Blueberry Samlade äventyr 1 by Cobolt Förlag

L SAM i denna samlingsvolym ingår :

F ort N avajo S torm över prärien E nsamma örnen

BLUEBERRY

ISBN 978-91-87861-18-5

ADE ÄVENTY R 1

SAM

LADE ÄVENTYR 1

Översättning: Viktor Agering Översättning av förordet: Björn Wahlberg

Till läsaren: Denna första volym av Blueberrys Samlade äventyr återger serien så som den publicerades i tidningen Pilote mellan den 31 oktober 1963 och 8 april 1965. Den ursprungliga färgläggningen har återanvänts, inklusive sidorna 25-26 av äventyret Fort Navajo som trycktes i bara två färger i tidningen. Förlaget vill rikta ett varmt tack till Isabelle Giraud och Philippe Charlier för deras stöd och medverkan i samband med utgivningen. Tack också till Jean-Claude Mézières för hans anekdoter och fotografier.

Fort Navajo publicerades i Pilote nr 210–232 (31/10/63 – 2/4/64). Albumet gavs ut på Dargaud 1965. Storm över prärien publicerades i Pilote nr 236–258 (30/4/64 – 1/10/64). Albumet gavs ut på Dargaud 1966. Ensamma örnen publicerades i Pilote nr 261–285 (22/10/64 – 8/4/65). Albumet gavs ut på Dargaud 1967.

Utgiven av Cobolt Förlag, Trosa Översättning: Viktor Agering och Björn Wahlberg (förord) I redaktionen: Ulf Granberg och Peter Sparring Avsnittet om Blueberry i Sverige är skrivet och sammanställt av Daniel Atterbom Formgivning: Elisabeth Engstrand Tryckt i Italien 2015 (1:a upplagan) ISBN 978-91-87861-18-5 www.coboltforlag.se

»Under sin tid på konstskolan utvecklade Giraud en djupt humoristisk ådra. På den här teckningen, som han skickade från Mexico City 1956, finns alla hans vänner vid tiden på konstskolan samlade … Det är så långt från studiet av tapeter man kan komma!« JCM

bitiös eller omedveten. Jag började teckna serien helt ensam, men efter en vecka hade jag bara åstadkommit en halv sida som dessutom var helt fuktig av svett – det var en katastrof … Därefter gjorde Joseph blyertsteckningarna som jag sedan tuschade. Varje morgon tog jag bilen till Champrosay … Det var underbart … En fantastisk skola med en effektiv och tålmodig lärare som inpräntade seriekonstens gyllene regler i mig. Det rörde sig om de amerikanska tecknarnas principer … Tekniken med svart och vitt, skuggningen, tjockleken på tuschlinjen … Allt detta lärde jag mig …« Det var då Jean-Michel Charlier tog kontakt med Joseph Gillain angående sitt västernprojekt.

Stora

om Jijé, men vid detta tillfälle 1963 mötte han en debutant. De fann varandra från allra första början. Och den sympati som Charlier brukade känna för sina tecknare övergick snart till nära vänskap. Han visste vad som väntade dem: den realistiskt tecknade serien är ett tungt och mödosamt arbete. Charlier hade kikat över axeln på tecknare som Uderzo, Hubinon, Weinberg, Paape, MiTacq och Forton och sett hur de utvecklats och mognat. Han visste precis vad som krävdes i form av tålamod och uthållighet av den som tecknade realistiska serier. Att överlåta Blueberry till en debutant var därför ett stort vågspel. Skulle den unge tecknaren leva upp till förväntningarna? Skulle han stå pall för trycket? För den 24-årige Giraud var det en avsevärd utmaning. Att skapa en egen återkommande hjälte är varje serietecknares främsta ambition: det ger en garanterad ekonomisk trygghet vars enda risk utgörs av att man kan bli slav under framgången. För debutanten Giraud var det ett gyllene tillfälle att få arbeta med en ledande gestalt som Charlier. Och dessutom med vilda västern, hans favoritämne. Serien Blueberry var verkligen ämnad för honom – och det måste han bevisa. De första

förväntningar

Blueberry var ett storslaget projekt för Jean-Michel Charlier. Det viktigaste han någonsin gjort: »Redan från början visste jag exakt vad som skulle hända i album efter album om Blueberrys liv – naturligtvis inte så värst detaljerat, men tämligen exakt. Ett projekt som utmärkte sig jämfört med mina andra serier.« Charlier drömde kanske

