5 minute read

Blå Mat boostar svensk sjömatsproduktion

Centrumbildningen Blå Mat är den största satsningen hittills på svensk sjömat med en finansiering på 48 miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas. Visionen är att göra Sverige till en ledande leverantör av hållbart producerad sjömat. Satsningen ska pågå i fyra år, med möjlighet till ytterligare fyra års finansiering.

Behovet av en ökad produktion av hållbara livsmedel är i särskilt fokus på grund av den snabba globala befolkningsökningen. Under senare år ser vi också en stark trend att minska intaget av kött till fördel för andra, mer hälsosamma och hållbara, proteinkällor. Men vad som ofta glöms bort i debatten är de ”blå” proteinernas roll. Den blå maten, sjömaten, som ur ett näringsperspektiv är mycket värdefull.

Idag är den svenska sjömatsproduktionen kraftigt eftersatt och sammanlagt importerar vi 72 procent av all sjömat vi konsumerar. Men Sverige, med en lång kuststräcka, många sjöar och ett tydligt miljötänk, har goda förutsättningar att nyttja sina potentialer och bli en ledande producent av hållbar sjömat.

Bakom centrumbildningen står en nationell samling av forsknings- och innovationsaktörer, regioner, kommuner, organisationer samt ett fyrtiotal företag från hela landet. Vi har pratat med Lillemor Lindberg, koordinator för innovation och företagskontakter, som tillsammans med Ingrid Undeland, koordinator for forskning, Kristina ”Snuttan” Sundell, ordförande och Fredrik Gröndahl, koordinator för kompetenshöjning, jobbar med uppstarten av projektet.

Vad är mål och syfte med centrumbildningen?

Vårt syfte är att skapa en nationellt konkurrenskraftig och hållbar sjömatproduktion för att nå målet om ett skifte mot en större andel blåa livsmedel. Centrumet Blå Mat skall bedriva en behovsinriktad forskning i nära samverkan med näringen inom sjömatens hela värdekedja, från primärproduktion till process- och produktutveckling – med fokus på hållbarhet och konsumenters attityder. Därför är det mycket viktigt att ha med relevanta företag inom den blå näringen i centrumet, både som aktiva och stödjande partners. I vår vision ser vi Sverige som en ledande producent av attraktiv och hållbar sjömat i Europa. Vi skall kunna producera minst så mycket sjömat som Livsmedelsverket rekommenderar oss att äta i Sverige, det vill säga 2 – 3 gånger per vecka för alla. Detta skulle innebära en stor ökning i den svenska försörjningskapaciteten när det gäller sjömat.

Första steget, vad händer i år?

Att få igång organisationen av centrumledningen är vår första uppgift. Rekrytering av de tre externa partners som skall ingå i Blå mats ledningsgrupp är högsta prioritet, men också bildandet av en ”rådgivande grupp” med såväl nationella som internationella experter från näringen, myndigheter och organisationer inom sjömatssektorn. En annan lika viktig aktivitet är att rekrytera de unga forskarna som kommer utgöra kärnan i centret. Det är både doktorander och post docs. Att få kommunikatör och hemsida på plats samt bygga upp kontakterna med vårt stora nätverk av externa partners är andra högt prioriterade aktiviteter.

Hur skall forskningen kopplas till näringen och specifika företag?

Varje doktorand kommer att ha en biträdande handledare från någon av våra externa partners, samt ha ett så kallat ”mentoring team” knutet till sig. I det ingår både företagsrepresentanter och forskare som ska säkra upp att forskningen håller hög näringslivsrelevans och forskningshöjd. Vi kommer också utföra vad vi kallar satellitprojekt, till

Supporting external partners Active external partners

Blue Food Consortium Possible financiers

vilka vi lagt undan en del av budgeten. Dessa kommer utföras i nära samverkan med industrin och bygga på de behov av forskning och utveckling som identifieras av våra externa partners. Naturligtvis kommer där också bli en lång rad events där forskare och företag kommer interagera.

Finns det tankar om hur man kan underlätta ansökan om tillstånd för odlingar? Så man slipper byråkrati, brist på kunskap och brist på samarbete bland myndigheter och länsstyrelser eller de som ger tillstånd.

Det finns flera utredningar och aktiviteter som forskarna i Blå Mat är engagerade i, däribland ett uppdrag från regeringen att kartlägga och utreda förutsättningarna för en förenklad prövning av vattenbruksverksamheter, arbete med en ny strategi för fiske och vattenbruk med tillhörande handlingsplaner samt utbildningar för myndigheter och odlare. Ett forskningscentrum kan inte ”underlätta för tillstånd för odlingar” på egen hand, tillståndsprövningen är ju styrd av lagar och förordningar och handläggs av våra myndigheter. Det vi kan göra är att bidra med faktabaserad kunskap och vår expertis till utredningar, strategier och handlingsplaner, samt anordna utbildningar, workshops, och dialogmöten för att främja ökad kunskap om vattenbrukets möjligheter och utmaningar och skapa en bättre kommunikation och därmed förståelse mellan entreprenörer och odlare å ena sidan och myndigheter å den andra.

Detta är saker som vi håller på med inom de centrum som redan finns – och i Blå Mat har vi ju ännu inte kommit till stadiet där vi är färdiga med att planera in aktiviteter, men vi kan och kommer att bygga vidare på de saker vi redan gör genom våra tidigare centrum.

Utöver de medel som tilldelats av Formas, finns det ytterligare medel från privata

aktörer? VGR har gått in med medfinansiering, och Region Stockholm är också intresserade att medfinansiera och de flesta företag går in med tid och utrustning.

Centrumbildningen Blå Mat är ju nationell men kommer det att bli ett fysiskt centrum också?

Nej, centret är i den bemärkelsen virtuellt, och ligger utspritt över huvudaktörerna. Aktiviteter kommer att anordnas på olika håll i landet samt genom olika digitala kanaler.

Hur mycket sjömat vi än producerar behöver vi i Sverige också bli bättre på att äta fisk och skaldjur. Vad finns det för tankar om marknadsföring och om hur kunskapen skall nå ut till allmänheten?

Ett viktigt forskningsområde inom Blå Mat är konsumtionsforskningen. Denna forskning skall syfta till att förstå allmänhetens attityder till sjömat och vad som ligger bakom dessa. Med hjälp av denna forskning vill vi också förstå vilken typ av information och kunskap samt vilka typer av aktiviteter som konsumenterna såväl som den breda allmänheten, behöver och vill ha för att kunna ta till sig fakta om den hållbara sjömaten.

Vi kommer också att arbeta med influencers som t.ex. TV-kockar, skolkökspersonal och andra ”matprofiler” för att genom dem nå ut till en bred publik. En lång rad populärvetenskapliga aktiviteter som säkrar en bred spridning till allmänheten kommer att genomföras. Vetenskapsfestivalen och samverkan med skolor är exempel på detta. Längre fram planerar vi att tillsammans med våra externa partners starta en nationellt övergripande samlad kampanj, för att få svenskar att äta mer – och mer hållbar – sjömat.

Linda Frithiof

This article is from: