LÄRA Stockholm#2/2019

#2/2019 STOCKHOLM Mia Hasselblad

Med blick för varje elev

|

Enorm potential i romanläsning ”Självklart blev många upprörda”

|

Hon vill ge lärarna större mandat Musikskapande ger fullt fokus

SANNING SANNING Årets Åretstema temaiiitävlingen tävlingen Årets tema tävlingen EN ENBOK BOKIIIVÄRLDEN VÄRLDEN EN BOK VÄRLDEN Pedagoger Pedagogeroch ochelever eleveriii Pedagoger och elever åk åkF–6 F–6–––var varmed medoch och åk F–6 var med och TÄVLA TÄVLAMED MEDDIN DINKLASS! KLASS! TÄVLA MED DIN KLASS! Alla Allatävlingsbidrag tävlingsbidragställs ställsut utpå på Alla tävlingsbidrag ställs ut på stadsdelsbiblioteken. stadsdelsbiblioteken.Fina Finapriser priser stadsdelsbiblioteken.

Fina priser delas delasut utiiisamband sambandmed medBarn Barnoch och delas ut samband med Barn och Böcker Böckerpå påSkansen Skansenden den21 21maj maj2019.

2019.

Böcker på Skansen den 21 maj 2019.

Läs Läsmer merpå på Läs mer på pedagog.stockholm.se pedagog.stockholm.se pedagog.stockholm.se

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

STOCKHOLM #2/2019 Fem gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa p ­ ersonaltidning.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med fem nummer per år.

Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 3A. Chefredaktör: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ stockholm.se.

Ansvarig utgivare: Sofia Oliv.

Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Lena Pilo, Marianne Hühne von Seth, Marika Sivertsson och Ingela Ösgård.

Grafisk form: Blomquist ­Communication — blomquist.se.

Tryck: Åtta.45, Järfälla, 2019.

ISSN: 1654-7330.

Upplaga: 18 500 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

20

Historikern Anna-Carin Stymne har närstuderat historieundervisningen i en fjärdeklass. ”Det gäller att lära känna eleverna, förstå hur de tänker och skapa en atmosfär som gör att de vågar berätta hur de uppfattar innehållet.”

FOTO: ULRICA ZWENGER

FOTO: ULRICA ZWENGER

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

#2/2019 STOCKHOLM Mia Hasselblad

Med blick för varje elev

|

Enorm potential i romanläsning ”Självklart blev många upprörda”

|

10

Låt eleverna läsa böcker! Jennifer Sincic läser tre eller fyra romaner varje läsår med sina elever på Kungsholmens grundskola.

28

Han finns nästan överallt på Årstaskolan — utom i klassrummen. ­Osman Cloarec är socialpedagog med uppdrag att skapa trygghet.

32

Här har eleverna gjort en regnbågskrans av garnbollar som får pryda ett av klassrummen på den hbtq-certifierade Eriksdalsskolan.

Hon vill ge lärarna större mandat Musikskapande ger fullt fokus

Omslag: Mia Hasselblad, lärare och IKT-pedagog på Nya Elementar, fotograferad av Robert Blombäck.

DESSUTOM ... Årets lärare vill göra skillnad

4

Fullt fokus med musikskapande

24

Tusen klassuppsättningar att låna

12

Enkät: Vem var din bästa lärare?

29

”Självklart blev folk upprörda!”

13

Lucas, 17, gillar Stockholms byggtekniska

30

Krav och stöd ger ordning och reda

14

Läs, tävla och vinn!

34

Hon fick största lärarpriset 2018

19

Nyfiken på nya Nationalmuseum?

34

SO-didaktik i centrum på Globala

22

Maria Jernberg: ”Får vi leka nu fröken?”

35

PROFILEN

Mia Hasselblad har David Bowie på t-shirten. ”Han betyder mycket för mig som stilikon, musiker och människa”, säger hon. På bilden syns niondeklassarna Alicia Nerde och Lovisa Melander under arbetet med ”Trädgårdsexpressen”.

sk 4

LÄRA #2/2019

PROFILEN

Vill göra

killnad Hon utsågs till Årets lärare 2018 för sitt d ­ igitala utvecklingsarbete på Nya ­Elementar. Nu ser Mia Hasselblad fram emot att vara med när lärar­yrket ­förändras i takt med den tekniska ­utvecklingen.

TEXT: ANNELIE DREWSEN FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

LÄRA #2/2019

5

PROFILEN

ad är produktions­fak­to­ rer, reporänta och indirekt skatt? Det skulle kunna bli rörigt när drygt 20 elever i årskurs 9 under ett lek­ tionspass ska använda QRkoder, digitala diskussions­ rum och helt vanliga tär­nin­gar för att nå dagens mål: att kunna resonera om samhällsekono­ miska begrepp.

Men inte när Mia Hasselblad undervisar.

Eleverna är vana vid att röra sig mellan fysiska och digitala rum och strukturen är tydligt kopp­ lad till lektionens syfte.

– Vi ska inte använda digitala verktyg bara för att de är digitala verktyg. Om vi kan göra saker bättre med dem ska vi det, annars kan vi lika gärna göra som förut, säger hon.

– Det bästa med läraryrket är utan tvekan att möta eleverna. Jag älskar när man får gå in i ett klassrum och vara med i deras diskussioner och följa deras kunskapsutveckling, säger hon.

Som barn trivdes hon i skolan och hemma vid köksbordet i Kälvesta i nordvästra Stockholm var diskussionerna livliga. Samhällsintresset fanns i familjen. Efter gymnasiet läste Mia Hasselblad på Europaprogrammet på Södertörn.

– Jag pluggade i två år men kände sedan att det inte var jag, så jag tog en paus.

En annan viktig del i hennes liv är idrotten. Hon

Mia Hasselblad är SO-lärare på högstadiet på Nya

Elementar i Bromma samt utvecklingslärare och IKT-pedagog med ansvar för att stötta kollegerna i det digitala utvecklingsarbetet. Hon inleder lek­ tionen med att skriva upp dagens mål på tavlan.

– Kommer ni ihåg vilka som ingår i det eko­ nomiska kretsloppet?

– Staten …

– Finns det något bättre ord för staten?

– Kommuner och …

– Den offentliga sektorn!

Mia Hasselblad skissar upp det ekonomiska kretsloppet med banker, företag, hushåll och offentlig sektor på tavlan. Eleverna får sedan i uppgift att skriva hur Riksbanken, via vanliga banker, påverkar enskilda människor. Alla tar fram sina datorer och går in på Skolplattformen och diskussionsforumet i Teams.

– Använd er gärna av ekonomiska begrepp.

Men det här är ingen bedömning, det är me­ ningen att vi ska lära av varandra. Kom ihåg att alla kommer att kunna läsa vad ni skriver!

Eleverna arbetar fokuserat. Mia Hasselblad går runt i klassrummet – lyssnar och stöttar. Det märks att hon trivs.

6

LÄRA #2/2019

Robotar kom­mer aldrig att kunna ersätta den emo­ tionella delen och relationen med eleverna.

spelade fotboll i FK Bromma i många år. Men efter fyra år i damlaget blev det golf i stället.

Hon tävlade för Viksjö golfklubb och kom ner till 3,9 handikapp. Efter avbrottet från Södertörns högskola var det golfen som gav en ny riktning.

Mia Hasselblad blev reseledare i Italien. Varje vecka tog hon emot mellan 50 och 150 golf­ spelande gäster.

– Det var då jag insåg att jag ville jobba med människor. Att hålla i infomöten och guidade turer var väldigt roligt och jag bestämde mig för att bli lärare.

Tillbaka i Sverige började hon på Lärar­hög­skolan i Stockholm och arbetade sedan på Myrsjö­skolan i Nacka i 13 år. Under åren hann hon testa och genomföra en rad olika idéer. Hon har fortsatt på samma spår på Nya Elementar.

– I höstas testade jag att använda Skype på utvecklingssamtal. Den ena föräldern måste vara här men den andra kunde delta via Skype.

Nu har jag informerat kollegerna om hur man gör. Jag tror att det är en tidsfråga innan fler tar efter.

I höstas blev hon utsedd till Årets grundskol­lärare

i Stockholms stad inom kategorin Digitalisering för lärande. I motiveringen står det bland annat att hon ”skräddarsyr undervisningen utifrån varje elevs behov så att eleverna utvecklar de förmågor som de behöver i framtiden”.

– Digitaliseringen är en naturlig del av

>>

PROFILEN

Alice Zotterman i klass P9:2 skriver ner sina reflektioner om det ekonomiska kretsloppet.

LĂ„RA #2/2019

7

PROFILEN

elevernas vardag, vi måste ge dem verktyg för att hantera den verkligheten. För dem finns inte en värld IRL och en på nätet. Det är samma värld. Som SO-lärare jobbar jag till exempel mycket med digital källkritik, källors trovärdig­ het och algoritmers betydelse.

Hon tror att lärarrollen kommer att förändras i takt med fler interaktiva läromedel och utveck­ lingen av artificiell intelligens.

– Som lärare tror jag att det är viktigt att likt en kameleont vara flexibel och förändra sin lärar­ roll och undervisning för att kunna möta alla olika elevers behov. Jag kan inte vara på ett sätt utan måste variera mig socialt och pedagogiskt.

Robotar kommer aldrig att kunna ersätta den emotionella delen och relationen med eleverna.

Vi lärare kommer fortfarande att vara viktiga.

Eftersom lektionspasset är långt har Mia Hasselblad lagt in rörelse mitt i. Eleverna ska

MIA HASSELBLAD Aktuell: Årets lärare 2018 inom kategorin Digitalisering för lärande.

Gör: Arbetar som SO-lärare, mentor och IKT-pedagog på Nya Elementar.

Bor: Hässelby villastad.

Gillar: Omtänksamma människor och positivitet.

Ogillar: Oärlighet och bitterhet.

På lediga stunder: Tränar både egen löpning och går på pass på Sats. Älskar att vara med min man och våra två barn, supporta barnens basket och fotbollslag samt renovera och fixa med vårt hus.

Läser: Allt möjligt! Just nu ”Konsten att höra hjärtslag” av Jan-Philipp Sendker.

Lyssnar på: Allt från David Bowie, U2 och Ulf Lundell till Beyoncé, Avicii och Darin.

Bästa lärarminne: Alla de där tillfällena när elever hör av sig kort eller lång tid efter att de gått ut nian och säger att just jag gjorde skillnad under deras högstadietid.

Det slår det mesta.

8

LÄRA #2/2019

Mia Hasselblad med klass P9:2 som arbetar med Riksbankens uppgifter i samhällsekonomi.

Vid bordet närmast (från vänster): Dikte Risinggård, Adrian Lindh, Nedea Haukebö, Alicia Nerde och Rebecka Nordh Ehlin.

ut och leta QR-koder på skolgården. De rör sig i klungor mot den första koden utanför matsalen.

När den blippas i mobilen får de upp en fråga om samhällsekonomi att besvara.

