Vägverkstidningen #2.2010 by Christine Dahl

Innehåll Inblick............................................................ 2

Man med passion

Minns du broraset?

Aktuellt..................................................... 4–11 Tema: I backspegeln.............................. 12–15

Han arbetar med tjänsteresor och möten. Nyss banverkare, nu vägverkare och snart trafikver kare. Som anställd på nystartade HR-center har det hänt mycket på sistone. Möt Anders Hedberg – en man med passion för famil jen, att snickra och att spela bas. SIDan 12–15

I själva verket............................................... 16 Åsikten......................................................... 17 Reportage: Däckkonst........................... 18–19 Porträttet..................................................... 20 Utveckling.................................................... 21 Jobb & Fritid.......................................... 22–23

S I DAN 20

För oss i Vägverket • nr 2 • mars 2010

Första dagen på jobbet Vad händer med din dator den 1 april? Vilket inlogg gäller och var hittar du nyheter? Läs om allt det du måste veta för att första dagen i nybildade Trafikverket ska bli så smidig som möjligt.

Sida n 4

Och än slank den ner i diket … Det har varit en påfres tande vinter för Vägver kets medarbetare och entreprenörer. Snön har fallit i stora mängder, lastbilar har åkt i diket och plogarna har kört på högvarv. Vägverks tidningen kontrollerar hur vintern har upplevts runt om i landet. Sida n 6

Sveriges första bro för tusentals renar

Ack o a n k a r b e r g joh an sson

Trafikverket skapar stora förväntningar

Viltstängslet som byggdes vid E4 väster om Haparanda minskade inte bara olyckorna. Det gjorde det också i stort sett omöjligt för renarna från skogslandet att nå ut till kusten och vin terbetet. Nu bygger Vägver ket en bro för att renarna ska ta sig över vägen. Sida n 9

Trafikverkets blivande ordförande Acko Ankarberg Johansson ser stora fördelar med den nya myndigheten. Foto: kerstin ericsson

Starten av Trafikverket ligger bara bakom hörnet och det arbetas intensivt för att få saker klara i tid. I januari utsågs Acko Ankarberg Johansson till ord förande för Trafikverkets styrelse. Hon har stora förväntningar på den nya myndig

heten och ser fram emot rollen som ordförande. – Jag blev väldigt glad när jag fick förfrågan, det är ett jättespännande uppdrag, säger Acko Ankarberg Johansson.

S i da n 22

ÅSIKTEN: Jag är K-märkt ............................................. sida n 17

Att tillverka saker av skräp var ett sätt att överleva. Återvinningskonstnären Charles Lugenga, som specialiserat sig på att skapa av däck. Sida n 1 8 –1 9

inblick … Ledare: Lena Erixon

Nu samlas kvartetten under samma tak D

et har varit en snörik vinter och tuffa väderförhållan den har gjort att många har fått arbeta hårt för att hålla vägar na körbara och se till att våra kun der får rätt information. Flera snö oväder har hanterats under kort tid och jag vill rikta ett stort tack till medarbetare och entreprenörer för ett mycket bra utfört arbete. Ni har lyckats med att minska störningar i trafiken på ett bra sätt.

Vägverket har gått från ett kungligt ämbetsverk till att vara Sveriges mo dernaste myndighet. Nu tar vi ytterligare ett steg framåt.

VÄGVERKSTIDNINGEN Personaltidning för anställda i Vägverket.

kamrater. Det blir en stor myndig het med ett stort ansvar. Hur vi kommer att betraktas handlar om hur vi uppträder. Om vi med lyhördhet möter våra samarbetspartner och kunder och förmår att omvandla synpunk ter och förslag till hållbara och transporteffektiva lösningar – då kommer vi att uppfattas som de kreativa samhällsutvecklare vi vill vara.

Vi närmar oss slutet av Väg verkets historia och vi kan blicka tillbaka på en enormt omfattan de verksamhet som började 1841. Då startade ett ämbetsverk som hade ansvar för flera transport slag, vilket nu åter blir verklighet genom bildandet av myndigheten Trafikverket. I en ny form kommer det inom några veckor att finnas en samlad verksamhet för olika trans portslag – den här gången finns alla fyra representerade under samma tak.

Vägverket har gått från ett kung ligt ämbetsverk till att vara Sveri ges modernaste myndighet. Nu tar vi ytterligare ett steg när Trafikver ket startar den 1 april. Tillsam mans med alla nya kolleger ska vi fortsätta att bidra till samhällets utveckling.

Framför oss väntar en mycket spännande tid och många utma ningar. Nu finns möjligheten att komma i kontakt med de olika transportslagen, att bredda sin kompetens och att få nya arbets

Redaktionen

Vinn en klassisk t-shirt medarbetare landet runt

redakt i onen

Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243–751 22 Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge Postadress Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge Fax 0243-759 85

Kristina Eriksson Redaktionsansvarig 0243-757 29

Jennie Mörk Redaktör 0243-755 06

Hannes Forssell Borlänge 0243-753 33

Josefina Bylund Borlänge 0243-753 00

Cecilia Ekberg Borlänge 0243-759 42

Lena Johansson Borlänge 0243-757 46

Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36

Lena Söderström Härnösand 0611-440 15

Jenny Lundmark Solna 08-757 68 12

Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59

Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51

E-post vagverkstidningen@vv.se Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck V-TAB AB Norrtälje 2010 ISSN 1653–5286

Tipsa oss!

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss i redaktionen. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

Foto: hannes Forssell

Vägverkstidningen kommer med det sista numret någonsin. Redaktionen har redan börjat arbeta med Trafikverkets tidning, men vill ge dig chansen att fortsätta att minnas Vägverkstidningen. Därför lottar redaktionen ut 20 stycken t-shirts med Vägverkstidningens logotyp. Ett måste i vår! Mejla din postadress och ditt önskemål om storlek på tröjan till: vagverkstidningen@vv.se

Riksda g o c h D e pa rte m e n t

Vill reservera p-platser för elbilar

Transportstyrelsen ska, efter uppdrag från •regeringen, lämna ett förslag på nödvändiga för

Några av Vägverkets personaltidningar genom åren. Snart kommer Trafikverkets första nummer ut. Foto: JOSEFINA BYLUND

fattningsändringar för att parkeringsplatser ska kunna reserveras för elbilar och laddhybridbilar. – Med fler elbilar på våra vägar kan vi kraf tigt minska transportsektorns koldioxidutsläpp. Det gör att elbilar tydligt kommer att vara en del av lösningen för att nå regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030, säger infra strukturminister Åsa Torstensson. För att de laddplatser som nu börjar anläg gas ska användas av rätt målgrupp bör det vara möjligt för myndigheter att reservera laddplat serna för elbilar och laddhybridbilar. I dagens trafiklagstiftning finns inte denna möjlighet.

Sista numret av Vägverkstidningen

Trafikverkets enheter får egen logo

Du håller den sista Vägverktidningen i din hand, men redan nu kan medarbetare se fram emot Tra fikverkets nya personaltidning. Den kommer ut den 8 april och ska även i fortsättningen komma hem till alla anställda och konsulter på Trafikverket. Vägverkets och Banverkets pensionärer kommer att få första numret av Trafikverkets interntidning och sedan få möjlighet att anmäla sitt intresse för

att läsa tidningen även i fortsättningen. I samband med arbetet att ta fram den nya tid ningen efterlyste redaktionen namnförslag och in tresset var enormt. Hundratals förslag strömmade in och redaktionen vill rikta ett tack till alla som bi dragit. Vad kommer då tidningen att heta? Det blir en överraskning tills det att tidningen dimper ner i din postlåda.

Mitt mål är att se lika lycklig ut som Kalla efter OS-guldet när jag växlar vidare till nästa person. En vägverkare ser fram emot stafettvasan.

Vägverket firar 150 år och både Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia besöker Borlänge den 28 augusti 1991. På kvällen dukades det upp till stor fest i Kupolen. Nu går Vägverket i graven och Vägverkstidningen bjuder på lite nostalgibilder i sista numret av tidningen. Foto: KERSTIN ERICSSON

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

inom Trafikverket ska •ha enAllaegenresultatenheter logotyp som utgår från Trafikverkets moderlogotyp. Det har Trafikverkets lednings grupp beslutat. – Resultatenheterna har behov av att särskilja sig något från Trafikverket, att profilera sitt eget namn. Delvis agerar resultatenheterna på en ex tern och konkurrensutsatt marknad, samtidigt som de är mycket viktiga i arbetet med att ska pa en tydlig bild av det nya Trafikverket, säger Christer Hårrskog, tillträdande chef för Kommu nikation i Trafikverket. Det är enbart logotypen som blir egen, i öv rigt ska enheterna följa samma profil som Tra fikverket. Logotyp för Sweroad beslutas vid se nare tillfälle.

aktuellt Så blir din första dag i Trafikverket Passerkort

Före den 1 april kommer du att få ett nytt passerkort prytt med Trafikverkets nya logotyp. Kortnumret och den personliga koden behåller du. Passerkortet gäller till samma lokaler som tidigare.

Växeln

Från och med den 1 april ringer du till Trafikverkets växel på: 0771–921 921.

E-post

Din e-postadress blir från och med nu fornamn.efternamn@trafikverket.se. Den e-post som fanns i din gamla inkorg har flyttas över till den nya och det gäller även dina kontakter. Under en övergångsperiod kommer e-post som skickas till din e-postadress i Vägverket att vidarebefordras till din nya adress.

Extra inloggning

Som komplement till dina gamla inloggningsuppgifter får du en extra inloggning där ditt användarnamn är fornamn. efternamn@trafikverket.se. Du kan ha samma lösenord som till din vanliga inloggning. Trafikverksinloggningen behöver du för vissa av de nya systemen. Ska du exempelvis in i det nya reseräkningssystemet kommer det upp en ruta där du får fylla i ditt trafikverksanvändarnamn och lösenord.

Telefonnummer

Du kommer att ha kvar din telefon och ditt telefonnummer.

Datorn

Nyheter

Du behåller din dator och De nyheter som du tidigare loggar in med ditt vanliga ankunde läsa på Infarten kommer vändarnamn och lösenord. Du nu att läggas ut på Trafikverkets kommer att ha tillgång till samma intranät. Du hittar dem på första program som dagen innan. När sidan. Vill du läsa en artikel som du loggar in möts du av Trafikverpublicerats före den 1 april hittar du kets nya intranät. I startskedet är det den i Infartens arkiv. Information till allrv bara förstasidan och någon undersida mänheten kommer från och med 1 april O äg J ve o: som du kommer att se. Här kan du läsa att publiceras på www.trafikverket.se. ot rk .F trafikverksgemensam information, attestera ar Här hittar du upplysningar om myndigheten, s s na e fakturor och skriva reseräkningar. Infarten komkontaktuppgifter och annan information som is dr täl st a o mer också att finnas kvar under en övergångspetidigare funnits på www.vv.se, www.banverket.se let p et ra f riod. Om du har behov och behörighet kommer du i kve samt www.banportalen.se. De gamla webbplatserna n ny e r k a re , b d e la n d a nn a t m även åt Trafikverkets nya löne- och ekonomisystem. kommer dock finnas kvar under en övergångsperiod.

ril

Hjälp!

Bildandet av Trafikverket innebär stora förändringar inte minst då det gäller IT-systemet. Det kan föra med sig en del bekymmer i början. Ring användarstöd om det krånglar! Telefonnumret är detsamma: 0771–823 823.

Vad är ditt bästa minne från Vägverket?

Foto: LARS LINDSTRÖM

Ola Lindquist, tekniksamordnare inom Vägtrafikledning, Eskilstuna – Det har varit en arbetsplats med kolleger inom olika ämnesområden, exempelvis trafiksäkerhet, miljö, teknik. Bredden har varit stimulerande.

Foto: JAN GUSTAVSSON

Ann-Christine Burman, broförvaltare, Luleå. – Mitt bästa minne är alla trevliga människor jag lärt känna på Vägverket i Luleå. Jag började på Vägverket 1996 som inflyttad från Stockholm. Det blev en väsentlig skillnad – norrlänningarna var öppna, tillmötesgående och trevliga.

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

Foto: PETER BEHRMAN

NR 2 m a rs 2010

Eva-Marie Mendahl, sektionschef, Göteborg. – Invigningen av Svinesundsbron var riktigt kul. Många medarbetare från olika avdelningar var engagerade och vi samarbetade för ett gemensamt mål. Vi fick fram en helhetssyn om framkomlighet. Och så blev det också en riktigt bra invigning!

Magnus Axberg, chef för Verksamhetsstyrning, Stockholm. – Möjligheten att få prova på att arbeta inom Vägverkets olika verksamheter runt om i landet. Jag har även fått möjligheten att arbeta tillsammans med många duktiga kollegor. Det har varit stimulerande, men framför allt väldigt roligt.

I Borlänge kommer Trafikverket att samlas i Vägverkets lokaler. Men det kommer att dröja innan personalen flyttat ihop. Foto: KRISTINA ERIKSSON

Personalen flyttar ihop successivt Även om Trafikverket drar igång den 1 april dröjer det ett tag innan personalen har samlats på ett ställe. – Några stora omflyttningar kommer troligtvis inte att ske före sommaren, säger Roger Essbrant som jobbar med lokalfrågorna i Trafikverket.

Ett verk går i graven och ett nytt ser dagens ljus. Det kräver tårtkalas!

Foto: JOHAN ALP

Vägverket blir Trafikverket med avsked och invigning Den 26 mars firar Vägverket resan från kungligt ämbetsverk till Sveriges modernaste myndighet. Den 19 april inviger infrastrukturminister Åsa Torstensson Trafikverket. På eftermiddagen den 26 mars planeras en direktsändning från Pylonen i Borlänge som alla inom Vägverket kan följa från sina re gion- och lokalkontor. Det blir

en del tillbakablickar, kåserier, sång och utdelning av en min nesbok som skrivits om Vägver ket. Dessutom kommer man att kunna äta upp Vägverkets logga – i tårtform. På varje region och i Borlänge kommer även lokala ar rangemang att äga rum. Den 1 april startar Trafikver ket. Och några veckor senare – den 19 april – invigs det nya ver

Innan flyttkarusellen drar igång är det viktigt att den gemensamma IT-miljön för Trafikver ket finns på plats. Men för prioriterade delar av verksamheten kan en övergång till Trafikverkets IT-miljö och en flytt till gemensamma lokaler ske snabbare. – Just nu tittar man på vilka funktioner som har stort behov av att sitta tillsammans från dag ett. Ett exempel skulle kunna vara ledningsfunk tioner inom verksamhetsområden och centrala funktioner, säger Roger Essbrant.

Invigningen sker i Borlänge på Trafikverkets huvudkontor och kommer även den att sän das till region- och lokalkontor. Tillkomsten av den nya myndig heten kommer även att firas med tårta.

Lokalprojektet har gått igenom alla hyres avtal för kontor inom Banverket och Vägverket. Just nu prioriteras lokalfrågorna i Borlänge, Sol na och Luleå. På dessa orter måste hyresavtalen hanteras under våren. I Borlänge är det bestämt att Trafikverket kommer att samlas i Vägverkets lokaler på Röda vägen. När det gäller kontoren i Solna och Luleå är det mer oklart. – Där är det inte bestämt var man ska hålla till ännu, säger Roger Essbrant. För övriga kontor ska en prioriteringslista tas fram. Utgångspunkten är att personalen ska samlas på samma ställe så snabbt som möjligt. Lokala projekt kommer att startas där Verksam hetsstöd tillsammans med berörda verksamhe ter driver samlokaliseringsarbetet på orten.

MARIA OLOFSSON

JOSEFINA BYLUND

ket av infrastrukturminister Åsa Torstensson och generaldirektör Gunnar Malm med gäster.

Vad tar du med dig från Vägverket till Trafikverket?

Foto: VIKTOR LÖNEGREN

Johan Bergman, Redovisningscenter, Borlänge. – Möjligheten att få arbeta med så pass många olika uppgifter, att få testa på nya saker. Det ska följa med till trafikverket, eftersom man utvecklas bra om man får chansen till detta.

Foto: JESPER NIETSCHE

Susanne Östangård, driftledare, Kalmar län – Vägverket har varit en bra arbetsplats med högt i tak och bra gemenskap. Man har kunnat utvecklas och framföra sina åsikter och detta vill jag ta med mig in i Trafikverket, där jag hoppas det blir lika bra.

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

Foto: CECILIA BERG

Jonas Bengtsson, dispenshandläggare, Kristianstad – En önskan om att erbjuda större valfrihet och förbättra transportmöjligheterna för våra kunder. Stora tunga transporter skulle kunna föras fram sjövägen och mindre men tunga transporter skulle kunna hanteras via järnvägsnätet.

NR 2 m a rs 2010

Foto: Lena söderström

Ingrid Nordlander, Kundtjänst, Härnösand – Vårt sätt att jobba med kundservice. Vi som arbetar på kundtjänsten har ambitionen att servicen till kunderna hela tiden ska utvecklas och bli bättre.

aktuellt Vägverket har grepp om vintern Den här vintern är den första på flera år där hela Sverige varit täckt av snö en längre tid. Det har ställt stora krav på Vägverkets personal och på entreprenörerna. Telefonerna har gått varma till Kundtjänst och Trafikledningscentralerna. Jan Pettersson är avdelningschef på Drift och underhåll och har en över gripande syn på hur vinterunderhållet fungerat. Väldigt bra är hans betyg. – Både personal och entreprenörer har skött sig jättebra. Ett bekymmer vi haft har varit entreprenörernas till gång på vägsalt. Men det är inte bara i Sverige det har varit kallt och snöigt. I hela Europa har det varit extrem vin ter. Nu måste vi säkra salttillgången så att vi är än mer förberedda inför nästa vinter, säger Jan Pettersson. Både Trafikledningscentralen och Kundtjänst vittnar om en extrem vin ter. Det har varit mycket att göra. – Visst har det kommit klagomål, men de flesta är väldigt nöjda med att Kundtjänst finns och att vi är nåbara dygnet runt, säger Ingrid Nordlander på Kundtjänst i Härnösand. I Skåne har det varit störst problem på Österlen och Söderslätt. Där har snön blandat sig med jord, vilket gjort drivorna nästan lika hårda som ce ment, men vägarna har för det mesta kunnat hållas öppna.

Trafiken på E4:an genom Huskvarna gick långsamt vid ett av vinterns snöoväder. Foto: Kerstin Ericsson

– För färjetrafiken har vi förberett kolonnkörning för långtradarna och har snöplogar beredda. Vi var på väg att sätta det i drift vid ett tillfälle, men vädret var så dåligt att inte ens färjorna kunde gå i land, säger Annika Canaki, driftansvarig i Skåne. Från flera ställen i landet rapporte ras det att blåsten i kombination med snön har ställt till det. På E4:an norr om Gränna skedde till exempel flera avåkningar på grund av att snön från Vättern blåst in. – Det blev väldigt halt och många överraskades av halkan och körde av vägen. För att förhindra fler avåkning

ar satte vi in en extra plogbil på just den sträckan och det har blivit bättre, säger Mattias Wigert, sektionschef på Drift och underhåll i Region Sydöst Han tycker att det mesta fungerat bra i vinter, men en del kritik har Väg verket fått. – Allmänheten tycker inte att vi plogar tillräckligt snabbt. Snöar det mycket så hinner det bli en hel del snö innan plogbilen hinner komma tillba ka. Det har folk svårt att acceptera, säger Mattias Wigert och fortsätter. – Sen måste jag poängtera Göte borgsbacken på riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg. Inte ett enda stopp har skett sedan vi byggde ut vä gen med ett tredje uppvärmt körfält.

Den snörika vintern har ställt stora krav på Vägverkets personal och entreprenörer. Vägarna på Österlen öster om Ystad drabbades hårt av snö och kraftig vind och stora vallar bildades.

I Norrland är vintern nästan som vanligt tycker Per-Mats Öhberg, som är driftchef i Luleå. Men det har va rit påfrestande för personalen att det snöat nästan varje dag. – Det är kallsnö med blåst som har yrt in på vägen igen direkt efter att den plogats. Entreprenörerna har inte fått mycket vila, men det har varit färre stopp än vanligt på fjällvägarna, säger Per-Mats Öhberg, som också ser fördelar med årets vinter. – Den kalla vintern har inneburit väldigt lite halkbekämpning och is vägarna på de frusna älvarna fick vi igång tidigare än vi brukar.

Foto: Fredrik Gunnarsson

KERSTIN ERICSSON

Lastbilar orsakar stopp – kraven måste skärpas HÄRNÖSAND. ”En lastbil har kört in i en mittvajer och lagt sig på tvären på E4 i höjd med Skule i Västernorrlands län. Vägen är helt avstängd i norrgående fil.” Detta var en av alla lastbilsolyckor som Trafikledningscentralen rapporterade om i februari.

Den här vintern har många lastbilar varit inblandade i olyckor och stopp på de större vägarna i landet. Köerna växer snabbt när stoppen sker på vä gar med mitträcken och det kan ta lång tid innan salt- och sandbil och bärgare kommer fram till olycksplatsen. På vin tervägar krävs det bra däck. De enda krav som ställs på tunga fordon är att mönsterdjupet ska vara minst fem mil limeter vid vinterväglag. Kravet gäller inte för tillkopplade släpfordon. Är det dags att införa krav på vinterdäck för lastbilar? – Transportstyrelsen håller på att se över regelverket för vinterdäck. Jag anser att vi måste titta på andra krav

Ivan Larsson.

Jan-Erik Lundmark.

Foto: lena söderström

Foto: michael engman

på däck, inte enbart mönsterdjupet, utan även rätt gummiblandning, sä ger Jan-Erik Lundmark, enhetschef på Drift och underhåll i Region Mitt. Fellastade lastbilar och ovana fö rare i kombination med dåligt väder kan sluta illa. – För några veckor sedan orsakade en trailer fem totalstopp längs E4 här uppe. Vid varje stopp fick lastbilen bärgas. I sådana fall står vi helt hand fallna och vet inte vad vi kan eller får göra, säger Jan-Erik Lundmark. Ivan Larsson, VD för Åkerifören V Ä G V ERKSTID NIN G EN

En av många lastbilar som hamnade i diket i vinter.

ingen Norr, förklarar att det är många tvåaxlade dragbilar med trailer som fastnar på grund av att de är för tungt lastade längst bak. Dessa hamnar ofta tvärs över vägen när de börjar glida bakåt i en backe. – Begreppet ”Just in time” gör att lastbilarna går oavsett väder. I stället

NR 2 m a rs 2010

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

för att åka in på en parkeringsplats och låta snöröjningen ta sin tid chan sar de och fortsätter att köra. I Norge är det krav på att lastbilarna har snö kedjor hängande utanför bilen så att det är lättåtkomliga, annars blir det böter, säger Ivan Larsson. LENA SÖDERSTRÖM

Hallå där …

Grenarna Kundtillfredsställelse Tanken är att jämföra länder där vinterdriften står för en stor del av kostnaden för drift och underhåll. Det kan handla om hur nöjda kunderna är med snöröjningen eller hur väl man lyckas hålla vägarna halkfria. Energieffektivitet/miljöaspekter Syftet är att belysa fler metoder som minimerar de miljökonsekvenser som drift och underhåll för med sig. Möjliga bidrag kan vara hur man ordnar tillräcklig gatubelysning till lägsta energiinsats eller hur man jobbar mot buller. Marknad Hur gör man bäst upphandlingar eller får bästa kvalitet till bästa pris? Förhoppningsvis leder grenen till att deltagarna får med sig nya idéer om hur man kan arbeta med den här typen av frågor. Personal I den här grenen jämförs bland annat kompetens, köp av tjänster, utvecklingen av produkter och hur forskningsfrågor hanteras.

