LINDA OCH VALENTINS SAMLADE ÄVENTYR 7
OCH
MÉZIÈRES LINDA OCH VALENTIN CHRISTIN SAMLADE ÄVENTYR 7
LINDA
VALENTIN
VID RANDEN AV
DET STORA INTET MÉZIÈRES
CHRISTIN
Det var ingen som hade berättat den här typen av LINDA
OCH
VALENTIN
STENARNAS ORDEN MÉZIÈRES
CHRISTIN
äventyr före oss. I den här serien är allting möjligt.
VID RANDEN AV DET STORA INTET STENARNAS ORDEN TIDSÖPPNAREN
Med varje nytt album kan vi förflytta oss precis vart vi vill. Jean-Claude Mézières
Science fiction är ett LINDA
OCH
VALENTIN
TIDSÖPPNAREN MÉZIÈRES
CHRISTIN
fantastiskt sätt att ’hetta upp’ verkligheten. Pierre Christin
978-91-87861-44-4
LINDA VALENTIN OCH
SAMLADE ÄVENTYR 7
SAMLADE ÄVENTYR 7
Text av Pierre Christin Bild av Jean-Claude Mézières Färgläggning av Évelyne Tranlé Förord av Stan Barets Översättning av Björn Wahlberg
DE TRE ÄVENTYREN I DENNA BOK Denna sista långa berättelse om tre äventyr löser myste-
amazonkaptenen Singh’a Rach’a. Vi träffar även på några
riet med det försvunna Galaxity och samtliga tidspara-
oväntade figurer, som exempelvis limbozerna, ett släkte
doxer… och avslutar på ett elegant sätt en serie som
kringresande lumphandlare som luktar mycket illa och som
inleddes 43 år tidigare!
dessutom kan göra sig osynliga för att stjäla föremål. Vi får även lära känna två ytterst sympatiska upptäcktsresande: styrman Molto Cortés och doktor Chals’Daruin. (Varifrån
VID RANDEN AV DET STORA INTET (2004)
deras namn kommer är knappast höljt i dunkel.)
Linda och Valentin är inte längre rumtidsagenter utan
STENARNAS ORDEN (2007)
arbetar som kringresande försäljare i utkanten av Det stora
Expeditionen fortsätter djupt in i Det stora intet, ”där det
intet. I denna absoluta bortre gräns av det kända universum
inte längre finns några stjärnor, inga kända rymdleder,
finns det endast sjukhus för de obotliga, fängelser och grav
där universum i vardande fortsätter att utvidgas, fullt (eller
platser. Men ändå är det just där som de hoppas kunna hitta
tomt, inget vet) av mysterier och faror…” Men vem letar
nya spår efter Galaxitys öde och den försvunna Jorden. Och
efter vad? Linda och Valentin är fortfarande på jakt efter
det är närmare bestämt vid Avgrundens hamn, den sista
den försvunna Jorden, medan kapten Singh’a Rach’a och
frihamnen i zonen vid Det stora intet, som kapten Singh’a
hennes besättning enbart är ute efter att skaffa enorma
Rach’a är i färd med att rekrytera ett dugligt manskap som
rikedomar. Men de första konfrontationerna med woloch
lever upp till hennes hårda krav och kan ingå i en expedi
erna innebär stora nederlag. I Det stora intet är det endast
tion som ska utforska Det stora intet. Det dröjer inte länge
Stenarnas orden som gäller. Och denna mörka regim,
förrän Linda och Valentin ansluter till expeditionen för att
som förlitar sig på ”dunkla själar”, kan endast beseg-
tränga in i det okända…
ras med hjälp av den mystiska tingest som kallas för Tids-
Men tyvärr befinner sig triumviratet från Rubanis i
öppnaren…
samma trakter. Och vad värre är, de har redan etablerat
Precis som i en välkomponerad opera intar de olika roll
kontakt med wolocherna, mystiska, stumma monoliter som
figurerna sina positioner, samtidigt som spänningen stiger
härstammar från Det stora intet…
medan de olika intrigtrådarna flätas samman. Tack och
Det första albumet inleds med en mjukstart där Christin
lov är Linda och Valentin inte ensamma i kampen mot
och Mézières med en stor portion humor introducerar
wolochernas överväldigande dominans. Deras vänner har
oss för de nya huvudpersonerna i äventyret. Särskilt den
organiserat sig på planeten Syrten. Och vid randen av Det
charmiga och intelligenta flickan Ky-Gaï och den krigiska
stora intet har deras nya vän Ky-Gaï etablerat kontakt med
hm… jag tror nog du tar fel, bäste schniarf. Det där är ingen kund.
