lika som bär? Burt blev nekad rollen i filmen Sayonara för han var för lik huvudrollsinnehavaren Marlon Brando.

Burt provade på musikartisteriet och släppte soloskivan Ask me What I Am under 1973 och på något sätt har denna platta undgått både kritiker och fans.

Visa din bil i tidningen? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

Skraplisten sitter med sju skruvar längst med hela övre kanten av dörren.

Litet partytrick är att hålla fönstret på plats med klädnypor.

Efter man monterat tillbaka “trekanten” och skraplisten kan det vara bra att testa så rutan fungerar och tätar ordenligt. Voilá!

Och sedan är det bara montera tillbaka dörrsidan.

TACS Regionombud

I Trans Am Club of Sweden har vi flertalet regionombud som du som medlem ska kunna vända dig till ifall du har frågor om evenemang eller andra klubbevent i ditt område. Om ombud saknas i din del av landet så går det bra att kontakta regionombudansvarig Tomas Lagren, se kontaktuppgifter nedan. Regionombud Norr Tomas Lagren 070-541 05 55, Timrå

Regionombud Väst Ove Ottengren 070-894 05 39, Göteborg

Regionombud Norr Mikael Köpman 070-398 01 98, Älvdalen

Regionombud Söder Roger Svensson 0708-32 02 44, Everöd

Regionombud Norr Olle Kjellin 070-510 89 62, Umeå

Regionombud Söder Morgan Johansson 070-568 06 93, Bräkne-Hoby

Regionombud Öst Jonas Forsberg 070-690 47 26, Eskilstuna

Regionombud Gotland Johan Rasmusson 070-495 68 05, Gottland

Regionombud Öst Thim Olsson 070-337 86 70, Järbo

Regionombud Stockholm Robert Karmesjö 070-665 49 42, Vallentuna

Regionombud Väst Camilla Berthage 076-854 50 49. Munkedal

Dags att sälja pärlan? Även om det kanske låter absurt så kan det ju ibland bli så att man vill (eller tvingas) sälja sin Eldfågel. Om just Du är på väg att göra detta, så tänk på att den nya ägaren blir kampanjmedlem i klubben. Det fungerar enligt följande:

KAMP A

TACS-medlem (Du) rapporterar försäljningen till medlemsregistratorn (registrator@transamclub.se) med uppgifter om sitt namn och medlemsnummer, bilens registeringsnummer, tidpunkt för ägarbyte samt den nya ägarens namn och adress.

NJ!

Den nya ägaren erhåller då kostnadsfritt medlemskap i klubben innevarande år, samt publiceras i en lista i Medlemshörnan på forumet och även i kommande nummer av tidningen. Kampanjen gäller bara nya ägare som inte redan är medlemmar i klubben - är man redan medlem och har betalat medlemsavgiften omfattas man inte av kampanjen (inga avgifter återbetalas).

Vi levererar även delar till din

Firebird 040 - 22 40 40 TACS medlemmar erhåller 10% rabatt vid uppvisande av giltigt medlemskort Samarbetspartner

speedyauto.se

Generationsfrågan

Urval från de hundratals frågor som finns på klubbens egna forum. Där finns svar på det mesta du behöver veta. Ställ en fråga du med. Logga in på www.transamclub.se och registrera ett alias och du får tillgång till allt material.

GEN 1

GEN 2

Hejsan. Jag har ett lite problem som ni kanske kan hjälpa mej med. Jag har en Pontiac Firebird 69:a och på huven sitter en varvräknare som jag inte vet hur den skall kopplas. Ut från den går 2 sladdar en svart och en brun, jag förmodar att den jordar i huven. Så min fråga är hur kopplar jag den svarta och den bruna sladden?

Hej. Har letat i föregående forumtrådar men hittar inget. Mina stolar (bilden) behöver ny klädsel. Är det “De Luxe Saddle cloth”? Håkan/Americano kunde inte få fram något. Utöver det så har jag tittat på en massa andra sidor. Ha det gott! - Rasse

- Stefan

Svart skall jordas, brun kopplas till tändspolen, dom tidiga räknarna har bara tre kablar (tredje = belysning) det finns dock varianter med fyra kablar (vanlig koppling) Hoppas du får igång den.