Energieffektivare utomhusbelysning är ett av Sveriges bidrag till VM i drift och underhåll. Foto: TRONS

Från OS till VM Knappt har OS-hysterin lagt sig förrän nästa mästerskap drar igång. Den 24–26 mars är det dags för VM i drift och underhåll. – Det är väldigt mycket jobb med de praktiska förberedelserna just nu, säger projektledaren Arne Johansson. Några tårar eller jublande lycko skutt à la OS är kanske inte att vänta. VM i drift och underhåll handlar mer om att lära av var andra. Här ska de deltagande länderna få goda idéer som kan höja kvaliteten och produktivite ten på hemmaplan. Och få nöjda re kunder på köpet. Ett av Sveriges bidrag är pro jektet Nytt ljus som går ut på att hitta energieffektivare lösning ar för utomhusbelysning. Inom projektet samarbetar Vägverket bland annat med representan ter för Sveriges Kommuner och

Landsting, Energimyndigheten och Miljöstyrningsrådet. Projektet är nationellt och är även en del av ett europeiskt samarbetsprojekt som regering en och EU-kommissionen driver. Representanter från åtta län der gör upp i en fyrkamp. För utom Sverige så deltar Norge, Finland, Danmark, Skottland, Slovenien, USA och Kanada. Just nu ligger all makt hos den fin ländska juryn från Aalto-univer sitetets tekniska högskola. Varje land har skickat in sina bidrag och för juryn återstår det nu att välja ut de bästa bidragen inom varje VM-gren. – Arbetet har varit både krä vande och lärorikt. Nu ser vi med spänning fram emot aktiviteterna i Stockholm då alla deltagare och experter samlas under ett tak, sä ger Pekka Pakkala från Aalto-uni versitetets tekniska högskola.

… Thomas Eklund, Vägassistans, som assisterade två bli vande föräldrar när Foto: Privat deras barn föddes i baksätet av bilen på Nynäsvägen i Stockholm under rusningstrafik. Vad var det som hände? – Jag hade precis gått på mitt pass och hörde på ambulansens komradio att de fick ett larm. Eftersom jag befann mig på vägen började jag leta och såg snart en bil som stod stilla på Far staavfarten. Jag stannade till och ut från bilen kom en kille, som verkade lite förvirrad. Han sa ”hon föder i baksätet”. Blev du chockad? – Jag trodde ju att larmet handlade om en av åkning eller en bil som stannat, och jag blev så klart förvånad. Killen pratade med SOS Alarm i telefon, men han var helt uppstressad så jag tog över. Via telefon fick jag instruktioner som jag sedan vidarebefordrade till pappan. Vad hände sen? – När barnet var ute lyfte pappan upp det på mamman. Jag sprang bort till bilen och hämtade filtar som vi vanligtvis använder vid trafikolyck or. Vi packade in mamman och barnet i filtarna i väntan på ambulansen. Vad blev det – en kille eller tjej? – I stunden kändes det inte så viktigt. Prio var att ta hand om mamman och barnet eftersom det var sådant ruskväder och snöade in i bilen. Ambulansen meddelade att alla verkade må bra och jag tror att de sa att det blev en kille. JENNY LUNDMARK

Programmet Den 24–26 mars samlas deltagarna i Stockholm. Dag 1 – Seminarium Länderna presenterar sina bidrag. Ett bidrag i varje tävlingsgren kommer att koras som vinnare. På kvällen blir det middag och prisceremoni. Dag 2 – Workshop Diskussion i mindre grupper. Ett av ämnena kommer att vara vilket tema och inriktning ett kommande VM i drift och underhåll ska ha. Dag 3 – Utflykt Deltagarna åker på en guidad tur som avslutas med lunch på Västerås slott. Värd är landshövding Ingemar Skogö, tidigare generaldirektör för Vägverket.

JOSEFINA BYLUND

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

Vägassistans Vägassistans är Vägverket Region Stockholms förlängda arm ute på vägarna. De hanterar akuta hinder i trafiken, allt från stillastående bilar och nedfallna träd till trafikolyckor och nu även förlossningar.

i Korth e t

Webben öppnas för enskilda vägar

•

I vår blir det möjligt för dem som sköter en enskild väg att via webben söka olika typer av bidrag, följa sina ärenden och rapportera in hur vägen har skötts under de senaste åren. 24 000 vägföreningar får statsbidrag varje år från Vägverket för att sköta enskilda vägar. Vart femte år görs en omräkning. Då ska fören ingen rapportera hur vägen har tagits om hand under åren, och en utredning görs för en ny pe riod. Tidigare har dessa ärenden hanterats på papper. Efter att rapporterna kommit in till Vägverket görs en tillsyn för att se så att föreningen lämnat in riktiga uppgifter. Därefter tas beslut om för eningen får bidrag för ytterligare fem år.

aktuellt Kollektivtrafiken i Skåne blir ännu mer tillgänglig Målet är att ytterligare tre procent ska välja att åka kollektivt. Därför satsar kollektivtrafiken i Skåne på fler bussturer, snabbare resor och tillgänglighet för alla. Vägverket spelar en viktig roll i arbetet.

YSTAD.

Förra året gjorde skåningarna en halv miljon re sor med de två busslinjer som förbinder Kristi anstad – där Trafikverkets regionkontor i Region Syd kommer att finnas – med Simrishamn och Ystad. I syfte att locka fler pendlare samarbetar Vägverket med Skånetrafiken.

Förra året byggde Vägverket om ett antal buss hållplatser i Skåne, men mycket arbete återstår. Bara på sträckan mellan Ystad och nordöstra Skåne finns ytterligare ett tiotal busshållplatser att bygga om. – Förhoppningsvis är Vägverket klar med ombyggnaden av en del planerade vägsträckor inom kort så att vi sedan kan satsa på att till gänglighetsanpassa ytterligare fler hållplatser, säger Anna Archer. Det räcker inte med att ha smidiga hissar i bussarna, det krävs väl genom tänkta busshållplatser också. ANNELI NILSSON

För en fjäril kan en väg vara ett oöverstigligt hinder. De flyger sällan över öppna, kala ytor. Lösningen kan vara att plantera ett träd mellan de två vägbanorna. Foto: BILDARKIVET.SE

Trafikverket värnar den biologiska mångfalden EU storsatsar och Miljödepartementet kallar det för nästa stora miljöfråga. Det handlar om biologisk mångfald. Kanske blir det Trafikverket som hittar svaren på dagens problem. – Jag tror att infrastrukturen är en mycket viktig del av lösningen, säger biologen Anders Sjölund. Traditionellt har naturvården ar betat mycket med att skydda spe ciella områden. Reservaten blir allt mer isolerade utan kontakt med varandra. – Nationalparker och natur reservat kan inte bära biologisk mångfald i sig, det måste finnas ett samspel mellan olika miljöer, säger Anders Sjölund. Han tror att det i arbetet med att bygga väg och järnväg finns bra förutsättningar att få till ett sådant samspel. – Genom att skapa olika typer av

lund haft en ganska låg miljöer vid ett vägbygge status internt och sättet kan helt plötsligt två skyd att arbeta behöver för dade områden få kontakt ändras. med varandra. Det kan – Det handlar mycket räcka med rätt typ av mil om att få in frågorna i jö vid sidan av vägen. Nå tid. Om biologerna kom got så enkelt som ett träd mer in i ett tidigt skede rätt placerat i landskapet kan skapa en passage för Anders Sjölund. av planeringen av ett vägbygge finns det peng fjärilar och fladdermöss, ar att tjäna. Då kan vi peka ut vad säger Anders Sjölund. Ett ormhotell, trummor för ut som kan bli problematiskt och trar och passager för grodor är har en chans att hitta lösningar. några exempel på hur Vägverket och Banverket redan arbetat med Bildandet av Trafikverket tror Anders Sjölund kan vara positivt passager av olika slag. – Men det är goda exempel, det för miljöarbetet. – Ofta ligger järnvägen intill finns mycket kvar att göra, säger vägar och då kommer det att bli Anders Sjölund. lättare att samordna miljöinsat Att frågan om biologisk mång serna. När Banverket och Väg fald lyfts från politiskt håll märks verket går samman tror jag att vi redan på Vägverket. Frågan har kommer att få större möjligheter fått mer fokus. Även om miljöfrå att göra åtgärder och bygga upp gor alltid har diskuterats på Väg kunskap. verket har de enligt Anders Sjö JOSEFINA BYLUND Detektorer ska upptäcka vilt

Biologisk mångfald

Den ombyggda hållplatsen har flyttats och ligger i anslutning till en större väg. Byborna i Brösarp har fortfarande nära till bussen och tack vare den kortare körsträckan går varje bussresa fem minuter snabbare än tidigare. Foto: ANNELI NILSSON

Biologisk mångfald är ett mått på hur många levande organismer som finns. Sedan slutet av 1900-talet har antalet utrotade arter ökat snabbt. I dag dör långt över 1000 arter ut varje år. EU och Sverige har som mål att siffran under 2010 inte ska vara högre än 2 utdöda arter/år sett i ett globalt perspektiv.

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Att förbättra kollektivtrafiken handlar inte enbart om att låta fler bussar eller tåg trafikera en sträcka. Det är även viktigt att skapa smidiga och attraktiva resor för alla resenärer. Ambitio nen är att kollektivtrafiken ska vara lika lättill gänglig för den som går med eller utan rullator, är rullstolsburen eller till exempel har nedsatt syn eller hörsel. – Vägverket bygger om busshållplatserna och tillgänglighetsanpassar dem medan vi ser över antalet avgångar, säger Anna Archer, trafikut vecklare på Skånetrafiken. Tillsammans skapar vi en kollektivtrafik som är ett intressant alter nativ för fler dagliga pendlare. Det är bra för miljön och gynnar både trafiksäkerheten och framkomligheten.

NR 2 m a rs 2010

De senaste två åren har antalet rapporterade viltolyckor ökat kraftigt. Sedan 2009 arbetar Vägverket med ett forskningsprojekt där tanken är att viltstängsel ska kombineras med detektorer. Där det finns öppningar i stängslet ska det finnas en detektor som känner av när exempelvis en älg närmar sig. Sedan kan en varning i form av en blinkande skylt tändas eller hastigheten sänkas tillfälligt.

Vägverket bygger bro för renarna Foto: HANNES FORSSELL

Hallå där … Lasse Eriksson, chef på Projekt service. Två av era medarbetare, Carina Lindblom och Katrin Tholén, arbetar nu på varsitt vägprojekt – vad är speciellt med det? – Investeringsprojekten har inte tagit resur ser från Vägverket i så stor utsträckning tidiga re, utan mest anlitat konsulter. Det är roligt att de projekten också upptäckt fördelen med oss.

I väntan på den nya bron söker sig renarna en plats i snön.

Landets första renbro ska byggas över E4 väster om Haparanda. Brobygget ska stå klart i höst när dryga tusentalet renar startar sin vandring för att byta renbetesområde mellan skogslandet och kustbandet.

Tillsammans med Vägverket har samebyn accepterat den bro ritning som nu ligger till grund för en lösning på problemet. Bron blir cirka 50 meter lång och fem meter bred. Brobanan grusas för att ge en naturlig känsla att pas sera över för renar och övrigt vilt. Bron dimensioneras inte för bil trafik och den kommer inte att snöröjas på vintern. Snöskotrar och fyrhjulingar kommer att kun na passera över bron.

KALIX.

