Firebird magazine #4 -2016

Page 1

FIREBIRD magazine MEDLEMSTIDNINGEN FRÅN TRANS AM CLUB OF SWEDEN

En cool Firebird

#4/2016

s. 6

En lång och brokig historia s. 9 Tvättskolan - del ett s. 10 Hårdrockaren ifrån Älmhult s. 16

.

.. a r e m et k c y m och


LEDAREN Nu när 2016 så sakteliga börjar lida mot sitt slut kan vi se tillbaka på ett verkligen händelserikt TACS-år. Många trevliga motorträffar har avverkats, inte minst Bandit Run som blev en riktig succé! Tack alla ni som deltog och gjorde det hela till en oförglömlig upplevelse! Nummer 4 2016 FIREBIRD MAGAZINE ges ut fyra gånger om året till medlemmar i Trans Am Club of Sweden. Tidningen är av medlemmar, för medlemmar.

Redaktionen: Ingemar Caisander Reporter registrator@transamclub.se 0739-994875 Linda Persson Reporter linda@transamclub.se 0739-994875 Peter Mäki-Kauppila Redaktör petermk@transamclub.se 0702-916687 Kontakt: Firebird Magazine C/O Peter Mäki-Kauppila Gullregnsgatan 2A 802 82 Gävle Tel. 0702-916687 redaktionen@transamclub.se

Trans Am Club of Sweden är en ideell förening grundad av Erik Szanto 1980.

Framsidan: Robert Hjelm som lägger lakritsremmar på River Valley Bandit Run. Foto: Peter Mäki-Kauppila

©

Allt insänt material medges rätten att användas i tidningen när som helst det behövs. Inget publicerat material får återges utan Trans Am Club of Swedens tillstånd. Läs med försiktighet. Innehållet kan vara beroendeframkallande!

Jag hoppas verkligen att både ni och alla som inte hade möjlighet att delta i år dyker upp under nästa års upplaga av träffen – jag kan lova att ni inte blir besvikna.

Även inom klubben har det varit ett händelserikt år: styrelsens sammansättning förändrades i samband med att Olle Kjellin och Peter Kisch lämnades oss på årsmötet i Strömstad. Eldsjälarna Peter Muntlin och Daniel Forsén klev in i deras ställe och har sedan dess engagerat sig mer och mer i klubbarbetet. Vår ordförande sedan många år, Torbjörn Skog, valde att efter mycket övervägande lämna oss under hösten och tillsvidare har jag övertagit ordförandeklubban. Ett stort tack till dig Torbjörn för ditt engagemang, drivkraft och inte minst tålamod bakom ratten för klubben! Nu ser vi framåt och även om det under en period kanske varit lite tyst från resten av oss i styrelsen så arbetas det för fullt och en tydlig linje för framtiden håller på att stakas ut – klubben kommer att fortsätta med klart fokus på träffverksamheten. Vi skall synas, engagera och även framöver vara Sveriges trevligaste bilklubb.

Som en liten ”teaser” inför framtiden kan jag även nämna att klubbens nätverk av samarbetspartners håller på att ses över och redan nu är det så gott som klart med ett nytt avtal med Mekonomen. En del detaljer kvarstår att spika men vi kommer att kunna erbjuda våra medlemmar rejäla rabatter, både från Mekonomen och inte minst välkända Hansen Racing. Titta in på vårt webforum med jämna mellanrum så kommer det att dyka upp mer information om detta och mycket annat.

Jag önskar er alla God Jul & Gott Nytt År och väl mött under 2017!

transamclub.se Gilla oss på facebook www.facebook.com/transamclub

ORDFÖRAnde Patrik Hedström


KlubbSNACK

I samband med årsskiftet har det även blivit dags att förnya medlemsavgiften inför det kommande året. På årsmötet i Strömstad beslutades att avgiften skall vara oförändrad, 365 kr, så för denna ynka summa fortsätter du vara medlem i Sveriges trevligaste bilklubb. En inbetalningstalong bifogas detta nummer av tidningen – glöm inte fylla i dina uppgifter (namn och medlemsnummer) för att vi skall kunna hålla koll på att just du betalat!

Som alltid gäller att ni som löst medlemskap nu under hösten och använt er av ”Höstspecialen” (550 kronorsalternativet på hemsidan, www. transamclub.se) gäller att ni INTE behöver förnya ert medlemskap. Höstspecialen gäller den kvarvarande delen av innevarande år samt hela nästa år (2017) – ni kan alltså bara med gott samvete lägga inbetalningstalongen i pappersåtervinningen. För oss övriga gäller att medlemsavgiften skall vara betald senast den siste december, vänligen respektera detta. Vi har tidigare varit ganska överseende och accepterat även väldigt försenade inbetalningar, men på grund av den ökade administrationen det inneburit har vi nu tvingats bli betydligt hårdare på den här punkten. Så snälla, se till att medlemsavgiften är betald senast 20161231 och glöm inte att fylla i era uppgifter på talongen / överföringen! De nya medlemskorten för 2017 kommer att distribueras tillsammans med nästa nummer av klubbtidningen som utkommer i mars – fram till dess gäller 2016 års medlemskort.

Med dessa rader hoppas vi i styrelsen att ni alla får en riktigt avkopplande och skön julledighet. Har du något spännande vinterprojekt på gång med bilen får du gärna ta några bilder och skriva en liten text om detta – maila det sedan till redaktionen@transamclub.se så kan vi nästan lova att det kommer att dyka upp i ett kommande nummer av klubbtidningen. Ära och berömmelse väntar! Tänk nu på att vara snäll mot Tomten och kör försiktigt, så hörs och ses vi nästa år! God (H)jul och Gott Nytt 2017! //Ingemar Caisander

ORDFÖRANDE PATRIK HEDSTRÖM

2016

patrik@transamclub.se

STYRELSEN

Ännu ett år har snart gått och de flesta av oss har väl redan hunnit ställa in Eldfågeln i garaget för vintervilan. Själv kände jag nästan ett styng av vemod när jag drog kapellet över bilen för den här gången – våren upplevs just nu väldigt avlägsen här i södra delen av landet, där regnskurarna och snålblåsten tävlar om vem som kan vara värst. Men vi får hålla ut och hoppas att den kommande vintern kan bjuda på åtminstone några vackra dagar med sol och kanske ett täcke av gnistrande nysnö. För egen del tar jag mycket hellre en kall och torr vinter, gärna med mycket snö, om man bara kunde slippa detta eviga regnande och gråslasket överallt. Nåja, värmen kommer nog tillbaka tids nog.

0706-402999

SEKRETERARE

INGEMAR CAISANDER registrator@transamclub.se

0739-994875

KASSÖR

JONAS ERIKSSON

jonas@transamclub.se

0705-981064

LEDAMOT PETER MUNTLIN peter.muntlin@transamclub.se

0708-388157

LEDAMOT

PER ERIKSSON

per@transamclub.se

0706-383900

LEDAMOT DANIEL FORSÉN

daniel@transamclub.se

0709-325673

LEDAMOT ROBERT HJELM

robert@transamclub.se

0703-626361

VALBEREDNING: ERIK TAPPER 0709-424324 valberedning@transamclub.se REVISOR: HANS TURESSON KLUBBFÖRSÄKRING: FREDRIK LINDSTRÖM fredrikgta87@hotmail.com 013-83368, 0707-322287


KLOTTERPLANKET

Kilroy w as here

Transportstyrelsen vill förbjuda gamla bilar! Den senaste tiden har debatten rasat och kommentarerna haglat i diverse medior på internet efter att Transportstyrelsen givit ett nytt förslag där man kan komma att förbjuda gamla bilar som inte uppfyller miljökrav i svenska städer. Någon dag senare valde myndigheten att meddela och förtydliga att veteranbilar kommer vara undantagna från regeln. Veteranbilar är fordon som inte är skattepliktiga och äldre än 30 år, som alltså ska undantas i det nya förslaget. Läs mer: www.expressen.se/motor/gamla-bilar-kan-forbjudas-i-svenska-stader/ www.expressen.se/motor/riktigt-gamla-bilar-ska-fa-runda-bilforbudet/ www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/nya-miljozoner-kan-ge-renare-lufti-staderna/

Första Firebirden Såhär såg det alltså ut den 23 Februari 1967 när den första Firebirden såg dagens ljus när den rullade av tillverkningsbandet på GM fabriken i Lordstown, Ohio. Mellan åren 1967-1969 hann fabriken tillverka ca 220 230 stycken Firebird av den första generationen innan Generation två lanserades. Lordstown fabriken används än idag av GM som producerar den mindre familjebilen Chevrolet Cruze där.

Gör som över 535 andra. Gå in på vår facebooksida och Gilla! Där har vi senaste nytt, Hot or Not-frågan, tävlingar och mycket annat.