– När det är lite varmare väder får de gå en slinga i skogen där jag har satt upp fasta QR-koder. De är länkade till en webbsida där jag kan gå in och ändra innehållet utifrån vad jag tagit upp på lektionen. Jag kallar det en QR-nad.

Tillbaka i klassrummet ska eleverna spela ”Trädgårdsexpressen”, ett äldre material från Svenskt näringsliv. Genom att kasta en tärning och ta ställning till olika alternativ får de pröva att driva ett företag.

– Åh nej, nu kommer vi att gå back! utropar en grupp som bara lyckas få en av tre kunder att nappa på offerten.

Vid ett bord sitter Nedea Haukebö och Filippa Barruk. De gillar att mycket av arbetet i SO är digitalt.

PROFILEN

– Mia har strukturerade lektioner så att man alltid har något att göra, säger Nedea Haukebö.

– Och så har vi en lärobok online. Det är bättre än att ha en vanlig bok, säger Filippa Barruk.

Mia Hasselblad har testat flera olika digi­tala läromedel. Just nu använder skolan Clio online, som hon menar är mer interaktivt än andra. För den över­ gripande strukturen används Skol­platt­ formen och andra verktyg läggs till när det behövs.

Hon är även ansvarig för att ut­bilda sina

kolleger i att använda Skol­platt­formen.

– Grundtanken med Skolplattformen är bra, att underlätta för oss lärare. Den har vissa barnsjukdomar, men vi får jobba med det som funkar.

Lektionen är strax slut och Mia Hassel­ blad samlar ihop sina saker. Under kavajen skymtar David Bowie på t-shirten.

– Han valde alltid den nyfikna vägen och stannade aldrig i trötta uppkörda hjulspår.

På den bakre väggen i hennes klassrum hänger fler ikoner: Moder Teresa, Rosa Parks, Nelson Mandela, Martin Luther King och Malala Yousafzai. Men de vikti­ gaste förebilderna i Mia Hasselblads liv är mormor Bibbi och farmor Aina.

– Den generationens kvinnor har levt i skuggan av män men ändå lyckats pre­ stera fantastiska liv. Mormor sätter all­ tid andra före sig själv och jobbade som dagmamma och i förskolan i många år.

Farmor var det krut i, hon tog körkort när hon var 50 år. På något vis är det de kvin­ norna som hållit ihop allt, utan att själva ta plats. n

Behöver du orkesterpop eller en robotdiktator?

Det finns massor av kulturaktiviteter att välja bland på kulan.stockholm.se.

Där kan du som är pedagog i Stockholms stad boka med en premie som gör det billigare. Du hittar bland annat upplevelser och workshoppar som passar allt från förskolan till gymnasiet.

Läs mer på pedagog.stockholm.se/kulan

LÄRA #2/2019

9

SKÖNLITTERATUR I SKOLAN

Enorm potential i romanläsning Med en beprövad metod och tydlig idé om vad läsningen ska leda till kan roman­ läs­ning bli ett nav i svenskundervisningen.

Andra delar av ämnet kan sedan kopplas till den gemensamma läsupplevelsen.

— Det ger även romanläsningen ett naturligt sammanhang, säger Carl-Johan Markstedt.

Han är pedagog på Nobelmuseet i Gamla stan och har tidigare arbetat som gymna­sie­lärare. Tillsammans med Martin Sandberg gav han nyligen ut metodboken ”Roman­ läsning i praktiken”.

– Vi ser vår metod som en trestegsraket.

Först introducerar läraren boken för ele­ verna på ett sätt som skapar förförståelse och väcker intresse. Sedan läser hela klas­ sen boken i etapper och diskuterar den i skolan. Till sist följs läsningen upp med en skrivuppgift eller annan aktivitet.

Upplägget i sig är inte nytt. Det handlar

snarare om att systematisera ett arbetssätt som är väl beprövat. En litteraturvetare med snarlika utgångspunkter är Anders Öhman som betonar vikten av att läsa hela verk för att kunna förstå och diskutera för­ fattarens intention.

– Han skriver också om att tillvarata eller skugga intrigen, vilket sammanfaller med vårt sätt att prata om karaktärernas utveckling, miljön och centrala vändpunk­ ter med eleverna under läsningen, säger Carl-Johan Markstedt.

Kunskap om hur berättelser vanligt­ vis är uppbyggda kan vara en hjälp för att förstå handlingen. Därför kan det vara bra att tala om dramaturgin för att få syn på romanfigurernas drivkrafter och mål, vilka strategier de använder för att lösa problem och ta sig förbi hinder och slut­ ligen för att se vilken förändring de har 10

LÄRA #2/2019

genomgått. Ofta är det inte förrän i slutet som alla bitar faller på plats.

Författare kan avsiktligt förvirra läsa­ ren med olika berättartekniska grepp, som Melina Marchetta i ”Jellicoe Road”.

Där finns både två olika tidsplan och en

opålitlig berättare som förvirrar läsaren.

– Berättarperspektivet är avgörande för att förstå en berättelse och då måste man ägna det uppmärksamhet och prata om formen. När elever säger att de inte förstår en bok handlar det ofta om det. Vi måste ibland göra eleverna medvetna om att det är meningen att vi inte ska förstå, säger Carl-Johan Markstedt.

Andra romaner följer ett klassiskt be­rät­

tande och öppnar i stället för samtal om exempelvis identitet eller relationer.

Christina Lindströms bok ”Jack” handlar om huruvida två romanfigurer ska få var­ andra, men spänningen byggs även upp

SKÖNLITTERATUR I SKOLAN

av att en av dem inte berättar sanningen om sig själv.

I vissa böcker spelar miljön en avgö­ rande roll, som i ”Lila Hibiskus” av Chima­ manda Ngozi Adichie där huvudpersonen rör sig i två miljöer som står i kontrast till varandra.

– Miljön är inte bara hur det ser ut, utan hur människor påverkas av att leva på en plats med vissa normer och värderingar.

Man kan diskutera vem som har makt och inte, eller vad som händer om man bryter mot normerna, säger Carl-Johan Markstedt.

Han menar att romanläsningen övar upp förmågor som krävs i andra ämnen än svenska.

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Carl-Johan Markstedt har skrivit en metod­bok för lärare om hur man kan arbeta med romanläsning i klassrummet.

– Det är värdefullt att läsa längre berät­ telser och följa ett händelseförlopp från början till slutet. Eleverna tränar koncen­ trationen men också att leva sig in i andra människors livsöden. Det finns en enorm potential i romanläsning.

Ett sätt att avsluta läsningen är att ge skrivuppgifter som bygger på boken med en form lånad från de nationella proven.

Ofta handlar det om att resonera om olika frågor med förankring i texten.

– Resonemangsförmågan finns med i många ämnen och romaner bjuder ­verkligen in till det. Läsning vidgar världs­ bilden. Det finns inga givna svar men ­samtidigt är det viktigt att förankra sina tankar i texten.

Jennifer Sincic är lärare i svenska och

svenska som andraspråk i årskurs 7–9 på Kungsholmens grundskola och brukar läsa tre eller fyra romaner med sina elever varje läsår.

– Vi lärare försöker välja romaner till varje årskurs, så att alla läser ungefär samma sak. Vi försöker också hitta böcker som går att koppla till annan undervis­ ning, till exempel en skönlitterär bok om Förin­telsen i årskurs 9 när de läser om andra världskriget.

Hon läser gärna nya böcker och tar ofta

hjälp av Cirkulationsbiblioteket.

– Just nu läser jag Magnus Nordins ”Avgrundens änglar” i årskurs 8 och den har tagits emot väldigt bra. Klassen har efterfrågat något som är spännande och för vuxna. Den här är en deckare för ton­ åringar och passar väldigt bra! säger Jennifer Sincic.

Hon tycker att det är viktigt att introdu­ cera en bok ordentligt för att eleverna ska få en förförståelse. Sedan högläser hon ofta några kapitel i början.

– Då kommer alla in i boken på samma sätt. Sedan får de läsläxor varje vecka.

Boksamtalen sker ofta i små grupper där

eleverna får spela in sina samtal.

– Det brukar bli bäst diskussioner och då kan jag lyssna i efterhand, säger Jennifer Sincic.

Hon tycker att det är bra att alla elever läser samma bok. Dels ger det gemen­ samma referensramar att bygga vidare på, dels uppstår spontana samtal om böcker mellan eleverna.

– De kan börja prata med varandra när de ser att någon annan läser en bok de själva har läst. Det är bra att de börjar prata om böcker i korridorerna. n ANNELIE DREWSEN

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Jennifer Sincic läser gärna nyutkomna böcker med sina elever på Kungsholmens grundskola, här Oskar Nilsson och Lazaros Triantafillidis (delvis skymd).

LÄRA #2/2019

11

SKÖNLITTERATUR I SKOLAN

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

BOKTIPS FÖR KLASSLÄSNING ”Lila hibiskus” Chimamanda Ngozi Adichie Stark berättelse om 15-åriga Kambili som växer upp med en våldsam och auktoritär far. När hon och brodern Jaja får tillbringa en tid hos deras faster får de möta en helt annan värld. ”När hundarna kommer” Jessica Schiefauer En roman om den drabbande kärleken, om hat och skuld, om småstadstristess och längtan efter något annat.

Boken väcker frågor om vad som kan ­hända när man går upp för mycket i andra. ”Mizeria” Melody Farshin

Ingalill Åkesson-Hedqvist är bibliotekarie på Cirkulationsbiblioteket, ett komplement till skol­ biblio­teket med böcker i klassuppsättningar för gemensam läsning.

Tusen titlar att låna Från Cirkulationsbiblioteket kan lärare på alla kommunala skolor i Stockholm låna böcker i klassuppsättning. Här finns 1 057 titlar och på ett läsår brukar det bli cirka 100 000 lån totalt.

— Men vi skulle vilja att fler gymnasie­ lärare hittade till oss, säger Emelie Kelln­ berger som är bibliotekarie på Cirkula­ tions­­biblioteket.

”Om det var krig i Norden” av Janne Teller, ”Pojken i randig pyjamas” av John Boyne och ”Ett hål om dagen” av Louis Sachar tillhör de mest utlånade av Cirku­la­tions­ bibliotekets böcker. Men vad gör man när boken man vill låna inte är tillgänglig?

– Det går bra att kontakta oss via mejl eller ringa, så kan vi tipsa om andra, lik­ nande böcker. Om man säger vilken års­ kurs och hur läsvana eleverna är så kan vi föreslå böcker på ett visst tema, förklarar Emelie Kellnberger.

Lärare kan också komma med förslag på inköp.

– Vi läser och utvärderar boken för att se om den passar in. Nyligen har vi bland 12

LÄRA #2/2019

annat köpt in novellsamlingen ”Onda sagor” av Pär Lagerkvist.

Tidigare har det mest varit g ­ rundskolor som lånat, men för ett år sedan fick alla gymnasieskolor tillgång till Cirkulations­ bibliotekets utbud. På Cirkbloggen kan lärare botanisera bland boktips uppdelade efter årskurs, genre och ämnesord. Där finns även en avdelning med böcker för elever på Språkintroduktion.

