Analys Almedalen #2 by Contentway

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

ANALYS ALMEDALEN NR 2 | JUNI 2017 ANALYSSAMHALLE.SE

Våra största partier säger sitt Almedalsveckan i Visby är Sveriges största politiska mötesplats där alla som vill debattera samhällsfrågor har möjlighet att göra det. I år går den av stapeln 2–9 juli. Det är riksdagspartierna som utgör kärnan i Almedalsveckan och deras tal och seminarier är basen för veckan på Gotland. Redan nu har vi intervjuat partiledarna från Sveriges åtta största partier för att se vilken fråga som de tror kommer dominera veckan och varför. Förutom det tar Analys Almedalen upp digitala möjligheter, säkerhetshot för samhället och mycket mer. Läs mer på sida 4-5

Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter juni 2017 Bilden är ett montage

Utvalda seminarier du inte får missa

Läs fler reportage på analyssamhalle.se

Två stora frågor som Sverige står inför idag

Gör din röst hörd, tala med våra politiker. Vi har valt ut aktuella ämnen, frågor samt företag som bör lyftas fram under veckan. De stora områdena är samhällsutveckling, säkerhet, miljö, välfärd, entreprenörskap och skola. Du finner information, tidpunkter och platser för dessa i tidningen. Läs mer på sida 30-31

På analyssamhalle.se finner du fler artiklar och reportage om ämnen som samhällsutveckling, miljö, säkerhet, digitalisering och från experter inom områdena. Du hittar också samtliga programpunkter och arrangörer för Almedalsveckan 2017 inne på sidan. analyssamhalle.se

Mikael Damberg berättar om svensk konkurrenskraft och hur vi även i framtiden ska kunna vara starka inom detta område. Bättre kompetensförsörjning är ett av svaren. Ylva Johansson tar upp vilken gigantisk utmaning, men också en stor möjlighet, vi står inför när 160 000 nyanlända ska ut på arbetsmarknaden. Läs mer på sidorna 6 och 8

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

LEDARE – ANALYSSAMHALLE.SE

TRE DIGITALA FAVORITER – LÄS SAMTLIGA ARTIKLAR I SIN HELHET PÅ ANALYSSAMHALLE.SE 1. Mot det digitala samhället ”Digitalisering lyfts fram som en viktig komponent för att effektivisera allt från tillverkande industri till effektivare vård. Men hur långt man kommit i olika branscher varierar rätt mycket.” – Johanna Frelin, VD Tengboms.

2. Dagens teknik ger nya möjligheter ”Inom till exempel bostadsproduktion är det en stor fråga om vi kan lyckas digitalisera förfarandet kring detaljplaner, kartor och ansökningar om bygglov.”– Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.

3. Delade samhällsfunktioner ”Just indelningen av län är historisk och sträcker sig flera hundra år tillbaka och är ur många aspekter inte anpassad för hur samhället ser ut i dag.” – Gunilla Glasare chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

”Det är inte utan ett stort mått av stolthet jag berättar om Almedalen i internationella sammanhang.” Alexandra Pascalidou Journalist, programledare, författare och återkommande besökare Almedalen

EN AGORA FÖR RETORIKER, AGITATORER OCH DEMAGOGER

ag minns knappt längre vilket år det var jag gjorde min Almedalsdebut. Men det var någon gång på förra århundradet och årtusendet. Jag som aldrig hade besökt Gotland eller hört talas om Almedalsveckan bjöds in att tala om mina hjärtefrågor. När jag satte min fot i Visby var det som om jag förflyttats tusentals år tillbaka i tiden. I mångt och mycket påminde nämligen Almedalsveckan om antikens atenska agora där demokratin producerades och praktiserades. I Almedalen liksom i Aten finns villkoren och variablerna som möjliggör möten. Där finns gynnsamma väderförhållanden (vanligtvis) på ett begränsat geografiskt utrymme som bäddar för spontana möten och meningsutbyten. Precis som i antikens Aten finns retoriker, agitatorer och demagoger i vartenda hörn som söker övertyga folksamlingen om sin egen ideologiska och politiska förträfflighet. Precis som i antikens Aten var Almedalen på 1990-talet ett homogent hav av mestadels infödda, bemedlade män. Men med åren har Almedalsveckan förändrats. I takt med att antalet volontärer, aktivister och eldsjälar växer, ökar även mångfalden i alla sina manifestationer och dimensioner. Sakta men säkert utvidgas nålsögat så att flera kan passera den politiska pärleportens trösklar. Numera trängs tatueringar med slipsar och slöjor och foppatofflor. Följ oss digitalt:

