vårnet av dricksvattnet. Dår får de areella nårlnqama acceptera långt gående inskrånkningar i sin traditionella verksam het, for att Maridalsvattnet skall bevaras rent. Åven når det galler rekreation harflerbrukstanken nåttganska långt, åtm instone i skogsbruket. Skogvesenet underhåller vandringsleder och skidspår, rojer fram utsikter, bygger rast- och parkerings-platser, ger visst stod åt torenlnqer som Maridalen Golfklubb och Maridalens Venner och så vidare. Effekten av dess a åtqårder ar uppenbara, men speglas på helt annat satt an den årliga kassaredovisningen. Denna form avekonomi (hushållning), bor i prinsip tlllårnpas fOr skotseln av hela Maridalens verneområde. Detta bor i så fall utqora en egen ekonomisk enhet i Skogvesenet och ha den prirnåra målsåttninqøn att nå uppsatta skotselmål. Brukare skall ha en rimlig ersåttninq for den rekreations-, natur- och kulturminnesvårdsnytta, som de produserar enligt skotselsplanens direktiv. Privata markåqare ersåtts tåmpllqen genom kontant betalning och brukare av kommunens egendomar i forsta hand i form aven lam pligt anpassad avgift for bostad och brukninqsrått. Tilfalliga overskott i verksamheten bor kunna fonderas for framtida inve ste ringar. Låra finna och låra forstå Informationen år mycket viktig for hur ett område uppfattas. Utan en medveten information kom mer aven stotre delen avvårdena hos ett så vålkånt om råde som Maridalen, att gå tcrlorade for rnånqa, lntormationen kan celas upp i två led; låra finna och låra forstå! Våqvisarskyltar och kartor gor det låttare att hitta i området. Informationstavlor, trycksaker av olika omfång, utstållnlnqar, naturstigar, guiding och dylikt underlåttar forståelsen. Informationsplanering ar en nodvenolq del av ovrig skotselplanerinq. Resultatet avinformations-planeringen bor många gånger styra prioriteringen av andra åtqarder.
Dårtor får den inte hamna sist i arbetet med en skotselsplan, Planeringen skall vara total och qonomtorandet av informationen skall ske system atiskt. Sam arbete och delat ekonom iskt ansvar med forskning, skolvåsende och museer ar har naturligt. Osloskolornas verksam het bor integreras med det pedagogiska utnyttjandet av Maridalen. Ansvaret for vissa åtqårder, långsiktiga forsok och studier av forhållanden i dalen, kan efter resursforstårkninq laggas på de skolor som finns i dalen och dess nårhet. De bor också var for sig, utifrån egna forutsåttnlnqar, fungera som vårdar fOrgastande skolklasser och studiegrupper. Utrustning och tårdiqa studieprogram, enligt "naturskolemodell", bor då finnas tillgangliga for besokama, Ett jordbruk och en skog dår bland annat anvåndninqen av gamla redskap och traditioner kan demonstreras och studeras ar onskvårda, Norsk Teknisk Museum har ett lage och ett program, som gor det naturligt att koppla sam man verksam heten med Maridalen. Maridalens och Akerselvas industrioch teknikhistoriska betydeise kan presenteras i en basutstållnlnq på museet, dår hånvisniqar ges till ollka nyckelplatser i dalen, som latt kan besokas och studeras i verkligheten. Maridalen bor vara en del av ett riktigt ekomuseum! Levende kulturlandskap Detta var några exempel på hur man kan tånka och handla når det galler att bevara kulturlandskap. Maridalen har anvånts for att ge ideerna
anknytning til! verkligheten. Det beqrånsade utrymmet har inte gjort det mojligt att behandla, vare sig bevarandeproblemen, eller Maridalen sårskilt uttorligt. Jag hoppas dock att mina rader kan vara till praktisk nytta, ge en och annan lasare anledning till eftertanke och kanske också stim ulera tiIlen debatt om bevarande och skotsøl av kulturlandskap. Vi behover levande kulturlandskap! Såval det minnesrika kulturlandskapet i allrnånhet, som Maridalslandskapet i synnerhet, år i behov aven medveten vård, for att det målet skall kunna nås. Kelvin Ekeland er født i Sverige. Han er utdannet skogtekniker og antikvar. Han har vært ansatt hos Riksantikvarien, Naturvårdsverket og Skogsvårdsstyrelsen med ansvar for kulturminnepleie, skjøtselsplaner, informasjon m. m. Han har meget bred og lang erfaring fra arbeid med kulturlandskap i Sverige og Norge.
58
