Framtidens Vård #1

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN PRODUKT FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

FRAMTIDENS VÅRD MED FOKUS PÅ PATIENTEN

NR 1 OKTOBER 2016 VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

”Att barnet går till skolan eller förskolan ger både barnet och familjen runt omkring en känsla av normalitet” Margareta af Sandeberg är specialistsjuksköterska och har skrivit en avhandling med fokus på barns skolgång vid cancerdiagnos. Avhandlingen visar på att barn och ungdomars hälsorelaterade livskvalitet är högre när de får gå i skolan. Barn visade sig få färre infektioner vid fysisk och social aktivitet. Det behövs dock fler läkare och sjuksköterskor för att göra barnens vård bättre.

Läs mer på sida 14

”God sjukvård måste få kosta och den ska vara tillgänglig för alla på lika villkor” Hans Rosling pratar om den svenska sjukvården som är bäst i världen. Vården i Sverige behöver mer pengar för att hålla en topklassad nivå. Vi lever i regel längre, vilket medför att vi blir allt sjukare och därmed dyrare. Läs mer på sida 18

TRENDER

Roboten – en hjälpreda vid äldrevård

Robotdalen och Robotics Care AB, landstinget och äldrevården utvecklar tillsammans Poseidon, en robot som hjälper äldre med deras hygien. Intresset av en robot är enormt bland målgruppen.

Läs mer på sida 10

FRAMTID

Mer investering i life science-forskning krävs

För att vården och omsorgen ska gå i nya riktningar i takt med digitaliseringen behöver mer forskningspengar läggas på nya affärsmodeller inom branschen. Det kan röra sig om en ny modell för läkemedelsutveckling. Läs mer på sida 6

ARON ANDERSSON

INSPIRATÖR OCH FÖRELÄSARE I EUROPA

”Jag vill inspirera andra att både sätta upp mål och att nå dem” Läs mer på sida 12 Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet oktober 2016

Dömt att misslyckas.

Den tid är förbi då en läkare var en snäll farbror i vit rock.

Dagens läkare kan vara 30 år eller 70, vara född i Mjölby eller Damaskus, fastanställd eller inhyrd, grön eller på rutinens brant, prata klingande skånska eller bryta på ryska osv. Att då satsa på en dikteringslösning som kräver att alla ställer in sig i ledet - anpassar sig till samma tekniska lösning och samma sätt att arbeta - är dömt att misslyckas.

Den rätta vägen är naturligtvis att göra precis tvärtom. Att skapa en smart teknisk lösning som anpassar sig till läkarna och låter dem diktera som vanligt, som man alltid har gjort. Och att låta tekniken arbeta i bakgrunden.

JOURNALPRODUKTION

DIKTERINGSANALYS

CONSCRIPTOR HYBRIDDIKTERING En digital lösning som bygger på taligenkänning med sekreterarstöd. Systemet fungerar direkt, utan utbildning av läkarna, och garanterar högklassiga journalnoteringar i rätt tid.

Successivt lär sig systemet läkarens dialekt, brytning och sätt att diktera, specialtermer osv. Efter inkörningsperioden fungerar systemet helt automatiskt efter principen ”tal till journal”.

Ingen ny läkare är proffs på diktering från första dagen.

Men via Conscriptor hybriddiktering ser läkaren vilka ändringar som systemet gör, och producerar snabbt bra journalnoteringar.

Conscriptor kan göra mycket mer för att höja produktiviteten ytterligare, exempelvis med dikteringsutbildning, hjälpmedel för mobil diktering, verksamhetsanalyser, outsourcad journalproduktion m m. Du har bollen.

SEKRETERARANALYS

JOURNALBEVAKNING

Mer vård. Mindre administration.

Conscriptor AB, Box 1, 473 21 Henån. Tel: 020-12 13 50. E-post: info@conscriptor.se. www.conscriptor.se

MEDSPEECH ONLINE

Tyst folksjukdom dödar i trafiken!

Huvudvärk Stroke

Demens

Högt blodtryck

Hjärtproblem

Obehandlad sömnapné

Diabetes typ 2

Arytmi Trötthet

Utmattning

✔ Samsjukligheten vid sömnapné är ✔ Sömnapné (andningsuppehåll i sömnen) är en okänd och farbetydande. Behandling med CPAP lig folksjukdom i Sverige. Cirka eller apnéskena innebär en avsevärd förbättrad livskvalitet, redu600 000 personer har sömnapné, men endast omkring 100 000 har cerade olycksfallsbenägenheter fått diagnosen fastställd och är och med största sannolikhet reduunder behandling. cerad mortalitet. ✔ Den som har sömnapné är oftast ✔ Du kan stödja föreningarna som arbetar för att förbättra villkoren trött dagtid, har koncentrationsför de som lider av sömnapné svårigheter och kan somna vid ratgenom att bli medlem i någon av ten. Forskning visar att trötthet i nedanstående föreningar. trafiken är lika farligt som alkohol i Föreningarna verkar för kortare kroppen. väntetider, telemedicin och jämlik✔ Forskning visar också att obehandhet i vården. lad sömnapné förkortar en individs liv med 8-10 år.

STHLM

SYD

VÄST

ÖST

Apnéföreningen Sthlm Apnéföreningen Syd Apnéföreningen Väst Apnéföreningen Öst www.apneforeningen.se www.apnesyd.se www.apnegbg.se apneforeningen.ost@ info@apneforeningen.se apnesyd@live.se info@apnegbg.se gmail.com

Annons 250x370-4.indd 1

2016-10-21 22:42:36

Annons

LEDARE – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

Foto: Sören Håkanlind

4

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

”Det som saknas är ett samlat politiskt ledarskap för att omsätta goda förutsättningar i handling.”

LOTTA TIPSAR! Jag vill tipsa om artikeln på sidan 17 om hur e-hälsolösningar kan hjälpa barn och ungdomars psykiska ohälsa, samt artikeln på sidan 20 där en patient berättar om livet utan glasögon efter en operation.

Lotta Ekselius, Projektledare

INNEHÅLL 6

Investera även i Life Science

7

Utmaningar och möjligheter

8

Forskning för ovanliga sjukdomar

10

Hygienisk robot hjälper

12

Profilintervju – Aron Andersson

VÄRDE FÖR PATIENTEN ÄR NYCKELN TILL FRAMTIDENS SJUKVÅRD

14

Skolgång och kompisar är viktigt

16

Psykisk ohälsa behöver större utrymme

17

Digital hjälp vid barns välmående

18

Svensk vård är bäst menar Hans Rosling

20

Ett liv utan glasögon

ldrig tidigare har vår förståelse av hälsa och sjukdom utvecklats i ett så högt tempo som det gör nu. Vi står mitt i en kunskapsexplosion, som leder till nya diagnostiska metoder, nya behandlingsmöjligheter och nya tjänster med potential att förbättra befolkningens hälsa och vården ör patienter.

22

Digitaliserad revolution

Carl Bennet

styrelseordförande i Getinge AB

A

aktörer bör belönas i relation till hur deras produkter bidrar till ökat värde för patientgruppen.

Framtidens sjukvård kommer präglas av utmaningen att balansera dessa möjligheter mot fortsatt stigande kostnadstryck och begränsade budgetar. Utvecklingen kräver att den svenska sjukvården tänker nytt vad gäller styrning och ledning samt prioritering av sina investeringar. Life science-industrin och andra aktörer som tillhandahåller dessa lösningar behöver kunna bevisa varför just deras erbjudande bör inrymmas i den allt mer pressade budgeten. Det behövs en gemensam målbild och språk för att säkra relevanta innovationer och förtydliga investeringslogiken.

Värde är grundstenen i värdebaserad vård, samtidigt som det erbjuder framtidens gemensamma målbild och språk. Värde definieras som de utfall som uppnås för en patientgrupp, delat med vårdens totala kostnad för densamma. Om utfallen förbättras till samma eller minskad kostnad har ett ökat värde uppnåtts. Sjukvården bör kräva att industrins innovationer är värdeskapande, och industrins Följ oss digitalt:

The Economist, Intelligence Unit har nyligen utvärderat värdebaserad vård. Slutsatsen är att värdebaserad vård tar bort ineffektivitet och ser till att resurserna hamnar där de gör störst nytta. Forskningen kan på ett bättre sätt anknytas till behov som patienterna har. The Economist Intelligence Unit har också tittat på förutsättningarna att införa värdebaserad vård i 25 länder över världen. Sverige bedöms ha de bästa förutsättningarna av alla. Det som saknas är ett samlat politiskt ledarskap för att omsätta goda förutsättningar i handling.

Det är verkligen en utmaning vi måste anta.

På internationell nivå pågår ett arbete med att beskriva relevanta utfall per patientgrupp och se till att en gemensam definition av värde finns att tillgå världen över. Arbetet som leds av organisationen ICHOM bygger i betydande grad på svensk expertis. Den svenska erfarenheten av att mäta utfall innebär i det rådande klimatet ett viktigt försprång. I detta begynnande paradigmskifte för vården har Sverige nu en möjlighet attrahera internationella samarbeten och investeringar för att utveckla och testa värdet av innovativa produkter och tjänster. Detta är till fördel för såväl vårdgivare som industrin, men framför allt för landets patienter.

@europeanmediapartner

varnyavardochomsorg.se

Återvinn eller ge tidningen vidare!

FRAMTIDENS VÅRD

Projektledare: Lotta Ekselius lotta.ekselius@europeanmediapartner.com VD: Redaktionschef: Textbearbetning: Art Director: Text:

Omslagsfoto: Distribution: Tryck:

Tobias Valfridsson Mats Gylldorff Johanna Sjöberg Camilla Alm Ylva Sjönell Martin Westholm Christine Brorsson Privat Svenska Dagbladet, oktober 2016 V-TAB

European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-606 68 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com

European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddarsydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

Enklaste drogtestningen görs med utandningsluften!

Inget mer urin eller saliv längre.

Kontakta för mer info: info@sensabues.com

Sensa Bues AB har tillsammans med Karolinska och Thermo Fisher tagit fram det enklaste drogtestet i världen.

Drogtestet används sedan ett år tillbaka reguljärt för drogtesting på arbetsplatser runt om i Sverige.

Testet är : • • • • • • • • • • •

Enkelt och snabbt hanterat Detekterar som standard de 9 vanligaste drogerna Ej personlighetskränkande Lagligt försvarbart Mycket svårt att fuska Vetenskapligt validerat Ackrediterat av Swedac Mycket kostnadseffektivt Kräver inte medicinskt utbildat personal Kräver inte toalett Beställs direkt genom Karolinska via: “Provtagningsmateriel för drogtester”…. eller tala med din företagshälsovård

ANNONS

Mjukvara i molnet hjälper forskare rädda liv MedicWaves algoritmer har gett forskarna ett effektivt hjälpmedel i kampen mot cancer. Bolaget genomförde nyligen en nyemission för att inleda en kommersialisering av affären genom att lägga sina analysmjukvaror som en molntjänst på Internet. Siktet är också inställt på en aktienotering.

Varje år diagnostiseras över 50 000 cancerfall i Sverige med en dödlighet på runt 20 000 fall per år.

Många hade kunnat räddas om tumören upptäckts i tid innan den börjat växa. Visionen är att genom ett enkelt blodprov hos en läkare kan hitta spår av cancern på ett så tidigt stadium att den kan behandlas utan någon risk för spridning och utan anledning till oro för patienten.

Ett steg på vägen mot denna vision är MedicWave Spectrolyzer som är en specialanpassad mjukvara för analys av biologiska data från masspektrometriinstrument. Forskningen använder i allt högre utsträckning masspektrometriteknologi för att hitta sjukdomar i ett tidigt skede genom att analysera kroppens proteiner och identifiera biomarkörer som visar förändringar i proteinerna. Forskarvärlden menar att proteomiken, läran om vilka proteiner som finns i kroppens celler, kan bryta igenom den barriär som genforskningen stött på genom att på ett mycket tidigt stadium spåra potentiellt farliga sjukdomar som exempelvis cancer i olika former.

− Att analysera proteiner är dock en komplex utmaning då datamängderna är så omfattande att analysfasen blivit en flaskhals. MedicWaves automatiserade mjukvarutverktyg löser detta problem, säger bolagets VD Karl Hillgård.

kanalyser av data från olika typer av masspektrometriinstrument. Förutom cancerforskning används bolagets mjukvaruverktyg bland annat vid forskning rörande Alzheimers och multipel skleros.

Sex års utvecklingsarbete Efter inledande utvecklingsarsbete i universitetsvärlden grundades Halmstadbaserade MedicWave 2005 av Tobias Persson och Michal Lysek för att färdigställa specialanpassad mjukvara för hantering av datamängderna från masspektrometriinstrument. Efter ytterligare sex års utveckling kunde bolagets programmerare presentera en färdig produkt som testats av forskare sedan 2012.

Bolagets mjukvara går under namnet MedicWave Spectrolyzer och är en produktsvit med analysprogram för olika typer av protein och metaboli-

Snabbt växande marknader Masspektrometritekniken har revolutionerat proteomiken och medfört att bioinformatiken − dataanalys och utveckling av medicinsk mjukvara − idag är en fundamentalt viktig del inom proteomiken med enormt stora möjligheter.