Vägverkets trafiksäkerhetsåt gärd under 2002 med viltstäng sel längs E4 väster om Hapar anda hotade att bokstavligt bli en ren katastrof för rennäringen i området. – Åtgärden med viltstängsel höll också på att göra slut på koncessionsrenskötseln, säger Lennart Blom, ordförande i Lie hittäjäs sameby. Alla 60 renägare i Liehittäjä sameby protesterade. Med viltstängslet minskade olyckorna mellan bil och ren. Men det stoppade också renarna från skogslandet att nå sitt vinterbe te ute i kustbandet. Protesterna ledde till att Vägverket gjorde en egen intern rättslig prövning. Vägverkets jurister kom fram till att rennäringslagen vägde tungt och valde att ersätta samebyn för de extra besvär som ett års avstängning med viltstängslet orsakat, berättar Peder Henriks son, internbeställare på Region Norr. Problemet blev inte enklare då Vägverket satte upp vägräcken och mittvajer på sträckan. – Tills vidare tvingas vi nu att tillåta tre öppningar i viltstängs

Foto: JAN GUSTAVSSON

Ni finns till för att avlasta projektledare. Hur är efterfrågan på era tjänster? – Vi blir mer och mer efterfrågade. Vi fördubb lade till och med personalstyrkan förra året. Vår ambition är att effektivisera projektarbetet, så det är positivt att fler anlitar oss. Vad är fördelen med att anlita er? – Det ger projektledaren tid att syssla med så dant som projektledaren ska ägna sig åt – driva projektet framåt. Samtidigt som vi tar hand om det administrativa runt omkring. När fler syss lor läggs på projektledaren är det lätt att tänka ”ska jag hålla på med det här också”. Det är då man ska anlita oss. JENNIE MÖRK

JAN GUSTAVSSON i Korth e t

Samarbetspartners tycker till

Vägverket inger förtroende, men är något •sämre på att lyssna på önskemål och sprida in

Ordförande i Liehittäjäs sameby, Lennart Blom är nöjd med renbron som syns på ritningen. Det övre högra hörnet pekar i bilden precis på platsen för brobygget. Foto: JAN GUSTAVSSON

let vilket skapar trafikproblem på platsen med tanke på den barriär som mitträcket skapar för renar na. Därför vill vi nu bygga en ren bro, säger Peder Henriksson. Landets första renbro ger re narna ett eget övergångsstäl le dryga fem meter ovanför E4. Samtidigt kommer Vägverket att kunna sätta upp hela viltstängs let permanent. Projektet med ren bron kommer att följas ur forsk ningssyfte och utvärderas. – Vägverkets renbro är en tack sam och väldigt viktig åtgärd för vår rennäring, säger Lennart Blom, samebyns ordförande.

Renskötsel Den som är same kan få koncession, det vill säga tillstånd att driva renskötsel i Norrbottens län även nedanför lappmarksgränsen inom området där renskötsel av ålder förekommer under hela året, nämligen i Kalix- och Torne älvdalar. Koncessionsrenskötsel får bedrivas av den som äger eller brukar jordbruksfastighet och är medlem i samebyn. Varje sådan renägare får äga 30 renar. I området finns cirka 13 800 koncessionsrenar. Vintertid nyttjar de renbetet vid kusten. I Norrbotten redovisas totalt cirka 143 000 renar, exklusive koncessionsrenar.

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

formation. Det visar en ny undersökning med 196 av Vägverkets samarbetspartners. De tillfrå gade tycker att bemötandet är bra och att Väg verket har hög kompetens i sakfrågor. Mer tveksam är man till Vägverkets kompe tens när det gäller näringslivets och medbor garnas behov och önskemål. Det finns också en tveksamhet om Vägverket verkligen har kunskap om sina samarbetspartners organisation och ar betssätt. Underlaget i undersökningen kommer att användas för att genomföra förbättringar av verksamheten.

Semesterdagar i Trafikverket

Kvarvarande semesterdagar, flexsaldo och •kompledighetssaldo kommer den 1 april att flyt tas över till Trafikverket. Du kommer inte att se dina saldon i självservice förrän förrän mitten på april. En annan nyhet är att Trafikverkets per sonal kommer att få dubbla lönespecifikationer i april, en från Vägverket och en från Trafikverket.

aktuellt

Nuvarande väg 50 genom Motala, med bommar och trafiksignaler, kommer att ersättas med en fyrfilig väg och högbro.

Foto: Elisabeth Walther Lindqvist

BanaVäg Motala–Mjölby stort projekt i Trafikverket Den 12 februari skrev Vägverket kontrakt med NCC om att projektera och bygga nya väg 50 mellan Motala och Mjölby. Entreprenören ska också sköta drift och underhåll i 20 år. Bygget av vägen tillsammans med dubbelspårsbygget mellan Motala och Mjölby, med namnet BanaVäg Motala– Mjölby, blir ett av de stora projekten i Trafikverket.

Motala/Mjölby.

Nya väg 50 Aktuell sträcka: E4 vid Mjölby till Metallvägen i Motala. Sträckans längd: 28 kilometer. Antal broar: Cirka 40 stycken, varav bron över Motalaviken blir 620 meter. Beräknad projektkostnad: 1 800 miljoner kronor (prisnivå 2009). Bygget startar sommaren 2010 och beräknas vara klart i september 2013.

Vägbygget startar under sommaren i år och ska vara klart i september 2013. Ban verket är redan igång med att bygga dub belspår på samma sträcka. – Snart kommer en gemensam projekt chef att tillsättas, berättar Vägverkets projektledare Andreas Hult. Vi kommer också att använda tekniska specialister, exempelvis för bro och geoteknik, ge mensamt i projektet. Dubbelspår Motala– Mjölby Aktuell sträcka: Motala station till Mjölby. Sträckans längd: dubbelspår på två sträckor, 21 och 5 kilometer. Antal broar: Tio (varav nio järnvägsbroar samt en GC-bro över järnväg). Beräknad projektkostnad: 664 miljoner kronor (prisnivå 2007). Byggstart april 2008, hela sträckan beräknas vara klar i slutet av 2012.

På östra sidan om Vättern finns väg 32 och väg 50, som förbinder Motala med E4. Där rullar fler än tusen lastbilar per dygn men båda vägarna har dålig framkomlig het och trafiksäkerhet. Nu rustas väg 32 och kommer därefter att byta namn till väg 50. Från Mjölby till Skänninge byggs den befintliga vägen ut till en fyrfilig väg och mellan Motala och Skänninge byggs en ny 2+1-väg. Banverket bygger ut enkelspåret till dubbelspår på sträckan Motala-Mjölby. I planerna ingår också bland annat en pendlarstation i Skänninge, ombyggna tion av Motala station och nya järnvägs broar över bland annat Göta Kanal. Arton av tjugo plankorsningar byggs bort och ersätts av tunnlar under järnvägen. – Vi kommer inom kort att öppna ge mensamma informationslokaler i Mota la, säger Andreas Hult. LARS LINDSTRÖM

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

Cypern lika farlig som skön Cypern är för många ett semesterparadis. Men trafiksäkerhetsmässigt är ön en mardröm. Bland annat på grund av höga hastigheter, oskyddade trafikanter och minimal hjälmanvändning. En jämförelse med Sverige visar att Cypern har 4–5 gånger fler döda och allvarligt skadade. EU har uppmärksammat situa tionen och bett Sweroad att bi stå med kompetens. Vägverkarna Joakim Elfving och Bertil Hall man fick i uppdrag att se vad de kunde göra utifrån sina special kompetenser. Joakim Elfving besökte Cypern i drygt tre veckor, Bertil Hallman i två som ska följas upp av ytter ligare två i april. Det hela ska ut mynna i en trafiksäkerhetsplan för tre städer på den turkcyprio tiska sidan – Nicosia, Famagusta och Kyrenia. – Tyvärr finns det ingen tydlig mottagare av det material vi leve rerar. Någon myndighet motsva rande Vägverket finns inte. Ansva ret för trafiksäkerheten ligger på kommunen eller ibland på borg mästaren, säger Bertil Hallman. Joakim Elfvings uppgift var att kontrollera vilka trafikmät ningar som har gjorts de senaste åren och att grovt skatta dygns flöden på platser där trafiksä

Hallå där … … Benny Salomonsson, trafik inspektör sedan 33 år i Malmö. Du började din tjänst 1977 på Trafiksäkerhetsverket, TSV, vilket 1993 avvecklades och gick in i Vägverket. Nu flyttas dina arbetsuppgifter till Trafikverket. Hur känns det att byta arbetsgivare igen? – Den här gång en känns det lugnare. Mina arbetsuppgifter som trafikinspektör Foto: GUNILLA VERNBERG kommer att vara oför ändrade och det känns bra att vi erbjuds verk samhetsövergång. Däremot finns en oro för vad den kommande propositionen om privatisering av förarprov innebär.

Cypern har fyra till fem gånger fler döda och allvarligt skadade än Sverige. Under våren deltar Sweroad i ett projekt för att öka trafiksäkerheten. Foto: BERTIL HALLMAN

kerhetsåtgärder föreslås utifrån olycksanalyser. Det fanns också önskemål om att ge förslag till ett framtida upplägg av trafikmät ningar i de tre städerna. Det visa de sig att det inte fanns så myck et tidigare trafikflödesuppgifter att tillgå, varför de grova skatt ningarna av dygnsflöden basera de på korta mätningar blev just väldigt grova. Bertil Hallmans roll var prog nosexpertens. Hur blir trafikut vecklingen framöver? Vilka ana

lyser behövs för framtiden? Cypern har ett växande bilin nehav som i dag ligger i nivå med Sverige. Här väljer unga männis kor att köpa bil framför att skaf fa hem och barn. – Bilen symboliserar frihet mer än vad eget hem och barn gör. Det är ofta fina bilar som ger hög sta tus men de körs på sämre driv medel vilket går ut över miljön, säger Bertil.

Hur var övergången från Trafiksäkerhetsverket till Vägverket? – Då fick alla från Trafiksäkerhetsverket söka om sina tjänster. Och trots att motsvarande kompetens för min del inte fanns på Vägver ket så fick jag söka om tjänsten. Vi kände nog att vi som arbetat med förarprov skulle bli en väldigt liten del av den mycket större organisa tionen Vägverket. Med facit i hand blev det trots allt bra. Vi fick mer resurser och bättre lokaler i och med att vi flyttade in i Vägverkets kontor i Malmö. Vad tror du om det nya Trafikverket? – Jag tror det blir bra att Vägverket och Ban verket som samhällsbyggare samlas i ett verk och jag ser fram emot den 1 april!

PETER BEHRMAN

YLVA LUNDIN

Har du fått spam eller skräppost? Conny Jäverdal på Vägverket i Borlänge är specialist på IT-säkerhet. Han känner till riskerna med epost, sociala nätverk och internetsurfing. Är spam farligt? – Jag tycker att ordet spam lätt kan ge ett intryck av ofarlighet, att det en dast är något oönskat och besväran de och så får man absolut inte tänka, säger Conny Jäverdal. Spam har ofta mycket farligt innehåll. Vad består spam av? – För ett antal år sedan bestod spam till huvudsak av olika slags re klam, vilket var en av anledningarna till att det togs fram lagar för att för söka bekämpa spammen. Lagarna varierar tyvärr från land till land och är därmed ganska uddlösa på inter net. De senaste åren har dock den tidigare reklamen i spammen kom

pletterats med mer skadlig kod av ty pen trojaner. Hur mycket av den inkommande eposten till Vägverket är spam? – Periodvis är det så mycket som 600 000 meddelanden om dagen. Det innebär 96 till 97 procent av det totala antalet meddelanden. Vid misstanke om spam Skapa ett nytt meddelande i Outlook. Välj infoga objekt och välj de meddelanden som du tror är misstänkta spam. Bifoga spammeddelandet som Outlookobjekt. Då behöver du inte öppna meddelandet och eventuella risker minskas. Du kan bifoga flera spammeddelanden på samma gång. Skicka meddelandet till Misstänkta spam. Adressen finns i Outlook. Kontrollera och rensa din spamkarantän ofta. Gå in under Snabblänkar och Skräppost.

