Litterära krigsbytens öden i Sverige Peter Sjökvist

peter sjökvist

Litterära krigsbytens öden i Sverige

Under de senaste åren har relativt mycket uppmärksamhet ägnats åt de litterära krigsbyten som den svenska armén tog från Polen och andra europeiska länder under 1600-talet, och mer kommer förhoppningsvis att ägnas under många år framöver. Vid Uppsala universitetsbibliotek är vi glada över att kunna konstatera att det nu finns mer arbete som pågår med detta material än vad vi har sett under en mycket lång tid. Efter Otto Waldes doktorsavhandling från början av 1900-talet tog det ett antal decennier innan verkliga ansatser gjordes rörande det litterära krigsbytet ur ett vetenskapligt perspektiv. 1 Detta berodde troligen på den stora omfattningen av Otto Waldes arbete. Trots dess omfång har det dock inte annat än skrapat på ytan av detta väldiga material.

Vid andra tillfällen, inte minst vid en tidigare konferens i Wrocław, har jag skildrat ansträngningarna under 1900-talet att lokalisera och beskriva det litterära krigsbytet från Polen i Uppsala, där Józef Trypućkos namn är det viktigaste. 2 Många är bekanta med den katalog som publicerades för 12 år sedan, och som täcker de böcker från Braniewo, vilka till största delen finns på Uppsala universitetsbibliotek. 3 Men nu har flera initiativ tagits för att fortsätta arbetet med krigsbytesmaterial i Sverige. Det pågår ett projekt vid

Pärmens insida i KB:s exemplar av Ambrosius Catharinus (Lancelotto Politi) Enarrationes R. P. F. Ambrosii Catharini Politi ... in quinque priora capita libri Geneseos (Rom 1552), som en gång ägdes av furstbiskop Julius Echter av Mespelbrunn i Würzburg. Foto: Kungliga biblioteket. Lettlands nationalbibliotek i Riga för att göra en katalog över de böcker som konfiskerades från biblioteket vid jesuitkollegiet i Riga 1621, som skall avslutas 2020. 4 Det pågår samtidigt förberedelser för ett projekt för att göra en katalog över det litterära krigsbytet från Poznań, där Uppsala universitetsbibliotek kommer att samarbeta med universitetsbiblioteket i Poznań. 5 Och i Tjeckien pågår för närvarande ett projekt, som leds av Lenka Veselá och finansieras av den tjeckiska Vetenskapsakademien, som kommer att inventera alla de böcker som svenskarna tog som krigsbyte från tjeckisk mark under 1600-talet. 6

En aspekt som dessa projekt, och liknande tidigare sådana, tvingar oss att ta hänsyn till när vi försöker att rekonstruera historiska samlingar som tagits som krigsbyte, är något som Otto Walde bara berörde helt kort i det sista kapitlet av sin avhandling. Vad hände när de böcker som tagits från olika delar av Europa hade kommit till Sverige? Hur har de hanterats under årens lopp? Var finns de nu? Som syntes ovan använde jag ordet öden i pluralis i titeln till denna artikel, löst inspirerad av objektbiografisk teori. 7 I dessa böckers liv, var ett avgörande ögonblick när de tvingades att byta miljö helt, och flyttades från sin tidigare plats till de nya ägarna i Sverige. De fortsatte nämligen givetvis att leva. I det följande kommer jag därför att ge några inblickar i hur krigsbytesböcker som kom till Uppsala universitetsbibliotek på 1600-talet behandlades. Jag kommer även att följa två särskilda exemplars öden närmare.

Först några ord om bakgrunden. Uppsala universitet grundades 1477. Efter reformationen på