– Efter önskemål från lärarna har vi bland annat köpt in tvillingpaket med lätt­ lästa böcker på svenska och andra språk.

Vi har även köpt in populära böcker från Cirkulationsbiblioteket på fler språk, till exempel ”Mio, min Mio” av Astrid Lind­gren och ”Maus” av Art Spiegelman, säger bib­ liotekarie Ingalill Åkesson-Hedqvist. n ANNELIE DREWSEN

På cirkbloggen.se finns information, tips och samtal om böckerna på ­Mediotekets Cirkulationsbibliotek.

På bara 130 sidor får ­läsaren lära känna Aicha, Ali, mamma Mona och deras vänner ­genom både första- och tredjepersonsperspektiv.

En debutbok med korta kapitel, mycket dialog och slang. ”En droppe midnatt” Jason Timbuktu Diakité En fin berättelse om att inte veta var man hör hemma, att känna att man inte passar in på grund av sin hudfärg och sökandet ­efter en identitet. ”Kejsarn av Portugallien” Selma Lagerlöf Boken ger många möjligheter att diskutera existentiella frågor om kärlek, drömmar, förväntningar och livslögner samt om berättarkonst, dramaturgi och litterära grepp med gymnasieelever. ”Boken om allting” Guus Kuijer Med andra världskriget som bakgrund och kunskaper om de gammaltestamentliga berättelserna, ger läsningen upphov till diskussioner om fundamentalism, människovärde och jämställdhet.

KRÖNIKA

SIGNERAT: LINA PILO

Självklart blev folk upprörda!

N

är romanen som genre bredde ut sig var det omvälvande.

Boken hade landat i var mans hand, tagit sig in i hemmen och där lagt sig likt en f­ uktig dimma mellan läsarna och deras familjemedlem­mar. Frågor b ­ esvarades numera med hummanden och tiden fick ett tempo den inte haft innan, då timmar helt uppenbart flöt iväg på ett annat vis under läs­ ningen. Hushållssysslor som tidigare utförts rutinmässigt glömdes bort så fort en möjlig tillflyktsort uppenbarade sig i boken. För, helt ärligt, vem väljer att diska eller stoppa strum­ por framför att resa mot fjärran äventyr eller uppleva den stora kärleken?

Och värre blev det. Snart nog var tillgäng­ ligheten ännu bättre. Till synes substanslösa underhållningsfilmer och … ja … skvallertid­ ningar som behandlade sådant som eventuellt hänt diverse kända ansikten lockade och pock­ ade och vem hade egentligen den moraliska kraften och styrkan längre? Om allmänheten inte reagerade? Självklart gjorde den det!

Redan hundra år före skvallerpressens intåg var folk upprörda på ungefär samma nivå som samma människor får sitt utlopp på Twitter nuförtiden. Det var bara inte lika många som läste då. Eller så var det det. Jag vet inte hur många som egentligen läser alla små mikro­ uttalanden på Twitter. Nåväl. Det kan vara lika eller olika. Folk upprördes likafullt.

Inför julhelgen cirkulerade det i s­ ociala medier en skämtsamt satirisk meme med en referens till tidiga reaktioner på den över­drivna läsningen. Andemeningen var: ”Förstör nu inte hela julen med läsning!”. Blink blink. Tänk!

Samma hån och ilska som ”skärmar” får utstå i dag uttryckte man mot den harmlösa r­ omanen förritiden. Det där ”förritiden” var allt larvigt, eller hur? Nuförtiden är också larvigt. Det

ser ju vem som helst. För övrigt. Tänk om alla bara kunde slappna av. Relaxa lite. Inte vara så stela.

Samtidigt, i en författargrupp på Facebook, diskuteras hur snart – eller om – artificiell ­intelligens (AI) tar över författarens jobb. Är det ens möjligt att AI kan få ihop något som är meningsfullt för människor? Några h ­ ävdar att AI aldrig kommer att producera l­ itteratur av den höga konstnärliga kvalitet som de själva kan åstadkomma. Eller, alltså. Den höga konst­ närliga kvalitet som de skulle kunna åstad­ kom­ma. Om de bara fick lite mer tid att skriva klart något. Och inte blev avbrutna hela tiden.

Av till exempel diskussio­ner på Facebook.

Andra menar att mycket av den litteratur som ser dagens ljus nuförtiden är skräp. Den är skriven av inkompetenta idio­ter. Det är dessa dåliga författare som stjäl jobb! Om då AI ­kommer med ett ärligt försök så borde ju resul­ tatet rimligen bli bättre än de romaner som är kioskvältare i dag.

Senare blir svenskämnets kärna att kunna få sin AI-robot att producera texter av tillräck­ ligt hög kvalitet – och eleverna har hemma, inför skolstarten, uppfostrats av samma AIrobot till att lära sig omtanke, empati, närvaro och anknytning. För vem ska annars göra det när föräldrarna är upptagna med att skratta åt memes om ”skärmskräck” på Facebook eller i en annan grupp oroat diskuterar vilken AI-robot som kanske kan komma att ta deras jobb? n

Vem väljer att diska eller stoppa strumpor framför att uppleva den stora kärleken?

LINA PILO ÄR KOORDINATOR FÖR GYMNASIET PÅ IKT-ENHETEN

LÄRA #2/2019

13

SAMTALET

Krav och stöd bästa kombon Är ordning och reda ett villkor för lärande? Nej, säger pedagogik­ forskaren Marcus Samuelsson. De bästa förutsättningarna uppstår när läraren har planerat sin undervisning noga, ställer höga krav och ger generöst med stöd.

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

14

LÄRA #2/2019

M

arcus Samuelsson är pro­fessor i pedagogik vid Högskolan Väst i Trollhättan och tidigare slöjdlärare. Han anlitas ofta vid fortbildning av lärare, och till intervjun kommer han direkt från en workshop i Salem söder om Stockholm. Han är uppspelt över att ha fått dela med sig av sina kunskaper om ledarskap i klassrummet – men samtidigt fascinerad, på gränsen till irriterad, över hur en av deltagarna har formulerat sin inställning till läraryrket: ”Jag ger eleverna verk­ tyg, sedan är det upp till dem att använda dem.”

Det räcker inte, menar Marcus Samuelsson.

– Forskningen visar att de effektfulla lärarna briljerar i sitt sätt att planera och organisera undervisningen. De är jätteduktiga på att före­ bygga och föregripa. De drar sig inte för att ingripa när det krävs. De knyter an till sådant som de tidigare har jobbat med och gör det enkelt för eleverna att förstå varför det är viktigt att hänga med. De är också väldigt duktiga på att ge instruktioner och återkoppling på elever­ nas prestationer.

Så att motivationen höjs?

– Ja, eleverna känner att den här läraren har lagt ner tid och energi – i form av planering, vari­ ation och exempel – och de vill inte göra lära­ ren besviken. Ibland stöter jag på lärare i perso­ nalrummet som kan säga om en kollega att han eller hon har sån jäkla tur och får så bra klasser.

Skojar de? Det är ju inte så att de här skickliga lärarna lyckas då och då, utan ett utmärkande drag för dem är att de lyckas gång på gång, med grupp efter grupp, elev efter elev.

– Men det är inte alltid så lätt för dem heller.

En lärare jag träffade sa sig aldrig ha haft en så jobbig grupp som nu. Det fick läraren att tänka att ”nu måste jag steppa upp, här måste till något extra”. Det kommer att ta en viss tid, och den tiden avsatte läraren.

Det talas ibland om olika typer av skickligt lärarledarskap, till exempel auktoritativt — med höga förväntningar och starka strukturer, kanske som i Finland — och demokratiskt, kanske som i Sverige. Vilken typ är bäst?

– I dag pratar vi mer om en balans mellan å ena sidan stöd eller inte stöd och å andra sidan krav eller kravlöst. Det blir en fyrfältare där de

>>

SAMTALET

Marcus Samuelsson har givit ut boken ”Lärandets ordning och reda — ledarskap i klassrummet”.

LÄRA #2/2019

15

SAMTALET

framgångsrika lärarna hamnar i det hörn som betonar stöd och engagemang i kombination med tydliga krav. Är det skillnad här när det gäller olika typer av elever, till exempel högpresterande och lågpresterande? Eller de med stort stöd hemifrån eller mindre stöd hemifrån?

– Det är ännu viktigare med en engagerad lärare för elever som har det besvärligt hemma.

Att läraren är omsorgsfull, varm, emotionell, relationell. Det fyller en kompensatorisk funk­ tion. Men det krävs ofta en extra arbetsinsats och extra eftertanke för att orka få med sig elever som har det svårt. Då måste lärare hjälpas åt och samarbeta.

– För de här eleverna räcker det inte med min­ dre grupper. En forskarkollega, Gunnel Colnerud, såg för många år sedan vad som händer om man minskar gruppstorleken från 23 till 18. Lärarna var övertygade om att de då skulle lägga mer tid på de elever som behövde mest stöd. Men det visade sig att när gruppen krympte så ägnade sig lärarna mindre åt dem som hade svårigheter.

För att de som satt och räckte upp handen fick mer utrymme?

– Ja, lärarna fick kanske ut mer av att inter­ agera med dem som ställde utmanande frågor och visade prov på analytisk förmåga. För att få koll på hur man agerar som lärare måste man antingen ha en kollega som kommer in och stu­ derar ens undervisning eller så får man video­ filma sig själv. Det är det bästa sättet att få syn på och förändra sitt ledarskap.

Du skriver att internationell forskning visar att lärarens första tio minuter med en ny klass är avgörande. Min dotter berättade om sitt första möte med en lärare som sedan blev en av hennes favoriter. Det var på gymnasiet och hon kom lite för sent till hans första lektion. När hon öppnade dörren hälsade han på henne med hennes namn och sa sedan: ”Välkommen, det här är sista gången du kommer för sent till en av mina lektioner.” Är det en bra början?

– Det är ett bra exempel. En sådan kommentar, sagd med omsorg och glimten i ögat men ändå med budskapet att det är jäkla viktigt att du kom­ mer i tid, kan funka. Men det är en chanstagning, för alla elever tål inte det. Och vilken lärare som helst kan inte säga det. För att det ska bli trovär­ digt måste det bottna i den personlighet man har.

Men kan du säga något generellt om hur man ska rusta sig när man får en ny klass?

– En skicklig lärare sa så här till sina nya elever: ”Äntligen får jag möta er! Vet ni vad? Jag har förstås lärt mig era namn, men jag har också tagit reda på en massa saker om er. Jag vet vem 16

LÄRA #2/2019

Lärare kan säga om en kollega att han eller hon har sån jäkla tur och får så bra klasser.

Skojar de?

som vill hoppa hopprep och vem som behöver gå och dricka varje lektion. Så det behöver ni inte tänka på!” Då slappnar eleverna av.

– Jag jobbar med en professionell fotbolls­ domare och han har berättat att innan han och hans domarteam åker för att döma till exempel Barcelona mot Liverpool på Camp Nou så får de ett kompendium av en annan domare som beskriver alla spelares egenskaper. ”Okej, då har vi Suárez, han är känd för att ha ett hetsigt humör, hur bemöter vi det?” Där har vi något för lärarna!