- Earlybird

(reds anm) Något som vet vad detta kan vara för klädsel och var det kan finnas att köpa? Svara gärna i forumet under Teknik 2: generationen och tråden Klädsel stolar, eller till redaktionen på redaktionen@transamclub.se

GEN 3

GEN 4

Hej! Har en Trans Am GTA -1989. Efter att tagit ut bilen från vinterförvaringen så har jag kört 20-30 mil. Nu häromdagen så ville den inte starta. väntade ett tag, provade att starta den med gas och så till slut starta och gick han. Lade i Driven så dog han. Startade den efter ett tag och körde in i garaget.. Inte hunnit kollat nått mer på det ännu. Någon här som kan säga på rak arm vart jag ska börja leta. - sebastiancassle84 Som alltid, kolla att du har bränsletryck, kolla om den kör trycket till över 40 psi när du slår på tändningen, och att trycket inte sjunker direkt när pumpen stannar, då läcker det någonstans, i tanken, i BTR eller spridare om du inte ser att det läcker. Kolla att du har stark gnista, är stift, kablar, lock och rotor friska? Är triggerhjulet under rotorn full med rost? Se till att batteriet är friskt och håller över 12,5 volt innan du starar, och att det inte faller under 10 voltmedan du kör på startmotorn.

Hej på er alla glada! Jag har en fråga ang mina bilbälten, drar man fort och hårt i dem så slår det inte in någon spärr, likadant på alla 4 bältena, är det någon här som vet om det är som det ska va eller är alla 4 bältena kaputt? – Jögge.S70

På min 86’a är det så och stoppfunktionen har en liten vikt så bältena låser bara när bilen gungar till. Det gör ju att det är svårt att avgöra om de funkar. På bilprovningen är det inga problem, de muttrar bara nåt om amerikansk säkerhet :-) Jag funderar dock på att sätta dit andra bälten som jag enkelt kan avgöra om de fungerar eller inte. – tlagren

– Mangan

Vill du ha hjälp med något? Gå in på klubbforumet och ställ din fråga.

Krönika

av Linda Persson

Det var 2010 som jag beslutade mig för att bli frilansreporter och gick en diplomerad utbildning på sex månader. Hade nog ingen egentlig tanke på vad jag skulle göra med den nyvunna kunskapen. Jag har alltid gillat att skriva och hade knåpat ihop några enstaka reportage till TA-Bladet som Trans Am-klubbens tidning hette på den tiden. Efter utbildningen skrev jag allt mer för klubbens räkning och blev snart tillfrågad om att ta över tidningen. Jag tackade ja ganska omgående. Hade inga direkta kunskaper om varken Photoshop eller InDesign, programmen vi mest använder till tidningsskapandet. Men lite Youtube-ing och rådfrågning med tidigare redaktör (då Jeppsson, nu Klemendtsson) så fick jag tillslut ihop en blaska som jag i hemlighet döpte om till Firebird Magazine. Det ena ledde till det andra. 2014 beslöt jag mig för att starta eget företag. Med ovanligt mycket tur fick jag in foten på några av Sveriges ledande biltidningar. De ville ha arbetsprover på både text och bild. Det första var inte så svårt och gick igenom deras krav, men fotobiten var lite värre...

Jag hade i princip aldrig hållit i en systemkamera innan dess, för det var ett måste för publicering. Fick rusa till första bästa fotobutik och inhandla en sådan. Sedan ska man ju manövrera den också. Rena grekiskan var det. Ska erkänna att under det första året fotade jag i autoläge och med kitobjektiv (det som kommer med kameran vid köp) - men jag fick i alla fall sålt bilderna! Komposition har jag alltid förstått mig på. Det var mer ljus och vinklar som jag fick bannor på av redaktionen. Men snart hade jag fått in knixet där med. Började göra lite specialredigering i Photoshop för skojs skull och lade ut bilderna på en fotosida. Då bilfoto är en väldigt smal genre med relativt liten målgrupp så kan man inte vänta sig allt för många “gilla” bland alla landskapsfoton och granna personporträtt. Kanske hade jag hittat ett lyckat koncept ändå för helt plötsligt hade jag på några månader över 5 000 följare och några månader senare hade över en miljon människor sett mina fotografier. Fyra år senare närmar jag mig 40 000 följare och många miljoner visningar. Detta innebär dessvärre inte att jag numera kan leva gott på inkomsten,