1520-talet stängdes det dock, och återöppnade inte förrän 1595. Två år tidigare hade den lutherska bekännelsen slutligen blivit antagen i Sverige, under det att katolicism, kalvinism och zwinglianism blev strängt förbjudna. Under Gustav II Adolfs regeringstid fick sedan universitetet ett starkt understöd från kronan. Stora donationer gjordes, en stor ny universitetsbyggnad uppfördes och universitetsbiblioteket grundades formellt 1620 (eller 1621, beroende på hur man räknar). Samtidigt skänktes kronans bokdepå i Stockholm, vilken bland annat innehöll samlingar som konfiskerats från Vadstena kloster och några enskilda adelsmän, till Uppsala. Med Gustav II Adolfs expansiva utrikespolitik gavs därefter flera möjligheter till att berika samlingarna. Den första var den ovan nämnda konfiskeringen av det bibliotek som tillhörde jesuitkollegiet i Riga år 1621. När detta skänktes till Uppsala av kronan 1622 hade biblioteket ännu inte en egen byggnad, varför böckerna placerades i ett av domkyrkans kapell. I det andra kriget mellan Sverige och Polen, togs sedan biblioteket tillhörande jesuitkollegiet i Braniewo (Braunsberg), samt kapitelbiblioteket i Frombork (Frauenburg) som krigsbyte 1626. Dessa anlände till Uppsala året efter, och placerades tillfälligt i små skjul nära Fyrisån, till dess att biblioteket fick en egen byggnad 1628. Här förändrades verkligen deras liv.

Jag har nyligen diskuterat böckernas ordning i Uppsala universitetsbiblioteks första byggnad i en artikel i Biblis 85, med en engelsk version i Journal of Jesuit Studies, varför jag inte kommer att gå in i detalj rörande den aspekten här. 8

Det får räcka med att säga att detta första bibliotek var byggt i två våningar i suterräng, där, enligt de första katalogerna från 1638–1641, den övre huserade det aktuella biblioteket med de för den samtida undervisningen användbara böckerna, uppställt och ordnat efter ämnena inom de fyra fakulteterna. Den nedre våningen, där böckerna från Braniewo och Frombork hade ställts upp 1628, var mer ett förrådsrum för de mindre relevanta eller inte lika användbara böckerna, och där följde hylluppställningen fortfarande i stor utsträckning en jesuitisk klassificering av kunskapen. Som det verkar hade böckerna mer eller mindre ställts upp i samma ordning som de haft i Braniewo. Detta nedre bibliotek led kraftigt av hög fuktighet, och var en återkommande anledning till klagomål i universitetets konsistorium under 1600-talet. 9

Det första som hände för många böcker från Riga, Braniewo och Frombork när de började sina nya liv i Uppsala var alltså att bli placerade i fuktiga och skadliga lokaler. De användbara böckerna, såsom de antika klassikerna och lutherska författare, plockades ut och flyttades till den övre våningen och till det verkliga universitetsbiblioteket, medan de sämre böckerna fick vara kvar på nedre plan. Det är ju inte direkt överraskande att de flesta böcker med katolskt innehåll räknades till de oanvändbara vid detta mycket lutherska universitet, som hade som sin viktigaste uppgift att utbilda präster för kyrkan och tjänstemän lojala mot staten. Vid en tid när exempelvis påven vanligen kallades antikrist i luthersk propaganda kan man helt enkelt inte förvänta sig något annat. 10 Det är alltså verkligen ett slags paradox att detta ärorika och firade krigsbyte i betydande utsträckning innehöll böcker som man egentligen inte ville ha. 11 Och de böcker som lämnades kvar i det nedre biblioteket levde inte särskilt väl där. Fukten var skadlig för böckerna, och den omständighet att de inte var användbara orsakade flera diskussioner i universitetets konsistorium om vad man skulle göra med dem. Argumentet var att universitetet, om man sålde dem, skulle kunna tjäna pengar för inköp av nya böcker och för en bättre biblioteksbyggnad. Och när böckerna inte kunde säljas som böcker, kunde de helt enkelt säljas som papper eller pergament, till bokbindare och orgelbyggare, bland andra. Vi vet inte exakt hur många böcker som gick förlorade på detta sätt under 1600-talet, men bibliotekets viktigaste historieskrivare, Claes Annerstedt, hävdar exempelvis att mer än 400 handskrifter gick förlorade från det nedre biblioteket fram till det att boksamlingarna flyttade till Gustavianum i början på 1690-talet. 12