– Lärares ledarskap måste till viss del vara individualiserat. Därför blir det väldigt viktigt att använda överlämningssamtalen till att förmedla information som den lärare som tar över har nytta av. Ju mer lärarna vet om sina elever, desto större chans har de att anpassa sitt ledarskap till både gruppen och individen redan från början.

Finns det inte en risk att eleven upplever sig ­fördomsfullt bemött? Om man är en busunge kanske man har tänkt att nu har jag en ny lärare och då har jag chans att ändra mig.

– Läraren ska samla på sig lagom mängd information. En kollega kanske säger: ”Nu har jag haft de här eleverna i tre år, det här är de vana vid med mig.” Och så kanske kollegan läg­ ger till att någon elev behöver röra sig ibland för att inte tappa fokus: ”Jag behövde ibland viska till honom att gå en sväng, men det kan förstås ha ändrat sig.”

Du har skrivit en bok som heter ”Lärandets ­ordning och reda”, vad menar du med titeln?

– Ordning och reda är ett uttryck som forma­ des i ett samhälle som inte längre existerar. Ett samhälle där normer, konventioner och över­ ordnad makt styrde. Ordning och reda i dag är något annat – en stämning som gör det möjligt

SAMTALET

för eleverna att ägna sig åt det som läraren har planerat.

– I forskningen studerade vi en matematik­ lärare på högstadiet som fick ordning och reda genom att vara skicklig på att undervisa. Ordning och reda i betydelsen elever som vill komma till hans undervisning, som ägnar sig åt matematik under hela lektionerna och som knappt vill lämna undervisningen. Och det är för att han är så duktig på att planera och erbjuda emotionellt stöd, och för att han kan sitt ämne och varierar sin undervisning och undervisar ganska mycket framifrån tavlan, men inte på ett gammaldags vis utan genom att erbjuda elever att lösa upp­ gifter enskilt, i par eller i grupper.

Vilken roll spelar regler i klassrummet?

– På väldigt många skolor har de för många och för vaga regler. Till exempel: ”Vi är snälla mot varandra.” Det går inte att se om någon är snäll eller inte. Man ska ha få och tydliga regler och de ska gälla sådant som är avgörande för att arbetet ska fungera. Som att på en byggarbets­ plats måste alla ha hjälm.

– I skolan kan man ha en regel som säger att under genomgångar så lyssnar man tills läraren har pratat färdigt innan man ställer frågor. Alla vet vem läraren är, alla vet vad genomgång är.

Då blir det tydligt om regeln följs eller inte.

Vem ska formulera reglerna?

– Läraren tillsammans med eleverna. De måste komma överens om vad som är viktigt för att de tillsammans ska må bra, utvecklas och lära sig.

Det som du kallar disciplinära interventioner, vad är det?

– Det är olika strategier för att återföra en elev till arbetet. Eller eventuellt avlägsna någon från arbetet, men i första hand återföra.

När ska sådana interventioner göras?

– Så snart en elev eller en grupp ägnar sig åt annat än det läraren har planerat för och lära­ ren bedömer att det inte har att göra med deras utveckling och lärande. Det där sista är viktigt, för det kan ju vara så att eleverna kommer på något som läraren inte har tänkt på men som ändå ligger i linje med innehållet. Snacka om äkta inflytande!

– Lärare som griper in uppfattas av elever som trovärdiga och kompetenta. De måste ha förmågan att läsa av situationer och de måste anpassa sig efter varje elev, som fotbollsdoma­ ren med Suárez. Men generellt gäller att det finns strategier som att avdramatisera, att inte genera, att inte skuldbelägga. Säg: ”Jag vet inte om jag såg fel, men det såg ut som om det var liksom stök på gång?”.

– Eleverna är tvingade att vara i skolan

25 000 timmar. Det är inte konstigt om några ibland tappar tålamodet. Då är lågaffektivt bemötande en strategi som har visat sig ha stor framgång. Det kan sammanfattas kort som att ”läs av och avgör på vilken distans du ska möta personen för att nå fram och åstadkomma en förändring”. Och ge personen tid att förstå vad det är du vill.

Straff, är det något man kan använda?

– Nej. Inga utvisningar?

– Utvisning är en konsekvens av att eleven inte har följt lärarens återkommande uppma­ ningar att förändra sitt beteende. Då kan lära­ ren komma till slutsatsen att ”nu stör du eller till och med förstör undervisningen, så du får helt enkelt gå ut”. Men läraren bör också säga: ”Jag är intresserad av att du ska vara en del av under­ visningen, det är därför jag vill att du ändrar ditt beteende.”

Hur gör man med elever som sitter och snapchattar eller kollar Youtubeklipp?

– Det vill till att läraren erbjuder väldigt bra undervisning. På många skolor har man också bestämt att mobiler inte används på lektioner annat än vid speciella tillfällen som läraren av­gör. Lärarna möter eleven i dörren och säger: ”Hej och välkommen till min undervisning! Här i lådan lägger du din mobil.” Forskning visar att det tar ungefär en vecka att lägga sig till med en sådan ny vana. Förstärkningar har också bra effekt, som att läraren eller rektorn bjuder på fika för att visa uppskattning för elevernas insats.

Lärare som griper in uppfattas av elever som trovärdiga och kompetenta.

De måste ha förmågan att läsa av situationer.

En belöning alltså. Är sådana bra? Guldstjärnor i kanten? Eller att varje elev som har läst en bok lägger en kula i en skål och när den är full får klassen tårta?

– Belöningen ska vara en positiv återkoppling på att man har utfört ett arbete så gott man kan.

Men behövs det? Ska inte själva prestationen vara tillräckligt tillfredsställande?

– Det kan man tycka, men vi vet från forsk­ ning på vuxna att om chefer ger positiv åter­ koppling på arbetet så mår de anställda bättre och känner att ”oj, vad chefen är engagerad!”.

Då kan chefen också komma med förslag på vad personen skulle kunna göra snäppet bättre.

Sådant är överförbart på elever i skolan.

När det gäller detta stora att vara en riktigt duktig lärare har jag tänkt att en förutsättning är att man älskar barn och ungdomar. Vad säger du om det?

– Nja ... kanske älska i betydelsen vilja vara betydelsefull för barns utveckling och lärande i så fall. Det är rimligt att man som lärare känner och säger: ”Jag gillar dig och jag kommer inte

>>

LÄRA #2/2019

17

SAMTALET

att ge upp hoppet om dig.” Elever vill veta att du bryr dig om dem. Det är viktigare än att kunna en massa. Även på gymnasiet?

– Absolut. Gymnasieelever är mer intresse­ rade än elever i grundskolan av att ha kunniga lärare, men jag pratade med en gymnasielärare i dag som sa att ”jag tror att vi är lite dåliga på att visa omsorg om våra elever”. Och utifrån vad gymnasieelever står ut med, hur mycket de korri­ geras för saker de gjort fel samtidigt som känslor och hormoner far runt, så kan man anta att de inte skulle må dåligt av att erbjudas mer omsorg.

Hur viktigt är det att läraren har humor?

– Jätteviktigt. Det visar att läraren är män­ niska. Precis som värme och närhet.

Men om man inte är så rolig då?

– Finns det någon människa som är humor­ lös? Men om man tror att man måste vara stå­ uppkomiker så nej, det måste man inte. Och det är inte en sådan egenskap som elever lyfter fram som viktigast. Engagemang är viktigare.

Allt det här som vi har talat om nu, att på olika sätt vara en god pedagogisk ledare, hur mycket av det ligger i personligheten och hur mycket kan man lära sig?

– Man kan lära sig allt om man är intresserad och har viljan.

Om man inte har fått lära sig det under utbildningen, kan man då kompensera det med erfarenhet?

– Ja, men det blir svårt. Man måste få hjälp att få syn på sina egna erfarenheter. I värsta fall kan man tro år ut och år in att ”vilken otur jag har som bara får stökiga elever”. Hade jag varit skolledare då hade jag sagt: ”Vet du vad, jag skulle vilja ha med dig i ett projekt där du ska obser­ vera en kollega som också ska observera dig, för den här kollegan behöver hjälp att få syn på sitt ledarskap – och det är väl inte så dumt för dig heller?”. Man säljer in det via kollegan som man först har pratat med och som ställer upp på det.

Ett helt annat ämne: hur bör den fysiska miljön i klassrummet vara utformad?

– Forskningen visar ganska entydigt att man bör möblera som på den där bilden som heter ”Blir du lönsam, lille vän?”. Om man organiserar klassrummet så att eleverna ser den information som ska förmedlas, får de klart för sig vilka för­ väntningar läraren har och då blir det enklare för dem att hålla sig till uppgiften. Jag har sett många goda lärare som till exempel använder en skriv­ tavla för att visa ett uppslag ur en bok med frågor om ett visst tema. Sedan går läraren igenom frå­ gorna tillsammans med eleverna, ger dem ordet och skriver upp det de har att säga så att alla ser 18

LÄRA #2/2019

Ordning och reda är ett uttryck som formades i ett samhälle som inte längre existerar.

I dag är det något annat.

det innan de får börja jobba med frågorna. På så vis fångar man också de svagaste eleverna.

– Men detta förutsätter en mer föreläsande undervisning. Det upplever en del lärare som jätteprovocerande. Det kan ju vara så att de på sin skola genom beprövad erfarenhet har kom­ mit fram till att en annan arbetsform är bättre.

Då föreslår jag att de använder den i stället.

I din bok skriver du att det inte är någon mänsklig rättighet att vara lärare. Men kräver inte lärar­ bristen att alla som vill får bli lärare?

– Nej. Alla fungerar inte som lärare.

Men du sa ju nyss att allt går att lära sig?

– Alla verkar inte vilja lära sig. En del kräver att bli accepterade som de är, och det går inte all­ tid. Att det är lärarbrist är inte skäl nog. Jag res­ pekterar skolledare och förvaltningschefer som har ett svårt rekryteringsjobb, men jag har ald­ rig mött någon som säger: ”Jag är beredd att låta vem som helst jobba med mina elever.”

Vad önskar du av den nya utbildningsministern?

– Att lärare får lugn och ro. Inte en massa reformer eller förändringar av lärarutbildningen, utan arbetsro och stöd till lärare att prata med varandra och med sina rektorer för att identifiera hur de kan göra det möjligt för eleverna att lära sig och utvecklas på bästa sätt.

Hur minns du din egen bästa lärare under skoltiden?

– Mina egna bästa lärare var en på hög­sta­ di­et, en på gymnasiet och två på en folkhögskola.

De talade om för mig att ”du har möjlighet att bli vad du vill. Om du bara anstränger dig och jobbar på så spelar det ingen roll vad du har för familjebakgrund eller var du är uppvuxen.” n

DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

Förra året fick Rayen Rodriguez Aldacor på Skarpnäcks skola Sveriges största lärarpris, Helgepriset. Prissumman ska hon använda till metodutveckling inom grundsärskolan.

— Hela skolvärlden kan ha nytta av att få insyn i grundsärskolans värld, säger hon.