– Utvecklingen går rekordsnabbt och masspektrometrin får ständigt nya användningsområden. Det finns ett snabbt växande behov av mjukvaror som kan hantera de tunga datamängder som utvinns. Här verkar MedicWave i den absoluta frontlinjen inom en nisch med mycket stor utvecklingspo-

Arbetet med forskning och utveckling leds bland annat av MedicWaves båda grundare Tobias Persson med sitt unika fokus på programmering, och Michal Lysek som drivs av sitt intresse för biologi och datorer.

tential, säger Karl Hillgård.

Marknaden för MedicWaves produkter kan delas in i befintliga och potentiella delmarknader såsom molekylspektroskopi, masspektrometri, metabolomik, bioinformatik, proteomik och biomarkörmarknaden vilka tillsammans beräknas omsätta cirka 40 miljarder USD. Flyttar upp i datamolnet MedicWave har nu tagit det strategiska beslutet att flytta upp sina produkter i ”datamolnet” och erbjuda dem som en molntjänst. − Fördelarna för oss och våra kunder är stora. Prestandamässigt förvandlar vi på det här sättet en vanlig enkel dator till en potentiell superdator och ger kunderna i princip obegränsad beräkningskraft. Alternativet för kunden är att köpa datorer för mångmiljonbelopp och anställda systemadministratörer för drift och underhåll. Genom att molntjänsten ger mer kapacitet för mindre pengar sänker vi tröskeln för köp hos kunderna avsevärt, framhåller Karl Hillgård.

För MedicWave betyder det att bolaget byter en större engångslicensintäkt, som kräver ett investeringsbeslut på hög nivå hos kunden, till något som mest kan liknas vid ett abonnemang, vilket är betydligt lättare att teckna sig för. − När vi är igång med molntjänsten går vi in i en kommersialiseringsfas av affären där planen är att notera bolaget Q1 2017.

Eezyyow är en fysiologiskt utformad sovkrage, mjuk och tryckavlastande, inställbar i höjdled samt ädrande för att reducera social snarkning.

Den hjälper till att hålla huvudet lätt sträckt bakåt, käken något framskjuten och munnen stängd. Kragen fungerar både i liggande och ställnin sittande ställning.

Med denna sovposition liknande stabilt sidoläge "öppet spjäll i luftvägarna" reduceras snarkning i olika grad beroende på anatomi, vikt, leverne, ålder och hur länge man snarkat. En bra lösning för egenvård.

"Social snarkning" innebär högst fyra andningssöm uppehåll per sömntimme.

Social snarkning kan stegvis utvecklas till sömnapnésyndrom vilket innebär er än fyra andningsuppehåll per sömntimme - som är klassad som en sjukdomsdiagnos.

Eezyyow kan användas i kombination med andra snarkförebyggande åtgärder, exempelvis snarkskena och/eller näsvidgare. Vid sömn bör andning ske genom näsan av era anledningar.

Näsan renar, temperaturreglerar och befuktar inandningsluften vilket gör att man sover bättre.

Sovkragen fungerar dessutom utmärkt som en vilsam "stöd krage" för långresande i yg, tåg eller i bil som passagerare.

Mer information eller köp om Eezyyow by Anti-Snore Partner Sweden AB: www.eezyyow.com kundservice@eezyyow.com Tel. 08- 636 5O 30

Annons

6

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

MÖJLIGHETER – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

Hans Winberg, Leading Healthcare.

INVESTERING INOM LIFE SCIENCE – INTE BARA MEDICINSK FORSKNING

Investeringar inom Life Science i områden som inte är direkt produktutvecklande är minst lika viktiga om nya medicinska forskningsrön ska kunna nyttiggöras i full utsträckning. Det kan röra sig om annan forskning inom exempelvis nya ersättningsmodeller, verksamhetsutveckling och annat som förändrar villkoren för hur vården bedrivs såväl som satsningar på verksamhetsutveckling.

Det anser Hans Winberg, General-

sekreterare på Leading Healthcare, en akademisk tankesmedja som vill påverka utvecklingen av vård och omsorg i nya riktningar.

– Ju mer kunskap vi får desto mer individualiserad blir vården,

vilket får många konsekvenser.

En är att läkemedelsindustrin då inte kan ta tre miljarder för varje ny medicin. Det behövs alltså även nya affärsmodeller för läkemedelsutveckling, förklarar han.

Ett problem med att hitta nya

riktningar för vård och omsorg för att följa med i utvecklingen av ny teknik och nya system är enligt honom att exempelvis landstingen måste tänka budgetekonomiskt.

– De har en årlig budget som ska räcka till allt, och då den dagliga verksamheten tar den största delen är det svårt att investera i nytt som på sikt sänker kostnaderna, men som spränger den kortsiktiga budgeten, fortsätter han.

Hans Winberg tycker det blir

motsägelsefullt att investera så mycket i medicinsk forskning och utveckling av produkter och projektkoncept utan att samtidigt avsätta pengar för investeringar i verksamhetsutveckling.

– Digitaliseringen kräver till exempel att verksamheten förändras i grunden. Exempelvis kan röntgenbilder analyseras på distans dygnet runt av rullande team världen över. Vad händer då med arbetsgemenskapen och teamkänslan på plats och hur utvecklar man de nya rutinerna utan resurser för just dessa, frågar han sig.

På Leading Healthcare jobbar de

mycket med frågor som rör hur

man kan skapa en sådan mottaglighet för innovationer ute i vården och omsorgen.

– Att utveckla uppfinningar och konceptuella organisationsmodeller har vi välutvecklade system för. Men förmågan att kunna ta emot dessa och utveckla dem till innovationer jobbar vi inte alls med, verksamhetsomvandling förväntas gå av sig själv, konstaterar han.

Hans erfarenhet är dock att det

inte alls går så lätt. Många drar sig för att ta in något nytt då det tar tid att lära sig nya rutiner och det känns tryggare att använda det man redan kan hantera.

– Som vi ser det måste man jobba mycket mer med föränd-

ringsledning för att nya produkter och metoder ska kunna omsättas till sin fulla potential, berättar han.

De jobbar som tankesmedja med att bland annat skapa mötesplatser där olika intressenter kan tala öppet om utmaningar och möjligheter på den egna arbetsplatsen.

– Hos oss kan man diskutera ”gamla” problem på ett nytt sätt och med nya människor. Vi erbjuder en arena där forskare och praktiker från olika områden kan mötas och hitta nya lösningar tillsammans, avslutar Hans Winberg.

Text: Ylva Sjönell

Annons

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

VARNYAVARDOCHOMSORG.SE – FRAMTID

MORGONDAGENS UTMANINGAR SKA MÖTA MORGONDAGENS MÖJLIGHETER Regeringens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa 2025. För att nå dit har SKL startat LEDA-projektet där 20 pilotkommuner ingår för att identifiera områden där en digitalisering kan göras och hur man bäst implementerar denna i det dagliga arbetet.

”Vi tror att digitaliseringen är den viktigaste hävstången för smartare välfärd, men att det inte går att läsa sig till vad som ska göras.”

LEDA är ett projekt som ini-

tierats av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Det är en förstudie och ett första steg i en flerårig utvecklingssatsning för att öka kvaliteten och hastigheten i implementeringen av digitala lösningar i vården.

– Fokus för denna satsning är att åstadkomma betydande positiva och påvisbara samhällseffekter och skapa mervärden i kommuners uppdrag kring bland annat välfärd, säger Joakim Jardenberg som utsetts att leda arbetet.

– Vi tror att digitaliseringen är den viktigaste hävstången för smartare välfärd, men att det inte går att läsa sig till vad som ska göras. Lärande och erfarenhetsutbyte måste till för att man ska förstå hur man bäst ska arbeta.

– Uppdraget är att identifiera,

beskriva och sprida vad som möjliggör utveckling, och vad som står i vägen. Det handlar om att lära sig att leda i en föränderlig värld för att möta morgondagens utmaningar med morgondagens möjligheter.

Joakim Jardenberg, LEDA.

I dag brottas vården med många

problem där digitala lösningar kan ge snabba förbättringar.

– Det kan vara brist på kompetens, dålig insikt om patienter, medarbetare och anhörigas behov, låg kunskap om hur man bygger användarvänliga tjänster, brist på data, föråldrade beslutsstrukturer, föråldrade journalsystem och så vidare, förklarar Joakim Jardenberg.

Han menar att vården i dag också är dålig på att ta vara på den kraft och kompetens som finns hos enskilda medarbetare.

– Digitaliseringen öppnar för att medarbetarna själva kan bli en medskapande kraft fullt ut – alltså till och med steget längre än att ”klara sig själv”. Det är något som ger den enskilde kontroll och

makt över sin egen situation. Det i sin tur frigör tid så att vården kan prioritera händerna dit där händerna verkligen behövs.

På vilket sätt skulle det kunna ske?

– När LEDA-programmet är klart kommer medarbetare i de 20 pilotkommuner som deltar i projektet att ha identifierat, bearbetat och samlat framgångsfaktorer för smartare välfärd. De har också fått testa hypoteser genomför prototyper och vidare utveckla idéer och förslag.

– Detta kan sedan paketeras och erbjudas på ett smart sätt till landets samtliga kommuner, poängterar Joakim Jardenberg.

Hur stor är besparingspotentialen om vården digitaliseras i större

FLER DONATORER EFTERLYSES!

utsträckning?

– En nyligen publicerad rapport från konsultbolaget McKinsey visar att det finns stora vinster förknippade med att digitalisera vården. De årliga besparingarna kan bli upp till 180 miljarder kronor från 2025, uppger Joakim Jardenberg.

– Vilka exakta besparingar som kommer att komma ur LEDA-projektet går däremot inte att säga i nuläget.

Att svara på vad själva omställ-

ningen till en mer digitaliserad vård skulle kosta går inte heller att svara på.

– Min personliga uppfattning är att den här sortens omställningar inte handlar så mycket om stora investeringar, teknik är egentligen ganska billigt i dag.

Det handlar i stället om attityd och kompetens, och det kommer vi att arbeta mycket med inom LEDA. Finns det då inga andra alternativ till en mer effektiv vård än digitalisering?

– Nej, inte om någon frågar mig. Att fortsätta göra som man gör nu är nog alla överens om är ett riktigt dåligt alternativ. Digitaliseringen av vården är vår allra bästa möjlighet att höja kvaliteten och öka effektiviteten.

– Smartare välfärd är helt enkelt vägen framåt, avslutar Joakim Jardenberg.

Text: Martin Westholm

Camilla Lindgren, internationell koordinator:

Vad är Tobiasregistret?

– Tobiasregistret är det svenska registret för blodstamceller. Liknande register som samarbetar finns runt om i hela världen. I vårt register finns närmare 70 000 personer.

Vilka sjukdomar kan behandlas med blodstamceller?

– Leukemi, blodcancer, är den sjukdom där blodstamceller ofta används som en sista utväg. Det finns flera andra sjukdomar som kan behandlas på samma sätt, bland annat svår blodbrist, immunbristsjukdomar och ämnesomsättningssjukdomar.

Hur fungerar det?

– Genom att ge en sjuk människa nya blodstamceller kan de bilda ny, frisk benmärg och nytt, friskt blod.

För att det ska fungera krävs att givare och mottagare har samma HLA-typ som hjälper kroppens immunförsvar att känna igen främmande celler. Har cellerna fel HLA angrips de av immunförsvaret och då fungerar det inte att transplantera.

Hur går det till i praktiken?

– När någon behöver en transplantation av blodstamceller vänder sig vården till oss. Förhoppningsvis får man träff i vårt eller något annats lands register. För att öka träffsäkerheten behöver vi bli många fler som registrerar sig.

HAR DU ÅDERBRÅCK? Har du åderbråck eller ådernät som du vill bli av med, är du välkommen att ringa oss!

Vi accepterar privat sjukvårdsförsäkring för behandling av åderbråck.

Venous Centre är Sveriges enda hel­ specialiserade åderbråcksklinik. Vi har även specialutbildade team för behandling av ådernät. Våra kliniker finns i Stockholm, Malmö och Göteborg.

Läs mer om oss på www.scandinavianvc.se

Ring och boka tid för en ultraljudsunder­ sökning, så tar vi reda på orsaken till dina problem och erbjuder behandling med moderna och skonsamma metoder, som ger ett snabbt och bestående resultat.

7

Stockholm

Malmö

Göteborg

08-587 101 33

040-20 80 92

031-81 09 08

Annons

8

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

FÖRDJUPNING – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

ALKOHOLPAUS I SAMBAND MED OPERATION

Karin Salomonsson Wohlin.

SVÅRT ATT HITTA FINANSIERING FÖR SÄLLSYNTA SJUKDOMAR Att drabbas av en sällsynt sjukdom är inte som att drabbas av en mer vanligt förekommande.

Det skiljer sig både i bemötande, där kunskap ofta saknas inom sjukvården, och de ansträngningar som görs för att hitta botemedel.

Vad som klassas som en sällsynt diagnos varierar. Inom EU anses en sjukdom som drabbar en på 2 000 som sällsynt. I Sverige drar man gränsen vid om färre än 100 personer per en miljon invånare har den.

Enligt organisationen Ågrenska, som bland annat startat Sällsynta fonden för forskning kring sällsynta sjukdomar, så har hittills uppåt 7 000 sällsynta diagnoser upptäckts. I Sverige beräknas cirka två procent ha en sällsynt diagnos, vilket är cirka 180 000 personer, eller nästan lika många som bor i Uppsala.

Diagnoser som ryms inom de sällsynta innefattar ovanliga cancerformer, ämnesomsättnings-sjukdomar och andra genetiska avvikelser, exempelvis olika neurologiska sjukdomar.