4

Min grannes son har börjat köra rally – Men så var han också ett sladdbarn.


Hört och hänt - Region Öst Jaha, då sitter man här. Fågeln är undanställd och små, mjuka dun av snö dalar sakta ner utanför fönstret. Man kan lätt bli lite sentimental när man ser tillbaka på den gågna säsongen för jisses vad det har hänt saker! Även om inte alla planer har gått i lås har det varit full fart framåt! Här kommer ett litet axplock av vad Östra pysslat med sommaren 2016!

Vårmönstringen

Ett 30-tal bilar av varierande märken samlades en lite kylig morgon i Jordbro för att cruisa till Lövhagen via Rosenhill och Slingerbulten. Väl framme satt det fint med kaffe och våffla.

Halldalsträffen

En grillfest i avslappnad atmosfär som en av våra medlemmar anordnar och bjuder in till. Mycket trevligt och gemytligt till grannarnas förtjusning.

Power Big Meet

Till den här träffen kommer det folk ifrån både när och fjärran. I år hade vi t.ex besökare ifrån en Camaro/Firebird-klubb i Ryssland! Jättekul! Tyvärr blev arrangören rånad på en stor summa pengar så nu har han flyttat träffen till Lidköping. Men för er som fortfarande vill åka till Västerås har en annan aktör dykt upp och lovat fortsätta med bilträffen, nu under namnet Västerås Summer Meet!

American Car Show

Traditionsenlig träff för alla märken. Vi var bara ett fåtal bilar ifrån klubben denna blåsiga dag vilket kanske kan förklaras med att man får lov att åka väldigt tidigt för att överhuvudtaget komma in på området innan det blir fullt.

Wheels Nationals, Solvalla

En av sommarens mest populära träffar! Strålande klar himmel och kring 30 grader gjorde att vår fålla svämmande över av eldfåglar! Tack och lov fanns det plats i grannfållorna! Efter träffen blev det traditionsenlig cruising inne i Stockholm city. Med över 3000 jänkebilar, ca 500.000 åskådare (siffror uppskattade av polis på plats) och partyfolk är det inte svårt att räkna ut att trafiken mer eller mindre stod still. Men burnouts, partystämning och leende poliser gör ändå den här kvällen till en av säsongens höjdpunkter!

Pony Car Meet, Björkvik Ring Oj, oj, oj, vad kan man säga annat än succé?! Här sammarbetade vi med Camaroklubben och Classic Mustang Club för att väcka liv i en insomnad träff. Här fanns allt! Här fanns utställning, matförsäljning, peoples choice och barnaktiviteter, men framförallt en nästan oändlig asfaltsraka där man fick chansen att trampa plattan i mattan! Det var det rätt många som gjorde och snabbast blev en viss turbomatad TransAm -89! Grattis säger vi!

Solvalla Sportbilsfestival

Med risk för regn ställde 4 modiga medlemmar upp och intog Solvalla tillsammans med härligt många sportbilar av alla slag. Här fanns både engelska, japanska, amerikanska och italienska bilar. Härligt kul att se och höra. Regnet höll sig borta nästan hela dagen. Kring 16.30 öppnade sig himlen. Och som den öppnade sig! Det tog inte mer än 15 sekunder ifrån att jag märkte att det droppade lite tills jag fick slänga mig in i bilen för att komma undan ett skyfall som skulle genera vilket monsunregn som helst. Helt galet! Det gick bara att se ca 10-15 meter framåt. Tack och lov var jag nära min bil när regnet kom. Värre var det med de nedcabbade Miatorna, AMG-mercorna och Ferrarisarna jag gick förbi på väg till min bil. Ägarna till dessa bilar åkte inte hem med torra fötter.... Ja, det här var, som sagt, ett axplock av vad Region Öst har gjort under 2016. Förutom ovanstående har vi även haft traditionsenlig Sista-fredagen-i-månadencruising, cruising till World of classics samt ett otal fikaträffar! Har Du/Ni inte varit med på några av våra arrangemang är det inget att hänga läpp över. Vi kommer tillbaka och kör samma race 2017! Väl mött!

Karmen

Regionsansvarig Östra

PS: Ett jättetack till alla som hjälpt till, planerat eller på annat sät bidragit till att göra sommaren 2016 minnesvärd! Ni är värda all eloge! Utan er hade det inte fungerat!

5


En cool Firebird… Precis lagom till vinteravställningen förra året upptäckte jag en liten spricka i kylarens ena gavel: skadan var nästan så liten att den inte syntes, men vid körning och trycksatt system blev det tydligt att det fuktade kylvätska. Således planerades ett kylarbyte in lagom till det blivit dags att rulla ut i vårsolen igen.

Själva kylarbytet är egentligen väldigt enkelt och något som i stort sett vem som helst kan klara av, speciellt på våra lite äldre bilar utan elektriska kylfläktar (i mitt fall en Firebird Trans Am av 1982 års modell med en Chevrolet 350 V8 från 1974 och vanlig remdriven viskofläkt). En ny passande kylare beställdes från USA via ebay.com; det kan vara värt att kolla runt lite då priserna skiljer sig ganska mycket mellan olika försäljningsställen. I mitt fall landade slutnotan på ca 1200 kr inklusive frakt – det var då en vanlig standard aluminiumkylare med plastgavlar. Har man ett hårt belastat kylsystem (till exempel om man ”lider” av tung högerfot…) kan det vara värt att uppgradera till en kylare helt i aluminium istället – de är betydligt dyrare men håller längre och tål hög värme bättre. Motorn skall vara kall och värmereglaget i kupén bör vara ställd på max värme, detta för att enklare avlufta kylsystemet efteråt. Själva bytet inleds med att ta bort kylarlocket och sedan öppna avtappningskranen (om sådan finnes) i botten på kylaren – tänk på att ha ett ganska brett uppsamlingskärl under då det på grund av en framvagnsbalk tenderar att rinna kylvätska lite varstans… Finns det ingen avtappningskran går det istället utmärkt att lossa den nedre kylarslangen och tömma ut vätskan den vägen. Under tiden systemet töms kan man demontera den övre fläktkåpan och även lossa övriga slanganslutningar till kylaren (börja uppifrån för att minimera onödigt spill): jag valde att samtidigt plocka bort expansionskärlet helt för att lättare komma åt att rengöra det.

6

Min bil har automatväxellåda och således även två rör för uppvärmning/kylning av växellådsoljan kopplade till kylaren. Dessa rör är anslutna med gängade nipplar som bör lossas försiktigt, företrädelsevis med en öppen ringnyckel av rätt dimension ( ½” ). Nipplarna tenderar att fastna med tiden och risken finns att man skadar sexkantsytorna om man använder en vanlig skiftnyckel eller polygrip. Förbehandla dem gärna också med 5-56 eller WD-40 så släpper de lättare. Var beredd på att det kan droppa lite ATF när rören lossas, det skall dock inte rinna ut några större mängder. När rören är loss bör de omgående pluggas, detta för att hindra smuts från att komma in i växellådan – en bit plastpåse fasthållen med gummiband över rörändarna fungerar fint, eller gör som jag gjorde och tejpa dem.

Nu kan den gamla kylaren lyftas ur bilen (dubbelkolla först att alla slanganslutningar är loss och att det inte finns några ytterligare fästskruvar eller stag): luta gärna kylaren så att det inte droppar från avtappningskranen eller anslutningarna – om det kommer kylvätska på bilens lackering bör detta omedelbart sköljas av med rent vatten! Med kylaren borta är det lätt att komma åt och rengöra dess utrymme i bilen – inspektera även att gummihållarna (totalt fyra stycken) är i gott skick och inte har blivit hårda med åren.

Text & Bild: Ingemar Caisander


Fyll upp till kanten av kylarlockets inre öppning och notera att vätskenivån sakta kommer att sjunka i takt med att luft läcker förbi termostaten. När nivån håller sig konstant skruvas kylarlocket på plats och motorn startas. Skruva av kylarlocket igen direkt efter att motorn gått igång och fyll på med mer kylvätska – nivån kommer garanterat att ha sjunkit då vattenpumpens rörelser snabbt pressar ut luften ur kylsystemet. Efter någon eller några minuters körning på förhöjt tomgångsvarv kommer vätskenivån att sakta börja stiga i kylaren, skruva då tillbaka kylarlocket och fyll sedan upp expansionskärlet till markeringen för ”FULL HOT”. Monteringen av den nya kylaren sker sedan ”i omvänd ordning”, som det brukar heta. Var försiktig när den sänks ned på plats i bilen då de små flänsarna i själva kylarmatrisen är väldigt ömtåliga och lätt skadas om man stöter till dem. I mitt fall hade den nya kylaren fått en lättare transportskada men då den fortfarande visade sig vara tät efter provtryckning valde jag att montera den ändå. Skulle den behöva ersättas i framtiden är det ju som synes ingen speciellt avancerad operation. Tänk även på att vara försiktig vid återmonteringen av automatlådans oljekylrör: se till att skruvnipplarnas gängor äntrar rakt och spänn dem inte för hårt, risken finns i så fall att tätningsflänsen på röret skadas. En tumregel kan vara att nipplarna skall dras ungefär lika hårt som ett tändstift (runt 20-25 Nm brukar vara lagom). När alla slangar sitter säkert anslutna igen är det bara att återmontera den övre fläktkåpan och därefter fylla upp systemet med ny kylvätska – använd 50% glykol och 50% vatten även om bilen enbart körs under sommarhalvåret då glykolen förutom att agera frysskydd även fungerar som korrosionsskydd.

Inspektera alla slanganslutningar och kontrollera att det inte läcker någonstans (var försiktig i närheten av den roterande fläkten, eventuella drivremmar och inte minst grenrören som nu säkert blivit ordentligt varma!). Om allt ser tätt och torrt ut varmkörs motorn till normal driftstemperatur (ha värmen i kupén inställd på max detta för att driva ut eventuella luftfickor i värmeväxlaren), därefter kan man stänga av motorn och låta den svalna. Nivån i expansionskärlet kommer att sjunka under avsvalningen: detta är helt normalt och beror på att kylsystemet drar in ytterligare vätska i takt med att temperaturen går ned och kylvätskevolymen därmed minskar.

En liten notering förresten: en kylare försedd med intern automatlådekylare fungerar även utmärkt till en bil med ”spansk” (=Manuel…) växellåda; detta eftersom de interna vatten- och oljekanalerna är helt separerade. Således påverkas inte motorns kylsystem alls om man väljer att inte ansluta något till den interna oljekylaren.

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

7


! t k a er r f i Fr emb c e D i

tbat a r in et. ta d orum m f i Hä ar. örnan m sh em edl dlem m e r Fö d i m ko

Shoppen 1199:-

149:20:40:-

Nyckelband Tryckt text i guld Band i svart och rött Beanie Fräck beanie för alla tillfällen. Fina avvikande sömmar. Finns i olika färger.

Mån ade var ns or

East bay M’S JKT Snygg och genomtänkt lumberjacka.

DAMMODELLER

719:-

8:16 :-

169:-

Rockmärke / Pins Ett snyggt rockmärke med logotype i svart och guld mot en röd bakgrund. Kings t-shirt Klassisk modell Finns i olika färger

Så här beställer du:

För att se hela sortimentet, besök vår hemsida på www.transamclub.se

Logga in på http://www.transamclub.se Välj vara, färg, antal och storlek och lägg i kundvagnen. Välj sedan fortsätt handla eller gå till kassan. Vid kassan, följ instruktionerna för betalning.

Victoria LDS vatten- och vindavvisande softshelljacka i stretch. Finns i olika färger. 169:-

Venice dam t-shirt I silicontvättad single jersey Svart, vit, röd eller marinblå

Din order sparas i tio dagar innan den makuleras. För frågor eller förslag till klubbshoppen, använd frågeformuläret under Kontakta oss uppe till höger. Leveranstid är cirka 14 dagar.

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se


En Lång och brokig historia...

Å

ret var 1999 då tankarna om en amerikansk bil

med V8 växte sig allt starkare hos den då 22-årige IT-teknikern som med lite tur hade lyckats få fast anställning i IT-branschen och därför hade möjlighet att köpa en hobby- och sommarbil. Fullsize jänkare eller glidare var aldrig intressant, muskel- eller sportbil var det som lockade och jag sneglade på många olika annonser med både Camaros, Mustanger m.fl. men sedan bestämde jag mig - En Trans Am ska det bli. För er som redan i första meningen räknade ut hur gammal jag är nu och när jag är född så ser ni att jag är född samma år som “Smokey and the bandit” hade premiär, dvs 1977. Just därför var drömmen att ha just en 77:a. Det blev dock aldrig mer än en dröm då jag istället bestämde mig för en generation 3 med lite modernare motor för att få vettig bränsleekonomi samt att dessa bilar var billigare. Efter lite sökande blev jag så under sommaren 1999 lycklig ägare till en Pontiac Trans Am -86, svart och t-top, precis som jag ville ha det. Eftersom jag inte kunde något alls om dessa bilar och motorer så visste jag inte vad skillnaden mellan 305 och 350 var och var därför ganska nöjd med original 305’an på strax under 200 hk. Så hade det kanske också förblivit om det inte vore för den där jäkla Amazonen.. Förstå känslan hos 22-åringen som med sin nyinköpta Trans Am håller motorvägshastighet och ser en gammal Volvo Amazon närma sig i backspegeln. När Amazonen ligger jämsides flinar jag till och trycker gasen i botten, ett jäkla brölande hörs och Amazonen rycker till och kommer som skjuten ur en kanon och bara försvinner - Här såddes ett frö om att bygga om motorn. Trots incidenten med Amazonen så användes bilen flitigt i två somrar fram till hösten 2001 då bilen helt plötsligt inte startade en dag när jag skulle hem från en bekant. Tur i oturen så hade kompisen en lastbil för fordonstransporter så hemresan ordnade sig ändå. Den exakta felorsaken vet jag inte, men resultatet var ett oljesystem toppfyllt med bensin så istället för att felsöka och reparera så användes tillfället för mental hämnd på den där Amazonen: jag skulle byta motorn, en trimmad förgasarutrustad Cheva 350 skulle det vara.

Eftersom jag gick med i TACS direkt när jag köpte bilen så

var jag aktiv på klubbens webforum då och skrev där om mina planer. En dag uppmärksammade den då aktive medlemmen “Turbo Uffe” en liten försynt annons i motorbörsen. En komplett cheva 350 med “Mussetoppar”, smidda kolvar, vass kam, rullvippor, Holleyförgasare mm, vilket var precis sånt jag ville ha. Snabbt och lätt slog jag till osett och en våghalsig Internetöverföring senare (kom ihåg att detta är 15 år sedan) så var motorn min! Problemet var bara att den stod i Landskrona och jag bodde i Härnösand (Västernorrland), men det löste sig fantastiskt fort då kompisen som körde hem min trasiga bil driver ett åkeri och råkade ha en tomretur som ibland åker samma väg. Så nu stod den där på garagegolvet, en gammal Cheva 350 på en lastpall, vad gör man nu då? I tanken om att köra ifrån den där Amazonen så glömde jag nog bort att mina IT-kunskaper inte funkar till att byta en motor, men med vilja och intresse bör det lösa sig tänkte jag. Därefter följde ganska många långa kvällar och nätter tillsammans med grannen och tillika kompis som var på ungefär samma kunskapsnivå som jag och på något helt otroligt sätt kom till slut den nya motorn på plats. Det som tog mest tid var nog att fixa med all el eftersom jag rensade ut allt i motorrummet, detta eftersom ECM-moduler och tillhörande stora kabelhärvor inte

skulle behövas med den nya motorn. Nya kablar och lösningar till instrumentpanelen, tändningen mm behövdes men till slut var allt på plats.

Optimistisk som man var så hade jag bokat besiktningstid

tidigt på våren och eftersom jag skickade iväg växellådan för renovering och montering av “shift-kit” blev tiden knapp. Det visade sig att fästena för gas- och kickdownwire inte passade så jag tog då beslutet att strunta i att koppla in wiren till TH700 växellådan. Ni som kan mer än vad jag kunde då ryser nog när ni läser detta, för det jag då inte visste var att kickdown-wiren (TV Cable) måste vara spänd som en fiolsträng - annars fungerar inte oljesmörjningen som den ska i växellådan. Efter ett par hårda provkörningar var det slut på det roliga och jag hade inga lameller kvar… Besiktningen lyckades dock och bilen gick igenom! Flera tusenlappar fattigare så hade jag återigen en renoverad växellåda och kunde jobba vidare på att få ordning på den här förgasarpuffande och tomgångslösa motorn, vilket visade sig vara lättare sagt än gjort. I alla fall som i det här fallet då det helt saknades erfarenhet av hur man justerar en sådan här motor. Vi skruvade väl i princip på allt som var rörligt, vilket inte helt oväntat ledde fram till att den inte längre var körbar. Trasslet med inställningarna gjorde att jag tappade intresset och när jag i samma veva blev sambo och vi sedan flyttade till annat boende utan garage var det ett enkelt beslut att ställa undan bilen i ett skjul hos mina föräldrar.

