L SAM i denna samlingsvolym ingår :
J ärnhästen M annen med stålhanden I siouxernas spår
3
BLUEBERRY
ISBN 978-91-87861-39-0 ISBN 978-91-87861-39-0
9 789187 861390
ADE ÄVENTY R 3
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
SAM
LADE ÄVENTYR 3
Översättning: Stefan Carlsson Översättning av förordet: Björn Wahlberg
En
historisk bakgrund
Sju år hade gått sedan Fort Navajo, det första äventyret om löjtnant Blueberry. Under dessa sju år hade JeanMichel Charlier och Jean Giraud, alias Gir, sakta men säkert omdefinierat västernserien. Å ena sidan höll de sig kvar i den tradition som hämtade inspiration från romaner och klassiska filmer baserade på myten om vilda västern. Å andra sidan gick de bakom kulisserna för att framhäva brister och komplexitet hos roll figurerna, som annars brukade lämnas åt sitt öde i en alltför enkel och svartvit värld. De eftersträvade en värld där ont och gott inte var någon statisk företeelse, utan något som hela tiden varierade alltefter person och situation. År 1970 utkom det sjätte Blueberryalbumet, Järnhästen, som inledde den andra långa berättelsen (om sammanlagt fyra album) om de så kallade indian krigen, som ingår i historien om den äventyrlige och oförvägne löjtnanten. Men historien går nästan fyra år tillbaka i tiden, då den började publiceras i följetongsform i tidningen Pilote vintern 1966 för att avslutas våren 1967. Vid den här tiden konsumerade man tecknade serier på samma sätt som tv-serier. Vecka efter vecka kom nya avsnitt i form av en eller två sidor som producerades i samma tempo av seriens skapare. Det outtalade syftet var – förutom att föra berättelsen till sitt slut – att hålla spänningen vid liv längst ner på varje sida, så att läsaren svävade i ovisshet och längtade efter fortsättningen.
I sitt tidigare manusförfattande hade Charlier respekterat de gällande koderna inom seriekonsten. Om seriefigurerna alls utvecklades fysiskt berodde det snarast på de tekniska framstegen hos tecknarna. Dessa fick lov att lära sig yrket den hårda vägen under själva arbetet, för att därigenom utveckla en personlig stil som lämpade sig för den intensiva arbetsbördan. Men hjälten själv befann sig fortfarande kvar i en rumtidsbubbla, där åldrandet inte hade någon effekt på honom och där han alltid var oklanderligt klädd och välfriserad; där de goda alltid såg »vänliga ut« med harmoniska karaktärsdrag medan de onda hade rödbrusiga, ärrade ansikten som flåbusar plägar ha. Hjältarna hade sällan något privatliv att tala om eller några familjeband; de kände inga ekonomiska begränsningar och hela deras existens gick ut på att hjälpa andra människor i nöd eller till och med att rädda planeten från att gå under. Hjälten var plikttrogen, rättrådig, självsäker, kort sagt idealisk, och hans välvilja och mod kände inga gränser. Den idealiske hjälten framstod därmed gärna som både omänsklig och overklig.
Den något äldre Jean-Michel Charlier var redan etablerad som en mycket produktiv manusförfattare och han arbetade frenetiskt med flera populära serier för tidningen Spirou, men även för Pilote som han grundat 1959 tillsammans med René Goscinny. För att bara nämna de mest kända serierna: Buck Danny, Jean Valhardi, La Patrouille des castors, Marc Dacier, Röde Piraten samt Jaktfalkarna. Varje serie präglades av Charliers kännemärke: en kombination av andlöst spännande äventyr, realistisk verklighetsförankring och studentikosa skämt som gärna upprepades (Charlier hade en förkärlek för gags där rollfigurerna blir dyblöta av vatten, målarfärg, bensin, olja med mera). Men framför allt genomsyrades hans serier av en önskan om att skapa en episk berättelse, där varje enskilt äventyr skulle få konsekvenser för de efterföljande händelserna – och inte minst för hjältens egen utveckling.
I och med tidningen Pilote och de omedelbara fram gångarna med dess huvudserie Asterix, blåste det nya vindar i den annars perfekt inrutade serievärlden. Den tecknade serien hade fram till dess ansetts vara en illustrerad underavdelning till litteraturen, endast ägnad
3
skurkarna som gjorde det här nöjde sig med att bara skära av tungorna på djuren. rökt buffeltunga säljs för dyra pengar till fint folk i öst.
vilken massaker! nu vet vi vad som skrämde dem. dussintals döda bufflar, och förövarna brydde sig inte ens om att ta tillvara köttet! vilket slöseri! tonvis med kött som redan börjat ruttna. indianerna kommer att bli vansinniga när de får reda på det här!
hm… här finns spår av explosioner, och flera av djuren har fått bukarna söndertrasade. fy sjutton! idioterna verkar ha kastat dynamitgubbar rakt in i hjorden!
senare…
jag tror att någon försöker provocera rödskinnen genom att skrämma iväg deras främsta villebråd.
de som gjorde detta kan inte ha hunnit långt.
vi fortsätter,
ja, så är det nog.
de börjar följa spåret red neck upptäckt tills…
jag vill gärna säga dem ett sanningens ord!
att döma av spåren så är det rena uppbådet…
titta här! det är inte bara vi som följer efter dem.
28
här finns knappt dygnsgamla spår efter både hästar och vagnar. det är säkert dem vi söker!
cheyenner! och tro mig, gosse… de indianer som ridit förbi här jagar bara en sorts villebråd: blekansikten!
något senare…
en dryg kilometer därifrån har indianer överfallit en liten vagnskonvoj. de försvarare som fortfarande är vid liv försöker desperat hålla indianerna på avstånd.
vi tar oss upp på kullen där så kanske vi ser något.
lyssna! det låter som skrik! och nu skottlossning!
de har gått i indianernas fälla och kommer inte att klara sig länge till!
vi ger oss av, cheyennerna har säkert satt ut spejare…
jimmy! det gamla fyllot jimmy mcclure! hur i helsike har den gamle räven hamnat där? red! jag har ingen aning hur det ska gå till, men vi måste få honom därifrån!
milda moses!? jag måste drömma…
va?
varför inte begå självmord på en gång! indianerna har all rätt att vara förbannade! vi har inte en chans att förhindra att den där vagnsbesättningen blir massakrerad!
det enda rätta är att försvinna härifrån innan vi blir upptäckta!
visst! du får gärna skänka din skalp till ett rödskinn, men jag tänker behålla min. lycka till!
jag ger mig inte av utan jimmy!
stig av hästen, red!
29
vad tar det åt dig? är du galen?
jag skjuter om du försöker ge dig av! lyssna på mig… vi har inte många sekunder på oss…
okej, soldat. vi två rider fram och räddar buffelslaktarna. cheyennerna sluta är bara ett snacka och hundratal. gå tillbaka upp på kullen.
plötsligt…
nu är det min tur att rädda dig! din kompis har hamnat i knipa men tyvärr kan vi inte göra något åt det.
sluta! lyssna, lilla löjtnanten - skottlossningen har upphört! cheyennerna har slutat skjuta!
good lord! de retirerar! deras anförare kallar tillbaka dem. vad händer?
indianerna har plötsligt lämnat konvojen med de få överlevande. istället samlas de runt hövdingen som oroligt tittar mot röksignalerna i väster.
gode gud, bara det inte…
titta västerut så förstår du!
30
vad!
jag vet inte vad signalerna betyder, men de är en skänk från ovan!
efter att ha tvekat en stund ger hövdingen order och indianerna ger sig snabbt av i riktning mot röksignalerna…
jag förstår siouxernas signaler bättre, men jag tror signalerna betydde att cheyennernas läger attackerats och att läget är desperat.
!?
vem kan ha gjort något sånt? vi har inga trupper i den här regionen nu, och i alla fall i teorin har vi slutit fred med indianerna.
hej jimmy!
mike! mike steve blueberry! dunder och snus!
du verkar oskadd. whiskyn har väl konserverat dig…
två timmar senare.
rena miraklet! en minut till och det hade varit ute med oss!
ni bad om det! cheyennerna hade all anledning att låta er sota för att ha slaktat bufflarna.
vad? slaktat bufflar?
var det inte ni som jagade buffel med dynamit och sedan bara tog reda på tungorna?
ta en titt i vagnen! den är tom bortsett från skottskadade mannar. några bufflar har vi inte sett. vi hade precis inlett vår jakt när de där befjädrade galningarna anföll. jag lovar – vi har inte skjutit en enda buffel!
31
jag tror dig. men det händer underliga saker här, och jag gillar det inte!
det verkar som om någon eller några vill hetsa indianerna till ursinne och provocera fram ett uppror.
sedan passade de på att anfalla indianlägret när krigarna var ute och jagade er.
men varför då?
?!
nu rider vi iväg!
de började med att skrämma iväg bufflarna och blandade sina spår med era och fick sedan indianerna att tro att det var ni som var de skyldiga!
det blir en lång marsch i ett oväder som plågar både människor och djur…
vem är så tokig att han vill starta ett indianuppror? fråga inte mig…
två dagar senare anländer blueberry, mcclure, red neck och de andra union pacifics kåk- och tältstad…
tänker bolaget låta dem plocka oss en efter en?
några verkar illa däran… vad har hänt?
jimmy! red! ta hand om de sårade så söker jag upp generalen.
hitåt! jag ska visa vägen till bolagets sjukstuga! har de fördömda rödskinnen varit i farten igen!
32
när man talar om trollen...! titta vilka som kommer där!
vi måste göra slut på rödskinnen en gång för alla!
vänd om! vi vill inte ha er här!
låt dem få betala för alla andra!
försvinn! skurkar! mördare!
stopp! låt dem vara! de vill ju underhandla!
häng dem!
tusan! de kunde inte ha kommit mer olämpligt!…
det verkar hetta till!
två björnar kräver rättvisa åt sitt folk!
två björnar vill tala med järnhästens hövding. blekansiktena har dödat 50 av våra hästar.
flytta på dig, soldat! här sköter vi våra angelägenheter själva!!
rättvisa? du ska få se på rättvisa! här hänger vi mördare som du! vi underhandlar inte med dem!
japp. det är en otäck stämning i luften.
bravo, steelfingers! bra talat!
det var inte de här indianerna som sårade männen jag kom hit med. låt dem vara. jag skjuter den förste som närmar sig!
nog snackat! häng dem!
steelfingers tar inte order från någon. undan!
två björnar vill tala med…
jag sa: den förste som närmar sig…
33
tig nu, dumhuvud! och ge er iväg nu — innan det hettar till ordentligt!
vettskrämd galopperar hövdingens häst iväg – och de övriga hästarna gör likadant. förgäves försöker två björnar hålla den skenande ponnyn under kontroll…
men försvinn då, din envisa åsna! jag måste tydligen hjälpa dig på traven!
det gäller dig också, steelfingers!
återgå till era sysslor nu, gossar. festen är över.
jag varnade dig, soldat. jethro steelfingers tar inte order från någon!
34
!?
jag tror vår stilige soldat har förstått. jag måste snygga till mig, jag avskyr att vara nedsölad!
hahaha! ännu en som lärt känna dig närmare, jethro!
nåt åt det hållet, kompis. aldrig hört talas om jethro steelfingers*? För tre år sedan fick han handen avhuggen i strid med siouxer.
tusan! det känns som handleden är bruten och som skallen ska explodera… ändå slog han inte hårt… slog han till mig med ett strykjärn?
nu har han en konstgjord hand av stål, som han beställt från europa och som kostade en förmögenhet.
!?
ett fruktansvärt vapen! ingen vågar slåss mot honom, det är som att han är utrustad med en slägga.
jaså?
*stålfingrar slägga eller inte så tänker jag förklara för mr steelfingers att man inte ger sig på mig ostraffat!
jag ska förklara, sir! jag…
det räcker så, löjtnant blueberry! Du har just kommit — och redan i trubbel, ser jag!
behövs inte! jag hörde skottlossning och kom för att se vad som stod på. gå och tvätta er och kom sedan till min vagn!
lägg er inte det h… oj då!
och måste ni alltid se ut som en luffare? ni är oförbätterlig, blueberry! ber om ursäkt, general!
yes, sir! vart tar ni vägen? badinrättningen ligger däråt!
35
lite senare…
jag ska bada sir, jag ska bara klara av en liten formalitet först…
YES, SIR!
säg mig, vem är den där steelfingers egentligen?
jag förbjuder er att slåss mot steelfingers! det är en order, löjtnant! jag har nog med bekymmer. trotsar ni mina order åker ni tillbaka till fort navajo omgående!
vet inte, sir. han kom för några veckor sedan. alla är rädda för honom. han är stark… och otrevlig. men också populär, han bjuder alltid laget runt på saloonen.
jag gillar inte den där stålfingrade gossen. måste nämna det för generalen.
någon vill försena järnvägsbygget, sir.
är han så rik?
tjugo minuter senare…
anklagar ni central pacific, löjtnant?
han och hans män är anställda av bolaget för att jaga buffel. det lär ge en hel del pengar. och så är han en riktig korthaj, han vinner alltid!
så enligt er försöker någon systematiskt provocera fram ett uppror bland siouxer och cheyenner genom organiserad masslakt?
jag anklagar ingen, sir. jag konstaterar bara. Mitt jobb är att medla mellan generalen och indianerna, inte ansvara för säkerheten.
JAHA, JA…
exakt, sir. galningarna som skrämde upp bufflarna hör till samma gäng som anföll lägret och dödade två björnars hästar.
va?
båda sakerna hör ihop, ni får det fulla ansvaret, blueberry!
skulle vi inte anförtro det åt steelfingers, sir? jo! det är precis det ni ska göra!
36
mannen med stålhanden Året är 1868.
De två rivaliserande järnvägsbolagen Union Pacific och Central Pacific tävlar om vem som kan anlägga den längsta sträckan av den järnväg som ska knyta samman östra och västra USA. Sakta läggs rälsen genom den vildmark som täcker de centrala och västra delarna av kontinenten. Union Pacific har startat mot väster från Mississippifloden, medan Central Pacific arbetar sig österut från Kalifornien. Ledningen i Central Pacific har lyckats infiltrera det av general
det ser illa ut, sir! någon har spridit nyheten om indianupproret och nu vill stora delar av manskapet härifrån.
mannarna vi fick med oss från arbetsplatsen måste ha pratat bredvid mun!*.
Dodge ledda Union Pacific. Under ledning av Jethro Steelfingers försöker ett gäng laglösa provocera fram ett indianuppror för att försena Union Pacifics del av järnvägsbygget. Trots löjtnant Blueberrys försök att stoppa Steelfingers lömska planer har nu siouxer och cheyenner under ledning av krigshövdingarna Red Cloud och Sitting Bull beslutat sig för att stoppa blekansiktenas framfart på deras jaktmarker. Indianerna är på krigsstigen och panik råder nu i Union Pacifics huvudläger…
nå, dingley, fungerar telegrafen?
*se ”järnhästen”
68
ingen signal, general! någon måste ha kapat ledningarna!
förbaskat! då är vi isolerade.
L SAM i denna samlingsvolym ingår :
J ärnhästen M annen med stålhanden I siouxernas spår
3
BLUEBERRY
ISBN 978-91-87861-39-0 ISBN 978-91-87861-39-0
9 789187 861390
ADE ÄVENTY R 3