Böcker lämnade biblioteket även på andra sätt. För inte länge sedan besökte jag universitetsbiblioteket i Lund. I deras bestånd finner vi ett exemplar av Marcantonio Zimaras Problemata Aristotelis, tryckt i Frankfurt 1549, vilket en gång i tiden hörde till jesuitkollegiets bibliotek i Riga. 13 Vi vet alltså att denna bok måste ha kommit till Uppsala 1622, och flyttat till den första biblioteksbyggnaden 1627. På titelsidan läser vi dock att Emund Figrelius (1622–1675), senare adlad Gripenhielm,

förvärvade den i Uppsala den 20 februari 1643. Men vi kan inte säga säkert varför och hur detta skedde. Kanske gavs boken till den unge Gripenhielm som ett slags betalning för arbete i biblioteket. Vi vet att samma sak senare hände honom upprepade gånger vid Kungl. Biblioteket i Stockholm. 14 Den hamnade till sist i Lund när Karl XI donerade Gripenhielms privata bibliotek dit 1684. Exemplaret har restaurerats och bundits om någon gång under 1800- eller 1900-talet, så kanske gallrades boken ut och gavs till Gripenhielm 1643 på grund av dess dåliga skick. Det fanns i Rigasamlingen åtminstone en ytterligare version av Zimaras Problemata Aristotelis, tryckt i Frankfurt 1571, men den var översatt till tyska, och kan bara anses som en duplett med en väldigt vid användning av begreppet. Denna finns fortfarande kvar i Uppsala, men där finns i dagsläget inte något exemplar som hör till samma upplaga som den som finns i Lund. 15

Uppdelningen av böckerna baserat på deras goda eller dåliga innehåll slutade i Uppsala i mitten av 1690-talet, när biblioteket sedan ett tag hade flyttat till bättre rum på övervåningen av universitetshuset Gustavianum. Men strax blev ett särskilt problem än mer tydligt. 1622 hade universitetsbiblioteket tagit emot biblioteket från jesuitkollegiet i Riga, och 1627 biblioteket från jesuitkollegiet i Braniewo och kapitelbiblioteket i Frombork. Under 1630-talet tog det emot böcker som tagits som byte från katolska institutioner i Tyskland. 1693, när biblioteket erhållit de privata boksamlingar som hört till Claes Rålamb såsom gåva från Karl XI, kom böcker från religiösa institutioner i Poznań dit, främst från jesuitkollegiet, men även från dominikaner- och bernardinerorden. Flera av böckerna från dessa religiösa institutioner var i själva verket samma eller väldigt lika. Många böcker var alltså inte bara oönskade ur ett konfessionellt perspektiv, utan både bra och dåliga böcker fanns ofta där i ett flertal dupletter, och definitionen av duplett var vidare än i vår tid. Det syftade inte bara på böcker som hörde till samma upplaga, utan även till böcker som hade samma titel. Bland böckerna från Poznań kan vi ibland till och med finna så många som sju eller åtta exemplar som hör till samma upplaga. 16

Dupletterna är kanske också det främsta skälet till varför vi inte kan finna alla böcker från de tidigare nämnda samlingarna i Uppsala nuför

Marcantonio Zimaras Problemata Aristotelis (Frankfurt am Main 1549), som en gång hörde till biblioteket vid Jesuitkollegiet i Riga. Foto: Universitetsbiblioteket, Lund.

tiden. 17 Redan 1639 (senare också 1644) beslutade nämligen universitetets konsistorium att biblioteket kunde handla med dupletter i utbyte mot böcker man ville ha. En ständig brist på utrymme och en alltför snål budget för nyförvärv är de främsta skälen till varför biblioteket slutligen gjorde verklighet av de gamla planerna att faktiskt sälja duplettexemplar och andra mindre användbara böcker. Den första bokauktionen ägde förmodligen rum 1701, och flera skulle följa under 1700-talet. Kanske skedde detta till gagn för Uppsala universitetsbibliotek som ett levande bibliotek, men det var helt säkert till skada för den historiska kontinuiteten hos de samlingar som tagits som krigsbyten. Auktionskatalogerna från 1701 och 1702, vilka berörde åtminstone 900 böcker, trycktes inte, men en handskriven lista med böckerna som var till salu men inte sålda

Ur: Förteckning på en samling böcker, i åtskilliga språk och vetenskaper, hvilka genom offentelig auction komma att försäljas i Upsala den 2 april 1796 (Uppsala, [1795]), s. 4. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.