Sommaren 2013, efter att bilen stått undanställd i 10 år, blev

det förändring. Vi hade då sedan några år tillbaka köpt oss en villa och jag hade renoverad och isolerat garaget, så nu skulle bilen hem och fixas till. Den i början av historien 22 åriga ITteknikern hade nu vuxit upp och blivit en IT-arkitekt, inte någon motormekaniker men däremot med insikten om att man måste förstå hur saker fungerar och varför, innan ger sig på något. När resten av familjen gick och lade sig på kvällarna satt jag med laptopen i knät i soffan och läste varenda forum och artiklar jag hittade i ämnet. Nu visste jag fantastiskt mycket mer än jag gjorde tidigare, jag läste många inlägg som pekade på samma sak, säkerställ att tändsystemet fungerar och ha fullständig koll på förtändning, mekaniskt utslag, total tändning och använd vakuumförställning. Jag började därför att gå igenom del för del med början i tändsystemet och därefter förgasaren. Jag öppnade, kollade, skruvade och Googlade. Till slut så insåg jag att “siktpinnen” för tändinställningen satt på helt fel ställe och efter att ha mätt ut TDC, justerat tändning och förgasare var det dags för uppstart. Förutom att jag gjorde det där klassiska misstaget med att montera fördelaren 180 grader fel och orsakade en baktändning så hela avgassystemet flög ut på gatan, så startade motorn. Helt fantastiskt! Efter så många år och så många timmars pluggande så lyckades jag själv lära mig hur saker fungerar och kunde få ordning på det. Bilen gick återigen att köra och blev dessutom godkänd på besiktningen, så nu kunde jag äntligen använda bilen och därefter fokusera på finjustering för att få ut all effekt. I konkurrens med småbarn, fasadmålning av villa och garage, så har justeringsarbetet inte riktigt slutförts så det får fortsätta nästa sommar.

#206, Tomas Lagren, Sörberge, Timrå (Regionsombud)

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

9


Tvättskolan Att underhålla och sköta sin ögonsten är A och O för att den ska få sig ett bra och långt liv. Det är viktigt att motorn servas efter intervall, däcken pumpas och glödlampor som behöver bytas då och då. Men handen på hjärtat: hur underhåller du lacken? Hur håller du inredningen fräsch så att den står sig i åratal? Springer du in i köket och tar en rejäl skvätt Yes-diskmedel i skurhinken och lånar svärmors gamla rotborste och gnuggar i varje vrå du kommer åt på karossen? Njaaa, denna metod är väl högst tveksam och inte riktigt det optimala eller rekommenderade sättet att bibehålla sin bil spegelblank på, så undertecknad hoppas för gudskelov att ingen tvättar sin pärla på det här sättet. Men hur gör vi? Jo! Det ska vi ta reda på närmare i en artikelserie framöver. Vi börjar artikelserien med den utvändiga tvätten. Vi ska få lacken skinande ren, fälgarna rena och fina från bromsdamm och kromet tillpiffat och ser till så du vågar visa upp motorrummet i sommar på träffarna. Det må låta som ett rejält hästjobb att tvätta bilen noga men i själva verket är det inget märkvärdigt om man har rätt verktyg och produkter. Det är ju trots allt ganska jobbigt att byta däck på bilen med endast en skiftnyckel till hands.

Förberedelse Förberedelse är A och O. Om man fuskar här så kan det resultera i att bilen inte blir riktigt ren och risken att man får många obehagliga repor i lacken. Så lägg ner din själ i förberedelsefasen. 
 Börja med att hitta en lämplig plats att tvätta pärlan på. En sval och skuggig plats är att föredra om man bestämmer sig för att tvätta utomhus på sommaren. Risken är överhängande att kemikalierna bränner fast i lacken med svårborttagna fula fläckar som följd. Bästa tvättplatsen ur miljösynpunkt är t.ex. bensinstationens tvätt-

10

hall med avloppsrening då smutsen tillsammans med kemikalier och schampo kan vara skadlig för omgivning och natur. Många brukar tvätta bilen hemma och då är gräsmattan eller grusuppfarten de bättre alternativen medan asfaltsuppfarten, där tvättvattnet rinner ner i närmaste brunn, det sämsta. Värt att tänka är på att många kommuner förbjuder tvättning av bilen hemma, så läs på vad som gäller i just din kommun. När bilen står på sin tvättplats börjar man med att se över lite snabbt vad det är för smuts på bilen. Lite vägdamm? Salt och asfaltsfläckar? Fågelspillning? Fronten full med alla världens färggranna flugor? Det kollar vi för att veta vilken avfettning

Text & Bild: Peter Mäki-Kauppila


Del ett

vi ska använda oss av. När du står hos din lokala bilreservdelskrängare och tittar på tvätthyllorna så är sannolikheten stor att du stöter på olika typer av avfettning. De van-ligaste är kallavfettning, mikroavfettning och alkalisk avfettning, men varför så många? Jo, de har olika egenskaper. Vi tar en närmare titt på det alldeles strax. En populär minnesregel för lösningsmedel är att ”lika löser lika” och det kan vi även tillämpa på avfettningar och smutsen på din bil. Ett tips är att läsa instruktionerna på avfettningsflaskorna hur de används på bästa sätt. Till exempel så ska många kallavfettningar sprayas på en torr bil.

Kallavfettning – Det använder vi när det är smuts i petroleumform på bilen. T.ex. asfalt- och tjärfläckar, fett och salt. Denna avfettning kostar oftast lite mer men vi kompenserar det genom att bara spraya på det upp till den så kallade midjelinjen på bilen: det är under denna linje som den värsta smutsen sätter sig på karossen. Alkalisk avfettning – Det använder vi på organisk smuts, t.ex. damm, pollen, insekter och fågelspillning. Alkalisk avfettning kan oftast sprayas ovanför midjelinjen, det vill säga övre delen av dörrar, motorhuv, baklucka och tak, då dessa paneler är mindre ansatta för smuts.

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

11


Microavfettning – Detta är en korsning av ovanstående avfettningar. En kompromiss som är duglig och passar bra på inte alltför nedsmutsade bilar. När vi sprayat på avfettningarna på bilen - som i mitt fall är kallavfettning nedifrån och upp till midjelinjen och resten av bilen med alkalisk avfettning - så kan vi spraya fälgarna med fälgrengöring och låta allt verka i 5-10 minuter enligt instruktioner på flaskorna. När medlen verkat klart är det dags att spola av bilen. Vi börjar med svepande rörelser i sidled, nedifrån och upp, detta för att spolningen då blir mer effektiv och smutsen lossnar mycket enklare. 
 Ett tips är att spruta med vattenstrålen i vinkel mot karossen så vi får effekten av att “skjuta” bort smutsen, istället för att spola med slangen/ högtryckstvätten rakt på. 
 Om du enbart har vanlig slang till hands så investera gärna i ett munstycke som ger en hårdare stråle som då lättare kan «trycka bort» smutsen. Att tvätta med högtryck är ännu bättre. 
 På vissa högtryckstvättar kan man montera “fräsmunstycken” som ger en kraftig och roterande stråle. Dessa munstycken ska aldrig användas vid biltvätt då risken för lackskador är påtaglig. Om lacken känns sträv och skrovlig efter renspolningen så får du envist gå på igen med avfettningen.

Schamponering Här kan vi slänga Yes-diskmedelsflaskan i soptunnan och köpa ett riktigt schampo som är avsett för biltvätt. Likaså finns det en uppsjö av olika typer av tvättsvampar och även tvättvantar i olika material. Det är en smaksak vad man tycker är bäst men det viktigaste är att svampen absorberar mycket vatten då man helst ska använda rikligt med vatten under schamponeringen. För en bil i mellanstorlek kan det lätt gå åt 20 liter schampovatten. 
 Undertecknad använder gärna en ullvante som är speciellt framtagen för biltvättning, denna finns oftast att köpa på välsorterade bilreservdelsbutiker. 
 Tänk på att en tappad tvättsvamp räknas som förbrukad och bör kastas då grus och smuts snabbt letar sig in i tvättsvampens porer. Man kan, om inte svampen blir alldeles för smutsig, använda den till att tvätta fälgarna med. Men var försiktig.

12

Men vilket bilschampo då? Detta är en högst personlig fråga men det viktiga är just att det är ett bilschampo. Här kommer en liten snabbkurs i vad det finns för schampon på marknaden - för privatpersoner kan man förenklat säga att vi kan köpa tre olika typer: Bilschampo för högtryckstvätt – Det finns oftast en separat behållare på högtryckstvätten där detta schampo hälls i och som sedan appliceras med lågt tryck. Man låter schampot verka några minuter och spolas sedan av. Löddrande schampo – Detta är den vanligaste schampotypen för handtvätt. Man blandar en liten mängd schampo i vatten som sedan appliceras med tvättsvamp. Icke-löddrande schampo – Denna schampotyp ska oftast inte blandas med vatten utan appliceras direkt på en fuktad tvättsvamp. Det innebär att det inte finns något vatten eller skum som lyfter smutsen från karossen och därför lämpar det sig bäst på väldigt lätt smutsade eller förtvättade bilar. Denna schampotyp kallas ofta för Supertvätt. Sedan finns det schampon med och utan vax och här är det en smaksak vad man gillar bäst. Jag gillar att använda vaxschampon då det kan ge en tunn hinna av vax som gör bilen något mer lättvättad. 
 