Rayen Rodriguez Aldacor har alltid varit intresserad av att försöka förstå människor med särskilda behov.

— Jag har en bror som har en autismdiagnos, så kanske har mitt yrkesval med det att göra. Mitt arbete är lite som ett detektivjobb. Vi utgår från varje individ och försöker hitta nyckeln för att det ska funka. Små, små steg kan vara stora steg för eleverna och det är häftigt att följa.

Hon är lärare för de yngre åldrarna och specialpedagog med inriktning på autism, utvecklingsstörning och ­tillämpad

beteendeanalys (TBA). Sedan tre år är hon specialpedagog och förstelärare på Skarpnäcks skola, där rektorn sökte någon med kunskap om TBA. Rayen Rodriguez Aldacor beskriver TBA som ett sätt att förstå hur människor interagerar i världen. Alla beteenden uppstår i ett sammanhang och har en funktion.

— Genom att analysera situationen där eleven befinner sig kan vi se vad vi kan förändra. Om beteendet beror på färdighetsbrister så behöver vi öva upp vissa färdigheter. Tanken är att öka motivationen, livskvaliteten och kunskapen hos eleven.

Förra året tog Rayen Rodriguez Aldacor emot Helgepriset. Det delas ut av Lärarnas riksförbund och är med en pris­summa på 125 000 kronor Sveriges största lärarpris.

— Det var superhäftigt att få priset och jag är väldigt glad. Det är ett arbets­ sti­pen­dium för att man ska kunna gå ner

i arbets­tid och arbeta med sitt projekt.

Hennes idé är att ta fram ett metod­ material för lärare i grundsärskolan.

— Jag börjar med ämnesområdet kommunikation. Det blir en guide i hur man kan följa elevens progression steg för steg, med kartläggning och tips på övningar och material. Även lärare som undervisar i andra skolformer kan ha nytta av den special­ pedagogiska kunskap som finns i grund­ särskolan, menar Rayen Rodriguez Aldacor. I grund och botten handlar det om hur man når fram till eleverna.

— Särskolan har alltid varit en isolerad skolform, men här finns kunskap om lärmiljöer, material, tydlighet och struktur som hela skolvärlden skulle ha nytta av.

Det är en oas av möjligheter. Det behövs starka röster inom grundsärskolan, helst i skolledningen. n

FOTO: ULRICA ZWENGER

”Jag har alltid velat förstå”

ANNELIE DREWSEN

”Mitt arbete är lite som ett detek­ tivjobb”, säger Rayen Rodriguez Aldacor, prisad förstelärare på Skarpnäcks skola.

LÄRA #2/2019

19

AKTUELL FORSKNING

”Ge lärarna större m ­ andat” Hur ser elevernas gömda värld ut? Det behöver varje mellanstadielärare i historia ha klart för sig. Annars finns risk att deras undervisning missar målet.

Läraren och historikern vid Stockholms universitet Anna-Carin Stymne har stu­de­rat hur det går till.

Klassrumsstudien ”Hur begriplig är his­ torien?” bygger på en fråga Anna-Carin Stymne ställt sig under större delen av sitt liv, inte minst som lärare i historia. Det är en av mycket få studier som har gjorts av undervisning i ämnet. Stymne har under tre månader följt en fjärdeklass under deras lektioner om vikingatiden, och vad hon har funnit är att det finns ett glapp m ­ ellan undervisning och inlärning i historia, elev­ erna uppfattar och förstår innehållet i begreppen annorlunda än vad läraren gör.

– Det finns inga genvägar. Det gäller att lära känna sina elever, förstå hur de tän­ ker och skapa en atmosfär som gör att de vågar berätta hur de uppfattar innehållet. Även om det skulle visa sig att det inte stämmer, säger hon.

I ”hennes” klass var det svårt att nå fram

med en förståelse för att undervisningen om vikingatiden handlade om vanliga människor som brukade jord, fiskade, handlade och höll boskap. Eleverna såg den plundrande, mytiske vikingen fram­ för sig. Hon kunde i studien också visa att väldigt få av eleverna i klassen uppfattade undervisningen om vikingatiden som för­ ändring över tid.

– Min forskning pekar på att det är genom innehållsbegreppen eleverna lär sig att förstå de begrepp som har med 20

LÄRA #2/2019

historieämnets formativa sida att göra. Som orsak-verkan, förändring och kontinuitet.

Eleverna ska enligt kursplanen kunna an­vända en historisk referensram, då måste de först ges möjlighet att förstå de fakta och begrepp som en sådan innehåller.

Resultaten av hennes studie går inte att generalisera. Men liknande slutsatser finns i olika internationella studier och AnnaCarin Stymne konstaterar att det finns goda skäl att anta att de problem och möj­ ligheter som hon analyserar finns i hela åldersgruppen.

– De så kallade innehållsbegreppen tycks alltså vara viktigare för inlärningen än man tidigare antagit. Det vimlar av svåra sådana begrepp i historia – rike, riks­ föreståndare och kung är några exempel.

Men i den åldern har de flesta elever inte någon utvecklad förståelse för hur sam­ hället fungerar, eller hur rollerna ser ut i samhället.

Det hon har sett är att eleverna tidigt

behöver få mer hjälp att förstå vad inne­ hållsbe­greppen står för, om de ska kunna använda och förstå strukturerande begrepp på en högre abstraktionsnivå, som handel eller religion.

Begreppsförståelsen är samtidigt bero­ ende av andra kunskaper och förmågor som eleverna utvecklar över tid. Historia tar flera olika förmågor i bruk samtidigt – både tankemässiga och språkliga, och det är elev­ ernas förkunskaper i samspel med tankeoch språkutvecklingen som avgör vilka möjligheter som finns i undervisningen.

En särskild utmaning finns i att hjälpa de yngre eleverna att lära sig att förstå ­historiska samband och formulera skrift­

”Innehållsbegreppen tycks vara viktigare för inlärningen än man tidigare antagit. Det vimlar av svåra sådana begrepp i historia”, säger Anna-Carin Stymne, filosofie doktor vid Stockholms universitet.

liga förklaringar. Yngre elever förklarar med hjälp av inre drivkrafter, som per­ sonliga motiv. Ju mer kunskap om sam­ hället och världen eleverna får när de blir äldre, desto mer stöder de sina förkla­ ringar med hänvisningar även till yttre omständigheter.

AKTUELL FORSKNING

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

i ämnet eftersom arbetsminnet utvecklas med åldern. Arbetsminnet behövs för att hålla flera saker i huvudet samtidigt och behålla uppmärksamheten. De har svårt att se helheter, de fokuserar på delarna: — Lärare kan fundera mer över vilka struk­

turerande begrepp, som handel eller jord­ bruk, som ska användas i undervisningen.

En bra strategi är att välja ut och koncen­ trera sig på några få centrala begrepp som återkommer samt tillräckligt med fakta som förklarar begreppen.

Hon är noga med att påpeka att läraren som släppte in henne i sitt klassrum var erfaren, lyssnande, använde många olika metoder i undervisningen och hade egen hög kompetens i ämnet historia. Ändå mis­ sade hon att eleverna hade en annan upp­ fattning om betydelsen av det som sades i klassrummet än hon själv.

– Lärare känner ofta till detta, men det är oerhört svårt i praktiken. Det går inte att övervaka all undervisning. Vad det h ­ andlar om är att man som lärare måste hitta sätt att få syn på elevernas gömda värld, och där­efter måste man tydliggöra ämnets göm­ da värld för eleverna. Man måste utmana och bygga vidare på deras förförståelse.

Och när en elev inte lär sig det hen ska, kan det vara läge att fråga sig vilket stöd som behövs: brister det i lingvistiska resurser, eller i kognition? Eller behövs mer fakta för att förstå begreppen?

I nästa andetag konstaterar Anna-Carin

– Ofta är inte förklaringarna i undervis­ ningen förankrade hos eleverna eftersom de inte förstår sambanden. De har särskilt svår att förstå hur långsamma föränd­ ringsprocesser kan förklara människors handlingar, exempelvis att befolkningsök­ ning kan leda till att människor flyttar. De

söker efter konkreta, direkta förklaringar som går att visualisera: vikingarna måste flytta eftersom det blev för trångt.

Anna-Carin Stymne poängterar att begrepps­förståelsen är motorn i l­ ärandet, och hon tror på sparsamhet i mellanstadiet.

Yngre elever har ytterligare en svårighet

Stymne att läraren behöver ha bättre ­möjlighet att fullgöra sitt uppdrag. Många saker spelar in: Lite tid. Stora klasser. Lä­­­ro­ medel som skulle kunna vara bättre ut­for­ made efter yngre elevers förmågor. Brist på speciallärare.

– Det finns ett glapp mellan ambitionerna i läroplanen och lärarnas villkor i klass­ rummet, och det behövs mer forskning för att stötta lärarna. De är experterna i klass­ rummet och jag tror att lösningen ligger i att de får ett större mandat. n MARIKA SIVERTSSON

LÄRA #2/2019

21

ÄMNESDIDAKTIK

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Det blev intensiva diskussioner om lektionerna de hade genomfört på sina hemmaskolor. Från vänster syns lärarna Sara Tinnborg, Viktor Rydbergs skola, Anna Graan, Thorildsplans gymnasium, och Karin Ageheim, Rönninge gymnasium. Bakom dem Thérèse Britton som ledde seminariet.

”Vi inspireras av ­varandra” Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Glo­bala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Thérèse Britton är lektor i religionsdidak­ tik på Globala gymnasiet och tillika dokto­ rand vid Stockholms universitet. Den här eftermiddagen leder hon ett ”doing-semi­ narium” för åtta lärare som u ­ ndervisar i religionskunskap på olika skolor i Stock­ holm. Syftet är att inspirera deltagarna till nya grepp i undervisningen. − Deltagarna har tillsammans förberett 22

LÄRA #2/2019

och sedan genomfört en lektion i sina klas­ ser och nu ska den följas upp, förklarar Thérèse Britton.

I sin licentiatavhandling undersökte hon hur studiebesök påverkar inlärningen och elevernas förmåga att förstå abstrakta begrepp i religionsundervisningen, något som hon nu kan koppla till doing-semina­ rierna. − Jag gjorde en fallstudie där jag följde en gymnasieklass före, under och efter ett moskébesök. Sedan undersökte jag vilka didaktiska utmaningar som uppstod. Rep­ re­sentanten för islam visade sig vid besöket vara en konvertit. Hur ska då hans islam förstås i relation till andra inriktnin­gar av

islam? undrar Thérèse Britton retoriskt.

Eleverna visade sig ha helt olika t­ ankar om islam. Några tyckte sig ha fått en ”sann” och ”trovärdig” bild av vad islam är, medan andra ansåg att studiebesöket och representanten för religionen inte gav en ”sann” bild, detta utifrån egna erfaren­ heter av möten med andra muslimer. − Det gäller att utmana olika föreställ­ ningar om att det finns en sann version av islam. Precis som i andra religioner finns inre variationer.

