Linda och Valentin Samlade äventyr 4

LINDA OCH VALENTINS SAMLADE ÄVENTYR 4

OCH

TÅG TILL

VALENTIN

MÉZIÈRES

LINDA

OCH

VALENTIN

TÅG FRÅN BROOKLYN, SLUTSTATON KOSMOS

CHRISTIN

CASSIOPEJA, TA PLATS

MÉZIÈRES

LoV-Albumomslag4.indd 1

2015-06-05 14:42

LINDA

OCH

2015-06-05 14:42

LINDA

OCH

VALENTIN

MÉZIÈRES

CHRISTIN

HYPSIS BLIXTAR

CHRISTIN

2015-06-05 14:42

LoV-Albumomslag4.indd 4

2015-06-05 14:42

Det var ingen som hade berättat den här typen av äventyr före oss.

I den här serien är allting möjligt. Med varje nytt album kan vi förflytta oss precis vart vi vill.

Jean-Claude Mézières

Science fiction är ett fantastiskt sätt att ’hetta upp’ verkligheten.

Pierre Christin

978-91-87861-16-1

TÅG TILL CASSIOPEJA, TA PLATS TÅG FRÅN BROOKLYN, SLUTSTATON KOSMOS SPÖKET PÅ INVERLOCH HYPSIS BLIXTAR

LoV-Albumomslag4.indd 3

CHRISTIN

LoV-Albumomslag4.indd 2

VALENTIN

SPÖKET PÅ INVERLOCH MÉZIÈRES

MÉZIÈRES LINDA OCH VALENTIN CHRISTIN SAMLADE ÄVENTYR 4

LINDA

LINDA VALENTIN OCH

SAMLADE ÄVENTYR 4

SAMLADE ÄVENTYR 4

Text av Pierre Christin Bild av Jean-Claude Mézières Färgläggning av Évelyne Tranlé Förord av Stan Barets Översättning av Björn Wahlberg

3

LINDA OCH VALENTIN: SAMLADE ÄVENTYR VOLYM 1: 0. De onda drömmarna · Les Mauvais rêves (1967) 1. Det stigande vattnets stad · La Cité des eaux mouvantes (1968)

Terres en flammes (La Cité des eaux mouvantes, deuxième partie) (1969) 2. De tusen planeternas rike · L’Empire des Mille Planètes (1969) VOLYM 2: 3. Stjärnlös värld · Le Pays sans étoile (1970) 4. Kampen om Teknorog · Bienvenue sur Alflolol (1971) 5. Härskarens fåglar · Les Oiseaux du Maître (1973) VOLYM 3: 6. Ambassadören som försvann · L’Ambassadeur des Ombres (1975) 7. Den falska världen · Sur les Terres truquées (1976) 8. Vårdagjämningens hjältar · Les Héros de l’équinoxe (1978) VOLYM 4: 9. Tåg till Cassiopeja, ta plats · Métro Châtelet, direction Cassiopée (1980) 10. Tåg från Brooklyn, slutstation kosmos · Brooklyn station, terminus cosmos (1981) 11. Spöket på Inverloch · Les Spectres d’Inverloch (1984) 12. Hypsis blixtar · Les Foudres d’Hypsis (1985) VOLYM 5: 13. Bortom okända gränser · Sur les frontières (1988) 14. De levande vapnen · Les Armes vivantes (1990) 15. Maktens cirklar · Les Cercles du pouvoir (1994)

VOLYM 6: 16. Hotet mot Ultralum · Otages de l’Ultralum (1996) 17. Hittebarnet från stjärnorna · L’Orphelin des astres (1998) 18. Genom osäkra tider · Par des temps incertains (2001) VOLYM 7: 19. Vid randen av Det stora intet · Au bord du Grand Rien (2004) 20. Stenarnas orden · L’Ordre des Pierres (2007) 21. Tidsöppnaren · L’OuvreTemps (2010)

LINDA OCH VALENTIN: SAMLADE ÄVENTYR 4 Översatt och bearbetad efter VALÉRIAN ET LAURELINE: L’Intégrale, Volume 4 Copyright © 2009 Christin, Mézières och Dargaud Éditeur, Paris Swedish translation © Björn Wahlberg Digital textning: Megin Media Utgiven av Cobolt Förlag, Trosa Redaktör: Peter Sparring Tryckt i Ungern 2015 (1:a upplagan) ISBN 978-91-87861-16-1 www.coboltforlag.se

ABSURDA

BERÄTTELSER

MED STARKA

TEMAN AV STAN BARETS

”Serien om Linda och Valentin kräver av läsaren en viss inlevelse i och förståelse för maktens väsen, för sociala, politiska och historiska sammanhang.”