vid dessa tillfällen finns fortfarande kvar. 18 Nästa auktion med dupletter och mindre användbara böcker, vilka såldes mycket billigt som makulatur, ägde rum i Uppsala 1710. Ett dokument finns bevarat från tillfället, som Otto Walde har uppmärksammat i en artikel från 1915, och där kan vi se både titlar, priser och namn på köpare, vilka alla var invånare i Uppsala. Några av böckerna var defekta och såldes förmodligen av den anledningen. Några av de nämnda böckerna finns dock inte i Uppsala i vår tid. De var således inte ens dupletter, utan ansågs nog endast vara irrelevanta för samlingarna vid tiden. Flera av dem var inkunabler. Några år senare ägde en liknande utförsäljning rum med oanvändbara böcker, vilka såldes som makulatur. Tyvärr vet vi inte titlarna på de böcker som såldes då, men utifrån hur mycket pengar som biblioteket tjänade på försäljningen, kan vi vara säkra på att antalet böcker var mycket större än vid den tidigare.

Senare under 1700- och 1800-talen ägde flera bokauktioner rum i Uppsala då biblioteket reducerade sina egna samlingar. Det finns fem tryckta kataloger från dessa tillfällen, och där finner vi även titlarna tillsammans med information om tryckort och tryckår. 19 En snabb blick i dessa visar att böcker från Braniewo, Würtzburg eller Poznań också kunde säljas vid dessa auktioner. I den katalog över biblioteket från jesuitkollegiet i Poznań från 1609, som var en del av bytet därifrån 1656, finner vi exempelvis en kommentar över de första fem kapitlen av Första Mosebok, författad av den italienske dominikanerbrodern Ambrosius Catharinus (Lancelotto Politi) och tryckt i Rom 1552, bunden i ett pergamentband. 20 Vi vet att den var en del av bytet från Poznań och fördes till Uppsala, eftersom den också är förtecknad i katalogen över biblioteket tillhörande den tidigare nämnde adelsmannen Claes Rålamb när detta donerades till Uppsala 1693. 21 Två variantexemplar ur samma upplaga, bundna i utsökta alungarvade svinskinnsband med rika blindtryck och förgyllda snitt, var dock även en del av det byte som togs från det bibliotek som tillhörde Julius Echter von Mespelbrunn, furstbiskop av Würtzburg, när detta togs och fördes till Uppsala på 1630-talet. Två exemplar av denna bok fanns alltså redan i Uppsala när Poznań-exemplaret kom dit, och de var bundna i mer praktfulla band. Ett av exemplaren från Würtzburg finns fortfarande kvar i Uppsala universitetsbibliotek idag. 22 Den 2 april 1796, när dupletter från Uppsala universitetsbibliotek såldes på en offentlig auktion i Uppsala, finner vi dock boken listad på sidan 4. 23 Enligt en notering i det exemplar som idag finns på Kungliga biblioteket var det det andra exemplaret från Würzburg som såldes denna dag till den enskilde ägaren Johan Gustaf Härstedt, och från honom kom det senare till Engeström-samlingen. 24 Vad hände då med exemplaret från Poznań, som inte heller kan återfinnas i Uppsala idag? Det måste helt enkelt ha blivit gallrat eller sålt på en av de tidigare auktionerna. 25 Förhoppningsvis lever boken fortfarande, kanske i en privatpersons ägo, men helst hos en offentlig institution. Det

skulle i värsta fall vara en enorm uppgift att finna var den är. Ofta skulle ett sådant arbete dock verkligen vara värt mödan.

De böckers öden som togs som krigsbyten och fördes till Uppsala på 1600-talet är givetvis av största intresse för de tidigare nämnda projekten, vilka har som mål att lokalisera och registrera krigsbytessamlingar i Sverige. Sant är att majoriteten av böckerna finns kvar i Uppsala, men många är idag på annan ort. Uppsala universitetsbibliotek har ända sedan 1600-talet varit ett levande bibliotek, beroende av allmänna religiösa och ideologiska trender, och vanligtvis med alltför snålt tilltagen budget och för små lokaler. Handel med böckerna och auktioner är från det perspektivet helt förståeliga, om än både smått tragiska och sorgliga från vårt nutida perspektiv. Det finns ju dock ett antal historiska bibliotek i Sverige, både privata och allmänna, som varken var kända nog för Walde eller är det för forskare i vår tid. Vi skulle alltså kunna hoppas att de flesta böckerna forfarande är i livet någonstans, och att den som letar med stort tålamod blir rikligt belönad. Som vi också har sett i de tidigare exemplen, vet vi att böckerna till sist ibland återgår i offentligt ägarskap efter perioder i privata samlingar.

