just nu i slutet av september inleds flytten av trafikverkets datorer till den nya gemensamma it-miljön.

Just nu tylösandsseminariet för 53:e gången ”från 0 till 100 – ett liv i trafiken” är temat för årets Tylösandsseminarium, sveriges största trafiksäkerhetskonferens. seminariet hålls 13–15 september och arrangeras av mHf, motorförarnas helnykterhetsförbund.

dags för gemensam iTmiljö

l i slutet av september

inleds flytten av Trafikverkets datorer till den nya gemensamma iTmiljön. – nu blir vi även ett verk iTmässigt. det blir enklare för användarna och spar pengar åt Trafikverket, säger eric neldemo, projektledare för den nya iTmiljön.

När Trafikverket startade fanns intranät, extern webbplats, ekonomi- och personalsystem på plats. Men tiden räckte inte för att skapa en komplett IT-miljö till 1 april. Fram till nu har trafikverkarna arbetat kvar i de gamla myndigheternas skilda nätverk, med olika system och programversioner.

Men nu är det dags för övergång till en ny IT-miljö med gemensamt nätverk, nytt operativsystem – Windows 7 och Office 2007-paketet med de vanligaste kontorsprogrammen.

Alla datorer ska in i den nya IT-miljön. Resultatenheterna och operativa datorer på exempelvis driftledningscentraler omfattas inte i första skedet.

ett stort jobb krävs för att installera ny programvara och ansluta närmare 6 000 datorer till den nya IT-miljön, berättar delprojektledare Sara Andréasson. Installationen görs av personal från Trafikverket ICT, som åker runt till de kontor där datorerna finns. – Vi börjar i Borlänge sista veckan i september och jobbar sedan genom landet. Vi har en lista på 17 adresser som vi börjar med. När dessa är klara kommer vi att ha ominstallerat drygt 60 procent av Trafikverkets datorer, övriga orter tas efter hand. I slutet av november ska hela jobbet vara klart, säger Sara Andréasson.

inför installationen får varje datoranvändare ett mejl med information. Där ombeds man fylla i ett formulär på intranätet med vilka program man behöver ha. – Sedan får varje användare ett besked om att en bestämd vecka, under en bestämd dag, behöver teknikerna låna din

Ulf Rydén har varit pilot för den nya IT-miljön. Han tycker att den fungerar bra. foto: göraN fäLt

Eric Neldemo dator under två till fyra timmar för att göra installationen. Datorn måste då finnas på plats i det Sara kontorsrum där den Andréasson hör hemma. Vi försöker hålla tiderna, men det kan bli förskjutningar i tidsschemat. Vi hoppas att alla har förståelse för detta, säger Sara Andréasson. – Framöver kommer det att bli betydligt enklare att arbeta tillsammans, än när man satt i de gamla verkens skilda ITmiljöer, säger Eric Neldemo.

de som har arbetat på Banverket kommer att ha tillgång sin gamla IT-miljö en tid och de tidigare vägverkarna kommer på samma sätt att ha tillgång till Vägverkets. Men under 2011 ska de gamla IT-miljöerna avvecklas, för att förenkla och spara pengar. – Mitt jobb är inte klart förrän de gamla IT-miljöerna är nedsläckta, säger Eric Neldemo.

iTmigreringen har föregåtts av pilotförsök med några användare. Ulf Rydén, controller på Ekonomi har varit en av piloterna. – Jag tycker det har gått jättebra, säger Ulf Rydén. Det är mycket lättare att jobba i arbetsrum. Det nya operativsystemet ger nya möjligheter, man ser exempelvis bättre vilka dokument man har öppna.

GÖrAN FÄlT

rena rastplatser med sms

trafikverket tar hjälp av bilisterna för att hålla rastplatserna i Skåne rena. en dekal på sopkärlen uppmanar trafikanterna att skicka ett sms om kärlet är fullt och trafikverket får besked om att tömning behövs. Projektet drivs av stiftelsen Håll Sverige rent i samarbete med trafikverket.

