Formgivare i en annan värld. Viljan att förstå hur designkollegor

nina ulmaja

Formgivare i en annan värld

Viljan att förstå hur designkollegor verkar och lever i Kina

Utställningen A BOOK IS A BOOK IS A BOOK initierades av mig för att visa upp enastående kinesisk bokdesign för svenska förlag, formgivare och tryckerier. Design jag sett och beundrat sedan 2013 på designkonferenser och utställningar i Kina och på internationella bokmässor. Från mitt första möte har jag frågat mig hur det kommer sig att kinesisk bokdesign nått den ställning den har idag. I tävlingen Best Book Design from all over the World har Kina har sedan första året landets bokdesign deltog i tävlingen 2004 kammat hem två guldmedaljer, fyra silver, fyra brons och tolv hedersomnämnanden. Sverige kan slå sig för bröstet för ynka tre priser i tävlingen under dessa år. Norden sammanlagt tio.

För att få inblick i de kinesiska bokformgivarnas vardag och försöka förstå deras arbetsvillkor intervjuade jag de två utställarna med flest verk (12 böcker var) på A BOOK IS A BOOK IS A BOOK, professor Lü Jingren och Ma Huimin (XiaoMage).

‘Boktryckarkonsten föddes visserligen i Kina, men bokdesign har inte alltid varit ett framhävt område i Kina’, berättar Lü Jingren. ‘Kulturrevolutionen stoppade dessutom för lång tid all utveckling inom konst och kultur (1966). Både den kinesiska kulturen och all kultur utifrån bannlystes.’

Lü och hans familj, fadern utbildad kalligraf, tvingades till norra Kina för att arbeta inom jordbruket under många år. Att människor i Lüs egen generation (född 1947) efter kulturrevolutionen törstade efter influenser utifrån, snarare än att vilja se på den egna historien och kulturen, är påtagligt. Och förståeligt.

Lü berättar att bokdesign i Kina intagit sin plats i ljuset och allmänhetens medvetande de senaste 20 åren. Han har själv en framträdande roll i processen, även om han inte vill framhålla sin betydelse. ‘Den kinesiska bokdesignen har utvecklats tack vare det ökade inflödet av briljant design utifrån’, säger Lü, ‘tydligast är influenserna från Japan’.

Han firade nyligen 40 år som en av Kinas främsta bokdesigners och har rankats som en av The Top Ten Designers of Asia. Lü Jingren har föreläst på designkonferenser världen över och haft separatutställningar i både Tyskland och USA. Idag driver han Jingren Paperlogue i Beijing, en studio, undervisningscenter och bokbinderi, i samarbete med en pappershandel. Här arrangeras designseminarier, utställningar och kurser för yrkesverksamma designers och forskare. I listan på Paperlogues föreläsare sedan 2003 finns bokoch informationsdesigners, typsnittstecknare, bokbindare och förläggare från Tyskland, Frankrike, USA, Nederländerna, Schweiz, Israel, Japan, Sydkorea, Hong Kong och Taiwan. De kanske mest kända och prisade är Irma Boom, Jonas Voegeli och Aha Sang-soo. Jag själv föreläste och höll workshop där (2015). Svenska Matilda Plöjel gjorde detsamma, i januari 2020.

Lü Jingren är blygsam om sin egen roll i lyftet för kinesisk bokdesign. Yngre branschkollegor intygar dock professor Lüs stora betydelse; han har i alla år envetet arbetat för att höja yrkets status och anseende i förlagsbranschen.

Lüs egen väg in i böckernas värld började med hemundervisning. Hans far, kalligrafen, öppnade

familjebiblioteket för sina fem söner, och Lü började på faderns uppmaning studera måleri. 1966 fick studierna dock ett abrupt slut när kulturrevolutionen skickade familjen till landsbygden. Lü hade där turen att träffa en teckningslärare från Shanghai, som blev hans inspirationskälla. Lü fick ägna tid åt tecknandet och kunde bygga upp den portfolio som blev inträdesbiljetten in i förlagsvärlden när kulturrevolutionen väl var över. Han kom att arbeta med både illustrationer och bokomslag i många år på ett stort konstboksförlag (som senior art editor) men saknade ändå något i yrket.

På 1990-talet fick han så möjligheten att studera i Japan, och mötte där sin andra inspirationskälla och mentor Sugiura Kohe, en framstående arkitekt och bokdesigner.

I Kina handlade bokdesign tidigare ‘bara’ om att formge omslag, inte helt olikt hur det är på många förlag i Sverige idag. Genom läraren i Japan, fick Lü ett nytt sätt att se på ‘boken’ som helhet och att arbeta med designen inifrån och ut. Lü inspirerades också av hur den japanska formgivaren, förläggaren och tryckaren samarbetade, och bestämde sig för att ta med sig det ‘nya’ arbetssättet till den kinesiska förlagsvärlden.