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

– Dessa blockerar Vägverket. Min uppskattning är att av dessa felblock erar vi någon promille. En viss andel spam kan vi inte hindra, men det får vi räkna med. Ju hårdare man ställer fil tren, desto mer spam blockeras, men det blir också fler felblockeringar. Varför får man spam? – Att man får spam har flera orsa ker. En stor orsak är att man skickar e-post externt varvid adressen kan snappas upp på infekterade datorer. Andra skäl kan vara att man på fel aktigt sätt publicerat adressen på en webbsida eller att man angett den i ett adressfält på en extern webbsida. I de fall spam kommer till inkorgen blir frånvarobesked ibland en kvittens på att e-postadressen är aktiv vilket kan ge ytterligare negativa effekter. Ut sä kerhetssynpunkt är alltså frånvaro besked inte speciellt lyckat. KERSTIN ERICSSON

NR 2 m a rs 2010

Conny Jäverdal håller ibland både interna och externa föreläsningar om IT-säkerhet. Han är en av de främsta specialisterna i Sverige inom området och har kontakter över hela världen. ”Jag rekommenderar alla anställda att läsa mer om IT-säkerheten på Infarten”, säger han. Foto: MARINA BODÉN

tema: i backspegeln

Hej då Vägverket – välkommen Trafikv

Hej då Vägverket! Generaldirektör Lena Erixon packar ihop alla Vägverksminnen och lämnar över till Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm. Illustration: KJELL THORSSON

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

Skyltar, flaggor, kläder, bilar, brev papper och pennor. Allt som bär Vägverkets namn måste nu bytas ut. – Det här är ett enormt arbete som vi bara kommer att hinna påbör ja tills den 1 april, säger Eva Tiger ström, en av många som ansvarar för lanseringen av det nya Trafikverket.

kverket!

Nu är det dags att ta farväl av Vägverket. Lanserings arbetet inför det nya Trafikverket är i full gång. En ny grafisk profil har tagits fram och planer na för hur allmänheten, de anställda och alla Vägverkets kunder ska informeras är lagda. – Alla medarbetare är väldigt viktiga i det här arbetet för att lanseringen ska gå så smidigt som möjligt, säger Eva Tigerström. En del i lanseringsarbetet är att byta ut alla skyltar i landet där det i dag står Vägverket eller Banverket. – Det finns hur många som helst så vi har gjort en prioritetsordning där vi bestämt att i första hand byta ut fasad och entréskyltar på Vägverkets huvud kontor, våra regionkontor samt på lo kalkontoren i Härnösand, Jönköping och Malmö. Vår ambition är att de skyltarna ska vara utbytta till den 1 april, säger Eva Tigerström. Förhoppningen är också att många av Vägverkets gamla flaggor är utbytta tills dess. Den projektgrupp som ansvarar för skylt bytena på Vägverkets närmare 400 rastplatser runt om i landet räknar med att det jobbet ska vara färdigt före sommaren. Det handlar om nya flaggor, informationsbärare och affischer. Förutom fasad- och entréskyltar finns det en mängd drift- och anläggningsskyltar. Vissa av dem kommer att bytas ut, men troligtvis inte för de pro jekt som snart är avslutade. En förstudie är utförd och man har även gjort en inventering av alla befint liga väg- och byggskyltar. När det gäller alla pap per, kuvert, pennor med mera som bär Vägverkets namn i dag finns en avveck lingsplan för när de ska vara utbytta. – Vissa saker kommer inte att användas alls efter 1 april, medan andra saker successivt fasas ut, men vi är mitt uppe i det arbetet och kan inte säga så mycket ännu, säger Malin Wallander som jobbar med den grafiska profilen på Vägverket. CAROLA ÅLSTIG

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

tema: i backspegeln

d, Vägverket ne s gg lä l ri ap Den 1 lever ra händelser men alla sto os alla kilt kanske h rs ä s – e ar d vi under om varit med s re ta e b ar d me a när datorern m o S . p p lo årens flyttr det stora kom, eller nä a bytch när bilarn o k c gi t e s s la erksen natt. Vägv r ve ö a id s te en t några minn u r e lj vä n ge tidnin m gått. från åren so

Sveriges längsta bro Ölandsbron började byggas i januari 1968. Den invigdes nästan fyra år senare, den 30 september 1972. Den var under en tid Europas längsta bro.

Kalmarsund.

de med bron natten mot fredagen den 18 Tjörnbron klövs itu när det norska fartyget Star Clipper kollidera Foto: VÄGVERKET januari 1980.

Bron som försvann För 30 år sedan körde det norska bulkfartyget Star Clipper på Tjörnbron, även kallad Almöbron, mellan fastlandet och Tjörn. Olyckan inträffade klockan 01.29 natten mot fredagen den 18 januari 1980.

STENUNGSUND.

Fartyget var på väg mot Uddevalla, men kom ur kurs och kolliderade med brons bågrör på Tjörnsi dan. Bron gick av och 300 meter av dess vägbana rasade ned över fartyget. Sju fordon hann falla ned i vattnet innan vägen spärrades av. Totalt omkom åtta människor den natten. Fartygsbesättningen försökte förgäves stoppa trafiken genom att skjuta nödraketer, men kunde bara se på hur det ena fordonet efter det andra störtade ned i det kalla vattnet. På Tjörnsidan tog det 40 minuter innan vägen

spärrades av. På Stenungsundsidan gick det snab bare eftersom en uppmärksam lastbilschaufför lyckades få stopp på sin lastbil i tid. Han kunde därefter stoppa trafiken som kom bakom honom. Haveriutredningen fastställde aldrig någon klar orsak till olyckan och ingen fick skulden. I ef terhand har det framkommit att fartyget tidigare haft problem med sitt styrmaskineri. Efter en rekordkort projekterings- och byggtid kunde den nya Tjörnbron tas i bruk i november 1981. Den är utförd som en snedkabelbro med en total längd av 664 meter och en segelfri höjd på 45 meter. Med ett huvudspann på 366 meter är den en av Sveriges längsta snedkabelbroar. Bron kosta de 156,9 miljoner kronor att bygga. CAROLA ÅLSTIG

E-post till alla

Anders Wester jobbar i dag som avdelningschef på nationella tjänster, men kan mycket om Vägver kets IT-historia. Han började på Vägverket 1988 i det så kallade installationsprojektet som såg till att

Ölandsbron under uppbyggnad, september 1969. Foto: VÄGVERKET

kom internet till Vägverket. Men det var bara av en slump. – Vi köpte en kommunikationsförbindelse med Lantmäteriverket via internet och det var egentligen bara vi på tekniksidan som visste att vi då samti digt fick internet på köpet, berättar Anders Wester. Han minns bland annat sommar-OS 1994. – Vi kunde se bilder på alla fotbollslagen på in ternet, men det fanns inga sökmotorer eller i alla fall inga bra och många ansåg att det där med in ternet bara var en övergående fluga.

Under andra hälften av 1980-talet fick alla Vägverksanställda terminaler med e-post och ordbehandling. Datorerna var uppkopplade mot en basdator. Allt var i textformat på den här tiden. Det fanns inga grafer eller bilder. Det orkade inte datorerna med. Mycket pengar lades på att utbilda de anställda i Word, Excel och konsten att skicka e-post. Och da torerna var ruskigt dyra. – I början på 90-talet kostade en hårddisk med en gigabyte mellan 120 000 och 130 000 kronor. I dag kan du köpa ett USB-minne med en gigabyte för 50 kronor, säger Anders Wester.

Bron är 6 072 meter lång och 13 meter bred. Dess högsta höjd är 41,69 meter och dess lägsta höjd är 6,65 meter. Vägen som går över bron är länsväg 137, vilken ansluter till E22 på fastlandet och länsväg 136 på Öland. Det kostar ingenting att köra över Ölands bron, men endast motorfordon är tillåtna. Det råder alltså både cykel- och gångförbud. Ölandsbron är också Sveriges längsta bro, om man räknar de brodelar som befinner sig på svenskt territorium. Öresundsbron är längre, men den har inte hela sin längd på svensk mark. Den del av Öresundsbron som befinner sig i Sverige är kor tare än Ölandsbron.

Projektörerna Bengt Lindell och Rune Tapani sitter framför en tidig dator i mars 1984. Den här datorn användes för beräkningar och hade inte tillgång till e-post. Foto: KERSTIN ERICSSON

alla vägverkare fick e-post och ordbehandlingspro gram. Några år senare blev han IT-driftschef, följt av chef över IT-tjänster och chef över VVIT. År 1994 V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

Vägverket hade satsat på Macintosh, men PCdatorer tog över mer och mer. Och bara några år se nare byttes Mac-datorerna ut mot PC. – Jag minns att jag sålde ett tjugotal Macar till Luleås tekniska högskola för en krona. Det var da torer som vi köpt bara några år innan för miljon tals kronor, men de var inte värda mera eftersom utvecklingen gått så snabbt och PC tagit över helt och hållet, säger Anders Wester. CAROLA ÅLSTIG

Minns du det har? En av Vägverkets generaldirektörer, Per Anders Örtendahl, satte bland annat fokus på rastplatser under sin tid. Bilden är tagen 1993. Foto: HASSE ERIKSSON

Generaldirektör med känsla för estetik I samband med högertrafikomläggningen söndagen den 3 september 1967 fick man byta ut 360 000 vägmärken och sätta upp 130 000 påminnelseskyltar. Här i Stockholm, Norrbro. Foto: VÄGVERKET

Håll dig till höger, Svensson! Klockan 05.00 söndagen den 3 september 1967 skedde den stora högertrafikomläggningen i Sverige. Även kallad dagen H. – Vi var huvudansvariga för att få det hela att fungera. Det var en jättegrej, säger Jan-Olof Montelius, Vägverkets väghistoriker.

Stockholms innerstad stängdes av 2 september 1967 i samband med högertrafikomläggningen.

Foto: VÄGVERKET

Högertrafikomläggningen innebar bland annat att flera trafikplatser måste byggas om. Man fick byta ut 360 000 vägmärken och sätta upp 130 000 på minnelseskyltar. I städerna och de större tätorterna krävdes också att man anpassade alla enkelriktade gator och tra fiklederna fick ändras. 8 000 bussar byggdes också om eller köptes in nya. Mycket kunde förberedas i god tid innan Dagen H, men natten mellan den 2 och 3 september var trots det ett hektiskt dygn för många vägverkare. 20 000 medarbetare jobbade ute på vägarna under natten med de sista förberedelserna. Det handlade bland annat om att flytta 300 000 vägmärken från vänster till höger sida av vägen.

– Vi började med att bygga upp rastplatser. De skul le ligga på vackra platser i Sverige för att få förare att stanna och på så vis öka trafiksäkerheten, säger Per Anders Örtendahl. Per Anders Örtendahl stod även bakom bygget av Vägverkets museum Pylonen. Han såg också till att införa ett nytt koncept för broar och införde ett skönhetsråd i Vägverket, som bestod av landets främsta estetiker. Dessutom införde Per Anders Ör tendahl miljökonsekvensbeskrivning på alla inves teringar. – Det här var i början av 1980-talet så vi var först ut med det här, säger han.

Mellan klockan 01.00 och 06.00 rådde körförbud för all trafik förutom så kallad nyttotrafik, det vill säga bussar, taxi, utryckningsfordon, dispensfor don samt fordon som krävdes för omläggningen. ”Håll dig till höger, Svensson” är en låt som dans bandet Telstars framförde och som blev en slag dänga vid tiden kring högeromläggningen.

Under våren 1995 tvingades Per Anders Ör tendahl att avgå som generaldirektör efter att ha anklagats för att ha skaffat en tjänstebostad åt sig själv under tveksamma former och för att ha an vänt 700 000 kronor för att locka turister till Da vis Cup i Borlänge. Han friades senare helt av Falu tingsrätt. I dag är Per Anders Örtendahl ordförande för Frölunda Hockey Club. Han sitter också med i ett flertal styrelser.

CAROLA ÅLSTIG

Det stora flyttlasset År 1973 beslöt riksdagen att flytta Statens vägverk till Borlänge. Falun fanns länge med som en alternativ utflyttningsort men valet föll slutligen på Borlänge.

BORLÄNGE.

Utflyttningen skedde i två etapper. Ungefär häften av förvaltningen flyttade 1979 och resten 1980. Tra fiksäkerhetsverket, TSV flyttade ut redan 1978. Hela det nya ämbetets lokaler invigdes av Kung Carl Gustaf den 19 september 1980. Boel Lundström, språkvårdare på Vägverket, anställdes i januari 1977. Då var beslutet om utflyttning redan fattat.

Per Anders Örtendahl var generaldirektör för Vägverket under 13 långa och viktiga år för Vägverket – från 1982 till 1995. Han säger själv att det absolut viktigaste han gjorde under sin tid som generaldirektör var att återinföra estetiken i Vägverket.

Vägverkets huvudkontor på Röda vägen i Borlänge. Foto: Kristina Eriksson

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

– Jag var medveten om att jag skulle flyttas över till Borlänge. Det var många med någon anknytning till Dalarna som sökte sig till Vägverket och TSV un der den här perioden, säger hon. Många var förväntansfulla inför flytten, men visst fanns det dem som följde med mot sin vilja. – De var en del som långpendlade och bodde i övernattningslägenheter på veckorna och höll på så i flera år och av dem var det nog en del som for illa, minns Boel Lundström. Men hon själv, och många med henne, som hade arbetat mycket med att förbereda inför flytten var glada att äntligen komma på plats. CAROLA ÅLSTIG

i själva verket Nya hastigheter på kommunala vägar MALMÖ. Vägverkets arbete med att införa nya hastigheter fortsätter. I år ligger fokus på att stötta landets kommuner i arbetet med att ta fram hastighetsplaner för att skylta om på kommunala gator och vägar. En av de kommuner som kommit långt i arbetet är Malmö som redan 2007 införde 40 km/tim i ett centralt område inne i staden. Åtgärden var ett test och har utvärderats av Lunds Tekniska Högskola och Trivector på uppdrag av Vägverket. Resultaten är goda; fordonen kör i jämnare och lug nare fart, vilket ger en säkrare miljö för framför allt oskyddade trafikan ter. Sedan den 1 februari i år har Malmö stad utökat området med 40 km/tim ytterligare. Hastighetsgränsen gäller nu stora delar av centrala Malmö.

Malmö är en av kommunerna som nu ser över hastigheterna på de kommunala vägarna. Foto: ANNELI NILSSON

Den 18 februari skulle ha varit den sista dagen för Trafikledningscentralen i Eskils tuna, men det tuffa vädret kom emellan. Foto: LARS LINDSTRÖM

Sista dagen i Trafikledningscentralen i Eskilstuna ESKILSTUNA. Den 18 februari skulle Trafikledningscentralen i Eskilstuna stänga och verksamheten tas över av Trafik Stockholm. På grund av besvär ligt väder fick i stället personalen i Eskilstuna jobba för högtryck ytterli gare fyra dagar. Andreas Possmark är en av tre operatörer som börjar jobba i Stockholm. – Jag bor i Eskilstuna och kommer att pendla. Till de tidiga morgonpas sen tar jag tåget 05.06. Anette Smedsbye får rollen som re gional vägtrafikledare vilket innebär att hon ska vara kontaktperson mel

lan Region Mälardalen/Region Öst, Trafik Stockholm och samarbetspart ners, till exempel SOS och Polisen.

Invigningarna har avlöst varandra under Vägverkets historia. Här invigs Östgötaporten i Ödeshög 2 juli 1999. Östgötaporten är en stor rastplats, men där finns även mack och en stor restaurang. På bilden syns landshövding Björn Eriksson, vägdirektör Mats Forsgren, Lars Wallin och Michael Corneu. Foto: BENGT ANDERSSON

Sista dagen blev uppskjuten.

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

åsikten

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

krönika

i Norde n

Conny Karlsson har jobbat på Vägverket sedan 1973. Under senare delen av sitt arbete på verket har han jobbat som redaktör för bland annat tid ningen Våra vägar. Här funderar han över den så starka Vägverkskulturen som färgat honom och säkert många andra. Vad väntar i framtiden?

Jag är K-märkt Året var 1973, det var höst och jag hade midjekort jacka i en dif fus grön nyans. På vänster ärm satt en astrologisk vädur, ett tyg märke som jag själv sytt fast. För övrigt minns jag inte mycket mer av dagen då jag skulle börja min anställning på Vägverkets kon struktionskontor. Men nu snart fyrtio år senare slår det mig att jag redan den da gen fick mina första K-märken. Alltsedan dess har jag befunnit mig i en slags symbios med min välgörare. För det är nog så jag måste se på det väsen som tagit hand om mig, fött mig och lå tit mig förkovras. Jag själv har i bästa samförstånd bidragit med en och annan god arbetsinsats och med doser av blod, svett och tårar. Jag ser det som en form av energiutbyte. Militära förband insåg tidigt värdet av att ta sig fram enkelt, snabbt och säkert. Det var mili tären som lade grunden till in frastrukturens framväxt. Speci ella väg- och brobyggarförband skapades liksom signaltrupper för telekommunikationstrafiken. Med tiden blir verksamheten mer fredlig och civil. Skäggiga gene raler i uniform mönstrar av och rakade generaldirektörer i kos tym kliver på. Det är nu som vi hamnar i Kvärlden. K står för kultur, det sit ter i väggarna och har med tra dition att göra. Vägverkskulturen finns och är i sig unik. På sina håll, där förutsättningarna för tillväxt är som bäst, är kulturla gret så tjockt att det går att ta på, säger de som vet säkert. Den som kommer i dess närhet blir berörd, den som vistas där en längre tid blir klart delaktig för att sedan helt präglas därav. Vägverkets K-kraft känneteck nas av en nästan gränslös vi-an da. Kraften har hittills överlevt alla större förändringar i Väg verket och har anpassat sig väl till nyordningar. Men frågan är

Fler tappar last i Danmark

Det är fortfarande allt för många •som inte surrar fast lasten ordentligt när de kör danmark.

arbetslast eller kör till återvinningsstationer och till sommarstugan. Det visar Vejdirektora tets redovisning för tappat gods på de danska statsvägarna under 2009. Hela 6 001 gånger var Vejdirektoratets Trafik informationscenter, T.I.C., tvungen att skicka ut personal för att avlägsna bland annat julgranar, cyklar och lastpallar från vägbanan. Det är en svag ökning i jämförelse med året innan, då siffran låg på 5 954. Därmed fortsätter de senaste årens tendens med mer tappat gods på vägarna i Danmark. Ett problem som kan få stora trafikfarliga konsekvenser när bilister kör på godset eller bromsar hårt för att undvika det.

Trafikverk även i Finland

•

Finland. Den 1 januari 2010 startade det fin ska Trafikverket sin verksamhet. I Trafikverket ingår funktioner från de tidigare myndigheterna Vägförvaltningens centralförvaltning, Banför valtningscentralen och Sjöfartsverkets farleds funktioner. Verket har ungefär 700 anställda. Trafikverket jobbar för att främja säkerheten i trafiken, en balanserad regional utveckling och en hållbar utveckling.

Saltdebatt också i Norge

•

Norge. Även i Norge debatteras nyttjande av salt vid halkbekämpning. Statens vegvesen me nar dock att salt är det bästa alternativet, både vad gäller trafiksäkerhet och framkomlighet. För att minska eventuella skador från vägsaltning pågår i Norge sedan 2007 ett fyraårigt projekt kallat SaltSMART. Det syftar till att kartlägga och reducera miljöskador från vägsaltning.

Elbilar kan påverka kollektivtrafik

•

”Vad händer nu med Vägverkskulturen?”, frågar sig Conny Karlsson. Foto: Kristina eriksson

vad som händer efter den 1 april i år. Det här är min syn på ett feno men, närmast ett väsen som fun nits länge, men som började bre da ut sig när Kungliga Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen blev Statens vägverk 1967. Det här är en kultur där man växer, trivs och mår bra; där det är högt i tak, luften går att andas, idéer prövas och inget förkastas utan goda skäl. Alla känner delaktighet – och ansvar för det som sker. Vägverkskulturen, liksom andra liknande företagskulturer, är känsliga naturer. Nya okontrolle rade ingredienser och snabba för ändringar i produktionen kan ut göra direkt dödliga hot. Den företagskultur som ge

nomsyrar Vägverket i dag kom mer att försvinna i sin mest ge nuina form. Under lång tid har den utvecklats och varsamt ta gits om hand och förvaltats av kunnig och intresserad personal. Anställda och chefer som arbetat i en trygg och engagerande ar betsmiljö med andra som känt på samma sätt. När Vägverket nu rätar upp loggan och blir Trafikverket är det säkert så att Vägverkskultu ren och Vägverksandan kommer att försvinna och så småningom ersättas av en Trafikverkskultur. I den nya sammansatta K-karak tär som växer fram kan en fram tida konnässör kanske förnimma Vägverkstoner.

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

CONNY KARLSSON

NR 2 m a rs 2010

Norge. Efter undersökningar av fält för kol lektivtrafik i Oslo och Trondheim konstateras att överraskande många elbilsägare använder kol lektivtrafikfältet. Detta är tillåtet i Norge, men kan om det vill sig illa leda till trafikstockningar enligt rapporten ”Trafik i kollektivfelt”. 10 pro cent av bilparken beräknas bestå av elbilar år 2020. Detta kan leda till betydande problem i kollektivfältet, särskilt i rusningstrafik.

Biogas mer än klimatneutral

•

Sverige. En studie från Lunds tekniska hög skola visar att biogas kan bli mer än klimatneu tral. Enkla förbättringar på biogasanläggning ar kan göra att utsläppen av växthusgaser från biogasen blir 120 procent lägre än bensin. En forskargrupp har på uppdrag av Energi myndigheten räknat fram siffrorna efter att ana lyserat en biogasanläggning i Skåne. Studien ska göra det enklare att studera biogasanläggningar och göra dem bättre. I Sverige finns ungefär 20 liknande anläggningar, vars biogas används till bilar och andra fordon. Lika mycket fordonsgas produceras på avloppsreningsverk som gör bio gas från avloppsslam. I dag kör över 23 000 for don i Sverige på biogas.

reportage: däckkonst

Tunga lastbilsdäck utgör väggar i däckhuset i Södertälje konsthall. ”Långt tillbaks i tiden byggde man hus av sådant som fanns att tillgå, sådant man hittade. Stenar, jord, träpinnar. I dag är det däck”, säger Charles Lugenga. För stugans entré hänger ett draperi, naturligtvis tillverkat av däckstrimlor. Foto: REPORTAGEBYRÅN/OLOF NÄSLUND

Ingen konst utan blankslitna däck

Det första av Charles Lugengas hus tog åtta månader för fem man att resa. ”Sedan dess har jag lärt mig. Det finns så många olika sorters däck”, säger han. Svenska småbilsbildäck väger ungefär 8 kg. Lite mer i USA, lite mindre i Italien. ”Det är stor skillnad på däck och däck”. Foto: REPORTAGEBYRÅN/OLOF NÄSLUND V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

Mitt i rummet i Charles Lugengas stuga finns två sköna fåtöljer. Stabila och komfortabla. Givetvis av däck.

Utttjänta däck blir till konstverk. I några av däcken sitter dubb och den småsten som har kilat in sig mellan räfflorna kvar.

Att tillverka prydnadssaker och bruksföremål av skräp har varit ett sätt för Charles Lugenga att överleva.

Foto: REPORTAGEBYRÅN/OLOF NÄSLUND SÖDERTÄLJE. Strax före jul färdig ställdes ett hus i Södertälje. Det är inget konstigt med det. Men det här huset är unikt, byggt nästan uteslutande av däck. Ingen ska bo där. Det är ett konstverk, rest i konsthallen.

ningar och fotoutställningar. Nu luktar det bilverkstad här. – Akta, lite mer åt vänster, in struerar Charles Lugenga när vi hälsar på. Han får hjälp av några av kil larna i konsthallen, som svettas i strålkastarbelysningen utan att

Väggarna består av liggande däck, staplade på varandra. In nerväggarna är täckta av en flä tad matta, tillverkad av tunna strimlor av innerslangar. Dem har Charles Lugenga sågat till under arbetets gång. Samma sak med golvet, den sköna heltäck ningsmattan är gjord av långa ormliknande remsor av däck. Likadana remsor täcker taksto len, det enda i huset som är gjort av annat än däck. En del har dub ben kvar. De ser, tillsammans med spiken som drivits in mellan räff lorna, ut som frostkristaller i den yviga konsthallens spotlights. De som normalt lyser upp oljemål

Foto: REPORTAGEBYRÅN/OLOF NÄSLUND

Det ligger högar av gamla däck på det polerade golvet. 120 lång tradardäck och 300 småbilsdäck. Slitytorna skulle för länge sedan ha underkänts vid poliskontroll, en del är helt blanka. Andra sne da eller punkterade. De har gjort sitt. Det passar en återvinnings konstnär som Charles Lugenga bra, särskilt som han har speci aliserat sig på just däck. En må nad har han hållit på i Södertälje, hela tiden för öppen ridå.

Charles Lugenga är återvinningskonstnär. Under sin uppväxt i Tanzania fick han lära sig att vara uppfinningsrik för att försörja sig.

kunna släppa uppmärksamhe ten på bygget. Takplatteremsorna måste ligga rakt, parallellt över lappade, det ska vara snyggt. Char les ser trött ut. Däck är tungt. Att han har valt att arbeta med uttjänta däck är ingen tillfällig het, betonar han och pekar på en rad av sina andra skulpturer ut med ena väggen. Han gör sådana också.

Däckhuset såldes på auktion Däckhuset fanns till allmän beskådan i Södertälje konsthall fram till den sista februari. Då såldes det för 2 400 kronor på auktion. Fyra intressenter var med och bjöd, allihop över internet. Den slutlige köparen vill vara anonym och därför är det bara att hålla ögon och öron öppna för att kunna upptäcka var någonstans huset hamnar och vad det ska användas till. Konsthallen ska nu märka upp däcken i väntan på att köparen låter montera ner huset och frakta bort det.

– Att tillverka saker av skräp var ett sätt att överleva. Han är uppvuxen i Dar es Sa laam, Tanzanias huvudstad, där det gällde att vara uppfinnings rik för att hitta sin försörjning. För honom såväl som för många andra. Han tillverkade pryd nadssaker och bruksföremål av sådant han hittade och så små ningom blev de så bra att de gick att sälja. Däribland gummiskra por av innerslangar. Gratis mate rial. Uttjänta däck ligger överallt, i vägrenar, på åkrar och på går darna. Bara att hämta. Detta faktum fick Charles Lu genga att börja reflektera. Och parallellt med att han har ut vecklat sitt konstnärskap har han engagerat sig i frågan om jordens resurser. Huset, eller stugan i Södertälje, är ett led i det arbetet. – Jag vill öka medvetenheten om en slumrande resurs, säger han. De uttjänta däcken är pro blem. De lämnas där de byts ut, ligger och skräpar till ingen nyt ta. Dessutom samlar de i stora delar av världen vatten och för vandlas till barnkammare för malariamyggen. Nu står det där, huset. Svart och ståtligt. Charles Lugenga själv är tillbaks i Tanzania, där han ska resa ytterligare ett. Den här gången tillsammans med gatu barn. När det är klart och rappat på insidan ska de bo där. INGRID SJÖKVIST

Däckåtervinning Sverige har ingen egen däcktillverkning sedan Trelleborg lade ner produktionen av traktorer för några år sedan. Vi sliter ut ungefär 70 000 ton däck per år, eller ett personbilsdäck per invånare och år, enligt Svensk Däckåtervinning. Men det räcker inte. Efterfrågan på sådana är stor, så vi importerar. Ungefär hälften går till värmekraftverk i Norrköping och Linköping, med extrem rökgasrening. Resten mals ner och blandas bland annat i konstgräsmattor och sprängmattor till vägbyggen.

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

I Skattungbyn utanför Orsa bygger Jonas Erlandsson och Elin Nordquist ett så kallat jordskepp. Till det behövs många däck, som packas med sand och smågrus. Foto: PRIVAT/ELIN NORDQUIST

Däckhus i Sverige Att bygga hus av däck är inte unikt. I Sverige finns i alla fall två, inget av dem färdigt. Först ut – i hela Norden – var Växhuset utanför Söderhamn, en experimentanläggning för alternativa sätt att bygga och odla. – Just nu ligger bygget nere, säger projekt ansvarige Ralf Palpers. Vi behöver skaffa oss mer kunskap. Det är miljömässigt okej att använ da uttjänta däck i konstgräsmattor och liknande, det finns studier på det. Risken att gifterna som däcken innehåller ska frigöras ur materialet där är inte särskilt stor. Men bostadshusen är för unga för att ha kunnat forskas på. Det är svårt att få fram uppgifter. Huset är ett så kallat jordskepp. Idén kommer från USA, där merparten av världens cirka 2 000 sådana finns. Tre av väggarna i ett jordskepp be står av uttjänta däck, den fjärde av sluttande glas som fångar upp solvärme. Däcken staplas på varandra omlott. Mellanrummen fylls med sten och lera. Utsidan täcks av en värmesamlan de jordvall som sluttar ända uppifrån taknocken fyra, fem meter ut från huset och däcken syns inte. Husen ser ut som båtskrov, därav namnet. Det andra huset bygger Jonas Erlandsson och Elin Nordquist i Skattungbyn utanför Orsa. – Vi behöver nästan 3 000 däck, berättar Jo nas Erlandsson, tio respektive tolv lager i varje vägg. Huset, som han själv har ritat, ska bli 25 gång er 10 meter, vallen oräknad, med en meter tjocka väggar. Han och sambon började banka de första däcken redan i höstas, sedan Mora däckdemon tering tippat av en första laddning. – Man fyller dem, packar dem med sand och smågrus. Sedan slår man dem med slägga så hårt att det knappt går att slå i en spik. Att på det här sättet ta till vara uttjänta däck är ett mycket medvetet val för paret Erlandsson Nordquist. – Vi vill medverka till att återanvända mate rial i stället för att producera nya. Av hänsyn till både människan och vår planet. Nästa höst hoppas de kunna flytta in. Men det förutsätter att inte nästa sommar också regnar bort. Det går inte att packa våt sand. INGRID SJÖKVIST

porträttet A n d ers dag p å jobbet 8.15

På plats på jobbet. Tavlan är fylld av allt som borde göras innan Trafikverksstarten.

10.00

Anders Hedberg i ännu ett telefonsamtal. Datorn och de två telefonerna är hans viktigaste arbetsverktyg.

11.30

Lunch i favoritrestaurangen Kök Nyström. En av fördelarna med att flytta till Vägverkets lokaler tycker Anders Hedberg.

14.00

Möte om Tur och Retur. Från vänster: Catharina Eriksson, Travel Manager, Anders Hedberg, Travel Manager och Malin Wikström, Systemförvaltare för Tur och Retur.

Röda vägen via Hollywood En tjänsteman med passion för familjen, att spela bas, snickra – och för tjänsteresor. För Anders Hedberg är engagemanget totalt, både för jobbet och den viktiga fritiden. – När jag är ledig vill jag jobba med händerna. Det blir en kontrast till arbetet, säger han.

BORLÄNGE.

Det är tidig tisdagsmorgon, men redan tycks de flesta vara på plats på nystartade HR-center i Bor länge. I ett av rummen sitter Anders Hedberg som jobbar som Travel Manager. – Men jag brukar säga att jag jobbar med tjäns teresor och möten. Möten har vi lagt till för att vid ga begreppet. Resor är ju ofta en konsekvens av att man behöver mötas och redan där kan du börja fun dera på om du verkligen måste resa eller om du kan använda alternativ som telefon- eller IT-lösningar. I höstas flyttade Anders Hedberg från Banver kets till Vägverkets lokaler. Från den första januari är han vägverksanställd. – Först kändes det lite konstigt att först få en tre månaders period på Vägverket. Men jag trivs jätte bra och alla här är taggade inför framtiden, säger Anders Hedberg med sitt ständigt återkommande leende. Telefonen och datorn – det är Anders Hedbergs verktygslåda på jobbet. På fritiden byter han ut dem mot skiftnyckel och hammare. Då slipar han på båten, renoverar huset eller spelar bas. – Jag startade mitt första band när jag var 13 år. Under ett år bodde jag i Hollywood och utbildade mig på Bass Institute of Technology. Men när famil jen kom beslutade jag mig för att inte satsa på mu siken på heltid. I jobbet med resor och möten arbetar Anders Hed berg, kollegorna Catharina Ericsson och Alf Öhman med alltifrån reseadministration, upphandlingar och självbokningssystem. Placeringen på HR-cen ter har sina fördelar. – HR direkt, som är en del av HR-center, är en väldigt bra funktion. Hit kan de anställda vända sig med alla typer av personalfrågor. Tidigare fick de

På fritiden kompar Anders Hedberg Borlänge Kammarkör, Forsaängskören och Borganäskören. Här med en sexsträngad bas – specialimporterad från USA. Foto: Josefina Bylund

som hade frågor om resor kontakta oss direkt. HR direkt avlastar verkligen oss. Just nu handlar Anders Hedbergs arbetsuppgif ter mest om att förbereda inför Trafikverksstarten. – Vi jobbar med att ta fram en mötes- och rese policy för Trafikverket. Det gäller att hitta det bästa och enklaste sättet att resa. Mycket tid går också åt till upphandlingar av bland annat resebyrå-, tågoch hyrbilstjänster. Om tio år tror Anders Hedberg att han mycket väl kan arbeta kvar med tjänsteresor och möten. – Men jag har även lekt med tanken att göra något

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

Anders Hedberg Ålder: 45 år. År i verken: 7 år som banverkare, sedan 1 januari vägverkare och efter 1 april trafikverkare. Familj: Fru och tre tonårsdöttrar. Intressen: Musik, familjen och att snickra på hus och båt.

helt annat. Kanske bygga båtar eller jobba som mö belsnickare. Musiken är ett annat spår. Men det är väl ingen högoddsare att jag jobbar kvar här. JOSEFINA BYLUND

utveckling

Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.

Rasmus Larsson och Johan Hallberg vann 100 000 kronor för bästa examensarbete för Athena när de avslutade sina studier. Nu hoppas de kunna utveckla samma idé och sätta den i produktion. Foto: CLAS-GÖRAN SANDBLOM

Transportsystem med drag Hittills har Vägverkets roll i före tagsinkubatorn varit begränsad, men uppskattad. – Det är en väldig trygghet att ha stöd från en sådan stor aktör som Vägverket. De har varit ett bra boll plank och bidragit med kompetens och kunskap samtidigt som de har ett brett kontaktnät i transportbran schen, säger Johan Hallberg. Just nu justeras en prototyp av pro dukten för att bli mer användarvän lig. Därefter kommer Vägverket att ta en större roll och bidra med hjälp i testandet av produkten.

Sedan sommaren 2009 söker pilotprojektet Transport Business Booster efter goda idéer inom transportbranschen. Vägverket tog initiativ till projektet med syftet att hitta unika produkter och utveckla dem. En av dessa produkter tar nu de första stegen mot förverkligande. Idén och produkten består av en kom plett säkerhetslösning för övervak ning av lastbilsekipage. Ett så kallat trenyckelsystem håller koll på att rätt chaufför kör rätt lastbil som drar rätt ekipage. Det hela är en vidareutveckling av ett prisbelönt examensarbete som uppfinnarna Johan Hallberg och Ras mus Larsson gjorde i samband med studier vid Högskolan i Halmstad. De har precis börjat arbeta i en företags inkubator, där de får hjälp att vidare utveckla sin produkt. – Stölder av lastbilsekipage kostar årligen 1,5 miljarder kronor bara i Sverige. Vår lösning är unik genom att den går att implementera hos alla de

”Vägverket lägger knappt 400 miljoner kronor per år på forskning och utveckling, projektet är ett försök att få ut mer kundnytta för lite av de pengarna”, säger Anders Berndtsson, utvecklingsstrateg på Vägverket. Foto: HANNES FORSSELL

stora fraktbolagen, säger Johan Hall berg, som tillsammans med Rasmus Larsson jobbar heltid med att försöka få ut sin produkt på en nationell och internationell marknad. V Ä G V ERKSTID NIN G EN

– Vägverket kan verifiera nyttan och bärkraften för kunder och sam hället för en specifik produkt. Det finns bred kunskap om transport branschen i Vägverket och det blivan de Trafikverket, men också stora nät verk som kan hjälpa i framtagandet av en ny produkt, säger Anders Bern dtsson, utvecklingsstrateg på Vägver kets huvudkontor och ansvarig för Vägverkets del i Transport Business Booster. HANNES FORSSELL

NR 2 m a rs 2010

Transport Business Booster Vägverket tog 2009 initiativet till Transport Business Booster tillsammans med Innovationsbron, som hjälper till med kommersialisering och vidareutveckling av idéer. Vägverkets initiativtagande till projektet är i förlängningen ett alternativt sätt att uppnå de transportpolitiska målen, och då särskilt de som handlar om tillgänglighet. Målet är att göra Transport Business Booster till en permanent del i Vägverkets och senare Trafikverkets verksamhet. Banverket deltar redan i dag i begränsad omfattning i projektet.

Företagsinkubator En inkubator är en miljö där det finns bra förutsättningar för nystartade företag som vill växa och utvecklas. I inkubatorn sker en kontinuerlig affärsutvecklingsprocess. Här kan entreprenören få hjälp med till exempel tidig finansiering och affärskompentens. Stiftelsen Teknikdalens Företagsinkubator, där projektet Athena finns, ingår i det nationella inkubatorprogrammet (NIP) som finansieras av Innovationsbron.

jobb & fritid

Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

I 43 år har Barbro Mellquist haft Vägverket som arbetsplats. Hon är positiv inför den kommande övergången till Trafikverket. ”Det här tror jag på!” säger hon om den nya myndigheten. Foto: JENNY LUNDMARK

”Egentligen sökte jag till kommunen” SOLNA. Arbetsansökan skickade hon till Gotlands kommun – jobb fick hon på Vägverket. I år är Barbro Mellquist med sina 43 år på Vägverket en av dem som jobbat längst. Om två veckor får hon se myndigheten läggas ned.

– Det är oklart hur det gick till när jag fick job bet, egentligen sökte jag till kommunen, men de och Vägverket hade väl någon slags kontakt med varandra. Efter min ansökan till kommunen hör de de i alla fall av sig från Vägverket och undra de om jag kunde börja, säger Barbro. På Vägverket har hon varit sedan dess. En av orsakerna har varit arbetsuppgifterna. Got landskontoret var litet vilket gjorde att de som jobbade där fick en väldig variation på vad de gjorde. – Vi jobbade med allting från kartritning till trafiksäkerhetsfrågor. Den bästa tiden på Väg verket var när vi var både ute på fält och inne på kontor. Ute på fält kom vi närmare verksam heten, vilket gjorde att man såg den på ett helt annat vis, samtidigt som vi fick träffa väldigt mycket trevligt folk, säger Barbro. Sedan 1996 arbetar hon i Stockholm. Först arbetade hon med myndighetsuppgifter och nu med väg- och trafikdata. Att få vara med om den kommande förvandlingen till Trafikverket ser hon fram emot. – Jag har varit med om flera omorganisatio ner som har varit mer eller mindre bra, men det här tror jag på! Det kommer nog inte att märkas så mycket i mina arbetsuppgifter, men att samla alla trafikslagen under samma tak är en god idé, säger Barbro. Om knappt ett år infaller pensionsåldern. Ett par sommarhus och barnbarn pockar på hennes uppmärksamhet, men Barbro Mellquist har inte bestämt sig för om hon ska sluta då eller fort sätta ett tag till, för att se hur verksamheten ut vecklas i Trafikverket.

Trafikverkets blivande ordförande Acko Ankarberg Johansson ser stora fördelar med den nya myndigheten. När det gäller att förflytta sig går hennes favoritresa hem till Huskvarna. Foto: KERSTIN ERICSSON

Sammanslagning fördel för verken Acko Ankarberg Johansson utsågs i januari till styrelseordförande i Trafikverket. Vägverkstidningen träffar henne inför sjösättandet av den nya myndigheten. – Jag blev väldigt glad när jag fick förfrågan, det är ett jättespännande uppdrag, säger Acko Ankarberg Johansson. Hon har stora förväntningar på Trafikverket. Mer och bättre in frastruktur ser hon som syftet med det nya verket, och förut

sättningen är att Trafikverket ser till helheten och arbetar för lösningar som tar hänsyn till människors behov av att resa. Trafikslagsövergripande pend lingsmöjligheter som inte är be roende av hur länsgränserna ser ut, exempelvis. Acko Ankarberg Johansson pekar på att dialogen på det re gionala planet hittills har förts mellan regionförbunden och Väg verket respektive Banverket. Från den 1 april kommer regionför

Acko Ankarberg Johansson Ålder: 45 år. Bor: I Huskvarna. Gör: Är kommunstyrelsens ordförande i Jönköping, ordförande i Sveriges kommuners och landstings samhällsbyggnadsberedning, ledamot i regionförbundets styrelse och ingår i Kristdemokraternas partistyrelse och verkställande utskott. Är aktuell som ordförande i Trafikverkets styrelse. Familj: Gift. På fritiden: Läser böcker och är gärna ute och motionerar. Läser just nu: ”Matthandlare Olssons död” av Karin Wahlberg. Favoritmat: Lasagne. Favoritdryck: Kranvatten. Favoritresan går: Hem till Huskvarna.

bunden att möta ett och samma statliga verk i frågor som rör in frastrukturen. – Det är en fördel, eftersom det emellanåt har varit komplicerat när verken har haft olika åsikter, säger hon. Det finns ett antal förutsätt ningar som måste uppfyllas för att Trafikverket ska fungera som det är tänkt, menar Acko Ankar berg Johansson. En aspekt är att departementet måste stärkas för att möjliggöra styrning av myn digheten. – Framför allt är det viktigt att Trafikverkets lokala och re gionala kontor får ordentliga be slutsmandat för att kunna föra konstruktiva dialoger med kom muner och regionförbund, säger hon. För Acko Ankarberg Johans son och övriga ledamöter väntar fyra styrelsemöten per år. Styrel sens uppdrag är att säkerställa att Trafikverket utför det reger ingen har beslutat. JESPER NIETSCHE

HANNES FORSSELL

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

Damfotbollslaget laddar för match. Fritidsföreningen i Jönköping kunde år 1972 ställa upp med den här startsjuan. Stående från vänster: Gunilla Elm (då Svantesson), Annika Karlborg (då Gustafsson), Birgitta Magnusson, Tinna Gabrielsson. Knästående: Anita Dahl, Anita Andersson, Lena Larsson (då Österström).

Erland Wallroths goda pepparkaks cheesecake fick symbolisera region Sydösts sista årsuppföljning. Foto: KERSTIN ERICSSON

Region Sydöst firade med god cheesecake

Foto: GÖRAN HÖGBERG

Erland Wallroth är chef för Verksamhetsstyrning på Region Sydöst. När det var hans tur att bju da på fredagsfika, hade han fixat en pepparkakscheesecake. Tårtan tilläg nades arbetet med regionens absolut sista årsuppföljning.

JÖNKÖPING.

1968 hölls Riksmästerskapet i orientering i Tenhult. Vann gjorde det här laget som bestod av Göran Öhlund, Ingemar Gustavsson och Anders Axelsson. Göran Öhlund är både svensk mästare och världsmästare och var förbundskapten i orientering i sex år. På Vägverket jobbade han som projektör och senare projektledare. Ingemar Gustavsson är projektledare. Båda inom Region Sydöst. Foto: GÖRAN HÖGBERG

Pepparkakscheesecake: 150 gr pepparkakor 3 äggvitor 200 gr philadelphiaost 3 äggulor 2 dl socker 3 dl vispgrädde 2 tsk kanel Gör så här: Krossa pepparkakorna fint och fördela det mesta av smulorna i en smord form med löstagbar kant. Skål 1 Vispa äggvitorna till ett hårt skum. Skål 2 Blanda ihop philadelphiaosten med äggulorna, sockret och kanelen till en slät smet. Skål 3 Vispa grädden. Blanda ner äggulesmeten i grädden och rör om. Vänd i äggviteskummet i smeten och rör till en jämn smet. Häll smeten i formen över kexsmulorna. Täck formen och ställ den i frysen i minst fem timmar eller över natten. Ta fram kakan en stund innan den ska serveras. Strö över resterande pepparkakssmulor.

VVFF Regionmästerskap i handboll hölls 1972 i Jönköping. Stående från vänster: Jan Bergstrand, Bertil Ljungberg, Thomas Forsell, Per Kroon, Björn Tillström. Sittande från vänster: Magnus Häll, Gunnar Wallin, Kjell Wigert, P-G Oliw. Foto: VÄGVERKET

V Ä G V ERKSTID NIN G EN

NR 2 m a rs 2010

Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

nos ta l g i

Axplock ur arkivet

Ett glatt gäng trafikräknare från Jönköping. Från vänster Putte Kroon, Stefan Johansson, Ulf Erikson, P-O Krondahl. Sittande deras chef Bo Svensson. Väghyvelförare Evert Andersson får besök av Solveig Steénson (Jacobsson) 1969. Bilden var omslagsbilden i Vårt Verk 1969.

Foto: KERSTIN ERICSSON

Foto: STURE KARLSSON/TRANEVING

I år fyller Vägverket 169 år. Un der de år som gått har tusentals människor engagerat sig i verkets verksamhet och utvecklat myn digheten till vad den är i dag. Här ett litet axplock ur vägverkarnas eget bildarkiv.

Jan Gustafsson, Assistenterna Teddy Glans och on och Elisabeth samt operatörerna Britt Anderss al på VästerbroCarlsson i Vägverkets datacent Vägverkets museum plan, Stockholm, 1969. Foto:

Hillevi Eriksson, Maria Westerb erg, Karin Hedberg, Torborg Lundqvist, Märta Hallman och Henny Mossberg arbetade i telefonvä xeln 1954.

Asfaltläggning Kronobergs län

Den 28 augusti 1991 firar Vägverket 150 år. Ingela Melin, Björn Pettersson, Kerstin Holmberg, Ingemar Melin och Thomas Eriksson. Foto: KERSTIN ERICSSON

Kerstin Ericsson och Göran Öhlund, Projekteringskontor Sydväst, poserar med för tiden mycket modern utrustning, en teodolit och på den en geodimeter. Bilden är från tidigt 1980-tal. Foto: PRIVAT

are och säkert Vägverket fyller 150 år. Vägverk bo väntar på att en och annan nyfiken Borlänge ERICSSON kungaparet ska passera. Foto: KERSTIN

Nästa nummer: Manusstopp 22 februari – i brevlådan 12 mars.

Foto: vägverkets museum

1987.

Foto: JAN-OLOF MONTELIUS

Nr 2 2010: Manusstopp 22 februari – i brevlådan 12 mars.

Vägverkstidningen #2.2010

Articles inside

Inblick

Porträttet

Åsikten Reportage: Däckkonst.......................... 18–19

Utveckling Jobb & Fritid ......................................... 22–23

Tema: I backspegeln............................. 12–15 I själva verket