22 005

personbilar nyregistrerades under juli 2010.

Bo-Inge Gustavsson förklarar funktionerna i växelvärmens reglercentral. foto: keNNetH NyStröm

vinterförberedelser görs på sommaren

l mitt i den svenska hög

sommaren pågår förberedelser för att klara ännu en hård vinter. På Järnvägsskolan i ängelholm håller man kurser i växelvärmeteknik för den personal som arbetar med järnvägsunderhåll.

– Det har varit rusning till våra tredagars kurser, säger kursledaren Bo Inge Gustafsson. Skolans omsättning har ökat med 50 procent, beroende på att fler nya företag fått underhållskontrakt. Några kurser på sommaren har vi aldrig tidigare haft, berättar han.

Mycket av den gångna vinterns problem berodde på på snö och is som packades mellan de rörliga delarna i växlarna, vilket gjorde att de inte kunde läggas om. Alla växlar som är avståndsmanövrerade har också växelvärme inmonterat. Den är dimensionerad för att klara temperaturer ner till 20 minusgrader och normalt snöfall. Men när det snöar mycket, när vinden är stark och när temperaturen faller räcker det ibland inte. Då måste det till manuell snöröjning.

värmeelementen i växeln styrs från en reglercentral som får information om rälstemperatur, lufttemperatur och nederbörd. Växelvärmen slås automatiskt på om temperaturen understiger 5 plusgrader. Vid snöfall höjs tröskeln till 15 plusgrader. Reglercentralerna kan vara uppkopplade mot internet, vilket innebär att man kan göra avläsningar och inställningar på distans.

det finns ungefär 8 000 fjärrstyrda växlar att hålla reda på. Strömförbrukningen till en växel motsvarar uppvärmningskostnaderna för en normalstor villa, men av hela järnvägssektorns elförbrukning är den bara fem procent.

kENNETh NySTrÖm

trafiksäkerhetskameror fångar fler fortkörare

l antalet fortkörare som trafikverkets trafiksäkerhetskameror fångar ökar mycket kraftigt. 2006 var antalet utfärdade böter 5 274, förra året hade siffran stigit till 64 836 bötesförlägganden. det framgår av statistik från rikspolisstyrelsen. i dag finns drygt tusen fasta kameror placerade längs närmare 300 mil. dessa kompletteras med mobila kameror.

Några av de vägsträckor där flest fortkörare ertappas är e4 mellan Umeå och Skellefteå, riksväg 72 gamla Uppsalavägen–Uppsala och riksväg 70 mellan Sala och enköping. 2006 uppgick ordningsböterna till 285 miljoner kronor, 2009 hade summan stigit till 671 miljoner.

Svenska bilister kör mindre bil

l Svenska bilister körde under 2009 i genomsnitt 1 453 mil. det är en minskning med 4,3 procent jämfört med föregående år. genom att köra på ett sparsamt sätt i trafiken kan bilisterna i landet minska sin bränsleförbrukning och klimatpåverkan med cirka 10 procent. det motsvarar årligen cirka 1 417 kronor och 267 kilo koldioxid per bilist, enligt oljebolaget Statoils beräkningar. i en ranking av Sveriges kommuner, baserat på hur mycket bilisternas körsträckor har minskat i olika kommuner, ligger Södertälje på första plats med en minskning på 12,8 procent. därefter följer munkedal och avesta. Statoils rankinglista baseras på ny statistik från Statistiska Centralbyrån.

Just nu

Syftet med effektiviseringsarbetet är att frigöra resurser för att kunna lägga dem där de bäst behövs.

BJörn ösTLund, cHef vo Trafik

nedskräpning för miljoner

l nedskräpningen längs våra

vägar ökar. att städa bort de nästan 10 000 ton skräp som slängs på marken varje år kostar 350 miljoner kronor – pengar som i stället skulle kunna användas till annat.