Artikeln bygger på en presentation hållen för en huvudsakligen polsk publik vid konferensen Private Libraries in Early Printed Book Collections, som ägde rum vid Ossoliński National Institute i Wrocław, 18–19 juni 2019.

NOTER

1. O. Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, vols. 1–2, Uppsala 1916–20. 2. P. Sjökvist, ‘Polish Collections at Uppsala University Library: A History of Research,’ i Książka dawna i jej właściciele: Tom drugi, red. Dorota Sidorowicz-Mulak och Agnieszka Franczyk Cegła (Wrocław, 2017), s.237–44. 3. J. Trypućko, The Catalogue of the Book Collection of the Jesuit College in Braniewo Held in the University Library in Uppsala = Ka talog księgozbioru Kolegium Jezuitów w Braniewie zachowanego w Bibliotece Uniwersyteckiej w Uppsali, 3 vols., ed. Michał Spandow ski and Sławomir Szyller (Uppsala: Uppsala universitetsbibliotek; Warszawa: Biblioteka Narodowa, 2007). 4. Arbetar i projektet ‘The Library of the Jesuit Collegium in Riga (1583–1621)’ vid Lettlands nationalbibliotek gör Laura Kreigere-Liepiņa (projektledare) och Renate Berga. 5. För information om planerna för Poznań-projektet, se P. Sjökvist, ‘Books from Poznań at the Uppsala University Library’, i Z badań nad książką i księgozbiorami historycznymi: Polonika w zbiorach obcych, red. Jack Puchalski, Agnieszka Chamera-Nowak och Dorota Pietrzkiewicz (Warszawa 2017), s. 319–27. Se också A. Szulc, R. Wilgosiewicz-Skutecka, ‘Sprawozdanie z poszukiwań w Szwecji – o poznańskich rękopisach i starodrukach w zbiorach Biblioteki Uniwersyteckiej w Uppsali’, Biblioteka 2014, nr 18, s.7–32. 6. Se vidare webbsidan Švédská knižní kořist z Čech a Moravy 1646–1648. Bibliografický a informační portal (‘The Swedish Booty of Books from Bohemia and Moravia 1646–1648. Bibliographic and Informational Portal’), www.knizni-korist.cz. 7. För värdefulla perspektiv på objektbiografi tillämpad på bokhistoria, se exempelvis konferensvolymen Biographien des Buches, utg. U. Gleixner, C. Baum, J. Münkner och H. Rössler (Göttingen, 2017). 8. P. Sjökvist, ‘Om böckernas ordning i Uppsala universitetsbib lioteks första byggnad’, Biblis 85 (Våren 2019), s.65–71; ‘On the Order of the Books in the First Uppsala University Library Building’, Journal of Jesuit Studies 2019, nr 6, s.315–26. 9. Se M. Andersson-Schmitt, ‘Biblioteksdebatten i akademiska konsistoriet 1627–1694’, i Uppsala University 500 years, vol. 12, I uni versitets tjänst: Studier rörande Uppsala universitetsbiblioteks historia, utg. Gert Hornwall (Uppsala, 1977), s. 19–30.

