Vägverkstidningen #4.2009 by Christine Dahl

Innehåll Inblick............................................................ 2

Mycket mer än väg

700 lampor handputsas

Aktuellt..........................................4–13, 18–19 Tema: Vindväg....................................... 14–17

Vad har du för förhållande till vägen? Tankar som ”snart kommer jag till kurvan med stenen” eller ”där brukade det ligga en kiosk” ger resan en extra dimension. Följ med på en kulturhistorisk resa kring vägens betydelse.

I själva verket............................................... 20 Åsikten......................................................... 21 Reportage: Kulturhistoriska vägar ........ 22–23 Porträttet..................................................... 24 Utveckling.................................................... 25 Jobb & Fritid.......................................... 26–27

S I DAN 22– 23

SID 18

För oss i Vägverket • nr 4 • Juni 2009

Varning för fruntimmer! Vägverkets egen väderstatistiker Leif Thorell hissar varningsflagg för regn under fruntimmersveckan och midsommarveckan. Augusti brukar däremot bjuda på fint väder. – Normalt är slutet av sommaren finast.

Sista si da n

Vägverket + Banverket = sant Kärleken mellan Vägverket och Banverket spirar. Åtminstone är förhållandet snart etablerat genom projektet Samhällsbyggare i samverkan. Den 1 januari 2010 ska det vara officiellt. Hur långt har de olika projekten kommit och hur går snacket?

Sida n 4 –7

När vingarna inte bär De ska till fjällen och till havet. De färdas på tunga, höga, breda och långa fordon. När vindkraftverken ska hitta fram till sina nya hem krävs det genomtänkta transporter. Vägverket arbetar intensivt med bland annat dispensfrågor och upprustning av vägar.

G e ner a l d i r e k t ö r Len a Eri xon

Med smak för förändring Lena Erixon, ny generaldirektör, leder Vägverket fram till årsskiftet.

Ett nytt trafikverk kan vara på gång och samarbetet med Banverket är redan ett faktum. Det är onekligen en organisation i förändring som nya generaldirektören Lena Erixon har tagit över. Men det är inget

Sida n 1 4 –1 7

Effektivt och ekonomiskt när satelliter gör jobbet Från 20 kilometers höjd skickar satelliter signaler som gör det möjligt för maskinister att arbeta med några centimeters noggrannhet. Metoden kallas Projektanpassat Nätverks-RTK och sparar både tid och pengar när vägar ska byggas.

Sida n 2 5

Foto: Hannes Forssell

som avskräcker Vägverkets högsta chef. – Jag gillar när det händer saker, och jag gillar utmaningar, säger hon.

S i da n 8

ÅSIKTEN: Brev från omvärlden – Rapport från Peking ........ sida n 21

Jag kan inte baka bullar eller kakor, för då kan jag inte låta bli att nalla. Nyblivna pensionären Gunilla Lundberg erkänner sina laster.

si da n 2 6

inblick … Ledare: Lena Erixon

En spännande och utmanande tid väntar för alla samhällsbyggare

Det ska bli spännande att leda en organisation i förändring och jag ser fram emot utmaningen. Att besluta om prioriteringar i förändringstider är en särskilt viktig uppgift för ledningen. Det är nödvändigt att välja vad som är bäst att lägga resurser på, och att prata om vad som faktiskt händer, i stället för att lämna luckor öppna för spekulation. Det bidrar även till dialog, vilket är en nyckel till ett framgångsrikt förändringsarbete.

Utmaningen är att fortsätta det dagliga arbetet för att leverera kundnytta och sam tidigt vara med och påverka framtiden.

VÄGVERKSTIDNINGEN Personaltidning för anställda i Vägverket.

Vi ser nu att den nya organisationen ger resultat i form av mer enhetliga arbetssätt, vilket resulterar i en bättre verksamhet och därmed ökad kundnytta. Den omorganisering vi genomfört internt i Vägverket och vårt samarbete med Banverket innebär att vi står väl rustade om riksdagen beslutar att vi ska ingå i ett nytt gemensamt trafikverk.

För att ge utrymme till det arbetet kommer ett antal planerade interna projekt att nedprioriteras, medan den dagliga driften av verksamheten har högsta prioritet. För dig som arbetar i Vägverket gäller alltså utmaningen att fortsätta det dagliga arbetet för att leverera kundnytta och samtidigt ta chansen att vara med och påverka framtiden.

Mycket tyder på att detta beslut kommer så småningom. Om det blir så kommer vi inte att byta riktning på vår verksamhet, men det blir viktigt att åstadkomma en bra process för att utveckla en sammanhållen och effektiv statsförvaltning för de olika transportslagen. För att kunna medverka aktivt i förändringen, har Vägverket och Banverket dragit igång ett gemensamt projekt för att förbereda för en framtida sammanslagning – Samhällsbyggare i ett trafikverk.

Foto: Rune Borgström

Redaktionen

Medarbetare landet runt

Jag vill avsluta med att med stolthet notera att Vägverket tillsammans med Skatteverket har gått till final i tävlingen Sveriges modernaste myndighet, vilket är väldigt roligt. Några av kriterierna för de tävlande är att tillhandahålla en god och effektiv service, stå för förnyelse och innovation samt ha en hållbar och miljömedveten utveckling. I oktober utses vinnaren, som får bära epitetet Sveriges modernaste myndighet i två år.

VISSTE DU ATT …

meda rbeta re la ndet runt

redakt i onen

Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243–751 22 Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge Postadress Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge Fax 0243-759 85 E-post vagverkstidningen@vv.se Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck Svenska Tryckcentralen, Vällingby 2009

Tipsa oss och vinn!

Lena Söderström Härnösand 0611-440 15

Jenny Lundmark Solna 08-757 68 12

Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59

Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51

Kristina Eriksson Tel: 0243–757 29, 070–509 99 94 E-post: kristina-e.eriksson2@vv.se Hannes Forssell Tel: 0243–753 33, 070–384 93 11 E-post: hannes.forssell@vv.se Jennie Mörk Tel: 0243–755 06, 076–789 36 55 E-post: jennie.mork@external.vv.se Lena Karlsdotter Lindehag Tel: 0243–759 61, 073–059 28 98 E-post: lena.lindehag@external.vv.se

ISSN 1653–5286

Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? Tipsa tidningen, och om ditt tips leder till en publicerad artikel skickar vi ett pris till dig. E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss här intill.

Lena Johansson Borlänge 0243-757 46

Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

Foto: JOHAN MARGULIS

… jordgubbar är fiberrika vilket hjälper magen att må bra. Jordgubbar är även bra för att hålla kolesterolet på en bra nivå och de stärker immunförsvaret. Den som äter mycket jordgubbar får i sig C-vitamin och järn. Dessutom innehåller de röda bären antioxidanter som är bra mot mycket. Det finns med andra ord många anledningar att njuta av sommaren och jordgubbarna. Förutom smaken.

Riksda g och Depa rtement

Åsa fick hedersutmärkelse för trafiksäkerhetsarbete

•

Infrastrukturminister Åsa Torstensson har fått Sveriges Trafikskolors Riksförbunds, STR:s, hedersplakett i guld. Motiveringen till utmärkelsen är: ”Då du tydliggjort individens eget ansvar, roll och värderingar i arbetet för nollvisionen”. – Jag är oerhört glad och rörd över att ha fått STR:s hedersplakett i guld. Jag har mycket tydligt valt att sätta individen i centrum i trafiksäkerhetsarbetet och jag ser dagens utmärkelse som ett kvitto på att det jag och regeringen gör är det bästa för att nå nollvisionen, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Åsa Torstensson i full färd med trafik säkerhetsarbetet. Foto: ULRICA BLUM

Nya mål för framtidens resor och transporter

•

Riksdagen har beslutat om övergripande mål för transportpolitiken och funktions- och hänsynsmål. Det övergripande målet är, precis som tidigare, att säkerställa en effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Det nya beslutet innebär dock att målen blivit tydligare och enklare. Det övergripande målet stöds nu av

Klartecken för nya Europavägprojekt har gett klartecken för •tvåRegeringen stora vägprojekt. Utbyggnaden av

Foto: Jesper Molin

Glad sommar!

två huvudmål: Funktionsmålet, som berör resans eller transportens tillgänglighet, och hänsynsmålet, som handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De transportpolitiska målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag.

Nu tar redaktionen sommarledigt och njuter av sol och värme. Nästa tidning kommer den 18 september.

E 4 i Sundsvall och en ny sträckning av E 6 i Tanums kommun. Regeringens beslut innebär att Vägverket får bygga ut E 4 i Sundsvalls kommun till

motorväg i ny sträckning. Därmed ges också klartecken till bygget av en 1,7 kilometer lång bro över Sundsvallsfjärden. I Tanums kommun har regeringen godkänt en ny sträckning av E 6 med en tunnel genom Gerumsberget.

Svensk romantik med tyska skådespelare

Älvsjö. Att låta besökarna uppleva ITS

in Daily Life är en av målsättningarna hos arrangörerna av årets världskongress om intelligenta transportsystem. I en golfbil med farthållare och alkolås ska besökare få åka runt i en upplevelsepark, där det ska visas hur intelligenta transportsystem kan användas och vara till nytta i vardagen. Kongressen är en symbol för tonen

Foto: Mikael Svensson

som regeringen slagit an med trafikverksutredningen, och innefattar för första gången alla fyra trafikslagen – flyg, väg, järnväg och sjöfart. Kongressen, som förra året var i New York, hålls den 21–25 september på Stockholmsmässan i Älvsjö. Arrangör är olika internationella samarbetsorgan för intelligenta transportsystem. V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

Foto: Lena Söderström

Upplevelsepark på ITS World Congress

Stockholm. Nu har Vägverket bidragit med ännu en filmscen. I maj var vägfärjan på Ekeröleden platsen för inspelning av den tyska tv-serien Inga Lindström, en serie långfilmer som blivit succé i Tyskland. De romantiska filmerna är fristående och utspelar sig i idylliska miljöer i Sverige, även om vädret vid den här inspelningen kanske inte visade sig från sin bästa sida. Färjeleden går mellan Jungfrusund på Ekerö och Slagsta/Fittja strax söder om Stockholm.

Tröttsam invigning ... Zzz

Foto: Nils Lindberg

NR 4 J U N I 2009

Insjön. Ärligt talat kan invigningar vara lite tröttsamma ibland. Det tyckte i alla fall Walter Jonsson, två månader, när han somnade i mamma Erikas armar under en invigning i Insjön.

samhällsbyggare i

Samhällsbyggare i samverkan Banverket och Vägverket har sedan 2002 arbetat med att öka samarbetet inom främst de centrala förvaltningarna. I regleringsbreven för 2008 framgår att Banverket och Vägverket ska förbereda en sammanslagning av IT-enheter och administrativa enheter. Den 9 januari 2008 beslutade generaldirektörerna att Banverket och Vägverket ska fördjupa sin samverkan. Den 20 januari 2009 togs ett gemensamt beslut om att senast den 1 januari 2010 ska Banverket och Vägverket ha dessa gemensamma funktioner: • Ett personalcenter, HR-center, etableras vid Vägverket, och medarbetare kommer att finnas inom fyra produktionsområden; Stockholm, Luleå, Göteborg och Borlänge. Rekrytering av en chef för HR-center pågår. • IT-drift etableras vid Banverket ICT. I de avtal som arbetas fram ingår ICT-tjänster till Vägverket samt även till Transportstyrelsen, Svevia och Vectura. • Ett ekonomicenter etableras vid Vägverket i Borlänge för att vara ett ekonomistöd till verksamheterna. Rekryteringen av en chef för ekonomicenter pågår. • En telefonistfunktion etableras vid Banverket i Borlänge med uppgift att hantera samtal till båda myndigheterna. • Fastighetsregister och fastighetsförvaltning med placering vid Banverket. • Inom information, upphandling, investering och teknisk utveckling och support fortsätter linje organisationerna att fördjupa sin samverkan. Mer information finns att läsa på Infarten, följ länken Förändringsarbetet på startsidan.

Det första mötet mellan de blivande kollegorna från VVIT och Banverket ICT hölls under två dagar i Falun i slutet av maj. Från och med årsskiftet har Banverket och Vägverket en gemensam IT-drift placerad på Banverket. Jan Fahlén, chef för Banverket ICT, kommer då att basa över en organisation med 450 medarbetare och en årlig omsättning på över en miljard kronor.

Den 1 januari 2010 ska samarbetsprojektet mellan Vägverket och Banverket vara sjösatt. Då kommer de båda verken att ha gemensamma ekonomi- och HR-center, gemensam IT-drift, gemensam telefonväxel och fastighetsförvaltning, samt ett gemensamt fastighetsregister. Här presenteras läget i de fyra olika stora delarna i projektet Samhällsbyggare i samverkan. Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand och Vägverkets generaldirektör Lena Erixon har också beslutat om ett nytt projekt, Samhällsbyggare i ett trafikverk. Syftet är att kunna bidra till processen inför ett eventuellt trafikverk. Det nya samverkansprojektet innebär att samarbetet mellan Vägverket och Banverket stärks ännu mer.

Foto: HENRIK HANSSON/HASSE ERIKSSON

Så drivs årets största – Välkomna allihop från Vägverket IT till oss på Banverket ICT, vi behöver varenda en av er för att kunna bygga en starkare verksamhet tillsammans och få större förmåga att ta nya uppdrag. Det säger Jan Fahlén, chef för Banverket ICT, som från årsskiftet ska leverera IT-tjänster till såväl Banverket och Vägverket som delar av Transportstyrelsen, Svevia och Vectura. Jan Fahlén beskriver samgåendet mellan Banverkets och Vägverkets IT-verksamheter som en av de större sammanslagningarna inom IT-branschen i Sverige i år. Omkring 220 personer följer med sina arbetsuppgifter från Vägverket till Banverket. Tillsammans med personalstyrkan på Banverket ICT blir det en enhet med 450 personer. I pengar omfattar verksamhetsövergången uppdrag på 250–450 miljoner kronor per år. Med Banverket ITC:s nuvarande uppdrag som omfattar cirka 250 kunder utöver V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

det egna verket ger det en beräknad sammanlagd årsomsättning på över en miljard kronor efter samgåendet. Det tidigare delprojektet Gemensam IT inom Samhällsbyggare i samverkan bedömde att 75 årsarbetskrafter eller 80 miljoner kronor kan sparas på sammanslagen IT-drift fram till 2011. Men Jan Fahlén talar inte om några personalminskningar. Han menar att alla medarbetare behövs i det nya Banverket ICT. Trots finanskris och lågkonjunktur räknar han med nya affärer de kommande åren. – IT-branschen har inte märkt så mycket av krisen. I vår affärsplan satsar vi på att växa och ta nya uppdrag. Då har vi behov av både kompetens och personal. Besparingen med ett samgående måste enligt Fahlén komma från beställarsidan, genom att Banverket och Vägverket samordnar sina beställningar

samverkan Malin Thulin är projektledare från Capgemini Consulting, Anders Mårtensson, Capgemini Consulting, leder delprojekt processer, Sirpa Lindén, Vägverket, är biträdande projektledare och leder delprojekt organisation, Cecilia MüllernAspegren, Banverket, är biträdande projektledare och medlem i delprojekt processer, Karin Paulsson,Vägverket, är informatör. Foto: VÄGVERKET

Stora vinster med gemensamt center Ett gemensamt ekonomicenter med administration inom ekonomiområdet som kärnverksamhet, det ska ge fördelar som hög kvalitet och servicenivå. Men även goda relationer med kunderna och en jämnare arbetsbelastning för medarbetarna. – Jag tror att detta är en mycket bra lösning för både Banverket och Vägverket, inte minst med tanke på en eventuell sammanslagning av verken nästa år. För att kunna hämta hem effektivitets- och kvalitetsvinster tror jag att det är bra att sitta tillsammans, säger Bo Vikström, ekonomidirektör vid Banverket.

IT-sammanslagning av IT-tjänster. Därmed kan verken spara pengar, vilket i sin tur kan generera färre jobb för Banverket ICT, men det menar Jan Fahlén kan kompenseras med nya kunder. – Vi kommer inte att behöva minska personalen på grund av samgåendet. Jag kan inte friskriva oss från kommande konjunkturförändringar, men just nu behöver vi varenda en, säger Jan Fahlén. Han är optimistisk när det gäller samgåendet. Ett antal program är tillsatta för olika delområden och har kommit igång med arbetet. – Arbetet görs i väldigt positiv anda mellan verken. Jag räknar med att vi ska lyckas med målsättningen att vara klara med verksamhetsövergången till 1 januari 2010. Den stora utmaningen är att arbetet med samgåendet inte får ta kraft från våra dagliga leveranser, våra kunder ska inte drabbas. Därför har vi flyttat programmen för samgåendet utanför linjearbetet.

– Sedan är det även en kulturell resa som nu inleds där vi ska hitta vårt nya ”vi”. Två organisationers arbetssätt ska mötas på ett sätt som gör att vi med respekt och stolthet blandar det bästa från Vägverket IT och Banverket ICT till en ny mix, säger Jan Fahlén. Trafikverksutredningen menar att Banverkets telekommunikationsverksamhet kan bolagiseras. Det förslaget oroar inte Jan Fahlén. – Det är bra att utredningen tar upp vår verksamhet. Vilken associationsform som Banverket ICT ska ha är inget som vi lägger vikt vid. Det är en fråga för våra ägare. Vi levererar redan på det viset och har i dag samma syn på våra kunder som ett bolag har. GÖRAN FÄLT

Fotnot: ICT är ett nyare begrepp av IT och står för Information & Communication Technology.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

Projekt gemensamt ekonomicenter leds av Malin Thulin, som är extern projektledare med erfarenhet av att skapa serviceorganisationer för stora organisationer. Den övriga projektledningen kommer främst från Banverket och Vägverket. – Under perioden juni till och med augusti arbetar vi intensivt med att ta fram den framtida tjänstekatalogen, gränssnitt mot övrig ekonomiverksamhet, organisation och arbetssätt, berättar Malin Thulin. I september inleds sedan själva etableringsfasen då de mer praktiska frågorna ska hanteras. En chef till verksamheten söks just nu. Inom centret kommer det att jobbas med ekonomistöd till verksamheterna. En hög servicenivå ska erbjudas inom tidredovisning, leverantörsreskontra, kundreskontra, löpande bokföring och bokslut, koncernredovisning och koncernbokslut. Ekonomicenter blir också förvaltare av ekonomirelaterade IT-system som CDI och Agresso. – Detta kommer att ge våra medarbetare bättre möjligheter till utveckling. Samtidigt är det mycket viktigt att vi genom övergångslösningar och annat stöd skapar goda möjligheter för de medarbetare som idag verkar på annan ort, säger Peter Funck, ekonomidirektör på Vägverket och genomförandeansvarig. KARIN PAULSSON

samhällsbyggare i Spännande arbete med nytt HR-center

Foto: Karin Paulsson

Matthias Rosvall jobbar på Banverket, inom Verksamhetsstöd personal, sedan ett år tillbaka. Arbetsplatsen finns i Sundbyberg. Senast vid årsskiftet är Matthias en av många personalare i ett nytt gemensamt HR-center för Banverket och Vägverket. Vad tycker du om projektets upplägg med arbetsgrupper? – För mig är det en självklarhet, att det är vi som dagligen jobbar med frågorna som också är de som tar fram de gemensamma rutinerna och riktlinjerna som Under HR-centers ska gälla framöver. Jag tror att det till och med är en förworkshop fick Matthias Rosvall, utsättning för att göra en sittande vid bordet, bra etablering. även ett uppdrag som ”mullvad”, att vara en länk mellan Vilka förväntningar har du medarbetare och på arbetet inom ett blivanprojektledning. de HR-center?

– Jag har förväntningar på att vi ska kunna erbjuda ett brett tjänsteutbud som vi marknadsför på ett tydligt och bra sätt. Jag vill också att kompetensen inom HRcenter ska vara både bred och djup, att det både finns generalister och strateger. Jag tror nämligen att det är en förutsättning för kompetensutveckling att lite mer oerfarna medarbetare får chansen att jobba nära och tillsammans med mer erfarna kollegor. Samt att det finns möjligheter att både bredda och fördjupa sin HR-kompetens. För mig är det även viktigt att HR-centret blir en arbetsplats där man känner att det finns goda karriärvägar och att det blir en del av organisationen som man kan känna sig stolt att jobba inom. – En annan förväntning är att vi redan från början levererar tjänster av så hög kvalitet att våra kunder redan från början köper vårt koncept och ser HR-centret som en förbättring. Vi måste verkligen anstränga oss för att komma dit.

Teddy Glans Vägverket, projektledare Vägverket, Sune Kungsman, personalstrateg Banverket Leverans, Jessica Eriksson, projektadministratör Vägverket, Göran Leverud, biträdande projektledare Banverket, Susanne Sundström, chef för personalcenter Vägverket Support, Claes Sandgren, biträdande avdelningschef Verksamhetsstöd personal Banverket. Tillsammans med Rolf Lundgren och Victoria Sjöbom, båda från Vägverket, leder de arbetet med etableringen av ett gemensamt HR-center. Foto: KARIN PAULSSON

Engagerad personal möttes Inför Banverkets och Vägverkets etablering av ett gemensamt HR-center hölls en workshop i maj. Under drygt ett dygn arbetade projektledning och medarbetare från båda verken intensivt med frågor och förslag inför etablering och driftsättning den 1 januari 2010. – Syftet med den här workshopen var att skapa samhörighet och delaktighet samt att ge alla medarbetare inom ett blivande HR-center möjligheten att påverka arbetet under gång. MedarbeI grupper diskuterades till exempel de krav medarbetarna har på en kommande centerchef, och hur HR-service, en ”helpdesk” kan utformas. Fast bemanning eller rotation var en av de frågor som projektet fick med sig att finna svar på. Foto: KARIN PAULSSON

Det är nytt, det här med gemensamma funktioner, tar vi till oss detta? – Jag tycker att det är jätteviktigt med en väl genomtänkt kommunikationsplan och stora marknadsföringsinsatser. Utöver det tycker jag att personaldirektörerna och övriga ledningen måste stå bakom det nya konceptet med center på ett tydligt sätt och bestämt gå ut i organisationen och framhålla att det är det här konceptet som gäller nu. Till sist, hur känns det då att börja på det nya HR-centret? – För mig som inte funnits så länge inom Banverket så känns det inte så allvarligt men för dem som jobbat här länge är det nog en större sak. Jag tycker mest att det känns spännande att få inblick i en ny organisation och en ny verksamhet och ser fram emot det med förväntan. KARIN PAULSSON

tarna har verkligen tagit tillfället i akt, jag är förbluffad över den aktivitet som visats och den samsyn som finns i många frågor, säger projektledaren Teddy Glans, Vägverket.

Human Resources Human Resources, HR, är hanteringen av en organisations mänskliga resurser, hur organisationen arbetar operativt och strategiskt med sin personal och organisation.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

Ett annat syfte med workshopen var också att kvalitetssäkra det material som projektet hittills har tagit fram. – Vi var till exempel överens om att det handlar om att skapa ett nytt och gemensamt HR-center och att det inte handlar om att Banverkets personal inrangeras i Vägverkets tidigare personalcenter, förklarar biträdande pro-

NR 4 J U N I 2009

jektledaren Göran Leverud, Banverket. Projektet i sig är uppdelat i två faser, en verksamhetsutvecklings- och analysfas som samt en etableringsfas som startar efter sommaren. Sedan tidigare finns beslut om att HR-center ska etableras på fyra platser; Stockholm, Luleå, Borlänge och Göteborg. Det innebär att HR-center kommer att finnas nära de stora koncentrationerna av enskilda medarbetare och chefer med behov av tjänster inom löne- och HR-området. KARIN PAULSSON

samverkan Växlar ihop verken Anna-Karin Andersson ser fram emot det första mötet med kollegorna från Banverket. Foto: KARIN PAULSSON

Vi är ansiktet utåt – Vi är ett bra gäng som har väldigt roligt ihop, säger Mona EnbergSporre som är ganska ny i Banverkets växel. Här får hon hjälp av gruppchefen Marianne Nilsson. Foto: GÖRAN FÄLT

Med hjärta och engagemang går Anna-Karin över till den gemensamma växeln. – Det här är inget jag gruvar mig för, jag är glad över utvecklingen av den gemensamma växeln och det är en utmaning att få följa med, berättar Anna-Karin Andersson som har varit med om många växelbyten genom åren. Efter några år på Trafiksäkerhetsverket i Stockholm flyttade Anna-Karin hem till Borlänge och jobbet som växeltelefonist på Vägverket. Det är nu 34 år sedan hon satte sig i en växel för första gången. Och jobbet passar henne. Hjärta och engagemang var de ord som användes när hon fick ett hedersomnämnande inom Årets kundbemötare 2008. Vägverkets växel nådde också en andraplats i SM i telefoni samma år.

Marianne Nilsson är gruppchef för Banverkets växel och reception i Borlänge. Foto: GÖRAN FÄLT

Till Banverkets växel ringer medborgare med alla möjliga frågor som rör järnvägen, när de inte vet vem de ska vända sig till. – Det är allt från döda älgar på spåret och bommar som inte går upp, till folk som vill köpa begagnade sliprar till trädgården. Då gäller det att veta till vem man ska koppla samtalen. Men det är ett kul jobb, det ena dagen är inte den andra lik och man hinner aldrig ha tråkigt, säger Sofia Klint.

skriver den gemensamma telefonväxeln som en naturlig del av det utökade samarbetet mellan verken. Vägverkets växel sköts huvudsakligen med personal från bemanningsföretag. Det finns en fast anställd telefonist som kommer att erbjudas övergång till Banverket vid omläggningen. – I början kommer vi att behöva använda en hel del av de konsulter som Vägverket har i dag för att bemanna den gemensamma växeln, samtalsvolymen lär inte gå ner och vi kan behöva extra resurser i ett inledningsskede, säger Conny Jonsson.

Sedan den 30 mars har Banverket en telefonväxel för hela landet i Borlänge. Från årsskiftet servar Banverkets växel även alla som ringer till Vägverket. Samgåendet är ett led i det fördjupade samarbetet mellan verken och beräknas spara drygt två miljoner kronor per år. – Välkommen till Banverket. – Välkommen till Banverket, du söker … Det är inte tyst långa stunder vid de två telefonistborden bakom glasväggen innanför receptionsdisken vid Banverkets huvudkontor i Borlänge. Intervjun med växeltelefonisterna Sofia Klint och Mona Enberg-Sporre tar tid eftersom det ständigt kommer samtal. – Övergången till en central telefonväxel för hela Banverket har gått bra, säger Marianne Nilsson. Men visst tar det lite tid att lära sig de speciella förhållandena på respektive ort, vad folk arbetar med och hur den lokala geografin ser ut.

Hur blir det när ni även ska koppla samtalen till Vägverket? – Det kommer att gå bra, säger Sofia utan att tveka. Vägverket får många fler frågor från privatpersoner och jag har varit i Vägverkets växel tidigare och vet att det går att lära sig en ny organisation. Banverket och Vägverket har numera även samma tekniska system för telefoni, det underlättar övergången, berättar Conny Jonsson som har ansvar för att genomföra övergången till en gemensam telefonväxel. Han be-

I vilka lokaler den nya växeln ska sitta är ännu inte klart men man ser över olika alternativ. Arbetet med att få ihop de två verkens telefonister har också startat med en gemensam kick-off den 9 juni. Efter sommaren startar sedan teoretisk och praktisk utbildning för att lära känna organisationerna och specifika frågor för respektive verk.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

GÖRAN FÄLT

NR 4 J U N I 2009

KARIN PAULSSON

S emes te rtips

Karin Larsson fyller 150 år

du Dalarna i sommar, passa på •att se denBesöker unika utställningen på galleriet vid Falun.

Carl Larsson gården i Sundborn. I år firar man Carl Larssons fru, stilikonen Karin Larsson, 150 år, genom en utställning av hennes tyger och möbler. Karin vävde tygen, broderade dukarna, sydde kläderna, ritade möblerna. Det Karin gjorde med nål, tråd och färg förvandlades till skön konst med pensel och palett av maken Carl. Utställningen pågår hela sommaren till och med den 31 augusti.

Foto: KARL-ERIK ANDERSSON

– Det kommer att gå bra att ha en gemensam telefonväxel med Vägverket, säger Sofia Klint i Banverkets växel. Foto: GÖRAN FÄLT

De blivande arbetskamraterna träffar hon för första gången under en kick-off i juni. Men flera av dem är Anna-Karin bekant med sedan tidigare. – Det arbete jag har gjort för Vägverket tar jag med till den gemensamma växeln, att vara öppen och trovärdig är viktigt för mig, berättar Anna-Karin. Som alltid är kunden prio ett och för Anna-Karin är det viktigt att man inom den nya växeln arbetar efter gemensamma riktlinjer. – Med en gemensam växel blir det extra viktigt att vi berättar vad vi gör i växeln så att vi skapar rätt förväntningar hos övriga medarbetare, fortsätter Anna-Karin.

aktuellt Frida Bouajila Hesselgren. Foto: Mikael Ullén

Porträttet: Lena Erixon

Hallå där …

Vad betyder priset för er? – Vi är väldigt glada att ha fått det här priset. Vi känner att vi har fått uppskattning för det arbete vi har lagt ner på arbetsmiljön i Norra Länken. Vad ska ni göra för prissumman på 25 000 kronor? – Vi ska gå ut och äta en riktigt lyxig trerättersmiddag med alla bergarbetarna. Allt som allt blir vi 30 personer. JENNY LUNDMARK

Arbetsmiljöpriset Vägverket Region Stockholm har inrättat arbetsmiljöpriset för att uppmuntra till miljövänlig, olycksfri och resurssnål produktion. Motiveringen till att Hochtief Oden Tunnelling fick 2008 års pris är att de har ”identifierat förekommande risker och snabbt åtgärdat dem, säkerställt medarbetarnas kompetenskrav via utbildning samt aktivt lett arbetet för att säkerställa en god arbetsmiljö”. Under 2009 kommer arbetsmiljöpriset att delas ut vid samtliga sex projektkontor för Vägverkets verksamhetsområde Väg.

Generaldirektör som brinner för miljön Trots att familjen var rotad i Stockholm var inte valet att flytta till Dalarna med hela familjen särskilt svårt. En orsak var närheten till naturen, som hon värderar högt. – Jag ser till att hålla mig hemma när jag är ledig. Det är väldigt vackra omgivningar och vi har inte ångrat för en sekund att vi flyttade hit. Vi blev förälskade från första stund, säger Lena Erixon om boendet på bergsmansgården i Lugnets naturreservat utanför Falun.

Efter åtta år på olika poster jobbar hon sedan ett par veckor som högsta chef i Vägverket. Hon tar över en organisation i förändring. – Jag gillar när det händer saker, och jag gillar utmaningar säger Lena Erixon, ny generaldirektör. Trots åtta år i Dalarna sitter stockholmsdialekten kvar. Hon pratar snabbt och ett stort skratt är aldrig långt borta. Sedan 1982 har hon arbetat inom offentlig verksamhet, främst på poster där ekonomi varit dominerande inslag. Och det var också som ekonomidirektör hon kom till Vägverket år 2000. En tid då mycket hände i hennes eget liv. – Jag fick jobbet i samma veva som familjen skulle ut på en sex veckors jordenruntresa och när vi kom tillbaka till Sverige skulle barnen precis börja skolan, säger Lena Erixon.

Engagemanget för natur och miljö är något som hon vill att också Vägverket ska jobba mer med i framtiden. – Jag vill att miljötänk ska ingå som en naturlig del av verksamheten. Bra planering för olika transportsätt är oerhört viktig om vi ska få till ett kli-

mateffektivt samhälle. Att underlätta alternativa transportsätt kommer att bli allt viktigare i framtiden, säger hon. Varför är det så viktigt med miljöhänsyn i verksamheten? – Bristande miljöhänsyn påverkar samhällstrukturen på ett negativt sätt. En direkt konsekvens av klimatförändringar är att större stormar blir mer återkommande, vilket gör vägtransportsystemet mer sårbart. Buller och partiklar är andra aspekter av miljöproblemen som i värsta fall orsakar för tidiga dödsfall. Och som måste åtgärdas. Lena Erixon kommer att leda Vägverket fram till årsskiftet. Hon är den första kvinnan på posten som generaldirektör. HANNES FORsSELL

Vi frågade två personer som jobbat nära Lena Erixon om hennes nya roll: Vad gör Lena Erixon till en bra generaldirektör? Vad har det för betydelse att Vägverket för första gången leds av en kvinna? – Hon är resultatinriktad, prestigelös, samarbetsorienterad, glad och rak. Hon har alla förutsättningar att vinna personalens och omvärldens förtroende. Dessutom känner hon väl till Vägverket. – Framförallt är det en symbolisk betydelse; den sista bastionen i ett Ingemar alltmer jämställt Vägverk faller i och Skogö, före med att en kvinna blir chef för en av detta general- tradition helt manlig myndighet. direktör.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

Foto: RUNE BORGSTRÖM

Varför tror du att just Hochtief Oden Tunnelling fick Vägverkets arbetsmiljöpris? – Vi har duktiga yrkesarbetare som förstår att det är viktigt att inte slarva med arbetsmiljön och vi jobbar dagligen med att tunneln ska vara säker för alla. Dessutom utbildar vi när det behövs, exempelvis i brandskydd och första hjälpen.

Sedan 2001 bor Lena Erixon med familjen i drömhuset. En bergsmansgård som förre ägaren renoverade i 1700-talsstil. Det två månader gamla fölet Tyson är en av runt tjugo hästar på gården, varav åtta tillhör familjen Erixon. Foto: HANNES FORSSELL

Foto: KRISTINA ERIKSSON

… KMA-ingenjör Frida Bouajila Hesselgren på Joint Venture H.O.T, Hochteif-Oden-Tunneling, som har mottagit Vägverkets arbetsmiljöpris på 25 000 kronor.

Familj: Man Anders, journalist. En 20-årig son och en 16-årig dotter. Bor: Falun, Stora Hälla gård. Född: Stockholm. Intressen: Ridning och annan motion, kultur och skönlitteratur. Har en bokklubb med väninnor där de diskuterar lästa böcker. Just nu ligger Dreams from My Father: A Story of Race and Inheritance av Barack Obama på nattduksbordet. Brinner för: att använda Vägverkets pengar så effektivt som möjligt. Miljöfrågor. Ser upp till: ”När det gäller yrket så har jag haft väldigt goda förebilder i chefer som jag jobbat med. Jan-Åke Björklund, Håkan Sörman och Ingemar Skogö är tre sådana personer.”

– Glad, positiv, social och lätt att samarbeta med. Hon sprider god stämning. Hon är tydlig i sitt ledarskap, har lätt att fatta beslut och en förmåga att inte krångla till saker och ting. Hon har också en gedigen kunskap om hur offentlig förvaltning fungerar och styrs. – I sak kanske det inte betyder så mycket, men det är ändå en viktig signal till alla duktiga kvinnor Thomas att det är möjligt för en kvinna att få detta jobb. Ericsson, avd. I grunden är det naturligtvis kompetensen att leda chef, adminis- verket som är viktig och inte könet, men kanske trativ direktör. en kvinna ser på frågor på ett annorlunda sätt.

Hälften så många dödade och allvarligt skadade mopedister och mc-cyklister till år 2020. Det är målet med ett nytt projekt, där Vägverket samarbetar med externa aktörer. – Vi kommer att fokusera på de åtgärder som har störst effekt, säger biträdande projektledaren Helena Höök. Nationell strategi och handlingsplan för mcoch mopedsäkerhet heter projektet, som påbörjades i vintras. Till oktober ska en åtgärdsplan vara klar, och i samband med det lanseras projektet externt. – Just nu samlar vi in fakta från i stort sett hela världen. Vi tittar på hur andra jobbar och på effekterna av olika åtgärder. Sedan ser vi vad vi behöver forska mer på och hur vi kan använda oss av kunskaper och erfarenheter här i Sverige. Det är ju inte säkert att det som fungerar i Malaysia är direkt applicerbart i vår svenska miljö, säger Helena Höök.

I projektgruppen ingår förutom Vägverket bland andra Rikspolisstyrelsen, Transportstyrelsen, föreningen Sveriges Helena Höök Motorcyklister, arbetar för NTF samt Mo- en halvering ped- och motor- av döda och allvarligt cykelbranschens skadade moriksförbund. pedister och – Samverkan motorcyklister. är a och o för bra resultat. När man lyssnar på varandra blir arbetet mycket mer effektivt. Det är otroligt värdefullt att få in synpunkter från andra kretsar, säger Helena Höök. Bakgrunden till satsningen är de höga olyckstalen bland mopedister och motorcyklister, i kombination med det stora intresset för fordonen. Målet – att halvera antalet döda och allvarligt skadade – är högt satt men realistiskt, menar Helena Höök.

Foto: PETER NYVALL

Målet är halvering av MC- och mopedolyckor – Det finns mycket att göra. Ett område är planeringen av nya vägar. Där är jag övertygad om att vi kommer att ta större hänsyn till mopedister och motorcyklister i framtiden. LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

MC- och mopedolyckor År 2008 omkom 11 mopedister och 51 motorcyklister på våra svenska vägar. Cirka 300 mopedister och drygt 350 motorcyklister skadades svårt. Mopedister skadas oftast vid olyckor i korsningar. Motorcyklister kommer oftast till skada vid singelolyckor. Bland mopedister finns bristfällig hjälmanvändning och trimning ofta med i bilden vid svåra olyckor, medan höga hastigheter är ett utmärkande problem vid mc-olyckor. Källa: Helena Höök och Jörgen Persson, biträdande projektledare samt projektledare för Nationell strategi och handlingsplan för mcoch mopedsäkerhet.

Bonusutdelning för snabbare jobb

När delar av Essingeleden reno•veras under sommaren finns det risk för att det Stockholm.

blir stora problem för stockholmstrafiken. Genom ett bonusavtal till entreprenören försöker Vägverket påskynda arbetet. Mellan den 28 juni och 8 augusti kommer omfattande renoveringsarbeten av broarna i Nybodakurvan på E 4/E 20 Essingeleden att göras. Arbetet kommer att medföra stora framkomlighetsproblem i norrgående riktning under sommaren. För att påskynda arbetet har Vägverket skrivit ett incitamentsavtal med entreprenören, som ger 100 000 kronor i bonus för varje dygn som entreprenören är färdig före utsatt tid samt ett vite om 200 000 kronor per dygn vid eventuella förseningar. – Avtalets konstruktion gör att vi är förhoppningsfulla att renoveringen är färdigställd innan det planerade slutdatumet den 8 augusti, säger Stefan Lindgren som är drift och underhållschef på Vägverket Region Stockholm. Strax före trafikplats Nyboda stängs ett körfält av i norrgående riktning. För att trafiken ska flyta bättre förbi arbetsplatsen stängs även två norrgående påfarter till E 4/E 20 Essingeleden; påfarten vid trafikplats Västberga (154) och påfarten från Västberga Allé vid trafikplats Nyboda (155). Alternativa vägar är gamla Södertäljevägen mot Liljeholmsbron och Hägerstenspåfarten. JENNY LUNDMARK i Korth e t

Ungdomar lär sig bromsa rätt des av en bil. Den oknäppta hjälmen flög av och Richard fick ligga på sjukhus i sex månader. Han var 18 då och såg en fotbollskarriär framför sig. Nu är Rikard 22 och alla sådana drömmar har gått i kras. Dessutom plågas han av en ständig hjärntrötthet på grund av olyckan.

Hur kan Vägverket och våra medaktörer motivera 15–16-åringar att köra otrimmat och använda hjälm och skyddskläder? Jo, kanske genom att visa på vad som händer när man inte gör det. – Bara i Varbergs kommun har 100 personer rapporterats skadade i mopedolyckor under 20072008. Av dessa var cirka 70 stycken i åldern 15–17 år. Det säger Joakim Elfving initiativtagare till moped-OLA i Region Väst. Projektförebilder finns ibland annat Gävle och Örebro där liknande trafiksäkerhetsarbete varit framgångsrikt. Dagens EU-mopeder går i uppåt 60 kilometer i timmen. Att göra en vurpa i den farten blir oftast ödesdigert. Det talade bland annat Polismyndigheten, NTF, Räddningstjänsten, utbildare, försäkringsbolag och Vägverket om för cirka 130 åttonde- och ni-

Kezban Attaman instrueras i bromsteknik av Jörgen Wirholt. Foto: PETER BEHRMAN

ondeklassare i Tvååkers skola en solig majdag. Richard Jörnbo är ett exempel på hur det kan gå när det går illa. På sommarlovet mellan tvåan och trean på gymnasiet var han en morgon på väg till sitt sommarjobb. Han körde ut på en större väg från en mindre och ramma-

Mattias Jonson och Kezban Attaman körde ett enklare man överprov utanför församlingshemmet. Jörgen Wirholt från Studieförbundet Vuxenskolan instruerade. Han tycker det viktigaste är att lära sig bromsa. – Gasa kan vilken idiot som helst göra, men bromsa kontrollerat är svårare, säger Jörgen som hoppades att dagens övningar skulle leda till en diskussion med föräldrarna hemma vid köksbordet. – Föräldraengagemanget är en viktig ingrediens. Utan den får vi inte alls samma effekt.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

PETER BEHRMAN

NR 4 J U N I 2009

Naturen kommer oss nära längs vägarna. Bilåkning är kanske Sveriges vanligaste naturupplevelse. Foto: Thomas Öberg/Natur i Norr

Naturens år i väglandskapet

I år är det 100 år sedan Sveriges och Europas •första nationalparker inrättades och den första naturskyddslagen antogs. Detta uppmärksammas genom Naturens år, där Vägverket deltar. – Vägverket gör väldigt mycket naturvårdande insatser – utterpassager och grodpassager är två väldigt vanliga exempel. Genom att vara med i Naturens år vill vi visa mer av Vägverkets naturarbete, säger Maria Hallesjö, delansvarig för projektet Naturens År. – Man kan ju faktiskt se väldigt många naturupplevelser från sitt bilfönster och dessa upplevelser är på många sätt en del av den goda resan och något vi vill jobba mer med. Naturens år är en bra möjlighet för oss att lyfta frågan.

Foto: JESPER NIETSCHE

aktuellt Lars-Göran Svensson, BGV Konsult, Svante Johansson, Roadscanners Sweden AB och Jan-Åke Karlsson, Vägverket Region Sydöst, arbetar med projektet Avvattning 2007.

Effektiv avvattning VÄXJÖ. På en väg med bristande avvattningssystem bryts beläggningen och vägkroppen ner snabbare än vid väl fungerande avvattning och dränering. Ett pågående projekt ska leda till ett effektivare sätt att arbeta med avvattning och dränering.

I stället för att gräva ut diken och rensa dem på samma sätt, oavsett om vägen har brister i avvattningen eller inte, görs detta nu bara där det behövs. På vägar med bristande avvattning gäller det att få en klar bild av hur problemet ser ut. Därefter görs rätt typ av åtgärder för att leda vattnet ur vägkroppen. Det nya arbetssättet innebär att stora summor pengar kan sparas. Dessutom innebär det en minskad miljöbelastning. När färre diken grävs ut blir det mindre massor att transportera bort och ta hand om. Tecken på problem med avvattningen kan vara spårighet som uppstår onormalt snabbt på vägen, liksom problem med ojämnheter. Ibland berättar typen av växter vid vägen, exempelvis vass och kaveldun, att det kan finnas problem med bristande avvattning. Under året kommer projektet att avslutas och redovisas. Två handledningar tas även fram utifrån resultaten, och planen är att den nya metoden ska införas i hela landet under 2010. JESPER NIETSCHE i K o rt h e t

Samarbete med Systembolaget

•Don’t Drink and Drive kommer under sommaren att finnas på plats på landets systembolag, 417 stycken, och informera om att aldrig köra alkohol- eller drogpåverkad, vägra åka med en påverkad förare och hindra andra från att köra påverkade. Sådana här vykort kommer att finnas på alla Systembolag i Sverige under sommaren.

Fyllehundar kan förstöra liv. Även dagen efter.

Från vänster Pontus Eriksson, anläggare, Tomas Eriksson, maskinförare och anläggare Fatmir Gjokola som tar den första tårtbiten. Foto: MIKAEL ULLÉN

25 000 kr för miljöidé STOCKHOLM. Tårta och en prissumma på 25 000 kronor ska uppmuntra till mer kunskap och ökat engagemang för miljöfrågor. I Norra Länken lanseras nu en miljökampanj som ska bidra till att miljömålen nås.

Luften är kvav i byggbaracken vid Norra Länken 51. Presentationen av kampanjen Miljön i fokus ska strax dra igång och dussinet män runt det långa bordet väntar på att någon ska börja ta av tårtan. Till slut sträcker sig en av dem efter tårtspaden. Utan att förstöra emblemet i tårtans mitt skär han en smal skiva som han försiktigt balanserar på papperstallriken. − Värst vad man var försiktig idag. Varför gör du inte som du brukar och tar en rejäl bit, skrattar arbetskamraterna innan de själva börjar skära i tårtan som pryds av kampanjemblemet Miljö i Fokus. Redan när planeringen av Norra Länken drog igång fanns det höga ambitioner gällande miljöfrågor. Därför finns det en rad mål, miljökrav och strategiska dokument att ta hänsyn till när bygget nu är i full gång. Det gäller exempelvis krav på utsläpp från arbetsmaskinerna, vilka kemikalier som får användas och att bullernivåerna inte blir för höga. Med miljökampanjen Miljön i fokus hoppas Vägverket nu öka miljöengagemanget bland alla V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

Foto: MIKAEL ULLÉN

I driftområde Växjö har fyra pilotvägar valts ut. Dessa utgör ett tvärsnitt av de vägtyper som finns, från ”uppgrusade kostigar” till nya vägar. På de utvalda vägarna har man arbetat med att kartlägga eventuella avvattningsbrister, samt anpassat underhållet efter behov. – Tidigare jobbade man generellt med åtgärder på sträckan A till B. Nu jobbar man mer punktvis med åtgärder som ger maximal effekt, säger projektledaren Jan-Åke Karlsson.

Miljön i Fokus Prissumman på 25 000 kronor går till den eller de som lämnar det bästa förslaget för att förbättra miljön i byggnaden av Norra Länken. Tävlingstalongen ska vara inlämnad senast den 15 september, och för att priset ska kunna delas ut krävs att det har kommit in fem bidrag. Juryn består av Vägverkets Charlotte Norrlander, Tomas Holmström, Björn Terstad och Marie Westin (bilden). Förhoppningen är att priset ska delas ut två gånger per år fram till dess att Norra Länken står klar 2015.

som jobbar i Norra Länken och därmed nå de utsatta miljömålen. En prissumma på 25 000 kronor går till den eller de som kommer med det bästa förslaget för att förbättra miljön i projektet. − För att nå målen är det viktigt att inte bara piska. Miljökampanjen ska uppmuntra till engagemang och ta tillvara på både entreprenörernas och de enskilda arbetarnas kunskaper. Vi hoppas

NR 4 J U N I 2009

att minst fem förbättringsförslag ska kunna genomföras under byggtiden, säger Vägverkets miljöspecialist Marie Westin som är ansvarig för kampanjen. Efter informationsstunden delas en tävlingstalong ut. − Alla förslag är välkomna, både stora som små. Det kan vara saker som man inte tänker på i första hand när det gäller miljö. Exempelvis ändring av rutiner eller smartare sätt att arbeta för att spara energi eller råvaror, säger Bernt Wistrand som arbetar med miljö på Vägverket och som är med ute på arbetsplatserna för att informera om miljökampanjen. Arbetarna vid Norra Länken 51 sitter kvar runt bordet och småpratar efter presentationen trots att tårttallrikarna är tomma. Flera av dem tycker att det är en bra idé att uppmuntra till miljötänk. Dock vet de inte om de själva kommer lämna in något förslag. Arbetslagets ledare, Andreas Westander, har däremot redan två idéer. − Jag har funderat ett tag på att man skulle kunna utnyttja transporterna bättre. Dessutom har vi pratat om en annan grej som jag tror skulle kunna bli ett bra tävlingsförslag, säger han och börjar fylla i en talong. Om de 25 000 kronorna skulle gå till Andreas Westander lovar han att bjuda gubbarna på middag och en rolig aktivitet. JENNY LUNDMARK

Nattlig förvandling av E4 Projektledare Patrik Callgren, kliar sig i huvudet. Konsult Susanne Waara, Vectura, biter eftertänksamt på pennan och Johan Ullberg, Vägverket Region Norr tar sig tankfullt om hakan för att komma på bästa lösningen för väg 783 genom Ajaur.

Nu kokar det i asfaltverken. Runt om längs landets vägar ryker asfaltsångor när beläggningsjobben är i full gång. I Region Norr utförs beläggningsjobb på cirka 90 mil av vägnätet, bland annat på E 4 genom centrala Umeå där cirka 26 000 fordon per dygn ska samsas om utrymmet med vägarbetarna.

UMEÅ.

Cirka 7 000 ton ny asfalt med bind- och slitlager ska läggas ut och förbättra dryga tre kilometer av E 4:n i centrala Umeå. Ett 30tal man krävs för att hinna klart

Asfalt även i Ajaur LYCKSELE. Byn Ajaur i Västerbotten har under flera år i folkmun kallats för ”byn utan asfalt”. Men snart kommer det uttrycket på skam. En tvist om hur väg 783 ska dras genom byn har pågått en längre tid.

Runt 7000 ton asfalt läggs ut på E4:an i centrala Umeå. Vägarbetena har utförts nattetid för att minimera trafikstörningarna. Tack vare flygbladsinformation till de närboende har klagomålen uteblivit. Foto: KURT NORMAN

i tid, uppger Skanskas platschef Ulf Thorén. – E 4 genom Umeå har varit dålig. Underliggande lager är en av orsakerna eftersom det mest liknat ett ”lapptäcke” av lagningar sedan tidigare, säger Ulf Thorén och fortsätter: – Klockan 20 stänger vi trafikljusen och jobbar för fullt på natten fram till 06, för att trafiken

inte ska störas dagtid. Själv blir man blir lite ”rund i huvudet” på dagen av att jobba nätter. – Att i god tid innan arbetet startat gå ut med samlad information om vägarbetet har gjort att vi sluppit klagomål från allmänheten om störningar, säger Hans Grenvall. JAN GUSTAVSSON

Yrkestrafikens nätportal i drift Den 26 maj lanserades Yrkestrafiken.se – en ny webbplats för information om yrkestrafikfrågor. Webbplatsen, som är ett samarbete mellan Vägverket, Transportstyrelsen, länsstyrelserna och Polisen, invigdes på Logistik- och transportmässan i Göteborg.

GÖTEBORG.

Ett hundratal mässbesökare och utställare hade samlats runt scenen med Staffan Widlert, generaldirektör Transportstyrelsen,

Webbplatsen olika ingångar för transportköpare, transportsäljare, yrkesförare och nya i branschen.

Lena Erixon, generaldirektör Vägverket och Göran Bengtsson, länsöverdirektör för Länsstyrelsen i Västra Götaland. Trion deklarerade Yrkestrafiken.se som ett bra exempel på hur myndigheters samverkan kan underlätta för såväl företag som enskilda medborgare. På webbplatsen finns information som tidigare varit utspridd på Vägverkets, Transportstyrelsens och de 21 länsstyrelsernas webbplatser. Tankearbetet om en ”yrkestrafikportal” påbörjades redan 2007, då Körkortsportalen lanserades. – Körkortsportalen, med 10 000 besök per dag, är den första gemensamma portal som togs fram med syftet att förenkla för medborgare som söker information kring körkortsfrågor, och nu har alltså nästa kommit; Yrkestrafiken.se, förklarade Staffan Widlert. På webbplatsen finns olika ingångar för transportköpare, transportsäljare, yrkesförare och nya i branschen.

En vägdragning söder om byn föreslogs 1994 men återkallades sedan förslaget mötts av motstånd bland bybor. Året därpå fastställdes arbetsplanen med en ny sträckning utanför byn. Detta överklagade några boende till regeringen – som gav bifall till överklagan. 1997 rustades vägen upp i båda ändor av byn. Delen genom byn, 3,2 km, lämnades kvar i avvaktan på fortsatt utredning. Nu finns det begränsat med pengar för åtgärder, vilket innebär att Vägverket presenterat förslaget att förbättra byvägen i sitt befintliga läge. Och åtgärder behövs för näringslivets transporter. Vägverket kallade till möte i maj i år och ställde upp med en stab av expertis för att lyssna på bybornas åsikter. − Nu har vi väntat nog, vi köper Vägverkets förslag, var den positiva inställningen bland byborna. Ett grupparbete ordnades där byborna lämnade förslag och tips på åtgärder för sin väg. Sammanfattningsvis konstaterades att byborna ville ha så bred väg som möjligt och helst en ny bred bro. Den befintliga är en flaskhals med bara fyra meters bredd. Projektledare Patrik Callgren redovisade ärendet. Nya samrådsmöten planeras, men nu råder enighet om vägens framtida sträckning. Då återstår – bara – genomförandet. Om ett par år kan vägsträckan vara klar för invigning. JAN GUSTAVSSON i Korth e t

Lena Erixon, generaldirektör Vägverket, Staffan Widlert, generaldirektör Transportstyrelsen, och Göran Bengtsson, länsöverdirektör för Länsstyrelsen i Västra Götaland inviger nya Yrkestrafiken.se. Foto: HENRIK WINBERG

Lena Erixon förklarade hur viktig den fjärde ingången, Ny i branschen, är för personer som är nya i sitt yrke eller vill veta mer för att kanske söka sig till branschen. Att få in nya personer i till exempel åkerinäringen är viktigt, eftersom många i den kåren närmar sig pensionsåldern.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

LENA JOHANSSON

NR 4 J U N I 2009

Umeåprojektet blir miljövänligt

•

Vägverkets satsning på att färdigställa Umeåprojektet i Umeå för att lösa miljö- och trafikproblemen till en beräknad kostnad av 1,7 miljarder kronor kräver ett stort antal entreprenadmaskiner. Nu ska förarna till samtliga maskiner få hjälp att lära sig köra miljövänligt. Projektet anlitar tre stycken sparcoacher som svarar för att utbilda förarna att köra maskinerna på ett sådant vis att det spar bränsle och därigenom bland annat minskar utsläppen av koldioxid. Umeåprojektet kommer att pågå i olika etapper ett antal år framöver med byggstarter mellan åren 2009 till 2011.

Foto: KRISTINA ERIKSSON

För att underlätta uppdraget och minimera trafikstörningarna genomförs beläggningarna nattetid då det normalt är mindre trafik. – Vi fräser bort gammal beläggning, mellan 4, 8, 12 och 17 centimeter beroende på hur sliten beläggningen och underlaget i vägen är. Den gamla beläggningen från E 4 använder vi som beläggning på väg 647 mot Bullmark, berättar Hans Grenvall, projektledare i Umeå, Region Norr.

Foto: JAN GUSTAVSSON

aktuellt Värdig lek för Solna SOLNA/BÅLSTA. Solna är en av många platser där vägverkare delar kontor, trots att de tillhör olika områden. Men med hjälp av fredagsfika, frukostmöten och personaldagar ska alla känna att de tillhör samma Vägverk.

Informatören Johanna Larsson provar att släcka elden med hjälp av en kolsyresläckare. Foto: LARS LINDSTRÖM

Heta övningar! ESKILSTUNA. Gasen antändes och branden flammade hastigt upp. Genom att greppa en brandsläckare, dra ut säkerhetssprinten och trycka ned handtaget kunde elden snabbt släckas. Alla deltagare på kursen fick lära sig att hantera en brandsläckare.

Nu har alla i Vägverket Region Mälardalen genomgått en brandkurs. Nya rutiner har införts för hur personalen ska säkerställa att alla på regionkontoret kommer ut om brandlarmet utlöses. När räddningstjänsten kommer till platsen frågar de alltid efter en sak: Är alla ute ur huset? Nu finns en rutin som gör att de anställda förhoppningsvis kan svara ja. Då kan räddningstjänsten inrikta sig på att släcka elden. Brandutbildningen är ett exempel på det ansvar som begreppet värdregion innebär. I Eskilstuna känner sig många motiverade att lära sig brandskydd. I februari totalförstördes stadshotellet av en kraftig brand. 116 hotellgäster fick evakueras under dramatiska omständigheter. Det blev en påminnelse om hur allvarliga konsekvenser en brand kan få. LARS LINDSTRÖM

Regnet duggar över de fyra bussarna som står parkerade utanför Sundbybergsvägen 1 i Solna. Samtidigt som bussarna rullar ut i onsdagsmorgonens rusningstrafik startar den första aktiviteten för dagen. Sida vid sida sitter arbetskamrater från kontorets olika våningsplan och svarar på frågesport från verksamhetsberättelsen. I Stockholm skiljer sig värdregionskapet från övriga kontor i Sverige. Av Solnas drygt 260 medarbetare hör de flesta till verksamhetsområde Väg. Ett resultat är att det blir praktiskt svårt att samordna alla chefer kring frågor som rör personal, skydd, arbetsmiljö och hälsa. – Värdregionens uppgift är att alla medarbetare – i det här fallet i Solna – ska känna att de jobbar på ett Vägverk och inte bara på någon av delarna i verksamheten, säger Anders Löfgren som är personalstrateg i Solna. En viktig del av värdregionskapet är att ”gå på tvärsan och ansvara för medarbetarnas väl och ve”. – Vi jobbar aktivt över områdesgränserna genom att en gång i månaden bjuda in alla i huset till fredagsfika, där interna eller externa föreläsare inspirerar till välmående. Dessutom har vi regelbundna frukostmöten, där che-

Vägverkarna i Solna bygger råttfällor i en samarbetsövning på Krägga herrgård i Bålsta utanför Stockholm – en del i värdregionens arbete för att svetsa samman medarbetarna. Foto: JENNY LUNDMARK

ferna från de olika verksamhetsområdena informerar om viktiga händelser, säger Anders Löfgren. Regnet upphör när bussarna kör in på grusplanen utanför Krägga herrgård i Bålsta utanför Stockholm. Efter fika och halvårsinformation delas 200 vägverkare in i 36 lag. I en samarbetsövning över laggränserna ska en råttfälla byggas med hjälp av bland annat brädor, snöre, gummisnoddar och trådnät. Alla lag får dessutom en sak som ska ingå i konstruktionen; ett plastsvärd, ett batteridrivet Brio-tåg eller en boll. Efter dryga timmens febrila aktivitet testas råttfällorna. Skrattsalvorna avlöser varandra när konstruktion efter konstruktion inte fungerar. – Det brukar bli så här när det är för många ingenjörer är inblandade. Konstruktionerna tenderar att bli lite för krångliga, säger Tom som driver Aktivitetsteamet och ansvarar för dagens aktiviteter.

Värderegioner En värdregion ska fungera som värd för samtliga vägverksanställda som har en arbetsplats i regionens lokaler. Mål med värdregionskapet är: • Att värna och stärka känslan av ett Vägverk hos alla medarbetare. • Att uppnå en god arbetsmiljö samt god säkerhet och krishantering. • Att finna bra och effektiva lösningar på praktiska frågor.

Solen spricker upp över Krägga. Efter lunch kliver föreläsaren Atle Johansen upp på scenen i det renoverade stallet där Vägverket Region Stockholm har sin personaldag. – Tänk på att när en organisation står under förändring är det svårt att vara chef. Därför tycker jag att ni ska komma ihåg att krama er närmsta chef, säger Atle Johansen på norska och alla skrattar. JENNY LUNDMARK

S e me s t e rt i ps

Medeltida vid Alvastra klosterruin

Varför är personaldagar över områdesgränserna bra?

•

Ödeshög. Kör av E4 vid Ödeshög i Östergötland och fortsätt en knapp mil norrut på väg 50 efter Ödeshög, riktning Vadstena. Nära Omberg ligger Alvastra klosterruin som grundades år 1143 av franska munkar som tillhörde Cisterciensorden. Gå runt bland de vackra ruinerna, ta med en kaffekorg och njut av de medeltida vindslagen. Skyltning finns.

En historisk plats vid Alvastra klosterruin.

Nils-Olov Lindberg, Drift och underhåll: – Dagar som denna är bra för sammanhållningen och gör att man lär känna folk i huset på ett annat sätt.

Alexandra Söderblom, bitr. projektledare: – Det är viktigt att inte bara träffas i jobbsammanhang och att alla i huset är välkomna att vara med.

Foto: Kerstin Ericsson

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

Mårten Granert, informatör, Support: – Det är bra att inte skapa skillnader mellan grupper som trots allt arbetar sida vid sida i samma hus.

Maja Modén, Teknik och miljö, Väg: – Det är viktigt för att visa att vi är ett Vägverk och inte flera små enheter. Foto: JENNY LUNDMARK

Ann-Charlotte ”Lotta” Eriksson har arbetat med Vägverkets nya grafiska profil. Foto: PETER NYVALL

Hallå där… Ann-Charlotte ”Lotta” Eriksson, uppdragsansvarig för grafisk profil. Bakom ryggen på ansvarige för motorvägsbygget, Ari Kilponen, Tiehallinto, skymtar den 390 meter långa Foto: JAN GUSTAVSSON Isohaarabron i Kemi. Gång- och cykeltrafikanterna erbjuds två utsiktsplatser.

Motorväg ska minska dödsolyckor i Finland KEMI, FINLAND. För 58,4 miljoner

euro bygger finska Vägförvaltningen, Tiehallinto, en ny motorvägsdel på nära 18 kilometer av Riksväg 4 mellan Torneå och Kemi. Vägen är den viktigaste nord-sydliga förbindelsen för Finlands näringslivstransporter. Här går den största delen av trafiken till finska Lappland, norra Sverige och Norge. Hela Riksväg 4 från Helsingfors till Utsjoki vid norska gränsen är 1295 kilometer lång. Vägen passerar genom Kemi som en huvudled och blir en trafikdelare för stadstrafiken. Vägens årsdygnstrafik varierar mellan 7 200 till 11 900 fordon per dygn. Av det är 10–15 procent tung trafik. Vägförvaltningen beräknar att trafikmängden kommer att öka 1,4 gånger till år 2020. I det här området har Kemi två pappersfabriker och en hamn som är i behov av bra transportvägar. Motorvägsbygget kräver att två broar byggs. Den längsta bron, Isohaarabron, är 390 meter lång och går över Kemijokis utflöde till havet. Bron har två ut-

siktsplatser där gående och cyklister, som får en egen väg på bron, kan stanna till. I centrala Kemis södra del byggs tre trafikplatser. Dagens motorvägsbygge förlänger det befintliga motorvägs-

Vägbygget i siffror För att genomföra motorvägsbygget har det bland annat använts: 1 miljon m3 schaktmassor. 400 000 m3 berg. 450 000 m3 massor till vägbankar. 550 000 m3 material till vägöverbyggnad. 33 km dräneringsrör. 330 000 m2 beläggning. 1 miljon kilo armering. 10 fastigheter har rivits, varav 2 fick lösas in.

avsnittet från Torneå mot Kemi. Nuvarande riksväg har framkomlighetsproblem och dålig trafiksäkerhet. Bland annat smalnar motorvägen av till ett fält vid Kemijoki och den planskilda trafikplatsen. Det råder också brister beträffande vägarnas anslutningar på sträckan och omkörningsmöjligheterna är dåliga. Sett mot bland annat detta betraktas vägen som en av Finlands farligaste. Det nya vägavsnittet börjar vid Simon Maksniemi och slutar vid Keminmaa, gamla motorvägsanslutningen. I södra delen, vid Ajoksen, planeras för en vägomläggning på fem kilometer i ny sträckning med fyrfältig väg och mitträcke. Hela sträckan mellan Torneå och Kemi är cirka fyra mil. Den nya motorvägen gör att pendeltrafiken kommer att korta ner sina restider betydligt. På sträckan sätts digitala vägskyltar upp som sköts från trafikledningscentralen. Vägbygget började 2007. En del av nya vägen är klar för trafik i höst. Hela vägen ska invigas sommaren/hösten 2010.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

JAN GUSTAVSSON

NR 4 J U N I 2009

Grafiska manualen har fått nya riktlinjer samt reviderats. Varför? – Vi har varit tvungna att ta bort en del ur manualen, eftersom Vägverket Konsult och Vägverket Produktion blivit bolag. Vi har vi även gjort ändringar inom vissa andra områden. Det har till exempel funnits ett behov under många år att ha en tydligare bildstrategi. Vi har tagit fram identitets- och imagebilder, förutom verksamhetsbilder. Hur mycket är nytt? – Det är tre stora biVi bygger tar som är nya. Först ny väg 735 då bildstrategin, sedan Färdig sommaren 2009 är det hur vi ska profiwww.vv.se lera oss på vägarbetsENTREPRENÖR PEAB platserna. Vi ska ju bli DELFINANSIÄR världsmästare i drift och underhåll, då måste vi också synas ute på vägarna. Det tredje stora Så här kan en skylt med EU-logotypen området gäller riktlin- se ut, enligt de nya jer för när EU finansie- riktlinjerna. rar vägbyggen. Då är det viktigt att EU syns i all produktion. EUROPEISKA UNIONEN

Finansieras av TEN-T Transeuropeiska nätverk för transporter

Vilka berörs av de nya riktlinjerna? – När det gäller riktlinjer för hur Vägverket och EU ska synas i samband med vägbyggen berörs projektledare och informatörer som arbetar med sådana projekt. Även tillägget om hur vi profilerar oss vid vägarbetsarbetsplatser berör projektledare och informatörer knutna till vägbyggen. Den nya bildstrategin berör hela Vägverket och är en stor del i vårt varumärkesarbete. Varför är det här viktigt? – Därför att det är det viktigaste verktyg vi har för att undvika en splittrad bild av Vägverket. Och det är allas ansvar att se till att riktlinjerna följs. Hur ska man ha koll på allt det här då? – Manualen ligger i publikationswebbutiken. Vill man ha ett bollplank eller tips och råd är det bara att kontakta oss på Vägverkets ateljé. JENNIE MÖRK

tema: vindväg Det blåser medvind för vindkraft. 5000 nya vindkraftverk planeras – med placering både ute till havs och i fjällen. För Vägverkets del innebär satsningarna ett intensivt arbete med frågor om bygglov, transporter och upprustning av vägar. – De tunga, höga, breda och långa transporterna har svårt att ta sig fram på grund av olika hinder som mitträcken, korsningar och cirkulationsplatser. Det är viktigt att Vägverket i ett tidigt skede blir involverade. säger Per-Henrik Nilsson, enhetschef på Verksamhetsstyrning i Region Mitt.

När vingarna inte V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

Det satsas mer än någonsin på vindkraft och utvecklingen är explosionsartad i Sverige. Målet för den svenska vindkraftens utbyggnad är att det 2020 ska vara möjligt att producera 30 Terawattimmar, TWh, vindkraft per år. Det innebär att det nu planeras för minst 5 000 nya vindkraftverk i landet. Hittills har utbyggnaden skett mest på land eller nära kusterna, men nu planeras anläggningar både ute till havs och i fjällen. Den tekniska utvecklingen, fler leverantörer och högre energipriser har gjort att det nu är lönsamt att etablera vindkraftverk även i skogslänen. För tio år sedan tillverkades vindkraftverk med en effekt på några hundra kilowatt. I dag byggs verk på fem megawatt. Leveranserna kommer främst från tillverkare i Danmark och Tyskland och det billigaste sättet för leverantören är att transportera vindkraftverken på väg och båt. – Vägverket ska bidra till att utbyggnaden av vindkraften kommer till stånd och att vägnätet inte ska begränsa den, säger Per-Henrik Nilsson, enhetschef på Verksamhetsstyrning i Region Mitt. Men visst dyker det upp problem med alla tunga, höga, breda och långa transporter som har svårt att ta sig fram på grund av olika hinder i trafiken. Ett annat problem är vägar med dålig bärighet som måste rustas upp innan transporterna kan ske. Det är därför viktigt att Vägverket i ett tidigt skede blir involverade i planer på nya exploateringar. I dag kommer flera av kraftverken i delar till hamnarna i Göteborg och Malmö och transporteras sedan på vägarna upp genom landet. Storleken på kraftverken kräver cirka 10 fordonstransporter per kraftverk, varav vissa ekipage kan vara 50–60 meter långa och väga uppåt 150 ton. Generellt kräver transporter som väger över 60 ton och är längre än 24 meter dispens. – I år räknar vi med en fördubbling av vindkraftsrelaterade transporter jämfört med förra året, säger dispenshandläggaren Lars Östman i Härnösand. När vi gör dispenser är det viktigt att uppgifterna i trafikanordningsplanerna stämmer då det gäller framkomligheten vid vägarbeten. I dag upplever vi att man ofta lämnar fel uppgifter. Vägverket arbetar nu för att bland annat ta fram ett förslag till nationellt nät för transporter av vindkraftverk i samarbete med Banverket och Sjöfartsverket. En handbok ska tas fram för alla frågor som rör vindkraft i Vägverket, till exempel samhällsplanering, transportdispenser, planering, projektering och finansiering. När handboken är klar kommer den att finnas på Vägverkets webbplats. – Syftet med projektet är att uppnå ett gemensamt angreppssätt på alla frågor som ska hanteras inom Vägverket i samband med vindkraftsutbyggnaden oavsett var i landet exploateringen sker, berättar Per-Henrik Nilsson. Vi arbetar också tillsammans med Sjöfartsverket och Banverket för att se till att vindkraftverken ska transporteras på båt så långt det är möjligt och att även tåg ska kunna användas som ett alternativ till transporter på väg.

bär …

LENA SÖDERSTRÖM

En lastbil lastad med en del till ett vindkraftverk kan vara 50–60 meter långt och väga upp emot 150 ton. De tunga, höga, breda och långa transporterna kan ha svårt att ta sig fram på grund av hinder som cirkulationsplatser. Foto: ANDERS ELIASSON

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

tema: vindväg Vindlande färd HÄRNÖSAND. Vägverkstidningen följde en transport från Sundsvalls hamn till Möckelsjöberget, två mil norr om Härnösand. Där pågår arbeten med att sätta upp fem vindkraftverk. Torndelarna sätts ihop på plats med hjälp av en jättekran och sist monteras vingarna. I slutet av september räknar man med att kunna leverera el från kraftverken.

För att kunna transportera delarna till berget har ägarna fått bygga nya vägar inom vindkraftsparken. Kraftverken som är tillverkade av Nordex i Tyskland kom med båt från Danmark till Sundsvall. Därifrån fraktades de sedan med specialbyggda lastbilar från Finland till Möckelsjöberget. Under veckan som transporterna skulle göras uppstod flera problem. Bland annat stängdes E4 av för beläggningsarbeten på nätterna då det är som mest lämpligt med transporter av den här typen. Det blåste också kraftigt under ett par dagar, vilket gjorde att man tvingades vänta med att transportera vingarna. Kranen som lyfter torndelarna på plats gick sönder och montörer från Tyskland fick resa till Härnösand för att laga den. Vid ett av lyften tappade de en vinge i backen, värd ungefär två miljoner kronor. En av bilarna fick då raskt åka till Tyskland och hämta en ny vinge. LENA SÖDERSTRÖM

Vid trafikljusen i Härnösand fick vägarna stängas av. Den breda transporten gick sedan på fel sida på en kort sträcka ut ur staden. Foto: ANDERS ELIASSON Trångt och besvärligt var det att ta sig fram på de nybyggda vägarna vid vindkraftsparken. Foto: ANDERS ELIASSON

I vissa cirkulationsplatser kan det vara besvärligt att ta sig fram med en 48 meter lång vinge. Här går det efter lite trixande bra att komma fram. Foto: ANDERS ELIASSON V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

Transporterna från Sundsvalls hamn till Möckelsjöberget skedde i kolonn om tre vingar eller tre torn delar. Foto: Lena Söderström

– Vägarbetare på väg utan rätt varselklädsel gör mig mest upprörd. Det säger trafikingenjör Ulf Danielsson, Region Norr, som under våren åkt runt och informerat om trafikanordningsplaner, TA-planer, till företag som bedriver vägentreprenader i Norrbotten och Västerbotten. Syftet med informationsmöten har varit att marknadsföra digital registrering av trafikanordningsplaner, Fifa, och att få entreprenörerna att lämna korrekta underlag för handläggning för att korta ner handläggningstiderna.

En första testversion av det nya systemet för att handlägga dispenser provades av framtida användare. Från vänster: projektledare Charlotta Strand-Johansson, Transportdispensenheten Kristianstad, Tony Strandberg, Transportdispensenheten Stockholm och Idha Larsson, Trollenäs Schakt. Foto: KERSTIN ERICSSON

Nytt system testas för dispenstransporter Kristianstad.

Förra året tog Vägverket emot hela 24 200 ansökningar om dispenstransporter. Dispenser krävs för transporter som är extra breda, tunga eller långa. Ett nytt hanteringssystem är under uppbyggnad som kommer att underlätta ansökningsförfarandet både för Vägverkets 24 handläggare och för externa företagsanvändare.

– I dag har vi ett åldersstiget dispenshandläggningssystem där vi haft stora driftstörningar i flera år och tidvis har systemet legat nere, berättar projektledare Charlotta StrandJohansson från Kristianstad. Vi har fått många synpunkter på framför allt webbansökningsdelen. Nu har vi äntligen fått resurser till ett helt nytt program.

I slutet av maj träffades transportledare från näringslivet och Vägverkets projektgrupp för företagsanvändare för att tillsammans gå igenom testversionen av det nya systemet Trix. Projektgruppen består av representanter från Transportdispensenheten, Nationella Tjänster. Representanterna från näringslivet var Idha Larsson från Trollenäs Schakt och Sofie Christensen, GKF Frakt AB i Hässleholm. – Det ska bli skönt med det nya systemet, tycker både Idha och Sofie. Då kommer allt att komma in på ett och samma ställe.

– Många är förvånade över att en första testversion redan finns framme, säger Tony Strandberg, förvaltningsledare på Transportdispensenheten. Men det är viktigt att vi får testa så vi får ett hum om hur vi ligger till. Vi har fått med oss flera bra synpunkter som vi ska arbeta vidare med. Transporter som är mer än 4,5 meter breda och längre än 30 meter kräver att transportören rekar färdvägen innan dispenstransporten ger sig ut på vägarna. Ibland måste träd och skyltar plockas bort och portaler över vägarna lyftas för att fordonet ska kunna passera. Det är Vägverket som avgör när transporten kräver vägtransportledare.

Trix Trix kommer att stödja ett helt digitalt flöde från dispensansökningar, remissförfrågningar och remissvar till att den beviljade dispensen skickas ut till kunden digitalt. Det medför att frågor kring till exempel underskrift och elektronisk arkivering måste lösas. Trix består av tre delar: • För Vägverkets handläggare • För externa företagsanvändare • Förenklad ansökan för kunder som söker dispenser hos Vägverket.

Flera entreprenörer anser att det är för många regler och paragrafer kring TA-planer. – Men det handlar om ett samspel mellan arbetsmiljölag och trafiksäkerhet. Det är inte många som känner till att uttaget av information om olika vägrutter och transportvägar är stort, vilket gör att vi är beroende av korrekta TA-planer. Många näringsidkare köper information om transportvägar från ”rutt-företag” som etablerat sig just på

Ulf Danielsson, Vägverket, har informerat om trafikanordningsplaner under våren i Region Norr.

I år kommer 120 TA-planer i Region Norr att kontrolleras, av totalt cirka 1 000 TA-planer. – Det är inget självändamål att döma ut avgifter för olika brister. Antalet olyckor och tillbud på vägarbetsplatserna måste minska radikalt. År 2004 är en milstolpe i sammanhanget. För det var det hyfsat bra beträffande TAplaner, efter 2004 har den ordningen blivit sämre. JAN GUSTAVSSON

Arbetarna viktigast att skydda

Så här ska man vara klädd vid ett vägarbete.

– För många ändringar i reglerna gör att vi har svårt att hinna med att göra rätt. För vår del är det viktigaste på ett vägarbete att skydda människan – arbetaren, säger platschef Rolf Sjögren, hos entreprenadföretaget Berggren och Bergman i Luleå. Han uppskattar Vägverkets infor mationsmöten och ringde själv Vägverket för att bjuda in dem till ett möte.

Luleå.

– I och med att företagarna kommer att bereda sina ansökningar själva och skicka dem till handläggare för kontroll och beslut, frigörs tid för oss, säger Charlotta Strand-Johansson. Vi hoppas därmed kunna vara ute mer och stötta dem på företagen som jobbar med tunga transporter. Målet är 20 företagsanvändare år 2010.

Foto: KURT NORMAN

– Det är bra att friska upp reglerna vad gäller TA-planer och samtidigt få ny information. Det jag har lite svårt att inse vikten av är att det på lågtrafikerade vägar ska vara samma skyltning vid vägarbeten som på högtrafikerade. Men jag tycker att avgiften skulle vara mycket högre för de tillfällen när personal inte bär varselklädsel. JAN GUSTAVSSON

Bristande vägarbetsplats Under januari till april i år har det noterats 21 stycken fall med brister på väg arbetsplatser, där avgifter på mer än 10 000 kronor utdömts till entreprenören. Generellt handlar de vanligaste bristerna om att det saknas så kallade tunga skydd, bristande trafikanordningsplaner, barriärfel, material för nära vägen, fel vägmärken och personal utan varselklädsel. Arbetsmiljöverkets regler säger att finns det oskyddade vägarbetare närmare trafiken än 2,5 meter då ska maxhastigheten på platsen vara 30 kilometer per timme. Är det mer än 2,5 meter från vägen är 50 kilometer per timme tillåtet.

KERSTIN ERICSSON

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

att sälja information om bästa transportvägar – bara det kräver att vi ger rätt information, säger Ulf Danielsson. Men en möjlig bättring kan vara på gång. Nu ringer entreprenörerna in och ställer frågor kring åtgärderna på vägarbetsplatserna. Så förhoppningen är att informationen nu ska leda till säkrare vägar.

Foto: JAN GUSTAVSSON

Så ska vägarbetet bli säkert

NR 4 J U N I 2009

aktuellt Åke Ståhlspets på sista seminariedagen. 23 euro peiska städer skrev under ett kontrakt där man lovade att år 2020 ska 15 procent av trafikanterna bestå av cyklister. Bland andra skrev Bryssel under, som domineras av bilar i dag. Foto: ANNA NISKA

Fler cyklande europeer Åke Ståhlspets på Vägverkets kontor i Linköping blev inbjuden att tala på världens största cykelkonferens Velo-city 2009 i mitten av maj. Runt 800 personer från cirka 50 länder träffades i Bryssel.

Linköping.

Vad föreläste du om? – Det handlade om hur man ska få fler människor att börja cykla. Att det är viktigt att få med politikerna, att hitta samarbetspartners och att involvera media bland annat. Jag använde Gävle som ett gott exempel. Hur ska man få fler att välja cykel framför bil? – Cykeln är konkurrenskraftig för korta resor. Det går lika fort att cykla som att åka bil fem kilometer. På köpet får man bättre hälsa, man ”tjänar pengar” och det är miljövänligt. Sist men inte minst är det kul och avkopplande. Hur kom det sig att du blev inbjuden? – En svensk, Mikael Koucky, sitter med i programkommittén. Han hade hört mig tala tidigare och trodde att det skulle passa även i det här sammanhanget. Fick du med dig något hem som du vill förmedla till dina kollegor? – Vi ska vara stolta över vad vi åstadkommit i Sverige. Men vi har mycket att lära av Danmark och Holland som ligger långt framme. Velo-city ägde rum i Bremen för första gången 1980. Den har även ägt rum i London 1984, Groningen 1987, Basel 1995, Barcelona 1997, Paris 2003 och München 2007. Nästa gång blir i Köpenhamn 2010. KERSTIN ERICSSON

S e me s t e rt i ps

Naturligt vackert i svenska fjällen

och Västerbotten ordnar •naturen själv IdeNorrvackraste platserna. Som här Norrland.

längs Sagavägen, i Västerbotten. Den här synen kan bilturisten se från väg 1088, väster om Kittelfjäll vid Skalmodal, nästan i Norge, där Vapstälvens silverfall bryter genom en guldfärgad sensommarnatur. Foto: JAN GUSTAVSSON

95 000 fordon per dygn smutsar ner tunneln, som därför tvättas både för hand och med maskiner. Foto: MIKAEL ULLÉN

Går för högtryck i tunnel Med högtrycksspruta och trasa blir det skinande rent. Men det är ingen vanlig storstädning som är på gång. En nästan två mil lång tunnel putsas när Södra länken stängs av för drift och underhåll en gång i månaden. – Tvättar de borta i 16? Okej, då åker vi dit, säger Henrik Asp och lägger på luren innan han försiktigt styr bilen i vad som normalt är fel körriktning för Södra länken. Klockan har passerat midnatt och tunnelröret är avstängt för allmänheten. Det är 17,7 kilometer tunnel som slingrar sig längs Stockholms södra sida och som transporterar 95 000 fordon per dygn. Känslan är att varje detalj är genomtänkt – fläktar, ställbara skyltar och infartsbelysning som vänjer ögat vid övergången till tunnelns mörker. Varenda meter är bevakad med kameror och rörelsedetektorer som larmar vid minsta avvikelse. Ungefär en gång i månaden stängs tunneln av för drift och underhåll. – Det är mycket utrustning som måste underhållas för att behålla funktionen. En vanlig driftsnatt ska det tvättas, meckas och bytas ut. Alla de tekniska systemen gör att det krävs väldigt mycket folk, säger Henrik Asp som är projektledare på Drift och underhåll. V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

Södra länkens nödbelysning består av cirka 700 lampor som putsas för hand. Här av Ulf Andersson. Foto: JENNY LUNDMARK

Upp emot 90 entreprenörer står på kö för att köra ner i tunneln under tiden som trafikledningscentralen i Stockholm samordnar avstängningen av tunneln. Infarterna blockeras med bommar eller stora fordon. När bomvakten får klartecken från Vägassistans att tunneln är tom släpps entreprenörerna in. Utbildning och certifikat krävs för att man ska få vistas i tunneln. Ett datasystem övervakar exakt vad och när olika saker ska servas. – Det blir så jäkla skitigt här inne och därför tvättar vi nu fasaden med högtrycksspruta. Fem gäng med två personer i varje hinner cirka 150 meter på en natt. Vi räknar med att det kommer att ta ett år att bli klara, säger Henrik Asp.

NR 4 J U N I 2009

Han säger att det är svårt att få folk som vill jobba med drift och underhåll. Det är ett enformigt arbete som kräver stort tålamod. Ulf Andersson är till vardags lastbilschaufför. Under de senaste fem åren har han lånat ut sin lastbil till avstängningen av tunneln. Och när han ändå är på plats passar han på att arbeta med att putsa tunnelns nödbelysning. Det är cirka 700 lampor som för hand ska torkas av med trasa. – Det bästa med det här jobbet är att man är inomhus och att man får motion under arbetstid när man går mellan lamporna. Det får man inte annars som lastbilsåkare, säger han och ger sig av mot nästa lampa. JENNY LUNDMARK

Vägverket stöder turismen Jalle Svanberg, Bodens Turism, till vänster, var en av näringsidkarna som fick besök av Transportstyrelsen. Här öppnar han dörren till stadens turistinformation för Jan-Erik Jaensson, Swedish Lapland, Eva Furmark, kundansvarig i Region Norr, Jenny Norén och Niklas Nilsson Transportstyrelsen, Mats Lindström, Umeå, Åke Gustafsson, kundansvarig, Angelica Hultqvist, Luleå. Foto: JAN GUSTAVSSON

Möte löser skyltfråga − Vi har upplevt att det funnits glappkontakt mellan Vägverket och turistnäringen. Det säger Eva Furmark, kundansvarig i Region Norr, som tillsammans med sina kollegor är först i landet med att ta initiativ till ett möte mellan Transportstyrelsen och regionens turistnäring.

Luleå.

Glasriket i Småland är ett av fyra utpekade turistprojekt. Bilden från visning av glastillverkning på Kosta glasbruk. Foto: KERSTIN ERICSSON Växjö. Cykelleder, attraktiva småvägar och omvägar som ger intressanta upplevelser. Genom att arbeta tillsammans med turistnäringen kan Vägverket följa sitt uppdrag att bidra till den regionala utvecklingen.

Vägverket Region Sydöst har tillsammans med regionala turistföreträdare formulerat fyra demoprojekt som de ska jobba vidare med för att stödja turismen. Som alla myndigheter ska Vägverket bidra till den regionala utvecklingen. – Efter flera intervjuer med sakkunniga och kontakter med regionens turistföreträdare, förstärktes bilden av turistnäringen som ett spännande område med

enorm utvecklingspotential och av stor vikt för samhällsekonomin, säger Lena Dager, projektledare för turistprojektet i Region Sydöst. Ett antal frågor har formulerats under resans gång; Hur kan Vägverket stödja turist- och besöksnäringen? Vilken roll kan Vägverket axla i ett sådant arbete? Hur kan Vägverket lyssna och ta till vara behov och önskemål från näringen och regionens turistföreträdare och samtidigt få ut de egna budskapen? – Det här är ett jättespännande grepp som vi nu tar för att stödja turistnäringen inom de områden som vi kan påverka, säger Lena Dager Hultman.

Ett av de fyra projekten är en cykelled, ”Sydostleden”, mellan Simrishamn och upp mot Alvesta. Vilka fysiska åtgärder behövs och hur ska cykelvägvisningen utvecklas på bästa sätt? Det andra projektet handlar om glasriket, att binda ihop besöksmålen med mindre, attraktiva vägar som ger mervärde. Dessutom vill man göra pausslingor utmed E 4:an, en alternativ väg värd omvägen, där det går att hitta något intressant att se. Det fjärde projektet handlar om hur den befintliga väg 50 mellan Ödeshög och Motala kommer att utvecklas när nya sträckningen mellan Motala och Mjölby är klar. CLAES LARSSON

Skånesamverkan mot droger Malmö. – På grund av Skånes geografiska läge väller det in alkohol över gränsen, sade Ola Fischer vid seminariet om samverkan mot droger som ägde rum på polishuset i Malmö i maj. Skåne toppar Sverige när det gäller tillgång på alkohol. Närmare 150 deltagare från myndigheter och kommuner i Skåne fanns på plats. Ola Fischer är ordförande i Skånesamverkan mot droger, SMD, och representerar Länsstyrelsen i Skåne län. SMD startades 2003 i syfte att samordna akti-

viteter och med finns Vägverket, Kommunförbundet Skåne, Malmö stad, Kriminalvården, Polisen, Region Skåne och Tullverket. Alkohol, narkotika, tobak och numera även doping är basområdena för verksamheten. – Det här handlar om att samarbeta över myndighetsgränserna och den gemensamma problematiken är alkohol och droger, säger Louise Linderoth, projektledare sektorspåverkan, Region Skåne. En vanlig lördag 2008 kom det in mellan 50 000–70 000 liter öl

Från vänster Annie Stråhlén och Jenny Neikell, Länsstyrelsen i Malmö län och Louise Linderoth, projektledare Region Skåne. Foto: KERSTIN ERICSSON

över gränsen vid Helsingborg. Systembolaget i Svalöv säljer under ett helt år cirka 100 000 liter öl. KERSTIN ERICSSON

− Att träffas och få dialog med småföretagande entreprenörerna, se verkligheten på plats – det blev rena smörjmedlet i den fortsatta handläggningen, menar Transportstyrelsens representanter Jenny Norén och Niklas Nilsson. Lösenordet är kundnytta och ämnet handlar om skyltfrågor för småföretagare och turistnäringens besöksmål. − Det har på något vis upplevts som att Vägverket och turistnäringen har haft svårt att mötas när det handlat om tolkningen av regelverket för skyltfrågor. Och det har visat sig att det inte varit lätt för entreprenörerna att förstå besluten, säger Eva Furmark, kundansvarig. I Region Norr finns ett regionalt turistråd med Vägverket och turistorganisationerna. Efter ett regeringsuppdrag är det nya beslutet att Vägverket ska bli mer liberal i sina beslut när det gäller skyltning. − Det finns siffror som pekar på att turistsatsningar ger mest avkastning eller omsättning till icke-turistföretag än till turistsatsningen självt. Sju procent går till turistnäringen medan handeln snappar åt sig 38 procent, säger Eva Furmark. För näringen har det varit svårt att förstå alla paragrafer. Men med den handpåläggning som kundansvariga i Region Norr nu genomfört har mycket av begreppsförvirringen kunnat redas ut. − Hade vi förstått allt det vi nu informerats om så hade många saker kunnat lösas även med de gamla beslutsreglerna, var en av turistnäringens kommentarer. Turistorganisationen Swedish Laplands VD, Jan-Erik Jaensson, har försökt att få engelsk text på den brun-vita skyltningen för turisterna, men utan att lyckas. När han i samband med besöket får reda på att problemet kan lösas med full rätt via annan skyltning inser han att det ju finns andra öppningar. − Det bästa är att turistorganisationernas representanter nu också lärt sig saker som gör att de i sin tur lättare kan hjälpa småföretagarna att agera rätt i de här frågorna, menar kundansvariga Eva Furmark. JAN GUSTAVSSON

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

i själva verket

Foto: VERONICA ORREBRINK

Historisk sjöslagplats vid Dynekilen blev vacker rastplats Invigningsbandet klipptes av Olivia Lindblom, Julian Arnberg och Ida Jönsson och därmed förklarades gång- och cykelvägen invigd. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Gamla Kyrkskolan i Gagnef firades med säkrare skolväg Gagnef. En av Dalarnas äldsta skolor, Kyrkskolan i Gagnef har fått en säkrare skolväg. Den nya gång- och cykelvägen invigdes den 5 juni. Ceremonin hölls på Kyrkskolan som samtidigt fyllde 350 år. Invigningstal hölls av vägdirektör Caroline Ottoson och kommun-

styrelsens vice ordförande Sofia Jarl. Efter invigningen ställde Vägverket till med stort tårtkalas för alla elever och andra invigningsgäster, sammanlagt cirka 400 personer. Och naturligtvis bjöds det på underhållning av ortens stolthet, Gagnef Windband.

Lördagen den 16 maj öppnades den vackra rastplatsen vid Dynekilen, E 6 vid Strömstad, för trafikanterna. Infrastrukturminister Åsa Torstensson var där tillsammans med regionchef Håkan Wennerström, landshövding Lars Bäckström och andra inbjudna. Platsen stod i centrum också sommaren 1716, när ett sjöslag ägde rum utanför rastplatsen under det Stora nordiska kriget. Slaget stod mellan en dansk-norsk styrka ledd av den

Strömstad.

legendomspunne Peder Tordenskjold och en svensk provianteringsflotta som hade ankrat i fjorden. Det var ett våghalsigt anfall på svenskarna som inte var beredda på att bli attackerade i detta skyddade och svårnavigerade läge. När Tordenskjolds eskader avgick med segern innebar det dödsstöten för det svenska fälttåget i Norge. Karl XII fick dra sig tillbaka in i Sverige igen. En minnessten ute på Gedholmen minner om slaget.

Catrine Petersson, ställföreträdande regionchef och förre projektledaren Janne Nyman. Foto: KERSTIN ERICSSON

40 års väntan är över Nu har äntligen spaden satts i jorden för bygget av en ny väg förbi Tenhult, öster om Jönköping. En som varit med från början är förre projektledaren Janne Nyman, numera pensionär och boende i Gävle. Han reste ner till Småland för att vara med vid detta unika tillfälle. Janne började jobba med projektet redan 1966. Han kan alla turer kring detta utan och innan. År 1998 godkändes arbetsplanen för den nya vägen förbi Tenhult och 2001 beslutade regeringen att sträckan Åkarp–Öggestorp skulle byggas. December 2006 – dagarna innan förra första spadtaget – överklagades upphandlingen som fick göras om. 2007 behövdes pengarna till Norra länken. Den 11 maj 2009 togs äntligen det första spadtaget. Peab är totalentreprenör. Kostnaden för projektet beräknas till 300 miljoner kronor. Vägsträckan är 7,1 kilometer lång och allt ska vara klart i december 2011.

Kursledare var Vägverkets tillgänglig hetskonsult Oscar Grönvall och till gänglighetsrådgivarna Gerhard Leth och Per Johansson. Kursens deltagare kom från Vägverket, Vectura och Svevia. Foto: OSCAR GRÖNVALL

Jönköping.

De som hjälptes år att klippa bandet var från vänster förra kommunalrådet Margareta Karlsson, kommunstyrelsens ordförande Niina Laitila, landshövding RoseMarie Frebran och vägdirektör Einar Schuch. Foto: JOHAN ARDEFORS

E 18-sträckan Viaduktgatan–Stallbacken både trafiksäkert och estetiskt lyft för Karlskoga Så var den omfattande ombyggnationen av E 18 Karlskoga, Viaduktgatan–Stallbacken klar. Invigningen ägde rum i ett soligt Karlskoga dit ett hundratal personer hade tagit sig för att delta i ceremonin. Vägdirektör Einar Schuch, förra kommunalrådet Margareta Karlsson, kommunstyrelsens ordförande Niina Laitila och landshövding Rose-Marie Frebran uttryckte alla sin glädje över

KARLSKOGA.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

att ombyggnationen lett till ökad trafiksäkerhet, minskat buller för de närboende och ett lyft rent estetiskt för Karlskoga som stad och genomfart. E 18 har höjts cirka två meter för att möjliggöra bygget av en gång och cykelport under europavägen. I samband med ombyggnaden har Karlskoga också fått en ny park med terrasser av grönytor och parkbänkar. NR 4 J U N I 2009

Tillgänglighet för alla? Malmö. För funktionshindrade kan det vara en utmaning att ta sig fram i trafiken. Det fick de tjugo deltagarna på kursen ”Tillgänglighet och användbarhet för alla” känna på genom praktiska övningar med rullstol och orientering med specialglasögon. Kursdeltagarna provade både bra och dåliga ramper och fick känna på vilka problem som kan uppstå i nya miljöer. De praktiska övningarna satte fingret på betydelsen av de små detaljerna. Det är en stor utmaning att få fram tillgängliga och samtidigt estetiska ytor. I diskussionen framkom önskemål om enhetliga typritningar för hela landet.

åsikten

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

B r e v f r å n o m vär l den

Rapport från Peking Det finns mycket att upptäcka ute i världen. Det vet bland andra Kenneth Svensson från Samhälle, Region Väst. Han tog tjänstledigt och åkte till Peking i Kina tillsammans med sin fru Fanny för att studera kinesiska. Till redaktionen kom det några mejl … Peking 23 februari Nu har vi installerat oss i Peking. Vi har hittat en tvårumslägenhet som passar oss utmärkt. Det tar fem minuter att gå till tunnelbanan och sju minuter till skolan. Jag har gjort ett språktest på skolan och vi har lärt oss att ta oss fram med tunnelbana och buss. Det snöade i Peking för första gången detta året i förra veckan. Läste att myndigheterna hade hjälpt vädret på traven genom att skjuta upp någon kemikalie i atmosfären. Det resulterade i trafikkaos med avstängda vägar och många olyckor. Kenneth

Peking 27 februari Nu har studierna tagit fart på allvar. Läser varje dag klockan 8–12. På eftermiddagarna pluggar jag in nya tecken, cirka 50–100 varje vecka. Vädret har blivit lite bättre, i dag är det sol och cirka 10 grader varmt. Vi uppskattar maten här i Peking. Mycket doufu (tufu) och ris. Vi äter de flesta måltider på universitetet. Det serveras frukost, lunch och middag. En lunch kostar cirka 5–10 kronor. En kväll gick vi till en liten restaurang ett skenkast från vår bostad. På menyn fanns det bilder på de olika rätterna. Jag var på vippen att välja en rätt som såg god ut, men när jag och min fru började titta på tecknen upptäckte vi att det var hundkött! Men vem vet – det kanske hade smakat gott.

Peking 20 mars Nu har även jag gått på en del av de kinesiska murarna. Det finns nämligen flera. Det är otroligt vad människor åstadkom för så länge sedan. Jag känner inte till hela historien kring murarna, men jag konstaterar att det troligen inte var någon brist på arbetskraft när de byggdes. I dag blir många här arbetslösa på grund av den ekonomiska krisen som drar över världen. Att det nu finns ett överflöd av arbetskraft kan man märka av vid vägarbeten och dylikt. Det är inte grävmaskiner som gräver diken utan det är ofta människor utrustade med hacka och spade.

Kenneth

Jag har tittat på ett vägarbete här i Peking. Tog en bild på en vägarbetare. Kanske är detta något vi kan implementera i Sverige. Foto: PRIVAT

I Göteborg har jag och min fru hjälpt en kinesisk student med lite praktiska saker. Här besöker vi hennes familj i Tianjin. Foto: PRIVAT

En närmare titt på Himmelska fridens torg.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

Foto: PRIVAT

Peking 7 april Här får ni lite annat att tänka på än Trafikverksutredningen ... Jag har under min vistelse här förundrats över att det finns så många taxibilar i Peking. På grund av detta utförde jag förra veckan en helt ovetenskaplig undersökning. Vid två tillfällen räknade jag fordon från vårt vardagsrumsfönster. Vid första tillfället var 51 av 100 bilar som passerade taxibilar, vid andra tillfället var det 53 av 100! Och de flesta taxibilarna rullar utan passagerare! Hade jag fått bestämma hade jag ganska snabbt kunnat minska trafikstockningarna i stan, men jag hade nog blivit lynchad av tusentals arbetslösa taxiförare på köpet. Förra helgen åkte jag och Fanny till Tianjin som ligger 15 mil sydost om Peking. Vi åkte med ett snabbtåg som kom upp i 333 knutar! Det verkade som om man hade man missat att sätta upp bullerplank när vi passerade vissa mindre orter, marknader och fabriker. Undrar vad våra bullerexperter säger om detta. Resan var över på knappt 30 minuter. Med samma hastighet skulle man åka sträckan Göteborg–Varberg på en kvart. Hälsningar från ett sommarvarmt Peking (26 grader). Kenneth

NR 4 J U N I 2009

Peking 12 maj Förra veckan var hektisk med tre tentor. Jag vet att jag klarat av två av dem, den tredje får jag besked om i morgon. För två veckor sedan cyklade jag i Peking tillsammans med en kinesisk vän. Jag gjorde mitt bästa för att hänga med. Jag har aldrig brutit mot så många trafikregler på en och samma gång förut, men konstigt nog kändes det säkrare att följa med i hans tempo än att försöka klara mig på egen hand. I en korsning där vi körde mot rött ljus, stod en polis och tittade på oss och andra cyklister, utan att reagera. Det verkar vara helt okej att cyklister har sina egna trafikregler. Jag tror inte att jag kommer att cykla mer här. I fredags försökte jag träna min kinesiska genom att prata med en ung kille som jobbar i skolmatsalen. Han arbetar sju dagar i veckan från klockan 8 till 18. På helgerna startar han en halvtimme senare. Han är ledig ett par dagar om året i samband med det kinesiska nyåret. För detta får han motsvarande 1 150 kronor i månaden, vilket inte är tillräckligt för att överleva. Han delar därför rum med tre andra personer. Trots detta har han alltid ett strålande leende på läpparna när jag träffar honom. Det är nyttigt att få lite perspektiv på tillvaron ibland… Snart kommer jag hem, i början på juli är det tänkt. Kenneth

Det finns många olika delar av kinesiska muren från skilda tidsepoker. Nu har jag gått en bit av den. Foto: Privat

Illustration: ULF LUNDKVIST

reportage: kulturhist

Skyltar, mackar, vägkrogar, grindar och andra mötesplatser strukturerar vårt beteende på vägen och bildar samtidigt ett servicesystem.

Stanna med mig och tig vid vägkanten. Ur Regn mot natten: Aila Meriluoto

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

oriska vägar En väg sammanbinder platser, men är också i sig en plats. Genom att stanna upp, kliva ur bilen och ställa några frågor får vi veta mer om vår historia och om mänskligt beteende. Kanske utspelar sig det viktigaste vid vägkanten.

Semes te rtips

Jämtlands •läns museums, PåJamtli HistoÖstersund.

rieland, träffar du människor från andra tider som gärna berättar om sina liv. Flera gånger per dag kan du följa med på en historievandring. Här får man bland annat en inblick i vardagslivet på Lillhärdalsgår- Rollspelen på den 1785 och Näsgården 1895. går 19 juni–23 augusti. I staden 1895 möts man av marknadshandel och tivoli. Upplev också fattig auktionen vid Tingshuset 1824, Olsmässfirande på fäboden 1895 eller OS-lekar i Hovparken 1956.

För bussförarna var vägen ett sätt att strukturera det dagliga arbetet. Märkliga träd, kurvor och busskurer utan passagerare skapade sammantaget ett eget rum. Kommentarer som ”om det skulle stå någon vid den här ödsliga hållplatsen skulle det bli en tvärnit” eller ”i den här kurvan brukar jag möta min kollega Gunnel” visade att vägen fick en djupare betydelse än sträckan från A till B. − Jag började luska i vad som sker mellan vägen och den som använder den, berättar Daniel Normark. Ska man bara förflytta sig, eller befinner man sig också i gränslandet mellan väg och vägkant? Enligt arkitekten Kevin Lynch kan människor delas in i två grupper, de som är på och de som är vid vägen. Vi kan inta båda rollerna, men har också olika förhållande till olika delar av vägen. När någon berättar att ”det låg en krog i den här korsningen redan på femtonhundratalet” laddas just den vägsträckan med betydelse. Även skyltar vid vägen blir aktivt medskapande i berättelsen. Det har alltid funnits ett behov

Ska man bara förflytta sig, eller befinner man sig också i gränslandet mellan väg och vägkant? Illustration: ULF LUNDKVIST

av att mötas utmed vägen, när vi ändå är i rörelse. Mackar, vägkrogar, grindar och andra mötesplatser strukturerar vårt beteende på vägen och bildar samtidigt ett servicesystem. − Busskurer är särskilt intressanta, eftersom de ger oss tillgång till hela kollektivtrafiknätet med kartor och tidtabeller. Det finns regnskydd och sittplats och samtidigt en möjlighet att ge sig iväg.

Milstolparna användes som ett sätt att komma tillrätta med kaoset. Stefan nordin, väghistoriker

För Stefan Nordin, väghistoriker, är det de gamla milstolparna som bildar portalen till vägen. När han jobbade som installatör under sjuttio- och åttiotalen åkte han ofta bil på sträckan mellan Stockholm och Luleå. − Då bestod E 4:an till stora delar av den gamla kustlandsvägen,

Det har alltid funnits ett behov av att mötas utmed vägen, när vi ändå är i rörelse. Nu finns det många mötesplatser. Illustration: ULF LUNDKVIST

berättar Stefan. När det blev trist att köra upptäckte jag milstolparna som dök upp vid vägkanten. Efter ett tag klev jag ur bilen och tittade närmare på dem. Milstolparna användes som ett sätt att komma tillrätta med kaoset kring skjutsningen under stormaktstiden. Infrastrukturen kring vägarna behövde säkras − industrier, hyttor och förvaltning ute i landet måste gå att nå inom förväntad tid. Bönderna hade skjutsplikt, men hur långt skulle de köra och vad skulle det kosta? Det hela försvårades av att i stort sett varje landskap hade sin egen millängd. År 1649 infördes en och samma mil över hela Sverige, och milstolpar placerades på ett exakt avstånd från varandra utmed de större landsvägarna. Mätningarna utgick i början från en mängd olika utgångspunkter, senare från Stockholms slottsportar. De vägar som förärades en milstolpe skulle vara minst tio alnar breda och underhållas av traktens bönder. I samband med väglagen 1888 upphörde milstolparnas juridiska funktion. Samtidigt genomfördes meterreformen i Sverige, och milstolparna, som byggde på alnen och den gamla milen, tappade sin funktion. Det har hänt att milstolpar flyttas när vägar har dragits om. Men att flytta dem är fel tycker Stefan Nordin, även om turisterna skulle missa vägminnena. − Milstolparna hör till det lokala kulturarvet. I första hand är de kulturminnen tillsammans med sin gamla väg och de människor som möttes och tog sig fram på den.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

ANNA SJÖSTRANd

NR 4 J U N I 2009

Veteraner på Midnattssolsrallyt

•

Jönköping-Karlskoga. Bara namnet – Midnattssolsrallyt – ger positiva associationer till alla som gilla bilar och motorsport. Dessutom körs det mitt i semesterperioden. Det här är en lekfull tävling med äldre bilar och även några förare i veteranklass. Reglerna föreskriver rallybilar från 1981 eller äldre, vilket betyder att rallyt fortfarande domineras av tvåhjulsdrivna bilar. I år återfinns en del kända namn i startlistan, exempelvis Björn Waldegård, Stig Blomqvist och skådespelaren Mikael Persbrandt.

Start på Elmia i Jönköping den 16 juli. Målgång i Karlskoga den 19 juli. Foto: LARS LINDSTRÖM

Ta en kaffe i trädgården

•

Stockholm. I somrig miljö erbjuder Ulriksdals slottsträdgård en upplevelse för alla sinnen. I trädgårdscafeét serveras en vegetarisk buffé utöver det vanliga och för den som vill handla eller bara låta sig inspireras finns en vacker trädgårdsbutik. Under sensommaren kan man skörda grönsaker och snittblommor. Eller varför inte ta en promenad i slottsmiljön bland va- En fika hör för jande blommor och en doft av stås sommaren till. regntung mylla.

Njut av Bottenhavets pärla Ulvån

högsommaren invaderas •den pittoreska önUnder av båtfolket. Ulvön, som är Höga kusten.

känd för att vara surströmmingens ursprungsö, kallas också ibland för Bottenhavets pärla eller Norrlands Sandhamn. Det finns flera restauranger och övernattningsmöjligheter. De som inte har egen båt kan under sommarmånaderna parkera bilen i Ullånger eller Docksta och åka över till ön med Kusttrafiks båtar eller välja alternativet att åka med Vägverkets färja M/F Ulvön som året runt utgår från Köpmanholmen till Trysunda och Ulvön. För den som tycker om surströmming är Ulvön ett måste. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Foto: TOMAS SÖDERGREN

Daniel Normark är tekniksociolog och hans intresse för vägar tog fart när han studerade bussförares kommunikationssystem. Han blev alltmer intresserad av hur förarna förhöll sig till själva vägen.

Foto: Lena Söderström

Upplev en helt annan tid

porträttet P e r -J ohans dag på jo bb et 9.00

Efter någon timme på kontoret packar Per-Johan ihop för att kolla till ett vägprojekt före bilresan till en invigning på eftermiddagen. ”Datorn måste med överallt nu förtiden, så var det inte förr.”

9.30

Valbo köpcentrum utanför Gävle växer och ett av projekten som pågår är en gångtunnel under motorvägen. Vägverket kommer att äga broarna när allt är klart och ska projektleda när busshållplatser byggs. ”De här tunnlarna är ovanligt stora. Vi pratar mycket säkerhet och trygghet när det gäller gångtunnlar”.

10.00

Det blir många möten för Per-Johan en vanlig dag, men att själv ha sett och upplevt vägen på samma sätt som de som använder den är viktigt. ”Jag önskar att jag kunde åka ut oftare, men tyvärr är det besöken under arbetets gång som ofta inte hinns med.”

11.00

Många timmar spenderas i bilen. Här på väg till Säter för invigning av en cirkulationsplats. De flesta invigningarna ligger på hösten. ”Egentligen var den klar redan i höstas, men kommunens konstverk som ska vara i mitten var inte klart då. Därför blev det invigning nu i stället.” Foto: JENNIE MÖRK

Vägen är mödan värd GÄVLE. En motionär som önskar att hälsenan kunde bli bra. Och en projektledare som tycker om att se fysiska resultat. Det är Per-Johan Åström, projektledare på Väg i Gävle. – Jag kan säga till mina barn ”den här bron har jag varit med och byggt”. Vägar berör många människor. Därför får jag så mycket positivt tillbaka.

I ett gammalt tingshus vid Gavleån i centrala Gävle har Per-Johan Åström sitt kontor. Men det är inte alltid han finns på plats. Jobbet som projektledare på Väg innebär många resor till olika orter där vägar ska byggas eller rustas upp. Sedan ett par månader är Per-Johan dessutom inte bara projektledare utan även biträdande projektchef på halvtid. Det gäller att kunna hålla många bollar i luften när sysslorna och vägprojekten växlar. – Ett byggmöte med många farbröder i samma rum som pratar pengar kan bli lite högljutt och ilsket. Sedan efter lunch kan det på ett annat möte handla om hur den fridlysta mosippan i Äppelbo ska klara sig. Det är adrenalin på förmiddagen och prat om blommor på eftermiddagen. När inte hälsenan krånglar blir det en del löpning för Per-Johan, men framför allt fotbollsträningar. Dels för att han är ledare för ett damlag i division tre, men också för att fotbollen är ett av familjens gemensamma projekt.

Per-Johan Åström började på Vägverket av en slump 1985 och förutom några år på Banverket har han varit Vägverket trogen sedan dess. Foto: JENNIE MÖRK

– I familjen har vi i stort sett fotbollsträning varje dag i veckan, men jag är bara ledare tre dagar. Det sägs att det är vägen som är mödan värd, och som projektledare uppskattar Per-Johan hela resan från det första byggmötet, när till exempel en väg i ett litet samhälle ska rustas upp, till att allt är klart. Arbetsstrukturen smittar av sig på privatlivet. V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

Per-Johan Åström Ålder: 44. År i Vägverket: Nästan 22. Familj: Frun Anette, barnen Linnéa, 15, Joel, 13, och Ellen, 12 år. Intressen: Familjen – ”Vi trivs väldigt bra ihop” – och idrott, bland annat fotboll, löpning och skidåkning.

– Om det ska göras något hemma så tänker jag i tid och pengar. Hur mycket kommer det att kosta och hur mycket tid måste vi avsätta. Jag har nog lite svårt ibland att låta bli att peta där jag inte ska peta. Vi projektledare har väl en tendens att ha det personlighetsdraget. Vi vill en massa saker. Vi vill att allt ska bli som vi vill. JENNIE MÖRK

NR 4 J U N I 2009

utveckling

Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.

Exakta vägmått med hjälp av satelliter Satellitpositionering Tekniken bakom metoden PA-NRTK bygger på förbättrad mätnoggrannhet genom punkter med kända koordinater, så kallade referenspunkter. Lantmäteriet har placerat ut referensstationer i hela Sverige med ett avstånd på 60–70 kilometer. Tillsammans bildar de ett nationellt nät av fasta referenspunkter för satellitmätning som fått namnet Swepos. Vid starten av projektet Bana Väg i Väst var man ännu grundligare. Avståndet mellan referensstationerna förtätades här till bara 10 kilometer, vilket ger ett PA-NRTK med möjlighet till exakt positionering ner till centimeternivå.

Satelliter på 20 kilometers höjd skickar signaler som gör det möjligt för maskinister att arbeta med några centimeters noggrannhet. Illustration: VÄGVERKET

Sedan länge har de flesta byggprojekt inletts med mycket tidskrävande utsättningar av stakpinnar och inmätningar. I dag gör satelliter det möjligt att i stället använda positioneringsteknik med noggrannhet på centimeternivå. Metoden kallas Projektanpassat Nätverks-RTK, PA-NRTK. Besparingar i form av tid, pengar och personella resurser är omfattande i alla led; från första förstudien tills projektet är färdigt. I projektet Bana Väg i Väst, ett samarbete mellan Vägverket och Banverket, används systemet med imponerande resultat. Det är det första projektet i sitt slag där beställaren förser samtliga aktörer – konsulter, entreprenörer, leverantörer – med ett satellitbaserat positioneringssystem. – Det är världsunikt att jobba på det här sättet i den skala det handlar om, säger Per Isaksson, som jobbar med samordning av metodutveckling i samverkan med andra externa intressenter. Michael Skoglund, som jobbar med operativt stöd till Vägverkets byggprojekt på nationell nivå, berättar att investeringskostnaderna för Bana Väg i Väst uppgår till ungefär tio miljarder.

Michael Skoglund och Per Isaksson ser stora fördelar med att använda Nätverks-RTK i vägprojekt. Foto: HANNES FORSSELL

– Det handlar om drygt sju mil fyrfältsväg, 15 trafikplatser, ett 50-tal broar, dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Trollhättan, samt tolv pendelstationer för tåg, säger han. Götaälvdalen är välkänd för sina komplexa markförhållanden. Marken är sättningsbenägen och har stora lerdjup. Systemets totala oberoende av markförhållanden, i form av markrörelser, är därför mycket välkommet. – Ett traditionellt stomnät med markeringar på marken

kräver under dessa förhållanden regelbundna och kostsamma kontrollmätningar för att säkerställa kvaliteten i byggets mätningsverksamhet, säger Per Isaksson. Arbetssättet har många andra användningsområden, exempelvis inmätning av fastigheter, navigering och positionering inom lantbruk och skogsbruk. Utvecklingen av systemet har skett i nära samarbete mellan Vägverket, Lantmäteriet och andra myndigheter.

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

HANNES FORSSELL

NR 4 J U N I 2009

På Barkaby flygfält i Stockholm fick journalister från tidningar, tv och radio en uppvisning i hur effektivt ABS-bromsarna fungerar. Varv efter varv körde ett flertal motorcyklister längs landningsbanan och bromsade på kort sträcka inför en entusiastisk publik. Foto: JENNY LUNDMARK

ABS på MC halverar dödsrisk En ny studie visar att 38 procent av personskadorna och 48 procent av dödsolyckorna skulle kunna undvikas om alla motorcyklister hade ABS-bromsar. – Siffrorna är så sensationella att de är svåra att tro på, men detta stämmer verkligen, säger Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall, som nu vill sprida budskapet över hela världen. I undersökningen, som har tagits fram av Vägverket och Vectura, har 1 000 motorcykelolyckor granskats och resultatet visar att användning av ABS-bromsar skulle kunna halvera antalet dödsolyckor varje år. Studien visar att 38 procent av personskadorna och 48 procent av dödsolyckorna skulle kunna undvikas om alla motorcyklister hade ABS-bromsar. – Efter att ha gjort den här studien skulle jag aldrig sätta mig på en motorcykel utan ABSbroms, säger Matteo Rizzi på Vectura som tillsammans med Vägverkets Johan Strandroth har genomfört studien. Nu hoppas man på att branschen och försäkringsbolagen ska inse vilka vinster man kan göra genom att exempelvis ge bonussystem vid användande av ABS-broms. – Har man möjlighet att välja så bör man välja detta. Det är en relativt billig livförsäkring, säger Claes Tingvall. ABS står för Anti-lock Breaking System, låsningsfria bromsar, och är ett tekniskt system som förhindrar att bromsarna låser sig vid kraftig inbromsning. Med ABS förkortas bromssträckan och dessutom behåller fordonet styrförmågan. Totalt tio procent av svenska motorcyklar och en tredjedel av nyförsäljningen har ABS-bromsar. Målet är att 50 procent av alla nya motorcyklar ska ha ABS år 2010 och att siffran ska ligga på 75 procent år 2015. JENNY LUNDMARK

Olycksstatistik År 2008 omkom 51 motorcyklister i Sverige. Risken att förolyckas är 20 gånger så stor på en motorcykel som i en bil. Dessutom är skaderisken mer än dubbelt så hög för motorcyklister. Vid de flesta dödsolyckor är dålig bromsteknik en avgörande faktor för olyckans uppkomst och utfall, men med ABS-broms skulle olyckan i många fall helt kunna undvikas.

jobb & fritid

Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

Gunilla lämnar dörren på glänt

Ålder: 65 år. Bor: Villa i Båstad. ”Från mitt sovrum kan jag se vattnet ända tills grannens körsbärsträd slår ut”. Familj: Två vuxna söner, fyra barnbarn i åldrarna 2–16 år. 89-årig pappa med sambo. Last: ”Jag kan inte baka bullar eller kakor, för då kan jag inte låta bli att nalla.” Intressen: Måleri, resor, litteratur, opera och ideellt arbete i Röda Korset. Läser gärna: V.S. Naipaul. ”Jag tyckte tidigt att man skulle ge nobelpriset till honom.” Drömmer om: Att leva nu och få dö frisk. Karriär: Tog journalistexamen 1966. Kombinerade därefter frilansuppdrag med lärarjobb i Sverige, Jemen och Egypten. Gjorde en karriärmässig avstickare som alltiallo på en nattklubb under ett par år på 1970-talet. Nästa anhalt blev Nordvästra Skånes tidningar med jobb som reporter och redaktionssekreterare. Var därefter informationschef på Brio. Kom till Vägverket som informationsdirektör 1993. Senare blev Gunilla Lundberg stabsdirektör och senior adviser. Gunilla Lundberg om … … organisationsförändringarna i Vägverket. – Människor i den här organisationen är oerhört flexibla. Vägverket präglas av hög kunskapsnivå som skapar trygga människor. Man vet att det man står för och det man kan och levererar uppskattas – då blir man trygg i sig själv. … sin efterträdare Christer Hårrskog. – Att jag har rekryterat honom är nog en av mina meriter. Han kommer att tydliggöra Vägverkets roll på ett alldeles lysande sätt. … framtida utmaningar inom information och kommunikation. – Vi ska fortsätta att vara ett vasst kommunikativt stöd för att nå målen som bestäms av riksdag och regering. Så länge vi har de målen och har bestämt att vi själva ska vara en trovärdig, kreativ och öppen samhällsbyggare – då är det bara att tuta på i den riktningen, oavsett vad man heter! Namnet eller organisationsformen är inte avgörande.

Hur har de egenskaperna hjälpt dig i ditt arbete? − Jag vet vad jag vill. Jag har en definitiv bild av hur det kan bli bra om jag får med mig så många som möjligt. På frågan om hur hon skulle beskriva sin gärning som vägverkare svarar Gunilla Lundberg. − Har jag bidragit med någonting är det att jag har frågat å kundens vägnar. Vad betyder det här? Vad är det ni säger? Vi måste hitta språket och formuleringarna som når fram. I maj lämnade hon Borlänge och flyttade till sina gamla hemtrakter i Båstad. − Nu ska vi göra andra saker! Jag har barn och barnbarn i Malaysia och på Kreta. Mitt hus ska skötas, tulpan-

Nybliven pensionär. ”Det har varit en 16 år lång höjdpunkt” säger förra informationsdirektören och stabsdirektören Gunilla Lundberg om sin tid på Vägverket. Foto: HANNES FORSSELL

lökarna ska ner och ogräset ska bort. Sedan ska jag spela golf, jag är nybliven golfspelare. Pensionen innebär också mer tid för målning i olja och akvarell, en hobby som hittills fungerat som motvikt till intensivt arbete. − Det är verkligen en lisa för själen. Andra har yoga, jag har målning. Nu vill jag göra det mer systematiskt och

ha en rutin som innebär att jag målar lite varje dag. Samtidigt lämnar Gunilla Lundberg dörren på glänt för nya utmaningar i karriären. − Jag har en liten firma för konsultuppdrag. Vad jag ska göra vet jag inte, men jag har inte tänkt jobba med samma sak. Det är kul att byta. LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Vad ska du göra på din semester?

Johan Bergman, ekonomisk redovisning, Borlänge – Jag ska vara hemma och fixa mitt hus i slutet av juli.

Ingrid Nestorsson, receptionist, Borlänge – Ska åka till Jämtland i juli och hälsa på min mamma som fyller 90 år.

Kerstin Björneby, verksamhetscontroller, Borlänge – Jag ska vara hemma och jobba med min trädgård efter midsommar.

Khalid Baithon, granskning av broar, Borlänge – Jag ska åka till Turkiet eller grekland i sommar för det är god mat och fint väder.

Text: DANIEL SELLBERG och Kerstin Ericsson

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

NR 4 J U N I 2009

Foto: Kerstin Ericsson

Profilen: Gunilla Lundberg

Som informationsdirektör och stabsdirektör har Gunilla Lundberg, numera nybliven pensionär, alltid haft blicken riktad mot omvärlden. − Man måste hela tiden lära om och möta människor på nya sätt. Det går faktiskt att sätta en representant för ingenjörskulturen på att chatta med 17-åriga EU-mopedister, konstaterar hon. Många känner Gunilla Lundberg som en beslutsam person – en bild som hon också själv känner igen sig i. − Jo, det är jag. Jag är bestämd och envis. Och nyfiken. Och väldigt resultatinriktad.

Foto: RICHARD DANIELSSON

Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Kommunikationsplaner och kampanjer i all ära. Nu väntar målning, tulpanlökar och tid för barnbarn för förra stabsdirektören Gunilla Lundberg, 65. − Det har varit en fantastisk resa, säger hon om sina 16 år på Vägverket.

Jonas Sjöholm, projektledare drift, Linköping – Vi har en stuga på Öland nära Köpingsvik. Där kommer jag pyssla om stugan, sola, bada och läsa böcker.

Peter Hermansson, landskapsarkitekt, Karlskrona – Allt vi behöver finns i vår närhet här i Blekinge; skärgård, hav och klippor. Vi gör nog en tur till Öland.

Ann-Christin Wester, projektledare drift, Jönköping – Vi hyr kanske en husvagn och åker runt lite på västkusten. Jag har inte så lång semester.

Holländska lär skåningar cykla Janet van der Meulen är holländskan som ska lära skåningarna att cykla. Eller kanske rättare sagt, ge skåningarna ännu bättre förutsättningar att ta cykeln före bilen.

Lund.

För drygt två år sedan flyttade Janet med sin man från Holland till Dalby utanför Lund. I Holland arbetade Janet med vägfrågor både på det kommunala och regionala planet. I våras fick hon en tjänst som planerare med särskild inriktning på cykelfrågor och kollektivtrafik på Vägverket Region Skåne. – Det första som slog mig när vi kom till Sverige var den vackra naturen, men också att så få människor var ute och cyklade, säger Janet. – Ganska snart förstod jag varför. Det finns gott om vandringsleder i Skåne, men ont om cykelleder. Visst cyklar många människor i städerna till och från jobbet, men det är förvånansvärt få som cyklar på sin fritid. Janet jämför av naturliga skäl med Holland. Där har så gott som alla sin egen cykel, år 2007 fanns 19,2 miljoner cyklar på drygt 16 miljoner invånare, och trafik är till och med ett skolämne i den holländska grundskolan. – När man är tolv år ska man själv kunna cykla till och från skolan, berättar Janet.

Foto: JOHAN ALP i Korth e t

En hägring på sommarvägen

Varma sommardagar liksom blänker asfalten •långt borta i horisonten. När du som bilist närmar dig fenomenet försvinner det – precis som en hägring i öknen. En hägring, eller ett optiskt fenomen, är också precis vad det är. Vid bilköring i motljus en varm sommardag kan vägbanan upplevas blänka, eller se regnvåt ut. Framme vid fläcken är vägen plötsligt åter helt torr. Hägringen bildas genom att ljuset vid stora temperaturskillnader bryts och reflekteras tillbaka till jorden. Man kan säga att himmelen speglar sig i asfalten.

– Eftersom Holland är ett litet och tättbefolkat land tar bilarna allt för stor plats på ett litet utrymme. Därför har det också byggts mycket fler cykelvägar än i Sverige, säger Janet van der Meulen. Foto: MARIE GRÖNVOLD

– För många holländare är cykling en livsstil. 26 procent av alla resor i Holland sker med cykel mot bara 15 procent i Sverige. Vi har många små- och medelstora städer och för dem som bor på landsbygden ligger staden aldrig särskilt långt bort. Dessutom är Holland ett platt land och det gör det lätt att cykla. Janet är övertygad om att intresset för cykling också kommer

att öka bland skåningarna. Det är roligt, hälsosamt och bra för miljön att ta cykeln i stället för bilen, säger hon. – Min uppgift blir att ”tänka cykel” i samhällsplaneringen. Det är viktigt att cykelleder kommer in tidigt i planeringen. Då går det ofta att anlägga cykelleder utan allt för stora kostnader. Vägverket har redan i dag en cykelledsplan som jag nu ska jobba vidare med. PETER NILSSON

S emes te rtips

Dramatik i Strängnäs

I Strängnäs kan du gå en dramati•serad stadsvandring, varje torsdagskväll under STRÄNGNÄS.

sommaren. Du får bland annat träffa biskopar och munkar, uppleva kungaval och den stora stadsbranden 1871. De här vandringarna har blivit en succé och du bör boka biljetter hos turistbyrån. Det är amatörskådespelare som varje torsdag spelar upp händelser ur historien. Foto: LARS LINDSTRÖM

Rikt fågelliv i Skåne tack vare Hans på Vägverket Kristianstad. Förra året startade Hans

Åström i Kristianstad ett projekt som innebar att närmare 300 fågelholkar sattes upp i mellan och i sydvästra Skåne. Då var Hans anställd på Region Skåne, i dag är han miljöspecialist på Väg miljö, VGtm. Holkarna sattes upp i alléer och vid rastplatser. Hösten 2008 gjordes en uppföljning av häckningsfrekvensen och det visade sig att fåglar har häckat i cirka 200 av de uppsatta holkar-

Närmare 600 fågelholkar har Vägverket i Skåne satt upp längs alléer och vid rastplatser. Foto: JOHAN ALP

V Ä G V ER KS TI D N I N G EN

na. Det innebär att om det i varje kull kläcktes fem ungar i snitt så har 1000 stycken kläckts i Vägverkets holkar. – Projektet genomförs av två anledningar, berättar Hans. I de transportpolitiska målen anges att Vägverket ska arbeta för att bidra till uppfyllelsen av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. I detta fall är det främst målet om ett rikt växt- och djurliv. Den andra anledningen är att jag på en jakt- och fiskemässa köpte ett par få-

NR 4 J U N I 2009

gelholkar själv och började fundera. Vägverket har många alléer och rastplatser där vi skulle kunna sätta upp holkar och så blev det. Holkarna är för mesar och starar främst, men vid rastplatser nära vatten har vi satt upp några för knipor. – I år har vi satt upp ytterligare 300 holkar, så nu har vi nog fyllt vår kvot, säger Hans. Vi märker upp dem med Vägverkets logga och numrerar dem. KERSTIN ERICSSON

Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

Ingen spåman, men väl en siffernisse som håller koll på återkommande mönster i väderväxlingarna. Vägverkaren Leif Thorell tipsar om semester i augusti. Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG vä d e r l e k s r a ppo rt

Åh, vilket väder!

Falun. Grattis, alla ni som ska ha semester i augusti! Då är sannolikheten för sol och värme störst. I alla fall om man får tro Vägverkets egen väderstatistiker Leif Thorell. – Normalt är slutet av sommaren finast, säger han.

Leif Thorell, handläggare för enskilda vägar vid Vägverket i Falun, har ett stort intresse för siffror och statistik. Alla udda väderobservationer skriver han upp i en bok, tillsammans med noteringar om dagens temperatur och nederbörd. Hemma i trädgården har han en digital regnmätare till hjälp. – Vattnet rinner rakt igenom och jag

behöver aldrig tömma den. Jag läser av den i köket. Genom sina noteringar har Leif Thorell upptäckt att vädret följer vissa mönster, som att det alltid snöar någon gång under perioden 28-31 mars och att en varm höst brukar innebära en snörik och inte alltför kall vinter.

– Grillning är nog ingenting man ska ägna sig åt då, menar Leif Thorell, som själv kommer att vara ledig i både juli och augusti. I mitten av september tar han semester igen för att fjällvandra i Idre. – Då räknar jag med att det är soligt och runt 15 grader – perfekt promenadväder.

Sommartid brukar augusti bjuda på det finaste vädret. – Juli innebär generellt mer lågtryck, säger Leif Thorell. När det gäller regn och rusk hissar han varningsflagg för två sommarveckor: Midsommarveckan i juni och fruntimmersveckan i juli.

Vill du veta hur vädret blir just där du befinner dig? Kolla in vädersajten www.yr.no. – De har prognoser tio dagar framåt med detaljerade uppgifter om nederbörd. Perfekt om man vill planera en cykeltur, tipsar Leif Thorell. LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Visste du att … … april 2009 bjöd på rekord i Falun, som då hade 21 soldagar. … den 3 maj 1981 var det 24,1 minusgrader i Fjällnäs i Härjedalen. … den 17 maj 2006 kom det 30 centimeter snö i byn Äppelbo i Dalarna. … den 17–18 maj förra året föll 65 centimeter snö i Ljusbodarna utanför Leksand. … den 30–31 augusti 1997 föll 400 millimeter regn vid Fulufjället, nordväst om Särna i Dalarna, vilket ledde till 500 gånger så stort vattenflöde som normalt i Stora och Lilla Göljån. Ta del av fler av Leif Thorells väderobservationer på www.freewebs. com/grycksboregn, en hemsida konstruerad av kollegan Bo Bävertoft.

Nästa nummer: Manusstopp 31 augusti – i brevlådan 18 september. Nr 6 2009: Manusstopp 12 oktober – i brevlådan 30 oktober.

Vägverkstidningen #4.2009

Articles inside

Utveckling Jobb & Fritid ......................................... 26–27

Porträttet

Inblick

Aktuellt.........................................4–13, 18–19 Tema: Vindväg ...................................... 14–17 I själva verket

Åsikten Reportage: Kulturhistoriska vägar ....... 22–23