Trafikverket, Malmö stad och Svevia kommer under vecka 35 att driva en kampanj i Malmöområdet där man uppmanar trafikanter att hålla vägarna rena. Skräpet utgör en trafikfara eftersom det lätt kan blåsa ut i vägbanan. Dessutom har skräpet en negativ inverkan på miljön.

varje dag samlar Svevia in fyra fulla lastbilar med skräp längs vägarna mellan Landskrona och Trelleborg. Denna

Gustav Åström från Svevia plockar skräp längs vägarna i Malmöområdet. Under vecka 35 driver Trafikverket, Malmö stad och Svevia en kampanj för att minska nedskräpningen.

foto: keNNetH NyStröm

renhållning i Malmöområdet, som Svevia utför på uppdrag av Trafikverket kostar en miljon kronor varje år. Nu kommer man att sätta upp affischer vid Malmös in- och utfarter, i närheten av snabbmatställen, på återvinningsstationer, på Bilprovningens stationer och på Malmö Centralstation.

driftområde malmö har 95 mil väg att sköta om. Av dessa är 24 mil motorväg. Det finns 43 trafikplatser samt ett antal rastplatser och pendlarparkeringar som alla ska städas. När Gustav Åström från Svevia gav sig ut på den dagliga rundan följde I Trafik med och fick uppleva en hel del märkliga saker på några timmar. – Allt skräp på och vid sidan av vägbanan är inte sådant som folk har slängt. En hel del har säkert ramlat av från dåligt lastsäkrade släpvagnar, berättar Gustav Åström.

Dessutom måste han plocka upp överkörda djur, rester från exploderade lastbilsdäck eller rester från trafikolyckor. – Vi märker också en ökad koncentration av skräp runt de snabbmatställen som ligger i Malmös utkanter, säger Gustav Åström.

städningen längs vägarna är inte bara en kostsam historia. Den är också ganska farlig, eftersom Gustav Åström och hans kollegor måste röra sig på vägbanan och i bland ta sig ut till mittsträngen mellan motorvägsfilerna.

kENNETh NySTrÖm

flaskhals i Värmland elektrifieras

l moderniseringen av

inlandsbanan på sträckan kristinehamn–nykroppa i värmland inleddes i slutet av juni. genom elektrifieringen bygger Trafikverket bort en flaskhals.

I dag måste de eldrivna godstågen mellan Kristinehamn och Bergslagen ta omvägen via Kil eller Hallsberg. Alternativet är energikrävande och dyra transporter med diesellok mellan Kristinehamn och Nykroppa. I moderniseringen ingår också åtgärder för att öka säkerheten vid järnvägskorsningar samt trädsäkring – att ta bort träd efter banan.

– Vi får ett miljöanpassat transportmedel. Både gods och persontrafik kan köra med moderna tåg som kapar restiderna och ökar komforten, säger Håkan Olsson, vid Trafikverkets anläggningsdrift i Karlstad.

arbetet med att elektrifiera bandelen blir klart vintern 2012. Den 3,8 mil långa sträckan är en del av transportsystemet från Dalarna ner mot Vänerregionen. Genom att ersätta diesellok med ellok skapas miljövänligare och effektivare tågtransporter, som gynnar både gods- och persontrafiken.

Infrastrukturministern Åsa Torstensson invigde projektet genom att sätta första fundamentet för kontaktledningsstolparna. foto: ida matSSoN Tankarna på att modernisera bandelen har funnits ända sedan sträckan Laxå–Charlottenberg elektrifierades 1937. Men det var först när riksdagen 2008 beslutade om en närtidssatsning på infrastruktur som 50 miljoner kronor anslogs till projektet. Upprustningen kostar 100 miljoner kronor, varav EU:s strukturfond för glesbygdsstöd bidrar med 35 miljoner. Till finansieringen bidrar också flera kommuner i Värmland.