 Även i schamponeringsfasen vill vi undvika att få repor och ett tips är att använda tvåhinksmetoden. Det innebär en hink med rent vatten och den andra med ljummet schampovatten, doserat enligt anvisning. Det blir inte bättre resultat av att överdosera bilschampot utan man kan till och med få motsatt effekt. 
 Doppa tvättsvampen och börja tvätta där det är som minst smutsigast, oftast taket. Arbeta dig sedan nedåt och runt bilen allt eftersom. Ju längre ner på karossen du kommer, desto smutsigare blir det. 
 Använd sedan tvättsvampen och tvätta med raka svepande tag längs karossen och inte i cirkulära rörelser - detta kan skapa tvättrepor som lättare syns i vissa ljus och vinklar. Grundregeln är att vi ska tvätta bilen och inte gnugga bort smut-

Text & Bild Peter Mäki-Kauppila


sen. Om vi måste börja gnugga bort smuts har vi fuskat lite med förarbetet och inte löst upp den fastsittande smutsen tillräckligt. 
 Ta även för vana att skölja svampen i det rena vattnet och ladda om den i schampovattnet ofta. Som vi nämnde inledningsvis så kan det gå åt uppemot 20 liter vatten för en medelstor bil. 
 Använd inte heller den sista skvätten schampovatten i hinken då den kan innehålla grus- och smutspartiklar. Använd även med fördel ljusa tvätthinkar för att kunna se smutsen enklare så du inte av misstag får med dig smuts på tvättsvampen. 
 
 För bilens nedre delar kan man använda en ny svamp och för fälgarna en mjuk och följsam borste. Borsten kan även användas på luftintag, grill och andra svåråtkomliga detaljer på karossen för att dessa skall rengöras på ett bra sätt. Ett tips är då ta en väldigt liten klick schampo på borsten både för att lösa upp smutsen enklare och även för att smörja borsten. Ibland kan det vara så att schampot inte räcker till för att få bort intorkade insekter som verkligen sugit sig fast i fronten. Då kan man använda en starkare blandning av alkalisk avfettning eller köpa insektsborttagningsspray och punktbespruta på det specifika området. Tillsammans med tvättsvamp och högtryckstvätt brukar man kunna få bort även den mest envisa smutsen och insekterna. 
 Vill man inte använda kemikalier kan man istället använda en blöt trasa som får ligga och dra 10-15 minuter på det aktuella området. 
 
 När det väl är dags för avspolning av schampot från bilen så utför vi det på samma sätt som när vi spolade av avfettningen. Den enda skillnaden är att vi istället gör det uppifrån och ned. Kom även ihåg att tvätta mellan dörrkarmar och bakluckans karm och i hjulhus och underrede, speciellt under vintertid. 
 
 Ta för vana att tvätta bilen ofta, i alla fall minst en gång per månad sommartid och oftare vintertid. När vi tvättar bilen ofta så hinner smutsen inte sätta sig lika hårt på lacken och du får en mer lättvättad bil som följd. Tvätta hellre ofta och slarvigt än sällan och noggrannt. Fågelspillning bör tas bort så

fort som möjligt då det på kort tid kan ge fula frätskador i lacken.

Torkning

Behöver man torka bilen? Rent krasst så behöver man inte göra det, men det finns inga nackdelar med att göra det. Allt vatten innehåller mer eller mindre kalk och när vattnet avdunstar blir det kalkfläckar som gör lacken sträv och knottrig. Det gör även att smutsen fastnar mycket lättare och bilen blir fortare smutsig igen. Vidare så har vattendroppar som träffas av solljus en «förstoringsglaseffekt», vilket kan ge inbränning i lacken. Bilen torkas antingen med sämskskinn (äkta skinn) eller syntetiskt sämskskinn. Det finns även högabsorberande torkdukar som är speciellt ämnade för torkning av bilkarossen som fungerar mycket bra. I de flesta fall är dessa gjorda av mikrofiber men de ska inte förväxlas med vanliga mikrofiberdukar. Sedan finns det även torkskrapor, vanligtvis i silikon, men man bör vara helt övertygad om att bilen är helt ren innan dessa används. Risken finns annars att man skrapar med sig damm och grus som repar. Skrapan bör även torkas av med en ren, lätt fuktad trasa eller svamp efter varje drag. 
 
 Vid användning av sämskskinn så ska de oftast vara uppblötta och rena och bör dessutom sköljas och kramas ur med jämna mellanrum under torkningen av bilen. Tänk på att krama ur sämskskinnet och inte vrida ur för att bibehålla skinnets egenskaper.

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

13


Var även noga med att underhålla skinnet för att det ska bibehålla sin sugförmåga och livslängd. Läs på produktförpackningen om hur just ditt torkskinn ska underhållas. Det kan även vara bra att tvätta skinnet eller torkduken med jämna mellanrum för hand alternativt i tvättmaskin, utan sköljmedel, för att hålla det rent.

Gråa plastdetaljer Med tiden så åldras de flesta material och det gör det även på våra bilar. Ett vanligt förekommande problem är att svarta plastdetaljer blivit grådaskiga och tråkiga med tiden. Detta går dock relativt enkelt att råda bot på. Många av de större märkena inom bilvårdsbranschen erbjuder produkter för att förnya gammal och grånad plast. Oftast handlar det om ett flytande medel som ska strykas på plastdetaljerna som sedann får torka in. Samma sak gäller däcken: även de förlorar med tiden sin svarta kulör de hade när de var alldeles nya när du hämtade ut dem från däckverkstaden. Ser de gråa och tråkiga ut så finns det speciella medel som både är skonsamma mot gummit och som med enkelhet kan strykas på däckens yttersida för att ge ett fräschare intryck. Ett utmärkt och enkelt sätt som gör det där lilla extra för bilens utseende.

Motortvätt Ett rent pannrum är alltid trevligt att titta på och som dessutom förhöjer bilens helhetsintryck väldigt mycket. Under tvättprocessen måste man vara mycket noggrann och försiktig eftersom det kan vara mycket elektronik och skrymslen där tvättvattnet kan tränga in och göra mer skada än nytta. Viktigt att tänka på att motorn måste vara sval, annars kan eventuell avfettning missfärga och ge fläckar – en effekt som vi absolut inte vill se.

som vi ju naturligtvis vill att motorn ska starta upp igen. Vatten är trots allt elektronikens värsta fiende. Avfetta sedan motorn om det finns behov. Kallavfettning kan sprayas på ytor där det finns intorkad olja och grov smuts och i resten av motorrummet fortsätter vi med alkalisk avfettning. Använd mjuk borste för att borsta in avfettningen överallt och på svåråtkomliga ställen för att lösa upp all ingrodd smuts. På övriga ytor fungerar en vanlig tvättsvamp utmärkt. Sedan är det dags att spola rent. Ett viktigt moment här är att vara försiktig. Om du spolar med högtryck så se till att du spolar med lägsta inställbara tryck, med bred stråle och långt avstånd. Spola heller inte direkt rakt på kylarens flänsar och andra känsliga detaljer. Försök även i möjligaste mån undvika att spraya direkt på eldetaljer (även om de är övertäckta av plastpåsar). Avslutningsvis rekommenderas att torka av motorn så mycket det går med torkdukar. En annan metod man kan använda sig av, om man har tillgång till det, är tryckluft. Med detta kommer man åt många skrymslen och vrår som vattnet samlar upp sig på. När allting är torrt kan vi göra en teststart av motorn. Om den nu mot förmodan inte startar så är det troligtvis vatten vid tändstift/fördelarlock eller någon kortslutning vid något relä eller annan eldetalj vi missat att täta. För att inte råka ut för detta missöde är det en god idé att kontrollera en extra gång att alla känsliga detaljer verkligen är ordentligt täckta med plastpåsar innan vattenslangen kommer fram. Nu är den utvändiga tvätten klar. Ta tre steg tillbaka och njut av slutresultatet. I tvättskolans nästa del ska vi kika närmare på hur vi polerar och vaxar bilen så att den blir riktigt gnistrande, blank och fin och dessutom mer lättunderhållen framöver. Så håll ut!