för foto säljer nästan ingenting. Alla är fotografer idag. Jag får förfrågningar på utställningar och till och med affärsförslag men det brukar sluta med ingenting. Skam den som ger sig. För att bli bättre och mäta mig med andra bilfotografer så började jag tävlingsfota. Ett kul tidsfördriv. I första tävlingen kom jag på tredje plats. Den andra gången sexa. I en större internationell tävling kom jag på 63:e plats och för bara några dagar sedan blev det en silverpeng i en tävling med över 25 000 bidrag. I vår har jag samtalat med Sveriges ledande fordon- och livsstilstidning. De säger sig vara mycket intresserade av mig men tar god tid på sig att svara. Så är livet som frilans. När det väl smäller till så är det riktigt kul att vara jag men det är ofta lång väntan däremellan. Jag säger därför som Jesus en gång sa: Den som väntar på något gott kan ju passa på att köra lite Firebird tills det händer... (Jag kan ha blandat ihop citatet men jag är ganska säker på att det var så han sa.)

Det blir en lååång väntan till nästa nummer men i December kommer FM igen. Foto: Anders Klemedtson #597

Klubbens Guldmedlemmar 2018 1 2 6 7 120 151 194 299 390

Patrik Robert Daniel Ingemar Tom Roland Leif Darius Stefan

Hedström Höganäs Hjelm Rättvik Forsén Liatorp Caisander Helsingborg Rosenblad Örebro Brändström Enskededalen Holmström Sunnansjö Pawlowski Kungsängen Karlsson Tomelilla

403 464 791 842 873 875 928 938 952

Peter Håkan Lars Pertti Anette Alf Ove Mikael Kenneth

Dahl Kungsbacka Ekbäck Växjö Nilsson Nässjö Kunila Södertälje Aava Solna Helmersson Föllinge Ottengren Göteborg Jansson Månkarbo Weidenby Saltsjö-Duvnäs

987 995 1028

Jonny Daniel Daniel

Wendin Brandt Persson

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

Eket Tågarp Transtrand

Läs mer om guldmedlemskapet på www.transamclub.se

... Och några avslutande rader ... Men vilken sommar vi har haft! En sommar liknande denna har inte varit i mannaminne. Jag som gillar historia var ju tvungen att googla och Juli månad har inte varit så varm som i år på 260år! Augusti månad var ju inte direkt kall den heller så nya värmerekord slogs säkert då med. En helt perfekt sommar för oss bilentusiaster med andra ord, och jag förmodar många åkt med cabben nere, T-topsen bortplockade, eller som jag - nervevade rutor och bett till gudarna att det svalkat lite grann i alla fall. Tveksamt hur slutresultatet blev men det har varit varmt att åka utan fungerande AC - ett projekt jag skjutit på några år då jag tyckt det fungerat bra ändå. I sommar fick jag se mig slagen av moder natur. Jag gissar många har varit på träffar och även gjort egna små utflykter i sommar. Med bilen full av familj, nära och kära och styra kosan mot någon glasskiosk var en av mina många småutflykter i sommar. Badstranden var även den ett lika hett besöksmål. Huh huh. Hur kommer du ihåg din ‘Firebirdsommar’? Skriv en rad, eller två hur du kommer ihåg denna rekordsommar. Bifoga gärna en bild om sådan finns och skicka in till redaktionen. Stort som smått! Nu börjar hösten knacka på dörren. Det har gått i rasande takt och här i Gävle är träden redan fulla av höstens alla vackra färger. Bara en tidsfråga innan det är dags att ställa in pärlan. Har ni några planer för Firebirden under vintern? Varför inte då passa på att skriva ner ett litet mekreportage och delge andra läsare vad ni gjort och hur. Stort som litet går bra, och vi i redaktionen hjälper gärna till med texten. PS. Innan avställning så passa på att göra oljebyten, smörj dörrgångjärn, lister etc och pumpa i lite mer luft i däcken för att förhindra att dom plattar till sig under vintern! På återhörande!

Redaktör Peter Mäki - Kauppila