LÄRA Stockholm #3/2020

Nr 3 2020 ”SKOLPERSONAL HAR ALLTID VARIT HJÄLTAR” Animationer om barnens egen konvention HÖRSELKLASS I PEDAGOGISK FRAMKANT

TOURA HÄGNESTEN

Vill alltid vidare

0 kr

Kostnadsfria möbler På stadens webbplats Stocket återbruk hittar ni kostnadsfria möbler och inventarier som andra verksamheter i Stockholms stad inte längre behöver.

Frigör även utrymme på er skola genom att annonsera ut överblivna möbler och inventarier. Använd Stocket återbruk, spara pengar och bidra till ett klimatsmart Stockholm.

Kostnader för transport och liknande kan tillkomma.

stocket.stockholm.se

e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 3 2020 Sex gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll Välkommen till nya LÄRA! Som du kanske redan märkt har vi fått ny kostym. Hoppas att du gillar den lika mycket som vi. Och innehållet är sig likt: pedagogisk inspiration med elevernas lärande i fokus.

Trevlig läsning!

18

Barnbok och slöjd lyckad kombo.................................. 4 Wilma, 19, gillade sin praktik ........................................ 10 Pedagogikcollege ska locka fler................................. 12 Alviksskolan ligger i framkant ..................................... 14

”Vi behöver ett ledarskap baserat på tillit. Vem vill söka sig till en profession som får mindre och mindre autonomi?” Det frågar sig John Steinberg, som skrivit ett 50-tal böcker om pedagogik.

30

Lina Pilo om skolans hjältar.......................................... 17 ”Mer tillit till lärarna!”...................................................... 18 Förstapris för film om fusion ....................................... 24

32

Profilen som alltid vill lära nytt ................................... 26 Med barnens rätt i fokus .............................................. 3 0 ”Vi har en oerhörd betydelse”.................................... 32 Boksida med bästa lästipsen ..................................... 33 Frågan: Vem var din bästa lärare?............................ 34 Maria Jernberg tecknar skolans värld..................... 35

ÄRA ges ut av utbildnings­för­valt­ L ningen i Stockholms stad och ­utkommer med fem nummer per år.

ADRESS LÄRA, Utbildningsför­valt­nin­ gen, Box 22049, 104 22 Stockholm.

BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A. UPPLAGA 18 500 exemplar.

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se.

ANSVARIG UTGIVARE Sofia Oliv.

ART DIRECTION/PRODUKTION Blomquist Communication.

TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2020.

ISSN 1654-7330.

26

”Det är ju det som är det roliga! Jag älskar att göra saker jag inte kan. Det är samma sak med undervisning.”

TIDIGARE LÄRA-NUMMER pedagog. stockholm/lara.

KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta ­info.­utbildning@edu.stockholm.se.

OMSLAG Språkutvecklaren Toura Hägnesten fotograferad av Ulrica Zwenger.

LÄSUTVECKLING Gullingeskolan

4

Nr 3 2020

Gullingeskolan LĂ„SUTVECKLING

Ali Mohammad Jawad och Iliana Rasouli, klass 5A, under arbetet med Oskar Kroons August­vinnande bok.

Nr 3 2020

5

LÄSUTVECKLING Gullingeskolan

Grannskolornas arbete med litterära priser fick ­skol­bibliotekarie Nina Grensjö att fundera på vad som skulle kunna bli Gullingeskolans grej. Det blev Augustpriset. För andra året fördjupar sig nu eleverna i en prisbelönt barnbok – genom att läsa, snickra och sy.

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

dag ska vi fortsätta att bygga Gunnilsöra, säger Leonel Dumas Fernandez.

Han är lärare i träslöjd på Gullinge­skolan i Tensta. På tavlan hänger en ritning av en fyr och en karta av skärgårds­ön som eleverna i klass 5A ska bygga. Ritningen har han själv gjort, men kartan är kopie­ rad ur Oskar Kroons bok ”Vänta på vind” som belönades med Augustpriset 2019.

På en snickarbänk står några nymålade stugor och på en annan bänk ligger en stor plywoodskiva med en upphöjning av frigolit. Det är havet och den av­ lägsna skärgårdsö där den egensinniga flickan Vinga tillbringar sommaren med sin älskade morfar, som en gång varit sjöman. Nu drömmer Vinga om ett liv till sjöss.

– Jag tycker om när det är poetiskt. Men det kan vara svårt för våra elever att ta till sig, det ligger långt ifrån deras vardag, säger Nina Grensjö som är skolbibliotekarie och den som först kom på idén att arbeta med Augustpriset.

Inspirationen kom från Hjulsta grundskolas arbete med Almapriset och det mångåriga arbetet med Nobelpriset i Rinkeby. På ett medarbetarsamtal presenterade hon tanken första gången.

– Vi pratade om hur man kan få elev­ erna att läsa, stärka språket och höja resultaten.

Idén förverkligades förra läsåret i årskurs 3. En klass läste bilderboken ”Gropen” av Emma Adbåge. De gjorde även språkutvecklande övningar, sydde föremål ur gropen i textilslöjden och satte upp en teaterföreställning för för­ skoleklassen. Avslutningen ägde rum på Två flickor i klassen lyfter varsamt fram den Tensta bibliotek, där de fick se tillkänna­givan­ lilla trä­snipa som de håller på att bygga. De längs­ det av 2019 års August­pris­tagare på storbildsskärm. gående brädorna i miniatyrformat ska limmas fast på Nina Grensjö minns sin egen förvåning över att grundkonstruktionen. Det är snipan som Vinga håller priset gick till ”Vänta på vind”. på att göra klar för jungfruresan, när en svartklädd – Jag trodde att ”Jordgubbsbarn” av Sara Olausson gestalt plötsligt dyker upp på stranden. Rut kliver in skulle vinna, men i stället blev det en uppstickare i berättelsen och får eldlopporna att hoppa inuti Vinga. som jag inte hade förväntat mig.

Kärlek. Vänskap över generationsgränser. En ­jobbig skilsmässa och pappas nya partner. Det ryms Första steget i årets arbete blev att samla intresserade mycket i ”Vänta på vind” och det hinner blåsa upp lärare för att diskutera boken. Hur skulle eleverna till både inre och yttre stormar innan boken är slut. reagera på kyssen mellan de två flickorna? Skulle Oskar Kroons språk är poetiskt med många ord skärgårdsmiljöerna vara för långt ifrån vardagen i hämtade från havet och skärgårdslivet – från kvast­ Tensta? Var språket för svårt? Tillsammans kom de fening till vegamössa. fram till att boken och språket var precis vad som 6

Nr 3 2020

Leonel Dumas Fernandez, träoch metallslöjds­ lärare, och Shahd Alween i 5A disku­ terar husen som ska byggas.

Nr 3 2020

7

LÄSUTVECKLING Gullingeskolan

Byt bild om UZ har alternativ

8

Nr 3 2020

Gullingeskolan LÄSUTVECKLING

Tidigare har de bland annat fått rita en morfar och skriva listor på vad de skulle ta med sig till en ö.

◄ Abderrahmene Radjai, klass 5A, målar taket på sitt hus.

▼ Skolbibliotekarie

Nina Grensjö läser högt medan eleverna i 5A lyssnar och ritar.

Närmast henne Ali Mohammad Jawad.

behövdes för att utmana elev­ erna. Med stöd och stöttning skulle de klara av att läsa den.

De två klasserna i årskurs 5 är indelade i mindre läsgrup­ per som leds av svensklärare eller bibliotekarie. Varje vecka arbetar de med olika språk­ utvecklande övningar och läser en bit i boken. Parallellt arbe­ tar de med innehållet på slöjd­ lektionerna.

Mittemot träslöjden har Maria Lindgren lektion i tex­ tilslöjd. Hon var med redan första året med Augustpriset.

– Det står i läroplanen att man ska arbeta med berättel­ ser som inspiration för eget skapande i lågstadiet. Jag tycker att det är lite knepigt att hitta litteratur att arbeta med, så det var självklart att haka på!

I år har de flesta eleverna valt att arbeta med applikatio­ ner för att gestalta sin läsning av ”Vänta på vind”.

– Det är en tacksam teknik som man kan använda föra att göra en bild och bygga upp ett scenario av tyg. Eleverna har själva fått bestämma motiv och vad de vill inrikta sig på, säger Maria Lindgren.

Runtom i klassrummet arbetar eleverna i par eller mindre grupper. En ny version av bokomslaget, en tumlare som simmar genom havet och en orange flytväst är några läs­ upplevelser som håller på att ta form i tyg.

– Eleverna kan faktiskt översätta sina inre bilder till en annan form. De kan visa textilt hur de tänker. Det blir att bearbeta innehållet ett steg längre, inte bara höra, läsa och förstå utan att göra sin egen tolkning, säger Maria Lindgren som är påtagligt nöjd med det som händer i slöjdsalen tack vare litteraturen.

Några elever behöver vliesofix

– ett dubbelhäftande mellan­ lägg – till sitt motiv. Maria Lindgren rullar ut det och bör­ jar klippa en lagom stor bit.

Under tiden diskuteras de kommande stegen i arbetet.

– Vi kan spara detaljerna till senare och börjar med det här.

– Tänk på att ni måste spe­ gelvända bilden när ni använ­ der vliesofix.

– Kan man tejpa upp den på fönstret?

Rozemary Hanna kalkerar Nr 3 2020

klippan som ska vara med på omslaget. Hon förklarar att gruppen utgår från original­ omslaget men har ändrat några detaljer.

– I stället för att ha med tje­ jen har vi bara hatten, och vi har lagt till snipan. Det hand­ lar mycket om båtar.

