Så här bestäms kvoterna för svenskt fiske

Så här bestäms kvoterna

för svenskt fiske

Fisket på våra kommersiella arter är reglerat med kvoter. Detta för att vi ska fiska hållbart och utan att äventyra bestånden, så kallat MSY (Maximum Sustainable Yield/ maximal hållbar avkastning). Uttrycket används ibland felaktigt med mening att fisket sker på en maximal nivå och gärna klumpas ihop med överfiske, när det istället betyder att det sker på en optimal nivå.

Vem och vad är det då som bestämmer kvoternas storlek? Det är en lång process som bygger på forskarnas gemensamma data om läget för de olika fisk- och skaldjursarterna. Ett samarbete mellan länder som delar samma fiskevatten. När all data sammanställts presenteras en rådgivning som ligger till grund för fiskekvoter. Den bestämda kvoten delas sedan upp mellan berörda länder där varje land har sin bestämda procentsats av kvoten för varje art och bestånd. En procentsats som inte går att ändra på.

Det är alltså ett politiskt beslut, baserat på vetenskap och Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för kontrollen så att fisket följer satta kvoter. Finns det anledning att ifrågasätta kvoternas storlek är det i de tidiga politiska beslutsleden detta ska ske, inte när beslut är taget och det är dags att fiska. Dock kan fisket nödstoppas mitt under ett år, vilket skedde med torsken i östra Östersjön 2019. I det fallet grundades stoppet på drastiska förändringar för torskens förutsättningar. Detta är också ett politiskt beslut.

På nästa sida beskriver vi hur ordningen går till, vem som kan påverka vad och vem som till slut bestämmer hur mycket som får fiskas i olika havsområden (TAC, total allowable catch).

1. SLU Aqua i Sverige samlar, tillsammans med forskningsinstituten i övriga medlemsländer, in och levererar vetenskaplig data för beståndsuppskattning till ICES (det Internationella havsforskningsrådet.) Det här arbetet sker mer eller mindre löpande under året, beroende på art. 2. På beställning av EU kommissionen tar sedan ICES fram vetenskapliga råd för de aktuella arterna. 3. Kommissionen utarbetar i samarbete med STECF (kommissionens tekniska och vetenskapliga kommitté på fiskets område) förslag utifrån de vetenskapliga rekommendationerna. 4. Dessa förslag ligger sedan till grund för förhandlingar med tredje länder, såsom Norge och numera Storbritannien, och överläggningarna i ministerrådet. 5. Det är politiker, det vill säga representanter från vår regering som för Sveriges räkning åker ner till Bryssel för att förhandla om storleken på kvoter. • I förhandlingsrummet sitter därför personer från Näringsdepartementet. • I förhandlingsbyggnaden men utanför rummet, finns media på plats. • På plats i Bryssel, men i en mer informell roll, alltså utanför förhandlingsbyggnaden finns NGOs, i det här fallet representanter för fiskets organisationer, SFPO och SPFPO, för att följa förhandlingarna och kanske ge råd till förhandlarna. 6. Ministerrådet har sista ordet och fattar beslut om de kvantiteter som får fiskas i form av TAC:er (totala tillåtna fångstmängden per art och förvaltningsområde uttryckt i ton eller antal).

Besluten fattas årligen, (vartannat år för djuphavsbestånd, arter som lever på mer än 400 meters djup) vanligen i oktober vad gäller Östersjön och i december för övriga bestånd. Detta sker efter förhandlingar med de länder utanför EU, som Norge och numera

Storbritannien, vilka har andelar). I år drar förhandlingarna ut på tiden och är i skrivande stund ännu inte klara, till stor nackdel för fiskenäringarna. 7. Medlemsstaterna tilldelas en relativ andel (varje land har en andel uttryckt i procent av varje TAC), och resultatet därav blir det som vi kallar kvoter. Procentsatsen står i relation till hur mycket respektive land har fiskat historiskt. 8. Varje land fördelar sedan sin tilldelade kvot mellan sina yrkesbåtar.

I Sverige är det HaV som tar emot kvotbesluten och fördelar till fisket. Det är också HaV som sedan ansvarar för att fiskekvoterna efterlevs genom kontroller. 9. De fiskar och skaldjur som inte anses tillhöra våra mest kommersiella arter har ingen kvot. Fisket på dessa arter regleras nationellt, i Sverige är det HaV som sköter det. 10. Målet är att forskningens råd och fastställda kvoter ska gå hand i hand. När det inte sker beror det oftast på socioekonomiska orsaker.

Karin Fagerståhl. Foto: Malin Skog

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.

För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

UTBLICK

2021 – Hållbar blå livsmedelskedja

Iföregående utblick skrev jag om att den Svenska blå livsmedelskedjan inte ansågs vara omfattad i den svenska livsmedelsstrategin och hur tydligt det varit i HaV och Jordbruksverkets arbete med Strategin för fiske och vattenbruk. Vi tackar därför de politiker som lyfte frågeställningen i miljö- och jordbruksutskottet.

Vi tackar också landsbygdsministern för hennes tydliga svar (N2020/03119) där ministern bekräftar att livsmedelsstrategin inkluderar livsmedel fångade och producerade i hav och sjöar. Ministern svarar vidare att det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

För oss i näringen var det här ett viktigt kvitto på att vi som näring faktiskt ingår i den svenska livsmedelskedjan och därmed bör behandlas som sådan av våra myndigheter och departement. Fiskbranschens största fokus för 2021 är därför, utöver att driva våra viktiga sakfrågor, att just synliggöra den Svenska blå livsmedelskedjans behov och möjligheter ur ett livsmedelsstrategiskt perspektiv.

En förutsättning för att lyckas är att myndigheternas mål och ansvar förtydligas och att de knyter an till det som Landsbygdsministern nu bekräftat. Att Livsmedelsstrategin inkluderar livsmedel fångade och producerade i hav och sjöar.

Jag avslutar med att informera Er om Fiskbranschens Riksförbunds digitala årsstämma den 11 mars. Anmälan till den öppna delen görs till kansli@fiskbranschen.se och agendan kommer att publiceras på hemsidan.

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)