Eftersom det är så få som har respektive sällsynta diagnos så är

kunskapen om dem inte speciellt omfattande. Den genetiska forskningen har dock givit svar på en del frågor kring somliga av dem.

När det gäller forskning kring en sällsynt sjukdom, där det ryms både forskning på eventuella botemedel/behandlingar och att underlätta de drabbades liv, så är det svårt att hitta finansiering, speciellt för den tidiga forskningen. Stora läkemedelsföretag forskar naturligtvis hellre på läkemedel som kan hjälpa ett större flertal, det finns mer pengar i det.

Skatteregler i länder som Sverige gör det svårt för privatpersoner och företag att skänka pengar till forskningen då det inte finns avdragsrätt på skatten för donationer till forskning.

I exempelvis USA, som har sådan

avdragsrätt, så finns olika familjeorganisationer som startats av drabbade familjer med syfte att samla in pengar till forskning. Ett exempel är ”Families of Spinal Muscle Atrophy” som under över 30 år samlat in cirka 500 miljoner kronor som investerats i forskning. Den stora delen kommer från donationer, men de arrangerar även olika aktiviteter där alla intäkter går till forskningen. Från

början finansierade de projekt av mycket tidig forskning för att ta reda på orsakerna till sjukdomen SMA, som är en neurologisk sjukdom som det finns flera typer av, den mest allvarliga innebär att spädbarnen inte når två års ålder.

skulle med stor sannolikhet ett läkemedel fortfarande vara långt borta. I dag finansierar den organisationen, som nu bytt namn till CureSMA, två tredjedelar av de femton läkemedelsutvecklingsprogram som pågår.

”I Sverige beräknas cirka två procent ha en sällsynt diagnos.”

uppmärksammats alltmer och sedan 15 år finns olika program som ska bidra till att det forskas mer på sällsynta diagnoser.

EU-kommissionen har bland annat tillsatt en expertgrupp för sällsynta sjukdomar som agerar inom olika områden.

Det familjeorganisationen lyckades med var att få igång den tidiga forskningen på en sällsynt diagnos, både på botemedel och på hjälp till drabbade familjer. I dag är den första läkemedelskandidaten inlämnad till myndigheterna för godkännande, och ett stort antal andra möjliga läkemedel befinner sig i klinisk prövning. Utan familjeorganisationens insamling under alla år för att nå tillräcklig kunskap och ta den initiala kostnaden för forskningen,

Inom EU har sällsynta sjukdomar

Exemplet ovan från USA är en positiv berättelse om hur mycket det går att göra om man går samman, men visar också på vikten av finansiering och incitament för donationer. Inte bara för eventuella botemedel utan nästan lika viktigt är forskning kring hur man kan leva med sjukdomen på bästa möjliga sätt. Det kan handla om olika hjälpmedel, mötesplatser där man kan möta andra som drabbats, både patienterna och deras familjer, information om sjukdomens utveckling etcetera.

Text: Ylva Sjönell

Akademiska sjukhuset i Uppsala inför alkoholstopp en månad före operation. Syftet är att undvika komplikationer och nå en snabbare läkning och återhämtning.

Alkoholstoppet är en fortsättning på det arbete som inleddes 2009 då sjukhuset införde stopp för rökning innan operation.

– Alkohol ökar risken för komplikationer både under och efter kirurgiska ingrepp. Det är svårt att säga vad som är en riskfri alkoholkonsumtion, så därför är rådet att avstå alkohol en till två månader före operation för att ge kroppen en chans att återhämta sig från alkoholens negativa effekter på exempelvis immunförsvaret och blodets koaguleringsförmåga, förklarar Karin Salomonsson Wohlin på enheten för Hälsofrämjande sjukvård.

Under oktober påbörjas ett test med alkoholpaus i samband med operation på ortopeden och handkirurgen. Efter utvärdering är det tänkt att alkoholpaus ska införas på fler opererande enheter på sjukhuset.

Rök- och alkoholstopp i samband med operation är några exempel på det hälsofrämjande arbetet vid Akademiska sjukhuset.

PATIENTSÄKERHET I FOKUS Lagförslag under utredning och klinikers ställningstagande syftar till ökad säkerhet vid skönhetsingrepp och efterbehandling.

Enligt ett lagförslag från Socialstyrelsen föreslås en rättslig reglering av estetiska skönhetsbehandlingar. Övriga nordiska länder ligger i framkant gällande reglering och Sverige bör ställa samma höga krav.

en riktig genomgång

Ge dina ögon en riktig genomgång ste optiker hos Sveriges kunnigaste optiker

tsunderryckmätglaukom, ngar på aditionell

Funderar du över dina alkoholvanor?

förutom examen. den höga vi på ett ngar som ers- eller ven stor ns och

anke

Vi genomför ögonbottenundersökning, synfältsunder-sökning, inspektion av ögats lins samt ögontryckmät-ning och kan på detta sätt hitta bl.a. glaukom, gråstarr och ålders- eller andra förändringar på näthinnan mycket tidigare än vid en traditionell synundersökning.

Ge dina ögon en riktig genomgång

Andershos Wedin & Kajsa Söderbergoptiker har förutom optikerutbildning Sveriges kunnigaste även en medicine magisterexamen. Denna utökade kunskap i kombination den högasynfältsunderutrustningsnivån på mottagningen Vi genomförmed ögonbottenundersökning, sökning, inspektion av ögats lins samt ögontryckmätgör att ning vi på mycket kan upptäcka förändringar och ett kan på detta sätt tidigt hitta bl.a. stadium glaukom, gråstarr och ålders- eller andra förändringar på som t.ex. glaukom (grön starr) grå starr, och ålders- eller andra näthinnan mycket tidigare än vid en traditionell synundersökning. förändringar på näthinnan. Vi har även stor kompetens vad gäller Anders Wedin & Kajsa Söderberg har förutom ackommodations och skelningsbesvär. optikerutbildning även en medicine magisterexamen.

Denna utökade kunskap i kombination med den höga utrustningsnivån på mottagningen gör att vi på ett mycket tidigt stadium kan upptäcka förändringar som t.ex. glaukom (grön starr) grå starr, och ålders- eller andra förändringar på näthinnan. Vi har även stor kompetens vad gäller ackommodations och skelningsbesvär.

Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke 08-12 20 33får33, Hos oss du kompetens, valfrihet och omtanke 08-12 20 33 33, Hammarby Allé 32 Hammarby Allé 32 www.wedin-soderberg.se www.wedin-soderberg.se

RING 020-84 44 48 och prata med våra rådgivare Öppet mån - tors kl 12.00-19.00, fre kl 12.00 - 17.00 Det är kostnadsfritt, du kan vara anonym och ringa från hela landet.

Läs mer på alkohollinjen.se

SVERIGES FÖRSTA PARKINSONBOENDE LEDIGA PLATSER!

NÄSBYPARKS PARKINSONBOENDE ÄR SVERIGES ENDA BOENDE SPECIFIKT INRIKTAT FÖR DIG MED PARKINSON ELLER ATYPISK PARKINSONISM. BOENDET HAR PLANERATS OCH INRETTS I SAMARBETE MED PARKINSONFÖRBUNDET. VÅRA MEDARBETARE ÄR UTBILDADE INOM PARKINSON OCH VI ÄR CERTIFIERADE FÖR VÅRT KVALITETSARBETE. VÄLKOMMEN TILL HSB OMSORG! VI HAR LEDIGA PLATSER.

010 - 442 16 31 NASBYPARK@OMSORG.HSB.SE

Annons

10

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

TRENDER – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

POSEIDON HJÄLPER ÄLDRE ATT SJÄLVA SKÖTA SIN HYGIEN Robotdalen, ett nationellt kompetenscentrum i Västerås, har i samspel med bland annat Robotics Care AB, landstinget, äldrevården och äldre själva utvecklat roboten Poseidon, ett nytt hjälpmedel för äldre.

Adam Hagman, Robotdalen.

”De äldre i gruppen berättar att de med spänning väntar på att roboten blir färdigutvecklad.”

De tog hjälp av bland annat indu-

Att de äldre varit med hela vägen

Det var efter en workshop mellan

olika intressenter, inkluderande äldre patienter, på temat vad som kan förbättras inom äldrevården som de identifierade ett starkt behov från äldre att kunna själva sköta sin hygien så långt upp i åldern som möjligt.

– I motsats till vad man tidigare trott, att äldre hellre tar hjälp av en människa än en robot med sin hygien, visade det sig att många hellre går smutsiga än att främmande personer hjälper dem med intimhygienen, berättar Adam Hagman som är affärsutvecklare Hälsorobotik på Robotdalen.

Intresset var alltså mycket stort

från brukarna själva att få tillgång till en robot som kunde hjälpa dem att själva sköta hygienen.

Idén till Poseidon kom från en entreprenör som hade förslag på en maskin från Japan som hjälpte till med tvätt av patienter.

– Men den kändes alldeles för komplicerad och otymplig, så då började vi fundera på att utveckla en egen version med lite andra funktioner, berättar Adam Hagman.

stridesigners och hade under hela förloppet fortlöpande diskussioner med patientgrupper och experter från äldrevården.

De kom fram till en skiss på hur roboten skulle kunna se ut och fungera. De byggde då en prototyp med plywood-skivor som de byggde runt en stol med olika tvättfunktioner.

– De äldre var hela tiden med och testade olika versioner tills vi kom fram till en som de kände sig helt trygga att använda.

Han berättar att prototypen bara kostade cirka 4 000 kronor att ta fram.

– Det är ett typiskt exempel på hur vi jobbar. Det behöver inte alls vara kostsamt att utveckla en testversion av en potentiell innovation, konstaterar Adam Hagman.

och påverkat utvecklingen var en självklarhet, det är ju de som ska använda den.

– Det känns mycket bra när de äldre i gruppen berättar att de med spänning väntar på att roboten blir färdigutvecklad.

Att den gett dem anledning att fortsätta leva.

Det är företaget Robotics Care AB som tagit fram Poseidon i samarbete med Robotdalen. Nu återstår bara att sprida den, en del i innovationsutvecklingen som inte alltid är så lätt som man kan tro.

– Det är ju först när innovationen kommit i bruk via ett fungerande företag som samhället kan få nytta av den.

Men den delen har vi lite problem med i Sverige, konstaterar Adam Hagman.

De märker av samma problematik

med flera av deras nyutvecklade robotar, att även om alla konstaterat den stora nyttan med dem så är det alls inte självklart att de implementeras.

– Det finns en tendens att vara avvaktande mot högteknologiska innovationer. Är det dessutom en robot ökar osäkerheten än mer, inom vården blir många rädda att roboten ska ta jobben ifrån dem.

Men det finns ju inte tillräckligt med händer inom vården i dag, och värre kommer det att bli, så jag förstår egentligen inte resonemanget, förklarar han.

Han poängterar att deras mål är att

utveckla teknologi som gör att människor behåller sin självständighet och integritet så länge som möjligt så att man kan använda de värdefulla händerna där de behövs mest.

Förutom rädsla för att ta in högteknologiska produkter så ser han problem med incitamentsstrukturen för att ta in nyheter.

– Betalningsmodellerna måste förändras för att uppmuntra användning av ny teknik. Man måste kunna få någon fördel av att införa den, konstaterar Adam Hagman.

Utöver Poseidon utvecklar de flera robotar, bland annat en som hjälp för äldre att äta själva.

Text: Ylva Sjönell

GLÖM AGV, NU ÄR AMR HÄR! De nya Autonoma Mobila Robotorna (AMR) transporterar gods över hela sjukhuset och kan själva öppna dörrar och ta hissen. De moderna sensorsystemen gör att roboten snabbt upptäcker och smidigt tar sig förbi hinder. AMR kan därför röra sig på ett säkert sätt i alla lokaler där människor finns.

DEN STORA POTENTIALEN! Studier har visat att 30–45% av ett sjukhus kostnader är relaterade till logistik. AMR kan frigöra stora delar av dessa resurser till mer vårdnära aktiviteter. Kontakta oss så kan vi hjälpa er att erbjuda samhället en utökad vård inom existerande budgetramar.

www.blue-ocean-robotics.se

•

info@blue-ocean-robotics.se

•

021-120 950

ROBOTEN LEA – EN HJÄLP FÖR ÄLDRE I HEMMET LEA kan både komma när man ropar och bjuda upp till dans. Den är utvecklad till att vara ett aktivt hjälpmedel för äldre och funktionsnedsatta.

Det är företaget Robot Care Systems som utvecklar roboten LEA, Lean Elderly Assistant, vilket är en robot som kan hjälpa till med det mesta, både mer praktiska saker som att vara en hjälp att resa sig från stolen till att påminna om aktiviteter under dagen.

– Vi har också lagt in en funktion som gör att LEA kan komma dit man är i lägenheten om man kallar på henne, berättar Maja Rudinac, utvecklare av LEA och VD på Robot Care Systems.

Det finns två typer av träningsprogram inlagda, det ena inspirerar till dans och rörelse som salsa och vals, och det andra är träningsprogram som anpassas till användaren. När man tränar så finns en uppkoppling online mot en fysioterapeut som ser att man gör rätt och ger råd.

Det finns även funktioner som hjälper de med kognitiva sjukdomar som demens. LEA talar om när det är dags att äta och visar vägen till köket.

Man blir även påmind att ta sin medicin och att gå på toaletten.

– Om man ramlar så larmas larmcentralen som kommer och kontrollerar. Dessutom finns en online-skärm på LEA med alla viktiga telefonnummer inlagda så det blir lättare att hålla kontakt med anhöriga och vårdpersonal, via telefon eller Skype, avslutar Maja Rudinac.

