LÄRA Stockholm #1/2021

Nr 1 2021 SKOLBIBLIOTEK I VÄRLDSKLASS PÅ THORILDSPLAN ”Lärare som har bra elevrelationer lyckas bättre” DE FÖRSTÄRKER LÄRANDET MED HJÄLP AV MUSIK

JOHANNA KANNEBÄCK

Årets lärare!

FRAMTID FRAMTID FRAMTID

Årets tema i tävlingen Årets tema i tävlingen Årets tema i tävlingen EN BOK I VÄRLDEN. EN ENBOK BOKIIVÄRLDEN. VÄRLDEN.

Pedagoger och elever i Pedagoger elever Pedagoger och eleveriii Pedagoger och elever årskurs F–6och samt årskurs årskursF–6 F–6samt samt årskurs F–6 samt grundsärskola – var med grundsärskola –––var grundsärskola varmed med grundsärskola var med och TÄVLA MED DIN KLASS! och ochTÄVLA TÄVLAMED MEDDIN DINKLASS! KLASS! och TÄVLA MED DIN KLASS! Alla tävlingsbidrag ställs ut på stadsdelsbiblioteken.

Fina priser Alla ut på Allatävlingsbidrag tävlingsbidragställs ställs ut på Alla tävlingsbidrag ställs ut på delas ut till vinnande klasser i maj 2021. stadsdelsbiblioteken.

Fina stadsdelsbiblioteken.

Finapriser priser stadsdelsbiblioteken.

Fina priser delas delasut uttill tillvinnande vinnandeklasser klasserii maj imaj maj2021.

2021. delas ut till vinnande klasser 2021.

Läs mer på: pedagog.stockholm/enbokivärlden Läs Läsmer merpå: på: Läs mer på: pedagog.stockholm/enbokivärlden pedagog.stockholm/enbokivärlden pedagog.stockholm/enbokivärlden

200x270.indd 1

2020-11-09 15:39

e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 1 2021 Sju gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll Musiken i centrum på Elinsborgsskolan ....................... 4 Ett skolbibliotek i världsklass ........................................ 10 Thomas Lejdemalm vill vara tydlig ............................. 12 ”Är det världens äldsta performance?” .................... 13 Han forskar om lärares relationer .............................. 14

21

Ett nytt koncept på Roslagstullsskolan ger nyexade lärare den bästa inskolningen i yrket. ”Jag har lärt mig massor!”, säger Hanna Wedsberg (till höger). Förstelärare Ellinor Lundsten har varit hennes mentor.

Tydliga regler på Åsö grundskola .............................. 20 Bästa tänkbara start i yrket .......................................... 21 Programmering för ökat lärande .............................. 22

”Det vore ju konstigt om jag lade ned så mycket energi på att rekrytera de bästa, för att sedan börja lägga mig i deras arbete.”

Vem är den bästa läraren du haft? ........................... 25

12

Theodor, 10, gillar Bäckahagens skola .................... 26 Johanna Kannebäck är Årets lärare ........................ 28 Svåra frågor i klassrummet .......................................... 33 Läs LÄRA och vinn biobesök ....................................... 33 Bästa lästipsen för skolan ............................................ 34 Maria Jernberg tecknar skolans värld ..................... 35

ÄRA ges ut av utbildnings­för­­valt­ L ningen i Stockholms stad och ­kommer med fyra nummer per år.

ADRESS LÄRA, Utbildningsför­valt­nin­gen, Box 22049, 104 22 Stockholm.

BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A. UPPLAGA 18 500 exemplar.

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se.

ANSVARIG UTGIVARE Sofia Oliv.

ART DIRECTION OCH PRODUKTION Blomquist Communication.

TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2021.

ISSN 1654-7330.

22 LÄRA DIGITALT pedagog.­stockholm/lara.

KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta ­info.­utbildning@edu.stockholm.se.

OMSLAG Läraren Johanna Kannebäck, Hässelbygårdsskolan, fotograferad av Ulrica Zwenger.

28

KULTUR I SKOLAN Elinsborgsskolan

Musiken är en viktig del av elevernas utveckling.

Turab Mustafazade i klass 5B spelar koncen­ trerat under lektionen.

l , a l e p S 4

Nr 1 2021

Elinsborgsskolan KULTUR I SKOLAN

a r ä l , a n s s y l Samarbete och fokusering är en viktig del av musiklektionerna i Elinsborgsskolan. Musiken kan också bidra till att ge eleverna bättre självkänsla, och genom ett nytt projekt blir ämnet än mer ämnesövergripande.

Text JOHANNA LUNDEBERG Foto MARC FEMENIA

Nr 1 2021

5

KULTUR I SKOLAN Elinsborgsskolan

I

musiksalen på Elinsborgsskolan i Tensta blandas några extra slag på trummorna med ett spontant gitarrackord. Men stojet lägger sig snabbt när musikläraren Anders Enkvist förklarar att alla låtar börjar med tystnad.

– Det handlar om samarbete, att vi alla spelar tillsammans och samtidigt, säger han.

Eleverna nickar, plötsligt koncentrerade tar de ut ackord och spelar om och om igen det stycke som ska övas in. I slutet av ensembletimmen låter de som en samspelt orkester, och det är lätt att föreställa sig den succé som lärarna intygar att femte- och sjätteklassarna gör när de varje vår anordnar en stor konsert på skolan.

Elinsborgsskolan har haft musikprofil i 15 år, men för de tre musiklärarna, som arbetar tillsammans i klassrummet, handlar satsningen om så mycket mer än att bara ge en bra musikalisk grund. Medan många skolor har en tämligen homogen elevgrupp så finns det här en minst sagt brokig bakgrund. Eleverna har rötter i olika länder och olika kulturer, och en del har upplevt krig eller andra svårigheter.

– Genom musiken lär de sig att acceptera och respektera varandras olikheter, och genom lek, musik och rörelse dansar de också tillsammans, kille och tjej och oavsett bakgrund, säger Hector Garces, musiklärare och extra engagerad i rytmik och rörelse.

I momenten med rörelse kan eleverna hitta sina egna ickever-

bala uttrycksformer. Hector Garces bekräftar att många av dem har upplevt utanförskap redan i ung ålder, men genom att utveckla sin rörelseförmåga och kroppskännedom kan de bygga på sin självkänsla så att de vågar röra sig fritt och ta tillräckligt med plats. Men, betonar han, lika viktigt är att också bli med­ veten om hur mycket plats man tar och att inte inkräkta i någon annans personliga sfär. ► 6

Nr 1 2021

Elinsborgsskolan KULTUR I SKOLAN

Det handlar om sam­ arbete, att vi alla ­spelar tillsammans och samtidigt.

”Det är fantastiskt att se när allt faller på plats för en elev, när de hittar ett instrument de gillar och märker att de kan”, säger Anders Enkvist, förste­lärare i musik.

Nr 1 2021

7

KULTUR I SKOLAN Elinsborgsskolan

Musik bidrar till bättre koncentration, tycker Rimonda Eichoue (närmast) och Gulay Mustafazade i klass 6B som här spelar hand­ trummor.

8

Nr 1 2021

Elinsborgsskolan KULTUR I SKOLAN

”Musiken bidrar till att stärka elevernas självförtroende, och den fungerar också ämnes­ överskridande”, säger musiklärare Hector Garces.

Kultur är ett fantastiskt verktyg för att lära ­eleverna nästan vad som helst. eleverna tränar på varje lektion: – Många elever har svårt att fokusera, och överlag tycker jag att det problemet har ökat de senaste åren. Under musiklektionen blir det naturligt att först fokusera på vad de ska spela, och när de har spelat kommer stunden då de kan slappna Gulay Mustafazade och Rimonda Eich­ av. Det är viktig träning som de har nytta oue i klass 6B tycker att det är bra att av även i andra ämnen. musiken lyfts fram i skolan och att de får Att musik är viktigt för elevers ut­ testa många olika moment och instrument. veckling bekräftas också av Ulrik Dahl, Gulay Mustafazade berättar att hon även projektledare för Libravoice, som är ett använder musiken i det övriga skolarbetet, initiativ av Kungl. Musikhögskolan i Stock­ som när hon komponerade en raplåt med ­holm. Projektet riktar sig till skolor i utanstödord för att inför ett prov bättre minnas förskapsområden och ska bland annat vad hon pluggade. Hon tycker att musiken bidra till att motverka segregation inom har en lugnande inverkan på henne. Ri­­mo­n­ kultursektorn samt utveckla musik­under­ da Eichoue håller med. visnin­gen i skolorna.

– När jag inte kan koncentrera mig speUlrik Dahl nämner musikens möjlighet lar jag lugn musik för att kunna fokusera, att stärka elevernas språkkunskaper, men säger hon. också dansens betydelse.

– Dans är ett mycket effektivt sätt att Att lära sig att hålla koncentrationen är nå eleverna. Unga människor har stora en naturlig del av musikutbildningen, för- rörelsebehov, och att sitta stilla länge i en klarar Anders Enkvist, och något som skolbänk är svårt. Men genom musik, dans och rörelse får eleverna röra sig, uttrycka sig och vara medskapande, säger han.

Ulrik Dahl är också musiklärare på LIBRAVOICE Kvarnbyskolan i Rinkeby som förra läs► Ett samarbete med Kungl. Musikhögskolan året blev projektets pilotskola. I dag ser som ska utveckla skolornas musikundervisning han att skolans elever pratar mer om i utanförskapsområden. ► Skolorna får pröva nya former av musikutövning olika kulturupplevelser, att det har blivit i och utanför skolan. en starkare samanhållning och att de ► Musiklärarna får inspiration och stöd i pedagogemensamma musikupplevelserna skapar giska frågor. mer motiverade elever. ► Elever från olika miljöer kan musicera tillsamDessutom har musikämnet fått större mans och får träffa professionella musiker. utrymme även i andra ämnen. Genom Nr 1 2021

sång kan eleverna öva språket och i dansen kan de träna på alfabetet genom att forma bokstäver med sin kropp. Med hjälp av musikens byggstenar, form och noter kan de också öva på logiskt tänkande.

– Kultur är ett fantastiskt verktyg för att lära eleverna nästan vad som helst, säger Ulrik Dahl.

Nu har turen kommit till Elins­borgs­skolan

att delta i Libravoice. Klasserna F–4 erbjuds dansundervisning, ledd av en danspedagog. Inom ramen för projektet arbetar fjärdeklassarna också med slagverk, och senare ska de uppträda för varandra.

– Att de får uppträda är viktigt på flera sätt, både för att bli sedda och för att våga ta den platsen. Men en viktig del är också att de lyssnar på varandra, applåderar och lär sig att ge beröm. Musik har i många fall blivit som en tävling, och vi vill komma ifrån det och i stället lyfta fram att alla deltar och att de uppmuntrar varandra, säger Hector Garces.

Och det ger i sin tur det självförtroende som många elever så väl behöver.

– När de märker att de faktiskt kan sjunga eller spela blir det en bekräftelse på att de är duktiga. Allt faller på plats när de hittar något inom musiken som de gillar och får positiv feedback. Det förstärker också deras självförtroende i många andra ämnen, säger Anders Enkvist.

Vill du också delta i projektet? Det kostar inget och din skola kan bli certifierad. Kontakta ulrik.dahl@edu.stockholm.se.

9

SKOLBIBLIOTEK I VÄRLDSKLASS Thorildsplans gymnasium

Läsning och lärande går hand i hand Trots att inga elever är här under vårt besök syns tydliga spår av den aktivitet som pågår i vanliga fall. På ena väggen finns informa­ tion om att studera på distans, vilket är månadens värdegrundstema i samarbete med elevhälsoteamet. Insta­gram­kontot @thgbibblan skvallrar om några av höstens händelser: i september en skyltning för Thorildsplans gymnasium fick som enda att uppmärksamma Banned books week, gymnasieskola i Stockholm utmärkelsen i oktober lektion i källkritik, källtillit och Skolbibliotek i världsklass 2020. Det är sökteknik, i november bokcirkelträff för fackförbundet Dik som delar ut priset till per­sonalen om ”Tigermannen” av den indo­ skolor ”som lyckats göra biblioteket till en nesiske författaren Eka Kurniawan och i självklar del av hela den pedagogiska december boktitelspoesikalender av elever. verksamheten”.

Bakgrunden till utmärkelsen Ett skolJust denna vinterdag är det tyst och stilla bibliotek i världsklass är att bibliotekets i den ovanligt rymliga bibliotekslokalen som pedagogiska funktion löper som en röd tråd tidigare i skolans historia var maskinhall. genom hela skolans verksamhet, ­vilket Bibliotekarie Tehres Lindskog Boström har tydliggörs i biblioteks­planen och märks rent arbetat här sedan 2006 och strävar hela konkret i flera nära samarbeten mellan tiden efter att utveckla biblioteket. Det lärare och bibliotekarie. senaste läsåret har dock ett pågående projekt om kollegialt lärande och hållbar ut­ En av lärarna som gärna vänder sig till veckling fått stå tillbaka något för att klara biblioteket för att planera sin undervisning av anpassningarna till distansundervisning. är Anna Graan, som undervisar i svenska – Jag försöker hela tiden utveckla bibli- och religion. oteket dels genom rummet, dels genom – Skolbiblioteket betyder mycket för litteraturen och vad vi gör med den. Bibli­ mig. Under mina 15 år som lärare har jag o­teket måste ta steg tillsammans med skolan haft stor glädje och nytta av att samarbeta och tiden. Redan tidigare använde vi Skol­ med bibliotekarier, säger hon. plattformen, Teams och sociala medier Inför det här läsåret vände hon sig till mycket, men vi försöker göra det mer syste­ Tehres Lindskog Boström för att planera matiskt nu, säger Tehres Lindskog Boström. en kurs i svenska.

– Jag ville öka antalet romaner och läsa Hon har studerat till bibliotekarie vid tre stycken under kursen. Vi satte oss ner Högskolan i Borås och visste redan från och planerade och kom fram till att vi skulle början att hon ville arbeta på skolbibliotek. börja med en klassiker. Det blev ”Kejsarn För att kunna driva utvecklingen av biblio­ av Portugallien” av Selma Lagerlöf, berätteket ser hon till att fortbilda sig och har tar Anna Graan. bland annat läst bibliotekspedagogik, barnFör att få i gång eleverna gick klassen till och ungdomslitteratur och historia. I bib- biblioteket, där Tehres Lindskog Boström lioteket arbetar även biblioteksassistenberättade om Selma Lagerlöf och visade terna Rebecca Wondimagegne och Samira omslagen på olika utgåvor av boken.

Danho. De sköter mycket av det praktiska, – Vi ställde också ett par allmänmänskvilket gör att Tehres Lindskog Boström liga frågor som är relevanta även för oss kan ägna sig åt sitt pedagogiska uppdrag. i dag. En fråga var vilket ansvar vi har för – Det är guld värt för att vi ska kunna våra medmänniskor, säger Anna Graan. fungera som ett bra bibliotek, säger hon.

Lagerlöfs ålderdomliga språk var be­ Redan efter examen visste ­bibliotekarie Tehres Lindskog Boström att hon ville arbeta på ett skolbibliotek. På Thorilds­ plans gymnasium samarbetar hon med lärarna för att ge eleverna informations­ kompetens, tillgång till bibliotekets alla resurser och lust att läsa.

10

svärligt för många elever, men med hjälp av varandra och stöttning från både lärare och bibliotekarie tog de sig igenom boken.

Första kapitlet lästes högt i biblioteket, och eleverna blev berörda av beskrivningen av hur torparen Jan i Skrolycka fylls av kärlek till sitt nyfödda barn. En ambition var att eleverna skulle kunna koppla berättelsen till sin samtid och vardag.

– De fick se en scen från filmen som utgår från kapitlet med den röda klänningen.

Sedan kopplade vi den till ett utdrag ur boken ”Jag är Zlatan” om kläder och klass, berättar Tehres Lindskog Boström.

Nästa bok i kursen blev den betydligt mer

lättillgängliga ”Wallflower” av Stephen Chbosky, som klassen läste som e-bok via Cirkulations­biblioteket.

– Vi ville arbeta med ett tema om att vara ung och om kärlek, sexualitet och ­vän­skap.

Vi kommer sedan att ha boksamtal i Teams, berättar Anna Graan som har fått anpassa upplägget till distansundervisningen.

”Biblioteket måste ta steg tillsammans med skolan och tiden”, säger skolbibliotekarie Tehres Lindskog Boström.

Nr 1 2021

När klassen har samtalat om ”Wallflower” ska de få besvara frågor som yngre barn har skickat in till Kamratposten.

Till sin hjälp kommer de att ha fack­litteratur och webbresurser om sexualitet, kärlek och vänskap. För att de ska kunna han­ tera källorna kommer Tehres Lind­skog Boström att före­ läsa om informationssökning och källtillit.

– Genom att arbeta med det här parallellt kommer de att få större förståelse för källtillit och sökkritik, säger hon.

Utöver samarbeten med flera

lärare har Tehres Lindskog Boström två lektioner för alla elever i årskurs 1 om biblioteket och databaser. Till vissa klasser återkommer hon i trean för en

fördjupning i databaser, käll-M ä l a r e n kritik och källtillit. När det är dags för eleverna att göra gymnasiearbetet kan de boka en tid med henne för att få hjälp med allt från att formulera en fråge­ ställning till att söka information eller hantera referenser.

– Det roligaste med mitt arbete är att se hur eleverna ut­vecklas under åren här, inte bara som människor utan även i sin förmåga att läsa och skriva.

Vi har utarbetat en ny biblioteksplan för att eleverna ska få en tydlig progression i sitt lärande och utveckling mot vetenskapligt skrivande. I gym­ nasiearbetet kan man se att de utvecklat sitt skrivande.

VATT EN

VERK

Öste

BIO GA

S

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

Hej pedagog!

Vill du lära dina elever om vatten, sopor och miljö?

Rent kranvatten är en självklarhet för alla stockholmare. Att ha ett fungerande avlopp och kunna sopsortera tar vi också för givet.

Men hur fungerar det egentligen och vad kan vi alla hjälpa till med för att våra sjöar och hav ska må bättre?

På svoa.se/skola hittar du gratis utbildningsmaterial i form av lärarhandledning, sagor, korta filmer, mysterier, tips på experiment och mycket mer. Materialet är uppdelat för olika åldersgrupper och utgår från läroplanen.

Ladda ner utbildningsmaterial gratis på: svoa.se/skola

Nr 1 2021

DÄRFÖR ÄR JAG SKOLLEDARE Thomas Lejdemalm

T

homas Lejdemalm har utsetts till Årets gym­ nasierektor i Stockholms stad. Själv tycker han att han har världens bästa personal och att hans uppgift är att hitta balansen mellan det valfria och det obligatoriska i arbetet.

Av 1 500 sökande valdes 35 medarbetare ut. Sedan lyckades rektor Thomas Lejdemalm tillsammans med den spritt nya personalgruppen starta P A Fogelströms gymnasium helt friktionsfritt. Det var 2017.

Resultaten hittills har varit fina vad som än har mätts: elevresultat, trivsel, söktryck, personalomsättning eller ­budgetefterlevnad.

– Alla som arbetar här är ambitiösa och jätteduktiga, både som specialister och som kuggar i det gemen­ samma maskineriet, förklarar han.

På skolan finns inga regler för reglernas skull, men det som är obligatoriskt är viktigt på riktigt. Det är upp till lärarna själva att undervisa på det sätt som de är bäst på.

– Det vore ju konstigt om jag lade ned så mycket energi på att rekrytera de bästa, för att sedan börja

lägga mig i deras arbete. Jag vågar lita på min personal.

Som ledare är Thomas Lejdemalm rakt på. Han tror att hans personlighet kan uppfattas som jobbig, men menar att människor måste få vara komplexa för att komma till sitt bästa: – Den som är tydlig, organiserad och strukturerad ­riskerar att få en del medarbetare att känna sig över­ körda. Jag får ibland kritik för att jag är sträng. Jag tror att det är befogat, att det är min baksida.

Framsidan är tydligheten, förtroendet för medarbe­ tarna – och kärleken till jobbet. Under tio år som rektor finns inte en enda söndag då han gruvat sig för morgon­ dagen.

– Det är helt enkelt väldigt roligt. Det är snabba puckar, man ser effekt fort. Ibland är det frustrerande när människor på både individ- och gruppnivå beter sig annorlunda än jag tänkt mig, men jag gillar den oförut­ sägbarheten. Den håller mig vaken.

Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

»Tydligheten är min styrka«

Thomas Lejdemalm är rektor vid P A Fogel­ ströms gymnasium på Södermalm.

12

Nr 1 2021

KRÖNIKA Katarina Lycken Rüter

Är det världens äldsta performance? n av mina kompisar hade det där som föreläsningens innehåll faktiskt måste ta titeln ”demiurg” i tele­fon­­ sig igenom: trötthet, oro, vaga förkunskaper, måttlig katalogen. Det var när det entusiasm, en redan fullmatad hjärna och en lika fanns pappers­kata­lo­ger fullbokad vardag. för adresser och tele­fon­ Och Rockström gör det som behövs för att nå nummer, ­hiskeligt tjocka fram till den där skådespelaren: han väntar in, han tingestar där personer börjar om, han använder det som finns till hands, två sorterades i bok­stavs­ muggar och ett glas, för att synliggöra abstrakta ordning efter efternam- begrepp, han skrattar åt sig själv och med sin mottanet. I telefonkatalogen gare, och han tar vara på hennes bidrag till gestaltkunde man ange en titel. ningen. I samspelet mellan Rockström och de andra Min kompis hade alltså på scenen blir innehållet till. Ja, ska man vara nog”demiurg”. Han sa det i grann finns faktiskt ytterligare två skådespelare på alla fall – jag minns inte scen. En som bara sover, och en som inte fattar nånom jag nånsin såg den i ting (den sistnämnda har nog inte fyllt ett än). Men tryck. Jag minns att jag de är också där. såg när han hade titeln ”seglare”.

Det är liksom lite som i ett klassrum.

Jag har ibland funderat över min eventuella titel Inte i vilket klassrum som helst förstås: det är en i telefonkatalogen, om den fortfarande funnes. Hur ovanligt skicklig lärare som jobbar där. Och i ett förstår man titeln lärare? Fungerar klass­rum finns det oftast ganska konnotationerna till det hisnande, många elever. Väldigt olika dessunika, utmanande och ibland utmatutom. Men nog har många elever Jag planerar tande i yrket? fullt med annat i huvudet och krop­veckans lektioner pen än det som lektionen enligt Jag kom att tänka på det när jag tittade på tv härförleden. Det blir ju och håller Rock­ schemat ska handla om. En och en hel del tv i dessa tider. Somligt är annan kanske sover. Så alla de där ström i ­tankarna. kvaliteterna som Rockström visar inte så bra, annat inte så roligt, mycket inte så viktigt. Men här och var finns även en vanlig dag i plugget.

Både det han sa behövs, det absoluta guldkorn. Johan Rock­ Samspelet mellan lärare och elever och hur han ströms ”Performance Lecture: Om är en konst som existerar när vår stund på jorden” är ett sådant. den pågår. gjorde det.

Den sattes upp på Dramaten (visas på Jag vet inte om jag SVT Play), och även om du redan kan skulle vilja ha nån titel massor om planetens gränser, om klimatkrisen och i telefon­katalogen, om den fort­farande om den utmanande förändringskurva vi alla behöver funnes. Men jag vet att undervisning är ta oss an, ska du se programmet. Han är nämligen en en konst. Kanske är den världens så bra performance lecturer, Rockström. äldsta performancekonst. Jag planerar Termen performance förklaras på Wikipedia som veckans lektioner och håller Johan ”en konst som existerar när den pågår”. En perfor­ Rockström i tankarna. Både det han mance lecture är med Dramatens ord något där ”kun- sa och hur han gjorde det. Det finns skap förmedlas med teaterns verktyg”. I Rockströms mycket att lära. ”Performance lec­ performance lecture gestaltar en skådespelare allt turer” … tja, kanske ändå?

KATARINA LYCKEN RÜTER ÄR FÖRSTELÄRARE PÅ ANNA WHITLOCKS GYMNASIUM

Nr 1 2021

SAMTALET Jonas Aspelin

”Lärandet gro

14

Nr 1 2021

Jonas Aspelin SAMTALET

or i relationer” Lärare som utvecklar goda relationer till sina elever lyckas bättre i undervisningen, säger professor Jonas Aspelin, ­författare till boken ”Lärares relationskompetens”.Och de lärare som inte jobbar med ­relationerna – de får problem.

Text KATARINA BJÄRVALL Foto ROBERT BLOMBÄCK

Nr 1 2021

15

SAMTALET Jonas Aspelin

något och läraren svarade eller tvärtom. Och om man studerar det så är det inte så att där, i det ögonblicket, är läraren relationskompetent och där är läraren didaktiskt kompetent och där är läraren en ledare för arbetet i gruppen. Allt sker i ett. Men jag tror att vi behöver mer betoning på relationskompetens.

Varför det?

– För att det är grundläggande för att lyckas som lärare. Allt som händer runt eleverna påverkar deras lärande. Om det uppstår en god anda där man som elev märker att man kan ge uttryck för sig själv och där det finns en öppenhet hos lärare och kamrater så främjar det ens trivsel och intresse och motivation.

Och därmed också ens kunnande. Lärandet gror i relationer. Och motsatsen förstås – om stämningen trycker ner en så hämmas man, både kognitivt och känslomässigt. elationskompetens, är inte det detsamma som vanlig hygglighet? Nej, i klassrummet är det mer än så, menar Jonas Aspelin, professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad.

Han har just avslutat en forskningsstudie om specialpedagogers relationskompetens och hur de ser på den. När forsknings­ artikeln publicerades var rubriken ett citat från en av de intervjuade pedagogerna: ”It means everything”.

Relationer är själva grunden för att lyckas som lärare, menar många specialpedagoger. Jonas Aspelin håller med. Ändå börjar han med en brasklapp: – Relationskompetens för lärare innebär förmågan att möta elever på ett respektfullt sätt som främjar deras utveckling och lärande, men det betyder inte att lärare ska gå runt och bygga relationer hela tiden. Det de framför allt ska jobba med är elevernas lärande, och det är också det forskningen betonar mest – lärarnas förmåga att utveckla elevernas kunnande. Det är, i alla fall formellt sett, kärnan i lärarkompetensen.

Men det hänger väl ihop med ­relationerna?

– Ja, i praktiken hänger det alltid ihop.

Om vi ­tittar in i ett klassrum och observerar vad som händer där så är det ett stort antal interaktioner som utspelas. Jag och en kollega gjorde nyligen en videoinspelning i en grundskoleklass och vi kunde se att läraren befann sig i 250 interaktioner under en 50-minuters­lektion. 250 ögonblick då den här läraren på något sätt befann sig i direkt växelverkan med en elev.

Det blir nästan en interaktion var tionde sekund?

– Javisst, du ser! De flesta var verbala – eleven sa

16

Har du sett det i din forskning? Har ni testat om det finns ett orsakssamband mellan hur pass goda relationer lärare odlar och hur eleverna presterar?

– Vi har inte gjort det, men det har gjorts internationellt, framför allt i USA, av till exempel pedagogen och psykologen Robert Pianta och hans forskargrupper som har gjort hundratals studier av hur lärare-­ elev-relationers kvalitet påverkar elevernas lärande.

I Skandinavien har forskning inom området mer handlat om att förstå vad relationer betyder i undervisningen.

Vad betyder de? Om vi pratar lite historiskt, var till exempel Sokrates relationskompetent?

– Ja, det tror jag! Relationskompetens är ingen metod som har dykt upp nu, det har funnits så länge det har funnits pedagoger – och det har ju funnits sedan det gamla Mesopotamien. Lärare har alltid stått i relation till sina elever. Men man har länge sett det som något personligt: en del lärare är skickliga på att bygga relationer, andra inte. Först de senaste tjugo åren har forskare och andra börjat intressera sig mer för hur man kan påverka detta.

Så det är inte en personlighetsfråga?

– Vissa har ju bilden av att om du är positiv så är du relationskompetent. Och det är klart att då har du kanske lättare att skapa en mer positiv stämning i gruppen.

Men som pedagog har du också i uppdrag att utmana och förändra, bedöma och betygsätta, och då kan man inte vara positiv hela tiden.

– Dessutom finns risken att det där positiva blir en mask och att den är falsk.

Kan det inte vara bra att lägga sina privata b ­ ekymmer åt sidan på morgonen och ta på sig en p ­ ositiv lärar­ mask?

– I viss mening agerar ju läraren i en roll. Men lärarens arbete är en fråga om autenticitet. Eleverna märker om du spelar ett spel och det hindrar det positiva flödet.

– När lärarstudenterna går ut på VFU, alltså på praktik, så tycks vissa ha ett produktivt sätt att Nr 1 2021

Jonas Aspelin SAMTALET

bemöta elever som har växt fram genom deras tidigare sociala relationer. Andra har inte det där. Det ser alla handledare ganska snabbt, men det viktiga är att tänka att detta är utvecklingsbart.

Så hur kan lärare utveckla sin relationskompetens?

– Jag tror mycket på att lärare arbetar med videofilmer från undervisning, kanske till och med filmar sig själva i verkliga klassrum. Och på en skola jag känner till har lärarna börjat observera varandra i klassrummet när det gäller just relationskompetens.

Man gör ju ofta det när det gäller didaktiska aspekter.

Som lärare har vi blicken på undervisningen och lärandet, inte på detta andra som sker samtidigt – och det ska vi inte heller ha för mycket.

– Det hämmar ju oss om vi tänker: ”Vad har jag för kroppsspråk nu?”. Vi får inte bli för upptagna av det i undervisningens hetta, men i efterhand är det jätte­ utvecklande att samtala om det. Och följa upp det med organiserat samtal i till exempel arbetslaget.

Många lärare upplever detta som ganska personligt och känsligt. Då är det viktigt att man jobbar med en kollega som man har tillit till.

– Det där är ett dilemma man alltid står inför som lärare, att individualisera och samtidigt ha med sig gruppen. Man får ha många ögon. Skickliga lärare är kvicka när det gäller att uppfatta signaler i klassrummet. De har ett mind in motion, ett rörligt medvetande.

Hur påverkas studieron av denna dynamik?

– Studiero är i sig ett dynamiskt begrepp. I ett visst klassrum kan det betyda att det är väldigt lugnt och stillsamt, men i ett annat att det är händelserikt och pratas mycket. I det där klassrummet med 250 ►

Man har länge sett det som något personligt: en del lärare är skickliga på att bygga ­relationer, andra inte.

I par då, så att man besöker varandras klassrum?

– Det tror jag är lämpligt.

Vad är det man observerar?

– Det finns tre pusselbitar. Den första är kommunikativ kompetens, som handlar om att både verbalt och ickeverbalt nå ömsesidig och respektfull förståelse med eleverna. Det finns alltså en kognitiv sida, där jag som lärare blir förstådd av eleven och visar eleven att jag förstår honom eller henne.

Verkligen konkret förstår, alltså när det gäller till exem­ pel vilka ord man använder?

– Ja. Men inte bara det utan också en ömsesidig respekt som uttrycks mer genom gester och sättet att tala. Att man bekräftar eleven och visar uppskattning, men också visar att man förväntar sig respekt tillbaka.

Hur gör den relationskompetenta läraren det? Om vi tänker oss en elev som till exempel är ovillig att ha ögonkontakt?

– Om jag ska svara på det blir det abstrakt, för verkligheten är så komplex. Men i boken har jag ett exempel från en film som heter ”Precious” där flickan Precious är väldigt tyst och ger uttryck för en väldigt låg självkänsla. Och då pressar inte läraren henne, men låter henne inte heller bara vara.

Hur gör läraren då?

– ”Come on, come on!”, bara den lilla kommentaren.

När Precious säger att hon inte kan något och inte är bra på något säger inte läraren att ”jaja, du kommer säkert på något senare”, utan hon stannar upp och säger: ”Jag tror på dig, du kan något!”.

Det där tar tid. Det sitter 27 andra elever i klassrummet, vad händer med dem när undervisningen står stilla i flera minuter?

– I den här filmen är de andra eleverna engagerade i mötet. Och så var det också i den där inspelningen med 250 interaktioner, att andra elever utanför interaktionen ändå var delaktiga.

Men då gäller det att få till stånd ett klimat i klassrummet där det inte blir stökigt medan detta pågår?

Nr 1 2021

17

SAMTALET Jonas Aspelin

interaktioner var det så – och det var ett jättepositivt flöde. Men oavsett vilket så är det så att om du bygger band till dina elever så främjar det deras beteende i gruppen. Det sambandet är tydligt.

Och om du har byggt upp ett förtroende och en personlig relation till eleverna så ökar dina chanser att hålla ordning. Elever som märker att läraren uppskattar dem och vill dem väl är mer mottagliga för tillrättavisningar. Det är en enkel socialpsykologisk sanning.

Så långt kommunikationen. Vilka andra pusselbitar bygger upp relationskompetensen?

– Sedan är det differentieringskompetens, att upprätthålla en lämplig grad av närhet och distans som skiljer sig från elev till elev och från stund till stund. Vi måste komma eleverna nära och förstå hur de uppfattar undervisningen för att kunna stötta dem i deras lärande. Men närheten får inte vara för stor, för då finns risken att vår professionella hållning går förlorad.

Hur då?

– Vi kan bli för upptagna av elevernas perspektiv, så att vi liksom gör våld på oss själva. Vi kanske förställer oss för att bli populära. Eller att jag som lärare bara lyssnar och tar in eleverna tills de till slut tar över. Då kan jag inte leda arbetet framåt.

Och det gör att eleverna inser: ”Jag tycker rätt bra om honom eller henne och vi har rätt kul, men vi lär oss inget.”

– Och differentiering är minst lika viktigt när det gäller elevernas integritet. Vi får inte klampa in i deras integritetszon. Det som ryms inom relationskompetensen är det som handlar om utbildningsrelationer.

Hur vet läraren var den gränsen går? Om en elev har föräldrar som missbrukar, som har dålig ekonomi eller som inte kan svenska så kan det ju påverka elevens lärande. Ska en relationskompetent lärare engagera sig i det?

– Jag tror att det oftast är positivt om lärare har kunskaper om elevernas sociala situation utanför skolan. Det gör att läraren kan förstå eleverna bättre och då också bättre hjälpa dem i deras lärande. Däremot menar jag att det är riskabelt om läraren upptas mycket av sådant – om man bara ser sina elever genom det prismat. Det kan hindra en från att möta eleven

18

som just den hon eller han är, som unikt subjekt.

Hur ska lärares relationskompetens ta sig uttryck rent fysiskt? När jag gjorde reportage om en skola i Grekland lyfte rektorn upp små­ tjejer i famnen. Var går gränsen där?

– Det är kontroversiellt. Jag tror att det till och med är förbjudet i vissa länder för lärare att röra barn. Men läraren med de 250 interaktionerna hade också många snabba klappar på axeln och liknande. Och det var positivt.

Gynnar det elevernas välbefinnande och i förlängningen lärande?

– Det är svårt att säga generellt, men i en film vi har gjort är det en flicka som är mycket utåtagerande och då låter vi en lärare lägga armen om hennes axel. Vi menade det som ett bra bemötande och vi hade 74 specialpedagogstudenter som såg ­filmen och nästan alla menade att det var positivt.

Var det en kvinnlig lärare?

– Ja.

Om det hade varit en man, hade de tänkt likadant då?

– Det är inte säkert. Det handlar just om differentiering.

Och det kan lätt bli övertramp. Att säga att vi lärare måste röra eleverna mer skulle vara en olämplig uppmaning. Lärare måste träna upp ett omdöme för när olika beteenden lämpar sig. Och vara medvetna, så att de inte överträder den professionella ­relationens gränser.

Och så finns det en tredje pusselbit i relationskompetensen?

– Just det, socioemotionell kompetens. Det är lärarens förmåga att hantera känslor i relation till eleverna. Under en lektion känner såväl elever som lärare mycket. Att som lärare vara medveten om det emotionella flödet är viktigt.

Det måste vara svårare att observera?

– Ja, men känslor finns inte bara inom oss. Vi har filmat lektioner och sedan tittat väldigt noggrant på vad som händer, och då kan man göra trovärdiga tolkningar av känslor. Vi har också låtit lärare och lärarstudenter titta på spelfilmer som illustrerar undervisning. De har sedan fått skriva om lärares relationskompetens och då bland annat tagit upp känslor som de menar syns i lärares och elevers kommunikation.

Genom till exempel ansiktsuttryck?

Nr 1 2021

Jonas Aspelin SAMTALET

– Ja, vi har bland annat en film som visar ett utvecklingssamtal där eleven efter någon minut lyfter händerna och håller för ansiktet. Alla som ser det tolkar det på samma sätt: eleven skäms.

Skulle man kunna säga att en lärare som ger eleven den känslan är relationsinkom­ petent?

– Ja, hon agerar på ett sätt som får eleven att skämmas, hämmas och må dåligt. Och det är ganska vanligt att vi lärare uppträder så att det motverkar ­snarare än främjar relationen. Jag skulle kunna filma mig själv om jag undervisade i skolan och då skulle många av mina interaktioner förmodligen inte vara ­särskilt relationskompetenta.

Men om man är nästan tondöv för relatio­ ner, kan man jobba som lärare då?

– I så fall måste man få hjälp. Många rektorer vittnar om det, att när det blir problem med en lärare så är det ofta detta det handlar om. Eleverna tycker inte att läraren ser dem eller förstår dem.

Jag tänker på en historielärare jag hade när jag gick ett år på high school. Han var sur och kall men samtidigt så engagerad att han grät när han berättade om morden på presidenterna Lincoln och Kennedy. Jag tror alla drogs med av hans engagemang.

Kan det vara en form av relationskompe­ tens?

– Nej, men det finns många lärare som inte är relationskompetenta enligt boken men som ändå är uppskattade. Och mitt intryck är att lärare nu är mycket mer medvetna om de här frågorna än de var för 20–30 år sedan. Då pratade man inte om det och det fanns ingen forskning.

Och det är klart att om du är mer med­ veten om det så kanske du också blir mer relationskompetent.

Hur ska lärare hantera relationer till ­föräldrar?

– Vår intervjustudie med speciallärare och specialpedagoger tar upp den frågan.

Det de intervjuade ser som viktigast är kontinuerlig kontakt och kommunikation med föräldrarna. Det handlar dels om att man som lärare bekräftar föräldrarna, visar att man förstår dem och finns där som ett stöd även för dem, dels om att man guidar och visar en positiv väg för barnens lärande och utveckling. De idéerna är nog relevanta för andra lärare också. Men även här handlar det om differentiering, att läraren gör föräldrarna delaktiga utan att förlora positionen som pedagog.

– När det gäller utvecklingssamtal så är ju målet att involvera föräldern i elevens kunskapsutveckling. Då finns det två fällor Nr 1 2021

för läraren: att man gör på det traditionella sättet och levererar information ganska standardiserat, eller att man, som ofta numera, låter eleven helt styra samtalet – det kan bli en trevlig stund, men risken är att föräldrarna inte får den information de förväntar sig. Så det bästa är en syntes: eleven får styra men läraren är inte för passiv – läraren måste vara ledare.

Elever som märker att läraren uppskattar dem och vill dem väl är mer mottagliga för ­tillrättavisningar.

Om vi är lite utopiska, hur ser den optimala klassrumskommunikationen ut?

– Jag vill hellre tala om den optimala utbildningen. Då brukar jag utgå från utbildningsfilosofen Gert Biestas modell om utbildningens syften. Han menar att utbildningen ska utveckla elevers kunskaper, förmågor och färdigheter. Den ska också socialisera, alltså anpassa eleverna till samhället, och den ska ge utrymme för varje elev att träda fram som just den han eller hon är, något Biesta kallar subjektifi­ ering. Jag har lagt till ett syfte som jag kallar existentialisering och som handlar om att ge utrymme för elever och lärare att mötas. Det mellanmänskliga mötet är, menar jag, grunden för att de andra syftena ska förverkligas på ett hållbart sätt.

19

TRYGGHET OCH STUDIERO Åsö grundskola

Skön ­stämning med tydliga regler I tio år har ordningsreglerna som utgör den så kallade Åsölektionen bidragit till lugn och fokus i klassrummen på Åsö grundskola. Under det här läsåret har reglerna uppdaterats för att hålla jämna steg med tiden.

Högstadieeleverna står på rad utanför klassrummet. Med skolböckerna under armen hälsar var och en på läraren innan de tysta går in och sätter sig på sina platser.

Undervisning anno 1940? Nix, Åsö­ lektion 2021.

– Vi pratade mycket om det i fjol, frågade oss om det är gammaldags. Men det här är en ritual med ett klart syfte. Eleverna får träna sig i att komma ihåg att ta med sina saker, och de kliver över en tydlig mental tröskel in i en situation för lärande, säger Johan Sander, speciallärare i matematik och förstelärare på skolan.

skola på Södermalm, inleds och avslutas.

Reglerna har gjorts om under det senaste läsåret, i samband med att skolan fått ny ledning. Särskilt har syftet med varje regel diskuterats.

– Innehållet skulle fungera överallt. Men syftet måste vara klart formulerat så att det går att kommunicera till eleverna. Från vår sida handlar det om att skapa en trygg skolmiljö där eleverna lär sig mycket.

Ursprungligen kom reglerna till när det under en period var stökigt på skolan.

En del av dem har förändrats genom åren: tidigare skulle exempelvis alla mobiler samlas in. I dag är lektionerna mobilfria, men hur telefonerna ska förvaras under lektionerna är en överenskommelse mel-

Åsölektionen är en struktur för hur varje

lektion på Åsö grundskola, en högstadie-

lan lärarna och deras elever.

– Den regeln blev en källa till konflikt, en del elever blev otrygga när de var tvungna att lämna in mobilen. Och om jag skadar min relation till en elev när jag efterlever regler som ska skapa trygghet så är det dags att fundera över om regeln motverkar sitt syfte, säger Johan Sander. Åsölektionen består av sju regler. Den första

är en ordnad entré i klassrummet – eleverna ställer sig på rad. Läraren hälsar enligt regel nummer två på alla och kontrollerar att all materiel är med. Den tredje regeln är att alla är tysta och koncentrerade och ­sitter på sin plats, medan läraren har upprop och möter allas blick. Därefter ska alla få reda på målet med lektionen och vid lektionens slut få återkoppling samt veta vad de har i läxa. Den sjunde och sista regeln är att ställa i ordning och avsluta på ett bra sätt.

– Reglerna skapar en vi-känsla. Vi förhåller oss alla till dem. Jag tror också att den utsatthet man som lärare kan känna inför en utmanande klass minskar när det finns ett dokument som är framtaget kollegialt och sanktionerat av skolledningen, säger Johan Sander.

Emilia Rossander i 9D ser stor skillnad när

En ordnad entré till lektionen är regel nummer ett. Här välkomnas Emilia Rossander i 9D av förstelärare Johan Sander.

20

hon jämför med sina erfarenheter från en skola där ingen sådan struktur fanns: – Det är mer ordning både före och under lektionen här. Och det blir en skön stämning mellan lärare och elever när vi börjar med att vara trevliga mot varandra.

Vi går in tillsammans och vi lär oss tillsammans.

Hon tror också att den lärare som k­änner sig osäker i sitt ledarskap har bra stöd av reglerna.

– Det börjar ju redan utanför klass­ rummet, när läraren säger till hur vi ska stå och hälsar alla välkomna. Det blir klart vem som leder.

Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER Nr 1 2021

Roslagstullsskolan ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

”Det var en vinn-vinn-­ situation”, säger förste­ läraren Ellinor Lundsten (till vänster) som var mentor för Hanna Weds­ berg under hennes första år som F–3-lärare.

”Bästa tänkbara start” lektioner Hanna skulle ta och vilka jag skulle ta. Hon fick börja med språklekar där eleverna till exempel tränar ordlekar och ramsor. Tillsammans genomförde vi också flera temaarbeten förra läsåret: om himlakroppar, om dinosaurier, om vatten och luft, om värdegrunden, om årstiderna, berättar Ellinor Lundsten.

De arbetade båda i samma förskoleklass, Hanna Wedsberg fick också möjligheter men med Ellinor Lundsten som mentor att ventilera sina tankar om lärarjobbet, för den nyexaminerade Hanna Wedsberg. till exempel föräldrakontakter, utvecklings­ – Snart insåg jag alla fördelar med att få samtal och bedömningar. den här starten. Jag fick tid att landa i Och väl i undervisningssituationen mitt läraryrke. Många kurskamrater var kunde hon fortsätta sina samtal med stressade när de tog lärartjänster och fick Ellinor Lundsten. egen klass redan från början. Det blir ju – Även om till synes enkla saker som mycket ansvar på en gång och risk för att hur jag som lärare hanterar övergångar, gå in i väggen, säger Hanna Wedsberg. när eleverna ska slutföra en uppgift och sedan fokusera på en ny. Ellinor har lärt I tre dagar före skolstarten hösten 2019 mig hur man kan göra lite korta brejk, se satt de och planerade hur Hanna Weds­ till att eleverna får röra på sig lite emellan. berg skulle skolas in i sitt yrke.

Sitt första läsår arbetade Hanna Weds­ – Vi gjorde en veckoplanering för vilka berg också på fritis.

– Jag var ganska tveksam till att börja med. Att inte få en egen klass trots att jag hade tagit examen.

Hanna Wedsberg, nyutbildad F–3lärare, berättar om sitt första läsår till­ sammans med kollegan Ellinor Lundsten på den nystartade Roslagstullsskolan.

Nr 1 2021

– Så jag har fått se lärar­yrket ur ett annat perspektiv. Lärarutbildningen tog inte upp så mycket om samarbetet mellan skola och fritis. Men här har jag fått uppleva eleverna hela dagen; också på raster, vid lekar och i matsalen. Jag har lärt mig massor!

Ellinor Lundsten, som själv har varit lärare

i snart 25 år och är förstelärare på skolan, konstate­rar att utbytet med Hanna Weds­berg är en vinn-vinn-situation.

– Inte bara jag utan hela skolan får ju nya intryck och förslag! Det är en vita­min­­ kick att ha tillgång till en nyexaminerad lärare. Genom sin ut­bildning kan hon till exempel förmedla nya forskningsrön.

Text INGELA ÖSGÅRD Foto ULRICA ZWENGER Roslagstullsskolan öppnade 2019 och undervisningen sker i två paviljonger. Skolan ska flytta in i Socialhög­ skolans gamla lokaler och blir då en F–6-skola.

21

DIGITALT LÄRANDE Skanskvarnsskolan

Programmering för ökat lärande Ämnesintegrering är försteläraren Lili Kappers passion. Hon har genom åren använt sig av IT och digitalt lärande i flera olika ämnen och sammanhang, men när femteklassarna deltog i robot­ tävlingen First Lego League visade sig nya intressen och egenskaper hos eleverna.

– Jag tycker att jag har haft nytta av det här i matten. Det var roligt att vara med i 22

tävlingen och få visa vår programmering av en robot.

Det säger eleven Stig Leitner, som tillsammans med sin klass 5C, med tävlingsnamnet Bappelsinerna, deltog i First Lego League som den här gången genomfördes digitalt.

– Vi valde ett uppdrag där roboten först skulle putta ner en bänk och sedan ta sig över den, berättar han och avslöjar att

han kanske vill bli spelutvecklare.

Alva Lagerhed var också med och programmerade i sin klass 5B som kallade sig Uttrarna.

– När roboten tagit sig igenom hindren skulle den dansa på slutet, det var kul.

Hon visar också upp ett tyg där Uttrarna står broderat med korsstygn.

– Nästan alla var med och broderade och sedan hade vi det när vi hejade på vårt lag Nr 1 2021

Skanskvarnsskolan DIGITALT LÄRANDE

▲ ”Eleverna har bland annat fått programmera ett kemilabb på datorn”, berättar förstelärare Lili Kapper som gärna integrerar olika ämnen. Här med Sixten Georgsson (till vänster) och Domeniq Villagra Perez, klass 5B.

◄ Gaius Muammar (till vänster) och Jenny Widergren Falk, båda i klass 5B, med roboten de programmerade till tävlingen First Lego League.

härifrån skolan, berättar hon.

Vid vårt besök på Skans­ kvarns­skolan i Årsta är det miljöarbete som gäller. Det går också bra att kombinera med programmering. En elev visar stolt upp hur han på datorn lyckats få en figur att pricka burkar som ska pantas ner i en korg. Läraren Lili Kapper går runt och kommenterar elevernas arbete. Hon berättar att klassen snart ska börja med kemi och laborationer.

– Då kommer eleverna också att få programmera ett kemilabb på datorn.

Nr 1 2021

Ämnesintegrering är Lili Kappers passion. Genom åren har hon använt datorn i under­ visningen och kopplat samman IT med miljö, naturkunskap och teknik, men också med teater, bild och text. Hennes elever har läst böcker, skrivit texter och poesi och haft olika projekt som utgått från Nobel­pris­tagarna Tomas Tranströmer och Bob Dylan.

vi hade en del elever som skötte skolarbetet hemifrån. Då hade vi erfarenheter av vilka upp­gif­ ter som kunde lösas digitalt och hur mycket som var rimligt att lägga på eleverna.

Temat i First Lego League i tävlingsklassen för åldrarna 10–16 år var sport och rörelse.

Förutom att programmera en robot som tog sig igenom olika hinder klurade eleverna på hur en av klasskompisarna i rullDen digitala kunskapen har stol skulle kunna vara med på varit bra att ha i coronatider, olika sportaktiviteter. Eleverna tycker hon. ville också koppla ihop sport – Inte minst under våren när och idrottande med barn och

ungdomar som är nyanlända i Sverige för att det skulle bli lättare för dem att komma in i samhället.

I år var det inte bara Lili Kappers

klass 5B som deltog i tävlin­gen. Även skolans båda andra femte­ klasser fanns med och lärarkollegan Robin Karlsson var lagledare för dem.

I First Lego League får eleverna öva på lagarbete kring en robotbana som byggs upp. De kan ha olika roller, som formgivaren, forskaren, fotografen och programmeraren. Var och ► 23

DIGITALT LÄRANDE Skanskvarnsskolan

en fick skriva upp sig på vad de ville göra och i Robin Karlssons klasser valde många att forska. De fick även träna på att dokumentera vad de kommit fram till på en egen webbplats.

– Också för mig som lärare var det här första gången och jag tycker att det fungerade väldigt bra. Min erfarenhet är att om man bara får upp intresset för något bland eleverna så kan man lyckas med det mesta.

Och så var det med den här tävlingen.

På grund av coronapandemin blev förra

årets tävling med elever från Stockholms skolor annorlunda. Den genomfördes digitalt och med färre deltagande lag än vanligt, berättar Freddy Grip från Veten­ skapens hus, en av arrangörerna bakom tävlingen.

– Jag är ändå överraskad över hur bra

det gick. I vanliga fall brukar tävlingen avgöras på en fysisk plats med cirka 500 personer närvarande, och eleverna får köra roboten på tävlingsbanan när domarna står med. Nu fick de filma allt själva och presentera det via Zoom. Vi fick också ha två tävlingsdagar för att hinna med.

– Det som är roligt med den här tävlin­ gen är att lärare ofta berättar att de hittar ett engagemang och andra intressen och egenskaper hos elever som de inte har upptäckt förut, säger Freddy Grip.

Men hur gick det då i tävlingen? Jo, Skanskvarnsskolans lag Uttrarna tog hem Kärnvärdespriset, ett av de tre olika ­priser

som delas ut i tävlingsklassen 10–16 år.

Det innebär att domarna ansåg att eleverna var bra på att samarbeta i gruppen och att stötta varandra.

– Eleverna längtar redan efter att få vara med i år igen, säger Lili Kapper och konstaterar att för hennes del kommer det att bli tionde gången som hon deltar med ett tävlande lag.

Text INGELA ÖSGÅRD Foto ULRICA ZWENGER First Lego League är en global teknik- och vetenskaps­ tävling för barn och ungdomar i åldrarna 10–16 år. Veten­ skapens hus arrangerar årligen tävlingarna i Stockholm.

Alva Lagerhed visar upp den stora teckning som hon och några klasskamrater gjort. Den höll eleverna upp under videosändningen i tävlingen First Lego League för att heja på sitt eget lag Uttrarna, det vill säga klass 5B på Skanskvarnsskolan.

24

Nr 1 2021

FRÅGAN

Vem är den bästa läraren du haft?

FOTO MARC FEMENIA

Nr 3 2020 ”SKOLPERSONAL HAR ALLTID VARIT HJÄLTAR” Animationer om barnens egen konvention HÖRSELKLASS I PEDAGOGISK FRAMKANT

TOURA HÄGNESTEN

Vill alltid vidare Nr 4 2020

Fokus: klimatet MARIASKOLAN

”SKITVIRUSET TYNGDE NER HELA TILLVARON”

Nr 5 2020

FRAMGÅNGSRIKT Här är Stefan LAGBYGGE PÅ Ljungdahl i sitt rätta element ROLIGT NYÖPPNAD SKOLA ”OTROLIGT

ATT JOBBA SOM FÖRSTELÄRARE” Här lägger de fokus på språket i matematiken LUST, LEK OCH LIKVÄRDIGHET PÅ SÖDERMALM

SAHANA MARIEDIESA Årskurs 4, Bäckahagens skola

– Zahia Furustad. Hon var min lärare när jag gick i trean. Hon var väldigt snäll och hjälpsam, rolig och positiv. Det smittade, så det var roligt i skolan. Och vi fick alltid gott om tid när vi skulle lösa uppgifter.

BETANYA TESFALDET

Läs för livet!

MALIN LARSSON

THEA GELOTTE

Vi vill berätta om ditt arbete!

– Det var min SO-lärare i högstadiet, Jerry Boston. Han var pedagogisk och sträng på ett bra vis och fick alla att bli motiverade och vilja plugga. Dessutom respekterade han alltid oss och vi honom.

Arbetar du med något lyckat peda­ gogiskt projekt som kollegerna i ­stadens skolor borde få läsa om och ­inspireras av?

ZEINA AL KAPCHI

Kontakta redaktionen och berätta hur det på­verkade ­elevernas lärande – enklast via mejl till tomas. bannerhed@edu.stockholm.se.

Årskurs 8, Bäckahagens skola

– Det är Kerstin Ahlén som jag har i SO. Hon lär ut väldigt bra. Tack vare henne går det mycket bättre i SO. Skulle jag behöva kan jag alltid komma till henne och prata. Det är en trygghet.

OLIVIA EDEFJÄLL

Årskurs 2, Midsommarkransens gymnasium

– Mathias Liljhammar, som jag har i juridik nu. Han har ­förståelse för hur det är att vara ung i dagens samhälle.

Hans lektioner är väldigt pedagogiska och trevliga, det bidrar till att jag lär mig mycket. Årskurs 2, Midsommarkransens gymnasium

Årskurs 8, Bäckahagens skola

– Min bästa lärare är Carina Byström i svenska. Hon hjälper till jättemycket och lär ut väldigt bra och har bra kontakt med oss elever. Hon är alltid trevlig, vänlig och rättvis.

Hennes lektioner är roliga.

Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS

Nr 1 2021

Välkommen!

MIN SKOLA Bäckahagens skola

THEODOR BURMAN, 10 ÅR

V

Bäckahagens skola

i flyttade till Stockholm förra året, så jag har gått på skolan i ett år och jag trivdes jättebra direkt. Lärarna är schysta och lär ut på ett pedagogiskt sätt, så därför lär jag mig mycket. Jag tycker det är roligare i skolan nu när jag blivit lite äldre, det är mera utmaningar.

Mina favoritämnen är matte, NO och teknik. I matte får man lära sig väldigt många olika saker. NO är roligt för att man kan fördjupa sig och lära sig även på mikronivå. Eftersom jag gillar att bygga saker är nog ändå teknik mitt riktiga favo­ ritämne. Hemma bygger jag med lego och har säkert flera tusen legobitar.

Det är lite långt till skolan från Älvsjö där jag bor, men jag vill absolut gå kvar, det är så många saker som är riktigt bra här. Det blir sällan bråk och tjafs, eftersom alla tänker på att vara trevliga mot varan­ dra. Vuxna säger ifrån snabbt om det blir dålig stämning eller bråk, det tycker jag är viktigt.

Rasterna är också bra, då är vi ofta på fotbollsplanen. Och så älskar jag maten, det är jättegod mat i skolan. För mig är det extra viktigt att äta rätt, eftersom jag har diabetes. Därför har jag också en elev­ assistent. Tack vare att hon hjälper mig och ser till att jag mår bra så kan jag koncen­ trera mig helt på skolarbetet. Det är en stor hjälp och trygghet. Jag gillar att lära mig mycket så det passar mig jättebra.

I framtiden vill jag designa, konstruera och bygga olika saker. Men nu är jag glad att kunna fortsätta i den här skolan ända tills jag slutar nian!

»Jag gillar att lära mig mycket«

Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA 26

Nr 1 2021

Bäckahagens skola MIN SKOLA

Nr 1 2021

27

PROFILEN Johanna Kannebäck

Med en finsk mamma är Johanna Kannebäck två­ språkig, något som varit till stor hjälp i arbetet med att stärka elevernas språkutveckling.

28

Nr 1 2021

Johanna Kannebäck PROFILEN

J Som elev var hon blyg och till­ bakadragen. Som lärare många år senare är Johanna Kannebäck en självklar medelpunkt i ­klassrummet.

Hon blev Årets högstadie­lärare 2020 för sin förmåga att bygga ­relationer till eleverna.

Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ULRICA ZWENGER

Nr 1 2021

ohanna Kannebäck är högstadie­ lärare i svenska och svenska som andraspråk på Hässelby­gårds­sko­ lan, en F–9-skola i västra Stock­holm med runt 450 elever, de flesta med utländsk bakgrund. Det är bara fem år sedan hon tog sin lärarexamen och tjänsten på Hässelbygårdsskolan är hennes första jobb. − Jag blev både rörd och överraskad över nomi­ neringen, säger hon.

Där stod bland annat: ”De elever som möter svårig­ heter på många andra lektioner fungerar väl och når goda resultat hos Johanna.”

Att hon sedan också fick utmärkelsen i konkurrens med betydligt mer erfarna lärare var i det närmaste ofattbart, tycker hon.

Den här dagen ska hon hålla lektion i halvklass i 7A. Åtta elever ska gnugga språkförståelse genom att beskriva vad de ser på illustrationerna till ungdomsboken ”Darkside” av Tom Becker, som klassen just nu arbetar med.

När vi ses före lektionen konstaterar Johanna Kannebäck att det är lite pirrigt att vara huvudperson i ett reportage om sin lärarroll. Hon är alldeles vanlig och bara en av alla lärare på Hässelbygårdsskolan som gör ett bra jobb, säger hon.

Fast alldeles vanlig är hon nog inte ändå. Det ska visa sig att anspråkslösheten är en viktig del av hennes framgångar i klassrummet. − Jag är en mycket lugn person och det smittar av sig på eleverna, upptäckte jag tidigt, säger hon.

Det betyder däremot inte att hon inte ställer krav, tvärtom. Det är snällheten och värmen i kombination med struktur och höga kunskapskrav som är receptet. − Elever har lättare att arbeta med en lärare de känner förtroende för, och jag jobbar ganska hårt på att få det förtroendet från eleverna.

Nästan som ett kvitto på hennes ord står en hälsning

till henne på skrivtavlan i klassrummet när vi kliver in: ”Hej Johanna Kannebäck. Du är bästa svenska lärare.”

Det berömmet gjorde henne så glad att hon ännu inte förmått sig att sudda ut det. − Jag vet att eleverna tycker om att jag anpassar lektioner och övningar efter vars och ens individuella behov. Att jag kan göra det beror på att jag lägger ► 29

PROFILEN Johanna Kannebäck

JOHANNA KANNEBÄCK AKTUELL: Årets högstadielärare 2020 i Stockholms stad.

GÖR: Undervisar i svenska och svenska som andraspråk på Hässelbygårdsskolan.

BOR: Med sambo i lägenhet på Östermalm.

GILLAR: Röra på mig, det är förut­ sättningen för att jag ska fungera.

OGILLAR: Lögner, och det säger jag till mina elever. De gånger jag blir arg är när någon ljuger.

PÅ LEDIGA STUNDER: Springer, läser, åker skidor.

LÄSER: Just nu ”Call me by your name” av André Aciman.

LYSSNAR PÅ: Poddar och dokumentärer.

BÄSTA LÄRARMINNE: På gymnasiet lärde min historielärare Antonio mig att jag kan prestera bättre. När jag lämnade in ett prov sa han ”du kan bättre” och tyckte att jag skulle ta mer tid på mig.

30

mycket tid på att lära känna dem.

Hon förklarar att alla övningar finns i flera svårighetsgrader och hon vet vilka elever som behöver stöd – och vilken typ av stöd – för att klara att koncentrera sig.

Vissa elever har en överenskommelse med henne. De kan ge en hemlig signal, och då är det dags att skapa en liten paus för just den eleven.

Den här lektionen råder total arbetsro i klassrummet när eleverna tar sig an uppgiften att berätta om bilderna som tonar fram på den interaktiva skrivtavlan.

Vad är en lyktstolpe? Vad är en droska?

Vad är en kusk? − När jag får en ny klass är det kanske inte så här lugnt men ganska snart blir det så. Jag har inte någon högre växel än den här. Det är det som skapar lugnet, tror jag.

Johanna Kannebäck är noga med att förmedla till sina elever att alla dagar inte behöver vara perfekta. Det kommer nya dagar.

– Jag försöker alltid utforma uppgiften på olika nivåer så att eleven inte ska b­ehöva känna: ”Det här kan inte jag.” Som i dag med bilderna, någonting kan man alltid berätta.

För att lära känna eleverna och bygga en djupare relation, räcker det inte att växla några ord före och efter lektionerna.

Det är som att bygga en vänskap, det tar tid. − Jag dröjer mig kvar i korridoren, jag är alltid med i matsalen, jag spelar fotboll på fotbollsplanen. Det är inte svårt, för på den här skolan söker eleverna själva kontakt med vuxna.

berättar när de kommit in på gymnasiet. En skrev att ”du har sånt kontrollbehov så det vill du säkert veta”, säger hon och skrattar.

Att hon skulle bli lärare var långt ifrån självklart. Hon tror att hennes egna lärare skulle bli mycket förvånade över hennes yrkesval. Blyg och tystlåten är kanske inte egenskaper som man förknippar med en framgångsrik lärare. I själva verket har just dessa personlighetsdrag varit till stor hjälp.

– Jag är en person som gärna lyssnar in andra och inte känner mig bekväm med att prata inför publik. Just den blygheten övade jag bort genom att alltid vara väldigt påläst inför en presentation.

I takt med att Johanna Kannebäck kände

att hennes sätt att vara passade väldigt bra i yrkesrollen vågade hon också bli mer spontan och mindre rädd att tappa kon­ trollen i klassrummet. Struktur på lektionerna och minutiösa förberedelser skapar också trygghet för både henne och eleverna. − Eleverna ska känna igen lektionsupplägget. Det står på tavlan vad som ska

Hon har lätt att identifiera sig med deras

vardag eftersom hon själv växte upp i Hässelby och kan vartenda kvarter runt skolans gula tegelbyggnader mitt i centrum. − Just på den här skolgården lekte jag också, så det var lite som att komma hem när jag började jobba här.

Många gånger hör gamla elever av sig till Johanna Kannebäck långt efter att de lämnat Hässelbygårdsskolan. − Det bästa jag vet är när gamla elever hälsar på. Ofta skickar de också sms och Nr 1 2021

Johanna Kannebäck PROFILEN

hända minut för minut. Jag försöker ständigt variera undervisningen så att eleverna ska nå målen, samtidigt som lektionerna ska vara roliga.

Hon beskriver sig som en väldigt nyfiken person som gärna suger upp nya influenser. Hon kompetensutvecklar sig på egen hand, ofta med hjälp av sociala medier. − Många lärare lägger upp sina lektioner på Youtube och det finns också poddar att lyssna på och inspireras av. Jag är inte så rädd för att testa nytt, säger Johanna Kannebäck.

Däremot lägger hon själv aldrig ut ma­ terial från sin egen undervisning, utan det stannar i tryggt förvar hos kollegerna på Hässelbygårdsskolan. − Jag är för blyg, säger hon och skrattar.

Privat lever hon ett disciplinerat liv för att orka med det höga tempo som lärar­

yrket innebär. Med en finsk mamma är hon uppväxt med skidåkning och i det finska arvet ingår också att hon som barn fick lyssna till mycket högläsning, något som väckte hennes intresse för litteratur. − Jag är väldigt målinriktad och med löpning och skidåkning kan jag ha konkreta mål. Träningen är också ett sätt att förebygga stress.

Hon har svårt att i framtiden se sig själv

Den här lektionen råder total arbetsro i klassrummet när ­eleverna tar sig an ­uppgiften att berätta om bilderna.

i någon annan yrkesroll än just lärarens.

Glädjen i att få omedelbar återkoppling från eleverna i form av uppskattning och kunskapsresultat är något hon aldrig skulle vilja vara utan. Dessa tankar lär uppskattas av Hässelbygårdsskolans ­ledning som avslutade sin nominering så här: ”Varje skola, och varje elev, borde få ha en egen Johanna!”.

Eleverna Rico Zhu, Sardor Bokhodirov och Junhan Jo i klass 7A tränar på att beskriva en miljö med hjälp av sinnes­intryck.

Nr 1 2021

31

0 kr

Kostnadsfria möbler På stadens webbplats Stocket återbruk hittar ni kostnadsfria möbler och inventarier som andra verksamheter i Stockholms stad inte längre behöver.

Frigör även utrymme på er skola genom att annonsera ut överblivna möbler och inventarier. Använd Stocket återbruk, spara pengar och bidra till ett klimatsmart Stockholm.

Kostnader för transport och liknande kan tillkomma.

stocket.stockholm.se

Forum för levande historia VI VAR DÄR

TÄVLING

Svåra frågor i klassrummet Antidemokratiska idéer. Konspirationsteorier. Ifrågasättande av Förintelsen. Hatiska uttryck och skämt. Vad gör man när sådant dyker upp i klassrummet eller korrido­ rerna? Det diskuterades under ett digitalt seminarium på Forum för levande historia.

Drygt 300 personer följde seminariet ”Svåra frågor i klassrummet” som Forum för levande historia sände live i november.

Fors­karen Jennie Sivenbring, Göte­borgs univer­sitet, inledde med att definiera extremism.

– Det handlar om grupper och individer som har attityder och genomför handlin­gar som ligger i utkanten av den demokratiska normen.

I Sverige rör det sig främst om tre grupperingar: den högerextrema, den vänsterextrema och den radikala jihadismen. Journalisten Anna-Lena Lodenius har studerat dessa miljöer och berättade kort om vad som kännetecknar dem.

– Gemensamma nämnare är att man har en totalitär idé om att företräda en sanning som står över allt annat och att man står över lagen. Man befinner sig också i något slags krig med samhället.

Anna-Lena Lodenius betonade att de extrema miljöerna ständigt förändras och att det kan finnas lokala varianter. Som lärare bör man därför känna till grunddragen i respektive miljö och också vara vaksam på det lokala sammanhanget.

och skolans regler. Men jag måste ju prata med eleverna så att de vet vad som är svensk lag, ofta är de inte så säkra på det, sa Niclas Blom.

Han tycker att det är viktigt att markera mot hets mot folkgrupp, både när det finns elever i klassrummet som kan bli kränkta och när det är riktat mot grupper utanför.

– Jag markerar alltid, men tar diskussionen efteråt. Peka inte ut elever inför klassen, då kan de gå i affekt. Även Jennie Sivenbring avråder från kon-

frontation. Hon har själv bemött en elev som visat extremistiska åsikter på det ­sättet tidigare i sin roll som specialpedagog, men skulle agera annorlunda nu.

– Aggressiviteten är en ganska kraftig signal. I dag hade jag försökt förstå grundproblemet och tagit hjälp av lärarna för att upprätta en bättre relation till eleven – för att samtala, inte debattera.

Man bör också vara medveten om vad som sprids i sociala medier. Niclas Blom visade exempel på historiska antisemitiska propagandabilder och nutida anti­ semitiska memes, bland annat skämt om Anne Frank.

Läraren Niclas Blom som arbetar för Svenska – Det är inte bilder som jag visar elevkommittén mot antisemitism gav exempel erna, utan bilder som elever har kommit på hur han hittat lokala frågor som knyter och visat mig. Memes som de plötsligt har an till de större sammanhangen. förstått efter att vi har läst om Anne Frank.

– I Värmland var det många killar som Ofta används grova och vidriga sätt att gillade att meka med bilar. Jag pratade med skapa humor i sociala medier och det rikdem om Henry Ford som hade kontakter tas mot barn och ungdomar. med höga nazister i Tyskland och publiceNiclas Blom menade att SO-lärare rade översättningar av antisemitiska kon- ­kanske är bäst rustade för dessa samtal, spirationsteorier. men att hela kollegiet måste hjälpas åt I Södertälje var det i stället elevernas att arbeta förbyggande och diskutera hur kunskaper om det armeniska folkmordet man bemöter de svåra frågorna i klassunder första världskriget som gick att rummet. koppla till undervisningen om Förintelsen.

Text ANNELIE DREWSEN Men vad gör man när eleverna faktiskt uttrycker åsikter som går över gränsen?

– Jag tillåter ganska hög diskussionsnivå Du hittar webbkursen Svåra frågor i klassrummet på levandehistoria.se/fortbildningar. så länge man håller sig inom svensk lag Nr 1 2021

Vinn biobesök Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre vin­ nare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till!

1 Vad heter musiksatsningen som Elinsborgsskolan deltar i?

1 Libravoice X Ta ton i Järva 2 Spela och lär 2 Vilken är läraren Lili Kappers passion?

1 Ämnesintegrering X Högläsning 2 Kollektivt lärande 3 Hur länge har ”Åsölektionen” funnits på Åsö grundskola?

1 Fem år X Tio år 2 Femton år 4 Vilken utmärkelse fick Thorildsplans gymnasium i fjol?

1 Årets lärarlag X Årets hållbara skola 2 Skolbibliotek i världsklass 5 Hur var läraren Johanna Kannebäck som elev?

1 Bäst i klassen X Busig och högljudd 2 Blyg och tillbakadragen Mejla din tipsrad senast den 2 mars till tomas.bannerhed@edu.stockholm.se.

Ange var du arbetar och din hempost­ adress så att vi kan skicka present­kortet om du vinner.

Vinnare i nummer 5/2020 blev Lars Mårdsjö, Globala gymnasiet, Kaj Söderena, Trollbodaskolan, och Anna Widing, gymnasieavdelningen. Rätt rad var 1, X, 2, 1, X.

33

BOKSIDAN Bästa lästipsen

Med böcker mot rasism Boken ”The hate u give” blev utgångs­ punkt för ett ämnesövergripande arbete om Black lives matter i årskurs 8 på Enbacksskolan. Med hjälp av litteratur, musik och elevernas egna erfarenheter diskuterades rasismen och hur den kan motverkas.

– Det började med mordet på George Floyd före sommar­lovet. Flera elever var engage­ rade och hade mycket åsikter om vad som händer i världen. Därför ville jag ta vara på deras engagemang, säger Anna Lindgren som är svensklärare på Enbacksskolan i Tensta.

Under sommarlovet läste hon ”The hate u give” av Angie Thomas, om 16-åriga Starr som blir vittne till att hennes barndomsvän Khalil skjuts ihjäl av poliser.

– Den var en gripande läsning och jag bestämde att vi måste göra något utifrån Black lives matter.

Tillsammans med kollegan Pia Schneiter planerade hon ett ämnesövergripande tema i svenska och engelska. Eleverna fick läsa delar av ”The hate u give” på engelska och andra delar på svenska. Dessutom lyss­ nade de på låten ”Misstänkt” av Timbuktu, Seinabo Sey och Beldina, läste en artikel­ serie om vardagsrasism i Dagens Nyheter och såg Timbuktus välkända tal från 2013, när han tog emot ett pris av Fem i tolv-rörelsen för sitt arbete mot rasism.

– En viktig sak är att vi ville ge eleverna hopp. Världen är inte bara orättvis och hemsk.

Tidigt var jag därför inne på Amnestys webbplats och hittade exempel på sådant som går framåt, som lagändringar och borttagna statyer på rasistiska ledare, säger Anna Lindgren.

Läsningen varvades med diskussions­ frågor och skrivuppgifter. Några av elevernas texter publicerades som insändare i lokal­ tidningen Nyhetsbyrån Järva.

– Vi vill göra eleverna handlingskraftiga.

Det finns en styrka i att medvetandegöra.

Vad kan vi göra för att göra världen till en mindre rasistisk plats?

Text ANNELIE DREWSEN 34

DEN DAG DU BÖRJAR Jacqueline Woodson Illustrationer: Rafael López Natur & Kultur, 2019

Black lives matter för alla åldrar

En poetisk bilderbok som tar avstamp i känslan av att vara annorlunda och inte passa in. Med språkets och berättelsens kraft blir världen plötsligt större, ”som om den har öppnat sig och gjort plats för dig”. En vackert illustrerad bok om utanförskap och gemenskap för de yngre eleverna.

MIN TUR NU

NÄRMAR DU DIG MJUKT

VIT SKÖRHET

Brianna drömmer om att bli rappare, precis som sin mördade pappa. I henne flödar språket och rimmen, men omgivningen ser hennes svarta hud och hårda ord som ett hot. Ska hon gå upp i rollen som ”thug” eller vara sig själv? En mångfasetterad och trovärdig ungdomsroman som bygger vidare på teman från Thomas debut.

En hudnära historia som fångar förälskelsens förtrollning. Woodson skriver med ömhet ur två New York-ungdomars perspektiv och låter de små detaljerna vittna om vilken betydelse hudfärgen kan ha.

Jeremiah är svart, Ellie är vit och världen är inte färgblind. Finns på Cirku­la­ tions­biblioteket både på svenska och engelska.

Ilska, rädsla, tystnad och tårar är några reaktioner som DiAngelo mött hos vita åhörare när hon före­ läser om vithet och rasism.

Hon kallar det ”vit skörhet” och hennes mål är att förändra rasistiska strukturer genom att få vita att se sin egen roll i dem. Ameri­kansk bästsäljare som nu kommit på svenska.

Angie Thomas Översättning: Niklas Darke Natur & Kultur, 2019

Jacqueline Woodson Översättning: Alva Dahl Natur & Kultur, 2020

Robin DiAngelo Översättning: Peter Staffansson Natur & Kultur, 2021

”Ingen undkommer ett språk med rasistiska övertoner, och författarnas arbete för att befria fantasin från s­ pråkets krav är komplicerat, intressant och föredömligt.”

Ur ”Mörkt spel” av Toni Morrison, Bokförlaget Trevi, 1993 Nr 1 2021

Nr 2

Ute hos dig 4 maj

LÄSUTVECKLING

Vi träffar Tomas Riad på Svenska Akademien och talar om vikten av läsning.

Stort bildreportage om unik naturbruksutbildning.

Raija Ikonen på Enbacks­ skolan är Årets rektor.

Här har satsningen ”Synligt lärande” gett resultat.

FOTO ULRICA ZWENGER

… och naturligtvis mycket mer.

SERIEN Skolans värld

© Maria Jernberg – jernbergmaria@gmail.com

Nr 1 2021

35

Möjligheternas Stockholm Vision 2040

Alla barn och elever i Stockholm, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har, ges en god och likvärdig utbildning.

I Stockholm är varje skola den bästa skolan för varje elev som går där.

Läs mer om visionen på start.stockholm/vision