Vid den symboliska starten av projektet deltog infrastrukturminister Åsa Torstensson.

kJEll ÅkErmAN

nya digitala skyltar pröVas

Nya digitala vägarbetsskyltar prövas på e6 utanför Helsingborg. de kan tändas när det är långa köer eller när det har hänt en olycka. Skyltarna är mobila, styrs med hjälp av en dator och kan tidigt varna trafikanterna.

rätt ska Vara rätt

i förra numret av i trafik smög det sig in ett fel. Vid upprustningen av Bergslagsbanan, sträckan Hällefors–Ställdalen, är det Skanska som är markentreprenör. inte NCC som artikeln angav.

34

personer omkom i vägtrafiken i juli 2010.

tröm S y N H et NN oto: ke f

Vänster: Nybygget (t.v.) och den provisoriska bron (t.h.). Höger: den provisoriska bron har skruvats ihop.

Provisoriska broar för alla tillfällen

i vessigebro utanför falkenberg började man förra sommaren riva den gamla bron över ätran som stått sedan 1939 och nu blivit uttjänad. en ny 114 meter lång bro för 29 miljoner kronor är under uppbyggnad och kommer att kunna öppnas i höst. över bron passerar dagligen cirka 2 800 fordon.

Vad som i sammanhanget är unikt och intressant är att man vid sidan av brobygget hela tiden har haft en provisorisk bro att leda trafiken på. Denna har byggts av det material för reservbroar som Trafikverket förfogar över. Bromaterialet transporterades i 19 långtradare och bygget av bron tog två och en halv vecka. Personal till monteringen av reservbron har hämtats ur en ”brobyggarpool”. Ett samarbete mellan dåvarande myndigheterna, Vägverket, Banverket, Räddningsverket och Försvarsmakten som startade för cirka 10 år sedan.

Trafikverket har nu visat ökat intresse för utnyttjande av denna typ av material och kommer nu att ta över huvudmannaskapet för ”brobyggarpoolen”. Vi ser det här som något av en nystart, säger Göran Vestling, beredskapsplanerare på Trafikverket. Den provisoriska bron i Vessigebro blir därmed den sista som MSB, tidigare Räddningsverket, kommer att vara samordnare för.

Trafikverket förfogar över material som räcker till 40 vägbroar och 10 järnvägsbroar av denna typ, fackverksbroar i stål som monteras på plats. I en bro av den här typen ingår endast sju olika delar förutom alla de bultar som behövs för att skruva ihop den. På sätt och vis påminner den om ett gammaldags mekano. I Vessigebro består bron av en del på 40 meter och en del på 60 meter som möts på ett gjutet fundament på en liten ö i mitten av Ätran.

– vi byggde en reservbro i Vilhelmina av den här typen nyligen efter vårfloden som skapade kraftiga översvämningar, berättar Göran Vestling, beredskapsmaterialförvaltare på Trafikverket. – Men det blir alltmer intressant att kunna använda dem i det planerade arbetet också. När vi fick den provisoriska bron på plats i Vessigebro slapp man göra några omledningar av trafiken, något som varken trafikanter uppskattar eller som är särskilt miljövänligt.

kENNETh NySTrÖm

olycksdrabbad väg byggs om

l en av Sveriges mest olycksdrabbade vägar finns i Norrbotten – nu investerar trafikverket i väg 97 för att öka trafiksäkerheten. Svevia har fått uppdraget att bygga om sträckan Sävast–Boden.

Vägen ska breddas och förses med mitträcke. det blir tvåfiliga vägar i båda riktningarna för att undvika stopp i trafiken när räddningstjänsten är på plats vid eventuella olyckor. genom att även bygga bort plankorsningar och vänstersvängar höjs trafiksäkerheten längs vägen som ligger fyra på listan över Sveriges 100 farligaste vägar. kontraktsumman är cirka 95 miljoner kronor. Byggprojektet startar hösten 2010 och planeras vara klart i september 2012.

alkolås vid rattfylleri

l i en lagrådsremiss föreslår regeringen permanenta regler om alkolås i samband med rattfylleri. förslaget utgår från att alkolås i princip bör vara obligatoriskt för den som har dömts för rattfylleri. Syftet bakom förslaget är att förhindra återfall i rattfylleri. 30 procent av de förare som dör i trafiken är alkoholpåverkade. för singelolyckorna är så många som hälften av förarna påverkade. man vet också att var tredje rattfyllerist kommer köra påverkad igen. dels införs längre tidsgränser, för rattfylleridömda, innan ett nytt körkort får utfärdas. dels minskas kostnaderna för den som beviljas ett villkorat körkort jämfört med försöksverksamheten idag. för högriskgruppen; personer som har begått grovt rattfylleri, som har återfallit i rattfylleribrott inom de senaste fem åren eller har begått ett rattfylleri och har diagnosen alkoholberoende kommer en villkorstid på två år gälla. för övriga blir villkorstiden ett år.

Just nu

seko trafikVerket formas

förhandlingsorganisation: Charlotte olsson SStba, ordförande, Catarina fällströmJacobsen Us, kassör, Helene Lundin tjdmg, sekreterare, Lennart andersson Peav, vice ordförande, Per-arne Utbult fofHö, jämställdhet, Jonny andersson tjdst, Ulf Norell Peav, karl erik andersson Pantzare tjdvg och Åke ottosson fofis, ledamöter.

effektivt skiftarbete ger mer väg för pengarna

l med kort byggtid och

pressat tidsschema gäller det att tänka effektivt. Lösningen för upprustningen av grusväg 772 i Jämtland blev att införa skiftarbete och att krossa gruset på plats.

Den tre mil långa grusvägen 772 mellan Kompaniet och Skyttmon i Jämtland har fått en rejäl upprustning de senaste två åren. – De boende längs sträckan är glada att äntligen få köra på en bra väg till och från jobb och fritidsaktiviteter, säger Majid Nasrollah, Trafikverkets projektledare.

I Jämtland är barmarksperioden inte lång vilket innebär kortare byggtid. Projektet har ett pressat tidsschema och de inblandade från Trafikverket och entreprenören Skanska funderade på hur de skulle bli effektiva och snabbt få resultat. Lösningen blev att tänka industriellt.

Projektet valde bland annat att införa skiftgång. Arbetet är indelat i två tiotimmarsskift där det arbetar 10–13 personer per skift. Första gänget börjar klockan 06.00 och jobbar till klockan 17.00. Nästa arbetslag går på sitt pass klockan 18.00 och arbetar till klockan 05.00. – Det här vägprojektet är ett bra exempel på industriellt tänkande. Trafikverkets mål är att jobba effektivare för att få ut mer väg och järnväg för pengarna. Det skapas genom att öka produktiviteten, innovationsgraden och konkurrensen, säger Majid Nasrollah och fortsätter: – Enkelt sagt innebär det att använda maskinerna så mycket som möjligt, i stället för att låta dem stå. Genom att tänka mer industriellt blir arbetet effektivare och vi sparar pengar, säger han.

Gruskrossen vid vägprojektet i Jämtland spar både tid och pengar åt Trafikverket. foto: JeaNette aSPLUNd

Majid Nasrollah

att arbeta i skift kräver en stor insats av arbetsledningen, bland annat när det gäller i vilken ordning maskinerna ska gå samt hur många maskiner som ska vara i rullning samtidigt.

Projektet har tagit hänsyn till de boende längs sträckan för att inte störa nattetid. Därför används nätterna till att enbart transportera grus medan allt övrigt arbete sker dagstid.

en bit in i skogen, i närheten av vägprojektet, tornar flera stora grushögar upp sig. En grustäkt har byggts upp för att producera det grus som används till vägen. Berg sprängs bort och krossas i en gruskross och körs ut av lastbilar.

Vad händer?

Projektet: indelat i två etapper, vardera 15 kilometer långa. Vad görs? grusväg som nu fått ny överbyggnad och nya vägtrummor. Vägen har breddats på några ställen, diken har fixats till och stenar sprängts bort från sidoområdena. Halva sträckan förblir grusväg och den mest trafikerade asfalteras. När klart? beräknas vara klart i september.

– När vi krossar gruset på plats sparar vi både tid, pengar och miljö eftersom vi slipper köpa och transportera grus från något annat ställe, säger Majid Nasrollah.

JEANETTE ASPluND

tack vare att vi kan renodla spåren för persontrafik och godstrafik och förbättra mötesmöjligheterna, då minskar vi störningskänsligheten på järnvägen och ökar punktligheten.

PerniLLa merkenius, ProJekTLedare 50–11.

62

nya ramavtal med it-konsulter finns för trafikverket.

göteborg gör plats för trängselskatt

l Trängselskatter i göteborg

är nu beslutade av riksdagen och 1 januari 2013 möts bilisterna av cirka 50 betalstationer som håller reda på deras turer in och ut ur staden. det är två och ett halvt år dit och mycket ska hinnas med innan det.

Utöver det inte helt okomplicerade byggandet av betalstationer ska 19 plattformar på sträckorna Kungsbacka–Göteborg och Alingsås–Göteborg förlängas för att räcka till åt elva nya och längre pendeltåg som Västtrafik har beställt. Det blir också ett antal nya pendelparkeringar, busskörfält och en utbyggnad av busshållplatser.

några så kallade trimningsåtgärder kommer att genomföras, som bland annat går ut på att anpassa kollektivtrafiken till den ökande tillströmning av resenärer som väntas. Erfarenheter från Stockholm visar att införandet av trängselskatt leder till att allt fler väljer att åka kollektivt. I september startar byggandet av betalstationer – där är tidsramen som snävast.

Göteborgs Stad gör också vissa åtgärder på sina gator och vägar. De arbetena samordnas med Trafikverkets.

Kollektivtrafikens andel av det totala resandet i Göteborgsområdet är i dag 24 procent. Den andelen ska öka till

N rma H e B eter oto: P f

Maria Ackerot arbetar med införande av trängselskatt i Göteborg.

40 procent 2025. Det är med andra ord en rejäl ökning som det nu rustas för. – Det här är sådant vi gör varje dag, men lite större. Det gäller att vara ödmjuk och inte bli överväldigad, säger Maria Ackerot, som är samordnare för de initiala åtgärderna.

Det kommer att bli många entreprenader i projektet och många kommer att involveras och påverkas. Maria Ackerots uppgift är att hålla koll på allt och alla.

maria ackerot

Ålder: 38 år roll: Samordnare för initiala åtgärder i Västsvenska infrastrukturpaketet Bor: i mölndal (utanför tullarna) Tar sig till jobbet: till fots eller på cykel Fritidsintressen: Huspyssel och löpning

Hur kommer boende och resenärer att informeras?

– Störningar under byggtiden är att räkna med och det kommer att bli stökigt för trafikanterna. Vi ska informera i våra vanliga kanaler, men också titta på hur sociala medier kan stötta oss i vår sak. Där hoppas vi kunna dra lärdom av det vi nu gör inom Mobility Management på väg 155, säger Maria Ackerot.

vad är roligast i projektet?

– Kombinationen av enkelhet och komplexitet. Å ena sidan är det här något som Trafikverket gör till vardags. Men eftersom det är så många enkla åtgärder som ska utföras på en mängd olika ställen med ett stort antal berörda under en synnerligen begränsad period blir det något exceptionellt, säger Maria Ackerot.

PETEr BEhrmAN

N o CSS ri e N ti S oto: ker f

fler nya bilar

l registreringarna av personbilar och lätta lastbilar ökade med 40 procent i juli, jämfört med samma månad förra året. det visar statistik från branschorganisationen Bil Sweden. 20 375 nya personbilar registrerades, varav 8 056 klassas som miljöbilar. andelen bränslesnåla bilar, med koldioxidutsläpp på högst 120 gram/km, ökade under juli med 202 procent.

När det gäller både lätta och tunga lastbilar ökade registreringarna med 34 procent till 2 496 fordon.

danskt brobygge över Årsta-spår

l danska Pihl & Søn bygger järnvägsbron över Årsta spårområde i Stockholm. kontraktet är värt 315 miljoner kronor. därmed har Citybanan upphandlat den sista av totalt åtta stora anläggningsentreprenader. arbetet ska vara klart 2014. Bron tas i bruk samtidigt som Citybanan öppnar för trafik 2017 och är en förutsättning för ett effektivt utnyttjande av banan. det blir en cirka 1,4 kilometer lång enkelspårsbro med en högsta höjd på 16 meter.

e22 rustas upp

l e22 mellan gårdstånga och Hurva byggs om. genom att bygga vägrenar blir vägsträckan motorväg och hastigheten höjs till 110 kilometer i timmen. trafikverket använder mittremsan och vägkanterna för att få plats med vägrenar. arbetet beräknas pågå till december.

Just nu

det här innebär att vi får ett bättre flyt i trafiken. med modernare komponenter blir underhållet också lättare.

kenneTH sTJerndorff, kvaLiTeTscHef do ösT/sTockHoLm

Ett klipp för nya lyftbron över Södertälje kanal. Björn Östlund, chef för Trafikverkets verksamhetsområde Trafik, höll i

invigningen. foto: kJeLL ÅkermaN Lyftbron sedd från kanalen. Nu kan större djupgående fartyg passera.

foto: kJeLL ÅkermaN

Entreprenörer och konsulter bjöds på

invigningstur. foto: kJeLL ÅkermaN

Bro nytt landmärke i södertälje

l ceremonin hölls på en skärgårdsbåt när den nya lyftbron

över södertälje kanal invigdes. i strålande midsommarsol klippte Björn östlund, chef för Trafik, det blågula bandet samtidigt som båten passerade under bron. – Lyftbron är ett extremt välkommet projekt, sa han.

I centrum för uppmärksamheten stod annars projektledare Roy Björkman som sken i kapp med solen. – Jag tycker arkitekten lyckats med sin ambition att få bron till ett landmärke för Södertälje.

De fyra pelarna har en varm mörkröd färgton som har trollats fram genom att järnoxid blandats med betongen.

Projektet startade sommaren 2007. De besvärliga markförhållandena vid kanalen tvingade fram en försening av grundläggningsarbetena på drygt ett halvår. En annan komplikation har varit närheten till den gamla klaffbron där tågtrafiken pågått som vanligt. Men den 11 maj i år kunde det första tåget passera.

Roy Björkman

den segelfria höjden på lyftbron är 26 meter. Vid broöppning lyfts brons fackverk upp till 41,5 meters höjd. I projektet ingår också en 750 meter lång järnvägssträcka som ansluter till spåren på bron.

Björn östlund konstaterade att bron är viktigt för både gods- och persontransporter. Varje dygn passerar 150 tåg, främst pendeln mellan Södertälje och Stockholm. – Klaffbron var i tjänst i 90 år, men var trött och sliten på slutet. Den pysslades om, men behövde ständig tillsyn. Med den nya bron minskar risken för problem för både tågtrafik och sjöfart. Pendlare är som bekant mycket krävande kunder och accepterar inga störningar oavsett ålder på anläggningen.

Bjudna till invigningen var Trafikverkets projektledning samt entreprenörer och konsulter. – Ett stort tack till er alla, ni har gjort ett fantastiskt jobb, sa Björn Östlund.

kJEll ÅkErmAN

fakta lyftbron

Projektkostnad: 500 miljoner kronor. Första spadtaget: september 2007. Första tåg på nya bron: 11 maj 2010. Invigning: 23 juni 2010. kapacitet: 30 tons axellast på vagnarna, tidigare 22,5 ton. Brons arkitekt: Bo kjessel.