Västeråsmodellen

gör äldre mer oberoende

Ny teknik kan hjälpa äldre att få mer livskvalitet och större oberoende. Utmaningen har varit att lösa det juridiska. ”Tekniken finns och utvecklas hela tiden. Det är upp till oss att se nyttorna och få in lösningarna i verksamheten”, säger Mats Rundkvist, digital strateg på Sociala nämndernas förvaltning i Västerås.

Västerås var tidiga med att börja använda teknik för att underlätta vardagen för äldre invånare.

Genom åren har kommunen legat långt fram och med stor framgång provat nya lösningar. Bland annat har personer med hemtjänst kunnat använda e-hemtjänst och trygghetslarm. På särskilda boenden för äldre har det skett enorma förändringar med införandet av välfärdsteknik.

och ångest hos de äldre samtidigt som det inte har stöd i lagen att låsa om dem. Tillsammans med stadens jurister arbetade man i Västerås fram en modell som väger nyttan av tekniken mot obehaget att inte använda den. Man utgår ifrån de begränsningsåtgärder som bristen på teknik innebär, och ser välfärdsteknik som en möjlighet att få bort dessa.

Västeråsmodellen minskar begränsningar

Teknik i framkant på Sveriges modernaste äldreboende

En utmaning i början var att motverka en skeptisk syn på teknik, att ”robotar ska ta över vården” och istället utbilda och vägleda kring nyttorna. Lösningen blev att vända synsättet och se de begränsningar som den traditionella vården, med avsaknad av teknik, medförde. Personer med demenssjukdom kan ha svårt att hitta vilket har lett till att många boenden har stängda och låsta dörrar. Det kan dock öka oro

2014 invigdes Hälleborg, ett äldreboende som bland annat var först i landet med digitala sensorgolv. Golven gör att personalen kan ha god uppsyn över den äldre utan att behöva gå in och störa. Man vet direkt om någon fallit och kan gå in. Samtidigt förbättras nattsömnen när personal inte behöver störa de äldre i onödan. Och sensorer gör att dörrar inte behöver vara låsta i onödan på dagtid:

– Med hjälp av sensorer och larm kan de boende idag röra sig självständigt mellan avdelningarna på sitt boende, eller ut i trädgården för den delen.

Larmen anpassas helt utifrån varje persons förutsättningar. Detta har gett ett helt annat lugn på boendena och stora vinster för den enskilde, berättar Mats Rundkvist.

En annan tekniknytta är de surfplattor som finns tillgängliga för de äldre. Spel, musik och annat kan ge kognitiv stimulans och tillgången till internet gör det möjligt att motverka isolering genom sociala nätverk som Facebook där släkt och vänner finns.

– Det handlar inte om att ersätta människor i vården och omsorgen. Många gånger är det precis tvärtom. Rätt använd teknik kan stärka de äldres integritet och ge dem mer makt över sina liv. Samtidigt kan personalen fokusera på de uppgifter där den mänskliga kontakten behövs bäst.

ANNONS

Innovationer för självständigt liv hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen, vilket underlättar i arbetet att hitta användare och testmiljöer samt stämma av behov.

– En ung person som utvecklar nya lösningar vet inte hur en 80-åring tänker. Jag tycker att företagen behöver fråga hur vi seniorer vill ha det. Sen behöver de titta på om det finns fler funktionsskillnader, hur livsstilen ser ut och vad som är viktigt för just mig, berättar Birgitta Wallbom, aktiv senior.

Tidig användarinvolvering I Örebro drivs utvecklingsprojektet Smarta äldre som syftar till att utveckla olika lösningar och innovationer för äldre och funktionsnedsatta som ska underlätta och främja trygghet, självständighet och integritet i vardagen. Utgångspunkten är människors önskan om att leva ett aktivt och hälsosamt liv.

– Vår erfarenhet är att företagen ofta presenterar en lösning som är så gott som färdigutvecklad och vi ser att det finns många vinster med att komma in i ett tidigare skede. Att redan från början involvera användarna och verksamheterna, utifrån deras grundläggande behov, bidrar till bättre kvalitet, ökad kunskap samt förankring hos de som ska använda lösningarna. Ytterligare vinster är besparing av tid och pengar, säger Ingela Ernestam, projektledare på Alfred Nobel Science Park.

Testning och utveckling Några av lösningarna som testas och utvecklas är olika larmfunktioner, sensorer som mäter aktivitet, rörelse och hälsotillstånd, kognitions- eller kommunikationshjälpmedel.

Ett exempel är hur en hel avdelning, med hjälp av olika lösningar, kan förändra arbetssätt och rutiner för att underlätta såväl vistelsen på sjukhuset som hemgången.

– Eftersom jag alltid har levt ett aktivt liv, så vet jag att jag kommer vilja fortsätta med det även när jag till exempel får svårt att röra mig och jag vet att jag kommer att bli en sån där besvärlig person som ställer krav på personer och hjälpmedel i min närhet, säger Birgitta Wallbom.

foto: skandinavisk Bildbyrå

Örebro universitets framstående forskning inom intelligenta system, sensorteknik och integritet är en tillgång för företagen i utvecklingen av ovanstående lösningar. Övriga parter i Smarta äldre representerar

Samverkan gynnar innovationen Alfred Nobel Science parks del i projektet är att bidra till utvecklingen av företagens lösningar samt stimulera innovationer. Smarta äldre har under drygt tre år fått finansiering från Vinnova för att utveckla en testbädd för att ”på ett systematiskt och strukturerat sätt, utveckla och införa innovationer som kan bidra till en ökad kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen”.

När projektet tar slut i februari 2017, har alla medverkande parter, Örebro kommun, Region Örebro län, Örebro universitet samt Alfred Nobel Science Park, beslutat att gemensamt driva arbetet vidare.

Finansieras av:

smartaÄLDRE självständigt liv genom smarta tekniska lösningar

www.smartaaldre.se

Annons

12

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

PROFIL – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

STORA MÅL I LIVET BIDRAR TILL EN ÄVENTYRLIGARE RESA Att det är bättre att fråga sig ”vad lär jag mig av detta” i stället för ”varför hände det just mig” då man drabbas av en tuff sjukdom är en av de insikter som gjort Aron Andersson till den stora inspirationskälla han är i dag.

När han var sju år drabbades han

av cancer och när han var nio år opererades han och hamnade i rullstol. Han bestämde sig då för att utforska vilka möjligheter den gav honom i stället för att låta sig begränsas av den. Han har bestigit Kebnekaise, simmat över Ålands hav med bara armarna och deltagit i flertalet Paralympics, alltid med en nyfikenhet på vad han kan lära sig av de erfarenheterna.

”Våra tankar styrs av vilka frågor vi ställer oss själva, vi kan därför välja hur vi hanterar olika situationer vi hamnar i.”

– Våra tankar styrs av vilka frågor vi ställer oss själva, vi kan därför välja hur vi hanterar olika situationer vi hamnar i. Jag har alltid valt att ställa mig frågan vad jag kan lära mig och hur jag kan gå stärkt ur även tuffa situationer, förklarar han.

Hans inställning till vården är att den är skälet till att han är vid liv i dag, och han har bara positiva erfarenheter därifrån.

– Det händer mycket spännande inom både forskning och själva vården i dag, och jag tror på en utveckling mot mer individualiserad vård, vilket dagens forskning öppnar upp för. Att exempelvis cancerbehandlingar inte ska behöva slå ut hela kroppen utan bara angripa tumören, förklarar Aron Anderson.

Det händer även mycket inom

forskningen på sjukdomar som rör det han drabbats av. Inom nanotekniken testar man att på ryggmärgsskadade operera in nanorör där nervtrådar kan växa och återknyta kontakten mellan områdena under och över skadan. Tester på möss har visat mycket positiva resultat, de fick rörligheten tillbaka. Projekt är i gång nu där metoden ska testat även på människor.

För Aron Anderson står nya forskningsrön som eventuellt kan påverka honom framöver inte överst på agendan, han har fullt upp med att leva livet i dag.

Aron Andersson är en mycket upp-

skattad inspiratör och föreläsare i både Sverige och Europa, bland annat inbjuden av företag som vill maximera sin potential.

– Jag vill inspirera andra att både sätta upp mål och att nå dem. Man måste lära sig att hantera det mentala, att skaffa sig strategier för hur man kan nå sina mål. Jag vill visa att saker är möjliga, att alla kan om de skaffar sig rätt verktyg, förklarar han.

Han lägger också mycket tid på sitt uppdrag som ambassadör för Barncancerfonden. Under de två senaste åren har han samlat in över tre och en halv miljoner kronor till forskning kring barncancer, ett område som han brinner för.

Att så många människor lever upp först på helgerna eller på semestern tycker han är synd.

– Att leva bara för fredags- och

lördagskvällarna är ett sådant slöseri. Livet är alldeles för kort för att inte hitta det man vill jobba med. Då är det väl bättre att sälja det stora huset och sätta sig i en mindre lägenhet, i ett mindre dyrt område, om det är vad som krävs för att kunna jobba med sådant man tycker känns meningsfullt.

”Jag vill inspirera andra att både sätta upp mål och att ”Vi alla har olika nå dem.” förutsättningar När det gäller barn och den hjälp för att lyckas de får att hantera svåra situationer under sin uppväxt tycker i livet men till han att man kanske inte utnyttjar möjligheterna tillräckligt att i sist kommer skolan ge barnen viktiga verktyg.

– Fler och fler unga drabbas av det vara depressioner, men det finns inte med i läroplanen att ge kunskaper inställningen om exempelvis KBT-metoder som avgör vilka för att kunna hantera situationer man hamnat i. Det kanske vore som blir vinnare mer värdefullt för unga att få del av sådan kunskap än vissa ämnen i längden.” som kanske inte ger samma praktiska nytta, funderar han.

Att skicka deprimerade personer till terapeuter när de redan drabbats är som han ser det att ta det i fel ordning.

– Då är det väl bättre att jobba mer förebyggande, även när det gäller mental träning.

Det är så lätt att fastna i mönster

och gamla hjulspår och intala sig själv att det är omöjligt att förändra sin situation.

– Det gäller att våga bryta mönstren, att zooma ut från sin egen vardag och försöka få lite

perspektiv på både sitt eget liv och allt runt omkring. Mycket handlar om vår medvetenhet om oss själva, vad vi matar våra hjärnor med. Om vi matar den med något som begränsar oss eller något som öppnar upp möjligheter.

Hjärnan går enligt honom att styra

och beviset för det är att vi varje dag fattar massor av beslut, en del helt omedvetet. Alltifrån enkla saker som att borsta tänderna varje kväll till andra lite större som att söka ett nytt jobb. Så varför skulle man inte kunna bestämma sig för att faktiskt ägna livet åt något man tycker känns meningsfullt? Hans filosofi är att om man gör det man gillar att göra så leder det med stor sannolikhet till att man landar rätt och lyckas i livet.

– Vi alla har olika förutsättningar för att lyckas i livet men till sist kommer det vara inställningen som avgör vilka som blir vinnare i längden, avslutar han.

Text: Ylva Sjönell

FAKTA Aron är en äventyrare som har rest jorden runt och pressat sig själv i extrema situationer för att inspirera andra att kämpa för sina drömmar. Han har bland annat deltagit i fyra Paralympics i tre olika grenar.

När Aron var nio opererades han för cancer och hamnade i rullstol och tog då ett beslut som han lever efter än i dag: att aldrig låta några hinder stoppa honom från det han vill göra.

Annons

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

VARNYAVARDOCHOMSORG.SE 13

UNDERKLÄDSBUTIKEN FÖR ALLA

Carolina LePrince.

Eldsjälen och grundaren till Kvinnligt Under, Carolina LePrince, är ett exempel på hur personligt engagemang har lett till skapandet av en blomstrande verksamhet.

FAKTA

Namn: Tanja Djelevic. Ålder: 42 år.

Yrke: Hälsocoach och personlig tränare.

Tränar helst: Ben! (skratt).

Största last: Choklad och kaffe (double whammy).

Ser upp till: Pappa, människor som reser sig, och min barndomsvän Ulla.

Motto: Lev Högljutt! Njut dagligen!

Vad låg bakom din affärsidé att starta underklädesbutiken i Åkarp (i ett industriområde mellan Malmö och Lund)?

– Jag märkte hur svårt det var för kvinnor som inte har standardmått på kropp och byst att hitta en bh som de känner sig fina och bekväma i. Hos de vanliga butikskedjorna får kunden ingen hjälp och köper ofta fel bh.

Enligt Carolina bär 90 procent av alla kvinnor fel bh. Ofta bär man samma storlek och modell hela livet utan att tänka på att kroppen förändras. Hos Kvinnligt Under hittar kunden badkläder i storlek 36–60 och underkläder mellan 65–125 i ryggen och allt mellan AA-kupor till engelsk K-kupa, amnings-bh:ar och bröstprotes-bh:ar. Folk reser 25 mil för att hitta rätt bh. Hit kommer man och får personlig hjälp med modell och storlek, medan personalen servar en i provrummen. För långväga kunder startade Carolina en webbshop för fem år sedan.

Under flera år har Carolina föreläst, men hon brinner för att hjälpa kvinnor att bära rätt bh när man har bröstprotes. Vi frågar hur hon känner att Kvinnligt Under bidrar till en bättre vardag för personer som drabbats av bröstcancer.

– Att känna sig snygg och kvinnlig igen när man väl är frisk är viktigt och något som den i övrigt utmärkta sjukvården inte tar hand om. På vägen tillbaka till att bli den kvinna man vill vara, är Kvinnligt Under en viktig aktör.

– Vi har en hel avdelning för kvinnor med bröstproteser. I fjol drabbades hon själv av bröstcancer men är nu tillbaka med mycket energi. Från januari 2017 kommer sortimentet att utökas för de som är stomiopererad eller lider av inkontinens.

I fjol hade Kvinnligt Under en modeshow ihop med flera aktörer i en lastbilshall. Alla intäkter, drygt 230 000 kronor, från modevisningen och försäljningen av en ”Fuck bröstcancer”-kalender gick oavkortat till Stina Oredssons forskarteam för bröstcancer på Lunds Universitet, checken lämnades över i januari i år.

Annons

14

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

ANALYS – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

VIKTEN AV ETT SOCIALT LIV ÄVEN UNDER SJUKDOM

Trots att forskning visar att barn och ungdomar med cancer mår bra av att gå i skolan och träffa vänner under behandlingen så fortsätter omgivningen ge råd om vila.

En av forskarna som visar på hur felaktiga gamla ”goda råd” kan vara är Margareta af Sandeberg, som är specialistsjuksköterska inom barncancervård, medicine doktor och grundare av nätverket Konsultsjuksköterskor inom barncancervården.

Hennes avhandling fokuserade på skolgången och sambandet med hälsorelaterad livskvalitet och infektioner.

– Resultaten från vår nationella studie visade att de som gick mer i skolan skattade sin hälsorelaterade livskvalitet högre och fick färre infektioner, så skolan är inte den riskfaktor som många tror, konstaterar hon.

Ett skäl är att de bakterier som ger

barn och ungdomar med cancerdiagnoser infektioner oftast är deras kroppsegna, de smittas alltså sällan av omgivningen.

Baserat på de resultaten och andra så är hennes slutsatser att barn och ungdomar ska försöka leva ett så vanligt liv de bara kan.

Intervjuer med barn och ungdomar, samt med deras föräldrar, visar också på vikten av en känsla av normalitet.

Margareta af Sandeberg.

– Att barnet går till skolan eller förskolan ger både barnet och familjen runt omkring en känsla av normalitet, vilket forskning har visat är ett av de bättre sätten att hantera ett trauma som en cancerdiagnos är, förklarar Margareta af Sandeberg.

De har också intervjuat barn och

ungdomar fyra till sex år efter behandlingstiden och frågat vad som är det första som slår dem när de tänker tillbaka på behandlingstiden. Flest svarade som väntat att det var det jobbiga med att få och hantera diagnosen.

– Hälften av dem sa också att ett av de mer negativa minnena var frånvaron från skolan och kompisar och det måste vi bli bättre på att hörsamma, konstaterar hon.

Hon vill att fler ska uppmärksam-

ma den forskning som visar på att både social och fysisk aktivitet påverkar sjukdomsförloppet positivt på flera sätt, bland annat ger det ofta ett snabbare tillfrisknande.

– Att göra allt för att skydda barnen för risker är det normala sättet att reagera, därför måste vi inom vården vara tydliga med att både fysisk och social aktivitet är bra. Det är i princip alltid rätt att uppmuntra aktivitet.

Ett problem hon ser i dag i

Stockholm, där hon verkar, är att vårdtiderna krymper vilket gör att vare sig patienten eller familjen runt omkring hinner landa i sjukdomsbeskedet innan de måste åka hem. Det innebär att de inte är mottagliga för mer

praktiskt orienterad information utan blir fast i sin oro över diagnosen och det stora ansvar det innebär att hantera situationen.

I dag ingår hon i en forskargrupp som fokuserar mer på den behandlande personalen och i vilken grad de utsätt för moralisk stress samt på det etiska klimatet de verkar inom.

– Exempelvis har studier visat att upplevd moralisk stress kan orsaka att man byter jobb, vilket ökar den redan stora personalbristen inom barnonkologin, förklarar hon.

Som exempel på situationer som kan orsaka moralisk stress, tar hon upp när man som vårdpersonal vet vad som är etiskt rätt men av olika skäl inte kan

agera därefter. Skälen kan vara bristande ekonomi, organisation eller liknande.

“Att göra allt för att skydda barnen för risker är det normala sättet att reagera, därför måste vi inom vården vara tydliga med att både fysisk och social aktivitet är bra.”

– Den stora bristen på läkare och sjuksköterskor inom barnonkologin gör även att man inte hinner prata med patienterna och deras familj så mycket som skulle behövas och att man måste skicka hem dem för tidigt, vilket också är moraliskt stressande, förklarar Margareta af Sandeberg.

Text: Ylva Sjönell

HÄR HITTAR DU BADKLÄDER I STL 36-60, BH I AA-K KUPA OCH BH FÖR BRÖSTPROTESER

Utlottning på Facebook

-25%

Kvinnligt Unders webbshop fyller 5 år!

Vi firar 1-3/11 både i vår webbshop & butik.

Fraktfritt

Se erbjudande på www.kvinnligtunder.se eller på vår Facebook-sida

Parkering Lervägen Åkarp. Tel 040-46 29 58 Tisd-torsd 12-18, fred 12-17, Iörd 11-14. Alla Helgons Dag (lördag 5/11) stängt

www.kvinnligtunder.se

ÅDERBRÅCK? ÅDERNÄT? Med hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck med mycket gott kosmetiskt och funktionellt resultat. Inga snitt, inga stygn! Du går hem samma dag. Vi är specialister inom modern åderbråcksbehandling.

Vårt team som består av enbart kärlkirurger och legitimerade sjuksköterskor erbjuder Dig bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö.

FÖRE

Alla åderbråck går att ta bort!

EFTER

FÖRE

EFTER

ÅDERBRÅCK?ÅDERNÄT? ÅDERNÄT? ÅDERBRÅCK? Alla åderbråck ta bort!

Med hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck Alla åderbråck gårgår attatt ta bort!

Med hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck medmed ÅDERBRÅCK? ÅDERNÄT? ÅDERBRÅCK? ÅDERNÄT?

mycket gott kosmetiskt funktionellt resultat.

Inga snitt, stygn! samma mycket gott kosmetiskt ochoch funktionellt resultat.

Inga snitt, ingainga stygn!

Du Du går går hemhem samma dag.dag.

Alla åderbråck ta bort!

Med hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck Alla åderbråck gårgår attatt ta bort!

Med hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck medmed specialister inom modern åderbråcksbehandling. team består av enbart kärlkirurger Vi Vi är är specialister inom modern åderbråcksbehandling.

VårtVårt team somsom består av enbart kärlkirurger och o mycket gott kosmetiskt funktionellt resultat.

Inga snitt, stygn! samma mycket gott kosmetiskt ochoch funktionellt resultat.

Inga snitt, ingainga stygn!

Du Du går går hemhem samma dag.dag. legitimerade sjuksköterskor erbjuder bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö. legitimerade sjuksköterskor erbjuder DigDig bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö.

Vill Du veta mer Vi eller fåspecialister en konsultation med ultraljud, ringVårt 08Vårt 666 20 30 Vi inom modern åderbråcksbehandling. team som består av enbart kärlkirurger är är specialister inom modern åderbråcksbehandling. team som består av enbart kärlkirurger och o veta mer eller få en konsultation med ultraljud, 08 20 eller 30 eller på www.narvakirur VillVill DuDu veta mer eller få en konsultation med ultraljud, ringring 08gäller 666666 20för 30 gå ingåpåinwww.narvakirurg.se eller gå in på www.narvakirurg.se.

Vanlig landstingsavgift alla legitimerade sjuksköterskor erbjuder bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö. legitimerade sjuksköterskor erbjuder DigDig bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö.

Vanlig landstingsavgift gäller alla bedömningar vid behandlingar som är medicinskt motiverade. gäller förför allaär bedömningar ochoch vid behandlingar som är medicinskt motiverade. bedömningar ochVanlig vidlandstingsavgift behandlingar som medicinskt motiverade.

Privat veta mer eller få en konsultation med ultraljud, 20 eller 30 eller på www.narvakirur VillVill DuDu veta mer eller få en konsultation med ultraljud, ringring 08 08 666666 20 30 gå ingåpåinwww.narvakirurg.se sjukvårdsförsäkring accepteras.

Privat sjukvårdsförsäkring accepteras.

Privat sjukvårdsförsäkring accepteras.

Vanlig landstingsavgift gäller förför allaalla bedömningar ochoch vid vid behandlingar somsom är medicinskt motiverade.

Vanlig landstingsavgift gäller bedömningar behandlingar är medicinskt motiverade.

Våra kärlkirurger

Privat sjukvårdsförsäkring accepteras.

Privat sjukvårdsförsäkring accepteras.

Marianne Thor

Stefan Nydahl

Rabbe Takolander

Ove Thott

Henrik Åkesson

HELA LIVET FÖRÄNDRAS! I Sverige drabbas ca 1.500 personer om året av cancer i munhålan

NARVA KIRURG CENTER NARVA KIRURG CENTER Narvavägen 30, 30, 115115 22 Stockholm Narvavägen 22 Stockholm 08 666 20 30 08 666 20 30 NARVA KIRURG CENTER NARVA CENTER Narvavägen 30,KIRURG 115115 22 Stockholm Narvavägen 30, 22 Stockholm Narvavägen 30,20 115 22 Stockholm 08 666 30 08 666 20 30

08 666 20 30

ALLA VILL HA TÄN DER OAVSETT VAD SOM HÄNDER

eller i halsen. Behandlingarna mot cancer i mun och hals är komplexa och ger mycket svåra biverkningar med muntorrhet, effekter på tänder, tal och förmågan att äta för resten av livet.

MUN & HALSCANCERFÖRBUNDET En riksorganisation som ökar kunskapen om mun- och halscancer samt ordnar stödverksamhet för drabbade och närstående.

TANDVÅRDEN MÅS TE FUNGERA FÖR PATIENTER M ED MUN ELLER HALSCA NCER Mun & Halscancerförbundet

Projektledare: Marie Robertsson, 070-888 08 39, marie@mhcrehabprojektet.se www.mhcforbundet.se • www.mhcrehabprojektet.se • Facebook: Rehabiliteringsprojekt mun- och halscancer

Annons

16

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

FÖRDJUPNING – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

ÖKAD PSYKISK OHÄLSA MÅSTE GES STÖRRE PRIORITET FÖR MER RESURSER Psykisk ohälsa är i dag den främsta anledningen till sjukskrivning i Sverige och ohälsan ökar. Särskilt hårt drabbade är kvinnor. Samtidigt satsas det förhållandevis lite resurser på psykiatrisk vård och på forskning om psykiska sjukdomar.

Lena Flyckt är docent i psykiatri vid Karolinska institutet och vice ordförande i Psykiatrifonden som samlar in medel till forskning inom hela det psykiatriska fältet, inte minst beträffande våra stora folksjukdomar som depression och schizofreni.

– Utvecklingen går i dag åt fel håll. Allt fler drabbas av psykisk ohälsa samtidigt som resurserna för att ge en effektiv vård är begränsade för att inte säga mycket ansträngda, säger Lena Flyckt.

– Det är framför allt inom två grupper som ökningen av den psykiska ohälsan varit särskilt markant under senare år. Dels bland unga kvinnor runt 20 år, dels bland kvinnor mellan 30 och 40 år som är mitt i karriären.

Tendensen med ökad psykisk

ohälsa i Sverige går att spåra sedan ett par decennier och från mitten av 00-talet är det den största orsaken till sjukskrivningar och det finns inga tecken på att den ska mattas av.

Lena Flyckt, docent i psykiatri.

– Vi antar att ökningen inte är genetiskt betingat utan att det handlar om hur samhället utvecklats och de allt högre och tuffare krav som ställs, berättar Lena Flyckt.

– Flera studier visar att kvinnor tycks vara mer sårbara än män.

Kvinnor känner en större press på sig att prestera, att vara duktig i skolan, eller på jobbet, och samtidigt kunna visa upp ett liv, eller åtminstone en fasad, av framgång och lycka.

– För de lite äldre handlar det också om att få det så kallade livspusslet med barn och hem att gå ihop. Vi är inte alltid så jämställda som vi kanske vill tro, fortsätter Lena Flyckt.

– För många blir den pressen allt för stor, fortsätter Lena Flyckt.

Sedan finns det naturligtvis individuella skillnader. En del klarar av trycket, andra gör det inte.

– Resultatet ser vi i form av stressrelaterade sjukdomar som depression, utbrändhet, som snarare borde kallas stressallergi, och ångestrelaterade sjukdomar.

För både samhället och den enskil-

de individen är det här ett stort och växande problem.

– Långa sjukskrivningsperioder kostar pengar i form av sjukersättning men också i produktionsbortfall när människor inte längre har förmågan eller orken att arbeta och därmed kunna bidra till samhället, understryker Lena Flyckt.

På det personliga planet handlar

det ofta om mycket lidande, ett stigma, med en lång rehabilitering för att kunna komma tillbaka till ett fullt normalt liv igen.

Det kan också betyda försämrad ekonomi när sjukskrivningen

drar ut på tiden och betydande svårigheter när det gäller att platsa på en allt mer krävande arbetsmarknad.

– Att komma tillbaka efter att ha fått diagnosen utbrändhet kan ta både ett och två år och i vissa fall ännu längre tid.

Helt klart är att något måste göras

för att komma åt problemet med växande psykisk ohälsa och Lena Flyckt efterlyser större insatser från samhällets sida.

– Det är min uppfattning att våra politiker ännu inte förstått vidden och allvaret även om det börjat ske en attitydförändring.

Den psykiatriska vården är alldeles klart underfinansierad jämfört med vad som satsats inom somatiken, exempelvis cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

– Dels måste det tillföras mer resurser inom primärvården

som är den första instansen för människor som mår dåligt. I dag är de ingen prioriterad grupp.

Dels beror det på kunskapsbrister om psykisk ohälsa ute på vårdcentralerna, dels, vilket kanske är ännu värre, på ett ointresse. Det här är inga sjukdomar som man behandlar snabbt och därför är de ”olönsamma” i dagens ersättningssystem.

– Parallellt med detta behövs det också mer resurser till specialistvården som i dag är utsatt för ett stort besökstryck med mycket begränsade resurser.

Lena Flyckt framhåller också med kraft att forskning om psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa måste få större prioritet än vad fallet är i dag.

– Forskningen om psykisk ohälsa och dess konsekvenser får bara en bråkdel av de totala forskningsanslag som finns inom hälso- och sjukvård. Det är naturligtvis helt orimligt när vi vet att psykisk ohälsa är det område som ökar mest i Sverige i dag.

– Vi måste helt enkelt lära oss mer om hur ohälsan uppkommer men också hitta fram till mer effektiva behandlingsmetoder och läkemedel som kan hjälpa människor som befinner sig i en mycket utsatt situation som i värsta fall kan innebära livslång ohälsa, avslutar Lena Flyckt.

Text: Martin Westholm

ÅDERBRÅCK och ådernät Skuminjektion med ultraljud Effektiv behandling av åderbråck utan operation eller narkos.

(Ingen sjukskrivning krävs)

Läkarhuset Hötorgcity Tel 08-55 80 80 00

www.åderbråck.nu

Före

Efter

Annons

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

VARNYAVARDOCHOMSORG.SE – FÖRDJUPNING 17

E-HÄLSA KAN HJÄLPA VID BEHANDLING AV BARNS PSYKISKA OHÄLSA Allt fler barn och ungdomar i Sverige mår psykiskt dåligt. En oroande utveckling som också återfinns i många andra länder.

Nya metoder, bland annat olika e-hälsolösningar, kan göra att fler snabbare får hjälp att tillfriskna eller övervinna sina symptom.

Det finns många teorier om varför

allt fler barn och ungdomar mår psykiskt dåligt i dag jämfört med hur det var för bara 30–40 år sedan, men ingen enskild teori räcker som förklaring.

– Vi vet inte säkert om det är en reell ökning eller om det är så att vi har blivit bättre på att identifiera de som mår dåligt, säger Clara Hellner Gumpert som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet.

– En förklaring kan vara att vi har blivit bättre på att prata om det som tidigare var tabu. Vi inom vården har också blivit bättre på att diagnostisera. Samtidigt kan medvetandet, både inom familjer och i skola och samhället i stort, ha ökat så att man är mer observant.

– Bråkiga barn är inte bråkiga bara för att det är roligt.

Den negativa utvecklingen är inte unik för Sverige. I de flesta västländer kan man se samma mönster liksom i länder, till exempel i Asien, som har haft en snabb ekonomiskt utveckling.

– Vi har på många sätt fått ett samhälle med ett tuffare klimat

Clara Hellner Gumpert, professor i barnoch ungdomspsykiatri.

och då blir det svårt för alla att hänga med, att klara pressen på att man ska lyckas både i skolan och i kamratgänget, och att senare i livet även göra karriär, fortsätter Clara Hellner Gumpert.

– Inom vuxenpsykiatrin ökar också ohälsan mest i åldrarna 20–35 år.

Uttrycken som den psykiska ohäl-

san kan ta sig varierar. Det handlar om allt från oro och ångest till svåra depressioner och som värsta konsekvens självmord.

– I åldrarna åtta till tolv år är det pojkarna som sticker ut med utmärkande tecken som utåtagerande och avsaknad av impulskontroll. I tonåren är det i stället flickorna som är överrepresenterade och då framför allt med symptom som ångest och depression.

– Ju tidigare man kan fånga upp dessa och inleda behandling desto bättre är det givetvis. Här

”Vi vet inte säkert om det är en reell ökning eller om vi har blivit bättre på att identifiera de som mår dåligt.” spelar både föräldrar och skola en viktig uppgift, framhåller Clara Hellner Gumpert.

Barn- och ungdomspsykiatrin brot-

tas liksom annan sjukvård med resurser som inte vill räcka till.

Trycket på klinikerna är stort.

– Vi måste bli bättre på att arbeta effektivare och på vissa håll behövs resursförstärkningar, säger Clara Hellner Gumpert.

Ett annat problem är att det i dag råder allvarlig brist på såväl specialistutbildade läkare som sjuksköterskor.

Samtidigt menar hon att det finns saker som blivit bättre.

– Framför allt gör skolhälsovården ett bra arbete och tar ett stort ansvar för att fånga upp elever som på ett eller annat sätt mår dåligt. Många skolor arbetar dessutom preventivt med vad man kan kalla livskunskap som en del av undervisningen.

Positivt, menar Clara Hellner Gum-

pert också att det är, att primärvården fått ett större ansvar för psykisk ohälsa, även bland yngre.

– På så sätt kan man snabbare fånga upp och erbjuda behandling, exempelvis genom samtal med psykolog, samtidigt som mer komplicerade fall kan remitteras vidare till barn- och ungdomspsykiatrin, säger hon.

Själv arbetar Clara Hellner Gum-

pert med ett projekt som utgår från e-hälsa.

– Tanken är att ungdomar som mår dåligt ska få hjälp via nätet. För de flesta är det en miljö där man känner sig hemma samtidigt som det ökar tillgängligheten när man kan vara uppkopplad när som helst och var som helst.

– Den som deltar i behandlingen får både information men också övningar och tester som gör att man bättre kan förstå varför man mår som man mår och hur man kan kontrollera exempelvis sin rädsla eller ångest.

Parallellt kan man också få stöd av en terapeut som finns till hands online om man behöver hjälp eller känner att man vill prata.

– Liknande e-hälolösningar inom vuxenpsykiatrin har visat sig fungera bra, och därför tror vi mycket på det här även när det gäller barn- och ungdomar, avslutar Clara Hellner Gumpert.

Text: Martin Westholm

UNIKT REHABPROJEKT FÖR CANCERSJUKA Varje år diagnostiseras omkring 1 400 fall av cancer i munhåla och hals i Sverige. Tand- och käkproblem, muntorrhet, problem med att äta, dricka och tala är bara några av de bieffekter som patienterna ofta måste få hjälp med resten av livet.

Marie Robertsson, själv drabbad av tungcancer, leder ett rehabiliteringsprojekt som genomförs i samarbete med Karolinska sjukhuset ÖNH, Radiumhemmet, Visby lasarett ÖNH, Folktandvården och Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland.

– Vi har två mål, säger hon.

Dels att hitta sätt för att stötta nya och gamla patienter och deras närstående innan, under och efter behandlingen. Dels att öka vårdpersonalens kunskap om hur man som patient upplever vården och vilka saker som är viktiga under och efter behandlingen.

– Vårdpersonalen gör fantastiska insatser, men det kan ändå vara svårt att förstå hur det är att leva med de bieffekter som behandlingen kan ge.

I projektets regi ordnas bland annat träffar för att man ska få möta andra som varit med om samma sak, men också för att få info om exempelvis tandvård och rehabilitering. En jourkurator finns även att tillgå. Att få rätt hjälp med tandvård efter avslutad behandling är ett annat stort problem.

– I dag är situationen med tandvårdsbidrag oerhört komplex. Det gör att många inte har råd att gå till tandläkaren. Därför har tandvård blivit en av viktigaste delarna av projektet, säger Marie Robertsson.

Mer info finns på mhcrebabprojektet.se

Plastikkirurgi omvårdandemiljö miljö Plastikkirurgi trygg och omvårdande miljö Plastikkirurgiii trygg

Legitimeradläkare läkareLeif Leif Gylbert Gylbert med med specialistområde specialistområde plastikkirurgi erbjuder estetisk Legitimerad estetisk och och rekonstruktiv rekonstruktivplastikkirurgi plastikkirurgii ien en

Legitimerad läkare Leif Gylbert miljö med erbjuder estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi i en trygg ochomvårdande omvårdande miljö specialistområde på Sophiahemmet.

Sophiahemmet.plastikkirurgi trygg och på En väg till ökad livskvalitet livskvalitet -- välkommen välkommen med med din dinförfrågan! förfrågan! trygg och omvårdande miljö på Sophiahemmet. En väg till ökad livskvalitet - välkommen med din förfrågan!

G EE N N LL EE II FF G G YY LL B B EE R R TT –– 22 00 Å PPLLAASSTTIIKKKKIIRRUURRG ÅR R PÅ PÅ SSO OPPH HIIAAHHEEM MM MEETT 22001155 Tel:08-21 08-2101 0101 01 Box Box5605, 5605, 114 114 86 86 Stockholm Stockholm Valhallavägen Valhallavägen 91,Hus 91,Hus A A www.sophiahemmet.se www.sophiahemmet.se www.plastikkirurgen.com info@plastikkirurgen.com Tel: www.plastikkirurgen.com info@plastikkirurgen.com P L A S T I K K I R U R G E N L E I F G Y L B E R T – 2 0 Å R PÅ S O P H I A H E M M E T 2 0 1 5

Tel: 08-21 01 01 Box 5605, 114 86 Stockholm Valhallavägen 91,Hus A www.sophiahemmet.se www.plastikkirurgen.com info@plastikkirurgen.com

Annons

18

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

FRAMTID – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

”SVENSK SJUKVÅRD ÄR BÄST I VÄRLDEN OCH MÅSTE FÅ KOSTA MER PENGAR” Foto: Karolinska institutet, Gunnar Ask.

Han har utsetts till en av världens 100 mest inflytelserika opinionsbildare av amerikanska tidskriften Time. Han är initiativtagare till Läkare utan gränser, brinner för hälsa och fattigdomsbekämpning och är en välkänd folkbildare och samhällsdebattör.

Om svensk sjukvård säger Hans Rosling att den är bäst i världen.

Men att den också måste få kosta mer pengar i framtiden när vi blir allt äldre.

För 100 år sedan karaktäriserades

befolkningen i Sverige av många unga och betydligt färre äldre. År 1900 var 25 procent av befolkningen tio år eller yngre, medan åtta procent var 65 år eller mer.

Med en ökad medellivslängd och minskat antal födda ser ålderfördelningen annorlunda ut. År 2013 var 19 procent av befolkningen 65 år eller äldre, medan tolv procent var tio år eller yngre.

I dag beräknas medellivslängden för nyfödda flickor till 83,6 år och för pojkar till 79,7 år.

Och trenden fortsätter. År 2020 beräknas 21 procent av Sveriges befolkning vara 65 år eller äldre.

En befolkningsutveckling med allt

fler äldre ställer givetvis redan i dag, men också framöver, nya krav på samhället och inte minst på hälso- och sjukvården.

– När fler blir äldre kommer vi också att bli fler som blir sjuk, fast senare i livet, säger Hans Rosling, professor i internationell

Hans Rosling menar att svensk sjukvård måste få kosta och att vården måste tillföras nya resurser genom ett ökat skatteuttag.

hälsa vid Karolinska institutet.

I grunden är det här ett positivt problem. Många glömmer bort att man ska vara glad över att bli gammal. För alternativet är nämligen inte att vara ung, det är att vara död.

– Sverige har världens bästa sjukvård som dessutom omfattar alla. Det är också något som vi ska vara både glada och stolta över.

– Samtidigt måste vi inse att om vi vill behålla samma höga kvalitet inom vården så måste också vården tillföras mer resurser, rent krasst pengar, eftersom den ålderspyramid vi har ser ut som den gör.

Att tro att vården skulle kunna spara sig till lägre kostnader genom effektiviseringar eller att förebyggande friskvård skulle

spara kostnader stämmer inte.

– Det är bara naivt att tro, säger Hans Rosling. Kostnaderna kommer bara senare.

– Visst kan man inom varje område av sjukvården göra mindre effektiviseringar. Men det frigör inte några större resurser.

Man kan också fundera över vissa prioriteringar. Är det vettigt att göra tio upplivningsförsök på en 90-årig patient som drabbats av hjärtstillestånd?

Grundproblematiken kvarstår dock.

Ju äldre vi blir desto sjukare kommer de flesta av oss att bli och då måste det finnas resurser att ta hand om det växande antalet gamla.

– Rent krasst sett ur samhällets synvinkel är en bra medborgare någon som arbetat hela livet och

PERSON CENTRERAD

VÅRD ÄR

FRAMTIDEN

”Sverige har världens bästa sjukvård som omfattar alla.

Det är också något som vi ska vara både glada och stolta över.”

den kommer att flyttas från våra sjukhus och vårdinrättningar till våra hem.

– Det är en positiv och sund utveckling, menar Hans Rosling.

Det måste väl vara bättre att få vård hemma än att behöva dela en sjuksal med flera andra patienter som man inte känner.

Ny teknik gör det ju också möjligt att bedriva mer sjukvård på distans när vi ständigt kan vara uppkopplade på nätet via våra datorer och smarta telefoner. Det här en utveckling som bara är i sin linda ännu så länge.