10. H. Helander, Neo-Latin Literature in Sweden in the Period 1620–1720: Stylistics, Vocabulary and Characteristic Ideas (Uppsala, 2004), s. 321–36. 11. Jfr M. Hornwall, ‘Uppsala universitetsbiblioteks resurser och service under 1600-talet’, Nordisk tidskrift för bok- och biblio teksväsen 1981, nr 68, s. 65–78. 12. C. Annerstedt, Upsala universitetsbiblioteks historia intill år 1702 (Stockholm, 1894), s. 24. 13. Universitetsbiblioteket, Lunds universitet, signum: Klass. Gr. [Aristoteles, Probl. Följdskr.] 14. S. Dahlgren, ‘Emund Gripenhielm’, i Svenskt biografiskt lexi kon, vol. 17 (Stockholm 1967–1969), s.314. Otto Walde antar dock att Gripenhielm förmodligen fick boken i utbyte mot en av hans egna böcker, eftersom universitetets konsistorium hade beslutat att dupletter vid biblioteket skulle användas för byten (Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, vol. 1, 50). 15. Uppsala universitetsbibliotek (härefter UUB), signum: Script. Graeci [Aristoteles] 280. 16. Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, vol. 2, s. 439–41. 17. Redan 1638 skrev universitetet i Dorpat till kungen, och bad att dupletterna från Uppsala skulle sändas dit, så att de kunde ut öka sina samlingar. Kungen beslutade också i enlighet med detta. 1693 och 1721 hände samma sak rörande universitetet i Åbo. Det verkar dock inte som att några böcker någonsin lämnade Uppsala av denna anledning, trots en kunglig order. O. Walde, ‘Hur man sålde dupletter i forna tider. Ett kulturdokument från 1710’, Nord isk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, 1915, nr 2, s. 211–12. 18. Walde, ‘Hur man sålde dupletter i forna tider’, s.212–13; jfr Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, vol. 2, s.441–51; UUB, Bibl. arkiv A 7. 19. Förteckning på en samling böcker, i åtskilliga språk och veten skaper, hvilka genom offentelig auction komma att försäljas i Upsala den 18 april 1792 (Uppsala, 1791); Förteckning på en samling böcker, i åtskilliga språk och vetenskaper, hvilka genom offentelig auction komma att försäljas i Upsala den 2 april 1796 (Uppsala, [1795]); N:o 3. Förtekning på en samling böcker i åtskilliga språk och vetenskaper, chartor, taflor, portraiter, chirurgiska instrumenter, m.m. hvilka ge nom offentelig auction komma att försäljas i Upsala d. 10 october 1804 (Uppsala, [1804]); N:o 4. Förtekning på en samling böcker i åtskilliga språk och vetenskaper, i synnerhet i historien, mathematiquen och

medicin, hvilka genom auction komma att försäljas i Upsala d. 10 october 1810 (Uppsala, [1810]); Förteckning öfver en utvald och dyrbar samling latinska och grekiska auctorer hufvudsakligen i upplagor från 1500-1700-talen … utgörande dubletter från Upsala univeristets bibliotek som kommer att försäljas … lördagen den 29 oktober kl. ¾ 4 e.m. (Uppsala, 1892). Digitala kopior av auktionskatalogerna finns tillgängliga i Alvin (www.alvin-portal.org). Uppgifter från auk tionen 1792, med priser och namn på köpare vid respektive titel, finns i UUB, Bibl. arkiv K49. Listor med information om priser från auktionen 1796 finns i UUB, Bibl. arkiv E 8. Uppgifter från auktionen 1804, med priser och namn på köpare vid respektive ti tel, finns UUB, U 294 l. Uppgifter från auktionen 1892, med priser och namn på köpare vid respektive titel, finns vid Uppsala univer sitets arkiv, Räntkammararkivet: F IX, Auktionskammaren: A 56. Listor med titlar på dupletter sålda till Göteborg 1874 finns i UUB, Bibl. arkiv K 50–51. 20. UUB U 276, fol. 47r. 21. UUB U 281, fol. 1v. 22. Signum: Teol. Skolastik. Jfr P. Wittmann, Würtzburger Bücher in der K. Schwedischen Universitetsbibliothek zu Upsala (Würtzburg, 1891), s. 14. 23. Förteckning på en samling böcker, i åtskilliga språk och veten skaper, hvilka genom offentelig auction komma att försäljas i Upsala den 2 april 1796 (Uppsala, [1795]), s. 4. 24. Kungl. biblioteket, signum: Teol. Exeget. Fol. 25. Jfr Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, vol. 2, s. 103.

OTRYCKTA KÄLLOR

Räkenskaper från bokauktionen 1892, Uppsala universitetsarkiv,, Räntkammararkivet: F IX, Auktionskammaren: A 56. Katalogen från biblioteket vid jesuitkollegiet i Poznań, UUB U 276. Katalogen från biblioteket tillhörande Claes Rålamb, UUB U 281. Listor på böcker till salu men inte sålda vid auktioner i Uppsala 1701 och 1702, UUB Bibl. arkiv A 7. Švédská knižní kořist z Čech a Moravy 1646–1648. Bibliografický a informační portal (‘The Swedish Booty of Books from Bo hemia and Moravia 1646–1648. Bibliographic and Informational Portal’). www.knizni-korist.cz.