@europeanmediapartner

Under det femtontal år jag fått för förmånen att medverka i Almedalen som bland annat moderator och föreläsare har jag stått på läskbackar i gatuhörn, i bastuvarma tält, bland marinsoldater på militärbåtar, på stora scener, i sakrala kyrkorum och lummiga trädgårdar. Jag har fastnat med klackarna i kullerstenarna, gått vilse mellan seminariesalar, tryckts in i svettiga armhålor och vallfärdat fram genom vår egen sekulära, politiska pilgrimsfärd i mediernas och makthavarnas Mecka. I år ska jag leda Ring P1 och samtal om bostadspolitik, EU, migrationsoch flyktingfrågor, flickors stressymptom, mentorskap och ledarskap. Och så ska jag passa på att gå på ett och annat mingel innan jag stupar i säng vid tiotiden för att som vanligt missa de dionysiska festerna som uppstår framåt småtimmarna. Det är inte utan ett stort mått av stolthet jag berättar om fenomenet Almedalen i internationella sammanhang. Om närheten och tillgängligheten som utgör demokratins själva livsnerv. Om den vitala och vitaliserande dialogen kring vår samtids stora frågor och gordiska knutar. Samtidigt är jag som många andra både rädd och orolig för de mörkerkrafter som hotar våra grundläggande fri- och rättigheter. Om Almedalen vill fortsätta växa måste arrangörerna värna och skydda det offentliga rummet. Om Almedalen vill fortsätta vara yttrande- och rörelsefrihetens oas måste alla känna sig trygga och välkomna. analyssamhalle.se

Återvinn eller ge tidningen vidare!

SOFI TIPSAR! Jag vill framför allt tipsa om sidan 4–5 där partiernas representanter berättar om sina förväntningar inför veckan. Missa heller inte expertpanelen om säkerhet på sidan 18.

Sofi Christiansen, Projektledare

INNEHÅLL 4

Talespersonerna för partierna

Michael Damberg om utmaningar

Integration, mångfald och arbete

Miljöaktuellt

Robotarnas framtid

Den digitala vården

Forum för försvar och säkerhet

Experter om dagens hot

Framtidens byggande

Starkare infrastruktur

”Bäst på digitalisering”

Billigare bostäder – ett måste

20 viktiga seminarium

ANALYS ALMEDALEN Projektledare: Sofi Christiansen sofi.christiansen@europeanmediapartner.com VD: Redaktionschef: Textbearbetning: Layout: Text:

Omslagsfoto: Distribution: Tryck:

Tobias Valfridsson Mats Gylldorff Johanna Sjöberg Camilla Alm Martin Westholm Mats Carlbäck Anders Edström Frejman Mast Dagens Nyheter, juni 2017 Boldprinting Stockholm, Borås, Malmö och Dailyprint Umeå

European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-606 68 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com

European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

ANNONS

Vi talar på Almedalsveckan 2017, missa inte:

” Vem ansvarar för svenskarnas trygghet, egentligen?” Förflyttning av frågor kring medborgarnas säkerhet sker från statliga till kommunala organisationer utan formella beslut. Hur förbättrar vi samverkan mellan kommunerna och statliga myndigheter i trygghets- och säkerhetsfrågor? Hur säkerställa adekvat finansiering vid flytt av ansvar och uppdrag?

Dag: 3/7 2017 08:00–08:45 Plats: Hästgatan 1

malmo.se

Annons

Talar 2 juli 19.00

Foto: Lina Nydahl

Talar 3 juli 19.00

Talar 4 juli 19.00

Jonas Sjöstedt partiledare, Vänsterpartiet

Jan Björklund partiledare, Liberalerna

Vilken fråga tror du kommer att dominera Almedalsveckan och varför? – Mycket kommer att handla om vad Sverige ska ha för ekonomisk politik. Regeringen vill inte göra något åt att Sverige i dag är ett skatteparadis som saknar skatt på de stora förmögenheterna. Det är inte hållbart så vi kommer att lyfta fram behovet av en ekonomi för alla, inte bara de rikaste.

Vilken fråga tror du kommer att dominera Almedalsveckan och varför? – Integrationen av nyanlända. Det är en av vår tids största samhällsutmaningar. Det behövs reformer för fler enkla jobb och mer tid i skolan för nyanlända.

Vilket är det största värdet med Almedalsveckan? – Det är alltid bra med tillfällen där olika politiska förslag och lösningar får diskuteras och väldigt många följer ju vad som händer via media. Vad ser du mest fram emot under veckan? – Jag ser alltid fram emot Nikodemussamtalet i Sankta Maria domkyrka där man talar om och diskuterar livsfrågor. Det brukar vara en fin kontrast till mycket av det andra i Almedalen.

Kristian Pohl/Regeringskansliet

ÅRETS TALARE – ANALYSSAMHALLE.SE

Foto: Liberalerna

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Vilket är det största värdet med Almedalsveckan? – Det är en vecka där politik och viktiga samhällsdebatter lyfts fram i media. Almedalen är också en mötesplats där man träffar otroligt många människor och får med sig en hel del kloka synpunkter hem. För min egen del är mitt tal på måndagskvällen en värdefull chans att berätta mer om vad Liberalerna har för svar på dagens samhällsutmaningar. Vad ser du mest fram emot under veckan? – Det är en rolig och intensiv vecka på alla sätt. Men alla behöver en paus och så även en partiledare. Därför är en glass nere i hamnen en solig dag inte så dumt.

Talar 5 juli 19.00

Annie Lööf partiledare, Centerpartiet

Magdalena Andersson finansminister, Socialdemokraterna

Vilken fråga tror du kommer att dominera Almedalsveckan och varför? – Jag tror vi kommer att ha en stor diskussion om utanförskapet. Att Sverige är på väg att klyvas regionalt och socialt. Efter den hemska terrorattacken i Stockholm och oron i utanförskapsområdena tror jag också att trygghetsfrågan kommer att dominera. Både för att hindra tudelningen och säkra tryggheten krävs handlingskraft och ett tydligt politiskt ledarskap.

Vilken fråga tror du kommer att dominera Almedalsveckan och varför? – Jag ser fram emot en vecka där vi diskuterar hur vi bäst ska möta de utmaningar som Sverige står inför. Hur ojämlikheten ska bekämpas och arbetslösheten fortsatt ska pressas tillbaka, också hur välfärden ska vara till för alla och hur Sverige ska vara ett tryggt land att leva i.

Vilket är det största värdet med Almedalsveckan? – Det är att det finns en möjlighet att diskutera viktiga framtidsfrågor för Sverige på ett öppet och tillgängligt sätt. Det är få andra platser där så många politiker är så tillgängliga som i Almedalen. Vad ser du mest fram emot under veckan? – Det är alltid roligt att hålla tal i Almedalen. Men Almedalen innebär även spännande politiska samtal med människor man aldrig träffat tidigare. Det ser jag fram emot. Gärna med en glass i solen.

Vilket är det största värdet med Almedalsveckan? – I dag utmanas demokratin och de grundläggande principer som vårt samhälle vilar på. Jag är stolt över att vi i Sverige har mötesplatser som Almedalen där vi försvarar yttrandefriheten genom öppen diskussion och genom att lyssna på varandra. Vad ser du mest fram emot under veckan? – Självklart att få hålla Socialdemokraternas tal!

ANNONS

Tio år med Kvinnofridslinjen – Vilken nytta gör en stödtelefon mot våld? Redan den första dagen Kvinnofridslinjen var öppen började telefonerna ringa. I dag, tio år senare, ringer mellan 80 och 90 personer till stödtelefonen varje dygn. Samtalen handlar om hot, våld och övergrepp.Vad kan vi lära oss av dessa erfarenheter? Och hur kan vi använda den kunskapen för att motverka våldet? Onsdag 5 juli kl 12.00-12.30

Psykisk hälsa-huset, Kinbergs plats 8

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Foto: Sverigedemokraterna

Talar 6 juli 19.00

Talar 7 juli 19.00

Talar 8 juli 19.00

Ebba Busch Thor partiledare, Kristdemokraterna

Jimmie Åkesson partiledare, Sverigedemokraterna

Gustav Fridolin språkrör, Miljöpartiet

Vilken typ av frågor tror du kommer att dominera Almedalsveckan och varför? – Sveriges framtid och vilken riktning Sverige ska ta. Just nu är Sverige på väg i fel riktning och vi behöver prata mer om vart vi borde vara på väg. Det handlar bland annat om hur vi skapar ett tryggare Sverige där alla kan lita på samhällets grundläggande funktioner som sjukvård och polis.

Vilken fråga tror du kommer att dominera Almedalsveckan och varför? – Sammanhållningen i Sverige. Dels i termer av integration där vi i kölvattnet av en långvarig och oansvarig invandringspolitik, i år efter år har fått se vårt samhälle slitas itu med polarisering och segregation som resultat. Dels även i termer av trygghet där polisiära åtgärder är en viktig del som kan lösa problem på kort sikt. På längre sikt behöver vi arbeta vidare på att återupprätta vår gemensamma folkhemskänsla.

Vilken typ av frågor tror du kommer att dominera Almedalsveckan och varför? – Miljön! Isarna smälter, torkan breder ut sig, krig och konflikter växer i resursbristens spår. Ingen fråga oroar svenskarna mer för framtiden än klimatet. Givetvis kommer det då att dominera såväl partiledartal som seminarier också.

Vilket är det största värdet av Almedalsveckan och varför? – Det är möjligheten för såväl ministrar som för partiledare att mötas på samma plats och föra samtal. Därför tycker jag att det är synd att Almedalen har utvecklats till en exklusiv tillställning. Jag tycker att den andra delen av Almedalen där medborgare och politiker bör lyftas fram och värnas mer. Vad ser du mest fram emot under veckan? – Det tal jag håller på vår dag på kvällen. Det är roligt att förmedla sitt budskap och det är sällan man får göra det inför en så stor publik som inte består av bara ens partivänner. En annan del av Almedalen som är rolig är alla spontana möten med människor mellan alla möten och intervjuer.

Vilket är det största värdet av Almedalsveckan och varför? – Att träffa väljare och sympatisörer. Jag reser ofta runt i landet och för mig ser jag det som både det roligaste och viktigaste med min roll som partiledare. Varje möte är unikt och det är bara genom att träffa så många som möjligt, som man kan få en rättvisande bild av situationen i landet.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

ANALYSSAMHALLE.SE

Vilket är det största värdet av Almedalsveckan och varför? – För mig har det ofta varit barnrättstorget där man brukar möta olika organisationer som kämpar för ett samhälle som bättre ställer upp för de som växer upp nu. Vad ser du mest fram emot under veckan? – En cykeltur ut från Visby på den gotländska landsbygden!

Vad ser du mest fram emot under veckan? – Förhoppningsvis ett vackert väder. Almedalen och Gotland är en fantastisk plats och denna vecka brukar kombinera givande samtal med en naturskön inramning.

Anna Kinberg Batra partiledare, Moderaterna

Talar 9 juli 11.00

Vilken fråga tror du kommer att dominera Almedalsveckan och varför? – Sveriges stora utmaning är jobbklyftan mellan utrikes och inrikes födda samt att vi behöver en trygghet att lita på. Därför är det viktigt att vi halverar jobbklyftan och skapar 500 000 nya jobb till 2025. Jag hoppas att många kommer att prata om hur Sverige kan bli starkare och fungera. Grunden för detta är ordning i de offentliga finanserna, just nu är ekonomin god men Sverige måste vara rustat inför nästa kris. Vilket är det största värdet med Almedalsveckan? – Möjligheten att under avslappnade former prata om politik, gärna med några man inte känner sedan förut. Vad ser du mest fram emot under veckan? – Det ska bli roligt att träffa mycket folk och lyssna på många olika människor. Jag ser såklart också fram emot att hålla mitt tal på söndagen och hoppas på skönt sommarväder!