Pierre Christin

Vilket syfte har egentligen ett seriealbum? En stunds tidsfördriv? Läsningen av en spännande historia med vackra teckningar? Utan tvivel. Men för att ett seriealbum ska få liv, styrka och varaktighet (och man kan inte förneka att Linda och Valentins äventyr besitter dessa egenskaper) krävs det något mer. En bra serie är inte bara som ett enkelt glas vatten om sommaren, snabbt uppdrucket och sedan bortglömt. Det är Pierre Christin övertygad om. Han har alltid sagt: ”Det finns inga omotiverade historier. En bra serie innebär alltid ett djupt engagemang vad beträffar världen av i dag. Ett seriealbum ska ha en viss känsla, innehålla en viss moral, fungera som ett slags avslöjande.” Vare sig man vill det eller inte och oavsett nivån på symboliken är en serie alltid ideologisk. Det är vad Christin kallar för ”absurda berättelser med starka teman”.

Omslagsillustration till serietidningen Pilote nr 110, som annonserade starten på följetongen Spöket på Inverloch 1983. Originalteckningen blev tyvärr stulen under en utställning 1990.

D.R. Jean-Claude Mézières i sin ateljé i Paris, 1983.

FASCINATION FÖR ANDRA PLATSER

rummet känner några gränser. Man förundras inför univer-

När Christin och Mézières blåste liv i Linda och Valentin i

intill outtömliga myllret av livsformer. Istället för rymdens

slutet av 1960-talet, var de fortfarande påverkade av sina

tystnad ekar det väldiga kosmos av en himmelsk symfoni.

amerikanska upplevelser och upptäckten av denna nya

Livets symfoni…

värld — denna enorma friska fläkt som lät dem göra rent

Det allra första kännetecknet på Linda och Valentins

hus med den europeiska inskränkt­heten, och som för en tid

äventyr utgörs av denna storslagna ouvertyr till universa-

även skänkte dem en illusion om frihet.

lismen. För att återanvända titeln på det galaktiska lexikon

”Den grundläggande myten bakom Mézières framställ­

som berättar om seriens fantastiska värld: serien är ett ode

nings­konst är naturligtvis den amerikanska västern”, på-

till alla Himlavalvets inbyggare.

sums oändlighet, över naturens mångfald och det näst­

pekar Pierre Christin. ”Den vilda västern, som han har handlar ytterst om människans frihet i en jungfrulig natur

NEJ, HIMLEN ÄR INTE PARADISET

som måste erövras. Det är en hjältedikt om djur och männi-

Denna kosmiska period kunde ha slutat med ett skepps-

skor som arbetar i sitt anletes svett, den rymmer en tvätt-

brott. Den kunde ha resulterat i en självbelåten progressiv

upp­levt och skildrat så många gånger i olika sammanhang,

äkta optimism hos alla de som blickar upp mot himlen före

teknologi, som så ofta genomsyrade forna dagars science

dagens arbete.”

fiction-berättelser. Förlorade bland stjärnorna kunde Linda

Det är alltså föga förvånande att inledningen på serien

och Valentin ha sjungit lovsånger till mänsklighetens strå-

om Linda och Valentin är så djupt präglad av hänförelsen

lande framtid och dess ödesbestämda roll som univer-

inför de stora vidderna. Andra tider, andra platser! Tack

sums erövrare. De kunde ha nöjt sig med att samvetsgrant

vare rumtidssprången görs nedslag från Galaxity till Point

tillämpa den perfekta rumtidsresenärens tio påbud: Aldrig

Central, från Alflolol till den stjärnlösa världen. Serien

ingripa i historiens väv; alltid upprätthålla och bevara den;

ut­veck­las till en gigantisk upptäcktsresa. Varken tiden eller

osv. Men så blev inte fallet…

6

FRÅN CASSIOPEJA

TILL BROOKLYN: EN HELOMVÄNDNING

I TID OCH RUM När Jean-Claude Mézières hade avslutat Vårdagjämningens

hjältar 1977 blev han inbjuden till en science fiction-festival i Metz i nordöstra Frankrike. Där fick han se en förhands­ visning av vad som vid den tiden var en besynnerlig liten sf-film som hette Star Wars. Filmens bildspråk, som låg nära de traditionella amerikanska sf-romanerna, fick ho­nom märkligt nog att tänka på… Linda och Valentin, och då

Konstmuseet Centre Pompidou i kvarteret Beaubourg i Paris, som öppnades 1977, blev skådeplatsen för Valentins kamp mot en av de fyra elementens kraftfulla manifestationer i Tåg från Brooklyn, slutstation kosmos, s. 22. Här är det luften han måste bekämpa… med varsamhet, finess och finkänslighet!

särskilt äventyret De tusen planeternas rike från 1969 (se volym 1 av Samlade äventyr).

Mer eller mindre omedvetet föreslog han därför för Pierre Christin att de borde införa en mer jordisk vardagsrealism i nästa album, som kontrast till alla de galaktiska fantasier som andra kreatörer nu hade börjat utforska i deras efterföljd…

Det var också vid den här tidpunkten som Christin beslutade sig för att angripa den paradox som legat till grund för hela serien. Manusförfattaren insåg nämligen att året 1986 närmade sig, den gordiska knuten i serien om Linda och Valentin då Jorden ska gå under i en kärnvapenkatastrof enligt vad som redan berättats i Det stigande vattnets stad 1968! Ett lättsinnigt tidsproblem som upphovsmännen måste lösa med bravur om de ville behålla seriens trovärdighet och på samma gång låta forntid, nutid och framtid oupplösligt förenas. Det var nog första gången i seriekons­ tens historia som någon helt måste skriva om en händelse från ett tidigare äventyr. Och dessutom tog verkligheten en fruktansvärd hämnd på seriens förutsägelse om en nukleär katastrof 1986: kärnkraftsolyckan i Tjernobyl! En plats som Christin senare kom att besöka för att samla in material till en bok illustrerad av Enki Bilal: Le Sarcophage (2002). Så kan det gå när man mixtrar med rumtiden…

11

UTMÄRKELSEN I ANGOULÊME

Affischen till seriefestivalen i Angoulême 1985.

Priset åtföljdes av en stor utställning med originalteckningar som visades upp inuti ett rymdskepp.

­­­­­För många läsare är det med Tåg till Cassiopeja, ta plats som serien om Linda och Valentin når sin grafiska och berättartekniska mognad. Och det var år 1984, när Spöket från Inverloch publicerades i tidningen Pilote, som Mézières erhöll seriefestivalen Angoulêmes stora pris.

Det var en utmärkelse som hyllade Mézières enastående

grafiska talang, som nu var helt fri från alla de influenser som bidragit till att utveckla den. Ett pris som dessutom belönade en science fiction-serie som redan blivit en klassiker inom den franska seriekonsten och som inspirerat en lång rad serieskapare — en skarp kontrast till genrens undanskymda tillvaro när Linda och Valentin lanserades i slutet på 1960-talet. Sist och slutligen var det en bekräftelse på ett klassiskt sätt att arbeta på, med ett litet oersättligt team — författaren Pierre Christin och färgläggaren Évelyne Tranlé — som förenade blygsamhet och noggrannhet med en relativt långsam utgivningstakt. Något som i sin tur inte utesluter kommersiella och yrkesmässiga framgångar.

D.R.

Jean-Claude Mézières framför rådhuset i Angoulême 1984.

LINDA

OCH

VALENTIN

SPÖKET PÅ INVERLOCH MÉZIÈRES

CHRISTIN

och på Inverloch CastLe, vid de‘a gåtfufia tidpunkt då himlen tvekar mefian den sköra höstdagen och den långa nordliga na†en…

vad sägs om våra gräsma†or i det här vackra ljuset, dear Linda?

om du bara vißte vilket hårt arbete det kostar mig! min make tänker bara på si† växthus, men jag… magnifika, Lady Charlo†e.

LADY CHARLOTTE, TITTA DÄR!

vad i hela friden är det där för en bisa® farkost?

e† rymdskeπ, om jag inte tar fel, Lady Charlo†e!

ajdå! gräsma†an…

vi måste hälsa våra gäster välkomna så som brukligt är… james! gå och säg tifi he®arna i rymdskeπet a† de är väntade.

153

afit väl¿

jO… man har ju se† vä®e…

Landningen var en aning mißlyckad, trots afit.

vi tycks vißt vara de första på plats, M’…

Ingen pjåkig planet det här, vid första anblicken…

äsch då, en avvikelse på några meter efter en färd på tre miljoner ljusår…

ShingouZerna! vad i afi världen har ni här a† göra?