limbozerna, som alltid varit innehavare av Tidsöpparen. På
Men det hindrar inte organiseringen av en motstånds
så sätt slutar albumet förhoppningsfullt: Linda får en första
rörelse. Det har blivit dags att ta upp kampen mot intigheten!
glimt av den försvunna Jorden…
Christin och Mézières frammanar ett häpnadsväckande uppbåd genom att samla ihop alla Linda och Valentins
vilka är det där som skjuter?
triumviratets styrkor som avslutar det smutsiga jobbet!
många vänner från de tidigare äventyren för den slutgil tiga uppgörelsen. Likt en gigantisk katalog över hela serien återser vi här de himmelska vagabonderna från Alflolol, Elmer och köpmännen från Syrten, märkliga varelser som matematikern Ralph från Glapum’t samt schniarfen och naturligtvis shingouzerna. Och där finns även Kistna, Jal, Sül, monsieur Albert, Sun Rae… och till och med Schroeder, uppfinnaren av den första tidsmaskinen! Ja, tack vare Tidsöppnaren lyckas Linda och Valentin och alla deras vänner återuppliva den försvunna Jorden och befria den ur dess fängelse. Och skicka tillbaka wolocherna till intigheten… Ja, Linda och Valentin återfinner verkligen Galaxity, deras bas i egenskap av rumtidsagenter. Men innebär detta slutet för dem? Nej! Det återstår ytterligare några seriesidor, där Christin lyckas skapa en slutgiltig och helt oväntad piruett, innan Mézières kan skriva ”Slut för gott” i seriens allra sista ruta.
TIDSÖPPNAREN (2010) Wolocherna har kommit ur intigheten för att attackera hela det civiliserade universum. Överallt efterlämnar de endast ruiner och ödeläggelse. Den undersköna staden på planeten Simlane ligger för döden, De tusen planeternas rike är skövlat och Point Central är en blek skugga av sitt forna jag. I kölvattnet på wolochernas invasion försöker alla universums krigiska och profiterande släkten, med trium viratet från Rubanis i spetsen, att roffa åt sig sin del av det stora bytet.
LINDA
OCH
VALENTIN
VID RANDEN AV
DET STORA INTET MÉZIÈRES
CHRISTIN
och under tiden förbereds en riskabel expedition borta vid avgrundens hamn…
hör noga på nu, MATROSER…
för a† få RESA UT tifisa’ans med KAPTEN Singh´a Rach´a måste man afira först IMPONERA på he‘e…
Det var som tusan!
Imponera på he‘e?
vad måste man inte göra nuförtiden för a† få e† jobb!
Ni får stiga OMBORD mi† skeπ med er utrustning för e† spä‘ande ÄVENTYR och en generös ERSÄTTNING, om ni Lyckas övertyga mig om era TALANGER som rymdpirater…
om ni hyser den minsta TVEKAN ska ni stäfia er Längst bak i KÖN! har du några talanger?
vi får väl se.
44
äsch, jag föredrar i afia fafi rekryteringskontoret.
okej, vem av er vifi börja?
visa vad jag går för…
jag.
visa mig vad du går för, då!
Då så!
och Under tiden…
jag sa ju åt er a† jag inte vifie se er i närheten av mi† etablißemang…
UrsäKta…
Bra start, jag gifiar dig. gå och hämta dina prylar.
NÄSTA! 45
… men ur handelsrä†slig synpunKt hör faKtisKt inte avgrundens hamn tifi det här fängelsets ko’ersiefia jurisdiKtion.
NU RÄCKER DET, DITT MISSFOSTER! nu si†er du HÄR och nu håfier
jag är inget djur. Beviset på det är a† jag si†er i fängelse.
du käft, a‘ars blir det
ISOLERINGSCELL!
