3 3
Tiden för vårdagjämningen är inne och i den palombianska djungeln spirar kärleken. Skogens alla djur är på friarstråt och luften fylls av kväkanden, fågelsång och parningsrop av allehanda slag. Också bland chahuta-indianerna råder vårkänslor, i varje fall till dess att de hittar spår efter den fruktansvärda mapinguarin – den tropiska yetin som sätter skräck i både människor och djur.
Viva Palombia! MARSUPILAMI Viva Palombia!
Lyckligtvis bebos djungeln också av marsupilamier för vilka ingen fiende är för svår. Hos indianerna lever legenden om hur den allra första marsupilamin kom till världen. Det skedde då Solguden, som var olyckligt kär i Nattens gudinna, fällde en gyllene tår. Då gudatåren träffade marken förvandlades den till ett praktfullt djur – MARSUPILAMIN!
COBOLT
Åh chiquito där vill jag va’… Där finns nästan allt jag behöver… En piraya måste jag ha!
Fiiin ! pi-ra-ya , in m r Du ä
Jag ska äta dig hel… jag ska äta dig så fort jag hinner åååååååååå…
Analfabeto! Hur kan du säga så om den geniale claudio francesco? Den störste sångaren i palombias historia!?
Det är eran röst som skrämmer fiskarna!… Inte den där klau-klau!
Silencio, capitán! Ni skrämmer ju iväg fiskarna! Pirayorna med!
Stackars klau-klau!… Varför tycker inte fiskarna om vår sång? ¿Porqué?
… Vattnet!
Visar vi bara lite respekt, blir fisken lättare att få upp ur…
5 11
Grabbar! Vad skådar mitt norra öga?! En pinfärsk chahuta!
Men gör nåt, capitán! Pirayorna kommer att äta upp mig!!
Jag älskar lokala maträtter!
Lämna filén åt mig!
Caramba!… Kom närmare båten, så jag kan fiska upp dig!
För sent!… Ajj! De attackerar redan mina… oajj! Sjung!… Uff! Sätt igång! Ajj!
Det funkar!… Fortsätt, capitán!!
Åh chiquito, nu får det va’ bra! Sluta genast, håll dig i skinnet!…
Lilla fisken, du ska va’ glad…!… Men…?!… Vad är det där för en mörk sak?
Mörk sak?!… Vadå?...
6
… Att capitaner är så ryyysligt snälla…
fisken har en diger uppsättning tänder – 20 på förkäken, 32 på överkäken och 35 på underkäken, och tungan är helt täckt av tänder! I gapet finns även två benplåtar och en rejäl gom, som kan hålla fast och krossa bytet innan det sväljs.
Färska fiskfakta
”Arapaiman” (latin: arapaima gigas och lokalt känd som ”pirarucu”) är en rovfisk i amazonas flodsystem. Den kan väga mer än 200 kg och bli över 3 meter lång. På indianernas språk betyder ”pira” ’fisk’ och ”rucu” ’röd’. Fisken är lite röd bakpå fjällen.
… Men just idag känner jag inte riktigt för att hamna i nåns maaaaaage! Ååååååååå
Det var precis det jag ville veta!…
Ja, chiquito, det är min stad! Där är jag som fisken i vattnet! Så ska det va’, tralala… Sluta sjung och kasta hit en livboj! S n ä ä ä lla !
7 11
För vi är så rysligt snäl
Den fruktade pirarucun vänder blixtsnabbt för att ta hand om det nya bytet!…
Ajaj!… Stackars liten! Det oförsiktiga djuret står nu helt försvarslöst inför 200 kilo prima fiskmuskler!!…
Glhubba! Glub!
Eller hur det nu var… man kan inte så noga veta med prickiga djur som har en obändig ”hubbaptit” på livet och allt som rör sig!
Sluta! Jag ger mig!
Det gulsvarta tecknet! Det är här!
Hjälp! En diabolisk fälla!
En svärdfisk!
Det gulsvarta tecknet! Det gröna helvetets herre! Kungen av smaragdparadiset… den här eleganta varelsen är känd under många namn, inklusive…
Marsupilami!
Hubbarap!
Han är inte riktig, den där!
Det är ingen svärdfisk!… Och Blake och Mortimer syns inte till! Fast den här gången klarade vi oss!
Och så säger de att vi är glupska!
… Den har också en utsökt smak för goda nyfångade efterrätter!
Den har inte bara en utsökt intelligens…
Jag vill inte! … Jag smakar inte bra!
Man får vara glad åt det lilla!
Neej!
8
ch! s o l sp
Det är inte så ofta man får syn på en marsupilami. Så vi tar och studerar den lite…
Titta bara så den gör! Djurets påhitt trotsar alla beskrivningar.
Skrytmåns!
Sadist!
… Tjänstvillig…
Denna ruta är ej lämplig för barn under fem år:
… Atletisk… Hopp!
Stort tack för uppknytningen!
Den är busig…
Titta inte!
Åh neej!
… elegant…
… Klåfingrig…
Ajj
Oajj
Ajj
… Listig, modig, uthållig, godmodig, generös… och inte minst…
Tjuv!
… Känslig …
Pirat!
Snarare brutal, om ni frågar mig!
… Trogen!
Bi!
Skurk!
Hubba bu!
9 11
Carambita, jahevehk!… Vad i hela friden skulle du i floden för?!…
Bueno! Dina familjeproblem lägger jag mig inte i! Fast är hon snäll kan hon få hälsa på…
Ma…! Ma…! I skogen…! Ma…!
Idioto kretino! Du vet mycket väl att den där mapinguarin är ett påhitt!
Mapinguarin!… Jag har sett mapinguarin!!
Jag såg den, jag är säker, capitán!… Den var jättestor, med stora gula betar! Jag blev så ställd att jag ramlade i vattnet!
Qué loco! Det finns många konstiga djur i den här djungeln… till och med marsupilamin…
Dios!… Du stinker som en magsjuk kajman! Men ingen alkohol!…
Vilken ma? Har du sett din mamma eller?!
Hit, amigo! Andas lite så får jag lukta!
…Och den har du lyckats träffa på…
Tro mig! Jag ljuger inte!
…Men mapinguarin är bara en indianlegend, en sån där som man skrämmer små barn med!…
Fakta från historieberättarna:
… Los indios, såna historier de kommer med!
Det var en gång…
10
…Då solguden lyste upp den färska jorden och hans gyllene ansikte sken av lycka…
…När världen var riktigt ung…
…Fast dimmorna i hans hjärta dolde en sorg som plågade honom!…
Solguden hade blivit kär, kär bortom allt förstånd i nattgudinnan. Han riktigt brann av kärlek, det gjorde han!…
…Han ville inget annat än att erkänna förälskelsens låga för kvinnan som varje kväll gjorde honom mörkröd av längtan!…
…Men den olycklige fick aldrig träffa sin flamma… aldrig kunde han berätta vad han kände innerst inne för sitt hjärtas dam!…
…Hon flydde hela tiden undan, som skuggan skyr ljuset…
…Som natten flyr från dagen. Så hade den store anden bestämt, han som skapat allt liv!
11 11
Du sa att du skulle berätta historien om marsupilamin!
Tyst med dig!… Sehtpotehven är inte klar ännu!
Så dum han är, store anden! Och marsupilamin?… När kommer marsupilamin?
Tatoostikmei är vis! Slutet kommer senare än början!…
…Sån är seden!
Din gris!!
Vad den store anden beträffar, har du fel, vemafiehrtat!… Han är varken god eller ond…
…Bara den som bestämmer allt!
Prutt!
Nu pratade vemafiehrtat med vinden igen! Han har ätit för mycket av lilla brakaren!
Lilla brakaren, även kallad ”aerophagus gazus’’, är ett blötdjur i klassen snäckor och en av många endemiska arter i den palombianska djungeln. Förutom sitt höga näringsvärde, gör dess utsökta smak den till en mycket uppskattad ingrediens i indianernas matlagning – inte minst deras larvsufflé.
12
Nu räcker det!
Ni är snacksaligare än en vresig nötknäppare!
3 3
Tiden för vårdagjämningen är inne och i den palombianska djungeln spirar kärleken. Skogens alla djur är på friarstråt och luften fylls av kväkanden, fågelsång och parningsrop av allehanda slag. Också bland chahuta-indianerna råder vårkänslor, i varje fall till dess att de hittar spår efter den fruktansvärda mapinguarin – den tropiska yetin som sätter skräck i både människor och djur.
Viva Palombia! MARSUPILAMI Viva Palombia!
Lyckligtvis bebos djungeln också av marsupilamier för vilka ingen fiende är för svår. Hos indianerna lever legenden om hur den allra första marsupilamin kom till världen. Det skedde då Solguden, som var olyckligt kär i Nattens gudinna, fällde en gyllene tår. Då gudatåren träffade marken förvandlades den till ett praktfullt djur – MARSUPILAMIN!
COBOLT