Hans Rosling menar samtidigt att

betalat skatt fram till sin pensionering och sedan dör knall och fall i stroke eller hjärtinfarkt. Det betyder inga kostnader för varken pensioner eller sjukvård, fortsätter Hans Rosling.

– Men det är ju inte det samhället vi vill ha, eller hur?

– Jag vill ha ett samhälle där människor, oavsett ålder, har ett bra liv och där barn får växa upp med sina mor- och farföräldrar.

– Med hög ålder kommer också åldrandets sjukdomar och krämpor, till exempel benskörhet och olika demenssjukdomar. Det är den typen av sjukdomar som kräver stora vårdinsatser över lång tid och som därmed också är kostsam.

Ett framtida scenario som redan inletts är att ännu mer av sjukvår-

svensk sjukvård står inför ett vägval om vi vill ha en vård och omsorg som är lika för alla.

– Fler resurser, pengar, måste tillföras. Det kan ske på två olika sätt.

– Det ena sättet är att öka avgifterna inom vården. Det skulle gynna de starka grupperna i samhället med pengar och göra det möjligt för dem att köpa den bästa vården. Samtidigt skulle det missgynna de svagare grupperna som inte har samma ekonomiska möjligheter.

– Det andra sättet är att öka skatteintäkterna, och det är den väg som jag förespråkar.

– God sjukvård måste få kosta och den ska vara tillgänglig för alla på lika villkor, avslutar Hans Rosling.

Text: Martin Westholm

”Utgå från ett personcentrerat arbetssätt och lyssna på patienten. Riv de vattentäta skotten mellan klinikerna och betrakta patienten som en helhet, en människa, inte ett objekt med en diagnos.”

Håkan Hedman förbundsordförande, Njurförbundet

Njurförbundet är en ideell organisation med 4 200 medlemmar i hela landet. Vi bevakar njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet.

Stöd Njurförbundets arbete. Bli medlem!

www.njurforbundet.se

x

tel: 08-546 40 500

ANNONS

CENTRUM FÖR KLINISK FORSKNING VÄSTERÅS – EN AV DE BÄSTA I VÄRLDEN På Centrum för klinisk forskning Västerås möts klinisk och medicinsk verksamhet. I Västerås är ingen heltidsforskare utan alla har samtidigt en fot i den kliniska myllan.

Säte för verksamheten är Västmanlands sjukhus i Västerås och de två huvudmännen bakom är Landstinget Västmanland och Uppsala universitet. Till skillnad från en regelrätt universitetsinstitution är Centrum för klinisk forskning Västerås inte begränsade till ett forskningsområde, utan har möjlighet att låta vitt skilda professioner forska inom en mängd olika discipliner. Läkare, psykologer, sköterskor och fysioterapeuter är exempel på de yrkesgrupper som återfinns bland de ca 40 anställda.

leder till intressant korsbefruktning mellan projekten.

– Hos oss kan till exempel en bröstkirurg sitta och diskutera sin forskning med en sköterska inom barnpsykiatri, vilket naturligtvis är en grogrund för inspiration och nya infallsvinklar, berättar han.

Tyngdpunkten inom forskningen på Centrum för Klinisk Forskning Västerås ligger på cancerforskning, psykiatri, kardiovaskulärforskning och epidemiologi. Inom området cancer återfinns två huvudlinjer: bröstcancer samt kolorektalcancer och inom dessa discipliner pågår 12 forskningsprojekt. Bland annat pågår ett projekt som jämför kirurgiska tekniker vad gäller ändtarmscancer, där man har ett nära samarbete med Som exempel på pågående Imperial College i London, projekt kan nämnas att det samt ett projekt som försöpågår en stor studie av paker ta reda på ifall livskvalitet tienter med hjärtinfarkt. Det hos bröstcancerpatienter finns även de som forskar på påverkas av internetbaserad spelmissbruk, hjälpmedel för Kognitiv Beteendeterapi, KBT. barn med CP-skador, samt – I de årliga, öppna jämen studie som avhandlar förelser där Statens Komrökavvänjning. Mats Enlund, chef för Centrum för Klinisk muner och Landsting, SKL, sammanställer resultat inom Forskning Västerås, berättar att denna diversifiering av sjukvården visar kvalitetsutfall att Västmanlands Landsting såväl yrkesmänniskor som VLT klarar sig bra i vissa avforskningsområden ofta

seenden och sämre i andra.

Det som är väldigt tydligt är dock att de enheter som bedriver forskning klarar sig utmärkt i dessa jämförelser, säger Mats.

mycket tid och resurser på att ta fram den nu dominerande tekniken Sentinel Node, en teknik för att operera bröstcancer som innebär att man slipper ta bort alla lymfkörtlar, vilket leder I grova tal är femårsöverlev- till att ungefär 2000 kvinnor naden för bröstcancer 90% per år i Sverige slipper armoch för cancer i tjock- och besvär efter operationen. grovtarmen 60-65%. Såväl Sentinel Node innebär att kliniskt som medicinskt är man försöker hitta den så man i Västerås väldigt framkallade portvaktskörteln, dvs gångsrika vad gäller cancer I den första lymfkörteln som tjocktarmen och ändtarmen, tar hand om lymfvätska från så kallad kolorektalcancer. bröstet, och skicka den för Mats Enlund berättar att analys. Innehåller den inga Västerås har bäst överlevnad cancerceller slipper man i landet för patienter med göra en lymfkörtelutrymning, ovannämnda cancerform. vilket i sin tur leder till att Sverige toppar listan på bäst man kan undvika en mängd överlevnad i världen, vilket obehagliga bieffekter som innebär att man i Västerås detta ingrepp annars kan ge. kan slå sig för bröstet och säga att man är bäst i värlPå Centrum för Klinisk Forskden. Kolorektalteamet fick ning i Västerås görs även utmärkelsen guldskalpellen studier som innefattar både 2010 för att de har en så kolorektal- och bröstcancer. strukturerad behandlingsMats Enlund som är docent process och hantering av i anestesi och narkosläkare cancern; allt från information, driver ett forskningsprojekt uppföljning, och strålning, till som kommer att innefatta kirurgi och cellgifter. ca 8000 patienter, vars syfte är att försöka ta reda på ifall Även inom bröstcancerkirur- den narkosmetod som angi har forskningen gått raskt vänds vid kirurgiska ingrepp framåt de senare åren. På för att ta bort cancertumörer Centrum för Klinisk Forskpåverkar återhämtning och ning i Västerås har man lagt överlevnad på längre sikt.

Annons

20

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

MÖJLIGHETER – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

FRI FRÅN GLASÖGON RESTEN AV LIVET Synfel i ögat har länge korrigerats med refraktiv kirurgi. Personer med grå starr kan nu bli glasögonfria genom en operation med multifokala linser.

Refraktiv kirurgi används för att korrige-

Anders Granberg, ögonkirurg och medicinskt ansvarig på Ögonlasern AB.

”ÖGONOPERATIONEN GAV MIG ETT HELT NYTT LIV!” Ett byte av ögonlinsen i båda ögonen förändrade hela Jörgen Erikssons liv. Från att ha sett mycket dåligt har han kunnat slänga sina glasögon.

Jörgen Eriksson, 44 år, arbetar som verk-

tygskonstruktör på Saab i Linköping. Ända sedan han var liten har han haft dålig syn, bland annat på grund av astigmatism.

– Jag har alltid haft starka, tjocka glasögon. Men med åren försämrades synen ytterligare som en följd av att ögonlinsen hårdnade. Att läsa blev näst intill omöjligt och till sist blev situationen mer eller mindra ohållbar, säger Jörgen.

Ett besök hos optikern gav ett nedslående

resultat.

– Jag skulle behöva nya glasögon, olika för olika tillfällen och det skulle naturligtvis bli dyrt. Som alternativ rekommenderade min optiker en ögonoperation där min egen ögonlins skulle ersättas med en speciallins som skulle korrigera både min astigmatism och min åldersrelaterade synnedsättning.

Efter en första undersökning på Ögonla-

sern AB fick Jörgen beskedet att det inte fanns någon ögonlins som skulle passa honom.

– Eventuellt skulle det komma en ny lins lite senare. Problemet var att den ännu inte var CE-märkt och godkänd och därför oklart om den skulle bli godkänd.

Ett besked var möjligen att vänta inom tre till fyra månader, berättar Jörgen.

– För mig var det inget alternativ. Klart

att jag kunde vänta och efter tre månader, tror jag det var, kom beskedet att linsen fått CE-märkning.

Tid för operation bestämdes, men innan dess hade Jörgen läst på om vad en operation kunde innebära för möjligheter och risker.

– Så jag var väl förberedd, fortsätter han.

Själva operationen tog lite mer än 20 minuter och på den tiden byttes linserna i båda mina ögon. Allt gick utan problem och redan samma kväll kunde jag sitta hemma i soffan och titta på TV utan glasögon.

– Jag opererades en tisdag och nästa måndag var jag tillbaka på jobbet igen.

Det enda lilla obehag som jag upplevde var att hornhinnan var lite svullen. Det gick över efter cirka tre veckor och då hade svullnaden lagt sig. Efter ett halvår fick jag lite problem med efterstarr, men det rättades till ganska omgående.

ra synfel hos personer med närsynthet, översynthet och astigmatism. Det finns två operationsmetoder för kirurgin. Den ena metoden formar om hornhinnan med en laseroperation och den andra metoden ger ögat en ny lins.

– För personer mellan cirka 20 och 40 år rekommenderas laseroperationen.

Till personer över 45 år brukar vi i stället rekommendera att byta lins, säger Anders Granberg, ögonkirurg och medicinskt ansvarig på Ögonlasern AB. Grå starr har länge varit en anledning för

operationen med linsbyte. De senaste 15 åren har det också blivit vanligare för personer utan sjukdomen att genomgå operationen och få en så kallad multifokal lins, en konstgjord lins som hjälper patienten att fokusera på både långt och nära håll.

– Anledningarna för att operera och få en multifokal lins kan vara allt ifrån att man har problem med ögat som till exempel grå starr eller att man är trött på att använda sina läsglasögon, säger Anders Granberg.

I starroperationerna har patienten tidigare

fått en monofokal lins, vilket ofta lett till att patienten behövt använda glasögon även efter operationen. Det viktiga var att ta bort grumligheten av starren för att patienten efter ingreppet skulle kunna se bra utan glasögon.

Flera landsting i Sverige har nu infört Co-payment för multifokala linser vid starroperationer. Det innebär att landstinget betalar operationskostnaden och att patienten själv kan lägga till egna pengar

I dag har det gått närmare tre år sedan Jör-

gen gick igenom sin ögonoperation. Han ångrar den inte för ett ögonblick.

– Det var ett av mitt livs bästa investeringar. Nu klarar jag mig helt utan glasögon och jag kan leva ett fullt normalt liv, säger han.

– Via min arbetsgivare fick jag dessutom möjlighet att finansiera operationen genom ett bruttolöneavdrag. Det är en skattefri förmån som man har rätt till i samband med behandling av synfel.

– På tre månader var allt betalt. Det känns skönt även om det var tre tuffa månader.

Text: Martin Westholm

Har du psoriasis?

Bli medlem i Psoriasisförbundet nu! …och ditt medlemskap gäller för resten av 2016 och hela 2017 Gå in på: http://www.psoriasisforbundet.se/bli-medlem

för att få en multifokal lins och på så sätt bli fri från glasögon för resten av livet.

– Det är exakt samma operation men nu kan man uppgradera till en multifokal lins och därmed bli helt glasögonfri, säger Anders Granberg.

Stockholm, Jönköping och Halland är ex-

empel på landsting som hittills har infört Co-payment för ögonoperationer. Andra landsting i Sverige diskuterar att införa samma bestämmelser för att villkoren ska kunna bli lika för alla i hela landet.

Alternativet med Co-payment gör att patienter med grå starr kan lägga till en engångskostnad för en multifokal lins i stället för att betala för nya progressiva glasögon vartannat eller vart tredje år efter operationen. Om man har grå starr och opererar sig i ett landsting som godkänner Co-payment kostar det cirka 22 000 kronor per öga att bli glasögonfri.

– En förutsättning för att vi ska kunna genomföra operationen efter en ögonundersökning är att patienten har friska ögon i övrigt. Om patienten sedan har friska ögon resten av livet, utan att få andra ögonsjukdomar så håller den glasögonfria operationen livet ut, säger Anders Granberg.

Tekniken för de multifokala linserna har de senaste åren utvecklats och framför allt är det biverkningarna efter operationerna som blivit färre. Problemet med bländning och glorior runt ljuskällor, till exempel runt billyktor i mörker, är ett exempel på en biverkning som har minimerats.

– De olika multifokallinserna som nu finns på marknaden från stora aktörer är väl beprövade, lämpar sig för olika målgrupper och är en permanent lösning för att bli fri från glasögon, säger Anders Granberg.

Text: Christine Brorsson

FRI SIKT MOT LIVET 1 UTAN GLASÖGON.

Extended Range of Vision IOL

Fråga din ögonläkare om TECNIS linser med utökat synfält passar dig.

Finns även med korrigering för astigmatism!

