Blått ljus till kvotfångad fisk

Efterlyser ”blått ljus” för kvotfångad fisk

”Kvoterad fisk som följer forskarnas rådgivning borde ges blått ljus”

Fisknäringen efterlyser myndigheternas stöd för en typ av blått ljus för sjömat som fångas i omfattning som stämmer överens med forskarnas råd, men av olika skäl inte märks av tredje part som hållbart fiske. – Det som är problematiskt är att Sverige först beslutar och fördelar kvoter till svenskt fiske som sedan av Sveriges myndigheter inte anses vara tillräckligt hållbara för offentliga sektorn att köpa och för oss medborgare att konsumera, säger Krishan Kent, ordförande för Fiskbranschens Riksförbund, FR.

Det handlar om fisk och skaldjur som fångas inom ramen för de kvoter som EU beslutar om varje år. Fullt konsumtionsduglig sjömat som inte är MSC-certifierad eller finner vägen genom miljöorganisationers nålsögon. Som läget är idag går denna kvotfångade ej certifierade fisk ofta på export. Näringen ser behov av någon typ av blått ljus, framförallt för de fångster som är hållbart fiskade i enlighet med forskarnas råd, men av olika skäl inte har en tredjeparts certifiering. – Det borde vara självklart att den fisk som staten har beslutat ska fångas också bör vara god nog för myndigheter att upphandla och ätas av oss medborgare, i stället för att den skickas för konsumtion till andra europeiska länder, säger Krishan Kent, ordförande i FR.

Blått ljus verifierar fisken

Krishan Kent slår fast att hållbara bestånd och ett ekosystem i balans är en överlevnadsfråga för fiskbranschen. – Det kan inte vara riktigt att svenskt fiske får bära skulden för att man fiskar i enlighet med den förvaltning som Sverige med ansvariga myndigheter förhandlat och beslutat. Om svenska fångster inom kvoten inte är tillräckligt hållbara för att upphandlas av samhället, ska fisken inte heller fångas, utan få fortsätta växa i våra vatten, för framtida generationers fiskare och konsumenter, säger han och fortsätter: – Vi ser därför positivt på att främja och förenkla hållbara inköp av sjömat vid offentlig upphandling. Ett blått ljus som verifierar att fisken som fångats lokalt är fiskad inom kvoter som följer ICES och forskarnas råd skulle kunna vara ett sätt för Sverige att förenkla en ökad hållbar konsumtion av sjömat i Sverige.

Ät mer fisk!

Fisknäringen riktar sin uppmaning till statliga myndigheter som Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Upphandlingsmyndigheten. Men något omedelbart stöd från myndighets-Sverige verkar inte vara aktuellt. Anna-Karin Johansson är miljöstrateg vid Livsmedelsverket. Verkets budskap är i grunden mycket positivt för fiskbranschen, menar hon. – Svenskarna borde äta mer fisk, många äter det alltför sällan. Vårt grundråd till konsument är att äta fisk två-tre gånger per vecka, det är

Anna-Karin Johansson, Livsmedelsverket

Krishan Kent Fiskbranschens Riksförbund Mats Svensson Havs- och vattemyndigheten

Helena Robling Upphandlingsmyndigheten

en stor fördel ur näringssynpunkt, säger Johansson. – I synnerhet behöver de yngre generationerna äta mer fisk, tillägger hon.

Jod, D-vitamin och Omega 3 är några ämnen som är viktiga ur näringssynpunkt, betonar Anna-Karin Johansson. Johansson betonar att 70 procent av den fisk som konsumeras i Sverige kommer från andra länder.

Tycker du det är rimligt att kvoterad svenskfångad fisk inte går att sälja i Sverige på grund av miljölistor och dylikt?

– Om den fisken du pratar om är hållbart fiskad är det beklagligt om den måste exporteras till andra länder. Men Livsmedelsverket som myndighet är inte involverad i den processen, säger hon.

Livsmedelsverket rekommenderar inköp av certifierad fisk men anger också WWF:s lista som ett hjälpmedel att välja fisk från stabila bestånd.

Är inte WWF-listan en partsinlaga?

– WWF har hållit på länge och är välkända. Den typen av utredningar som ligger bakom deras lista är resurskrävande och det finns egentligen ingen konkurrens på den marknaden, säger Anna-Karin Johansson.

Hon är tveksam till om Livsmedelsverket kan ställa sig bakom en ”blåljus”-lista för landets fiskdiskar.

– Jag är inte rätt person att bedöma om blått ljus för kvotfångad fisk skulle kunna vara aktuellt. Jag ser dock inte riktigt hur det ska gå till gentemot konsumenten. Men om fiskbranschen ser ett sådant behov är det väl i så fall en fråga för dem att jobba vidare med, uppger Anna-Karin Johansson.