tiden för den europeiska avkoloniseringen berättade Charlier hur världen förändrades. Sett i det ljuset är löjtnant Blueberry den mörka sidan av Buck Danny: båda är soldater i den amerikanska armén, men där stridspiloten lyder order bryter kavalleristen mot dem. Det är två bilder av Amerika som kompletterar varandra: en bild av Pentagon och en bild av Wichita River – och det stora avstånd som skiljer dem åt. »Det är sant att serien om Blueberry är en reaktion mot mina andra militärserier«, har Charlier sagt. I linje med denna manusmässiga kontrapunkt gällde det att ge ett ansikte åt huvudpersonen, som var förutbestämd att bli den första antihjälten i seriekonstens historia. Han skulle inte få ett Hollywoodansikte som de andra hjältarna Buck Danny eller Jerry Spring. Vid 1960-talets början representerades det antiamerikanska skönhetsidealet av den franske skådespelaren Jan-Paul Belmondo, som slagit igenom i Jean-Luc Godards film Till sista andetaget (1960). Giraud inspirerades av hans brutna näsa. Med Belmondos godkännande fick den unge

Blueberrysidorna av Giraud, alias Gir, var inte gjorda av en helt självständig tecknare, men de var minst lika slagkraftiga som hans äldre kollegers. Jijés ande svävade över teckningarna, men hans grafiska ledning var mer antydd än direkt uttalad. Långt senare skulle Charlier berätta hur han någon gång 1948 kom till insikt om att hans karriär inte var den tysta pennan utan den smattrande skrivmaskinen: »Att jag blev författare och inte tecknare är tack vare Jijé. Han sa till mig: ’Vet du, du kommer bara att bli en medelmåttig tecknare, din talang är istället att skriva!’ Jag minns att jag blev chockad, men jag insåg snabbt att Jijé hade fullkomligt rätt.« Och detta år 1963, när Jean-Michel Charlier bestämde sig för att förena Blueberrys öde med Jean Girauds, visste han att Joseph Gillain aldrig hade misstagit sig på en tecknare.

Den

första ridturen

Med äventyret Fort Navajo (1965) inleddes den första albumsviten om Blueberry och indiankrigen, som sedan följdes av Tonnerre à l’ouest (1966; »Storm över prärien«), L’Aigle solitaire (1967; »Ensamma örnen«) och Le Cavalier perdu (1968; »Den försvunne ryttaren«) för att avslutas med La Piste des Navajos (1968; »I Navajos spår«) – sammanlagt fem album som utgjorde lika många kapitel i en grafisk västernroman. Med en lång sammanhängande historia på 230 sidor hade Charlier full handlingsfrihet att skapa den största berättelsen i sin karriär. John Fords film Fort Apache (1948) brukar ofta lyftas fram som förebild till Fort Navajo, men Charlier hämtade inspiration till sin västernmyt från alla möjliga håll: från filmen, litteraturen och historien. När han skapade sin stora fresk plockade han upp en mängd välkända motiv: det hotade fortet, den buttre men sympatiske hjälten, generalens son (nyutexaminerad från West Point) som är dömd att vara känslokall, den inskränkte och rasistiske soldaten som ständigt gör fel och provocerar indianerna, den stridslystna armén som bedrar indianstammarna, den fredlige apachehövdingen Cochise (som funnits på riktigt) som utmanas av en ung hetsporre till krigare, överstens vackra dotter som ger upphov till en vänskaplig rivalitet mellan hjälten och hans vän, för att inte glömma halvblodsspejaren Crowe och hans dramatiskt rotlösa bakgrund. Charliers snilledrag var att han samlade ihop, organiserade och förnyade alla dessa element till en lång, episk berättelse i serieform. Till på köpet fick läsaren lära sig mer om bakgrunden till folkmordet på indianerna. Vid

Ovan: Reklamteckning för det första albumet Fort Navajo som publicerades i tidningen Pilote nr 309 (23 september 1965). Motsatta sidan: En helsida som publicerades i Pilotes första aprilnummer (26 mars 1964) och som inte kom med i albumet.

Det tidigare försöket hade hetat Banggg och gavs ut i 61 nummer under 1966–67. I likhet med Banggg så var Champion en samproduktion med danska tidningen Fart og tempo och den norska motsvarigheten Tempo. Av Champion blev det totalt 32 nummer under 1973 och »Blueberry« var med i utgåvorna 11–28. Äventyren som gick som följetong i Champion var de som senare gavs ut i album som Blueberrys äventyr nr fem och sex, Jakten genom öknen och Spökskytten med guldkulorna.

Carlsen/if

och

Fantomen

Efter Champions nedläggning och sex års bortavaro fick en svensk publik 1979 äntligen åter möjlighet att läsa om Mike Blueberrys öden och äventyr. Då gav det marknadsledande albumförlaget Carlsen/if ut de franska albumen nr sju och åtta, Järnhästen respektive Mannen med stålhanden, som de två första titlarna i sin nystartade albumserie Blueberrys äventyr. Därefter fortsatte Carlsen att utge »Blueberry« kronologiskt till och med Arizona Love 1991. Carlsen gav under åren 1989–1993 också ut fyra titlar i sidoserien Blueberrys ungdom, närmare bestämt album fyra till sju i den franska utgivningen. Varför de första albumen hoppades över är inte känt. Men efter Arizona Love och ungdomsäventyret Den skoningslösa jakten upphörde Carlsens albumutgivning på svenska. Mitten av 1990-talet präglades av det som kom att kallas för »albumdöden«, då nyutgivningen av översatta seriealbum på svenska sinade från år till år, för att slutligen näst intill upphöra. Orsakerna var flera, men bidragande faktorer var sämre distribution, vilket ledde till lägre sålda upplagor vilket i sin tur ledde till prishöjningar, vilket drev på den nedåtgående trenden.

Blueberrys namn fanns inte med på omslaget vid den första svenska publiceringen på Semic Press 1971.

Blueberry i Sverige Första gången som »Blueberry« kom på tryck i Sverige var 1971, på det klassiska serietidningsförlaget Semic Press. Det var det kronologiskt sjätte albumet i den franska utgivningen, Mannen med silverstjärnan, men Semics album fick heta Fort Navajo 1 efter seriens ursprungsnamn. 1973 gav Semic ut även det nionde franska albumet, I Siouxernas spår, och den svenska albumtiteln var logiskt nog Fort Navajo 2. Album utgivningen kan inte ha varit någon större framgång, för efter dessa två album upphörde Semics utgivning av »Blueberry« för den här gången. Nästa publicering skedde i stället i den kortlivade och idag ganska så bortglömda serietidningen Champion, som startades av Hemmets Journal (numera Egmont) 1973. Tidningen trycktes i det för svenska serietidningar ovanliga magasinformatet och innehöll mestadels fransk-belgiska serier hämtade från de franskspråkiga förebilderna Tintin och Pilote. Det var andra gången som Hemmets Journal försökte etablera en svensk serietidning efter den franska modellen, med en rad fortsättningsserier som publicerades veckovis i korta avsnitt.

Danska Fart og Tempo och svenska Champion var i stort sett samma tidning. Men den svenska utgåvan visade aldrig Blueberry i bild på omslaget.

Blueberry – En

Sidoserien Marshal Blueberry utspelar sig vintern 1868/69, före albumparet om den försvunna guldgruvan i Superstition Mountains (Jakten genom öknen och Spökskytten med guldkulorna). Sedan börjar de stora bekymren för Mike Blueberry. Pressad av presidentens militära rådgivare åtar han sig att hämta hem en undangömd krigskassa på en halv miljon dollar från Mexiko. Detta äventyr skildras i de tre albumen Chihuahua Pearl, Mannen som var värd $ 500 000 och Uppgörelsen i Tacoma. Blueberry beskylls i slutändan för att själv ha lagt beslag på pengarna, och döms till 30 års fångenskap i militärfängelset FrancisviIIe i Alabama. Han förs dit i oktober 1869. I slutet av sommaren 1870 lyckas han fly därifrån, i albumet Fredlös, men anar inte att flykten är en del av en komplott. Blueberry är utsedd till syndabock i en sammansvärjning mot president Ulysses Grant. I Angel Face förhindrar han det välplanerade attentatet mot Grant, men blir själv anklagad för mordförsök. Under vintern 1871/72 lever han sedan med en navajostam, vilket berättas om i albumen Spräckta Näsan, Den långa marschen och Spökfolket. Han räddar stammen från att svälta eller frysa ihjäl i ett reservat. För att skaffa fram bevis på att han inte stulit den forna sydstatsarméns 500 000 undangömda dollar, återvänder Blueberry därefter till Mexiko i Det sista kortet. Han får sin oskuld bevisad (och blir förmögen på kuppen), men innan vår hjälte kan andas ut måste han även rentvå sig från anklagelsen för mordförsök på president Grant. Vilket han så småningom lyckas med i äventyret Hämndens timme, som utspelar sig under presidentens återvalskampanj 1872. En tid senare tillbringar Blueberry en kärleksnatt med kvinnan framför andra i sitt liv, Chihuahua Pearl, men lyckas inte få henne att gå med på att gifta sig med honom. Albumet är det magnifika Arizona Love. Nästa gång vi stöter på Mike Bluebrry är i juli månad 1881. Staden är Tombstone, och albumet är Mister Blueberry. En författare och dennes assistent har korsat halva kontinenten för att få skriva Blueberrys memoarer. Tre andra män är lika angelägna om att få till ett möte med honom, men av en helt annan anledning. I Ombres sur Tombstone skakas stadens invånare av nyheten om att en värdetransport brutalt har attackerats och alla dödats. Den fruktade apachehövdingen Geronimo förutsätts ligga bakom, men sheriffen Wyatt Earp har sina tvivel. Berättelsen fortsätter i Geronimo l’Apache och i de efterföljande albumen OK Corral och Dust. Efter ett långt och äventyrligt liv dör Blueberry i Chicago den 5 december 1933, 90 år gammal.

kronologi

I Bild & Bubbla nummer nr 2 2000 publicerades en genomgång av de tre olika albumserierna med Mike Blueberry som huvudperson. Vi återtrycker den med skribentens och Seriefrämjandets tillstånd.

Med tre olika albumserier om »Blueberry« och mer än 40 års utgivning kan det vara svårt att veta när och i vilken ordning de många albumen utspelar sig. Här följer därför en kronologi över Blueberrys liv. Blueberry föds som Michael Stephen Donovan den 30 oktober 1843 på familjens plantage i sydstaten Georgia. Mamman avlider i samband med födseln, men lille Mike får en utmärkt ersättare i form av en rejäl, svart barnsköterska som ger honom kärlek och moderligt beskydd. Han lär sig tidigt att sitta i en sadel och att skjuta. I mitten av 1850-talet skrivs Mike in på en fin privatskola i New Orleans, där han tvingas tillbringa de närmaste åren. Vid sexton års ålder börjar han smyga ut på kvällarna för att roa sig i stadens ökända nöjeskvarter, i vilka skolan råkar vara belägen. Men en morgon försover sig Mike; han missar att återvända till skolan i tid efter att ha tillbringat ännu en natt på ett av stadens horhus med en bedårande mulattflicka.Han relegeras omgående. De två följande åren tränas Mike av sin far (som har irländskt påbrå) att driva en plantage, för att en dag kunna ta över efter denne. På dagarna sliter Mike på bomullsfälten under den stekheta solen, och på kvällarna lär han sig att sköta räkenskaperna. Han blir även populär i Georgias societet. Serieläsarna möter den unge Blueberry första gången 1861, i episoden Blueberrys hemlighet (i Fa 4/86). Felaktigt anklagad för mord och för en eldsvåda tvingas han lämna sina hemtrakter, dölja sin identitet bakom det hastigt påhittade fantasinamnet Blueberry, och ge sig in i det nyss inledda inbördeskriget. Hans äventyr under kriget, vilket avslutades med Sydstaternas definitiva kapitulation i juni 1865, skildras i sidoserien om hans ungdom, La Jeunesse de Blueberry/Blueberrys ungdom. I november 1867 får Blueberry sin första närkontakt med apacheindianer, i en episod som han nära 15 år senare återberättar i Ombres sur Tombstone och de följande albumen. De första tio albumen i huvudserien, från Fort Navajo till General Gula Håret, utspelar sig alla under år 1868. Blueberry deltar i flera konflikter och medlar också mellan vita och indianer.

fort navajo

Hey! Peter! Ta ut hästarna! Här kommer Wells Fargos vagn!

manus av j. m. charlier teckningar av Gir eftermiddag i en liten nybyggarby på gränsen mellan AriZona och new Mexico…

ni hittar Förfriskningar över gatan, hos Tjocke Sam!

Löjtnant! Vi stannar en timme för att byta hästar!

nå? Kvitt eller dubbelt?

Eh! Kör till! Sluta, Butch!.. Du blir helt barskrapad…

Det var länge sedan jag såg ett sånt här parti poker!

ja jösses! Främlingen är inte lite fräck!

Det kommer att sluta illa! Paco!.. Ställ undan allt som kan gå sönder! Fort!

Ett ögonblick, mina herrar! Färgstege! Jag är ledsen!

Den här gången räcker det inte med tur, främling! Fyrtal! Fyrtal i ess! Bravo, Butch! Du vann!...

Hmmm!... jag borde Kanske inte i uniform… Men allt detta förbannade damm!...

VAD?

Jaha, då får jag tacka för mig och önska er en god…

Bort med tassarna!...

Du har gått för långt, gringo! Här gillar vi inte fuskare.

Låt pengarna ligga, råttansikte! Du kan bränna fingrarna på dem.

Mina herrar!.. Ursäkta fräckheten… men jag tror att vapen i den här sortens diskussion riskerar att…

Kom igen, Butch! lär den falska typen en läxa!

Dåliga förlorare? Tsss! Tss!

Hell! Jag kan inte låta dem göra mos av den mannen! En mot tre är inte schysst!

förbannade yankee! Vad vill den här pajasen?

nu räcker det, snorvalp!... Ingen ropade på dig! Sköt dina egna affärer, sabelsläpare!...

Det där kommer stå dig dyrt, Yankee!...

… Plötsligt, snabbt som blixten, drar främlingen nytta av situationen… Cuìdado!... Le gringo!!! Aïe… Hijo de…

Man trotsar inte Butch Moran ostraffat, råttansikte, och du kan vara säker på att vi träffas igen!

Snacka går ju, min vän! Jag hör av mig!

Den förste som blinkar fyller jag med bly! nu lägger alla lugnt ner sina skjutvapen! Det där gick ju bra! Tack för hjälpen, löjtnant! Låt mig återgälda dig! Sånt här blir man törstig av, inte sant? Jag bjuder på ett glas!

Ingen öl! Ingen saft! Eller mjölk! Här dricker vi sprit! Det är det eller inget!

Gärna!

Om ni tillåter... Dags att samla ihop min vinst… Och allt detta tack vare en ynka dollar! Som dessutom var En falsk! lemonad!

ni fick det lenaste jag har! En riktig damlikör!

Mamma mia! nej! Inget te!!!

Det har vi inte! Ett glas iste i så fall!

Okej, okej! Eh… Ginger ale, då?

skål! skål!

Okej! Då får det bli sprit!

I vrångstrupen, va? Ta en till då för att rensa strupen!

n-nej t-tack! Rena rävgiftet!

Är ni på resa? Ska ni långt?

Till Fort navajo. Vid gränsen till Apachernas område. Det är min första placering sedan jag gick ut West Point.

Fort navajo? Det var värst!.. Det är ju där jag är placerad själv! Ah! Men det var så sant, jag har ju inte berättat: Vi är kollegor.

VAD! ni?!!

Jag borde ha presenterat mig tidigare. Men jag har mer vana vid saloonerna än salongerna! Löjtnant Mike T. Blueberry!

öh… tillhör ni verkligen armén?

Absolut! Men på resa tar jag alltid av uniformen för att kunna fuska i poker i fred!

V-Vad?! F-fuskar ni?

Alltid Med kanaljer som den där Butch Moran! Olyckligtvis finns det gnällmånsar som inte gillar sånt!

Angenämt!

Det var för övrigt därför jag begav mig västerut. För det och för några smärre bagateller! Jag hade inget val. Det var Fort navajo och apacherna eller att bli sparkad från armén!

Shut up!!! Försvara er, Blueberry! ni ska få äta upp era förolämpningar!

Så då valde jag västern! Och alltihop på grund av en gammal dekorerad, gaggig och principfast tjockskalle som inte gillade min humor: general Graig!

Såja, såja! Jag tar hellre tillbaka det jag sa!

General Graig är min far!!!

Är det sant? Då förstår jag att ni också föredrog apacherna!

Va!?!

Jag skjuter bättre och drar snabbare än ni, och eftersom jag inte kan Så ni döda er blir jag tvungen tror er att förlöjliga er… vara en revolverman, va?

Se här!

igen?

nå? övertygad om att jag skulle kunna klå er i en duell, Blueberry?

Åh! Snyggt, men vilket brutalt sätt att öppna flaskor på! varför inte Korka upp dem…

… så här!

Seså, Graig! Ta hellre emot mina ursäkter! Jag vill inte slåss med er. Låt oss skaka hand!

Jag… eh! Jag… Hey! Löjtnant!

Men, vänta! notan!

Vi ses snart på Fort navajo, Graig! Jag är där och tar emot er när ni kommer! Just nu är jag rik nog att köpa mig en häst! Pfff!

Tittut! Det är jag igen! En ära, löjtnant! Jag tillkännager er ankomst för apacherna! Pajas!

Ja! Eh… nej… Eh, det vill säga, jag såg honom för en stund sedan på saloonen!

Och aldrig kunde jag tänka mig att min blivande kommendant hade en så charmerande dotter!

Jag kommer, neil!

En timme senare, på vägen till Fort navajo…

Den betalar jag… liksom en runda till alla de här herrarna, medan jag går och skaffar en häst!

Känner ni den ryttaren, löjtnant?

Om ni vill åka med min diligens får ni skynda er… Vi har fått nya passagerare! Två damer! Och de har väldigt bråttom!

Min bror kommer också att häpna! Han har inte sett Muriel på femton år!

usch! Frekventerar ni salooner?

Va? Jag… eh… Vem, jag? Åh, nej! Inte alls! Jag… jag såg bara den här ryttaren komma ut…

Han anförtrodde mig henne när den lilla stackaren förlorade sin mor! En förskräcklig historia! Men Det är jag som har uppfostrat snälla Muriel! Ett underbart faster! barn! Om…

nej jag tänkte väl det! sonen till general graig! Vilken otrolig tur att ni också skulle till Fort navajo!

Ack! Min brorsdotter har blivit galen! Hon envisas med att vilja förenas med sin far på Fort navajo. Jag borde vägrat, men…

Åh, javisst! Ett lyckligt sammanträffande som jag inte förtjänar.

Pang! Vad var det?

storm Ăśver prĂ¤rien

Över öknarna och sierrorna har rök signalerna och mullret från de stora stridstrummorna nått ut till alla apache stammar. Från llano estacado till rio gila har navajoer, mescaleros, acomas, zunis och tontos hörsammat den respek terade hövdingen cochises kallelse, och krigarna har strömmat till hans läger i mogollon-sierran. I timmar har hövdingarna rökt sina pipor medan medicinmännen har jagat undan de onda andarna… och nu kan deras powwow* äntligen börja!..

Bröder… efter att ha anklagat apacherna för ett brott vi inte hade begått, bad blårockarna om ett möte för att förhandla… och lovade oss fri lejd därifrån!...

* rådslag

Men blårockarnas ledare talade med kluven tunga!.. Hans löften var en fälla och genom svek lyckades soldaterna tillfångata våra tappra hövdingar.

Har vi blivit squawer?! Låt blårockarna betala för sitt svek!

jaga bort dem från vårt land!

Cochise var själv nära att fångas… blekansiktena har brutit freden!.. Men bara en allians mellan alla stammarna kan besegra de vita.

Till häst! Låt oss frita våra bröder hos blekansiktena!

död åt de vita! De unga krigarna ska fästa deras skalper vid sina bälten!

Enade kan de röda männen återerövra de jaktmarker som blekansiktena stulit från dem. Men innan jag gräver upp stridsyxan, vill jag lyssna på mina bröder! Jag har talat!

Ett ögonblick!.. mina bröder talar sant! Men har de tänkt på dem som är fångna hos blårockarna? De kommer att dö!

ensamma รถrnen

en morgon utanför fort witmann, en av de posteringar som löper längs rio grande som markerar gränsen mellan mexiko och texas.

Håll ögonen öppna, pojkar! Ända sedan cochise drog ut på krigsstigen försöker llano estacado-stammarna förena sig med honom via norra mexiko!

Jo! Så länge mexiko inte stänger gränsen kommer apacherna att vara oövervinnliga!

Så fort det går illa för dem tar de skydd i mexiko där vi inte kan komma åt dem! De återhämtar sig i lugn och ro och korsar sedan gränsen på ett helt annat ställe för att anfalla oss bakifrån!

new mexico

U n i t e d S tat e s o f A m e r i c a

m e x i co

Varför protesterar inte presidenten hos mexiko?

Bah! Mexikanerna låter dem hållas. De har inte kommit över alamo ännu! De njuter väl av en chans att ge igen!

Hästen är skodd! Det är spåren av en vit mans häst. Hm … hästen var utmattad och tungt lastad… spåren är helt färska…

och under tiden står arizona och new mexiko i lågor, och kontrolleras nästan helt av apacherna!

Spår! De korsar våra! Hörni! Titta!

Och de kommer från rio grande! Mannen måste ha korsat gränsen olagligt! Och han är inte långt borta.

122

Spåren är inte svåra att följa! Vi försöker komma ifatt honom! Framåt!