Bestar, småkryp, humanoider, mä‘iskor, monster… jag gör ingen distinKtion mefian afia som jag sä†er i isoleringscefi…
eh… Det andra Lifia djuret…
nej, men om du släπer ut mig kansKe jag kan hi†a igen den.
jo, det…
jag Låter dem helt enkelt förgöra varandra när de si†er där…
är den inte med er?
talar du om spiglicken, som bringar Lycka?
DET HÄR ÄR ETT DEMOKRATISKT FÄNGELSE! okej, nu räcker det med dösnack! jag inväntar order från högre ort, och medan jag väntar på dem så väntar ni med mig!
Du har rä†, chefen, nu räcker det med dösnack.
aKta dig du, din Lifie filosof, jag ska nog visa dig Logik…
Det Låter sy‘erLigen LogisKt!
jag går bort tifi centrala vaK†ornet, men du sta‘ar Kvar på andra sidan dö®en. Du vet a† ingen kan få Kä‘edom om a† de där fångarna fi‘s här… särskilt inte de andra vaKterna, är det uπfa†at?
46
uπfa†at, chefen!
LINDA
OCH
VALENTIN
STENARNAS ORDEN MÉZIÈRES
CHRISTIN
Djupt i‘e i DET STORA INTET, där det inte Längre fi‘s några stjärnor, inga Kända rymdleder, där universum i vardande fortsä†er a† utvidgas, fufit (efier tomt, ingen vet) av mysterier, faror och kanske rikedomar. från i‘andömet på kapten Singh´a Rach´as gigantiska expeditionsfartyg Lösgör sig en Lastpråm med en mycket brokig besä†ning ombord…
69
tja, inte vet jag. men varför sKufie man inte ku‘a tänka sig a† det är bä†re där än på a‘at håfi?
Du, Ro† O†o, vad tror du a† vi ko’er a† fi‘a för något i Det stora intet¿
Du kan väl berä†a Lite för oß?
tja, inte vet jag vad jag ska berä†a. Det kansKe är e† stäfie där man kan plocka ebebepärlor med händerna i en Lagun… och där det fi‘s varelser… eh… som påmi‘er Lite om dig, fröken, om jag får Lov a† säga det… som kan sjunga behagliga sånger för oß… och där det fi‘s okända men saftiga fruKter…
på min tid, där jag ko’er ifrån, brukade man kafia sådant för det jordiska paradiset.
70
Kära Linda! Av di† paradis återstår ingenting, och inte hefier av din jord. Beklagligt både för dig och för oß…
hä hä¡ tänK a† du är så himla sentimental, Ro† O†o!
tja, okej då. och hur förestäfier du dig DET STORA INTET då, stålarmen?
mer fart och fläKt, gamle goße. Nu snackar vi världar i vardande, och inte några holografiska bordefier från Point Central.
ojdå, det måste du berä†a om…
jag ser framför mig välorganiserade tävlingar där de mest meriterade släKtena afitid vi‘er. Det är på grund av afia riggade matcher på Point Central och andra stäfien i universum som det råder de‘a ständiga oreda. man bara radar uπ folk på evolutionens startlinje och
och förlorarna?
ZVISCH, må bäste man vi‘a!
ZVISCH åt dem också! Borta! eliminerade!
Det är en aning radikalt.
jeπ. Det kafias för rashygien, man har tänkt i de banorna på jorden också.
71
och hur förestäfier du dig sakernas tifistånd, styrman?
jag?
jag vifi gärna tro på en perfeKt plats som sprungit ur kaos. Där kliπstenen spontant format en harmonisk arkiteKtur, med e† ständigt klart va†en som flödar i naturliga kanaler vilka korsas av stilfufit placerade brobågar. en plats där de Levande varelserna är enkönade för a† på så sä† undvika afia konfliKter…
styrman Molto Cortés, din estetism Leder dig på vifiovägar. en sådan plats har aldrig existerat och ko’er aldrig a† existera i universum, vare sig i det som redan fi‘s efier i det som ko’er a† bli.
Det Låter faKtisKt ganska enfaldigt.
och ni, doKtor Chals´Daruin, hur tänker ni er det vi ko’er a† fi‘a i Det stora intet?
än en gång måste jag utbrista i e† ack och ve, kära Linda! ehuru jag är expeditionens vetenskapsman och mina efterforsKningar har få† mig a†… äsch… vad tjänar det tifi?
nej, berä†a nu, doKtorn, vi har starka nerver och tål det mesta.
72
LINDA
OCH
VALENTIN
TIDSÖPPNAREN MÉZIÈRES
CHRISTIN
Triumviratet som styr på Rubanis tänker spela en avgörande roll i den nya världsordning som kommer att uppstå ur kaos och har redan nu gjort upp en lista över de solsystem som de planerar att annektera.
Det finns emellertid vissa affärsmän som anser att förödelsen på den stora planeten redan försvagat deras marknadsandelar, och nu grasserar komplotterna i de överfulla passagerna i maktens cirklar…
Högt uppe i sina ointagliga fästningar har gudarna på Hypsis inte för avsikt att låta sig bli ersatta av Stenarnas orden. De har bestämt sig för att spela med i de omvälvande händelserna istället för att opponera sig mot dem.
De har redan flera gånger skiftat stjärnsystem för att på så sätt undvika en oförutsedd attack. Det är inte känt ifall de har inlett förhandlingar med de krafter som härstammar från Det stora intet…
På Iskaladam driver kalifatet på produktionen av ultralum till det yttersta för att kunna möta en överhängande krissituation. Man har ingått ett hemligt avtal med Rubanis, vars behov av överljusbränsle är enorma.
Kalifens utsända genomsöker rymden efter upplysningar för att kunna etablera kontakt med den som ryktena beskriver som wolochernas mystiske mellanhand.
Lite varstans grupperar sig olika arméer av legosoldater i hopp om att kunna roffa åt sig krigsbyten i kölvattnet efter den största förstörelseaktion som universum någonsin skådat.
Domedagsscenariot lockar fram gamla hjältar från bortglömda strider och gangstrar som plundrar de små solsystemen.
Krigiska flocksläkten som ända tills nu mer eller mindre anammat Rådsförsamlingens värdesystem har omgrupperat sig för att erbjuda sina tjänster till de förmodade, nya härskarna. Bland dessa flocksläkten märks inte minst blopikianerna under ledning av krigsherren Rompf.
Också de säkraste rymdlederna är numera utsatta för regelbundna angrepp av blodtörstiga materieslukare och rymdhundar, som vräker i sig rymdskepp fyllda med flyktingar som har förlorat sina hemvärldar.
Överallt driver det omkring bärgningspråmar och räddningssvävare fulla med lik eller någon gång med sällsynta överlevande. Handeln med levande vapen har aldrig någonsin varit lika omfattande. Eldkastande kutchuker, giftspottande talamer, knivskarpa klamiper och träffsäkra gruff-harpuner finns till salu vid de ständigt växande flyktinglägren.
Mängder av vansinnesfåglar redo att bemäktiga sig olycksaliga själar har observerats vid flera avlägsna rymdhamnar vid randen av Det stora intet.
På självaste Point Central överges allt fler sektioner av sina diplomatiska representanter allt eftersom hela folkslag blivit utrotade… NU
RÄCKER DET!
afit det där är ju inget a‘at än andrahandsuπgifter!
Men det behöver inte betyda a† mina bilder är falska!
nej, men vi Kä‘er tifi nästan afiihop!
Betala dem det vi är skyldiga, Linda.
Betyder de†a a† ni inte tänker betala oß?
BLUG-NURD sex, kändisar, sport, attentat. VALUTA: putibloker, blutoker, pärlor, vapen, organ.
och nu sä†er vi fart igen! jag har även några mer konfidentiefia…
nu räcker det, säger jag, Blug-Nurd!
Det var verkligen inte värt besväret.
ojdå!
136
x
SAMTAL MED LUC BESSON, JEAN-CLAUDE MÉZIÈRES OCH PIERRE CHRISTIN (DEL 1) t
NEDTECKNAT AV CHRISTOPHE QUILLIEN
I den här exklusiva och tidigare opublicerade intervjun samtalar Luc Besson, Jean-Claude Mézières och Pierre Christin om Linda och Valentin och avslöjar spännande hemligheter, bland annat vilken fransk sångare som var förebilden till Valentin. Ett möte mellan en cineast och två serieskapare som äntligen fått chansen att förverkliga en gemensam dröm: att få se de båda rumtidsagenternas äventyr på vita duken.
Luc Besson, hur kom det sig att du ville göra film av Linda och Valentin? Luc Besson: Det är helt och hållet Pierre Christins och Jean-Claude Mézières fel! När jag var tio år gammal läste Foto: Vikram Gounassegarin
jag Linda och Valentin i serietidningen Pilote varje vecka. Det var förresten oerhört frustrerande: jag måste vänta på nästa nummer av tidningen i sex dagar. Och så snart jag fick den i handen, läste jag den inte på en gång. Jag gav mig till tåls i ett par timmar, och sedan höll jag för
Jean-Claude Mézières, Luc Besson och Pierre Christin under filminspelningen.
högersidan så att jag inte skulle tjuvkika på slutet! Jag måste också erkänna att jag var väldigt förälskad i Linda, även om jag tyckte mycket bra om Valentin, också.
kraftigt förankra en historia hos läsarna… När jag var
Pierre Christin: Vid den tiden gjordes de tecknade
tonåring blev jag oerhört tagen av Blake och Mortimer-
serierna i Frankrike av ”gamla små gossar” för de unga
äventyret Det gula tecknet. För att fördriva tiden ritade
små gossarna. Det var mycket sällsynt med flickor i
jag gula tecken överallt i väntan på att få läsa fortsätt
serierna! Tidningarnas publiceringsrytm bidrog till att
ningen veckan därpå!
175
Luc Besson: Många år senare fick jag chansen att träffa
ut historien och utveckla albumets olika teman på andra
Jean-Claude Mézières, då vi började arbeta tillsammans
sätt. Varje uttryckssätt har sin egenhet: om någon skulle
på min film Det femte elementet (1997).
få för sig att göra sånger baserade på Linda och Valentin
Jean-Claude Mézières: I nästan ett helt år!
skulle dessa endast pågå i treminuterssekvenser. Och om
Luc Besson: Det var då som vi började tala om möjlig
serien vore en målning, måste alla figurerna rymmas på
heten att en vacker dag få se Linda och Valentin på bio.
en enda gigantisk panoramabild.
Jean-Claude brukade jämt säga till mig: ”Varför gör du
Jean-Claude Mézières: En musikal baserad på Linda och
inte en film av serien, när du tycker så mycket om den?”
Valentin vore trevligt!
Men på 1990-talet var det omöjligt att producera en film
Luc Besson: Jean-Claude, det överlåter jag med varm
av det här slaget. Det var för många varelser, monster och
hand åt dig, om du har lust…
rymdstationer i Linda och Valentin-äventyren! Det fick lov
Pierre Christin: Faktum är att ingen vet hur lång tid det
att anstå till dess att James Cameron hade revolutionerat
verkligen tar att läsa en serie. Den första läsningen kan
filmproduktionen: när Avatar hade premiär 2009 insåg
ta en halvtimme, det är sant, men man kan läsa om ett
jag att filmen äntligen kunde göras tack vare den nya
album hundra eller tvåhundra gånger i sitt liv, eller kanske
tekniken. Flera år tidigare hade jag redan skrivit de första
nöja sig med att bläddra igenom det och bara läsa två tre
versionerna av ett filmmanus, men det var först i och med
sidor. Antalet timmar det tar att läsa en serie är mycket
Avatar som projektet kunde bli möjligt.
viktigare än antalet timmar det tar att läsa en roman, och det gäller även klassikerna som man läser om vartannat
Vilka speciella begränsningar finns inom filmen?
eller vart tredje år.
Pierre Christin: I en tecknad serie är det fullt möjligt att berätta en Linda och Valentin-historia på 48 sidor,
Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan filmen och
även om det förekommer mängder med figurer i
den tecknade serien?
berättelsen. På film är det inte lika enkelt att spela in
Luc Besson: Inom filmen är tajmning oerhört viktigt. En
en scen som utspelas på flera olika platser och med
minut är identisk för alla åskådarna i salongen: filmen
mängder med rollfigurer. Det är väldigt lätt att byta
visas på vita duken i samma hastighet för alla. Man kan
miljöer i en tecknad serie, men det är mycket svårare
inte styra filmens tid efter eget bevåg, som man kan med
att få till stånd i en film.
en roman. En tecknad serie är något annat. När man
Luc Besson: Ett seriealbum kan man läsa på en halv
är färdig med högersidan kastar man en sista blick på
timme, medan en film pågår i en och en halv timme eller
vänstersidan innan man fortsätter. Läsaren kan frossa i
två timmar. Förr eller senare måste jag som regissör tänja
bilderna och texterna och kan sluka dem helt en sista
176
gång innan det är dags att bläddra till nästa sida. På film
Pierre Christin och Jean-Claude Mézières, vad har ni
är åskådaren utrustad med en klocka som tickar i drygt
för relation till Linda och Valentin?
två timmar och som inte går att hejda! Det är den stora
Pierre Christin: Relationen vi har med våra figurer är
skillnaden mellan en fri gestaltning och en påtvingad
ganska märklig. Om vi tar Linda som exempel, så är det
gestaltning. Som läsare är man helt och hållet fri att läsa
mycket lättare för mig att få henne att tala spontant.
i sin egen takt.
Jag behöver aldrig fundera på vad hon ska säga, för jag är
Pierre Christin: En annan skillnad gäller teckningarna.
redan i full färd med att knacka ner det på tangentbordet!
I vissa serier kan figurerna förändras lite grann från ena
Valentin är mer av en tråkmåns. Hans repliker kommer
rutan till den andra ifall tecknaren inte är så skicklig,
inte till mig lika naturligt. Det är helt klart den feminina
något som kan störa läsningen. Naturligtvis har detta
sidan hos Linda som tilltalar mig.
aldrig inträffat i Linda och Valentin! På film är det omöjligt: skådespelarna har alltid samma ansikte. Luc Besson: Det beror på… Vissa skådespelare kan dyka upp på morgonen och se väldigt underliga ut! Vi måste vänta tills de är sminkade för att ens kunna känna igen dem. När jag läser albumen får jag ibland intrycket att Jean-Claude inte alltid ägnar så värst mycket uppmärksamhet åt Lindas ansikte. Hon kan se betydligt vackrare ut i vissa scener… Jean-Claude Mézières: Jag är en tecknare med svackor: jag har mina bra och mina dåliga dagar! Själva tecknandet kommer till mig mer eller mindre enkelt. Luc Besson: Men ibland märks det att du verkligen är väldigt förtjust i Linda! Jean-Claude Mézières: Jag försöker att tycka om henne hela tiden, men det syns kanske inte alltid… Vissa dagar höjer jag näsan från seriesidan och säger till mig själv:
Foto: Daniel Smith
Visst, det där var inte så himla dåligt!
Dane DeHaan, Luc Besson och Cara Delevingne.
177
178
LINDA OCH VALENTINS SAMLADE ÄVENTYR 7
OCH
MÉZIÈRES LINDA OCH VALENTIN CHRISTIN SAMLADE ÄVENTYR 7
LINDA
VALENTIN
VID RANDEN AV
DET STORA INTET MÉZIÈRES
CHRISTIN
Det var ingen som hade berättat den här typen av LINDA
OCH
VALENTIN
STENARNAS ORDEN MÉZIÈRES
CHRISTIN
äventyr före oss. I den här serien är allting möjligt.
VID RANDEN AV DET STORA INTET STENARNAS ORDEN TIDSÖPPNAREN
Med varje nytt album kan vi förflytta oss precis vart vi vill. Jean-Claude Mézières
Science fiction är ett LINDA
OCH
VALENTIN
TIDSÖPPNAREN MÉZIÈRES
CHRISTIN
fantastiskt sätt att ’hetta upp’ verkligheten. Pierre Christin
978-91-87861-44-4
LINDA VALENTIN OCH
SAMLADE ÄVENTYR 7