Slopad fisklista

Upphandlingsmyndigheten arbetar med att ge stöd till den offentliga sektorn när det gäller inköp av mat. Fram till 2018 fanns en fisklista, som användes vid upphandling av sjömat. I referensgruppen ingick bland annat representanter för offentlig-Sverige, fiskbranschen och olika märkningsorganisationer. – Listan visade sig under arbetets gång inte fylla sitt syfte. Den är dessutom alltför resurskrävande att hålla uppdaterad. Våra nya hållbarhetskriterier innehåller därför ingen fisklista, säger Helena Robling, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

Myndigheten tar även sedan fisklistan slopats fram stöd i form av hållbarhetskriterier i samarbete med referensgruppen. MSC-märkt sjömat finns med bland förslag på bevis för uppfyllande av vissa av dessa kriterier. – Många myndigheter ställer krav som kan bevisas med en MSC-märkning. Andra kräver att leverantörer ska leva upp till ICES rådgivning eller använder sig av WWF-listan och liknande rekommendationer, säger Robling.

Kan Upphandlingsmyndigheten tänka sig att ställa sig bakom någon form av ”blåljus-lista”?

– Från Upphandlingsmyndighetens sida okejar vi inte det ena eller det andra. Vi är en stödjande myndighet och tar fram kriterier som hjälper upphandlande organisationer att ställa krav på hållbarhetsaspekter. Men det ingår inte i vårt uppdrag att tala om vilka preferenser upphandlarna i den offentliga sektorn ska ha. Hållbarhetskriterierna går som regel över gällande lagstiftning, säger Helena Robling.

”Inte vårt uppdrag”

På Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är frågan om kvotfångad fisk som är svår att avyttra i Sverige inte ny. – Vi har dryftat frågan internt och vi förstår problematiken. Men det är inte vårt uppdrag att ge kostråd, vi är satta att förvalta fiskeresurserna på bästa sätt, säger Mats Svensson, chef för avdelningen för havsförvaltning vid HaV. Myndigheten levererar beståndsunderlag till både MSC och WWF. – Men vi kommenterar aldrig vare sig WWF:s eller någon annan organisations listor och råd, säger Svensson.

Grundproblemet, enligt Mats Svensson, är att de EU-politiska besluten om kvoter inte är samstämmiga med den vetenskapliga rådgivningen. – Men dilemmat med kvotsättningen är inget vi som myndighet råder över. Vi får finna oss i de politiska besluten, säger han. Ingen myndighet anser sig alltså vara ansvarig.

Dag Fransson

Redaktionens notering:

I Svensk Fisknäring nr 1 2020, tog vi ett första initiativ till att skapa en Blått ljus-lista, där de kommersiella arterna vars kvoter följer SLU och ICES rådgivning markerades.

HAVSRAPPORT

Brexit klart för nu men vad händer om fem år?

Under en lång tid har Brexit legat som en våt filt över stora delar av EU:s fiskesektor – inte minst det pelagiska fisket. I elfte timmen innan årets slut lyckades EU och Storbritannien enas om ett avtal. Överenskommelsen innebär i korthet att EU:s yrkesfiskare kommer att kunna fortsätta bedriva fiske i brittisk zon. Under en övergångsperiod på fem och ett halvt år kommer dock andelar av EU:s fiskekvoter successivt att föras över till Storbritannien. Vad som händer efter övergångsperioden är inte tydligt. Skrivningarna i avtalet ger utrymme för olika tolkningar och eventuellt blir det aktuellt med nya förhandlingar.

Förutom osäkerhet om möjligheten till fortsatt fiske i brittiska vatten har de utdragna Brexit-förhandlingarna medfört att andra internationella förhandlingar om fiskekvoter skjutits upp. Det är därför fortfarande inte klart hur stora kvoterna kommer att vara för Nordsjön och Skagerrak under 2021. Dessutom råder fortfarande oklarhet vad gäller tillträde till norsk zon. I skrivande stund pågår såväl bilaterala som trilaterala förhandlingar mellan EU, Norge och Storbritannien. Som alltid är inget klart förrän bläcket har torkat...

Efter jul- och nyårshelgen återupptog våra medlemmar fisket efter skarpsill och sill i Östersjön liksom i Kattegatt/Skagerrak. I Östersjön har fisket inriktat på skarpsill varit riktigt bra. Även skarpsillsfisket i Skagerrak har varit bra. Vi kan även nämna att en viss mängd sill från Västerhavet har sorterats ut från våra fångster och sålts via Göteborgs Fiskauktion. Ett steg i vårt arbete med att prova nya vägar och bygga nätverk för att få ut mer sill på tallrikarna.

En positiv nyhet från vårt fiske är att det projekt som länge varit planerat tillsammans med SLU och finansierat av HaV för ombordprovtagning äntligen har kommit igång. Personal från SLU är i skrivande stund ombord på ett av våra fartyg i Östersjön för att provta fisk i fångsten, i första hand för artbestämning. Resultatet ska sedan jämföras med den provtagning som sker vid landning, då fisken inte är lika färsk och därmed kan vara svårare att artbestämma. Syftet med projektet är att få säkrare uppgifter om artsammansättning och utarbeta bästa möjliga provtagningsschema ombord samt att ge forskarna på SLU bättre data från fiskena i Östersjön.

Nu tar vi alla en sillabit för en daglig dos D-vitamin i vintermörkret.

Varma hälsningar!

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog

Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO