Vägverkstidningen #3.2009

Innehåll Inblick............................................................ 2

– Vart är du på väg och vill du dit?

Alla vägar bär från Rom

Aktuellt..................................................... 4–11 Tema: Elbil............................................. 12–14 I själva verket............................................... 16 Åsikten......................................................... 17

Christer Olsson, föreläsare och förändringscoach, menar att vi alltid har ett val.

– Ska jag acceptera förändringen eller ska jag söka andra alterna­ tiv?

Reportage: Historiska vägar ................. 18–19 Porträttet..................................................... 20 Utveckling.................................................... 21 Jobb & Fritid.......................................... 22–23

S I DAN 5

SID 18

För oss i Vägverket • nr 3 • maj 2009

Leena Zarowiecki ser goda möjligheter vid förändringar Hon är sektionschefen som via Utvecklingsor­ ganisationen började plugga. Nu är Leena Za­ rowiecki tillbaka på jobb inom Vägverket och har ett råd att ge till andra som blir utan jobb i en omorganisation.

– Se möjligheterna! Bestäm dig för ett positivt förhållningssätt! Det mår du bäst av.

Sida n 9

Resultatkonferensen startskott för målinriktat säkerhetsarbete Högst 220 dödade i trafiken – det är etapp­ målet för 2020. Ett mer målstyrt arbetssätt ska öka möjligheten att nå dit.

– Det här är en stor dag. Det är startskot­ tet för ett mer fokuserat sätt att arbeta med trafiksäkerhet, säger trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall.

Sida n 7

Nya T r a f i k v e r k e t

Klimathotet ger bränsle åt elbilens framfart

Ett tecken i tiden

Alla pratar om elbilen. Hotet om klimatförändringar har gett nytt bränsle åt elbilens framfart. Kanske har den kommit för att stanna den här gången. Men det finns problem, hur påverkas trafiksäkerheten när bilarna blir tysta och hur brandsäker är en elbil?

Sida n 1 2 –1 4

Trafikverkets ansvarige utredare, Nils Gunnar Billinger, har flera stora myndighetsutredningar bakom sig.

Foto: Hannes Forssell

Vägverket är långt ifrån den enda myndigheten som genomgår förändringar. Både Strålsäkerhetsmyn­ digheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är exempel på nya myndigheter som till­

kommit efter sammanslagningar. – Att skapa stora myndigheter är en uttalad inriktning hos vår nuva­ rande regering, säger Nils Gunnar Billinger S I Da n 4– 5

ÅSIKTEN: Varför ska polisbilsförare få sämre utbildning ...? sida n 17

Från vägbyggare till samhällsbyggare.

Så vill generaldirektör Ingemar Skogö sammanfatta Vägverkets riktning under de åtta år han varit generaldirektör.

Nu lämnar han Vägverket för att bli lands­ hövding i Västmanlands län.

si da n 2 2

inblick …

Ledare: Ingemar Skogö

Spännande skede för en myndighet i förändring

F

örslaget att ett nytt trafik­ verk ska bildas ligger nog i mångas bakhuvuden i skri­ vande stund. Än så länge är det ett förslag och vi kan inte föregripa beslutet. Samtidigt finns en politisk vilja att gå i riktning mot en sam­ manslagning.

Oavsett hur organisationsfor­ men kommer att se ut behöver våra uppgifter utföras även i framtiden.

En ny organisation kan skapa nya möjligheter för verksamheten såväl som för enskilda individer. Det som

Jag vill passa på att tacka för åtta väldigt stimulerande och bra år inom Vägverket.

VÄGVERKSTIDNINGEN Personaltidning för anställda i Vägverket.

Även om jag nu får andra upp­ gifter kommer jag att ha fortsat­ ta kontakter med Vägverket. Inte minst därför att utvecklingen av infrastruktur går hand i hand med utvecklingen i en region. Det följer alltså delvis med i det nya jobbet, men jag hoppas också naturligtvis ha kontakt med arbetskamrater jag fått under åren.

är viktigt nu är att fortsätta leve­ rera nyttor till samhället och våra kunder.

Det här är min sista ledare i Väg­ verkstidningen, och jag vill passa på att tacka för åtta väldigt stimu­ lerande och bra år. Tillsammans har vi åstadkommit mycket, tack vare ett gott samarbete både in­ ternt och med vår omvärld. I detta sammanhang vill jag även fram­ hålla den gedigna kunskap och kompetens som finns i vår organi­ sation liksom vårt kundorienterade förhållningssätt.

Vägverket befinner sig onekligen i ett spännande skede och jag kom­ mer att fortsätta följa utvecklingen med stort intresse. Jag vill avsluta med att önska er alla ett stort lycka till i fortsättningen!

Kort sagt är Vägverket en väldigt bra myndighet med viktiga upp­ gifter och med engagerade med­ arbetare. Jag är övertygad om att utvecklingen för att göra den goda resan möjlig kommer att fortsätta framöver.

Redaktionen

Medarbetare landet runt

DÖDSFALL

meda rbeta re la ndet runt

redakti onen

Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243–751 22 Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge Postadress Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge Fax 0243-759 85 E-post vagverkstidningen@vv.se Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck Svenska Tryckcentralen, Vällingby 2009

Upplaga 5 000 ex.

ISSN 1653–5286

Tipsa oss och vinn!

Lena Söderström Härnösand 0611-440 15

Helena Eklöv Solna 08-757 69 35

Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59

Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51

Kristina Eriksson Tel: 0243–757 29, 070–509 99 94 E-post: kristina-e.eriksson2@vv.se Jennie Mörk Tel: 076–789 36 55 E-post: jennie.mork@external.vv.se Hannes Forssell Tel: 0243–753 33, 070–384 93 11 E-post: hannes.forssell@vv.se Karin Paulsson Tel: 0243–757 23, 070–508 41 95 E-post: karin.paulsson@vv.se

Utgivning 8 nr/år.

Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen?

Vet du något som vi borde skriva om?

Tipsa tidningen, och om ditt tips leder till en publicerad artikel skickar vi ett pris till dig.

E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss här intill.

Lena Johansson Borlänge 0243-757 46

Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

2

NR 3 M A J 2009

Foto: PETER NYVALL

Thorsten Alm har efter en kort tids sjukdom gått bort. Thorsten var en av Vägverkstidningens grundare och arbetade passionerat med nyheter på Vägverket. Han lämnade Banverket 2003 för att börja på Vägverkets nyhetsredaktion, där han med gott resultat utvecklade redaktionen tillsammans med sina kollegor.

Thorsten lämnar ett stort tomrum efter sig och våra tankar går till hans familj och nära vänner.

Riksda g och Depa rtement

Indianhövding på livs­viktigt miljöuppdrag Borlänge. – Min uppgift som hövding är att skydda allt liv, sade Oren Ly­ ons, indianhövding, amerikansk pro­ fessor och välkänd miljöförespråkare, när han kom till Borlänge i april. Fol­

kets uppgift är att påminna sina le­ dare om vad de måste göra. Ni måste uppmuntra dem som gör bra saker för miljön att fortsätta, och visa dem som går fel väg att det inte är okej.

•

reda förutsättningarna för att införa obligatoriska alkolås för vissa for­ dons- eller användarkategorier. I upp­ draget ingår bland annat att samråda med andra länder som arbetar med samma fråga, samt att redovisa kon­ sekvenserna av förslaget. Uppdraget görs i samarbete med Vägverket och i samråd med andra berörda aktörer och ska redovisas till Näringsdeparte­ mentet senast den första mars 2010.

Regeringen har beslutat att ge •Transportstyrelsen i uppdrag att ut­

Foto: Trons

Trafiksäkerhet, miljöfrågor och fö­ •rarprov var något av det som disku­

Erfaren vägverkare undrar vid fikabordet.

terades när Trafikutskottet besökte Borlänge i slutet av april. Vägverket informerade om det senaste som hänt inom myndigheten. Trafiksäkerhets­ direktör Claes Tingvall berättade och fick svara på frågor om de anmärk­ ningsvärt låga dödstalen i trafiken under årets första månader. En trend som tyvärr kommer att vända, menar Tingvall.

Ett annat hett ämne under besöket var trafiksäkerhetskameror där oron för den så kallade kängurueffekten avfärdades som något av en myt. Det vill säga att trafikanterna kör för fort mellan kamerorna för att sedan sakta ner. Lena Erixon, chef för verksamhetsom­ rådet Samhälle, påpekade att det behövs mer resur­ ser till drift och under­ håll, ett område som många med­ borgare har åsikter om.

Foto: Klas-ove kindlund

Förarprov rivstartar MC-säsongen med nya hojar inspektör Carina Paues, Förarprov Sollentuna, förbereder sig inför sitt första mc-prov på den nya motorcy­ keln.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

Obligatoriska alkolås utreds

Trafikutskottet besökte Borlänge

Vad har hänt med festerna på Vägverket egentligen?

Håller ni unga inte på med sånt?

Sollentuna. Inför den stundande mc-säsongen tillhandahåller Förar­ prov totalt 28 nya motorcyklar, som används vid uppkörningen. Trafik­

Fler väljer dubbfritt

Allt fler väljer att köra på dubbfria vinterdäck vintertid, men det är stora regionala skillnader. Det visar den se­ naste däckundersökningen som Väg­ verket genomfört i samarbete med Däckbranschens Informationsråd.

Andelen dubbfria vinterdäck har ökat från 26,7 procent 2005 till 30,5 procent 2009. Mellan 2008 och 2009 års mätningar ökade andelen med hela 2,5 procentenheter.

– Vägverket, däckbranschen, kom­ muner och länsstyrelser har spri­ dit kunskapen om att dubbfria vin­ terdäck är ett bra alternativ, särskilt i tätorter. En minskning av andelen dubbdäck på tätortsgator är en vik­ tig åtgärd för att minska partikelhal­ terna i luften. Utvecklingen går åt rätt håll, men det krävs fler insatser för att vi ska klara luftkvalitetsmålen, säger Lars Nilsson, miljödirektör på Väg­ verket.

Foto: HANNES FORSSELL

3

Foto: SERGIO JOSELOVSKY

NR 3 M A J 2009

Kameror räddar fler liv Ytterligare 100 fasta •trafiksäkerhetskameror

placeras ut på 26 väg­ sträckor under 2009. De 977 trafiksäkerhetskame­ ror som finns längs de svenska vägarna har till­ sammans med de 26 mobi­ la enheterna gett mycket goda resultat. Medelhas­ tigheten på dessa vägav­ Foto: TRONS snitt har sänkts med cirka 5 procent och färre svåra olyckor har skett.

Dessutom har koldioxidutsläppen minskat med 25 000 ton till följd av den lägre hastigheten. − Enligt våra beräkningar innebär de befintliga trafiksäkerhetskameror­ na tillsammans med de nya att drygt 22 färre människor dödas i trafiken varje år, säger Vägverkets generaldi­ rektör Ingemar Skogö.

Körkort ett måste för moppe

•

Foto: ULF HINDS

Nu är det bestämt. Den 1 okto­ ber 2009 införs nya regler för att få köra moped, snöskoter och terräng­ hjuling. Den nya körkortsbehörighe­ ten för moped klass I, så kallad EUmoped, heter AM. För moped klass II införs i stället krav på förarbevis.

Samtidigt införs separata förarbevis för snöskoter och för terränghjuling.

Förare som skaffat sina behörigheter före den 1 oktober 2009 påverkas inte.

Den som fyller 15 år före 1 oktober får fortsätta att köra moped klass II utan förarbevis. Förarbevis för EU-moped och förarbevis för terrängskoter som skaffats före den 1 oktober 2009 fort­ sätter att gälla.

aktuellt Stora myndigheter ett

Vägverkarna behöver inte oroa sig för fram­ tiden. Tvärtom är Vägverket redan inne på rätt spår och det kan för många bara hand­ la om att bredda sitt arbete. Det menar Nils Gunnar Billinger. Möt mannen bakom det nya Trafikverket.

Nils Gunnar Billinger har föreslagit skapandet av ännu en stor myndighet. Det är han som är tra­ fikverksutredningens ansvarige utredare och en man som vet vad det handlar om.

– Skulle jag gissa varför jag blev vald att leda den här utredningen är det för att jag har bred erfaren­ het av utredningsarbete. Samtidigt är jag van i rol­ len som arbetsledare, säger Nils Gunnar Billinger, som i och med presentationen av trafikverksförsla­ get är klar med sin femte myndighetsutredning.

Tre sekreterare och sex–sju experter har hjälpt honom under arbetet, som gått ovanligt fort för att vara en utredning. Är du nöjd med resultatet?

– Om man tittar på den tid vi hade på oss så gick det bättre än vad jag hoppats på. Vi har utrett sju– åtta myndigheter på ett halvår. En jämförelse kan göras med en utredning av Fiskeriverket (300 an­ ställda, red. anm.) jag gjorde för några år sedan.

Den tog ett och ett halvt år. Med det i åtanke så är det här extremt kort tid.

Finns det en risk att utredningen gått för fort?

– Nej, jag tror inte det. Det finns i och för sig en del frågor som behöver utredas vidare men det ändrar inte våra slutsatser i stort. Faktum är att vi blir mer och mer övertygade om att vi träffat rätt ju fler vi pratar med, säger Nils Gunnar Billinger.

Förslaget att skapa en större myndighet är långt i från unikt. Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällskydd och beredskap är två exempel på myndigheter som nyligen tillkom­ mit efter sammanslagningar av mindre myndig­ heter.

– Att skapa stora myndigheter är en uttalad inriktning hos vår nuvarande regering, säger Nils Gunnar Billinger.

– Myndigheter förändras ständigt, det beror på vilka problem som ska hanteras och vilken kultur eller tradition som råder. Myndighetsformen skif­ tar också beroende på hur man vill bedriva sin verksamhet, säger Nils Gunnar Billinger.

Försöken att samla trafikverkens insatser är emellertid inte nya. Sedan 20 år tillbaka har an­ strängningar gjorts för att hitta lösningar, nu se­ nast i form av SIKA, Statens institut för kommuni­ kationsanalys. Men det har inte fungerat.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

4

NR 3 M A J 2009

Vad händer om förslaget inte gillas av regeringen?

– Det är långt ifrån alla utredningar som går vi­ dare till beslut. Skulle jag gissa handlar det om att ungefär hälften av utredningsförslagen blir an­ tagna. Men vad regeringen vill se och vad utred­ ningen kommit fram till överensstämmer ganska bra.

För de vägverksanställdas räkning ser han inga större orsaker till oro vid en sammanslagning.

tecken i tiden

Det är viktigt att känna att vi kan påverka vår situation när det sker stora förändringar, menar Christer Olsson.

Foto: Mats Bengtsson

Se alternativen och välj väg!

En förändring innebär stress oavsett om vi upplever förändringen som positiv eller ne­ gativ. Men vi kan påverka mycket genom vårt eget förhållningssätt, våra attityder och tan­ kesätt. Det blir extra viktigt när förändringar sker som vi inte själva har bestämt.

Vägverkets nya organisation trädde i kraft den 1 juli 2008 och nu har trafikverksutredningen fö­ reslagit sammanslagning till en helt ny myndig­ het. Vi kan själva välja hur vi ska förhålla oss till detta.

Christer Olsson – ”fiskarpôjken från Öckerö” – är en välkänd föreläsare för många på Vägverket och hans budskap är: Vi har alltid har ett val.

– Kan jag påverka situationen? Ja eller nej.

– Ska jag acceptera förändringen och göra det bästa av det? Eller ska jag söka andra alterna­ tiv?

sitt eget transportmönster. På frågan vad han själv föredrar för transportsätt från Stockholm blir sva­ ret.

Det sämsta är om vi väljer uppgivenhet och re­ signation. Då blir vi ett offer för omständighe­ terna.

Christer Olsson ändrar perspektivet i synen på Vägverkets organisationsförändringar. Han sätter fokus på den enskilda medarbetaren. Han berättar om sin bok Vart är du på väg – och vill du dit? Den handlar om att förvalta sitt liv och att se möjligheterna. Det är det viktigaste.

– Det beror helt på vad jag ska göra, hit till Bor­ länge åker jag tåg. Ska jag till Bryssel flyger jag.

På semestern till sommarstugan tar jag däremot bilen. Det går inte så många bussar till Grövel­ sjön.

– Vart är du på väg och vill du dit? kan bara be­ svaras av var och en, det finns inget facit någon annanstans, vare sig i böcker eller hos beteende­ vetare och det tycker många människor är job­ bigt, säger Christer Olsson.

HANNES FORSSELL

LARS LINDSTRÖM

– De flesta kommer att ha samma uppgifter som tidigare, även om en del kommer att behöva bredda sitt arbete. Sedan är ju Vägverket redan mentalt på väg i samma riktning som utredningen pekar, säger Nils Gunnar Billinger och fortsätter.

– Er vision ”den goda resan” är ju vad utred­ ningen egentligen handlar om. Den goda resan kan inte förverkligas med bara vägtransport.

Något som Nils Gunnar Billinger backar upp med

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

Foto: HANNES FORSSELL

5

NR 3 M A J 2009

aktuellt Mindre nöjda medarbetare BORLÄNGE. Vägverkarna är inte lika nöjda som

Foto: LENA K. LINDEHAG

förut. Snittet på NMI, nöjd-medarbetar-index, sänks i år med fem enheter.

– Enkäten pekar på att det är organisations­ förändringen och omställningsarbetet som påverkat resultatet negativt, säger Anders Nilsson, personalstrateg vid huvudkontoret.

Snittet på NMI landar i år på 59 på en 100-gradig ska­ la efter att tidigare ha sti­ git två år i rad. Fortfarande har dock flera verksamhets­ områden ett NMI som inne­ bär att totalnöjdheten ligger på en nivå som betraktas som bra. De som ligger lågt är de nya verksamhetsområ­ Personalstrateg dena Samhälle och Väg, samt Anders Nilsson.

Utvecklingsorganisationen.

– Dels är man inte nöjd med informationen kring förändringsarbetet, dels har man låg till­ tro till de möjligheter som förändringen erbju­ der, säger Anders Nilsson.

Resultatanalysen pågår under våren.

– Förhoppningsvis ger den oss kunskaper som gör att vi i kommande förändringar kan arbeta på ett sätt som ger större förståelse för och till­ tro till förändringarna.

Anders Nilsson ser dock inte alltför mörkt på siffrorna.

– Allt är relativt. Det är inte så dåligt som det skulle kunna vara. Det är svårt att genomföra förändringar med bibehållet resultat i under­ sökningen, menar han.

Enkätsvaren innehåller också några ljuspunk­ ter. Till exempel plockar ledarskapet pluspoäng.

Nytt för i år är att enkätfrågorna bygger på Väg­ verkets kriterier för chefsbedömningar.

– Det är ju roligt att medarbetarna bedömer att cheferna uppfyller de krav som Vägverket bestämt sig för att ställa på dem, säger Anders Nilsson.

Vägverkarna ger också den fysiska arbets­ miljön höjt betyg, men tycker att det har blivit något sämre med balans i livet.

– Vid alla jämförelser med tidigare år ska man komma ihåg att då fanns Produktion, Konsult och Trafikregistret med i resultatet, vilket gör att jäm­ förelserna haltar, säger Anders Nilsson.

Till sommaren ska alla organisatoriska delar ha tagit fram handlingsplaner för förbättringar.

LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

NMI – nöjd-medarbetar-index Snittet på totalnöjdhetsmåttet NMI för hela Vägverket hamnar i år på 59, att jämföra med 64 år 2008. Totalnöjdheten ligger därmed nu på 2005 års nivå.

Så ligger ditt eget verksamhetsområde till: VUC 78 (79), Huvudkontoret 72 (71), Färja 64 (64), Förarprov 62 (60), Support 59 (60), Samhälle 56 (–), Utvecklingsorganisationen 56 (–), Väg 54 (–).

Siffran inom parentes anger NMI för 2008. Ett streck anger att jämförelsesiffra saknas.

Foto: TRONS

Fyra trafikverk – en budget I den gemensamma åtgärdspla­ neringen ska Vägverket samsas med andra myndigheter om satsningar för totalt 417 miljar­ der kronor.

– Oenigheter slipas bort, sam­ synen ökar hela tiden, säger Peo Nordlöf, projektledare som före­ träder Vägverket.

Tidigare har de olika trafikver­ ken skött åtgärdsplaneringen var och en för sig. Vägverket har pla­ nerat för nya vägprojekt utan att till fullo veta vad Banverket, Sjö­ fartsverket och Luftfartsstyrel­ sen, numera Transportstyrelsen, haft på gång och vice versa.

– Alla la sina förslag samti­ digt, så man hade inte möjlighet att samordna i god tid, säger Peo Nordlöf.

Men från och med i år är det alltså ändring på det. Inom Väg­ verket jobbar runt hundra per­ soner på hel- eller deltid med åtgärdsplaneringen. Kontakten med representanterna från de andra trafikverken är täta.

– Vi är en projektgrupp som träffas minst en gång i veckan.

Dessutom har vi daglig kontakt via telefon, berättar Peo Nordlöf.

Genom att myndigheterna nu samplanerar ska resurserna an­ vändas bättre.

– Synen på olika problem har blivit bredare. Olika trafikslag står inte emot varandra. Det handlar i stället om att samordna V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

6

infrastrukturen, säger Peo Nord­ löf och ger ett konkret exempel: – Vi ser att godssjöfarten längs kusterna kunde användas mer.

Då frigörs kapacitet på järnvägen för att ta mer av långväga gods.

Det handlar om att samordna in­ frastrukturen på bästa sätt för att få effektiva och miljösmarta lösningar.

Projektledaren Peo Nordlöf arbetar med att åtgärdsplanera tillsammans med Banverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket. – Det gäller att samverka på bästa sätt. Även om vi inte alltid har resurserna att göra allt vi önskar finns det absolut en ökad samsyn som gör att pengarna används bättre, säger han.

Det nya sättet att åtgärdspla­ nera har förändrat Peo Nordlöfs syn på den egna yrkesrollen.

– Jag ser mig allt mindre som en vägverkare och mer och mer som en statstjänsteman. Det som lite högtravande brukar kallas för samhällsbyggande blir fak­ tiskt tydligt här, säger han. Åtgärdsplanen, med arbetsnam­ net ”Nationell plan för transport­ systemet 2010–2021”, ska vara klar den 1 september. Därefter skickar regeringen ut förslaget på remiss innan beslut fattas.

Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Åtgärdsplaneringen Regeringen har avsatt 417 miljarder för satsningar på Sveriges transportsystem 2010–2021.

Av den summan ska 200 miljarder användas till drift och underhåll, bärighet och enskilda vägar.

Resterande går till nysatsningar, regionalt inom länen och nationellt.

Den regionala åtgärdsplaneringen sköts av bland andra länsstyrelser och regionala samarbetsorgan, medan Vägverket ska upprätta förslag på nationell åtgärdsplan tillsammans med Banverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket.

Den här planeringsomgången innebär nya angreppssätt, såsom med­ finansiering och brukaravgifter, alltså att olika aktörer gemensamt enas om finansiering.

NR 3 M A J 2009

Resultatkonferens startskott för målstyrt säkerhetsarbete Helena Mattsson, registrator i Jönköping, med de nya kundkorten.

Foto: KERSTIN ERICSSON

Hallå där …

Helena Mattsson, registrator i Jönköping, där man under en övergångsperiod måste fylla i kundkort för hand för att klara kravet på återkoppling till kunden inom fem arbetsdagar.

Hinner ni återkoppla i tid?

– Ja, det är mindre jobb än vad vi trodde att det skulle vara. Men det är klart, återkopplingen tar extra tid och vi har fortfarande lika mycket andra arbetsuppgifter som innan detta lades på oss. I snitt ägnar vi en halvtimme per person och dag åt detta.

Några av konferensens 60-tal deltagare, som representerade cirka 30 aktörer inom trafiksäkerhetsarbete, till exempel branschorganisationer, myndigheter och kommuner.

Foto: Camilla Kullander

Den första resultatkonferensen för ett mer konkret och mål­ styrt arbete med trafiksäker­ het har arrangerats. Arbetssät­ tet ska öka möjligheten för att etappmålet för 2020 nås, alltså högst 220 dödade i trafiken.

Vägverkets trafiksäkerhetsdirek­ tör Claes Tingvall sammanfatta­ de dagen så här: – Det här är en stor dag. Det är startskottet för ett mer fokuserat sätt att arbeta med trafiksäker­ het. Vi har en jätteuppgift fram­ för oss. Men det vi ska göra är inget konstigare än att alla verk­ samheter ska ha ett mål, att man jobbar med dem i en verksam­ hetsplan och följer upp dem.

Konferensen hade ett 60-tal deltagare. De representerade ett drygt 30-tal aktörer i trafiksäker­ hetsarbetet, exempelvis företag, branschorganisationer, intresse­ organisationer, myndigheter och kommuner.

Hur fungerar den manuella återkopplingen?

– Vi använder kundkort som ser ut som vykort med förtryckt text. Där fyller vi i diarienummer och datum för när vi har mottagit ärendet innan vi skickar det till kunden.

Vilka problem har ni stött på?

– I en del fall är det inte möjligt för oss att upp­ fylla löftet. Många som skriver brev anger namn, men ingen adress, och då kan vi ju inte svara.

Hur är responsen från kunderna?

– Det är så nytt att vi inte har hört något än.

Men jag tror säkert att det kommer att vara skönt för kunden att få veta att handlingen har kommit in och att någon har tittat på den. En vanlig medborgare som skickar in något behöver inte tänka att ”det där läser de aldrig”.

LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Femdagarskravet Deltagarna fick bland annat höra om de rekordlåga siffrorna på antal döda i trafiken under början på 2009.

Foto: CAMILLA KULLANDER

En internationell expertpanel kommer att följa trafiksäkerhets­ arbetet och lämna en rapport i juni varje år. Den första rappor­ ten kommer i år. Ledare för ex­ pertpanelen är Rune Elvik på Transportøkonomisk institutt i Norge.

För att säkerställa det nya ar­ betssättet driver Vägverket fram till 1 juli 2010 projektet ”Etable­ ring målstyrning av trafiksäker­ hetsarbetet”. Projektledare är Ka­ rin Clarström.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

STINA LILJAS

7

NR 3 M A J 2009

Sedan april gäller Vägverkets löfte om återkoppling inom fem arbetsdagar – en ny regel om ökad service till medborgare och andra kunder som kontaktar myndigheten.

Den nya regeln innebär att myndigheten har fem arbetsdagar, i stället för som tidigare tio arbetsdagar, på sig att bekräfta att ett inkommande ärende har tagits emot.

Från oktober, då femdagarskravet lanseras externt, ska all återkoppling ske digitalt. Tiden fram till dess betraktas som en övergångsperiod, och det är under denna period som registratorer runt om i landet måste fylla i kundkort för hand.

aktuellt ”Punktinsats” ska ge mer väg för pengarna Större engagemang och mer kreativitet. ”Mer väg för pengarna” är 90 åt­ gärdspunkter som ska leda till mer än minskade kost­ nader.

struktioner och ännu fler nya produkter, säger Ulf Sjöde.

Industriellt tänkande är en annan punkt i program­ met. Tanken är att samord­ Verksamhetsområde Väg har na byggnationer och bygga sammanställt ett handlings­ serier i stället för bara en­ program med 90 åtgärds­ Susanne Lindh, staka projekt. punkter. En viktig punkt i verksamhetsom– I stället för att bygga programmet är att Vägverket rådeschef för Väg. en bro ska man på samma kommer att lägga ut projekt gång göra konstruktioner på totalentreprenad i stället för att för samtliga broar på samma väg­ detaljstyra själva. sträcka, säger Susanne Lindh som är – Traditionellt beställer vi ett utfö­ verksamhetsområdeschef på Väg. rande utifrån tekniska lösningar. Nu pratar vi allt mer om vilken funktion Vägverket ska minska kostna­ beställningen ska ha, säger Ulf Sjö­ den för statlig väghållning med sam­ de som är verksamhetsutvecklare på manlagt tre miljarder kronor fram Väg. till år 2017. De 90 åtgärdspunkterna ska minska kostnaderna samtidigt Eftersom entreprenörerna på det­ som målet är att kunderna ska upp­ ta sätt kommer in i ett tidigare ske­ leva en förbättrad kvalitet. Susanne de har de större möjlighet att på­ Lindh tycker att det passar väl in i ti­ verka utformningen av projekten. den efter­som regeringen i högre grad Förhoppningen är att det även ska intresserar sig för hur anläggnings­ leda till större engagemang och kre­ marknaden fungerar. − Vår uppdragsgivare förväntar sig ativitet.

– När entreprenören själv får be­ att Vägverket ska vara en förnyare och stämma den tekniska lösningen leder jobba mer aktivt för att ge bättre spel­ det förhoppningsvis till nya friska regler till entreprenörerna. idéer. Exempelvis förbättrade kon­ JENNY LUNDMARK

Brobygge i samband med det avslutade projektet förbifart Sala. Foto: KRISTINA ERIKSSON

Motorcykelförare blir vägrapportörer Dygnet runt, året runt samlar landets trafikledningscen­ traler in information om händel­ ser längs vägnätet som påverkar framkomlighet och trafiksäkerhet.

Detta sprids sedan vidare till tra­ fikanterna genom radion, webben, mobilen och i allt större omfattning GPS-system.

Jönköping.

Trafikinformation är färskvara och för att den ska hålla hög kvalitet är vi beroende av bra och tillförlitlig tek­ nik, engagerade och kvalitetsmedvet­ na entreprenörer och vägtrafik­ledare samt sist men inte minst kunniga

Fyra nyblivna vägrapportörer tillsammans med medarbetare från Vägverket. Från vänster: Dan Cederlöf, Vägverket, Lars Lindström, Mats Rosbring, Thomas Laghamn, Klas Lindholm, Jörgen Persson, Vägverket och Ylva Sund, Vägverket.

Foto: ANDREAS LAGHAMN

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

8

NR 3 M A J 2009

chaufförer med tränade ögon ute på vägarna, så kallade vägrapportörer.

I Region Sydöst har man i sommar bjudit in MC-förare från bland andra Svenska BMW-klubben att fungera som vägrapportörer.

– Detta tror vi mycket på, säger Jör­ gen Persson, projektledare för MCOLA i regionen. En motorcykelförare upplever trafikmiljön på ett annor­ lunda sätt än bilföraren och kan var­ na för sådant som en bilförare kan­ ske inte tänker på, till exempel grus på vägen, oljespill och överkörda smådjur.

YLVA SUND

Leena Zarowiecki … började 1994 på Vägverket som sekreterare. Under flera år arbetade hon med Region Mitts friskvårdsarbete. … var tävlingssekreterare i en internationell arkitekttävling för en ny högbro över Sundsvallsfjärden. Arbetade i projektgruppen för E4 Sundsvall. … pluggade på halvfart och tog 2004 en fil.kand. i pedagogik. … arbetade med personalfrågor och blev sedan sektionschef. Ålder: Har haft förmånen att få finnas till i 53 år – och ser fram mot många fler.

Familj: Två barn, Magdalena som doktorerar i biologi i London och Michael som tar studenten i år. ”Och mina underbara föräldrar förstås!”

Intressen: Massor bland annat yoga, spela teater, dans, läsa, resor – ska till Japan i sommar med sonen.

Favoritmat: Currykyckling!

Gärna fem dagar i veckan!

– Se möjligheterna! uppmanar Leena Zarowiecki, som blev utan jobb i och med omorganisationen och sedan fick nytt arbete genom Utvecklingsorganisationen.

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Skapa dagen själv!

Härnösand. Leena Zarowiecki, som i gamla organisationen var sektionschef för kontorsservice i Region Mitt, kom till Utveck­ lingsorganisationen 1 juli i fjol.

– Jag är glad över möjligheten att studera vidare och livet känns jättebra just nu, säger Leena.

Hösten 2007 beslutades att kon­ torsservice skulle effektiviseras.

Leena flyttade i samband med detta över till Utvecklingsorgani­ sationen och kom i kontakt med Liane Jaldemark som är perso­ nalspecialist. Tillsammans dis­ kuterade de vad Leena är intres­ serad av och gjorde därefter upp en handlingsplan som innebar att Leena skulle läsa en juridisk översiktskurs på 15 högskolepo­ äng och en retorikkurs på 30 po­ äng.

– Vad jag vill jobba med i fram­

tiden? Jag är öppen för förslag!

Har förutom administrations­ frågor funderat kring markför­ handlare, upphandlare eller pro­ jektledare inom sektorsfrågor.

Vägverket innebär möjligheter till förkovring och det är bra – både för Vägverket och för mig!

I början av 2009 tackade Leena ja till ett erbjudande om att ar­ beta i Interimsorganisationen för kontorsservice på Support fram till årsskiftet. Tillsammans med Annsofie Andersson, Region Mälardalen och Ronny Peters­ son, Support, samt konsulten Per Hansson Thornéus tar de in alla avtal som rör lokaler och kon­ torsservice i Vägverket.

– Det här är ett jobb som aldrig gjorts förut och aldrig kommer att göras igen, vilket gör det både unikt och roligt, säger Leena. Jag har blivit så väl mottagen på

Support och kommer också att få möjlighet till ett mentorskap – också det en möjlighet och en förmån.

Leena har under året kunnat styra sin tid själv och ser studi­ erna som en stor förmån.

– En solig dag har jag tagit en långpromenad för att sen sitta vid böckerna en bit in på kvällen.

Jag har följt naturens växlingar från dag till dag och tagit bättre hand om mig själv. Livet känns jättebra just nu och jag känner stor tillförsikt inför framtiden.

Vad skulle du säga om du fick ge ett råd till andra som blir utan jobb i en omorganisation?

– Se möjligheterna! Bestäm dig för ett positivt förhållningssätt!

Det mår du bäst av, menar Leena.

Crea diem – skapa dagen!

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

LENA SÖDERSTRÖM

9

NR 3 M A J 2009

Trovärdighet präglar vår verksamhet Vägverkare är stolta över att arbeta på Väg­ verket och känner samhörighet med organi­ sationen, men kan bli bättre på att framstå som ett Vägverk. Det visar resultatet av fjol­ årets identitetsmätning.

Tusen medarbetare fick skriftliga frågor i iden­ titetsmätningen och 708 svar kom in. Vägverkets kännetecken, ”trovärdiga, öppna och kreativa samhällsbyggare” är kända av nästan alla med­ arbetare. Medelvärdet för hur väl kännetecknen speglar medarbetarnas bild av Vägverket har dock sjunkit något från förra mätningen. Från 3,58 till 3,52 på en femgradig skala.

– Undersökningen visar åter­ igen att vi har en mycket hög kännedom om vår vision och våra kännetecken. Samtidigt ser vi en något sjunkande tendens i hur väl vi tycker att vi lever som vi lär. Det visar på vikten av att fortsätta att arbeta med att omsätta kännetecken i vår Christer vardag, säger informationsdi­ Hårrskog. rektör Christer Hårrskog.

Av de tre kännetecknen är det framför allt trovärdighet som vägverkarna tycker präglar verksamheten. Hälften av de svarande instäm­ mer helt eller delvis i att Vägverket i sin helhet präglas av trovärdighet. Något färre, 43 procent, menar att Vägverket präglas av öppenhet samt att vara en kreativ samhällsbyggare. Motsvaran­ de resultat för 2006 var: trovärdighet 51 procent, öppenhet 39 procent och kreativ samhällsbygga­ re 37 procent. För det sistnämnda kan således en liten ökning noteras.

Det är fler bland dem som arbetat på Vägverket i 21 till 30 år som inte instämmer i att Vägver­ ket präglas av trovärdighet och öppenhet. Bland dem som arbetat 31 år eller längre finns en högre andel som inte instämmer i att Vägverket präglas av att vara en kreativ samhällsbyggare.

Visionen ”Vi gör den goda resan möjlig” är väl­ känd för i stort sett samtliga. Drygt sex av tio menar att Vägverket strävar efter att uppnå den, och en majoritet menar att de också kan bidra till att uppnå den. Syftet med mätningen är att få en återkoppling på Vägverkets arbete med kundori­ entering samt att få kunskap om medarbetarnas upplevelse av vision och kännetecken.

LARS LINDSTRÖM

Jämförelse mellan Identitetsmätning 2008 och Image 2007 Medarbetare och våra kunder har mest överensstämmande uppfattningar om ...

Medarbetare och våra kunder har mest skilda uppfattningar om …

• • • • • •

• Serviceintriktade • Dialog • Lätt att nå och komma i kontakt med • Ge respons • Pålitliga

Trovärdighet Professionella Driva utvecklingen Framåtsträvande Driva debatten Kostnadsmedvetna

Vägverkets identitetsmätning genomförs på jämna år medan imagemätningen, kundernas syn på Vägverket, mäts på udda år.

aktuellt Genom att sträva efter likheter kan vi lättare jämföra olikheter Genom att göra lika blir det enklare att jämföra. Det är en vinst av det pågående projektet Väghållningens livscykel.

– Det som förvånar mig är att vi trots tidigare ansträngningar jobbat så olika inom Vägverket.

Egna lösningar har kostat både kraft och pengar, säger projekt­ ledare Gunnar Bengtsson.

Ett gemensamt arbetssätt, en ny ge­ mensam ekonomimodell och inte minst ett gemensamt IT-stöd. Det är innehållet i projektet Väghållningens livscykel där just olika smarta IT-lös­ ningar är den största delen.

– Helhetsperspektivet är avgöran­ de för ett lyckat resultat, därför job­ bar vi med alla tre delarna samtidigt.

Dessutom krävs en bra planering och goda medarbetare. Det engagemang och den entusiasm som finns hos dem

som jobbar med det här projektet är nästan överväldigande, säger Gunnar Bengtsson.

Gunnar Bengtsson, projektledare för Väghållningens livscykel.

Foto: Kristina Eriksson

Mest aktuellt nu är införandet av ett nytt arbetssätt för verksamhets­ planering som ska vara klart under våren. Detsamma gäller för ett nytt sätt att arbeta med förbättringar och riskhantering. Genom att göra så lika som möjligt ska det bli enklare att jämföra, utvärdera och utveckla olika verksamheter.

– Den största glädjen med projektet är att förenkla verksamheten för dem som ska utnyttja de nya arbetssätten.

Det kommer att ge nytta för kunder och medarbetare, säger Gunnar Bengtsson, som låter lugn trots omfattningen.

– Jag har tillräckligt bra koll. Det handlar om att ha tillit till dem som har ansvar för alla bitar. Mitt jobb är att coacha dem.

Vissa steg i projektet kommer att göras tillsammans med Banverket och tidsplanen kan därför komma att bli lite framskjuten, men projektets slutgiltiga deadline ser ut att hålla.

Den 1 januari 2010 ska förändringar­ na vara klara.

– Det hoppas vi, men man måste vara ödmjuk. Om det blir mer samar­ bete med Banverket, så måste vi ha be­ redskap att justera.

Ett gemensamt arbetssätt är vik­ tigt bland annat för att bli bättre på stora investeringsprojekt och för att Vägverket ska nå sina mål, menar Gun­ nar Bengtsson. Men allt ska inte vara exakt lika.

– Vi ska inte överdriva. Det kommer även i fortsättningen att behövas en stor kreativitet hos våra medarbetare.

Den ska vi inte ta bort.

JENNIE MÖRK

Kunderna i fokus hos Rijkswaterstaat Nöjda kunder. Det vill både Väg­ verket och den holländska motsva­ righeten Rijkswaterstaat, RWS, ha.

Och att likheterna är många märk­ tes när Vägverket besökte Holland.

Bakgrunden till besöket är en natio­ nell konferens år 2006 i Finland som utmynnade i ett utbyte mellan Väg­ verket och Holländska Rijkswater­ staat. Holländarna kom på besök hit sommaren 2008 och då bestämdes det att Vägverket skulle göra ett returbe­ sök som blev av i slutet av mars 2009.

– Utbytet genomfördes i Rotterdam under två dagar tillsammans med re­ presentanter från Rijkswaterstaat och Vägverket, berättar Ylva Sund, Region Sydöst, som deltog i studiebesöket.

Båda länderna hade förberett pre­ sentationer om hur den egna orga­ nisationen arbetar med kundorien­ tering. Einar Schuch från Vägverket överraskade dessutom genom att göra sin presentation på holländska tack vare sitt ursprung.

Rijkswaterstaat ansvarar både för de nationella vattenvägarna och för det nationella vägnätet. De 330 mil vattenvägarna utgör en lika stor del som landvägarna. Målet är att bli den ledande myndigheten i Holland vad gäller kundorientering och hållbar­

Holländare och svenskar på väg till middag med den holländske generaldirektören L.H. Bert Keijts, nummer fyra från höger.

Foto: Vägverket

het. Likheten med Vägverkets känne­ tecken är stor och RWS sätter också mål för kundnöjdheten – 75 på en 100-gradig skala.

– RWS har gått från att ha varit en produktionsorienterad myndighet till att bli en kundorienterad statlig ak­ tör med kunderna och resorna i fokus, berättar Ylva Sund. RWS har utarbe­ tat en modell i form av ett ”hus med fem rum” där varje anställd i fem steg V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

10

ska utgå från kundens perspektiv, via kundbehov, kundlöften, samverkan, kännetecken och kommunikation om RWS verksamhet. Huset är jämför­ bart med våra delprocesser, men för­ delen är att alla rummen har tydligt kundfokus.

– Rapporten från resan kommer att lämnas vidare till Vägverkets Kund­ nätverk för att diskutera hur vi kan ta NR 3 M A J 2009

med dessa erfarenheter i vårt fortsat­ ta utvecklingsarbete inom kundområ­ det, säger Ylva Sund.

KERSTIN ERICSSON

Medverkande på resan: Ylva Sund, Region Sydöst, Einar Schuch, Region Mälardalen, Einar Tufvesson, Huvudkontoret, Carin Ahnlund, Samhälle Borlänge, Christian Tham, Borlänge och Christian Mineur Region, Mälardalen.

Victoria ska locka unga till Vägverket Victoria Schöldstein, från Hög­ skolan i Borås, gör en nio veck­ or lång praktik på Vägverket för projektet Attraktiv arbets­ givare med temat, ”Vägverket mer än du tror”. En av Victo­ rias uppgifter är spegla så gott som alla yrken i Vägverket.

med unga vägverkare när vi är ute och visar upp oss på mässor och evenemang. De vet hur verk­ ligheten kan se ut för en nyutexa­ minerad student, säger Victoria.

Det gör hon genom att kortin­ tervjua massor av medarbetare.

Intervjuerna ska läggas upp på vv.se tillsammans med foto. Tan­ ken är att Vägverkets personal, bredd och kompetens ska locka ungdomar att söka sig till Väg­ verket.

Men uppfattas verkligen Väg­ verket som en spännande ar­ betsplats för dagens ungdo­ mar?

– Jag tycker det borde vara så, säger Victoria. Här finns både en­ gagemang och omtanke och jag har blivit väl omhändertagen och snabbt en i gänget. Sådant borde locka.

Det väntar stora pensionsav­ gångar de närmsta åren. Många äldre ska ersättas av yngre. Då är attraktionskraften viktig ef­

Mässor är inte enda sättet att locka unga människor till Vägverket. Victoria Schöldstein tror att sociala medier som till exempel Youtube, Twitter och Facebook är bra ställen att synas på.

Foto: PETER BEHRMAN

tersom konkurrensen lär bli hård om de bästa. Det måste finnas ut­ vecklingsmöjligheter, för ungdo­ marna har krav och är inte sär­ skilt statiska av sig.

– Igenkänningen är viktig. Jag tycker till exempel vi ska fronta

Är mässor då framtidens sätt exponera sig?

– De sociala medierna, exem­ pelvis Youtube, Twitter och Face­ book, får allt större betydelse och det är bra om Vägverket gör sig synliga där också, tror Victoria.

Vägverket strävar mot en stör­ re mångfald bland medarbetar­ na, men ett problem är språket.

Många utländska studenter som visar intresse för Vägverket faller på att de inte kan svenska.

– Broschyrer på engelska som finns på våra rekryteringsmäs­ sor lockar icke svensktalande och det kanske är bra eftersom fler av oss behöver verka internationellt i framtiden.

I maj blir Victoria klar med sin utbildning, en kandidatexamen i arbetsvetenskap, efter att ha läst programmet OPUS, Organisation och Personutvecklare i Samhäl­ let.

PETER BEHRMAN

Projektledaren Léni Maot hälsade alla välkomna då bussen gjorde stopp i Gimo, Hökhuvud, Uppskedika och Östhammar.

Foto: KURT LUNDBERG

Samlade synpunkter vid vägverksbuss Vägverket chartrade en buss och åkte på turné genom Norduppland. Syftet med resan var att träffa de boende längs väg 288 för att få in synpunkter till det pågående arbetet med en förstudie på sträckan.

Omkring 60 personer kom för att diskutera fram­ tiden för länsvägen när bussen stannade i Gimo, Hökhuvud, Uppskedika och Östhammar.

Ombord fanns bland andra projektledaren Léni Maot och markförhandlaren Hans-Erik Hedenlund. De fick svara på många frågor och kunde också anteckna massor av synpunkter om den befintliga vägen och möjliga förbätt­ ringar.

– Det blev en lyckad insats och jag är nöjd med resultatet, säger Léni Maot. De synpunkter vi fick in kommer att finnas med i det fortsatta job­ bet med förstudien.

Det är främst på de mindre orterna som Léni och Hans-Erik mötte unga, gamla, män och kvin­ nor som inte brukar komma till informations­ möten i vanliga fall.

MARJO VIITA

Vid en liten ceremoni för att befästa vägnummerbytet delade Catrine Petersson från Region Sydöst ut varsitt 40-vägmärke till de tre kommunrepresentanterna. Från vänster: Lennart Bogren, Eksjö kommun, Harald Hjalmarsson, Västerviks kommun, Christer Johansson, Vimmerby kommun och Catrine Petersson.

Foto: JESPER NIETSCHE

Namnbyte till Riksväg 40 ska lyfta regionen Jönköping. Väg 33 byter namn till

riksväg 40. Det innebär att från och med 1 april 2009 har riksväg 40 sträckningen Göteborg–Jön­ köping–Västervik. Den aktuella sträckan går från Jönköping via Eksjö, Vimmerby till väg E22 vid Västervik.

De tre kommunerna utmed sträckan har under flera år sam­ arbetat i syfte att lyfta fram riks­ väg 31/33 som en betydelsefull väg för regionen och dess utveck­ ling.

– Den förändrade vägnumre­ ringen kommer innebära att det

blir smidigare för långväga tra­ fikanter att hitta sina resmål. Ur marknadsföringssynpunkt, spe­ ciellt för turistnäringen i regio­ nen, kan ett enhetligt vägnummer från västkusten till östkusten bli värdefullt, säger Rolf Johansson, vägdirektör Region Sydöst.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

11

NR 3 M A J 2009

i kort h e t

Förarprov i nya lokaler

Den 14 april gick flyttlasset för Fö­ • rarprovs kontor i Linköping. De nya lokalerna Linköping.

ligger i samma område som de tidigare, men är bättre anpassade för både kunder och perso­ nal.

Väntrummet var tidigare för trångt för den mängd kunder som besökte kontoret. Nu finns både större utrymmen och fler hygienutrymmen.

Den nya adressen är Brigadgatan 26.

tema: elbil

Elbilen på frammarsch V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

12

NR 3 M A J 2009

Elbilen är i ropet. Efter att ha varit på dekis sedan de första prototyperna blev utkonkurrerade av bilar med för­ bränningsmotor i slutet av 1800-talet har intresset kommit och gått. Men aldrig stannat. Förrän… nu?

– Det är lite lustigt faktiskt, det går lite som i cykler detta, säger Hans Fogelberg, forskare vid sociolo­ giska institutionen på Göteborgs universitet.

Under 1990-talet forskade han mycket kring el­ bilens varande och skrev ett flertal publikationer kring användandet av elbilar. Sedan tog forsknings­ pengarna slut och det blev tyst kring elbilen. Tills för ett par år sedan.

– I början av 2000-talet skedde ett skifte. Dels kli­ ver fordonsindustrin in på arenan på ett helt nytt sätt. Dessutom börjar teknologin nå vad som anses som minimikrav på prestanda. En annan orsak är det fokus som hamnat på koldioxidutsläpp under senare år. Den biltillverkare som inte åtminstone har ett öga på elhybrider är efter i utvecklingen, sä­ ger Hans Fogelberg.

Han menar att i och med att koldioxid gått från att ha varit en ofarlig gas till att bli en potentiell orsak till miljökatastrof, är det nu skarpt läge för fordons­ tillverkarna. Och mycket händer hos fordonsindu­ strin. Det satsas nu stort både på rena batteribilar och på hybrider. Volvo siktar på att ha en körbar el­ bilsprototyp klar i slutet av 2009. Toyota räknar med att ha en körklar så kallad plug-in hybrid färdig un­ der mitten av 2010, medan Chevrolet ska presentera sin modell Volt några månader senare.

Satsningar på infrastruktur görs också på många håll i form av laddstolpar. Oslo, Stockholm och Ber­ lin är några av de städer där laddstolpar börjar dyka upp. Den sistnämnda staden har fått utstå viss kri­ tik eftersom man menar att elen som produceras till stolparna till viss del kommer från kol.

– Här ligger Sverige väldigt bra till. Vår energi kommer till största delen av kärnkraft och vatten­ kraft och är alltså till största delen fossilfri, även om man kan diskutera om kärnkraft är miljövänlig, säger Hans Fogelberg.

Vad är det då som säger att det som händer nu inte bara är en trend?

– Jag är övertygad att all nybilsproduktion om 20 år kommer att inkludera eldrivlina, det vill säga kunna köras på el. Det är farligt att säga att den­ na gång händer det, men nu är eldrivlinan inbäd­ dad in en annan struktur. Dessutom har elbilen gått från att vara något biltillverkarna tar fram i form av konceptbilar till att bli kärnan i diskussionen i styrelserummen, säger Hans Fogelberg.

Hannes Forssell

Ungefär så här kan våra elmackar komma att se ut i framtiden. Stockholms första elmack öppnades vid Humlegården i Stockholm förra sommaren. Här sätter Filip Jarl in sladden för att ladda bilen.

Foto: TOMAS OHLSSON

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

13

NR 3 M A J 2009

tema: elbil Olika typer av elbilar Elfordon drivs helt med elektricitet. Den har en eller flera elmotorer och batterier som laddas via elnätet.

Elhybrid tankas och körs med bensin eller dieselbränsle, beroende på motortyp, men har även ett särskilt högeffektbatteri eller kondensor för energilagring samt en elmotor som hjälper till vid accelerationer och stadskörning.

Plug-in hybrid, en sorts elhybridfordon, med möjlighet att ladda batteriet även från nätet och som kan köras enbart på el. För längre sträckor finns också en vanlig förbränningsmotor.

Källa: vv.se Illustration: Gert Lozell

Vägverket och elbilen Högre spänning för räddningstjänsten Stockholm. En elektrifierad bilflotta kan innebä­ ra okända risker för brandmän, polis och ambu­ lanspersonal, skriver tidningen Brandsäkert.

Räddningstjänsten i Stockholm är oroliga för att rutiner ännu saknas för hur de ska agera när el- och hybridfordon krockar med varandra.

Fordon som drivs med el har en spänning i batte­ rierna på 200–300 volt. Detta kan jämföras med dagens vanliga bilbatterier som har en spänning på 12 volt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar just nu med att ta fram ruti­ ner. Det gör också organisationen SIS, Swedish Standard Institute. Före år 2020 beräknas minst 600 000 eldrivna bilar, bussar och lastbilar köra på svenska vägar.

Borlänge.

– Vägverket ser el­ bilen som en viktig del av lös­ ningen på våra miljöproblem, säger Lars Nilsson, miljödirek­ tör på Vägverket.

Men för Lars Nilsson är utveck­ lingen av den konventionella bi­ lens energieffektivitet lika viktig.

– Våra bilar måste bli mycket mer effektiva, det är självklart.

– Vi har en förhoppning om att vi inom en tioårsperiod kommer att få ett genombrott när det gäller el­ bilar och hybridbilar, men då mås­ te batteritekniken utvecklas rejält.

För att få kunskap om utveck­ lingen kring elbilar och hybridbi­ lar deltar Vägverket aktivt i forsk­ ningsprogram både i Sverige och utomlands. Myndigheten Vinno­

Farligt tystgående Inte bara för lekande barn, utan även för hörseloch synskadade, kan elbilen utgöra fara, efter­ som den är så tyst. Studier visar att en person med förbundna ögon hör en bensindriven bil på elva meters håll, medan elbilen inte hörs förrän den är på tre meters avstånd. I USA är det redan lagstiftat om en lägsta ljudnivå på elbilar. För att komma till rätta med problemen som kan uppstå pågår försök att få elbilarna att väsnas mer. En biltillverkare har testat att förse en elhybridbil med vattentäta högtalare i fronten som ger ifrån sig ett inspelat motorljud när elmotorn används.

va, bilindustrin och flera andra samarbets­ partners arbe­ tar med Väg­ verket för att driva utveck­ lingen fram­åt.

– Jag kör Lars Nilsson.

Foto: HENRIK HANSSON själv en hybrid­ bil, berättar Lars Nilsson. Under korta sträck­ or kör den enbart på el och den stora föredelen för mig som förare då är att bilen blir otroligt tyst.

För omvärlden kan det dock ställa till bekymmer.

– Jag lärde mig snabbt att jag i till exempel bostadsområden måste vara oerhört försiktig ef­ tersom barnen som leker vid vä­ gen inte hör mig.

En bred introduktion av elbi­ lar och hybridbilar är troligen en förutsättning för att klara kli­ matutmaningen, men det räcker inte, menar Lars Nilsson.

– Tekniska åtgärder behöver enligt våra analyser kompletteras med bättre trafik- och samhälls­ planering, förbättrad kollektiv­ trafik och alternativa bränslen.

De tysta elbilarna kan lätt utgöra fara i trafiken.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

14

NR 3 M A J 2009

Foto: PER WESTERGÅRD

KRISTINA ERIKSSON

i Norde n

Norge klassar om vägnätet

•

Norge. Från och med 1 januari 2010 kommer 17 000 kilometer väg att överföras från staten till fylkeskommunerna och Oslo kommun.

Regeringen har lagt fram en proposition för att genomföra omklassificeringen av vägnätet och överföra rättigheter och förpliktelser. Över­ föringen gäller i huvudsak vägar som i dag kal­ las ”övriga riksvägar”. Det statliga vägnätet kommer från och med nästa år att utgöra 10 200 kilometer, och dessa vägar kommer att fortsätta att heta riksvägar.

Siffror om resande finländare

•

F ly tt

Malmökontoret i nya lokaler Malmö. Vägverkets kontor i Malmö ligger i ett attraktivt område mellan hamnen och Turning Torso. När avtalet med fastighetsägaren gick ut, ville hyresvärden hyra ut Vägverkets lokaler till företagare. Vägver­ ket fick då ett förmånligt erbju­ dande att hyra andra lokaler i samma hus, en trappa upp.

verk till datorerna. Arkivet flytta­ des till annan plats i huset. Det var 220 kartonger med arkiv­ material. Mycket av materialet fanns redan på Landsarkivet i Lund så många dubbletter kun­ de kastas.

– Det är fördelen med en flytt, att alla passar på att rensa ut gammalt material, säger Kenth Lindfors.

På kontoret i Malmö huserar personal från Samhälle Region Skåne, Väg Projektkontor Malmö och Nationella tjänster.

Thomas Erlandson, vägdirektör Region Skåne, är nöjd med flytten.

– Jag är väldigt glad att vi har kunnat flytta in i ljusa, fräscha lokaler som tillfredsställer de be­ hov vi har av en bra arbetsplats.

KERSTIN ERICSSON

– Beslutet att flytta kom snabbt och i mitten av februari påbör­ jades arbetet med att bygga om kontoret, berättar Kenth Lind­ fors, vaktmästare på regionkon­ toret i Kristianstad.

Den 31 mars gick flyttlasset och den 8 april invigdes de nya lokalerna. Snart är även den nya vägverksloggan på plats. Kenth blev tidigt inkopplad i flyttpro­ jektet och det blev flera resor till Malmö. Medan han var på plats fotograferade han ombyggna­ tionen, flytten och till sist invig­ ningen.

– Det nya kontoret är lite rym­ ligare, berättar Kenth. Några kontorsrum har öppnats upp och till dem som jobbar tillfälligt på kontoret finns plats i ett kontors­ landskap.

Vid ombyggnaden passade man också på att dra ett helt nytt nät­

Krav på miljödekal i Tyskland

att få köra personbilar, lastbi­ •lar och bussarFöri tyska städer som infört miljözo­ Tyskland.

ner, så kallade Umweltzonen, krävs från år 2008 en dekal som monteras på vindrutan.

Dekalen heter Feinstaubplakette och visar att bilens partikelutsläpp understiger en viss nivå. Fordon som inte är försett med miljöde­ kal får inte köra in i miljözonen. Saknad miljö­ dekal medför böter samt att fordonet inte får köras från platsen där man har blivit stoppad.

Fordonet måste sedan bärgas ut från miljözonen för vida­ re färd. Detta gäller även för fordon registrerade i Sverige, liksom för alla andra utländ­ ska fordon. Därför rekom­ menderas den som ska köra i Tyskland att informera sig om miljödekalen och vad som krävs.

I Kort h e t

Bra start för Vectura

•

Ingrid Andersson är en av dem som jobbat hårt med flytten. Här tackas hon för sina insatser av Thomas Erlandsson. Ingrid som är Italienälskare fick passande nog ett presentkort till en italiensk restaurang.

Foto: KENTH LINDFORS

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

15

NR 3 M A J 2009

Det har varit ett starkt första kvartal för Vec­ tura som nu har behov av att rekrytera 250 nya konsulter. Bolaget har cirka 100 medarbetare på ett 40-tal orter i Sverige och orderingången och sysselsättningsnivån har varit bra sedan star­ ten 1 januari i år.

Vecturas VD, Jan Colliander, säger i ett press­ meddelande att bolagets tjänster är mycket ef­ terfrågade och att det råder högkonjunktur i branschen, vilket gör att behovet av att anställa konsulter över hela landet är stort.

Foto: KRISTINA ERIKSSON

Medarbetarna i Malmö njuter av sin nya fina utsikt vid fikastunderna. På bilden från vänster: Mikael Olsson, Lennart Björck och Gert-Inge Schödin, alla från Region Skåne.

Foto: KENTH LINDFORS

Finland. Vet du hur många resor finländarna gör per dygn? Det är frågor du kan få svar på i informationspaketet Vägfakta som kommer ut varje år.

Den som tycker om siffror kan glädja sig åt information som till exempel att finländarna i genomsnitt gör tre resor per dygn, som inklu­ sive uppehåll tar 70 minuter. Resornas genom­ snittslängd är 15 kilometer och under en hel dag blir färden i genomsnitt 45 kilometer. Dessutom går att läsa att vägnätet i Finland är 454 000 ki­ lometer långt. Landsvägarna utgör 20 procent, städernas gatunät 6 procent och de enskilda vä­ garna 74 procent.

i själva verket Sydöst

Stockholm

Elisabeth Andersson.

Henrik Asp.

Tommy Jansson.

Johnny Forssell.

Stockholm

Jan Jansson.

Ulf Willstrand.

Foto: Kerstin Ericsson

Ulf blev årets kundbemötare

Ulrika Blum.

Norr

Inger Lindeborg.

Henrik Sundquist.

Annika Qvick.

När Region Stockholm drabbades av ett kraftigt snöoväder lyckades gruppen på några timmar få tag på en rysk översättare som översatte information om det akuta väderläget. Meddelandet sändes sedan ut till lastbilschaufförer ombord på de färjor som anlände till Stockholm under kvällen. Saknas på bild gör Ingvar Arebratt, Jan Halén, Staffan Ericson och Mats Kjellman.

Förarprov

Mitt

Skåne

Mälardalen

Karl Thyni beställde och satte upp skyltar som varnade för vandringsälgar efter E45 delen Vittangi- Svappavaara under den tid som ett hundratal vandringsälgar rörde sig i området. Vanliga älgvarningsskyltar hade placerats ut, men trafikanterna verkade inte reagera på dessa.

Väst

Vetlanda. Ulf Willstrand, projektledare i Region Sydöst, har blivit utsedd till Årets kundbemötare 2008 för sitt engagemang i driftområde Vetlandas Trafikantråd.

– Det känns väldigt roligt och hedrande att vårt jobb uppmärksammas och att några utifrån tycker att vi gör ett bra jobb, säger Ulf. Ulf Willstrand startade regionens första trafikantråd. Juryns motivering löd:

”Ett inspirerande och lysan­ de exempel på hur man med stor lyhördhet fångat upp våra kunders önskemål och genom­ fört konkreta lösningar inom drift och underhåll.”

– Först blev jag överraskad över utnäm­ ningen här i Region Sydöst och ännu mer överraskad och glad blev jag när Ingemar Skogö ringde och berättade att jag vunnit hela tävlingen, säger Ulf Willstrand.

Juryn bestod av generaldirektör Ingemar Skogö, Olle Söderberg, Söderberg Communi­ cation och Marie Winslow Andersson, miljö­ ansvarig för logistik på Ica. LENA SÖDERSTRÖM

Här presenteras de övriga nominerade i tävlingen Årets kundbemötare:

Anneli Fransson löste tillsammans med sina kollegor ett problem för 16 personer som skulle förrätta kunskapsprov och körprov i Sunne. En trasig kabel gjorde att hela systemet stod stilla. När systemet var igång igen bokade trafikinspektörerna om kunderna mellan varandra och hoppade bland annat över lunchen för att lösa situationen.

Jörgen Norrmén har bidraget till att försöket med 30 kilometer per timme förbi stillastående bussar i Örnsköldsviks kommun nu finns som lagförslag. Jörgen har till exempel fixat med skyltar, pratat med busschaufförer och allmänhet, samt sett till att alla hållplatser i kommunen har blivit inventerade.

Mats Håkansson varnade trafikanterna för ett omfattande renoveringsarbete på E6 mellan Malmö och Helsingborg. Det genom skyltar, information via lokalradion och till chaufförer som anlände med färjor till Skåne. Han såg också till att regionen tillsammans med Skånetrafiken erbjöd gratis kollektivtrafik.

Nationella tjänster

Tommy Axelsson ställde upp som lärare i utbildningen ”Arbete på väg”, trots att det inte ingår i hans uppdrag. Det gjorde att en kommun som ansökt om att städa utmed vägkanten kunde genomföra städningen.

Samhälle

Jan-Eric Oscarsson har i rollen som säljare av väg- och trafikdata stor förståelse och lyhördhet för vad kunden vill ha. Han har en förmåga att kunna kombinera rollen som myndighetsperson med flexibiliteten som säljare mot den kommersiella marknaden.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

16

Anita Ramstedt, avdelning Trafikant, enhet Trafiksäkerhet, har i flera år byggt upp ett arbetssätt för att bemöta de som söker medel ur Skyltfonden. Alla får ett positivt bemötande och hanteras rättvist. Hon har bidragit till att göra Skyltfonden väl känt inom forskarvärlden och att genomförda resultat sprids till berörda aktörer.

NR 3 M A J 2009

Léni Maot chartrade ett tåg och åkte på turné för att få in synpunkter från närboende inför arbetet med förstudien av väg 282 E4-Almunge. När tåget stannade vid stationerna kom cirka 130 personer för att diskutera framtiden för väg 282. Dessutom genomfördes ett välbesökt öppet hus i Gunsta.

Väg

Kristina Björling Francki, har genomfört ett dialoggruppsmöte angående gestaltningsprogram och arbetsplan för ombyggnaden av Storgatan i Arvidsjaur. Hon medverkade även i lokalradion angående ombyggnaden.

Kristina har god kommunikationsförmåga, pratar så att folk förstår och sätter fokus på det som är viktigt.

Mikael Karlsson var projektledare för underhållsreparationerna av Älvsborgsbron sommaren 2008. Ett omfattande arbete resulterade i bättre framkomlighet än normalt och att trafikanterna fick kännedom om arbetena och den tillfälliga busslinje som fanns under reparationstiden.

Support

Anna-Karin Andersson som arbetar i Vägverkets telefonväxel har ett personligt engagemang och vill alltid hitta en lösning så att kunden når den person som söks.

Juryn beslöt att dela ut ett hedersomnämnande till Anna-Karin ”För att hon med hjärta och stort engagemang personifierar begreppet kundorientering.

åsikten

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

D e b atti n l ägg

– Hur ska polisen köra?

Som vi ser det är det omöj­ ligt att införa en ny nationell polisbilsförarutbildning ef­ tersom arbetsgivaren (Riks­ polisstyrelsen) inte har nå­ gon kontroll och uppföljning av utvecklingen av olyckor och skador med polisbilar.

Vid Umeå universitet pågår en nationell studie av sådana olyckor under 11 år som ska bli klar i slutet av året. Målet med en ny reformering måste vara en enhetlig kvalitetssäk­ rad förareutbildning för po­ liser i morgon; i Sverige men också inom samtliga EU-län­ der.

Varför ska polisbilsförare vara sämre utbildade än buss- och lastbilsförare?

Låt det europeiska kravet om yrkeskompetensbeviset också gälla förare av utryck­ ningsfordon exempelvis po­ lisbilsförare.

Förare av buss och tung last­ bil i yrkestrafik har fått en rejäl skjuts av den nya lagen om krav på yrkeskompetens.

Lagen utgår från ett direktiv som hela EU antagit och som ger förare av transporterna med körkortsbehörigheterna C, CE, D och DE en rejäl sta­ tushöjning. Lagen är så hård att en förare som anlitar en förare som inte har yrkes­ kompetensbeviset kan dömas till böter.

Den nya utbildningen kom­ mer ganska snart att leda till en förbättrad trafiksäkerhet för yrkesförarna. Men varför omfattas inte alla yrkesförar­ kategorier? Vi är starkt oroli­ ga för alla de utryckningsfö­ rare som dagligen använder polisbilen på vägarna. Det är enligt vår mening inte bara ett svaghetstecken sett ur lag­ stiftningen utan också utifrån trafiksäkerhetsperspektivet.

Poliser borde inte enbart vara tvungna att årligen göra skjuttester för att få behålla sitt skjutvapen.

De borde även genomgå en fortbildning varje år för att få fortsätta köra polisbil, menar artikelförfattarna Jörgen Lundälv och Christer Philipson.

Foto: THOMAS FAHLANDER

Vi menar att särskilt polisen borde omfattas av den nya lagen. Varje polisman i yttre tjänst skulle då utbildas för att erhålla yrkeskompetens­ beviset som gäller i fem år.

Därefter skulle polismannen genomgå vidare utbildning för att få ett förnyat bevis.

Vid sidan av femårsregeln borde det ställas ännu högre krav på polisbilsföraren vad gäller förmåga att köra polis­ bil, men också en kontroll av medicinska förutsättningar.

En polisman måste i sin tjäns­ teutövning kunna klara av att hantera två dödliga vapen;

tjänstevapnet och polisbilen.

Varje polis måste årligen ge­ nomföra kompetensskjutning för att få behålla sitt tjänste­ vapen.

Vi menar att varje polisman årligen även skulle tvingas genomgå en fortbildning för att få fortsätta köra polisbil.

Artikelförfattare Av Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet och Christer Philipson, före detta trafiksäkerhetssamordnare vid Polismyndigheten i Västra Götaland idag vid Körglädje och Säkerhet i Sydväst.

S va r d i r e k t

Utryckningsförararnas utbildning styrs av nationellt satta krav ”Varför ska polisbilsförare vara sämre utbilda­ de än buss- och lastbilsförare” Självklart ska inte polisbilsförare vara sämre utbildade än buss- och lastbilsförare. Det som Jörgen Lundälv och Christer Philipson påstår har emellertid inte något med EG-direktivet för yrkesförarkompetens att göra.

EG-direktivet om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- och persontransporter är implementerad i svensk rätt genom lag och förordning om yrkes­ förarkompetens. Målet med direktivet är att sätta en EU-standard för kompetens och fortbildning hos yrkesförarna. Det innebär bland annat att

säkerställa förarnas säkerhet, höja yrkets status och därmed underlätta nyrekrytering, samt att minska miljöpåverkan och förbättra förarnas ar­ betsmiljö.

I direktivet omnämns vilka förare som inte ska omfattas och en sådan kategori är de förare som framför fordon som används av till exempel ord­ ningsmakten eller som står under deras kontroll.

Andra grupper som undantas från EG-direktivet är till exempel försvarsmakten och räddnings­ tjänsten.

I regeringens proposition 2007/08:10 framgår att ”yrkesförardirektivet tar sikte på förare av fordon som har förvärvsmässiga gods- eller per­

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

17

NR 3 M A J 2009

sontransporter som sin huvudsakliga yrkesupp­ gift. Så är inte fallet beträffande förare av fordon som används av eller står under kontroll av de verksamheter som räknas upp i undantagen. För dessa förarkategorier tillgodoses kraven på tra­ fiksäkerhet och ökad kompetens bättre genom särskilt anpassad utbildning.”

När det gäller kompetens och trafiksäkerhet hos polisen anses lösningen alltså inte vara att de ska omfattas av EG-direktivet för yrkesförar­ kompetens, eftersom innehållet i polisens grundoch fortbildning i huvudsak regleras utifrån na­ tionella krav.

Vänligen Hans Kolmodin, utredare på Transportstyrelsen

reportage: historiska

Alla från Det romerska imperiet sträck­ te sig från norra Afrika i söder nästan till Skandinavien i norr, till mellersta England i väster och en bra bit in i Asien i öster.

Bra vägar var en förutsättning att snabbt befordra post och gods. De behövdes också för att förflytta soldater genom vid­ sträckta områden. Därför bar alla vägar från Rom – och inte till Rom, som talesättet säger.

Ett utbyggt system av ersätt­ ningsryttare och hästar längs vägarna gjorde det möjligt att färdas nästan 200 kilometer om dygnet. Men detta befordrings­ sätt var endast förbehållet kejsa­ ren och statens angelägenheter.

Lika fort gick det inte att färdas för vanligt folk. Resan eller trans­ porten var oftast ett ansträng­ ande företag, trots vägarna. Det vanligaste sättet var att ta sig fram till fots. Bättre bemedlade medborgare red på hästar, eller åkte i tvåhjuliga vagnar dragna av ett fyrspann.

Varor som anlände från ham­ nen i Ostia, fraktades antingen på båt uppför floden Tibern el­ ler på oxdragna foror med tunga massiva ekhjul.

Vid kejsardömets höjdpunkt för cirka 2 000 år sedan, då Rom vuxit till en ”miljonstad”, var tra­ fiken så intensiv, att kejsar Ves­ pasianus var tvungen att införa trafikregler i staden. Bland an­ nat stadgade dessa, att varu­ transporter till och från Rom var förbjudna under dagtid. Därför stördes nattsömnen av hundra­ tals skramlande och gnisslande oxforor med kuskar som skrek åt varandra i mörkret för att få plats på de smala gatorna.

Det var vägarna som gjorde att det romerska imperiet kunde utvecklas och hållas samman.

Och ännu, 2 000 år senare, trafikeras bland andra Via Flaminia och Via Appia hårt.

Via Flaminia går genom staden Bevagna i södra Umbrien. För 2 000 år sedan rullade här oxforor och marscherade romerska legionärer. Idag är en del av vägen huvudgata i Bevagna.

Foto: Bobby Hommerberg

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

18

NR 3 M A J 2009

vägar

vägar leder Rom De romerska vägarna var en statlig angelägenhet och bekos­ tades av det allmänna. En viss fi­ nansiell hjälp fick vägväsendet av de städer där vägarna passerade.

Drogs vägen över privat mark togs ingen hänsyn. Lantmätarna valde alltid den genaste och lät­ taste vägen för bygget. Marken exproprierades utan prut. Men inte bara det. Markägarna fick dessutom betala en avgift för att bli berövad sin mark! Kanske var baktanken att de kunde öppna en vinstgivande taverna eller butik vid vägen.

Rika personer for dock med sina kockar och livvakter och slog upp ett tältläger för sig och

personalen när mörkret föll. Vis­ sa av de rika hade till och med byggt villor utmed vägar de ofta färdades på för att kunna rasta bekvämt och tryggt.

Vägsystemet utgick från Rom, först till de närbelägna provin­ sernas städer och i takt med att imperiet växte allt längre bort.

Vägsystemet bildade till slut ett ekersystem av raka vägar med Rom som ett nav.

Vägarna byggdes alltid i etap­ per om en mil. Lantmätaren mät­ te ut sträckan. Varje ny etapp markerades med en milstolpe, som en upplysning om när etap­ pen byggdes och av vem, eller när den reparerades.

Viktiga vägar byggdes upp till 12 meter breda. Slavar, soldater, gladiatorer och daglönare slet med byggena. Poeten Statius, som levde på 100-talet e.Kr. skriver: “... Hur många grupper är det inte som arbetar tillsammans!

Några hugger till kantiga stenar och hyvlar bjälkar jämna. Andra sätter ihop stenar och murar fast materialet med bränd kalk och vulkaniskt tuff. Några arbe­ tar hårt med att dränera hål som gång på gång fylls med vatten, el­ ler så sysslar de med att leda bort vatten från mindre bäckar …”

Konstruktionen var utan tve­ kan hållbar. Ännu i dag existerar vissa delar av dessa vägar i sitt originalskick!

Så gick det romerska vägbygget till

Först gjordes en lantmätning: Sedan stakades vägsträckningen ut den genaste vägen.

Diken grävdes och kantsten lades på båda sidor om den blivande vägen.

BOBBY HOMMERBERG

Mellan kantstenen las en grund med stenar, grus och annat lämpligt material för dränering och bärighet.

Det översta lagret bestod av stora flata stenar som huggits till. Beläggningen sluttade svagt från mitten mot vägrenarna så att regnvatten rann ner i dikena.

Via Flaminia, här utanför Bevagna, låg dåtidens autostrada. Den gick från Rom till Rimini vid Adriatiska havet.

I dag är den en av regionen Umbriens många regionalvägar.

Foto: Bobby Hommerberg V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

19

NR 3 M A J 2009

Grafik: ©Bobby Hommerberg 2009

porträttet Britt-Louis es da g på jobbet 07.30

Den väl tilltagna inkorgen skriker efter uppmärksamhet och Britt-Louise startar dagen med att läsa och sortera inkomna mejl. Den här veckan är det hennes tur att läsa och registrera enhets- och registratorposten.

08.30

09.00

Samtidigt som mejlen strömmar in kommer vaktmästare Theo med dagens post.

Britt-Louise använder en maskin som snabbt och lätt kapar kanten av kuvertet och på ett par sekunder är ett hundratal brev redo att öppnas och läsas. Breven sorteras i högar, de som ska direkt till handläggarna och de som ska diarieföras.

Därefter ska posten fördelas i de olika postfacken, till lokalkontoren och till övriga i huset. Efter det är det dags för en välförtjänt fika med kollegorna.

13.00

Efter lunch tar vi en tur ner till arkivet.

Hyllorna bågnar av pärmar, kartonger och rullar med ritningar. Vi tittar på ritningar från 60-talet fram till nu och förundras över hur alla papper får plats.

– När hyllorna inte längre räcker till skickar vi materialet till Landsarkivet i Vadstena, berättar Britt-Louise.

Foto: CAJSA BROBERG

Som ett brev på posten Med andan i halsen kom­ mer vi springande från var sitt håll i korridoren, vi är båda ett par minuter försenade. Efter att glatt ha hojtat morgonhälsningar till kollegorna i diariet är det dags för Britt-Louise Nyqvist att knäppa på datorn och mötas av dagens första dos post.

Jönköping.

Den stressiga morgonen följs av en hektisk förmiddag. På skrivbordet ligger högen med post som blev kvar efter gårdagen. Om man, som tjejerna på diariet, dagligen har mängder av handlingar att registrera är det knap­ past svårt att förstå att tiden inte all­ tid räcker till. Britt-Louise arbetar halvtid i arkivet och resten av tiden i diariet, det gäller alltså att förvalta dagen väl.

På diariet tar man hand om och sor­ terar post från privatpersoner, fö­ retag, kommuner och andra statliga myndigheter. Med ett snabbt ögon­ kast avgör Britt-Louise vilka brev som ska diareföras. De diarieförda hand­ lingarna scannas ut till handläggarna och blir samtidigt sökbara för alla via Infarten under Arbetsstöd.

Britt-Louise Nyqvist Ålder: 59. År i Vägverket: 19, varav de första i Borlänge. Sedan 1992 på Region Sydöst i Jönköping.

Bor: Rosenlund, Jönköping.

Familj: Maken Gunnar med son och dotter, en egen dotter och två barnbarn.

Intressen: Påta i trädgården, gå promenader, åka skidor.

− Just nu testar vi det nya diarie­ systemet, W3D3, via två pilotärenden som handlar om skadestånd och väg­ visningsärenden, berättar Britt-Lou­ ise.

När posten är avklarad går vi ner i arkivet. Med van hand vevar BrittLouise isär de många hyllorna på hjul.

När ett objekt är garantibesiktigat ska det läggas ihop och slutarkiveras. − Man samlar då ihop alla hand­ lingar som tillhör objektet och lägger dem i arkivboxar och ritningstuber, säger Britt-Louise.

– Jag gillar att hålla ordning och ha lite koll, det tror jag är viktigt på det här jobbet, säger Britt-Louise.

CAJSA BROBERG

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

20

På frågan om hur hon trivs med jobbet svarar Britt-Louise Nyqvist att hon älskar att ordna med papper och att hålla alla kontakter med både handläggare och folk utifrån.

Foto: KERSTIN ERICSSON

NR 3 M A J 2009

utveckling

Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.

Energirockad i norr sparar regionbudget Personalen som arbetar i den bullriga trafikmiljön blir mindre trötta och okoncentrerade när de använder de utprovade hörselskydden.

Foto: CONNY NILSSON

Hörselskydd med komradio

Stig Kask och Stefan Ericsson arbetar med att räkna ut hur man ska spara energikostnader och miljö i Region Norr genom att effektivisera olika vägbelysningar. De runda kvicksilverlamporna ska bort och ersättas av de modernare och smala energilamporna.

Foto: JAN GUSTAVSSON

Uppdraget är energief­ fektivisering i Region Norr. Det ska ge en besparing på 3 000 ton koldioxid per år. Det hand­ lar även om modernisering ge­ nom att ta bort belysning där det är möjligt, samt anpassa och förnya där det behövs i anslutning till olika typer av vägar.

Luleå.

− Målet är att år 2020 ha mins­ kat elförbrukningen till motsva­ rande 1990-års nivå. Det handlar om rehabiliteringsåtgärder av el­ nätet. Exakt hur långt vi når med åtgärderna är för tidigt att säga, menar Stefan Ericsson, ansvarig för uppdraget.

Till sin hjälp har han Stig Kask, elkonsult från Relacom, som har till uppgift att göra beräkning­ ar och ta fram åtgärdsförslag.

I uppdraget ingår att se till att oskyddade trafikanter, skolvägar, busshållplatser, komplicerade korsningar och cirkulationsplat­ ser får en energisnål, men effek­ tiv belysning. Den ska även vara

där den gör mest nytta. I prakti­ ken betyder det att det flyttas be­ lysning från bilväg till intillig­ gande gång- och cykelvägar. − En släckt belysning lockar inte till sig gång- och cykeltra­ fikanter, vilket i sin tur får bort oskyddade trafikanter från bilvä­ garna, säger Stefan Ericsson.

Belysningen inom Region Norr är gammal och eftersatt med passerad teknisk livslängd. Un­ gefär hälften av de 13 000 arma­ turer som finns i dag är högför­ brukande kvicksilverarmaturer Belysningspunkter I Region Norr finns cirka 13 000 belysningspunkter. Om förbrukningen minskas med 30 procent nås målet att minska utsläppet med 3 000 ton koldioxid per år.

Totalkostnaden för det blir 13 miljoner kronor.

För att producera 1 kilowatt går det åt 0,828 kg koldioxid. En minskning av energiförbrukningen med 30 procent på 13 000 ljuspunkter ger en ekonomisk besparing på cirka 3 miljoner kronor bara i energikostnader.

Vägverkets entreprenörer är numera radiostyr­ da. De använder hörselskydd med inbyggd kom­ munikationsradio vilket förenklar arbetet och ökar säkerheten i bullriga trafikmiljöer. Detta är exempel på ett av Vägverkets utvecklingsprojekt med positivt resultat.

– Det har blivit betydligt lättare att hålla kon­ takten med varandra. Om två personer i arbets­ laget kommunicerar med varandra har övriga som använder hörselkåporna också kontroll på vad som händer, säger Conny Nilsson på NCC Roads Vägservice.

Tekniken gör det också möjligt för exempel­ vis signalvakter eller maskinförare att lyssna på alla samtal vid en arbetsplats men bara prata med sin kollega.

Lars Lindström

som ger 20 procent ljus. Reste­ rande 80 procent är bara värme.

Det ska åtgärdas för att minska förbrukningen.

Ett lysande exempel på åtgär­ der är den långa gång- och cykel­ vägen mellan Rutvik och Björs­ byn i Luleå där det funnits 96 belysningsstolpar. Där har man i princip tagit bort varannan stol­ pe samt ökat stolphöjden med 1,5 meter så att ljuset sprids bättre.

Dessutom har man bland annat bytt från 70 till 30 watts lampor. Åtgärder som sparar in 18 ton koldioxidutsläpp per år enbart på den sträckan.

Projektledningen Stefan Erics­ son och Stig Kask räknar med att åtgärderna för 2009 kommer att kosta 5−7 miljoner kronor för re­ gionen. − Enligt våra beräkningar för 2008 hamnade kostnaderna på tre miljoner, samtidigt som ener­ gibesparingen blir 500 000 kro­ nor per år. En åtgärd som betalar sig på sex år.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

Jan Gustavsson

21

NR 3 M A J 2009

Lättare att hålla kontakten tack vare hörselskydd med komradio.

Foto: TORD LINDBERG I Kort h e t

Ont i ryggen? Träna bålen!

Träning är det som hjälper mest mot ryggont.

•Patienter som ofta har ont i ländryggen får bäst resultat av att träna de muskler som stabilise­ rar ryggen. Det skriver suntliv.nu. Forskaren Eva Rasmussen Barr har i en avhandling på Karo­ linska institutet jämfört ett övningsprogram för bålmusklerna med behandling av en sjukgym­ nast och dagliga promenader. Det visade sig att patienterna som styrketränade bålmusklerna hade bättre hälsa och var mer aktiva än de som promenerade. Deras återbesök hos sjukgymnast och andra vårdgivare var också färre.

jobb & fritid

Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

General blir hövding Ingemar Skogö gör nu sina sista dagar som generaldirek­ tör för Vägverket efter åtta år på posten. Den 1 juni tillträder han tjänsten som landshövding i Västmanlands län.

Eva Hast har skrivit en bok med 24 betraktelser om åren runt de femtio.

Foto: VIVECA LARSSON

Tandköttet det enda som kryper uppåt Livet är inte bara Vägverket. Man har annat också. Det menar Eva Hast, infor­ mationschef på Region Skåne, som nyligen gett ut boken Det enda som kryper uppåt är tandköttet.

Kristianstad.

– Jag började skriva betraktelser för 4–5 år se­ dan när jag själv nyss hade fyllt 50. Det blev fler och fler berättelser, och så småningom dök tan­ ken upp att det kunde bli en bok. Den avgörande kicken kom på ett enhetsmöte där vi satt i små­ grupper och resonerade om sådant som vi aldrig kommer till skott med.

När manuset var klart skickade Eva det till tre olika förlag som svarade i stort sett samma sak; Jättebra, men tyvärr, debutantlistan är full. Då lät Eva sin egen firma Ordbruk & Bokstavssköt­ sel vara förlag.

– Anledningen till att jag började skriva mina betraktelser var alla tråkiga broschyrer jag hade sett om klimakteriet. Så trist är det väl ändå inte att vara fullvuxen! Det finns ju roliga saker ock­ så. Att ge ut den här boken var ett sätt för mig att hämta energi, avslutar Eva Hast.

hetskameror, mötesfria vägar och hastighetsregleringar. Arbetet har även gjort avtryck i Europa.

Hans långa karriär inom den of­ fentliga sektorn inleddes 1972 på Riksrevisionsverket och före Vägverket hann han bland an­ nat med nio år som chef för Luft­ fartsverket.

Utmärkande för hans tid på Vägverket är arbetet med trafik­ säkerhet, till stor del karakteri­ serat av Nollvisionen, som an­ togs av Riksdagen 1997. Visionen ligger fortfarande till grund för riktningen av arbetet med trafik­ säkerhet, som på senare år inklu­ derat satsningar på trafiksäker­

Ingemar Skogö lämnar posten som generaldirektör för Vägverket den 1 juni.

Foto: KRISTINA ERIKSSON

Själv lyfter Ingemar Skogö gär­ na fram arbetet med att Vägver­ kets fokus flyttats från väghåll­ ning till samhällsbyggande och ett kundorienterat förhållnings­ sätt.

– Att lämna känns lite trist. Jag tycker att Vägverket är en myck­ et bra verksamhet med trevliga människor, bra arbetsuppgifter och bra kultur. Men det ska också bli spännande med nya uppgif­ ter. Jag känner mig stolt och glad över mitt nya arbete.

Lena Erixon tar över Ingemar Skogös uppgifter fram till 31 de­ cember 2009. Lena är nu chef för verksamhetsområde Samhälle inom Vägverket.

Förbundsmöte på Bosön I slutet av april samlades representanter från landets fritidsföreningar till förbundsmöte. Och var skulle väl aktiva medlemmar träffas om inte på Bosön och Riks­ idrottsförbundets utvecklings­ centrum. Här tränar många av Sveriges bästa idrottare året runt.

Stockholm.

De två dagarna varvades med mötesförhandlingar, val av le­ damöter till förbundsstyrelsen, diskussioner samt en intressant föreläsning av Lena Birath, som bland annat innehar ett VM-guld i innebandy och ett SM-guld i bandy. Lena pratade om mål, pre­ stationer och vad man ska göra för att må bra.

På förbundsmötet fanns dels vete­ raner som varit aktiva i fritidsför­ eningsverksamheten sedan 60-ta­ let, dels nyanställda som precis börjat med det viktiga arbetet att aktivera vägverkare, anställda på Svevia, Vectura och Transportsty­ relsen på fritiden. Tre av deltagar­ na var Hanna Åkerberg, Åke Jo­ hansson och Jonas Bengtsson.

LENA SÖDERSTRÖM

Vad gör du i fritidsföreningen?

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

KERSTIN ERICSSON

Döds fa l l

TSV:s förre generaldirektör Lars Peterson avliden

•

Förre generaldirektören vid Trafiksäkerhets­ verket, Lars Peterson, Katrineholm, har avlidit i en ålder av 84 år. Han var åren 1969–1977 chef för Statens järnvägar, SJ, och utnämndes 1978 till chef för dåvarande Statens trafiksäkerhetsverk, TSV. Dit hade han redan en koppling, eftersom han var statssekreterare till kommunikationsmi­ nister Olof Palme under övergången till högertra­ fik 1967. Han var även med och utformade verks­ instruktionen för TSV inför myndighetens start den 1 januari 1968. Under Lars Petersons chefs­ period på TSV, 1978–1984, vidareutvecklades och omdanades framför allt förarutbildningen. Lars Peterson var inte enbart en påläst chef utan äg­ nade en del av sin fritid till att vara en mycket skicklig och noggrann hantverkare. Lars Peter­ son efterlämnar sonen Hans med familj.

Hanna Åkerberg, upphandlare, Stockholm

Åke Johansson, projektledare sektorsfrågor, Mariestad

Jonas Bengtsson, transport­ dispenser, Kristianstad

– Jag är ny både på Vägverket och i fritidsföreningen och tyckte det var intressant att se hur föreningsverksamheten inom Fritidsförbundet är uppbyggd och vilka som jobbar med vad.

Jag ansvarar för kulturaktiviteter inom föreningen i Stockholm och tycker att det borde satsas mer på sådant.

– Jag är kassör i fritidsföreningen i Mariestad och har varit engagerad i verksamheten sedan 60-talet.

Jag har också varit vice ordförande i Fritidsförbundet och var på mitt första förbundsmöte i Kungälv 1971. Årets förbundsmöte präglades av en trevlig debatt med många synpunkter och diskussioner. Det var även två slutna röstningar i val av styrelseledamöter och det är nog första gången det har hänt tror jag. Känner dock ett visst vemod då antalet riksmästerskap krymper successivt.

– Jag är ny i styrelsen i Fritidsföreningen Kust till Kust och åkte till Bosön utan några som helst förväntningar. Ett dygn senare åkte jag hem som styrelseledamot och regionansvarig för Syd. Jag blev nominerad på förbundsmötet och vann röstningen. Det känns spännande och roligt att ha blivit invald i förbundsstyrelsen och jag hoppas att jag kan bidra med några nya idéer.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

22

NR 3 M A J 2009

Nyanstä l l d a

Support

Mattias Strömberg arbetar sedan 16 februari med personalfrågor på Supports personalcenter. Han kommer närmast från Holmen Paper i Norrköping där han jobbat som HR-specialist.

Anne Marcusson är sedan 20 april anställd i biblioteket i Borlänge med arbetsuppgifter som till exempel att besvara frågor från Vägverkets personal, andra myndigheter och allmänheten. Annes närmast föregående anställning var på fackbiblioteket på Danderyds sjukhus.

Väg

Stefan Engdahl, 38 år, chef verksamhetsstyrning och biträdande verksamhetschef för Väg, kommer den 1 september att efterträda Susanne Lindh, som chef för verksamhetsområde Väg. Susanne tillträder den 1 september tjänsten som stadsbyggnadsdirektör i Stockholm. Stefan Engdahl är civilingenjör Väg och Vatten, Teknologie licenciat i projekteringsmetodik samt ekonomiutbildad vid Lunds universitet. Han började sin bana inom Vägverket 1995 som trainee vid Vägverket Produktion.

Maritha Nygårds-Gullstrand arbetar sedan mitten av januari med upphandling av bland annat miljö- och IT-konsulter och miljöfrågor inom upphandling.

Maritha arbetade före anställningen på Vägverket som affärsområdesansvarig för Offentlig sektor på Allego AB. Inger Nordfors anställdes den 14 februari för att arbeta med upphandling av bland annat resor, men även upphandlingar rörande organisation, till exempel tjänster inom ekonomistyrning. Före Vägverket arbetade hon som upphandlare på inköpsenheten i Borlänge kommun.

Jan-Erik Gunnestedt är anställd på Väg sedan första februari 2009 med arbetsuppgifter som upphandlare inom Upphandling Stockholm. Jan är civilingenjör väg och vatten och kommer närmast från Banverket där han arbetade med upphandlingar inom Investeringsdivisionen. Han har även arbetat för Luftfartsverket.

Nils-Göran Eén började sin anställning på Väg den 15:e januari och arbetar med upphandling inom främst IT, el och trafikordningar. Tidigare arbetade han som upphandlare hos Uppsala kommun.

Jesper Nietsche är sedan första april anställd på Region Sydöst som pressinformatör. Innan han började på Vägverket arbetade han som nattchef på SmålandsTidningen.

Björn Johnsson arbetar sedan första april som projektledare på Väg, investering. Innan han började på Vägverket arbetade han som konsult på Grontmij AB, med rollen som uppdragsledare inom mark, anläggning och markförorenade områden.

Dorota Jensen arbetar sedan den andra mars på Väg, bland annat med datasamordning i investeringsprojekt samt digitalprojekthantering. Hon arbetade förut som entreprenör på funktionsentreprenaden Norrortsleden.

Snabbak och provsmak Fritidsföreningen i Jönköping arrangerade en kväll med bakning i samarbete med ett studieförbund. Ett snabblagat matbröd och flera goda kakor blev resultatet. Bland annat biscotti med både mörk och vit choklad i.

Kaffe och provsmak på nybakad ananaspaj avslutade kvällen.

Här följer receptet på det goda och lättbakade matbrödet.

Jönköping.

KERSTIN ERICSSON

Blåhammarens ”fislimpa”

En bild på kvällens bagare: Från vänster bakre raden: Ann Hyltse, Marianne Ericsson, Britt-Louise Nyqvist, Katrin Larsson, Cajsa Broberg, Christian Levén. Främre raden: Sara Nilsson, Maria Hellqvist och kursledaren Floria Despot.

Foto: KERSTIN ERICSSON

Andreas Pousette till vänster och Erik Lindelöw firar efter de två vinsterna som tillsammans ger dem 50 000 kronor.

Foto: KRISTIAN LJUNGBLAD

Hallå där ...

Erik Lindelöw, ingenjörsstudent vid Uppsala universitet som till­ sammans med Andreas Pousette tog storslam i tävlingen Student­ priset som avgjordes den 5 maj.

Hur känns det här då?

– Det känns jättekul, vi hade inga förväntning­ ar när vi åkte till Stockholm utan tyckte mest att det var kul att gå på galamiddag. När vi sedan vann Vägverkets pris i ingenjörskategorin blev vi såklart jätteglada och förväntade oss abso­ lut inget mer. Men vi vann dessutom priset Årets student, vilket nästan var ännu bättre.

Tävlingen gick ut på att komma på en idé som effektiviserar drift och underhåll vintertid, hur såg den ut?

– Vi hade en idé om att effektivisera plogan­ det genom att sätta på en radarsensor som hål­ ler koll åt föraren var plogen befinner sig i för­ hållande till vägen. På så sätt får man ett mer effektivt plogande.

1 dl mörk sirap 2 l filmjölk 1 kg specialvetemjöl 750 g grahamsmjöl 250 g vetekross 2 msk bikarbonat 2 dl krossat linfrö 1 dl russin

Hur kom ni fram till idén?

– Vi har träffats en gång i veckan och spånat, vi hade valet att göra en slags helhetslösning av en effektivare drift och underhåll men vi valde att satsa allt krut på den här lösningen, och det gick ju bra!

Blanda fil och sirap. Blanda de torra ingredienserna för sig. Rör samman blandningarna. OBS! Degen blir väldigt lös och kladdig. Fördela i tre smorda och bröade tvålitersformar. Grädda i 175 grader i 60 min. Ta ur limporna och linda in i handdukar.

Vad betyder det här för er?

– Vi sätter i gång med våra examensjobb nu och är färdigutbildade till vintern. De här vin­ sterna kunde knappast komma lägligare, och försämrar knappast chanserna till att få ett jobb framöver.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

23

NR 3 M A J 2009

HANNES FORSSELL

Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

Vinnare i fototävlingen Vägverkstidningens och Ateljéns fototävling är av­ gjord. Juryn har haft ett enormt svårt arbete med att välja ut vinnare i de tre kategorierna vinter, kommunikation och arbetsplats. Förstaprisvinna­ re blev Kjell Israelsson, Kerstin Ericsson och J-O Hedström.

Första pris är ett presentkort på 500 kronor, andra­ pristagaren får 300 kronor och tredje pris är ett presentkort på 200 kronor.

Samtliga pristagare får var sin värdecheck på tre förstoringar av valfria bilder.

Bilderna kommer nu att hamna i Vägverkets bild­ arkiv och användas i trycksaker, tidningar och på Infarten.

2:a pris Bo Maltanski Vägverket Support Naturens eget sätt att skapa fantastiska mönster.

3:e pris Jörgen Wennergren Förarprov, Region Sydväst För att ha fångat det krispiga vintern kan bjuda på.

2:a pris Staffan Gräns Samhälle, Region Stockholm Besök av hjälmfotingar. Ett foto som fångat framtiden.

3:e pris Inger M. Andersson Samhälle, Region Mälardalen En siluett av dåtidens arbetsplats. Bilden är beskuren.

2:a pris Kerstin Eriksson Vägverket Support Kommunikation på det enklaste sätt, människor emellan.

3:e pris Inger M. Andersson Samhälle, region Mälardalen En varm bild med gränsöverskridande kommunikation.

Bilden är beskuren.

Ett stort tack till alla som skickat in bidrag!

K at eg o r i V i nte r

1:a pris Kjell Israelsson Vägverket Support Ett fruset vinterögonblick som hämtat ur en saga.

K at eg o r i A r b e tspl ats

1:a pris Kerstin Ericsson Vägverket Support Inte bara en bild. Det går att ta på den dallrande hettan.

K at eg o r i K o m mu ni kati on

1:a pris J-O Hedström Svevia Ibland behövs det lite hjälp för att kommunicera.

Nästa nummer: Manusstopp 8 juni – i brevlådan 26 juni.

Nr 5 2009: Manusstopp 31 augusti – i brevlådan 18 september.