När Lü kom tillbaka från Japan gjorde han två saker som kom att få avgörande betydelse både för honom själv och för kinesisk bokdesign. 1996 arrangerade han tillsammans med tre andra designers en bokdesignutställning, med fokus på bokens övergripande design. Strax därefter slutade Lü på förlaget och startade sin egen bokdesignstudio, ett udda tilltag i Kina på den tiden.

Idag är det vanligt att unga designers, speciellt de som studerat utomlands, har sina egna studios och anlitas av både privata företag och förlag. ‘De unga vill vara oberoende’, berättar Lü, ‘en utveckling som gjort gott för designnäringen. De unga vill inte vara begränsade av det förlagen ger ut och de strikta kinesiska publiceringsreglerna. De vill arbeta fritt med egna bokprojekt’. Många har som sagt studerat utomlands och arrangerar utställningar med så kallade ‘independent books’ – böcker utgivna utanför den traditionella förlagsvärlden. Dessa böcker ges ut utan ISBN-nummer, vilket betyder att de står utanför den statligt kontrollerade utgivningen och kallas också ‘illegal books’.

De kinesiska bokförlagen är alla statligt ägda och har i uppdrag av regeringen att ge ut ett visst antal böcker (tilldelade ISBN-nummer) per år. Förlagen ger ut en viss del själva, men säljer även ISBN-nummer till, eller samarbetar med, privatägda mindre förlag och fristående bokproducenter. De böcker som kommer ur dessa samarbeten blir dock kontrollerade av de statligt ägda förlagen.

Böckerna utan ISBN klassas som ‘informella publikationer’ av staten, som inte förbjudit spridningen av dem med argumentet att de ökat allmänhetens intresse för läsning. Men de får inte säljas i den vanliga bokhandeln, utan sprids via internet och på utställningar, som exempelvis den återkommande ABC Self-Edition Art Exhibition i Shanghai, med tusentals besökare per dag. Dessa ‘independent books’ har på så vis lyft den allmänna designmedvetenheten. Kinesiska läsares tillgång till böcker från utlandet har också utvecklat både smak och intresse för böckers utformning, berättar Lü. • De kinesiska böcker som ställdes ut på A BOOK IS A BOOK IS A BOOK var nästan alla prisbelönta verk från The 9th National Book Design Art Exhibition som premiärvisades i Nanjing i oktober 2018. Över 700 böcker prisades där för sin design, det totala antalet böcker var 3500 i utställningen som upptog flera våningsplan i ett kulturhus.

Den allra första nationella bokdesignutställningen arrangerades i Kina redan 1959. Utställning nummer 2 kom, på grund av kulturrevolutionen, inte att stå på plats förrän 1978. Därefter har National Book Design Art Exhibition arrangerats vart femte år på olika håll i Kina och blivit ett välbesökt evenemang som till och med tv-bolagen rapporterar om. Lü Jingren har sedan 1999, den 5:e utställningen, på olika sätt deltagit i arrangemanget, som jurymedlem, och senare som utställningens curator.

En vars böcker verkligen stack ut på A BOOK IS A BOOK IS A BOOK är Ma Huimin, med artistnamnet XiaoMage. Min nyfikenhet på hennes bokdesign väcktes för flera år sedan då jag, omedvetet, köpt flera böcker designade av henne och hennes designkollega.

Lika svår att förstå som den kinesiska förlagsvärldens uppbyggnad och regelverk är, lika oemotståndlig är den bokdesign XiaoMage visar upp. På

A BOOK IS A BOOK IS A BOOK fanns inte mindre än tolv av hennes verk; en knubbig liten bok vars illustrationer krupit ända ut på boken snittyta (en bok med mikronoveller som säljs i den vanliga bokhandeln); två vita böcker som tangerar ‘artist’s books’ med speciallösningar som måste ha utmanat den mest skickliga bokbindare. XiaoMage kallar dessa böcker ‘designer’s books’, ett begrepp som i Sverige kan liknas vid böcker utgivna av designers som börjat ge ut böcker vid sidan av sin grafiska verksamhet, Publishing as (part-time) Practice.

XiaoMages vita böcker produceras i en upplaga på endast 500 ex och har avancerade vikningar och utklippta delar som fogats samman utan lim. Ma berättar att en bok som dessa innebär ett fem år långt arbete för henne, i tätt samarbete med ett konstbokstryckeri.

Böckerna är utgivna av den kinesiska byggnadsindustrin som särskilt fått ansöka om ISBNnummer för att få böckerna klassade som ‘officiella’ böcker.