Ti†a, det ko’er folk!

men vad nu?!

toπhemligt!

märk väl, mot betalning kan vi nog diskutera några detaljer.

ha ha! ni har inte förändrats e† duGg! afitid sa’a skumraskaƒärer!

stoπ och beläGg! vi tifihör numera sa’a arbetsgruπ, faktiskt. så var försiktig med a† dra några förhastade slutsatser, kära kofiega!

he‘e kä‘er vi ju!

om he®arna skufie vilja vara så vänliga a† följa med tifi slo†et? mycket bra idé.

ojdå, vilken smäfi!

för om bara några sekunder ko’er…

… skeπets självförstörelsemekanism a† aktiveras för a† radera afia spår.

varsågoda och stig på, vi har dukat fram lite förfriskningar…

Ingen pjåkig planet det här, som sagt.

154­­

åh, det där kä‘er jag igen! E† jetplan från u.s. air Force!

vad ska det nu betyda? jag antar a† min make ska ge sig hän åt sin favoritsport…

som sagt…

jag är afideles strax hos dig, kära du, och hos er också, fröken Linda…

Ti†a bara!

Där är han! han brukar säga a† när man är jäktad fi‘s det inget snabbare transportmedel…

james, kom och ge mig e† handtag med a† packa ihop fafiskärmen, är du snäfi!

De är bra lustiga, jordlingarna!

Perfect!

Thank you, milord.

ska jag läGga den i växthuset, milord?

stackars gräsma†a, ack ack!…

ja, james. har trädgårdsmästarna ordnat afit enligt mina anvisningar¿

Döm själv, milord.

155

Det hela artar sig mycket bra!

Nu behöver vi bara invänta de sista gästerna. och sedan… givetvis, mina he®ar, den här vägen…

och sedan skufie vi väl få njuta av de där förfriskningarna som det talades om, efier hur?

vad får det lov a† vara? whisky, she®y, en ga’al bordeaux?

är det förfriskande, afitihop¿

ser man på!

Det här var ju också utsökt som förfriskning!

Tifiåt mig, min he®e…

trivsamt stäfie, för a† inte säga…

… bä†re än he’a, det måste man medge!

man dricker inte ur fotogenlampor. De är avse∂a för e† helt a‘at bruk. så synd, gamle vän… hick… verkligen synd. men vi ShingouZer brukar afitid respektera lokala sedvänjor.

156­­

Ni har väl inte haft långtråkigt här, fröken Linda¿… åh, nej då, Lady Charlo†e har varit så vänlig mot mig.

skufie ni vara intreßerad av a† köpa e† utmärkt recept på förfriskningar från svavelplaneten Extabril?

hur som helst ska vi inte behöva vänta särskilt länge…

efier kanske e† mycket svagt gift som utvecklas vid stjärnhopen Climphus?

se där…

ah! äntligen får jag träƒa vä‘en albert igen!

Det är rofisroycens signalhorn, kära du.

De kan inte vara långt borta…

med den här di’an som drar in kan man aldrig så noga veta!

Det låter bra.

vi är afideles strax fra’e, sir.

monsieur albert!?!

ajdå!

Den här vägen bara, och se uπ för traπstegen!

Där borta! är inte det ljusen från slo†et?

här är jag¡

kanske det ja, sir. men jag är rä∂ för a† vi har lämnat afién och kör rä† över Lady Charlo†es gräsma†a…

Tifiåt mig a† ge dig en liten puß, fröken Linda!

Det enda besvärliga är a† man inte ser någonting…

Bäste monsieur! jag har ofta hört berä†as om er av våra gemensa’a vä‘er.

Detsa’a, Lord SeaL!

åh, vä‘en albert! vad jag är glad över a† få se dig livs levande!

kom in och värm er vid brasan så länge, medan vi väntar på er vän Valentin… som borde ha varit fra’e vid det här laget, ja, jag inte sant, kära begriper barn? ingenting…

157

Helt hoπlöst!

Rena Londondi’an! nu har jag i®at runt här i en ti’e!…

jag får lov a† ta tifi mer he’agjorda metoder.

jag är fufiständigt vilse, afitså…

hoπas jag kan få några uπlysningar…

jag kan inte vara så värst långt borta, ändå…

såvida inte, där borta…

miß! he he! Du da®ar för mycket på handen…

h’…

158­­

äh, du är inte e† duGg bä†re…

TJ O F

F

ursäkta mig, mina he®ar…

var kom han där ifrån?

tack, men jag har så jag klarar mig!

… jag behöver lite uπlysningar.

man ska väl inte läGga sig i en viktig match, hefier!

låt mästarn visa hur man gör!

nu ska ni få se…

rap!

Dom skufie ba‘e mig gå vilse mi† på en cricketplan!