I sina nuvarande doktorandstudier vid

Stockholms universitet vidgar Thérèse Britton sin forskning kring studiebesökets

ÄMNESDIDAKTIK

betydelse för inlärningen, nu med ut­ gångspunkt från undervisningen före och efter studiebesöket.

Den här gången följer hon en högsta­ dieklass som läser om buddismen, och till­ sammans med den undervisande läraren har Thérèse Britton utarbetat ett antal lek­ tioner i ämnet. − Jag är intresserad av att undersöka elevernas förståelse för religion och reli­ giositet, nu med utgångspunkt från under­ visningen före och efter studiebesöket.

På seminarierna arbetar lärarna med ämnesdidaktiska begrepp och planerar undervisning med avstamp i dessa. Det började med historia och har fortsatt med religionskunskap, hållbar utveckling och samhällskunskap. Nästa år följer geografi. − Vi inspireras av varandra och det är en stor fördel att ha tillgång till forskning som det går att väva in, säger Thérèse Britton.

Camilla Carlberg är lärare i religionskun­

Nu kan SO-lärare från hela Stockholm

komma hit för att utvecklas i sin profession. − I nästa steg hoppas vi att andra s­ ko­­lor ska se potentialen och själva bli aktivare när det gäller att driva egna utvecklings­ projekt, säger Cecilia Göransson.

Just nu tittar FoU-enheten på vad forsk­ ningsbaserat utvecklingsarbete med veten­ skapliga metoder kan betyda för lärares förmåga att utveckla sin undervisning. − Vi vet av erfarenhet att utvecklings­ möjligheter står högt i kurs när lärare söker anställning, så vi är helt övertygade om att denna satsning är en konkurrens­ fördel när vi rekryterar SO-lärare. n

#1/2019 STOCKHOLM

Maria Almeblad Avena:

Robotisera mera |

Alla blev vinnare på Kvarnbacka Möt Årets gymnasieskolledare

MARIANNE HÜHNE VON SETH

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

skap och svenska på Enskede gårds gym­ nasium. Hon deltar tillsammans med kollegan Lars Moberg från Kärrtorps gym­na­sium i del två i seminarieserien där fokus ligger på deltagarnas egen undervisning. − Jag har lärt mig ett bättre sätt att arbeta med bilder. Vad säger en bild med en grupp buddistiska munkar? De är olika människor trots sin gemensamma religion.

Eleverna får reflektera över vad det är att vara troende och vad det är att inte vara troende, säger Camilla Carlberg.

Lars Moberg berättar om hur de har samarbetat med utgångspunkt från semi­ narieuppgiften: − Camilla och jag har genomfört en och samma lektion två gånger, i olika klas­ ser. Efter den första kunde vi förbättra det som inte hade fungerat fullt ut på den för­ sta. Efter andra lektionen fick eleverna också göra en utvärdering, för att vi ville säkerställa att arbetssättet fungerade, säger han.

Inom ramen för uppdraget ger ”SOdidak­tik i centrum” också ut nättidningen SO-didaktik som ska fylla en funktion för lärares professionella lärande och vara en plattform för att integrera vetenskaplig grund med beprövad erfarenhet.

Cecilia Göransson är forsknings- och utvecklingssamordnare på utbildnings­ förvaltningen. Hon berättar att inrättan­ det av en FoU-nod på Globala gymnasiet delvis berodde på att skolan hade varit aktiv länge när det gällde att söka pengar för olika utvecklingsprojekt. Idén kom annars ursprungligen från Globala gym­ nasiets lärare. Förvaltningens satsning hängde också samman med att andelen lärare med pågående eller avslutade fors­ karstudier är ovanligt stor på denna skola, totalt sju lärare varav fem i SO-ämnen.

Vi vill ­berätta om ditt ­arbete

|

”Lärarna ska inte ta den debatten” Edholm vill se kunskapsfokus

Arbetar du med något lyckat ­­­ pedagogiskt projekt som kollegerna runtom i ­stadens skolor borde få läsa om och inspireras av?

Kontakta redaktionen och b ­ erätta vad ni har gjort och hur det p ­ åverkade elevernas lärande — e ­ nklast via mejl till tomas.bannerhed@ stockholm.se Välkommen!

”Det är en stor fördel att ha tillgång till forskning som det går att väva in”, säger Thérèse Britton, lektor i religionsdidaktik på Globala gymnasiet.

LÄRA LÄRA #2/2019

23

DIGITALT SKAPANDE

Fullt fokus

med musik

– Vi vill att elever som har det tufft i skolan ska få känna att de lyckas med något och hitta glädjen i ny kunskap, säger musikpedagog Per Nylén som ansvarar för ett låtskrivarprojekt på Sjöstadsskolan.

TEXT: AGNETA BERGHAMRE HEINS FOTO: MARC FEMENIA

24

LÄRA #2/2019

L

ektionen ska strax börja hos Per Nylén. I korridoren utanför skut­ tar lågstadieeleverna Kerstin och William omkring, fulla av förväntan och spring i benen. Väl inne i musik­ rummet är förvandlingen total.

Direkt sitter båda fullt koncentrerade framför datorn och keyboarden.

William vet precis var han ska hitta den musik­ slinga i datorn som han skapade förra lektionen, och Kerstin hittar snabb rätt på tangenterna.

Från första början har Per Nylén fullt fokus på eleverna, berömmer, visar och u ­ ppmuntrar.

De är som uppslukade i en egen värld av toner, ljud och möjligheter. Inom loppet av några minu­ ter har de tillsammans hittat nya musik­slingor och ackord. Skaparglädjen går nästan att ta på inne i musikrummet.

– William, du byter ljud som en kung! Och dubbelackord – wow Kerstin! fortsätter Per Nylén att berömma.

Blixtsnabbt fångar han in, processar och ger

eleverna feedback i deras musikskapande.

Sedan 2014 har Per Nylén jobbat heltid med musikprojektet ”Låtskrivande med hjälp av digi­ tala verktyg” på Sjöstadsskolan. Detta läsår del­ tar tio–tolv elever, från årskurs 1 upp till årskurs 9, som har kontakt med elevhälsan. Flera av dem trivs inte i skolan, har hög frånvaro och har i vissa fall även varit hemmasittare.

– Mitt arbete handlar om att försöka ge elev­ erna en uppgift där de får känna sig duktiga och kan uppleva hur det är att gå i mål med något, vilket stärker självförtroendet.

Uppgiften eleverna får är att skapa en egen låt

med hjälp av digital musikteknik. Per Nylén använder ordet produkt om låten. Detta för att understryka att eleverna ska skapa något som ska bli klart. Det är viktigt för elevernas lärpro­ cess, menar han, att det finns en tydlig början och ett tydligt slut.

– Musik är ett uttryck. Det fantastiska med det är att inget uttryck inom musiken kan vara fel.

>>

DIGITALT SKAPANDE

Musik engagerar, konsta­ terar ­musiklärare Per Nylén på Sjöstads­skolan och hjälper Kerstin och Tone att hitta nya musikslingor och ackord på keyboarden.

LÄRA #2/2019

25

DIGITALT SKAPANDE

På lektionerna jobbar eleverna med allt från traditionella instrument som piano, gitarr och trummor i musiksalen till helt digitalt musik­ skapande på datorer och keyboardar.

– Vi använder mest musikprogrammet Logic på lektionerna. Eleverna är datorvana och kom­ mer snabbt in i det, säger han och berättar att musikskapandet ska vara lekfullt men ingen ­lekstuga.

Per Nylén arbetar ämnesövergripande och an­

vänder exempelvis musikbegrepp som kan verka vara överkurs, framför allt för elever i de lägre årskurserna, men ord som ackord, dissonans och dynamisk ingår numera i Kerstins och Williams ordförråd.

– De lär sig något som andra kanske inte kan. Även det ger självförtroende. Förutom språk ryms även mycket matematik inom musik­ämnet.

Jag tar alltid chansen att räkna på olika sätt, säger Per Nylén och frågar eleverna hur många

26

LÄRA #2/2019

Under de här lektionerna känns tio minuter som en minut. Jag längtar jämt hit.

händer som nu spelar på keyborden, och i nästa steg hur många fingrar som spelar samtidigt.

Min profession som pedagog är att vara lyhörd för den enskilda elevens behov av stöd, identifiera styrkor och bygga vidare på det, säger han och välkomnar Tone som kommer in. Hon sjunker snabbt ner bredvid Kerstin och direkt hittar de in i musiken tillsammans.

– Oj, nu är du verkligen inne och experimen­ terar. Vilka ljud William! utropar Per Nylén sam­ tidigt som han sänker ljudet lite, då Kerstin dragit på så högtalarna vibrerar.

– Det är viktigt att själv visa glädje inför upp­ gifterna, det smittar av sig, säger han.

– En låt är något helt eget, något som just den eleven skapat och kan vara stolt över. Bäst av allt är att de sedan kan ladda ner det de gjort och spela upp det för andra.

En elev som kanske har det tufft i skolan, svårt att lösa uppgifterna och kanske u ­ pplevs som störande, kan i ett enda slag få en helt

DIGITALT SKAPANDE

annan roll i klassrummet, konstaterar Per Nylén.

Han slutar aldrig fascineras av elevernas förmåga till koncentration på hans l­ ektioner.

Visserligen är det inte alltid de följer instruktio­ nerna fullt ut, men å andra sidan befinner de sig i ett ständigt lärande. Att väcka deras nyfikenhet och glädje att utforska är ett av målen.

– Under de här lektionerna känns tio minuter som en minut. Jag längtar jämt hit, säger Tone och tar sig an keyborden.

– Den största vinsten är att glädjen som elev­ erna hittar i musiken spiller över till andra lek­ tioner. Eleverna får mer motivation och lust att lära, helt enkelt. Det sker ju inte över en natt men musikskapande är ett verkningsfullt verk­ tyg, slår Per Nylén fast.

På Sjöstadsskolan är elevhälsan representerad

i varje arbetslag. Det innebär att speciallärare och specialpedagoger har direktkontakt med de lärare som undervisar och kan överföra viktig

information om eleverna som har betydelse för det fortsatta lärandet.

Marie Björk är specialpedagog på Sjöstads­ skolan och delaktig i projektet med digitalt musikskapande samt doktorand vid Stockholms universitet.

– Vi har sett att elever som deltar i musikpro­ jektet har utvecklat viktiga förmågor, som exem­ pelvis att planera och genomföra ett projekt efter en speciell struktur, pröva sina antaganden och utvärdera det de skapat. Detta leder till att de i större utsträckning får en känsla av att kunna styra sitt lärande även i andra ämnen.

– Modellen bidrar även till att höja närvaron, vilket i sin tur gör att eleverna kan nå en högre måluppfyllelse i skolan, konstaterar Marie Björk, och Per Nylén håller med: – Med det digitala musikskapandet går det väl­digt snabbt att så ett frö hos eleverna att det faktiskt är roligt att lära sig något. Musik engagerar! n

Musik är ett uttryck. Det fantastiska med det är att inget uttryck kan vara fel.

Utöver det digitala musikskapandet får eleverna även använda traditionella instrument i Sjöstadsskolans musiksal. Kerstin trivs lika bra bakom trummorna som vid datorn.

Musiklärare Per Nylén uppmuntrar Tone, Kerstin och William att hela tiden utforska och lära sig nya saker.

LÄRA #2/2019

27

TRYGGHET OCH STUDIERO

”Samarbete är nyckeln” FOTO: ULRICA ZWENGER

Han finns överallt på skolan, utom i klassrummen. Osman Cloarec är social­ pedagog med uppdrag att skapa trygghet i skolmiljön och förebygga konflikter på Årstaskolans högstadium.

”Osman är najs”, ”han dansar bra”, ”han lyssnar”, ”Osman är en skön snubbe”, ”man har respekt för Osman”. Det är några av alla positiva omdömen vi hör från högstadieeleverna på Årstaskolan vid Gullmarsplan en vintermulen torsdag.

Vi blir förstås nyfikna på denne trollkarl.

Längst bort i den långa korridoren med blå skåp har Osman Cloarec sin bas. Ett pytterum på sju kvadratmeter som han inrett optimalt enligt principen ”finns det hjärterum så finns det stjärterum”. Ett minimalt skrivbord där en beslagtagen burk med energidryck väntar på sin ägare, en liten sitthörna med ett schackspel i cen­ trum, en skrivtavla full med glada häls­ ningar från elever.

– Här finns allt jag behöver och förres­ ten är jag mest ute bland eleverna i kor­ ridorer och på skolgården, säger Osman Cloarec som sannolikt är skolans mest väl­ kända ansikte, inte minst efter flera repor­ tage i lokala medier.

Schackspelet har en egen historia och det står inte alltid i hans rum utan kan lånas med till uppehållsrummet eller kor­ ridoren.

– Att spela schack är bra för det logiska tänkandet, visar forskning. Det är dess­ utom socialt, så jag startade en schacktur­ nering och nu är det många elever som spelar både med varandra och med mig.

Hans uppdrag är att skapa trygghet på

Årstaskolan som för några år sedan hade en orolig skolmiljö där konflikter och stök störde arbetsron och där skolans elever inte alltid var så populära på torget i cen­ trum där det ofta var stökigt.

– Jag fältar mycket på skolan och jag ser till att skapa kontakter. Samarbete är nyck­ eln, säger Osman Cloarec och berättar att socialtjänstens fältassistenter är uppskat­ tade besökare på skolan.

28

LÄRA #2/2019

”Jag älskar det här jobbet och känner ett jättestort förtroende från rektor”, säger socialpedagog Osman Cloarec, här på sitt rum tillsammans med bland andra Karl Trygger Bergman i klass 7B.

Och som på beställning möter vi i kor­ ridoren två av dem som tittat in för att stämma av läget och ta en kopp kaffe.

När Osman Cloarec anställdes 2016, med det uttalade målet att öka tryggheten på skolan, började han med att presentera sig i klassrum och på föräldramöten. Alla skulle veta att det finns en person som har helikopterperspektiv med koll på vad som händer på skolan och som har mandat att ingripa på olika sätt.

– Arbetssättet bygger på förtroende och det har jag fått från tacksamma föräldrar.

Osman Cloarec ingår i elevhälsoteamet på cirka 20 personer som alla hjälps åt.

Kurator, skolsköterska, psykolog och många andra utgör tillsammans skydds­ nätet runt eleverna och där är hans frihet att själv lägga upp sitt arbete ovärderlig.

Det är ofta han som får den första infor­ mationen om konflikter, problem eller psykisk ohälsa.

– Eleverna söker upp mig, ofta på ­ åndagarna när det varit helg och något m har hänt. Ofta är det inte alls något skol­ rela­terat, det kan vara något på Snapchat, och det kan räcka med ett stödsamtal och ett råd på en rast för att eleven ska komma i balans igen.

Osman Cloarec påpekar att om eleven inte mår bra fungerar inte hel­ ler inlärningen, så det är viktigt att ta tag också i problem som till synes inte har med skolan att göra. En viktig uppgift är också att informera undervisande lärare och mentor.

– Vi vet att det är en stark skyddsfaktor för eleverna när alla vuxna samverkar och eleverna märker det.

Lärarna kan i dag lägga sin tid på själva

undervisningen när de slipper hantera konflikter eller problem som kan uppstå utanför klassrummet. Men Osman Cloarec

ENKÄT

FOTO: MARC FEMENIA

betonar att det ändå är viktigt att mento­ rerna både är informerade och delaktiga i kontakten med föräldrar och elever.

Hans kontaktnät sträcker sig långt utanför skolans väggar. När han började kunde biblioteket och det intilliggande tor­ get vara stökiga platser med ovälkomna besök från skolans elever som både kunde vara högljudda och bete sig otrevligt.

Osman Cloarec säger att det har blivit

Vem var din bästa lärare?

— Ingen i skolans värld, men däremot ett befäl under värnplikten. Han gjorde ett starkt intryck på mig. Han bemötte alla lika bra och lyfte fram våra styrkor. Det har jag tagit fasta på i min lärarroll.

Patrik Drage, yrkeslärare, Stockholms byggtekniska gymnasium

Rebeka Aftabi, butiksföreståndare, Enskede gårds gymnasium — Annika Wall, hon var min sfi-lärare under de första två åren i Sverige i mitten av 1990-talet.

Jag tänker ofta på henne, hur pedagogisk, kunnig och förstående hon var. Tack vare henne lärde jag mig korrekt och bra svenska.

Eila Reimert, administrativ chef, Stockholms byggtekniska gymnasium — En engelsk- och en musiklärare i högstadiet på Adolf Fredriks skola.

Jag minns inte vad de hette, men de var båda speciella. De såg och uppmuntrade varje elev. Språk och musik är fortfarande mina stora intressen.

Mats Lundqvist, ­IT-samordnare, ­Fruängens skola — Diana Ridderskog på Västbergaskolan. Hon var min första lärare, i årskurs 1—4, och tack vare henne fick jag en positiv inställning till skolan från början. Hon var en bra pedagog och jag minns skoldagarna som omväxlande och roliga.

Stefanos Sintridis, elevassistent/barnskötare, Elinsborgsskolan — Min slöjdlärare Hasse.

Han var en glad lärare som lärde mig mycket.

Det bidrog till att jag ­började som snickare efter skolan, men också till att jag senare tog steget att börja jobba inom skolan.

FOTO: MARC FEMENIA

l­ ugnare både i omgivningarna och i skolmiljön.

– Biblioteket fick en skolkatalog och om det blev problem kunde biblioteka­ rien ringa mig och berätta vilka elever det handlade om. Jag pratar med eleverna.

Det är viktigt att de vet att de har ögonen på sig, bara det kan förhindra att proble­ men eskalerar.

På samma sätt har han byggt upp en relation till matbutiken, polisen, fältassis­ tenterna och fritidsgården som alla ingår i gruppen Årstasamverkan där Osman Cloarec är sammankallande.

– Det står i läroplanen att skolan har ett samhällsansvar och det ansvaret tar vi på Årstaskolan. Vuxennärvaro är lösningen på många problem, och det mår eleverna bra av. Jag älskar det här jobbet och kän­ ner ett jättestort förtroende från rektor.

Rektor Kalle Enström bekräftar Osman Cloarecs bild.

– När jag började arbeta på skolan 2015 var vi inne i en otrygg period, framför allt på högstadiet, säger Kalle Enström.

Han berättar att det fanns en samver­ kansgrupp redan tidigare, men att Osman Cloarecs fria roll och hans sätt att arbeta var avgörande för förändringen.

– Vi hade ingen struktur tidigare för snabba kontakter med närsamhället, att inom skolan förebygga potentiella konflik­ ter och att snabbt hantera dem om de upp­ kommer, konstaterar Kalle Enström. Årstaskolan har nu anställt ytterligare en socialpedagog som ska arbeta med års­ kurserna 4–6. n

TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS MARIANNE HÜHNE VON SETH

LÄRA #2/2019

29

MIN SKOLA

LUCAS RAMN, 17 Stockholms byggtekniska ­gymnasium ”Den här skolan är väldigt välkomnande.

Vill man få en yrkesutbildning inom bygg så har man alla möjligheter hos oss. Skolan har nio olika inriktningar och det är hur bra som helst att få prova sig fram. Jag har fastnat för mureri och plattsättning.

All undervisning här är välplanerad och tack vare kombinationen av teori och praktik på skolan så blir det aldrig långtråkigt. Lärarna är trevliga och kunniga.

Förutom att vi får kunskaper i själva hantverket, är de noga med att lära ut säkerhetsföreskrifter och att vi ska tänka på vår hälsa. Är jag missnöjd med något jag gjort och får negativa tankar så finns de alltid där och peppar. En annan fördel med skolan är att det finns mycket plats här. Just nu håller jag på att lära mig hur man bygger husgrunder av lecablock inne på skolan.

30

LÄRA #2/2019

Jag går upp halv sex varje dag och åker från Tumba hit till Kista. Det är bra att träna på att vara disciplinerad, det behöver jag vara för att klara praktikperioderna, men också för mina fritidsintressen, styrketräning och kampsport. Under praktiken börjar jag vid sju ute på olika byggen. Praktikperioderna är långa, fyra veckor åt gången, och det gör att man kommer in i jobbet bättre.

Det är bra att skolan är högskole­ förberedande, det ger en möjlighet att fortsätta plugga längre fram i livet, men just nu är det en skön känsla att veta att jag får ett bra och välbetalt jobb direkt när jag är klar. En utbildad murare har många jobb att välja på. Det är riktigt, ­riktigt nice.” n BERÄTTAT FÖR AGNETA BERGHAMRE HEINS

MIN SKOLA

FOTO: MARC FEMENIA

”Jag får ett ­välbetalt jobb direkt”

LÄRA #2/2019

31

KVALITETSUTMÄRKELSEN

”Här får man vara ” Eriksdalsskolan på Södermalm prisades för sitt arbete med likabehandling när Stockholms stad delade ut Kvalitets­ utmärkelsen 2018 till några av stadens mest framgångsrika verksamheter. Tydlig struktur, täta uppföljningar och indivi­­­du­ella anpassningar är skolans recept.

”Skolan arbetar på ett föredömligt vis med inkludering och mot diskriminering och kränkande behandling.” Så lyder en del av motiveringen till att Eriksdalsskolan förra året fick Kvalitetsutmärkelsens hedersom­ nämnande i kategorin Skola.

– Likabehandling innebär att sätta ele­

verna i centrum efter deras behov. Det hand­ lar helt enkelt om att få vara den man är, säger Ann Goliath-Pillóla, biträdande rektor.

Hon betonar också att för att få en lik­ värdig och god utbildning som ger trygga och nöjda elever behövs tydliga processer, rutiner och strukturer. Något som k ­ räver en hel del arbete, inte minst på en stor skola.

Eriksdalsskolan, som också har k ­ lasser i

grundsärskolan, är en av Stockholms största grundskolor. Här finns cirka 1 150 elever, 120 lärare och 90 övrig personal. Skolans likabehandlingsplan omfattar även en plan mot diskriminering och kränkande FOTO: ULRICA ZWENGER

behand­ling och är ett levande dokument som elever, vårdnadshavare och medarbe­ tare utvärderar varje år. Sedan tas en ny plan fram.