Efter slöjden är det dags för läsgrupper. Nina Grensjö läser med fem elever och börjar med att sammanfatta hand­ lingen hittills. Sedan tar hon fasta på några poetiska uttryck i boken och låter eleverna skriva egna dikter. De tar fram sina skrivhäften och funderar på ord som har med kärlek och havet att göra.

Tidigare har de bland annat

fått rita en morfar och skriva listor på vad de skulle ta med sig till en ö. Lektionen avslutas med högläsning. Nina Grensjö öppnar boken och tar med sin västerbottniska språkrytm med eleverna ut i skärgården: – ”En båt har inte sin böjda form för att den ska vara vacker. Den är vacker för att just den formen är den bästa för att kunna flyta och ta sig fram smidigt över haven. Det vackra är funktionen och anpassningen till elementen.”

Medan klassen lyssnar vidare, torkar deras minia­ tyrsnipa i ett skåp i träslöjds­ salen.

Oskar Kroons bok ”Vänta på vind” finns att låna i klassuppsättning från Cirkulations­ biblioteket.

9

MIN SKOLA Kungsholmens västra gymnasium

10

Nr 4 2019

Kungsholmens västra gymnasium MIN SKOLA

»Praktiken var helt fantastisk«

WILMA WIRSTRÖM, 19

F

Kungsholmens västra gymnasium

ör mig var vård- och omsorgsprogrammet helt rätt val. Jag har en hörselnedsättning och går i en klass med färre elever. På skolan finns bra hörtekniska hjälpmedel och alla lärare är väldigt förstående och försöker alltid lösa saker så att det ska fungera för mig.

Grundskolan var jobbig, men de här tre åren i gymnasiet har varit jättebra.

Jag har lång resväg, minst två timmar om dagen, men det är det värt alla veckans dagar.

Under de här tre åren har vi haft 15 veckors praktik. Min sista praktik inom äldre­psykiatri på Nacka sjukhus var helt fantastisk. Att praktiken haft olika inriktning gör att man får en känsla för vad man vill jobba med sedan.

Skolan har en lagom mix av teoretiska och praktiska uppgifter. I metodrummet tränar vi mycket på dockor för att lära oss det grund-

Nr 4 2019

läggande i yrket som undersköterska. Men mina favoritämnen är psykologi och psy­ kiatri – och numera, lite oväntat, matte.

Min mentor Annette Blomqvist har betytt mycket för mig. Hon är rätt bestämd och tydlig. Jag kan vända mig till henne med nästan allt och få hjälp med olika beslut som rör skolan.

När man har haft skolrutiner i 13 år känns det konstigt att man snart ska sluta med dem, men jag ser fram mot studenten och lite mer frihet. Kanske åker jag till Melbourne eller fortsätter plugga något med inriktning på barn, eller också söker jag jobb på min senaste praktikplats. Det jag i alla fall vet är att jag vill fortsätta dansa och rida på min fritid, för det ger mig massor av energi.

Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

11

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Pedagogikcollege

Alla blir vinnare med bättre praktik barnen är förtjusta i pastabitar och då kom vi på att vi kunde göra bokstäver av penne och måla dem. Då blev plötsligt bokstäverna intressanta. Och nu har vi gjort bokstäver av pinnar – Jag tycker om att jobba med gå en APL-hand­ledar­utbild­ning också, säger Caroline Franzén. förskolebarn, men det är klart under två halvdagar på Peda­go­ Det arbete som hon gör till­ att det också har spelat in att gikcollege. Kursen är godkänd sammans med barnen ska jag får lång praktik och kan av Skol­ver­ket och ger handle­ Caroline Franzén sedan redo­ vara på samma förskola under darna redskap att stödja eleven visa på sin utbildning. hela utbildningen. och följa elevens kunskapsut­ Det säger Caroline Franzén, veckling. som går andra året på barn- och – Att handleda Carro är väl­ fritidsprogrammet på Pedago­ digt roligt för att hon är så gikcollege vid Midsommar­ mottaglig. Och det känns också kran­sens gymnasium. som att vi alla lär av varandra, Vi träffas på Malmgårdens både barn, elev och handle­ förskola på Reimersholme, där dare, säger Helena Malm.

Caroline Franzén gör alla sina Och för Caroline Franzén APL-perioder (arbetsplatsför­ innebär det att hon hinner få lagt lärande) under den treåriga en inblick i förskolans hela utbildningen. Då är hon på för­ verksamhet. På Malmgården skolan tre av fem dagar i veckan. finns cirka 50 barn mellan ett Tillsammans med sin hand­ och fem år. De är uppdelade ledare, barnskötaren Helena efter ålder på tre hemvisten.

Malm, tar hon en liten paus i Under de sammanlagt 18 veck­ arbetet och vi sätter oss i ett orna hon tillbringar på försko­ rum högst upp under takåsen lan under sin treåriga utbild­ i det gamla 1700-talshuset. ning hinner Caroline Franzén vara i flera omgångar på de Helena Malm berättar att hon olika hemvistena. Nu senast har varit handledare åt många har hon varit hos barnen som praktikanter under sina åtta år är tre och fyra år. på Malmgården.

– Men det har fungerat på I förskolans nya läroplan, Lpfö ett helt annat sätt. Då har elev­ 18, står bland annat att barnen erna kanske varit här i en ska utmanas och stimu­leras i ”Det känns som vecka och sedan försvunnit sin utveckling av språk och att vi alla lär av någon annanstans, säger hon kommunikation. varandra, både barn, elev och och konstaterar att det känns – Vi valde att jobba med just handledare.” mycket bättre att få lära känna den delen och att det skulle Det tycker både och ge handledning åt en och handla om bokstäverna och där gymnasie­ eleven Caroline samma elev under alla tre har Carro också fått vara med Franzén, till gymnasieåren. och ge förslag, berättar Helena vänster, och hen­ En del i att höja kvaliteten Malm. nes handledare på barnskötarutbildningen är – I början kändes det lite Helena Malm. också att Helena Malm har fått trögt, men så upptäckte vi att Stockholms stads Pedagogikcollege ska få fler gymnasieungdomar att söka barn- och fritidsprogrammet och gå vidare till barnskötaryrket. Tack vare ett ökat samarbete med arbetslivet och bättre kontinuitet i det arbetsplatsförlagda lärandet har kvaliteten på utbildningen höjts.

12

Helena Malm berättar också om trepartssamtalet, som är en viktig del under APL-perio­ den. Då träffas både den betyg­ sättande läraren, handledaren och eleven.

– Det sker efter varje praktik­

period och då får jag berätta om mina iakttagelser och vi sam­ talar om hur det går för Carro.

Nr 3 2020

Mer än halvvägs i sin utbild­ ning till barnskötare är Caroline Franzén nöjd. Hon har också valt till ett teoripaket i engelska och svenska som ger henne behörighet att läsa vidare till förskollärare på högskola eller universitet.

– Men direkt efter utbildnin­ gen vill jag nog jobba i några år först.

Caroline Franzén har dess­ utom en annan dröm: på Mid­ sommarkransens gymnasium går hon parallellt på den natio­ nella idrottsutbildningen. Hon är antagen på handbollsutbild­ ningen och är på fritiden mål­ vakt i ett handbollslag.

– Det vore jätteroligt att komma med i handbollslands­ laget förstås. Det går nog att kombinera med att vara barn­ skötare, säger hon hoppfullt.

UtbildningsförvaltningensM ä l a r e n satsning på Pedagogikcollege startade hösten 2018. Det är Stock­holms stads egen yrkes­ gymnasiala utbildning för barn­ skötare.

– Syftet är att vi på sikt ska kunna underlätta för stads­ delarna att rekrytera främst kompetenta barnskötare men även förskollärare, berättar projektledaren Emma Frankl.

VERK

Öste

BIO GA

S

Och rekryteringsbehovet av

barnskötare och förskollärare i Stockholms stad är stort.

Det beräknas ligga på ungefär 1 300 personer per år fram till 2026.

– Tanken med Pedagogik­ col­lege är att skapa en utbild­ ning med god kvalitet som att­ raherar fler elever. För att nå dit jobbar vi nära arbetslivet och har även ett visst samar­ bete med exem­pel­vis Stock­ holms universitet.

En viktig del är att elevernas arbetsplatsförlagda lärande sker på en och samma förskola och med handledare som fått en kortare utbildning.

– Hittills har vi överens­ kom­melser med fem stadsde­ lar där vi har gjort tydligt vad som är vårt ansvar och vilka kvalitetskriterier vi har att jobba efter. Med vår modell blir eleverna väl omhänder­ tagna och får träna på arbets­ uppgifter som en barnskötare förväntas göra på en förskola i dag. För handledarna blir det ett sätt att utvecklas i sin yrkesroll, säger Emma Frankl.

Pedagogikcollege tar in drygt 60 elever på barn- och fritidsprogrammet varje år och den första kullen kommer att gå ut våren 2021. Emma Frankl kon­staterar att det nog sker en del avhopp eftersom yrket kräver ett genuint in­tresse för att arbeta med barn och ungdomar.

– Men målet är att 50 elever tar sin yrkesexamen på Peda­ go­gikcollege varje vår och det hoppas vi kunna leverera.

Text INGELA ÖSGÅRD Foto ULRICA ZWENGER

Nr 3 2020

VATT EN

Hej pedagog!

Vill du lära dina elever om vatten, sopor och miljö?

Rent kranvatten är en självklarhet för alla stockholmare. Att ha ett fungerande avlopp och kunna sopsortera tar vi också för givet.

Men hur fungerar det egentligen och vad kan vi alla hjälpa till med för att våra sjöar och hav ska må bättre?

På svoa.se/skola hittar du gratis utbildningsmaterial i form av lärarhandledning, sagor, korta filmer, mysterier, tips på experiment och mycket mer. Materialet är uppdelat för olika åldersgrupper och utgår från läroplanen.