Börja med att täcka över fördelarlock, tändkassetter, generator, säkringsboxen och andra eldetaljer som kan utsättas för vatten med plastpåsar. En vanlig plastkasse från affären duger bra, likaså fungerar vanliga fryspåsar utmärkt för att täcka mindre detaljer. Detta är ett viktigt steg efter-

14

Text & Bild Peter Mäki-Kauppila


Tävling! Håll i er nu för nu kör vi en tävlig med fint pris till vinnaren. Nämligen ett tvättpaket från Berner innehållandes allt möjligt för att din bil ska bli skinande ren. Tvättpaketet innehåller bl.a. fönsterputs, interiörrengöring, däckglans, cockpit shine, tjärborttagare, mikrofiberdukar, wax, laxförsegling m.m. För att vara med i tävlingen så svarar du på nedanstående frågor samt en motivering varför just du vill lägga beslag på tvättkitet, mailar eller snigelpostar du till redaktören. Mail: redaktionen@transamclub.se Snigelpost: Adressen hittas på sidan 2. Ditt svar ska vara insänt och vara redaktionen tillhanda senast 22 Februari 2017. Juryn består av tidningsredaktionen och vinnaren publiceras i nästa nummer av Firebird Magazine. Lycka till!

1. Förra året (2015) var ett stort år för TACS som firades med pompa och ståt, men vad firades? 1. 30-års jubileum. X. 35-års jubileum. 2. 40-års jubileum. 2. Nu är det dags att betala in medlemsavgiften för säsongen 2017, men när ska den senast betalas in? 1. 2017-02-01. X. 2017-01-01. 2. 2016-12-31. 3. TACS grundades för många år sedan, men av vem? 1. Erik Sanchez. X. Erik Perez.

2. Erik Szanto.

4. Under året som gått (2016) har vi haft ett antal guldmedlemmar, som får extra förmåner, men hur många? 1. 23 stycken. X. 18 stycken. 2. 14 stycken. 5. En stort och viktig händelse för TACS i år var årsmötet, men i vilken stad inträffade det i år? 1. Stenungsund. X. Strömstad. 2. Karlstad. 6. Varifrån fick billtillverkaren Pontiac sitt namn? 1. Efter investeraren X. Ett fiktivt namn när Jim Pontiac man grundades 1926.

2. Efter Hövdingen Pontiac, ledare för Ottawa stammen

7. 1977 blev Smokey and The Bandit en biosuccé, men vilken generation av Firebird medverkade i filmen? 1. Första generation. X. Andra generation. 2. Tredje generation. 8. I ovannämnda film spelades rollen Bandit av Burt Reynolds, men vad hette Bandit egentligen i filmen? 1. Beau Darville. X. Bo Darville. 2. Ben Darville. 9. Pontiac var ett märke som ingick i GM koncernen innan nerläggning, men vilket år tillverkades den allra sista Firebirden? 1. 2009. X. 2005. 2. 2002. 10. Vilket år introducerades utrustningspaketet “Trans Am” till Pontiacs Firebird-modell? 1. 1967. X. 1969. 2. 1970.

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

15


Hårdrocka

Den som varit aktiv på klubbens forum och Facebookgrupp har förmodligen stött på Daniel. En ung hårdrockande herre i sina bästa år, som man brukar säga. Men vem är han egentligen? Följ med så känner vi han på pulsen! Berätta, vem är du och vad arbetar du med?

Mitt namn är Daniel Forsén. Jag är född 1985 och uppvuxen i Älmhult. Jag bor i ett hus utanför Älmhult tillsammans med min sambo Pia och min son Elliot. Idag jobbar jag på IKEA Communication med 3D. Jag 3D-skannar extern propping till ett digitalt bibliotek för våra inredare att använda när de skapar rumslösningar till IKEA katalogen tex. Under min uppväxt har det bara varit musik som gällt och jag har spelat i många olika konstellationer, mestadels med inriktning på den hårdare genren av hårdrock. Men så för några år sedan tröttnade jag på det och kände att jag ville göra något annat som höll mig mer på hemmaplan. Jag hade redan börjat snöa in på gamla amerikanska bilar och ville ha en Mustang från -67. Jag skiftade fokus från Mustang till Firebird när jag märkte att Mustang är en tjejbil (läs med lite ironi). I samma veva började sambon prata om att skaffa häst. Då sa jag; om du köper häst köper jag en Firebird. På den vägen är det!

Berätta mer om din första kärlek för bilar? Vad var det som gjorde Ahaupplevelsen för bilar väcktes? Även om bilar inte haft min fulla uppmärksamhet under min uppväxt så har de ändå alltid funnits i bakgrunden. Kommer ihåg en bil jag lekte mycket med när jag var liten: Lamborghini Countach. Den inhandlades efter jag sett filmen Cannonball Run för tionde gången! Så intresset har speglat sig i filmerna jag kollade på som ung – detta inkluderar naturligtvis även kultfilmen ”Nu blåser vi snuten”.

Vilken var din första bil? Min första bil köpte jag när jag var 19 och skulle börja pendla till ett jobb. Då gick det inte längre att låna föräldrarnas och morfars bil. Det blev en Audi 100 -92 med 2.8l V6. Inte den mest ekonomiska bil som första bil, men jag älskade verkligen den bilen! Det var som om ett nytt kapitel började i mitt liv. Friheten! Jag kunde göra vad jag ville kändes det som!

16

Text: Daniel Forsén/Peter Mäki-Kauppila Bild: Daniel Forsén


aren ifrån Älmhult

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

17


Hur många bilar har du haft? Någon amerikanare sedan innan? Allt började med Audin som sen kraschade min ekonomi. Då blev det en gammal Golf från -88 har jag för mig. Efter den var det tillbaka till 2.8l V6, fast denna gång i en Golf VR6 -92. Efter den var jag utan egen bil ett tag, körde då lillebrors Volvo 740 kontainer. Sen var det en BMW 316i Compact. En trevlig liten bil som var roligast på vintern. Sen flyttade jag och sambon ihop. Då stod det en Volvo V40, en V70, en Honda Shadow 600 och en Suzuki Maruder 800 utanför huset. Sen kom det en annan V40 emellan och en Honda Dominator 650. Till slut står det just nu en V60, en V70, en Yamaha Dragstar 1100, en Suzuki Intruder 800 och sist men inte minst min FIREBIRD!

Vad inspirerade dig att köpa just en Firebird? På den frågan finns bara ett svar: Utseendet! Berätta mer om din Firebird? Min Firebird är ett stort rullande projekt. Det finns ingen ovanlig historia om den vad jag vet. Den hade ursprungligen en rak sexa och kom till Sverige 1976. Sedan har någon bytt ut den sexcylindriga motorn till en 350 V8 från -72, med en TH350 automatlåda från -71. Mycket av inredningen är hemmasydd. Min

18

eldfågel är egentligen ingen showcar. Jag har lackat den mattsvart med sprayburkar hemma i garaget. Det säger nog rätt mycket om min bil. Men det är så jag vill ha den, en riktigt hårdrocksbil! Hur och när kom du över bilen? Det var 2014. Jag och två kompisar började vår 37 mil långa färd mellan Älmhult och Norrköping där jag skulle kolla på en lämplig bil. Ingen av oss kunde något nämnvärt om gamla amerikanska muskelbilar. Det jag kollade mest på var rostläget. Vågar inte leka med svets men en skiftnyckel kan jag hantera. Efter mycket velande slog jag till, nu var det bara 37 problemfria mil kvar hem - trodde jag. Det började med att växellådan hittade treans växel men sedan inte ville stanna kvar där. Kom ihåg att ingen av oss hade någon kunskap om den här typen av teknik! Vi fortsatte resan i 2:ans växel med runt 70km/h … på E4an. Det kändes som årets varmaste dag också. Motorn började plötsligt knacka konstigt och jag ringde då en kompis som skruvar mycket. Telefonsamtalet slutade med rådet om att slå i en extra liter olja i motorn, vilket fungerade eftersom det knackande ljudet försvann. Ca 7 timmar senare var vi hemma på gården. Jag var helt slut! Efter att ha suttit och spänt mig i timmar och lyssnat efter vartenda ljud så undrade jag vad jag gett mig in på. Backade in bilen i garaget och lämnade den där över natten. Morgonen efter när jag kom ut i garaget låg den


Tänk vad mycket tid som kunde sparats och ägnats åt glidande under den varmaste sommaren på länge. Men sen samtidigt tänker jag på allt jag lärt mig av detta! Vilken kickstart i mitt nya hobby-meckar-liv!

I vilket skick var den i Övrigt? När jag köpte bilen så var den i körbart skick. Varken bättre eller sämre. Inget jag skulle vara nervös för att använda.