Även förlagen lägger ut den här typen av uppdrag – att utifrån ett givet tema eller text med bokdesignen utmana uppdraget och tänja bokens gränser. De vita böckerna är en dialog mellan två kvinnor, den ena designer, den andra arkitekt, på temat bokens arkitektur. Ma lever på tryckeriet när dessa knepiga böcker produceras. Tryckarna gör det omöjliga möjligt, och Ma blir i sin designerroll även deras krävande beställare.

Jag frågar Ma hur hon arbetar och hur det kommer sig att hon samarbetar med sin man. Är det vanligt? Min fråga kommer sig av att jag sett så få kvinnor föreläsa på de designkonferenser jag besökt och att flera av dem jag mött samarbetar med sina män. Ma säger att hon inte reflekterat över frågan – hon och maken började samarbeta redan under studietiden. Lü inflikar i samtalet att det är svårare för kvinnor att ta sig fram i designvärlden (även i Kina). Männen står oftare på prispallen i designtävlingar. Ma skrattar och säger att hennes artistnamn XiaoMage uppfattas som ett mansnamn, och skämtar att det skulle kunna vara en del av framgången.

XiaoMage har designat böcker i mer än 20 år sedan universitetsexamen. Förutom bokdesign, där merparten är konstnärliga bokprojekt, skapar designparet även visuella identiteter för institutioner och utställningar. Och de arbetar som ett team, oavsett storleken på uppdraget. Båda är engagerade i alla stadier av projekten. • Det är inte helt lätt att förstå hur den svenska förlagsvärlden fungerar heller, hur förläggarens roll varierar från förlag till förlag, liksom synen på bokdesign. Ofta ses design som ett utanpåverk till författarens text, mer sällan med ett helhetstänkande eller som ett säljargument i sig. För mig som haft förmånen att arbeta med både kommersiella och formmedvetna författare, stora och små förlag, är det tydligt hur ambitionsnivån för bokens formgivning skiljer sig åt. Men jag anar ett ökande intresse och hoppas att A BOOK IS A BOOK IS A BOOK inspirerade och kan bidra till att höja ribban på svensk bokdesign, samt att utmana såväl tryckerier som beställare. Många besökte utställningen både en och två gånger. Designvänner lovordade; ‘det mest spännande som hänt inom bokdesign i Sverige på många år’ och gladdes åt att utställningen besöktes av tryckerier från både Sverige, Danmark och Lettland. ‘Det betyder att de som gör verklighet av våra visioner också har sett det bästa inom bokdesign’.

A BOOK IS A BOOK IS A BOOK återkommer på ett eller annat sätt. Jag lovar.

Ma Huimin (XiaoMage) och Lü Jingren

en av de vita böckerna av XiaoMage

Jingren book design no. 2

The Story of Paper-cut (formgivning Lü Min)

imitating and innovating: book design by lü jingren

workshop

Värdighet, effektivitet och poesi i Taipei

För oss som frilansar kan varje kontakt gälla ett nytt uppdrag. Oftare än inte blir vi besvikna.

Tidigt en lördag i augusti fick jag ett mejl av sorten jag snart, om inte omedelbart, kastar bort.

Sömndrucken läste jag erbjudandet, vilket lät för bra för att vara sant. Den ungefärliga ordalydelsen: ‘Jag är kurator på Taiwan Design Museum. Vi vill bjuda in dig till Taipei i mitten av november för att delta i juryn för Taiwans best book design competition samt hålla en offentlig föreläsning och en workshop för unga designers. Vi betalar resa, sex dagar på hotell och erbjuder ett arvode.’ Undertecknat av en herr Sasson Kung.

Senare samma lördag läste jag mejlet igen och förstod att det inte var ett s. k. Nigeria-brev.

Jag tackade ja.

Min kunskap om Taiwan var i augusti rudimentär. En ö? ‘Formosa’? Kinesiskt? På en yta ungefär tio gånger större än Gotland bor närmare 24 miljoner människor, de flesta i Taiwans västra områden. Den östra sidan präglas av skogsbeklädda berg. Landets dramatiska landskap kännetecknas av 163 bergstoppar högre än 3 000 meter över havet, högst är Jadeberget på 3 962 m.

Omkring 95 procent av befolkningen är etniska hankineser, samma som den dominerande gruppen i Kina. Övriga 5 procent utgörs av etniska minoriteter inklusive en ursprungsbefolkning med rötter i Söderhavet och släkt med maorierna på Nya Zeeland. De flesta talar mandarin vilket är den officiella kinesiskan i både Fastlandskina och Taiwan.

Eftersom jag vid två tillfällen (2015 och 2017) deltagit i juryarbetet för tyska Stiftung Buchkunsts internationella tävling Schönste Bücher aus aller Welt hade jag en uppfattning, låt vara vag, om taiwanesisk bokdesign.