1. TECNIS Symfony DfU, Z310939 Rev. 04, Revision Datum: 05-08-2014 TECNIS och TECNIS Symfony är ett varumärke som ägs eller licensieras av Abbott Laboratories, dess dotterbolag eller koncernbolag. ©2015 Abbott Medical Optics Inc. www.AbbottMedicalOptics.com PP2015CT1307

®

Annons

22

Hela denna tematidning är en produkt från European Media Partner

FRAMTID – VARNYAVARDOCHOMSORG.SE

E-HÄLSA ETT VIKTIGT STEG FÖR FRAMTIDENS VÅRD

Det menar Torsten Håkansta, generaldirektör på eHälsomyndigheten, som har uppdraget att skapa ett bättre informationsutbyte inom hälsa, vård och omsorg, bland annat genom att leda regeringens initiativ inom e-hälsoområdet och erbjuda effektiva, kvalitetssäkrade tjänster till professionerna och privatpersoner.

– Grunden för digitaliseringen är att patienterna och deras anhöriga ska kunna erbjudas en bättre, säkrare och därmed även tryggare vård. Men också att vårdens medarbetare ska få tillgång till verktyg som underlättar deras arbete och ger dem bättre beslutsunderlag och i slutändan ett bättre vårdresultat, säger han.

– En annan vinst med digitaliseringen är att de inom vården som har som uppgift att planera, leda och styra arbetet utifrån behovet av ständiga förändring-

Foto: Jennifer Glans

E-hälsa håller på att förändra svensk hälso- och sjukvård. Med hjälp av digitaliseringens alla möjligheter kan kvaliteten på vården öka samtidigt som den blir mer jämlik och pengarna kan användas mer effektivt.

Svensk hälso- och sjukvård befinner sig i förvandling och den digitalisering som nu genomförs är bara början på en revolution.

Torsten Håkansta, generaldirektör på eHälsomyndigheten.

ar får bättre och mer aktuella underlag att utgå från när beslut ska fattas.

När det gäller digitalisering av

samhället i det stora hela ligger Sverige på första plats i världen.

Inom industrisektorn, där man redan kommit långt, intar vi en tredje plats. Men när det kommer till hälso- och sjukvården hamnar Sverige längre ner på en föga imponerande 16:e plats.

– Så det finns mycket att göra, konstaterar Torsten Håkansta.

För den enskilde patienten innebär det att fler e-tjänster utvecklas

som till exempel att kunna ta del av sina journaler eller kommunicera med vården via nätet för bokning av läkarbesök, förnyelse av recept eller rådfrågning. Det vore önskvärt att patientens information kunde delas mellan olika vårdgivare och därmed bidra till en säkrare och mer jämlik vård.

– I dag är det inte ovanligt att

det finns ett glapp mellan olika vårdgivare, till exempel när ansvaret för vården av en patient ska överföras från den landstingsdrivna sjukvården till den kom-

munala vård- och omsorgen eller socialtjänsten, och omvänt. Viktig information för den fortsatta vården riskerar att komma bort på vägen, till exempel uppgifter om vårdtagarens allmäntillstånd, andra sjukdomar och vilka läkemedel som patienten står på.

– Just läkemedel är ett konkret exempel på att det skulle vara av stort värde att det fanns en gemensam informationskälla som både vårdgivarna och apoteken kan använda. Det skulle minska risken för dubbelordination eller att olika läkemedel som förskrivs påverkar varandra.

Moderna hälsoanalyser genom blodprov Förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdom eller diabetes? Vitamin eller mineralbrist? Infektion i kroppen eller obalans i hormoner? Vill du förbättra dina träningsresultat, ditt hår eller din hy?

Genom ny teknik och nära 100 lokala provtagningsställen kan vi erbjuda en unik tjänst där du kan ha ett läkargranskat utlåtande redan imorgon. Tillsammans med dina resultat får du även omfattande information och analyser så att du verkligen förstår vad dina värden innebär. Vår mission är att ge dig bästa möjliga stöd för bättre hälsa och mer energi, både idag och i framtiden.

Våra omfattande hälsoanalyser finns från det låga priset 495 kr och då ingår hela 18 tester inom 8 olika fokusområden. Just nu får du som läsare dessutom 20% i prova-på-rabatt!

Ange ”MED2016” som rabattkod i kassan.

Du beställer din hälsoanalys på www.werlabs.se

! å p va Pro 2ra0ba%tt

På andra områden ligger dock Sverige långt framme. Det gäller bland annat recept som skickas elektroniskt så att patienten kan hämta ut sina läkemedel på vilket apotek som helst i landet.

– 98 procent av alla recept är så kallade e-recept och det är eHälsomyndigheten som har ansvaret för att förmedla och lagra recepten och sedan att utifrån recepten ta fram statistik över de läkemedel som förskrivs i Sverige, fortsätter Torsten Håkansta.

– Bara under en månad handlar det om mellan åtta och nio miljoner recept!

Ett annat område där Sverige kommit långt är införandet av digitala journalsystem som gör det möjligt för vårdpersonal att snabbt inhämta information.

– På sikt är tanken att den information som finns i journalen ska vara tillgänglig oavsett var i landet man befinner sig.

Så är det inte nu eftersom de olika datasystem som används av olika vårdgivare inte alltid kan kommunicera med varandra. Ur patientsäkerhetssynpunkt är det viktigt eftersom man ju inte alltid befinner sig sitt eget landsting när man kan behöva vård, understryker Torsten Håkansta.

Text: Martin Westholm

VÄLFÄRDSTEKNOLOGI GJORT ENKELT! En ständigt åldrande befolkning och stora avstånd är en av utmaningarna i den svenska hälso- och sjukvården. Vill du möjliggöra kostnadsbesparande och effektiv koordination av vård som förbättrar utfallet för patienten?

Välfärdsteknologi är en viktig del av lösningen på detta. En lösning, som varken behöver vara dyr eller tidskrävande. Vi vill göra det lättare för dig att stärka dina patienters förmåga och självförtroende till att genomföra dagliga aktiviteter.

Läs mer om hur du kan uppmuntra dina patienter till att vara aktiva deltagare i sin egen vård med ExorLive.

Besök oss på

exorlive.com/fremtidensvard

Hjälp med sväljsvårigheter och snarkning Jenny Bergmans sväljsvårigheter blev en kamp för livet. Från de första symptomen till det hon knappt kunde äta gick det fort.

På kort tid rasade hon över 25 kilo.

Omgivningens reaktioner var hårda. Alla menade att hon var anorektisk.

– Jag ville verkligen äta, men kunde inte. Det tog bara stopp.

När hon slutligen sökte läkarhjälp blev hon bemött med skepsis. Även läkaren menade att Jenny hade ätstörningar och behövde psykologhjälp. Jenny resignerade. Men så fick hon kontakt med Tal- och Sväljcenter på Hudiksvalls sjukhus.

Det blev vändpunkten.

”Jag ville verkligen äta, men kunde inte. Det tog bara stopp.

- Där konstaterades att jag hade försvagad sväljkapacitet samt kraftigt nedsatt munmuskulatur, på grund av ett mellangärdesbråck. Jenny ordinerades daglig träning med munhanteln IQoro®, för att stärka upp den inre muskulaturen igen.

– De sa att det skulle ta flera månader innan det gav resultat, men redan efter tre veckor kunde jag äta igen. Behandlingen räddade mitt liv, säger Jenny och tillägger att det är viktigt att inte kategoriskt förknippa ätsvårigheter med ätstörning.

Även Eva Råbom och Roland Lönnberg har tränat med IQoro®.

Eva led av sura uppstötningar och Roland snarkade med sömnapné.

Det var efter en föreläsning av forskaren och innovatören bakom munhanteln, Mary Hägg som paret slog till.

- Det var oerhört intressant att höra henne berätta om produkten, säger Roland.

”Det gick snabbt. Det tog inte många veckor innan jag började märka skillnad.

- Det gick snabbt. Det tog inte många veckor innan jag började märka skillnad. Numera snarkar jag betydligt mindre och någon sömnapné har jag inte haft på länge, berättar Roland som återfått sin förlorade nattsömn. Han är också lättad över att inte längre bli sömnig vid bilkörning.

För Eva, som dras med symptom på mellangärdesbråck, har det gått lite trögare.

- I början skötte jag mig och fick mindre halsbränna och sura uppstötningar. Då började jag fuska och körde bara ibland. Det är ren slöhet, träningsinsatsen är så liten. Det klarar alla, menar Eva. Paret har, liksom många andra par där någon snarkar, skilda sovrum. Kanske något som kan förändras nu när Roland knappt snarkar alls?

- Då får minsann Eva köra igång med sin IQoro®.

Hon vill inte medge det, men även hon snarkar.

IQoro® en neuromuskulär behandling

Till våra mest basala funktioner - som att andas, äta, tala och svälja - använder vi samma muskler och nervbanor men på olika sätt, därför hjälper IQoro® vid många olika symtom. IQoro®, med tillhörande behandlingsmetod kommer åt och aktiverar kroppens eget inprogrammerade system hela vägen från mun till hjärna, till magsäck, och stimulerar en naturlig händelsekedja av nervbanor och muskler. IQoro® är effektiv, enkel att använda och kräver endast 1,5 minuters träning/dag.

Läs mer på myoroface.com!

IQoro® går att köpa via www.myoroface.com Tel: 0650 - 40 22 37 samt hos utvalda återförsäljare.

Lä kundsLäosm vå erfa kuendrseom våra e ra r g e r e s myomrfanrehnehteegnna a ro yofa rocfae etrerppåå c.ec.o com m

• LÄTT ATT ANVÄNDA • 1,5 MIN TRÄNING/ DAG • VETENSKAPLIGT BEVISAD EFFEKT

®

Vårt erbjudande är tydligt och klart: Snabb och enkel leverans av mer vård och hälsa med mindre resursanvändning. Effektiva IT-verktyg och nya processer kan på ett dramatiskt sätt öka leveransen och mer än dubbla produktiviteten. Samtidigt blir såväl kvaliteten som ekonomin och arbetsmiljön bättre!

Vi behöver nya lösningar för att möta framtidens behov. Samhället står inför stora utmaningar. Människor lever längre, är mer aktiva och kräver mer.

Nya och bättre, men ofta dyrare, behandlingar och läkemedel introduceras.

Samtidigt ökar vällevnadssjukdomarna lavinartat i västvärlden.

E-hälsa satt i system och effektivare leveransprocesser är de två av de viktigaste faktorerna för att hantera utmaningarna och möta framtidens behov.

Rethinking Care introducerar ett helhetskoncept inom vård och hälsa, byggt på fyra samverkande affärsområden – Friskare på jobbet, Läkartid.nu, Säkravård.nu samt Agilit som är den sammanhållande IT-plattformen.

Målet är klart och tydligt: Mer vård och mindre resursanvändning med hjälp av IT-teknik och ett nytänkande inom leveransprocesser – behandling på rätt sätt, på rätt organisatorisk nivå och i rätt turordning. Med rätt verktyg och riktig kompetens är detta möjligt.

Rethinking Care är en ny koncern etablerad med kompetensen och innehållet från fyra verksamheter inom de fyra affärsområdena. Mjukvaruplattformen kommer från Agilit med 12 års erfarenhet från vård och hälsa.

Läkartid.nu har rötter i callcenterverksamhet och hantering av vårdleveranser till försäkringsbolag. Säkravård.nu har bistått försäkringsbolagen med bedömningar och kvalitetssäkring av vård. I Friskare på jobbet har vi samlat de kompetenser som har bäst förutsättningar att skapa friskare arbetsplatser. Var för sig är detta kanske inte något revolutionerande men genom samverkan ”under samma tak” och på samma IT-plattform skapas något unikt.

Genom sammanslagningen skapas en god grund för ett helhetskoncept som kan angripa vårdproblematiken. Med hjälp av likviden från nu förestående private placement kan dessutom helhetskonceptet förfinas och optimeras.

Rethinking Cares målsättning är att bli en ledande leverantör av hälso- och vårdkoncept i Nordeuropa med hjälp av vår IT-teknologi och våra nytänkande leveransprocesser. Vi ska uppnå en marknadsledande lönsamhet inom hälsa och vård med hjälp av vår IT-teknologi, effektiva resursstyrning och flexibla kostnadsbas. Vi ska kännetecknas som den föredragna leverantören av hälsa, vård och omsorg av både kunder, patienter och anställda, samt att kontinuerligt utveckla hälso- och vårdkoncept i frontlinjen.

Rethinking Care • erbjuder en effektiv lösning på ett aktuellt samhällsproblem.

• har ett helhetskoncept som bygger på tre med varandra samverkande affärsområden – ITsystem, läkarmottagning på nätet och hantering av sjukvårdsförsäkringsärenden samt företagshälsovård.

• har en ledning med gedigen kunskap och erfarenhet inom hälsa, vård och IT. • verkar inom ett område med stor potential och som det riktas stort fokus på med anledning av växande vårdköer, brist på vårdpersonal och en växande andel äldre i befolkningen.

”Grunden i vårt kunderbjudande bygger på en enkel tanke: mer vård och mindre resursanvändning med hjälp av IT-verktyg och nytänkande av leveransprocesser.”

Rethinking Care genomförde en riktad nyemission i juni 2016 och planlägger därefter en notering av bolaget på First North – NASDAQ OMX under 4:e kvartalet 2016.

Mer information finns på www.rethinkingcare.se och i bolagets prospekt.

För ytterligare information avseende Rethinking Care eller dess verksamheter, vänligen kontakta VD Fredrik Thafvelin på telefonnummer 0047 920 30 200. Önskas ytterligare information avseende nyemissionen eller dess villkor och anvisningar hänvisar vi till Sedermera Fondkommission på telefonnummer 0431-47 17 00.