ANNONS

Vi finns för dig.

GÄVLE Ä

SSANDVIKEN ANDVIKEN F LUN FA FALUN 80 8 0

100 km

150 km TIERP

50 km E4

AVESTA AV A ESTA T 6 68 70

FFAGERSTA FA GERSTTA T

ALA AL A L LA

UPPSALA UP PPSALA

53 min NORRTÄLJE NORRTÄ T LJE med tåg 77

56 5

ENKÖPING PING

VÄSTERÅS V VÄ STERÅS TERÅ

ARLANDA AR L DA LAN E18

E18

BÅLSTA BÅLST T TA KÖPING KÖ ÖPING NG

Vi kan erbjuda enkla kontaktvägar, service och praktisk hjälp vid företagets etablering i Sala – innan, under och efter själva etableringen. SALA

76 min med tåg

Etablera ditt företag i Sala? Vi behöver dig!

E18

EESKILSTUNA SKI STUNA SKIL

E20

STRÄNGNÄS

E18 E20

STOCKHOLM ST

E20 53

SÖDERTÄLJE SÖDERTÄ T LJE

0224-677 800 naringslivskontoret@sala.se

www.foretagarcentrum.se

A 53 55

KATRINEHOLM A

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

NÄRINGSLIV – ANALYSSAMHALLE.SE

BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING VIKTIGT FÖR SVENSK KONKURRENSKRAFT Det går bra för svenskt näringsliv just nu. Hjulen snurrar allt snabbare och efterfrågan på kompetenta medarbetare har aldrig varit större. Det senare är också ett problem eftersom det är svårt för företagen att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Stefan Löfven en satsning på industrin. Sedan dess har en handlingsplan presenterats som innehåller satsningar på digitalisering, hållbar produktion, utökad kompetensförsörjning och så kallade testbäddar.

Sverige är ett av de länder i

Damberg. – Vi står inför stora samhällsförändringar inom en snar framtid i och med att digitaliseringen nu bryter igenom med full kraft. Vi är redan inne i den fjärde industriella revolutionen. Sättet att produceras förändras, liksom sättet man bemöter kunderna, konsumenterna, säger han.

världen som visar högst tillväxttakt för tillfället. Många företags orderböcker är välfyllda och det finns planer hos många på att expandera. – Det är naturligtvis glädjande att Sverige som industrination fortfarande står sig bra i konkurrensen, men det innebär inte att vi kan slå oss till ro. Det finns flera konkreta problem att ta itu med och som måste få långsiktiga lösningar, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg. En av dessa långsiktiga lösningar

är frågan om kompetensförsörjning. – I samband med nästa alla möten som jag har med företrädare för näringslivet kommer just den här frågan upp. Jobben finns, men företagen har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens. Problemet är inte isolerat till en bransch eller sektor utan finns på många håll, på alla nivåer, från arbeten som kräver universitetsoch högskoleutbildning till med mer praktisk inriktning. – För att komma till rätta med detta krävs ökade utbildningssatsningar. Här har regeringen flera förslag som ska underlätta

Ansvarig för satsningen är Mikael

Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.

för människor som i dag saknar arbete eller vill byta spår i yrkeslivet att utbilda sig och skaffa den kompetens som efterfrågas. – Konkret handlar det om fler utbildningsplatser som svarar mot industrins behov på universitet och högskolor, men också inom yrkeshögskola och Komvux. Fokus ligger på utbildningar inom områden där det i dag råder brist på kompetens. – Samtidigt vill jag understryka hur viktigt det är med ett samspel mellan det regionala näringslivet och de som står för utbildningarna att man har en dialog för att inte missa var de verkliga behoven finns. Det gäller på både gymnasienivå och för yrkeshögskola och högre utbildningar. Mikael Damberg lyfter också fram

att förutsättningarna för att tillverka i Sverige är bättre än de varit på mycket länge. – Det visar bland annat det faktum att utländska företags investeringar i Sverige är de största sedan 1996, konstaterar han.