LITTERATUR

Andersson-Schmitt, Margarete. ‘Biblioteksdebatten i akademiska konsistoriet 1627– 1694’. I Uppsala University 500 years, vol. 12, I universitets tjänst: Studier rörande Uppsala universitetsbib lioteks historia, s. 19–30. Utg. Gert Hornwall. Uppsala: Uppsala universitet, 1977. Annerstedt, Claes. Upsala universitetsbiblioteks historia intill år 1702. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1894. Biographien des Buches. Utg. U. Gleixner, C. Baum, J. Münkner och H. Rössler. Göttingen: Wallstein, 2017. Dahlgren, Stellan. ‘Emund Gripenhielm’. I Svenskt biografiskt lexikon, vol. 17, s.314. Stockholm: Norstedt, 1967–1969. Förteckning på en samling böcker, i åtskilliga språk och vetenskaper, hvilka genom offentelig auction komma att försäljas i Upsala den 18 april 1792. Uppsala, 1791. Förteckning på en samling böcker, i åtskilliga språk och vetenskaper, hvilka genom offentelig auction komma att försäljas i Upsala den 2 april 1796. Uppsala, [1795]. N:o 3. Förtekning på en samling böcker i åtskilliga språk och veten skaper, chartor, taflor, portraiter, chirurgiska instrumenter, m.m. hvilka genom offentelig auction komma att försäljas i Upsala d. 10 october 1804. Uppsala, [1804]. N:o 4. Förtekning på en samling böcker i åtskilliga språk och vetenskaper, i synnerhet i historien, mathematiquen och medicin, hvilka genom auction komma att försäljas i Upsala d. 10 october 1810. Uppsala, [1810]. Förteckning öfver en utvald och dyrbar samling latinska och gre kiska auctorer hufvudsakligen i upplagor från 1500–1700-talen … utgörande dubletter från Upsala univeristetsbibliotek som kommer att försäljas … lördagen den 29 oktober kl. ¾ 4 e.m.

Uppsala, 1892. Helander, Hans. Neo-Latin Literature in Sweden in the Period 1620–1720: Stylistics, Vocabulary and Characteristic Ideas.

Uppsala, 2004. Hornwall, Margareta. ‘Uppsala universitetsbiblioteks resurser

och service under 1600-talet’. Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen 1981, nr 68, s. 65–78. Sjökvist, Peter. ‘Polish Collections at Uppsala University Library:

A History of Research’. I Książka dawna i jej właściciele: Tom drugi. Utg. Dorota Sidorowicz-Mulak and Agnieszka Fran czyk Cegła, s. 237–44. Wrocław, 2017. . ‘Books from Poznań at the Uppsala University Library’.

I Z badań nad książką i księgozbiorami historycznymi: Polonika w zbiorach obcych. Utg. Jack Puchalski, Agnieszka Chamera

Nowak och Dorota Pietrzkiewicz, s.319–27. Warszawa:

Polskie Bractwo Kawalerów Gutenberga, 2017. . ‘Om böckernas ordning i Uppsala universitetsbiblioteks första byggnad’. Biblis, nr 85 (Våren 2019), s.65–71. . ‘On the Order of the Books in the First Uppsala University Library Building’. Journal of Jesuit Studies 2019, nr 6, s.315–26. Szulc, Alicja och Renata Wilgosiewicz-Skutecka. ‘Sprawozdanie z poszukiwań w Szwecji – o poznańskich rękopisach i sta rodrukach w zbiorach Biblioteki Uniwersyteckiej w Uppsali’.

Biblioteka 2014, nr 18, s.7–32. Trypućko, Józef. The Catalogue of the Book Collection of the Jesuit

College in Braniewo Held in the University Library in Uppsala = Katalog księgozbioru Kolegium Jezuitów w Braniewie zachowa nego w Bibliotece Uniwersyteckiej w Uppsali, 3 vols., ed. Michał

Spandowski and Sławomir Szyller. Uppsala/Warszawa: Uppsala universitetsbibliotek/Biblioteka Narodowa, 2007. Walde, Otto. ’Hur man sålde dupletter i forna tider. Ett kultur dokument från 1710’. I Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, 1915, nr 2, s.209–19. . Storhetstidens litterära krigsbyten, vol. 1–2. Uppsala:

Almqvist & Wiksell, 1916–20. Wittmann, Pius. Würzburger Bücher in der K. Schwedischen Uni versitetsbibliothek zu Upsala. Würtzburg, 1891.