Våren 2018 blev Eriksdalsskolan också hbtq-certifierad. All personal har genomgått RFSL:s utbildning och fått ökad kunskap om homo-, bi-, trans- och queerpersoner.

Bildläraren Anna-Therese Klingberg ingår i den nybildade hbtq-gruppen och är en av dem som varit med och tagit fram skolans hbtq-handlingsplan.

Hon berättar att i samband med certi­fi­ eringen hölls temadagar om hbtq och elev­ erna fick bland annat besök av en teater­ grupp och lyssnade på en författare och en föreläsare. Alla tog på olika sätt upp köns­ stereotypa normer. Skolan har också sett över sitt bibliotek och köpt in flera böcker med huvudpersoner som bryter mot köns­ stereotypa mönster.

– Alla ska uppleva att det går att vara öppen och trygg på skolan. Också hbtqelever ska ha möjlighet att känna igen sin egen verklighet och sin egen familjesitua­ tion, säger Anna-Therese Klingberg.

För att ge konkreta exempel på skolans

”Alla elever ska uppleva att det går att vara öppen och trygg på Eriksdalsskolan”, säger läraren Anna-Therese Klingberg (till vänster) och biträdande rektor Ann Goliath-Pillóla.

32

LÄRA #2/2019

likabehandlingsarbete tar Ann GoliathPillóla med oss på en rundvandring i sko­ lan. I ett av rummen på fritis finns fritids­ pedagogen Helena Jeppson Björkström.

Hon berättar att också de yngre eleverna är engagerade i hbtq-frågor.

– Jag har mött elever i ettan som kän­ ner sig osäkra på sin identitet. För de andra eleverna är det självklart att accep­ tera och använda pronomenet hen. Jag upplever att det är vi vuxna som har svå­ rast att lära oss.

KVALITETSUTMÄRKELSEN

FOTO: ULRICA ZWENGER

I samband med skolans hbtq-certifiering valde eleverna i klass 5A att illustrera och förklara vad de fyra bokstäverna står för. Men även h som i hetero fick vara med på ett hörn.

Helena Jeppson Björkström p ­ åpekar att likabehandling också kan handla om något så enkelt som att låta eleverna själva välja om de vill vara inne eller ute på r­ asten.

– Det är en stor skola, och för de yngsta kan det ibland kännas lite skrämmande att gå ut på skolgården bland många andra och kanske äldre elever. Därför har vi all­ tid personal både inomhus och utomhus på rasterna.

Vi fortsätter vår rundvandring och Ann

Goliath-Pillóla pekar på ytterligare ett viktigt redskap i skolans kvalitetsarbete.

På anslagstavlan i varje klassrum finns en konsekvenstrappa uppsatt som visar vilka påföljder som gäller om skolans r­ egler överskrids; från enklare f­ örseelser som ned­ skräpning till mobbning och skade­görelse.

Inför varje lektion skriver läraren också upp vilka olika moment arbetspasset kom­ mer att innehålla.

– Eleverna uppskattar att de vet vad som

förväntas av dem och hur lektionerna är upplagda. Att arbetet är tydligt och konse­ kvent skapar tillit för både elever och vård­ nadshavare, säger Ann Goliath-Pillóla.

Vi träffar också Molly Hirschfeldt i 9D och Elvin Schleger-Ejemyr i 8C som båda sitter i elevrådet. De berättar att eleverna varje år får bestämma innehållet i en tema­dag.

– Förra året handlade det om diskrimi­ neringsgrunderna. Då fick vi ta situationer som kunde inträffa i vardagen och spela rollspel, säger Molly Hirschfeldt.

– Vi har också tagit upp nätetik och bjudit in flyktingar från Afghanistan som fått berätta sin historia, säger Elvin Schleger-Ejemyr.

Ann Goliath-Pillóla tror att framgångs­

receptet för Eriksdalsskolan är att ha en tydlig struktur, att göra täta uppföljningar och att ha individuella anpassningar för eleverna. Men hon betonar att det finns

mycket att arbeta vidare med.

– Vi måste hålla processen i gång och fortsätta att höja kvaliteten i allt vi gör, samtidigt som vi ska vara en välkomnande skola som kan ta emot elever med oerhört skiftande behov. n INGELA ÖSGÅRD

KVALITETSUTMÄRKELSEN ■■ Stockholms stads årliga pris för att uppmärksamma framgångsrik verksamhetsutveckling.

■■ Föranmäl er till kvalitetsutmarkelsen@ stockholm.se senast den 2 april om ni vill delta i Kvalitetsutmärkelsen 2019.

Tävlingsbidraget ska sedan vara insänt den 20 maj.

■■ Se stockholm.se/kvalitet för mer information eller kontakta Anneli Ågren Ekholm på 08-508 29 417.

■■ Prisutdelningen äger rum den 26 ­november 2019 i Blå hallen i Stads­huset.

LÄRA #2/2019

33

VINN BIOPRESENTKORT

VI VAR DÄR

”Fantastisk chans att uppleva kulturen” Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter.

Lycka till!

1. För vad utsågs Mia Hasselblad­ till Årets grundskol­lärare 2018?

1. För sitt digitala utvecklingsarbete.

X. För sitt arbete med utomhuspedagogik.

2. För sitt flippade klassrum.

2. V ad ska Lucas Ramn, 17, bli efter gymnasiet?

1. Snickare.

X. Murare.

2. Plåtslagare.

3. Vilken utmärkelse har Eriksdalsskolan fått för sitt likabehandlingsarbete?

1. Guldäpplet.

X. Kvalitetsutmärkelsen.

2. Årets lärarlag.

4. V ad är Osman Cloarec på Årstaskolan?

1. Kulturpedagog.

X. Socialpedagog.

2. Musikpedagog.

5. Vilken fråga har Anna-Carin Stymne ställt sig under ­större delen av sitt liv?

1. Varför blev jag lärare?

X. Varför håller man på?

2. Hur begriplig är historien?

Skicka din tipsrad senast den 4 april till tomas.bannerhed@ stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm.

Ange var du arbetar och din hem­ postadress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner.

Vinnare i nummer 1/2019 blev Christine Jönsson, Akalla grund­ skola, Cecilia Chan So, Språk­ centrum, och Carina Tegström, avdelningen för ekonomi och styrning. Rätt rad var 1, 1, 1, 1, 1.

34

LÄRA #2/2019

När stadens nätverk för kulturombud, Kulan, bjöd in till årets andra träff under rubriken ”Utforska det återöppnade ­Nationalmuseet”, tog ett 70-tal kultur­ ombud från Stockholms stads skolor tillfället i akt att låta sig inspireras av Nationalmuseums rika utbud.

Kvällen inleddes i Nationalmuseums nya ateljéer för barn och unga, där Kulans ansvariga Elisabeth Söder välkomnade kul­ turombud och intresserade lärare från sta­ dens högstadie- och gymnasieskolor med soppa och mingel innan guidningen, ledd av museets egna pedagoger, tog vid. I tre olika grupper fick kulturombuden sedan ta del av de många konstskatterna och infor­ mation om den omfattande renoveringen.

Museipedagogen Helena Sjödin slog fast att alla elever som kommer till Natio­ nalmuseum är guldgäster, att de till och med är välkomna före öppningsdags. Där­ efter gjorde hon ett första stopp i den mag­ nifika trapphallen med de nyrestaurerade nationalklenoderna ”Midvinterblot” och ”Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523”.

– Alla elever möts av Carl Larssons båda gigantiska verk när de kommer in i den nyrenoverade trapphallen, vilket inspirerat till både frågor och funderingar, sa Helena Sjödin och ledde gruppen vidare från rum till rum, pekade på allt från val av material, färgsättning, återskapande av tak och golv och många av de berömda konstverken.

– Här finns massor att ta fasta på i ert lärande. Bara färgerna i de olika rummen kan inspirera till spännande elevuppgifter.

Vid tavlorna på Erik XIV, där han porträt�­

teras med hög status och makt, passade Helena Sjödin på att lyfta fram museets ambition vid skolvisningar att alltid koppla samman dåtid med nutid, locka till reflek­ tion och källkritik.

– Vilken är skillnaden mot i dag? Vad vill vi till exempel signalera med selfies?

Vid det sista stoppet i Skulpturgården konstaterade kulturombudet Mikael

Hansson, historie- och idrottslärare på Norra Reals gymnasium, att ett besök här är som gjort för diskussioner om kropps­ kultur, identitet och genusfrågor.

Museipedagogerna avslutade kvällen med en kort presentation av National­­ museums skolverksamhet, som utgår från läro­planer och kursmål. Alexander Kateb informerade om att temat ”Omöjliga krop­ par” fortsätter och även fördjupas i och med vårens pilotprojekt Transformationer” i samarbete med Stadsteatern.

– Med kostymer och kroppsliga erfaren­ heter utforskar vi ideal, porträttposer och hierarkier tillsammans med publiken.

Under våren blir det interaktiva föreställ­ ningar. Erfarenheterna kommer sedan att tas med in i ett skolprogram för högstadiet och gymnasiet.

Och Lena Eriksson berättade om det bok­

ningsbara skolprogrammet ”Nyfiken på Nationalmuseum” och om resurser för skolan via museets webbplats och app.

Där finns mycket information för skolorna inför ett besök.

– Kvällen har varit så givande! Som ­kulturombud får vi en fantastisk chans att uppleva mångfalden i kulturen. Nu ska jag peppa mina kolleger att åka hit med sina elever, sa Elizabeth Bagge, lärare på Höga­lidsskolan.

Innan kulturombuden släpptes på egen hand i det kvällsöppna museet, passade Elisabeth Söder på att slå ett slag för Kulan och de kommande träffarna.

– Kulturombuden är bryggan mellan skolan och det rika kulturliv som finns att tillgå i Stockholm. Under våren kommer vi att ha ytterligare två kulturombudsträffar, en om identitet och en om judisk minori­ tetskultur.

AGNETA BERGHAMRE HEINS

Läs mer på Pedagog Stockholm och på nationalmuseum.se/skola. Kulan är Stock­ holms stads mötesplats för samverkan mellan förskolan, skolan och kulturlivet.

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

n På Elinsborgsskolan i Tensta har

satsningar på rörelseglädje och simskola för sjätteklassarna gett snabba resultat. n Ämnesintegrerat så det förslår på Skanskvarnsskolan. n Alma-priset i centrum varje vår på Hjulsta grundskola. n Mara Westling Allodi om psykisk hälsa hos eleverna. … och naturligtvis mycket mer.

Ute hos dig 16 maj.

MARIA JERNBERG: SKOLANS VÄRLD © Maria Jernberg jernbergmaria@gmail.com LÄRA #2/2019

35

ii

9-11 april 2019 Kistamässan

Mötesplatsen inom det moderna och innovativa lärandet

Årets tema: Co-create & Educate

Anmäl dig på settdagarna.se

#SETT2019 Samarbetspartner

Arrangörer