Ladda ner utbildningsmaterial gratis på: svoa.se/skola

KOMPETENSNAV Alviksskolans hörselklasser

Hörselklass i ­pedagogisk framkant Alviksskolans hörselklasser är ett av utbildningsförvaltningens kompetensnav som kan bidra med pedagogiskt stöd och information till kolleger.

– Modern teknik ger våra elever goda möj­ligheter att nå kunskapsmålen.

Nedsatt hörsel ska inte begränsa deras möjlig­het till lärande och delaktighet, säger biträdande rektor Emma Ederyd.

Visuellt stöd, teckenspråk, digitala hjälp­ medel och ögonkontakt. I Alviks­skolans hörselklasser utvecklar personalen hela 14

tiden kunskapen om hörtekniska hjälp­ medel, specialpedagogiska material och olika kommunikationssätt till eleverna.

Cirka 120 av skolans 1 000 elever i års­ kurs F–9 går i hörselklasser. Deras lokaler är utrustade med ljuddämpande väggar, fönster och golv samt snedställda tak för att undvika att ljudet studsar. Dessutom finns mikrofoner kopplade till hörslingor i alla klassrum.

– Vi är glada över att vara ett av utbild­ ningsförvaltningens kompetensnav och få dela med oss av våra kunskaper och erfa­

ren­heter, så att elever med hörselnedsätt­ ning kan få en likvärdig utbildning, säger Emma Ederyd, biträdande rektor i Alviks­ skolans hörselklasser och lotsar oss till en lektion i svenska för årskurs 5.

Therese Andersson, mentor för klassen,

och läraren Karin Nilsson småpratar med eleverna i korridoren innan de släpps in i klassrummet. Kommunikationen är liv­ lig och sker med talade ord, teckenspråk och gester.

De sju eleverna greppar vant var sin Nr 3 2020

Alviksskolans hörselklasser KOMPETENSNAV

▲ Emilia Ankarstav, årskurs 5, under genomgången av ett stycke ur ”Samurajens döttrar”. ◄ Mikrofonkoll inför dagens lektion i årskurs 5. Från vänster lärarna Karin Nilsson och Therese Andersson samt eleverna Halaa Aktaa och Mahinur Kartav.

mikrofon och tar plats på stolar som står lite vinklade mot varandra. T-läge i mikro­ fonerna gäller, vilket innebär att onödiga ljud utifrån filtreras bort och bara den som pratar i mikrofonen hörs. Efter att ”mobilhotellet” fyllts på börjar dagens genomgång: fördjupning av ett stycke ur ”Samurajens döttrar” i läroboken.

Therese Andersson kontrollerar att klassrumsmikrofonerna fungerar som de ska, pratar långsamt och tydligt. Hon är noga med ögonkontakten. Den interaktiva skrivtavlan fylls på med bilder och instruk­ tioner, lärarna checkar av att eleverna förstår orden som används och vad de förväntas göra.

– Vi är oftast två pedagoger. Eftersom våra elever behöver extra tid och mycket enskilt stöd, delas de upp i halvklass, berättar hon.

Nr 3 2020

– När man har nedsatt hörsel och hörsel­ hjälpmedel störs man väldigt lätt av kring­ ljud. Vi måste vara säkra på att våra elever inte bara hör utan också har de bästa för­ utsättningarna för att kunna lyssna upp­ märksamt.

färdigt med dagens uppgift i skrivhäftet och redovisar för Therese Andersson vad hon har gjort. Sedan får hon lov att hämta sin surfplatta i ett skåp och fortsätta arbeta med den.

– Jag använder programmet Claro Speak, då kan jag höra hur ordet jag skriver låter Eleverna har olika typer av hörselnedsätt­ och när jag stavat fel. Annars skulle det ning, vissa väldigt grav och ofta i kombi­ vara jättesvårt, säger hon. nation med andra svårigheter som påver­ Therese Andersson betonar att under­ kar inlärningen. Therese Andersson lyfter visningen är ytterst individanpassad. fram skolans satsning på teknisk och digi­ – Som pedagog måste jag ha en stark tal utrustning som viktiga hjälpmedel för fingertoppskänsla i varje enskild situation. lärandet.

Jag behöver till exempel tänka på hur jag – I hörselklasserna finns all den hör­ står i förhållande till eleven, då talupp­ tekniska utrustning vi behöver. Även i fattningen är beroende av avståndet till övriga skolan har hörslingor installerats den som talar. Och ofta måste man vara i till exempel klassrummen för bild, slöjd, kreativ och visualisera begrepp för att musik, idrott och i samlingssalarna. eleverna ska förstå.

Eleven Isabelle Pietreanu har hunnit – När vi arbetar med ljudverb, exem­ 15

KOMPETENSNAV Alviksskolans hörselklasser

pelvis att något porlar eller droppar, så kan vi visu­alisera dem genom att hälla vatten eller låta vattnet droppa. Många av våra elever be­höver konkret ma­terial, speciellt i svenskan, där vissa elever helt saknar egna ljudbilder. Här har vi stor nytta av skrivtavlor, filmer och surf­ plattor.

Ulvsunda­skolan ­deltar Alviksskolan även i EU:s Erasmus­ ­projekt, något som även vi i hörsel­ klasserna engagerar oss i. För några år sedan var en elev med och besökte en Emma Ederyd understryker att all personal av våra samarbets­ arbetar för att skapa en samsyn när det skolor i Europa.

Emma Ederyd är biträ­ dande rektor i Alviks­ gäller hörselmedvetande.

Nyligen fick vi själva skolans hörselklasser.

– Bra undervisningsstrategier, som att besök från Italien – man pratar en och en för att skapa ett bra det är sådant som väcker elevernas samtalsklimat eller tänker på hörselvila intresse för EU och internationella frågor. och jobbar i kortare pass, är sådant som – Eftersom jag själv har en hörselned­ alla elever i skolan tjänar på. Dessutom är sättning är jag i högsta grad medveten om det inget som kostar pengar. hur viktigt det är att våra elever får vara Hon lyfter även fram integrationen delaktiga på samma villkor som andra. med de andra eleverna på skolan.

När de lämnar oss efter nian ska de gå – Vi har alltid gemensamma frilufts­ stärkta ut i livet, med en bra självkänsla dagar och temadagar. Tillsammans med och goda kunskaper om sina funktions­

nedsättningar – inte minst kunskaper om vilket stöd de behöver och har rätt till, säger Emma Ederyd och gör tummen upp till en elev som går förbi.

– Det tecknet tar ingen fel på, säger hon och ler ett av sina många leenden under dagen.

Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

KOMPETENSNAV ► Ska ge elever med hörselnedsättning, språk­ störning, rörelsenedsättning och i grundsärskola möjlighet till högre måluppfyllelse. ► Du som är skolledare eller arbetar inom elev­ hälsan på våra grundskolor kan vända dig till kompetensnaven för råd och stöd. ► Naven erbjuder studiebesök, kompetensutveck­ ling, handledning och information om kompen­ satoriska hjälpmedel. ► Du hittar mer information på intranätet.

”Ofta måste man vara kreativ och visualisera begrepp”, säger läraren Therese Andersson och hjälper Halaa Aktaa med ett ljudverb.

16

Nr 3 2020

KRÖNIKA Lina Pilo

Skolpersonal har alltid varit hjältar enna vår har det varit kramar sänds till okända kolleger som tycker sig ha svårt att inte tänka på gjort en dålig videoinsats. Allt. Är. Som. Vanligt. Bort­ Simonides och de rader sett från tempot och att alla vill ha och ge tips om som han skrev för att samma sak: distans- och/eller fjärrundervisning. hylla och minnas de Vad säger oss då detta? Att lärare är hjältar? Ja, hjältar som miste sina kanske. Men eftersom skolpersonal alltid varit hjältar liv i det stora slaget vid är det en ganska ointressant slutsats. Att skolpersonal Thermopyle. I alla fall jobbade på som vanligt lär oss att för dem var mycket … om man tänker på som vanligt. Viruskrisen och stänga-­skolan-krisen lärare och annan skol­ låg på en krisnivå som personalen på något vis är van personal. Och det gör vid. Världen kom liksom ikapp lärarnas vana att man ju oftast och helst. trolla med knäna. Problemet – och här kommer I tider som dessa Simonides in – är just tempot, kombinerat med den finns det många hjältar. höga ambitionsnivån. Och: vem ska skriva en hjälte­ Det finns folk som gör det exceptionella, som iförda dikt värdig namnet för skolans personal, när Simoni­ rymddräkter vårdar sjuka, gör i ordning matlådor des nu varit död i ungefär 2 500 år? Och vill vi ens och skänker till vårdpersonal eller läsa den dikten? tillverkar skyddsutrustning. Och så Ute kvittrar fåglarna. Jag vet det finns det … skolpersonal. När viru­ för i morse vistades jag utomhus Viruskrisen och set som inte bör nämnas vid namn den korta stund det tar för mig att spred sig över landet var reaktio­ stänga-skolan-­ lämna mina barn på skolan. Luften nerna blandade. Några låste in sig i, var frisk och klar. Jag var fri och krisen låg på kanske inte helt obefogad, panik. uppfylld av insikten att en annan Några tänkte: ”äsch, en afterski har värld är möjlig. Och Simonides en krisnivå som väl aldrig skadat någon” och ytter­ skrev även annat som stämmer in ­personalen ligare några köpte lite för mycket på denna vår. Visst finns förgänglig­ toalettpapper. heten men där skymtar också, på något vis är En annan grupp fortsatte i stället tycker jag, hoppfullheten. För för­ som vanligt. Vilka då? Jo, skolans ändring sker inte bara från lycka, van vid. personal. Den ena dagen kommer utan också till. besked om att gymnasiets lokaler stängs ner och den andra dagen undervisas eleverna Om du en dödlig är, på distans, som om inget varit naturligare. Det är spå icke då vad morgondag bär i sitt sköte. svårt. Och konstigt. Och ibland helt omöjligt för Ser du en lycklig man, lärarna att få ut vad de vill få ut – till exempel tanke­ sia ej om hur länge hans lycka varar. väckande undervisning – och få in det de vill få in – till Förändringen kommer exempel något slags underlag att använda som stöd snabbt som när vidvingad fluga när de ska bedöma vad eleverna gjort och lärt sig. ändrar sin flykt.

Misströstar lärarna? Nej. De söker kunskap och inspiration hos sitt utvidgade kollegium. Planeringar Ur ”Texter från Sapfo till Strindberg” och material delas, länkar till resurser sprids. Virtuella (2006)

LINA PILO ÄR KOORDINATOR FÖR GYMNASIET PÅ IKT-ENHETEN

Nr 3 2020

SAMTALET John Steinberg

18

Nr 3 2020

John Steinberg SAMTALET

Lärare lever i ett spänningsfält mellan hårt och mjukt.

Uppifrån är de styrda av snäva ramar, men i relation till eleverna blir strukturerna lösa och förhandlingsbara, säger föreläsaren och författaren John Steinberg. Han vill hjälpa lärarna att sätta ramarna på plats och hålla i dem.

Text KATARINA BJÄRVALL Foto ULRICA ZWENGER

”Mer tillit till lärarna!”

Nr 3 2020

19

SAMTALET John Steinberg

J

ohn Steinberg, författare till ett 50-tal böcker om pedago­gik, bor och jobbar hemma i en ombyggd sommarstuga med utsikt över en vik av Mälaren väster om Sigtuna.

I strandkanten utanför arbets­ rummets fönster står en tall med yvig krona och ser ut över den oroliga vattenytan. Trädet är en auktoritet som kan för­ medla stabilitet – men också känsla. Inte helt olikt det be­ greppspar John Steinberg lyfter fram som centralt för lärares framgång: hårt och mjukt.

Det ensamma trädet har rötter som binder det till marken. Men läraren har fötter och rör sig, på klassrumsgolvet och i sin professionsutveckling. I den pro­ cessen har tusentals svenska pedago­ ger mött John Steinberg och hört honom föreläsa på sitt runda svenska språk med amerikanskt tjocka r.

Han är född i staden Rochester i delstaten New York och lärarutbildad i USA. Som tjugoåring, 1971, kom han till Sverige med sin svenska flickvän. Han dokto­ rerade i pedagogik och började snart skriva böcker på svenska. Sedan 1975 har han skrivit mer än en om året och samtidigt föreläst för lärare utifrån böckernas teman.

En del ämnen är övergripande, till exempel peda­ gogiskt ledarskap och värdegrundsarbete, men han har också författat lite smalare handböcker om rol­ len som vikarie och om digitala verktyg. Oavsett ämne handlar det ofta om att visa hur värderingar kan omsättas i praktiken i klassrummet. I höst kom­ mer nästa bok, om lärarens kroppsspråk.

Men John Steinberg har inte bara varit besserwis­ ser, som han själv säger, utan runt år 2000 arbetade han tre år som rektor för en grundskola i Örebro.

20

– Det är det bästa jag har gjort. Där kunde jag jobba med det som har varit mitt livstema: empowerment.

Ordet har inte någon träffsäker motsvarighet på svenska men betyder ungefär ’att ge människor för­ måga att själva styra sina liv’. I skolan är detta verk­ samt i flera led: från rektorer till lärare och från lärare till elever.

– Lärare på skolan i Örebro kom till mig och sa: ”Kan vi göra det här?”. ”Javisst”, sa jag, ”om du är beredd att ta ansvar för det”. Min uppgift är att för­ lösa människors tankar, idéer och ansvarskänsla. Jag vill få lärarna att förstå att de har potential, de har goda idéer, fram med dem! Sedan är deras uppdrag att hitta elevernas styrkor och talanger så att de kan ta kontroll över sina liv. Ju fler som gör det, desto bättre kommer de att må och desto bättre kommer samhället att må.

John Steinberg nämner pedagogik­ professorn John Hattie och hans meta­ studier som betonar lärarens bety­ delse för undervisningens kvalitet.

– Det betyder att vi bör ta fram ­lärarens styrkor och talanger och ge lärarkåren mer autonomi, säger John Steinberg.

De här frågorna handlar om både värderingar och beteenden. Vilken nivå ska förändringarna börja på?

– Jag som lärare behöver kunskap i mina ämnen och i till exempel utvecklingspsykologi. Och jag ­behöver vara medveten om min värdegrund och min undervisningsfilosofi. Men abstraktioner – hänsyn och tolerans och gemenskap och glädje – är ju bety­ delselösa begrepp för barn. Så jag får arbeta på be­ teendenivån: öppna dörrar för varandra, säg hej till varandra, få mattanten att le. Och jag måste också titta på mitt eget agerande. Jag måste hitta en balans mellan struktur och kärlek, mellan hårt och mjukt.

– Den balansen är svår, men det finns de som ­klarar den. Under min rektorstid arbetade jag med många skickliga pedagoger. Vad var det som förenade Nr 3 2020

John Steinberg SAMTALET

dem och bidrog till att de lyckades, även med de svå­ raste grupperna? De bemötte eleverna med extrem artighet – de var glada, trevliga och alltid på plats.

Och de höll sina löften, om de sa att de skulle ringa hem så ringde de hem. Till slut tänkte även de värsta busarna: ”Den här är en person som håller, henne kan man lita på”. Jag kunde se när eleverna sänkte axlarna och blev mer samarbetsvilliga. Det är ju svårt att motstå någon som alltid är trevlig mot dig och ­alltid vill dig väl.

Hur orkar man? Alla har väl dagar när man inte känner sig glad och trevlig?

– Läraryrket är ändå lite av ett skådespel. Det är ett artisteri av hög rang att gå in i ett rum med 25 fjorton­ åringar och få det att fungera, eller 25 åttaåringar.

Man måste in i den där professionella rollen. Det är som jag själv när jag föreläser – jag är egentligen in­tro­ vert, men när jag står på scen blir jag förvandlad.

– Alla artister funderar över detaljerna i sitt artis­ teri. Vilken vinkel på min fot ska jag ha? Okej, vilken vinkel ska jag ha på mitt huvud när jag går fram till en elev? Hur länge ska jag stanna? Hur ska jag an­ vända händerna? Hur kan jag dirigera elevernas upp­ märksamhet? Det där är saker som går att kontroll­ era, det visar till exempel kommunikationsexperten Michael Grinder och hans arbete.

Det handlar bland annat om att lärare ska bli mer med-

Nr 3 2020

vetna om hur de riktar blicken?

– Ja, om du är en elev som sitter där och skriver och jag går emot dig framifrån så kommer du att höja blicken och tappa koncentrationen, men om jag går fram till dig från sidan och bara tittar på ditt papper så kommer du att ha kvar blicken på pappret. Är det däremot rast så ser jag eleverna i ögonen. Men inte om till exempel två elever bråkar. Då kan jag flytta min blick till en tredje punkt och sänka rösten när jag närmar mig dem, med intentionen att de ska berätta vad som har hänt.

Kan alla lärare bli artister och jobba så här med­vetet med sitt kroppsspråk?

– Man har väl mer eller mindre av den läggningen, men det är också en attitydfråga. Hur definierar du ditt uppdrag? Om du ser ditt uppdrag som bara mål­ uppfyllelse – jag är matematiklärare, inget annat – då inser du inte hur ditt beteende påverkar elevernas mottaglighet för ämnet.

Ståuppkomiker arbetar mycket med pauser, det måste lärare också göra. Och med stora, ­tydliga, inbjudande ­gester – inte händer som fladdrar.

21

SAMTALET John Steinberg

Du har särskilt intresserat dig för hur lärare startar sina lektioner. Hur görs det bäst?

– Du har planerat vad du ska göra och du har ditt material på plats och du har kollat att tekniken fung­ erar. Du hälsar på eleverna på det sätt som passar deras ålder, de yngsta kanske får en kram, de äldsta ser du i ögonen. Så tar du plats på scenen.

Scenen?

– Längst fram, framför katedern. Där står du och samlar kraft. Tyst. Ståuppkomiker arbetar mycket med pauser, det måste lärare också göra. Och med stora, tydliga, inbjudande gester – inte händer som fladdrar.

– Lärare är ju ett auditivt släkte, men allt material bör också presenteras visuellt, antingen som bilder eller texter. Då lever begreppen och instruktionerna ett längre liv. När du har presenterat lektionen så frågar troligen någon elev: ”Vad ska vi göra?”. Svara inte då, utan peka tyst på tavlan eller duken där det står. Träna elevernas ansvar och självständighet med hjälp av det visuella.

Sedan beror det förstås på vad det är för typ av arbetspass. Men även vid friare arbeten är ramarna viktiga, menar John Steinberg.

– Om 25 femtonåringar ska ha en temaförmiddag så är kanske det första de frågar: ”När ska vi ha rast?”. Och det ska de inte bestämma själva, för då vill de börja med rast.

Särskilt viktigt att spika ramarna är det för läraren som har sin allra första lektion med en ny grupp.

– Till exempel genom att säga: ”I mitt klassrum har jag tre regler. Alla kommer i tid, alla har med rätt material och alla kan arbeta med alla.” När jag före­

Vi behöver ett ledarskap baserat på tillit.

Vem vill söka sig till en profession som får ­mindre och mindre autonomi?

läser ber jag alla byta plats. Upp och hoppa! Det är bra även med elever. Inte bara för att vänja dem vid att jobba med andra än sina vanliga kompisar, utan också för att visa att det är jag som är ledare för gruppen.

John Steinberg vill också påminna lärare om att världen är större än skolan.

– Som lärare är man bara närvarande ett ögonblick i varje elevs liv. En elev som stör i klassrummet kanske är social, vilket i det långa loppet är en bra egenskap i många sammanhang. Eller elever som kommer från andra kulturer – de kan ha med sig ett sätt att agera som inte fungerar här men som är helt korrekt hemma hos dem.

Hur ska lärare hantera elever med förmågor som är mer funktionella utanför än i skolan?

– Då måste jag fråga mig om jag kan hitta möjlig­ heter för dem att göra det de är bra på innanför skolans ramar. Kan de utnyttja sin personlighet på ett bra sätt? En elev kanske älskar att vara matvärd och gå runt med gafflar och knivar i en korg i matsalen, en annan kanske är bra på musik och behöver hjälp med att bilda ett band med några kompisar. Är det möjligt att hitta något sådant hos alla elever?

– Absolut. Alla är bra på något. Och det är min uppgift som lärare att leta efter det. Men hemligheten är inte mer individualisering, utan att hitta något hos alla som bidrar till gruppens utbildning.

Hur ser du på användningen av skärmteknik?

– Skolans digitalisering utmanar på många sätt.

Apparaterna ska laddas, lagras och lagas. Förhopp­ nings­vis ska appar och innehåll berika. Men man ska använda nätet och digitala verktyg för det man inte kan göra på annat sätt, det som ger en djupare upplevelse.

John Steinberg menar att alla lärarstudenter borde få träna på sitt beteende i klassrummet.

– Utbildningen ska ju så mycket som möjligt eli­ minera betydelsen av sådant som styrs av slumpen, av personlighet och bakgrund. Mer tid bör ägnas åt det hantverk och artisteri som krävs i yrket. De som klarar det blir bättre lärare, de som inte har det med sig från början måste få lära sig det. För man kan lära sig det!

Lärosätena måste skaffa sig bättre koll på hur ­studenterna klarar sin praktik (VFU), säger John Steinberg. Det räcker inte att handledaren på skolan sätter betyg på praktikanten, i stället borde lektorer från lärosätet göra lektionsbesök. Ungefär så går det till i Finland, där praktiken är förlagd till särskilda övningsskolor. Liknande försök har gjorts i Sverige och John Steinberg hoppas att det blir formaliserat på alla lärarutbildningar.

Du konstaterar i dina böcker att den svenska skolan är ett undantag internationellt med sin humanistiska värdegrund och sitt relationella arbetssätt. Är Sverige en förebild eller har det gått för långt?

– Det råder förvirring kring ledarskapet. Vi har gått från en extrem till en annan. Fram till 1958 kunde lärare slå barn i den svenska skolan, nu är ramarna alltför informella. Men värderingsmässigt och filo­ sofiskt är Sverige en förebild.

22

Nr 3 2020

John Steinberg SAMTALET

Räcker värdegrunden där?

– Om man ska säga något gott om ­styrdokumenten så är det att värdegrunden är bra. Men tyvärr mot­ arbetas den av politiken och myndigheterna. I värde­ grunden står det till exempel att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, men sedan är lärarna tvungna att utvärdera alla enligt samma mall. Alla ska hinna lika långt. Det blir motsägelsefullt.

– Och hur ska man bedöma ett skolsystems kvalitet?

För min del bedömer jag det efter hur väl det bidrar till den demokratiska utvecklingen och till ett plura­ listiskt samhälle där våra olikheter är en fördel. Ett annat paradoxalt exempel är individuell lönesättning, som gör att lärare byter skola mycket ofta. Och även rektorer. Det motverkar stabilitet.

John Steinberg föreläser oftast för lärare ute på skolorna. Mer sällan jobbar han högre upp i organi­ sationerna, med de förändringar som kan behövas hos kommunala förvaltningar, statliga myndigheter eller inom politiken. Men han skulle gärna göra det.

– Politiken försöker styra på alla nivåer: nu ska ni ha mer läxor, nu ska ni ha mindre läxor, nu ska ni bedöma på det här sättet, nu på det där, nu ska vi öka antalet timmar i matematik, nu ska vi öka timmarna i idrott … Och myndigheterna och förvaltningarna tar hela tiden nya initiativ. På en enda skola kan det pågå 15 projekt samtidigt. Sådan splittring gynnar inte förändringar – man måste ha en idé om helheten.

Ett exempel: på många multikulturella skolor måste du fokusera på språkkompetens.

Var borde sådant beslutas?

– På lokal nivå. Lärare borde få större möjligheter att bryta schemat och fördela om tid. ”Här ser jag brister i språket eller brister i matematik, det måste vi fixa!”

Men då skulle ju elever på olika skolor få olika mycket matte? Vore det rättvist och likvärdigt?

– Likvärdighet är ett bra mål, men är det alltid möjligt? Man måste utgå ifrån elevernas behov.

– Om allting kommer uppifrån tappar lektionen sin själ. Lärarna blir mer lyhörda för styrdokumenten än för sina egna elever. Genom målstyrning och new public management jobbar statsmakterna med mot­ satsen till empowerment.

John Steinberg hänvisar till forskaren Björn Rombach vid Handelshögskolan i Stockholm som har skrivit boken ”Det går inte att styra med mål!”.

– Vi behöver ett ledarskap baserat på tillit. Bland annat för att kunna rekrytera lärare. Vem vill söka sig till en profession som får mindre och mindre autonomi? Lärarna borde också få mer beslutsrätt över vilken fortbildning de själva ska få. Och förvalt­ ningarna borde ge rektorerna större befogenheter att styra sina egna skolor. I dag drar förvaltningarna rektorer bort från skolorna, till för många möten och konferenser. Du kan inte leda en verksamhet om du inte är där.

– Återigen: hårt och mjukt. Balans är det enda som fungerar på alla nivåer. En bra chef ger tydliga ramar och mycket tilltro.

Nr 3 2020

Mer tid bör ägnas åt det ­hantverk och artisteri som krävs i yrket. De som klarar det blir bättre lärare.

Så vad är det första du skulle besluta om du var svensk utbildningsminister?

John Steinberg skrattar och blir sedan tyst och tankfull.

– Jag skulle lägga ner Skolinspektionen och ersätta den med hundratals rådgivare som skulle få utveckla skolorna genom att göra lektionsbesök. Som länsskol­ nämnderna gjorde innan skolan kommunaliserades.

Nog har det betydelse att granska dokument, hand­ lingsplaner och resultat, men många skolor behöver aktiv hjälp för att se till att fler elever får de kunskaper och färdigheter de behöver för att vara konstruktiva medborgare i vår demokrati. Då kan lektionerna få en själ och då kan eleverna se meningen med att vara där.

23

DIGITALT LÄRANDE Södra Ängby skola

Ökat lärande med filmer om fysik och valde ett ämnesområde som passade oss just då, säger Nina Brynielsson.

Hon tror att eleverna blev mer motive­ rade av att få prova något nytt och att det fanns en mottagare för deras skolarbete.

– De gjorde animeringar och kombine­ Nina Brynielsson är lärare i svenska och rade bilder, bildtext och ljud. Sedan fick tyska på Södra Ängby skola i Bromma och de sätta ihop det till filmer som klasskom­ samarbetar ofta med Åsa Höök som under­ pisarna fick se. Det blev en helt annan typ visar i matematik och NO. När de hörde av uppgift än att till exempel skriva en talas om en tävling i digitalt berättande traditionell faktatext. började de genast lägga upp en gemensam Samtidigt aktualiserades språkliga per­ planering. spektiv som formellt språk och källhän­ – Vi undervisar två klasser i årskurs 9 visningar. tillsammans och syftet var att låta dem – Vi pratade mycket om formellt skrift­ göra filmer om fysikens begrepp, model­ språk – objektivitet, nominaliseringar och ler och teorier. Åsa förberedde dem att inte använda slang. Eleverna arbetade kunskaps­mässigt i fysik och mitt uppdrag i olika konstellationer med sina filmer var att lära dem hur man bygger upp en och vi lärare valde sedan ut de två bidra­ faktatext som sedan kan bli en film, säger gen som fantastiskt nog knep både förstaNina Bry­nielsson. och andraplatsen i tävlingen, säger Nina Arbetet pågick i fem veckor och på Brynielsson. fysik­lektionerna studerade eleverna atomfysik, bland annat fusion och fission. I klass 9C valde de Melvin Storbackas film, Parallellt studerade de texter om Gustav som sedan kom på första plats och belö­ Vasa, klima­tet och vatten på svensklektio­ nades med 15 000 kronor till klasskassan. nerna för att lära sig mer om faktatexters – Fysik och matematik är det jag vill språk och struktur. Sedan gjorde eleverna jobba med och gör på fritiden också, så det ­förklarande filmer om något av begreppen var väldigt roligt att göra filmen, berättar de hade arbetat med i fysiken.

Melvin Storbacka.

– De fick återkoppling på filmen från Han läser många populärvetenskapliga oss båda. Hos Åsa fick de fakta och hos böcker om fysik hemma och tycker att mig språk och struktur. bilder och visualiseringar är en bra hjälp En förutsättning för att kunna delta i för att förstå. tävlingen var att de använde visualiserin­gar – Det är mycket lättare att förstå och från appen Sensavis visual learning tool, komma ihåg om man har en visuell modell som alla kommunala grund- och gymna­ framför sig, speciellt fysik som har väldigt sieskolor i Stockholm har tillgång till. abstrakta koncept. Men det är viktigt att – Vi hade inte använt appen tidigare poängtera att det mesta bara är modeller När niorna på Södra Ängby skola tävlade i digitalt berättande tog de hem två ­topplaceringar. Det var resultatet av ett tätt samarbete mellan lärarna i svenska och NO.

24

och att det inte ser ut exakt så, säger Melvin Storbacka.

I sin knappt fyra minuter långa film förklarar han på ett mycket pedagogiskt sätt vad fusion är och hur det kan an­­ vändas.

– Något man hör ofta är att om man inte kan förklara något väldigt enkelt så kan man det inte. Jag kollade mycket på små detaljer som inte ens nämns i filmen men som var viktiga för att bedöma vad Nr 3 2020

Svensklärare Nina Brynielsson disku­ terar den språkliga strukturen i fakta­ texter om fysika­ liska begrepp med Melvin Storbacka och Ella Åström i årskurs 9.

#5/2019 STOCKHOLM

#1/2020 STOCKHOLM

Labradoodeln Bailey

Med näsa för läsning |

Iman Ehsani: Skolbibliotekarie med full koll Lång intervju med Bo Hejlskov Elvén

|

”Jag kan inte få nog”

Saknade läsningen som nyanländ Full behörighet på Johan Skytte

|

Full fokusering med digitalt skapande Vitala seniorer löser lärarbrist

|

Tyst i klassen på ny skola ”Varför hade de inte tränat inrymning?”

#2/2020 STOCKHOLM

Sandra Aadalen:

”Eleverna är experter” |

Tillit och inflytande gav resultat Satsning på klimat och globala mål

|

”Ingen kommer med tom ryggsäck” Bättre fokus med fysisk aktivitet

Vi vill berätta om ditt arbete! som skulle med. Man måste ta med all bakgrundsinformation som är väsentlig i sammanhanget, säger Melvin Storbacka.

nielsson är stolt över eleverna och ser fram emot att testa fler digitala verktyg i den ämnesövergripande undervisningen.

– Våra elever har surfplattor och det Han tycker att det är roligt att förklara för finns en mängd appar som öppnar för klasskompisarna, men i framtiden vill han variation i undervisningen. I höst tar vi helst bli forskare. Men först väntar en emot nya sjuor och det ska bli roligt att resa med klassen, som fått ett välkommet fortsätta arbeta med digitaliseringens tillskott till klasskassan. Även klass 9D på många möjligheter.

Södra Ängby skola kom på pallplats och Text ANNELIE DREWSEN Foto MARC FEMENIA tog hem andra pris i tävlingen. Nina Bry­ Nr 3 2020

Arbetar du med något lyckat peda­ gogiskt projekt som kollegerna i ­stadens skolor borde få läsa om och ­inspireras av?

Kontakta redaktionen och berätta vad ni har gjort och hur det på­verkade ­elevernas lärande – enklast via mejl till tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se.

Välkommen!

Toura Hägnesten trivs väldigt bra på Medioteket. ”Här finns en bredd och vidd av aktiviteter för eleverna och deras lärande.”

26

Nr 3 2020

Toura Hägnesten PROFILEN

”Jag kunde ju knappt läsa” Hon föddes i Bombay, började skolan i Damaskus och tog lärar­examen i Göteborg. Sedan drygt tio år är Toura Hägnesten en h­ängiven ­språkutvecklare i Stockholms stads grundskolor – när hon inte åker ­slalom eller lär sig klättra.

T

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

oura Hägnesten är en välkänd pro­ fil för många Stockholmslärare. I ett drygt decennium har hon varit språkutvecklare för hela staden i sin roll som utvecklingslärare på Medioteket. Trots att pensions­ åldern är passerad fortsätter hon med stor iver och djup kunskap att utbilda, handleda och inspirera lärare på stadens grundskolor när det gäller läsinlärning.

Hennes eget första möte med skriftspråket blev dock en riktig prövning. När sjuåriga Tora började i en klosterskola i Damaskus mötte hon två främmande språk: franska och arabiska. Hon förstod ingenting men förväntades ändå lära sig läsa.

– Det gick inte så bra! skrattar Toura Hägnesten sextio år senare.

Förnamnet bär fortfarande spår av klosterskolan.

För att nunnorna skulle uttala det rätt petades ett u in.

Med tiden insåg mamma Inga att det var för mycket med två språk och ordnade så att dottern bara behövde läsa franska. Det var krävande nog.

– Min mor var hemmafru och fick sitta och jobba med mig. Dessutom fick jag privatlektioner av en ­student. Jag hade med mig ett lexikon till skolan men kunde ju knappt läsa.

Nr 3 2020

När det var dags för betyg rangordnades alla.

Toura blev nummer 44 av 44.

– Men efter tre år var jag på tredje plats och fick en liten plastrosett vid mitt namn i skolans entré, minns hon.

För familjen var det en livsstil att komma till nya

­ latser. Pappa Raoul var ingenjör på Svenska tänd­ p sticks­aktie­­bolaget och startade tändsticksfabriker i Indien i 30 år. Dottern Toura föddes i Bombay och efter några år i Sverige flyttade familjen till Damaskus i Syrien. Ännu en fabrik skulle öppnas.

Det var i Damaskus Toura Hägnesten fick sin första pedagogiska insikt. En läkare skulle testa hennes syn och höll fram olika föremål som skulle namnges. Det hela gick bra. Tills han tog fram en nyckel.

– Jag visste inte vad det heter på franska och satt helt tyst.

Då skramlade läkaren med hela nyckel­knippan.

– Jag visste fortfarande inte hur man sa nyckel. Då insåg jag att läkaren inte förstod att jag såg men sak­ nade ordet. Det var en intressant upplevelse.

I årskurs 4 flyttade familjen hem till Sverige. Pappa Raoul hade fått stendammslunga av dammet i tänd­ sticks­fabrikerna.

– I svenska skolan stavade jag enligt det franska 27

PROFILEN Toura Hägnesten

Redan från början var det eleverna som inte r­ iktigt lärde sig som ­intresserade henne mest.

TOURA HÄGNESTEN GÖR: Arbetar med kompetens­ utveckling av lärare på Medioteket i Liljeholmen.

BOR: Norrort.

GILLAR: Att röra på mig.

OGILLAR: Negativ inställning hos medmänniskor.

PÅ LEDIGA STUNDER: Sportar, lagar mat, umgås med familj och vänner.

LÄSER: Barnboken ”Monstret i natten” av Mats Strandberg, faktaboken ”Att undervisa för livslångt lärande” av Barbro Westlund och ­deckaren ”Arvet” av Yrsa Sigurdardottir.

LYSSNAR PÅ: Country.

BÄSTA LÄRARMINNE: Den grabb som hade mycket hög frånvaro men ­började komma till skolan när vi arbetade med att filma animation med Stop Motion.

28

systemet. En å blev eau. Det fanns inga tankar om flerspråkighet och läraren för­ stod inte. Han hade aldrig sett någon skriva elefant med ph.

När texterna kom tillbaka var det mesta ­rödmarkerat.

– Då lärde jag mig att skriva så lite som möjligt. Det var mission impossible, då slutar man skriva.

Så småningom tyckte hon ändå om skolan och studerade flitigt på gymnasiet, fram till sista terminen då lusten försvann.

Samma sak hände på univer­ sitetet där Toura Hägnesten valde att läsa tyska.

– Jag hade ett behov av struk­ turerad ­undervisning. På den tiden hade lärarhögskolan ­lektioner ­mellan 8 och 16 på dagarna. Det passade mig.

Hon läste till mellanstadielärare och fick behörighet att undervisa i nästan alla ämnen, vilket var nytt på 1970-talet.

Redan från början var det eleverna som inte riktigt lärde sig som intresse­ rade henne mest.

– Det roliga var att lista ut hur man skulle göra. Hur undervisa? Vilka böcker? Hur ­organisera och samarbeta med föräldrarna?

älskar att göra saker jag inte kan för att sedan försöka komma på hur man ska göra. Det är samma sak med undervis­ ning eller att åka skidor i isiga backar eller sorbetsnö. Hur gör jag nu för att komma vidare?

Tidigt läste Toura Hägnesten vidare till speciallärare och fick jobb i Järfälla. Så småningom hamnade hon i Husby och en verksamhet för nio högstadieelever.

Undervisningen ägde rum i en lägenhet av två lärare och två socialsekreterare.

– Eleverna saknade impuls­ kontroll och smockan hängde i luften hela tiden. Det gällde att fatta snabba beslut. För­ handla, se till så att ingen tap­ pade ansiktet.

Toura Hägnesten går ner på huk för att visa hur hon pratar med elever – en av ”miljoner små saker” som finns i den pedagogiska verktygslådan efter åren i särskilda undervisningsgrupper, skolhem, terapiskola och som speciallärare.

Parallellt har Toura Hägnesten läst in flera

teoretiska utbildningar. En ­magister­exa­men i dyslexi och en i utbildningsledning. En master i pedagogik med inriktning mot Toura Hägnesten fick även utlopp för sitt specialpedagogik. Treårig psyko­social handintresse för friluftsliv och idrott. ­ledarutbildning från Ersta Sköndal hög­ – Varje läsår i september var jag och skola. Ändå har hon aldrig varit tjänst­­ledig. en förälder ute och paddlade kanot med – Jag har ett behov av att förstå saker 30 elever. Det gjorde mycket för samman­ och lära mig nytt. Det har kostat mycket hållningen. tid och ansträngning, men det har betytt Ännu är idrott en stor del av livet. Toura mycket för mitt arbetsliv att göra så.

Hägnesten ägnar sig gärna åt slalom, golf, År 2008 blev Toura Hägnesten expert­ löpning och simning. För tre år sedan bör­ lärare inom språk-, läs- och skrivutveck­ jade hon med klättring. ling på utbildningsförvaltningen och bör­ – Det är också problemlösning och väl­ jade blogga på Pedagog Stockholm. digt kognitivt. Vid inomhusklättring finns – Bloggen hjälper mig att strukturera det leder som jag kommer halvvägs på. mina tankar, ofta i relation till föreläsnin­ Sedan vet jag inte hur jag ska svänga föt­ gar och kurser jag håller i. När jag har läst terna eller sträcka mig. en avhandling eller forskningsöversikt skri­ På frågan om det inte är frustrerande ver jag kort om mina tankar. Jag går själv skrattar hon förtjust. ofta tillbaka och läser i bloggen, säger hon.

– Det är ju det som är det roliga! Jag Många lärare läser den för att hålla sig Nr 3 2020

Toura Hägnesten PROFILEN

Toura Hägnesten har länge varit en av våra mest lästa bloggare. Följ henne på pedagogblogg. stockholm.se.

uppdaterade om aktuell forskning.

– Man kan inte begära att alla lärare ska läsa forskningsöversikter. Jag har en vana och kan plocka ut det viktigaste, säger Toura Hägnesten som alltid försö­ ker göra en koppling mellan det teore­ tiska och det praktiska.

Hon tycker själv att arbetet med läsför­ ståelsestrategier har varit något av det mest betydelsefulla. Läsningen har ju bara börjat när läskoden är knäckt. Därefter väntar nya tankar, samtal och upptäckter.

– Man kan utveckla sin läsning hela livet. Det tror jag att jag har kunnat för­ medla till lärare, säger Toura Hägnesten, som just nu arbetar med ”Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser” som infördes i skollagen den 1 juli 2019.

– Det är viktigt att stärka lärarna i att de kan sitt yrke. Att peppa dem så att de använder sunt förnuft när de bedömer och kartlägger. Om en sexåring kommer med en tjock bok, läser och pratar om den så kan jag pricka i vad de kan. Då måste jag inte läsa en annan bok för att bocka av.

Toura Hägnesten har sett läraryrket för­

ändras. Det är inte lika fritt som tidigare.

– Nu är arbetstiden mer bunden, på gott och ont. Det är en fördel att kunna sam­arbeta när alla är på plats, men lärare kan känna att de är lite kontrollerade. De ska sitta i ett visst rum en viss tid. De flesta lärare är väldigt ansvarstagande och försöker inte slippa undan. Jag har kun­ nat använda min frihet under många år till att plugga.

Förutom uppdraget som språkutveck­ lare är hon mentor för en nyexaminerad lärare.

– Mitt råd till nya lärare är att vara tyd­ liga i förhållande till ledningen. Efterfråga stöd. Man ska inte behöva gå runt och sniffa upp allt själv. Idealet är att ha en mentor. Jag tror också på att leva efter principen good enough. Man behöver inte göra saker perfekt.

Nr 3 2020

29

ANIMATION Örbyskolan

Med barnens rätt i fokus och illustrationer de gjort placeras för att steg för steg fotas av med hjälp av en surf­ platta. I varje platta finns apparna Stop Motion studio och Imovie installerade.

– Stop Motion är en animationsteknik, där eleverna kan fota sina teckningar och illustrationer och förflytta dem stegvis för att skapa rörelse. Tio bilder blir en sekunds film. Imovie är ett redigeringsverktyg, där Det är temadag för årskurs 8 på Örby­ de klipper ihop sin film. Det är enkla pro­ skolan i Älvsjö. Målet är att skapa en ani­ gram som kräver rätt så mycket tålamod, merad film på en minut med utgångspunkt säger Miranda Moeschlin, handledare på i barnkonventionen, som blev svensk lag Skapande skola, som är imponerad av vid årsskiftet. Uppgiften har krävt en hel elevernas engagemang. del förberedelser även i svenska och SO. Redan i höstas började eleverna arbeta – Vi har arbetat ämnesövergripande i bild, svenska och SO, och till vår hjälp under temadagen har vi pedagoger från ”Det här är ett kul Skapande skola. De har de kunskaper i sätt att uppnå animation som vi saknar på skolan, säger lärandemålen”, säger läraren bildlärare Janna Lundholm och skyndar Janna Lundholm. mellan de olika grupperna i klassen, som Sofia Waldebäck i är i full färd med animationen. årskurs 8 visar ett Kreativiteten flödar i Örbyskolans bildsal. Att animera en kortfilm utifrån FN:s barnkonvention väckte ett engagemang utöver det vanliga hos eleverna i årskurs 8.

– Ett roligt sätt att uppnå målen i digitalt lärande, konstaterar bildläraren Janna Lundholm.

Eleverna arbetar koncentrerat och till sin

med barnkonventionen i svenska och SO, där de valde ett par punkter ur konven­ tionen som de ville illustrera i sina filmer.

Till temadagen har de även förberett ett enklare text- och bildmanus.

– Alla elever har följt sitt manus. Under förmiddagen har de haft fullt upp med att göra teckningar, till exempel bakgrunds­ bilder, och skapat illustrationer till ani­ mationerna. Några har tecknat egna bil­ der och figurer, medan andra har hittat ­illustrationer på nätet som de kan an­ vända, förklarar Janna Lundholm. Åttondeklassarna Edit Ullgren och Evelina Kuusuvuori arbetar intensivt med att placera teckningar i Bergmans kinema­ tograf och fotar av dem med surfplattan.

De har valt att lyfta fram några vitt skilda punkter i barnkonventionen.

– Vi ville visa båda rättigheter och skyl­ digheter i barnkonventionen. Därför har vi skrivit och ritat och gjort illustrationer om att man har rätt att äta mat, men inte slåss, samt att få gå i skola. Men att gå i skola är kanske både en rättighet och skyldighet, funderar Evelina Kuusuvuori och visar skolhuset de ritat och som nu ska fotograferas.

moln hon målat till sin film.

hjälp har varje grupp en låda, en så kallad Bergmans kinematograf, där alla tecknin­gar

Erik Elofsson placerar sina teckningar i en kinemato­ graf och fotar av dem med surfplattan.

30

Nr 3 2020

Örbyskolan ANIMATION

– Det är pyssligt men kul att få lära sig något helt nytt, kon­ staterar Edit Ullgren och tar fram en av de figurer de ritat, som ska illustrera barnen, samtidigt som en tredje elev i gruppen håller på att rita klart en häst.

arbetet ger en möjlighet till ny input och kollegialt samarbete och lärande på skolan.

– Jag är tacksam för det kol­ legiala lärande som ett sådant här projekt för med sig. Det är väldigt berikande att kunna ge varandra inspiration, säger hon.

Karin Boberg, lärare i svens­ Janna Lundholm konstaterar ka och SO på Örbyskolan, hål­ att det är en stor fördel att ler med. kunna få hjälp av Skapande – Det kollegiala samarbetet skola för att fylla på med ny är oerhört viktigt, både inom kunskap och inspiration till och mellan ämnen. Det ger både elever och lärare. både möjligheter att utveckla – Vi sätter ramarna och sig själv inom sitt eget ämne och pedagoger från Skapande skola en ökad förståelse för andras kommer hit och arbetar uti­ ämnen. För elevernas del in­ne­ från våra premisser, det vill bär ämnesövergripande läran­de säga att elevernas arbeten ska ett sätt att få jobba både teo­ motsvara kunskapsmålen i retiskt och praktiskt med en respektive ämne. Inte minst är uppgift, vilket fördjupar kun­ det här ett roligt sätt att uppnå skaperna, säger hon. lärandemålen vad gäller digital teknik.

Men nu börjar Adam Söderberg Janna Lundholm menar att och Erik Elofsson bli klara och hon som bildlärare ofta jobbar vill visa filmen de gjort. väldigt ensam, att det här sam­ – Det här är klart roligare än

våra vanliga lektioner, vi lär oss väldigt mycket. Genom att vi får använda plattan kan vi också fortsätta jobba hemma om vi vill. Programmen finns att ladda ner gratis.

– Och nu ska det bli kul att få lägga på ljudeffekterna!

Slutmålet för de animerade ­filmerna är att de ska visas för förskolebarn så att de får lära sig lite om barnkonventionen.

Därför har det även ingått i uppgiften att skriva texter med enkla ord.

– Att vi har ett tydligt mål, att vi ska göra filmerna under en dag och att de sedan ska visas på en förskola, förstärker elev­ ernas engagemang och moti­ vation, säger Janna Lundholm och konstaterar: – Det är första gången vi jobbar med animationsteknik, men absolut inte den sista.

BARNKONVENTIONEN ► Sedan den 1 januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättig­ heter svensk lag. ► Av barnkonventionen framgår bland annat att alla barn har rätt till utbildning och social trygghet. ► En central princip är att alla åtgär­ der som rör ett barn ska utgå från barnets bästa.

Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto ULRICA ZWENGER

Anita Hashimi i årskurs 8 klipper en illustration till sin animerade film med avstamp i FN:s barnkonvention.

Nr 3 2020

31

DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE Yasmine Chetioui

»Vi har en oerhörd betydelse«

Y

asmine Chetioui började arbeta som lärare på Kvarn­bac­ ka­sko­lan direkt efter ­examen. Här får hon utrymme att utvecklas, och hon har siktet inställt på l­edarskap.

Ett åtta-timmar-om-dagenyrke skulle aldrig ha kommit på fråga. Jobbet ska ut­veckla hela livet. Yasmine Chetioui är lärare med hull och hår och skulle inte vilja ha det på något annat sätt.

– Jag minns precis vilka lärare som bidrog till min utveckling.

Lärare har så oerhört stark betydelse i elevernas liv. Jag känner ett jätte­stort ansvar, säger hon.

Som avdelningsansvarig fritidshemslärare och bildlärare i årskurs 3 på Kvarnbacka­sko­lan i Kista får hon utlopp både för skapandet och lusten till ordning.

Under hennes lektioner finns inte fint eller fult, här lär sig eleverna 32

att beskriva känslor, mönster, mör­ker och ljus – allt som kan rymmas i en bild.

– Bild är min uttrycksform som har bidragit till att jag själv tidigt utvecklade mitt abst­rak­ta tänkande. Just detta kan jag få eleverna att förstå – att de kan ut­ veckla olika förmågor genom skapande, att de kan finna sin egen kreativa ådra och att den kan vara dem till hjälp vid prob­ lemlösning.

Samtidigt strävar hon efter att föra vidare insikten att skapande kan hjälpa en att förstå sig själv, att hitta ett lugn.

– Det finns mycket glädje i att skapa och i att få känna sig kreativ. Jag tycker att bild är ett särskilt bra ämne för att stötta självkänslan.

Yasmine Chetioui vet vad hon vill med sitt yrke. Dels är det att föra bildämnet framåt och

hjälpa eleverna att växa, dels är det ledarskapet. Nyligen fick hon ett stipendium av Lärar­för­bun­det i Stockholm. I motiverin­gen prisas såväl hennes bemötande som ett ovanligt sinne för logistik och struktur.

Hon skrattar lite. Säger att det är ett rent nöje, detta gnetande för att få ihop en verksamhet.

– Jag älskar ordning. Det är som att kunna använda ett tredje öga, som ger överblick. Verk­sam­ heten är som ett pussel som det gäller att plocka ihop på rätt sätt.

I framtiden hoppas hon på fler ledarskaps­uppgifter: – Jag har hittat mitt eget sätt att leda. Det bottnar i att alla känner sig viktiga, det är nog därför jag känner att det är så friktionsfritt. Jag trivs väldigt bra i ledande roller!

Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

Yasmine Chetioui är lärare på Kvarn­ backaskolan i Kista.

Nr 3 2020

BOKSIDAN Bästa lästipsen

Litterära skatter för skolan B soomkesleervieerna slukarrna

På Litteraturbanken finns massor av svensk skönlitteratur att läsa helt fritt.

Nu har Litteraturbankens skolsajt fått ett ansiktslyft och fyllts på med ännu fler noveller. ”När jag var fem år gammal, hade jag en så stor sorg. Jag vet knappast, att jag haft någon större alltsedan.” Så börjar Selma Lagerlöfs novell ”Den heliga natten” från 1904 som handlar om när Selmas farmor dog, och med henne sagorna och berättelserna. I boken återberättas farmors berättelse om den heliga julnatten. På ”Litteraturbankens skola” finns den även som bilderbok med illustrationer av Ilon Wikland, tillsammans med uppgifter för både låg- och mellanstadiet.

– Selma Lagerlöf är förhållandevis modern i sitt språk, men framför allt är hon modern i sina tankar och hennes böcker är verkligen klassiker. Det var därför vi började med henne, berättar Ann Boglind, tidigare lärare och universitetslektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet.

Hon har tagit fram allt material på ”Litte­ raturbankens skola” tillsammans med Anna Nordlund, docent i litteraturvetenskap och universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet. Sajten har funnits i några år men gjordes om i höstas och är nu lättare att an­vända. Dessutom har den fyllts på med fler noveller, och författaren Jessica Schiefauer har läst in flera texter som ljudböcker.

– Det är helt perfekt att kunna lyssna och ha texten framför sig, säger Ann Boglind.

På sajten finns didaktiska texter för lärare, en populär begreppsordlista, författar­presen­ tationer och många teman som passar för skolan.

– Den tematiska läsningen är ett sätt att få in de gamla texterna i ett sammanhang.

Jag vill även rekommendera att arbeta med poesi. Det är ett bra sätt att få eleverna att ta till sig en äldre text, och uppgifterna till Frödings dikter har jag gjort med mina högstadieelever, säger Ann Boglind.

Text ANNELIE DREWSEN Läs mer på litteraturbanken.se/skolan.

Nr 3 2020

KERSTIN, LIVET OCH DÖDEN

Helena Hedlund och Katarina Strömgård Natur & Kultur, 2020 Sedan den prisbelönta debuten med ”Det fina med Kerstin” har Helena Hedlund skildrat Kerstins värld med stor känslighet. Här skymtar livets stora ­frågor i de små detaljerna. I tredje boken brottas Kerstin med svartsjuka och sorg. Perfekt tonträff i språk och illustratio­ner. Ny högläsningsfavorit på lågstadiet?

ÄLGPOJKEN – INNAN MÅNEN GÅR UPP

SPLEJ – MYSTERIET PÅ KYRKOGÅRDEN

SOMMAREN JAG BLEV VACKER

Vind bor någonstans i norra Sverige under yngre sten­ åldern. Han ger sig iväg över isen för att försöka få tag på läkande blad som kanske kan bota hans sjuka mormor från en svår hosta.

Första delen i en serie kapi­ telböcker som innehåller såväl äventyr som fakta­ inslag.

Fyra vänner startar en nyhetsstation på nätet och rapporterar om en mystisk man som stjäl blommor på kyrkogården. Första delen i en bokserie som bjuder på spänning med inslag av aktuella samhällsfrågor.

Medryckande läsning för elever på mellanstadiet som föredrar tunna böcker.

Belly tillbringar varje som­ mar vid havet. Där möter hon bröderna Conrad och Jeremiah. De har alltid varit bara vänner, men den här sommaren är något annorlunda och barnslig förälskelse blir allvar.

Magisk sommarkänsla, havsbris och dallrande känslor. Första delen i en trilogi som passar för hög­ stadiet och gymnasiet.

Cecilia Sundh och Lisa Medin Hegas, 2019

Torsten Bengtsson Hegas, 2015

Jenny Han (översättning Lina Erkelius), Lavender Lit, 2020

”I hennes suggestivt uppbyggda miniatyrvärldar blandas molnbullar och sorbet­månar, djur, badfeer och människor. Det är sinnligt, skarpt och svindlande.”

Ur motiveringen till 2020 års Almapris som tilldelas den sydkoreanska bilderbokskonstnären Baek Heena.

33

TÄVLING

Vinn biobesök

FRÅGAN

Vem var din bästa lärare?

FOTO MARC FEMENIA

Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till!

1 Hur många elever går i Alviksskolans hörselklasser?

1 120 X 220 2 1 000 2 Vilken prisbelönt bok arbetar ­eleverna på Gullingeskolan med?

1 ”Jordgubbsbarn” X ”Fågeln i mig flyger vart den vill” 2 ”Vänta på vind” 3 När kom John Steinberg till Sverige?

1 1971 X 1975 2 1979 4 Var tog Toura Hägnesten sin ­lärarexamen?

1 Damaskus X Stockholm 2 Göteborg 5 Vilken skola arbetar läraren Yasmine Chetioui på?

1 Kista grundskola X Oxhagsskolan 2 Kvarnbackaskolan Skicka din tipsrad senast den 16 juni till tomas.bannerhed@edu.stockholm.se eller till LÄRA, Utbildnings­ förvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner.

Vinnare i nummer 2/2020 blev Claes Björnbom, Språkcentrum, Juan Gabriel Chandia, Norra Ängby skola, och Louise Lindström, Funktions­ hinders­rådet. Rätt rad var 1, X, 1, X, 1.

ANNETTE BLOMQVIST

Vårdlärare, Kungsholmens västra gymnasium

– En lärare i grundskolan, Carmene Lindberg. Hon var väldigt snäll och jag kände mig trygg hos henne. Dessutom var hon duktig på att skapa positiva relationer till sina elever, något jag också tycker är viktigt att göra.

MARIA JERNVALL Lärare, Sätraskolan

– Bengt Gren i Botkyrka, som jag hade i idrott och matte.

Han var alltid positiv och trodde på alla elever. Lektioner med honom var lärorika och roliga. Det bidrog till att alla engagerade sig mer i hans ämnen.

MAZIAR KHOSRAWI

Specialpedagog/idrottslärare, Sätraskolan

– Helena Mück som var min lärare på lågstadiet i Eskilstuna.

Hon fick mig intresserad av skolan. Jag var en försiktig elev men hon såg mig och hjälpte mig alltid. Hon kunde förklara saker på ett bra sätt.

ZAIDA PERÉZ

Lärare, Mälarhöjdens skola

– Magnus som jag hade i förberedelseklassen. Han fångade in mig, gav mig tydliga mål och då kom mina resultat väldigt snabbt. Tack vare honom blev jag mer motiverad och satsade på skolan.

HELENA STJERNBERG

Barnskötare, Mälarhöjdens skola

– Jag gick i Gubbängsskolan och fick en ny lärare i nian, Ewa Axelsson. Hon undervisade på ett sätt som fick mig att förstå mycket bättre och det påverkade min skolgång väldigt positivt.

Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS 34

Nr 3 2020

Nr 4

Ute hos dig 2 oktober

ANNIKA SZABO PORTELA:

”Ta hand om rösten i tid – den är ett av lärarens viktigaste verktyg.”

Katarina Lycken Rüter om skolan och corona. ”Lågaffektivt bemötande?

Nej, positivt beteendestöd!”

Flest nöjda medarbetare på nya Adolfsbergsskolan.

FOTO ROBERT BLOMBÄCK

… och naturligtvis mycket mer.

SERIEN Skolans värld

© Maria Jernberg – jernbergmaria@gmail.com

Nr 3 2020

35

Lust att lära I Stockholms stads förskolor och skolor läggs grunden för en livslång lust att lära. Vi som arbetar här sätter en ära i att varje dag få bidra till lärande, trygghet, utveckling och framtidstro.

Stockholm växer snabbt och vi vill ständigt bli bättre.

Det nya Skolprogrammet pekar ut riktningen för hur vi skapar en riktigt bra skola för alla unga stockholmare.

Läs Skolprogrammet i sin helhet på intranätet eller Pedagog Stockholm.