Dom där turisterna är bakom flötet!

ska du säga, som knaπt har ögon a† glo med!…

jag vifi bara veta hur man tar sig tifi InverLoch CastLe…

och deßutom kör dom som dårar så fort det är lite molnigt ute!

en Kvarts promenad härifrån…

HALLÅ!

vägen som går här bakom puben… behöver du låna en bärgare?

Då så! vi struntar i honom, det är min tur a† kasta…

Dags för den sista etaπen, min vän…

159

jo, ser ni, Lord SeaL, under min långa resa hit höfi jag på a† läsa om klaßikern Romerska rikets nedgång och fafi en förfa†are som av er store Gibbon… tyvä® inte längre är i ropet, monsieur albert.

jag ser något helt a‘at! vadå… hick… för nåt¿

e† rymdskeπ som vi har se† förut och på andra håfi! he he!

kära du, kanske skufie du i afi vänlighet tala om för vår nyanlände vän a† han skonar det som ah… hm… självklart… återstår av min även om jag fruktar… gräsma†a?

Det är han!

Det är min Valentin¡

160­­

Linda, läGg av! jag kör ju på tok a‘ars¡

jag förstår vad som bekymrar er…

BE honom a† landa skeπet direkt i växthuset, fröken Linda. jag ska se tifi a† öπna skiljeväGgarna.

Lita på mig, Lord SeaL!

… a† det redan är för sent.

Det är ingen fara, Basil, ingen fara…

Ti†ut¡ vem där¿…

sy‘erligen orä†vist! för jag undrar just om inte våra moderna militär­ industriefia komplex står vid nedgångens rand i färd med a† fafia.

Fortsä†, det är bra…

strålande, täck nu över skeπet med prese‘ingarna och loßa repen kring palmerna så det blir perfekt

maskerat! uπfa†at, milord.

förhoπningsvis var det ingen som såg er anlända?

De‘a utmärkta Bordeaux ska nog få dig a† glö’a resans afia besvärligheter, precis som den fick mig a† göra det!

jag har nog aldrig träƒat på en så likgiltig välkomstko’i†é, Lord SeaL – inte ens på de mest avlägsna planeter!

Det tackar jag inte nej tifi!

Desto bä†re.

Den här vägen, om jag får be.

ah, vä‘en Valentin, välko’en a† ansluta dig tifi oß…

Tifiåt mig a† få servera er, eftersom min gode james inte är här, märkligt nog…

min dam och mina he®ar! får jag be om lite uπmärksamhet…

K

P LA KL

P

A PP

Då så, är vi överens¿…

en liten flaska livselixir som tifiverkas på den finkorniga planeten Shulamoth…

och i utbyte får vi veta namnet på vi‘arhästen i Inverneßloπet i morgon eftermi∂ag, vißt¿…

I egenskap av den sista ä†lingen av klanen Mac cufiough och i egenskap av ägare tifi det som i folkmun brukar kafias för e† spökslo†, anko’er det på mig a†

berä†a för er a†

SPÖKET PÅ INVERLOCH

har me∂elat mig sin ankomst i dag!

161

LINDA OCH VALENTINS SAMLADE ÄVENTYR 4

OCH

TÅG TILL

VALENTIN

MÉZIÈRES

LINDA

OCH

VALENTIN

TÅG FRÅN BROOKLYN, SLUTSTATON KOSMOS

CHRISTIN

CASSIOPEJA, TA PLATS

MÉZIÈRES

LoV-Albumomslag4.indd 1

2015-06-05 14:42

LINDA

OCH

2015-06-05 14:42

LINDA

OCH

VALENTIN

MÉZIÈRES

CHRISTIN

HYPSIS BLIXTAR

CHRISTIN

2015-06-05 14:42

LoV-Albumomslag4.indd 4

2015-06-05 14:42

Det var ingen som hade berättat den här typen av äventyr före oss.

I den här serien är allting möjligt. Med varje nytt album kan vi förflytta oss precis vart vi vill.

Jean-Claude Mézières

Science fiction är ett fantastiskt sätt att ’hetta upp’ verkligheten.

Pierre Christin

978-91-87861-16-1

TÅG TILL CASSIOPEJA, TA PLATS TÅG FRÅN BROOKLYN, SLUTSTATON KOSMOS SPÖKET PÅ INVERLOCH HYPSIS BLIXTAR

LoV-Albumomslag4.indd 3

CHRISTIN

LoV-Albumomslag4.indd 2

VALENTIN

SPÖKET PÅ INVERLOCH MÉZIÈRES

MÉZIÈRES LINDA OCH VALENTIN CHRISTIN SAMLADE ÄVENTYR 4

LINDA

LINDA VALENTIN OCH

SAMLADE ÄVENTYR 4