Hur gick tankarna och vilka intentioner hade du då? Tanken när jag köpte den var inte mycket mer än att jag skulle lära mig att skruva lite. Någon totalrenovering fanns inte i tankarna då och finns fortfarande inte. Men vem vet i framtiden, detta är en bil som kommer stanna hos mig.

mesta automatoljan på golvet och inte i tråget där jag förmodade att den skulle vara... Återigen dök det upp i mitt huvud; vad har jag gett mig in på?!? Efter många timmars sökande på World Wide Web och även liggandes under bilen, kom jag fram till att jag nog ska försöka byta främre packboxen på lådan. Återigen, tänk på att jag aldrig skruvat innan. MÅNGA timmar och svordomar (samt såriga knogar) senare var växellådan äntligen tillbakamonterad i bilen. Detta jobb tog flera veckor. Jag var så glad att ha fått ihop allt igen och skulle nu ut på vägarna i mitten av sommaren. Den lyckan blev dock inte långlivad, eftersom automatlådan fortfarande inte växlade ordentligt. Nu blev jag riktigt deppig. Lät bilen stå en vecka helt själv som straff, sedan rev jag ut lådan igen och körde iväg den till en snubbe i Dalby som skulle undersöka den. Under tiden växellådan var iväg på översyn passade jag på att byta motorfästen, samt lacka om hela bilen mattsvart hemma i garaget. Som ni säkert förstår vill jag inte ha en bil att putsa på :-) Jag fixade även till en massa andra små grejer på bilen under tiden. När jag till slut kunde hämta växellådan så säger han att den ser jättefin ut och troligtvis redan är renoverad en gång. ”-Va f-n”, tänker jag... Jag har ju som sagt aldrig skruvat tidigare men detta är ändå väldigt pinsamt. Tydligen finns det olika vakuumportar på den förgasare jag har... Kommer hem, stoppade tillbaka lådan (igen) och skiftade vakuumslangen från vänster till höger sida på förgasaren. Satte mig i bilen och gav mig ut på en ny tur. Denna gången hittade lådan alla växlar!

Hur ser planerna ut idag? Idag har jag köpt på mig en 400 cui motor från -73 samt en TH400 automatlåda som jag tänkte renovera och stoppa i bilen någon gång i framtiden. Än så länge har jag bara haft blocket på borrning (.030) och veven har slipats. Längre har jag inte kommit när denna text skrivs. Utöver det så finns inte så mycket planer. Jag vill hålla bilen körbar, det räcker för mig.

Du blev invald styrelsemedlem på senaste årsmötet i Strömstad. Känner du att du har kommit igång och blivit varm i kläderna? Vad känner/önskar du att du kan tillföra till det sköna gänget i styrelsen under din mandatperiod? Ja, det stämmer bra. Nja, varm i kläderna vet jag inte om jag blivit ännu. Men jag känner att jag har en spännande tid framför mig. Idag har jag lite koll på vår Facebook grupp och håller på att sätta mig in lite i hemsidan och dess uppdateringar som vi håller på att pilla med. Det jag ser fram emot mest är att komma ut och träffa andra i klubben och sprida vårt namn så vi växer till en ännu större klubb än vi redan är idag!

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

19


AKTIVIETER SOMMAREN 2017 REGION ÖST

29/4 Vårmönstring 10/6 PCM 16/6 Solvalla sportbilsfestival 15/7 American Car Show 5/8 Wheels nat’s

Andra roliga saker vi har på gång är en mekkurs där DU garanterat blir skitig om händerna och en Weekendresa till Åland! Men även lokala cruisingar med mål som t.ex. Hillbilly Café och World of Classics finns i planerna! Så det finns bara en sak att göra! Håll dig uppdaterad via forumet under Träffar/Öst!

Bilmodellen Pontiac Firebird föddes 1967, så under 2017 fyller den 50 år! Med anledning av detta så utlyser Trans Am Club of Sweden i samarbete med Wheels Nationals Älvdalen och Älvdalens Musik och Motorfestival tävlingen “ACE OF BIRDS, 50th Anniversary Firebird of Sweden”. Har du en Firebird som du tycker borde vara ett av essen i Sveriges Firebird-kortlek, så får du inte missa detta! Med andra ord, vi kommer att utse SVERIGES VACKRASTE/HÄFTIGASTE FIREBIRD 2017 I ÄLVDALEN! Kval sker på Bandit Run 11/8, final på Wheels Nationals Älvdalen 12/8! VÄLKOMNA!


Dags att sälja pärlan? Även om det kanske låter absurt så kan det ju ibland bli så att man vill (eller tvingas) sälja sin Eldfågel. Om just Du är på väg att göra detta, så tänk på att den nya ägaren blir kampanjmedlem i klubben. Det fungerar enligt följande:

KAMP A

TACS-medlem (Du) rapporterar försäljningen till medlemsregistratorn (registrator@transamclub.se) med uppgifter om sitt namn och medlemsnummer, bilens registeringsnummer, tidpunkt för ägarbyte samt den nya ägarens namn och adress.

NJ!

Den nya ägaren erhåller då kostnadsfritt medlemskap i klubben innevarande år, samt publiceras i en lista i Medlemshörnan på forumet och även i kommande nummer av tidningen. Kampanjen gäller bara nya ägare som inte redan är medlemmar i klubben - är man redan medlem och har betalat medlemsavgiften omfattas man inte av kampanjen (inga avgifter återbetalas).

Vi levererar även delar till din

Firebird 040 - 22 40 40 TACS medlemmar erhåller 10% rabatt vid uppvisande av giltigt medlemskort Samarbetspartner

speedyauto.se


Generationsfrågan

Urval från de hundratals frågor som finns på klubbens egna forum. Där finns svar på det mesta du behöver veta. Ställ en fråga du med. Logga in på www.transamclub.se och registrera ett alias och du får tillgång till allt material.

GEN 1

GEN 2

Tjena! Kommer det uppstå problem om jag kör utan kondensatorn som sitter kopplad till laddningsreläet? Jag gissar att den funkar som avstörningsskydd till radion, men kommer det störa något annat?

Om jag vill sätta Formulahuv på min 75, behöver jag då byta huvgångjärnen? Jag har ett vagt minne av att jag läst att det är olika gångjärn då Formulahuven är gjord av kolfiber och inte plåt.

Tack på förhand!

- Laregina

- Danjak

Du kan ta bort avstörningskondensatorn utan att få problem.

Gångjärnen är desamma, men det är en annan fjäder till Formula-huven.

- The Judge

- mikekop

GEN 3

GEN 4

Hej! Tänkte jag skulle underhålla pärlan lite, byta fördelarlock, tändkablar och rotor. Upptäckte när jag fått bort locket att det var fullt med rost på botten. Försökte sedan ta bort rotorn, för hand gick det inte. Fick använda en slaghammare för att få loss den. Såg då att rotoraxeln var väldigt rostig. Vad göra, kanske någon som haft samma problem vet om det går att putsa axeln eller är det bara att byta fördelare.

Varningslampam för låg vattennivå börjar lysa ibland, aldrig med kall motor men ibland när jag startar med varm motor kan den tändas, stänger jag av och startar kan den släckas, men tänds efter en stund igen. Har kollat nivån som är perfekt, tempmätaren går inte upp onormalt, har låtit den stå o gå på tomgång då gick mätaren upp lite men gick sen ner så kylningen verkar ju funka, nån som har nåt tips?

– kasper

– Munken

Det går i regel att göra rent men då är det lika bra att tar ur fördelaren, då kan man dra ur axeln och sen putsa rent och ev även blästra av triggerhjulet. Man brukar belönas med en bil som går mycket bättre då också. Kör runt motorn tills rotorn pekar mot ettans anslutning i fördelarlocket, dra försiktigt upp fördelaren och märk var rotorn pekar, och även fördelarens läge relativt motorn med så får du tillbaka den skapligt rätt sedan.

Givaren är troligtvis kass. (Reds anm.) Givaren sitter på kylaren, i närheten av batteriet på passagerarsidan. – Rapid

– Mangan

22

Vill du ha hjälp med något? Gå in på klubbforumet och ställ din fråga.


KRÖNIKAN av Torbjörn Skog

Andras brister i trafiken: Kapitlet Vänsterfilkörning. När skillnaden mellan min bils medvetna och intensiva framfart blir för stor gentemot de passiva cruise-controlstyrda medvetslösa unga gubbarna i trettioåttaårsåldern är det ganska självklart att det uppstår konflikter. Normalt sett är detta sällan några problem eftersom jag främst kör på vägar där folk inte trängs. Därtill har jag en mångårig erfarenhet av att irritera medtrafikanter i Stockholmstrakten, både som yrkeschaufför och dödsföraktande cyklist. Lägg därtill mitt mest överlägsna vapen genom åren: En V8 på 325 hästkrafter. Som synes anar ni konflikten och medger snart att fart och kraft sannolikt kommer att ta hem segern, oavsett vem som kör monsterbilen. Det var först runt Stockholm för kanske tio år sedan jag noterade detta märkliga med att stanna kvar i vänsterfilen på motorvägen efter att man kört om bilen framför. Som att man förberedde ytterligare en omkörning, trots att ingen bil fanns inom synhåll i högerfilen. På den tiden pendlade jag mellan Stockholm och BortomVingåker (ca 21 mil) via E20 med min svarta monsterbil och vande mig snabbt att använda höger körfält för att göra mig kvitt personen som varken använde backspegeln eller tyckte om att återgå till höger körfält. Väldigt sällan hann de se att jag gav dem en chans att flytta på sig. Så småningom tröttnade jag och slutade blinka, tuta och allt möjligt. Med en monsterbil är det också ganska lätt att sätta sig i respekt - därtill kunde den omkörda bilen då ursäkta sig med att sportbilsförare är omdömeslösa. Vilket är sant. Så går åren och irritationen över att så många bilar väljer bort blinkersen, sysslar med sin mobiltelefon under färd eller - hemska tanke! - använder sin cruisecontrol för att köra om mig som kör en halv kilometer i timmen långsammare, ersätts av detta alltmer spridda virus: Byt Inte Fil!

Vi är vana vid att bilen framför ligger kvar i vänster körfält för att inte bli stängd bakom långtradaren därborta. Men hur förklarar vänsterfilkörarna utan synliga högerfältshinder det dödsföraktande med att inte flytta på sig när jag närmar mig bakifrån - snabbt. Nej, det var ingen fråga. Så, jag sålde min monsterbil, sänkte snitthastigheten från 190 till 90 och höll mig kring trakterna kring Vingåker där tvåfiliga körfält inte finns. Ibland tog jag en resa till Stockholm men häpnades mer av trängseln än folks brist på kör-engagemang. På det hela taget var jag inte längre lika irriterad som förr. Och med min Nissan Micra (82 hk på 995 kilo) kan man väl tycka att problemet nått sin avslutande lösning, eller hur. Ingen fråga, det heller. Inte då. Följ med mig: Nu ska Micran och jag köra från Ystad via Malmö och Helsingborg till Norrköping. Stora fina vägar med en liten bil - lätt och odramatiskt. Start den 19 november klockan 11. Den silvergrå Micran bär stulna skyltar så ni kommer aldrig att kunna spåra mig. På E65 från Ystad är det lätt att hålla de skyltade 100 km/t eftersom det är vajerväg med omkörningssträckor. Bortsett irritationen kring denna vägkonstruktion är det inga problem med medtrafikanterna: De är lika engagerande som vildsvinen på fältet utanför Skurup. Men närmare Malmö förvandlas vägen till en motorväg med två filer och nu börjar det bli trångt, trots att det är lördag. DyrAudis ligger i vänsterfilen i en lång rad, medan lastbilar och jag använder högerfilen. Till och från blinkar jag ut mig i vänsterfilen, kör om lastbilen, och återvänder sedan (med blinkers) till den i stort sett tomma högerfilen, där jag kan ha en högre fart än i vänsterfilen. Någon i vänsterfilen tycker illa om att jag kör om dem på detta sätt och ökar farten för att spärra mig innan nästa

lastbilsomkörning. Någon blinkar med sina extraljus: “Det ÄR förbjudet att köra om på höger sida”. Sant. Flytta dig då, idiot. Efter Malmö blir trafiken tätare och vänsterfilens bilar har då och då danska skyltar. Är det danskarnas fel att just skånetrafiken mellan Helsingborg och Malmö är så kriminellt vänsterfilsberoende, eller är det en tillfällighet? Jag kommer ifatt en tyskregistrerad bil som liksom jag kör i högerfilen, men den bilen har inga behov av min typ av illegal slalomkörning, så jag lämnar den bakom mig. Med stigande irritation passerar jag Landskrona och fortsätter mitt demonstrativa manifesterande. Rent praktiskt har jag kanske vunnit några minuter på att ständigt byta fil - och jag gissar att det är därför de i vänsterfilen ligger kvar där och förvandlar en tvåfilig väg till en sorts gäspvariant av en vajerväg utan vajerräcke. Passiviteten på denna väg är så irriterande att jag skriker av ilska när bilen framför mig inte kan lämna vänsterfilen - trots att det är från högerfilen avfarten till E4an mot Stockholm går. Och ungefär där går mina sista proppar och jag hänger mig på tutan, ser bilen framför som grenslar två filer ändå lyckas ta sig av på avfarten och ge mig tillräcklig plats för att konstatera att jag prioriterade att köra om ytterligare en idiot och således missa avfarten hemåt. Hej Helsingborg. Visst finns det en ångeravfart här någonstans för oss som är så arga bilförare att vi borde ta en paus efter var tionde mil, även om vi kör en felskyltad Nissan Micra? Tio minuter senare har jag vänt och är åter på rätt väg. Nästa gång tar jag lokalvägen via Kristianstad istället.

Det blir en lååång väntan till nästa nummer men i Mars kommer FM igen. Foto: Anders Klemedtson #597

Klubbens Guldmedlemmar 2016 4 6 7 8 120 164 222 236 299

Peter Olle Ingemar Robert Tom Mats Anders Anders Darius

Muntlin Kjellin Caisander Hjelm Rosenblad Forsman Waller Aldengård Pawlowski

Nordmaling Gräsmyr Helsingborg Rättvik Örebro Östersund Nödinge Uppl-Väsby Kungsängen

390 403 434 526 542 762 791 808 842

Stefan Peter Jonas Johan Anders Stefan Lars Olle Pertti

Karlsson Dahl Ström Holmgren Fridlund Westlund Nilsson Kjellin Kunila

Tomelilla Kungsbacka Lerum Habo Vikingstad Täby Nässjö Gräsmyr Södertälje

873 925 928 938 946

Anette Aava Per Hellqvist Ove Ottengren Mikael Jansson Thomas Bergsten

Tipsa oss om något? Skicka mail till redaktionen@transamclub.se

Solna Rättvik Göteborg Månkarbo Torslanda

Läs mer om guldmedlemskapet på www.transamclub.se

23


... Och några avslutande rader ... Nu sitter jag här igen, framför datorn med glödande tangenter. Snabbt måste det gå för det närmar sig deadline av årets sista nummer av ’klubb-blaskan’. Ett nummer som du, förhoppningsvis, har läst med ett leende på läpparna. Jag värmer mig med en kopp glögg medans jag spanar ut igenom köksfönstret och ser kvicksilvret vandra neråt på temperaturmätaren i Decembermörkret – Brrr, nejdu! Ut tänker jag inte gå! Under tiden jag sippar på den varma glöggen funderar jag på året som har gått. För min del har det väl inte varit något fantastiskt år med mycket Firebirdåkande. Diverse allehanda problem vid olämpliga tillfällen har satt stopp för min framfart ute på vägarna. Bilen har mest varit stående i garaget alltså. Men så kan det vara, det är bara att bryta ihop och komma igen som man brukar säga. Min vintersäsong har varit lång men till våren kommer jag vara taggad som aldrig förr. Det som jag ändå reflekterar mest över är klubben och året som varit. Ett år av fantastiska träffar och happenings runt om i vårt avlånga land och även om Firebirden stått kvar hemma i garaget när jag själv har letat mig ut på klubbträffarna så har jag alltid känt mig lika välkommen. Väl ute på träffarna så är man mån och hjälpsamma och har jag fått tips och idéer på lösningar och metoder för att lösa dom bromsproblem jag haft. Men det starkaste minnet är nog ändå alla hjälpsamma klubbkollegor under River Valley Bandit Run och efterföljande Wheels Nationals där man gav Henning Larsen från Danmark en stor hjälpande hand. 84 mil hemifrån bestämde sig vattenpumpen på Hennings Generation trea att packa ihop, under självaste Bandit Run till och med. Någon timme senare hade man ordnat fram en vattenpump från en jänkedelsbutik 7 mil från Älvdalen med leverans nästa dag. Under Wheels Nationals gav man sig på att byta pumpen i klubbfållan, men tråkigt nog passade inte pumpen så man fick motvilligt skruva tillbaka den gamla pumpen och Henning fick tillslut åka hemåt i sakta mak till Danmark igen. Men vilken hjälpsamhet det finns i klubben, det är helt otroligt. Med dessa ord vill jag stänga årets sista Firebird Magazine, så ses vi i vår virtuella klubbstuga på nätet i vinter och på återhörande nästa år. God (h)jul och Gott nytt år!

Redaktör Peter Mäki - Kauppila


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.