Många svenska företag har också omvärderat sina strategier. Att utlokalisera sin produktion till låglöneländer som Kina och Indien har inte alltid varit helt lyckosamt och i dag går många av ”flyttlassen” i omvänd riktning, tillbaka till Sverige. – Ja, vi kan se ett tydligt trendbrott där fler och fler företag väljer att flytta hem sin produktion igen, exempelvis stora teknikföretag som anställer fler i Sverige och mindre i Kina, fortsätter Mikael Damberg. För att kunna hänga med i den

tuffa konkurrens som råder i de flesta branscher är det viktigt att ha forskning och utveckling på samma ställe som man har sin produktion. Då är Sverige ett bra alternativ. – Återigen kommer behovet av att kunna förse företagen med rätt kompetens att spela en avgörande roll inför framtiden. I samband med regeringsskiftet 2014 lanserade statsminister

Många företag måste omvärdera

och omarbeta sina affärsmodeller för att hänga med. – Digitaliseringen är den långsiktigt viktigaste frågan för Sverige – det handlar om framtidens tillväxt och framtidens jobb. I dag är det svensk industri som i mångt och mycket driver landets tillväxt och skapar de nya jobben. – Så vill jag att det ska vara även i framtiden, säger Mikael Damberg. Text: Martin Westholm

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN – EN STOR UPPGIFT ANALYSSAMHALLE.SE Bristen på kompetens är den största utmaningen, menar Västsvenska handelskammarens VD Johan Trouvé. Ta del av hans spännande tankar om Västra Götalands framtid på analysamhalle.se

CREATE SCOUTAR STARTUPS I SÖRMLAND

Pernilla Kjellström på Create.

I Mälardalsregionen bubblar det ordentligt – befolkningsmängden ökar och företagandet går på högvarv. Därför finns det all anledning att se positivt på framtiden för regionen och dess tillväxt, inte minst för Sörmland som nu står högts upp på Creates prioriteringslista. För Create Business Incubator drar inte ner på takten. Istället har man nyligen inlett en offensiv riktad mot sörmländska entreprenörer och startups för att stärka sin närvaro där. På Create ser man nämligen företagandet som avgörande för utvecklingen och därför söker man nu fler drivna och modiga entreprenörer med bärbara idéer som förhoppningsvis kan utvecklas till framgångsrika företag. – Även om vi har många företag i vårt nätverk så ser vi givetvis gärna att fler ansluter. Det driver inte bara oss, utan är samtidigt något som är direkt nödvändigt för samhällsutvecklingen, säger Pernilla Kjellström på Create, som aktivt jobbar med att få fler nystartade företag, eller startups, att ansluta till inkubatorn. Nu vill Create, med sitt kunnande och breda nätverk, se till att skapa möjligheter för att skapa en liknande kultur i Sörmland – en kultur som inte bara främjar företagande utan som dessutom andas företagande och entreprenörskap ANNONS

seminarium2.qxp_sv kopia 5 2017-06-01 15:43 Sida 1

[seminạ:rium] Seminarium: Från latinets seminarium, jordbit där växter tas upp från fröer, 1400-talet. Ursprungligen från seminarius: grogrund för utsäde, plantskola, förskola för plantor; av semen frö, utsäde. Latinets -arium betyder plats för. I svenska språket sedan 1712, med innebörden undervisningsform med aktiva deltagare.

De statliga verksamheternas kapacitet att möta och hantera snabba omvärldsförändringar är avgörande för förmågan att leverera samhällsnytta och bidra till Sveriges utvecklingskraft. När förutsättningarna förändras krävs både nytänkande och öppenhet. För Arbetsgivarverket står därför tre viktiga framtidsfrågor i fokus under Almedalsveckan 2017: Digitaliseringens konsekvenser för den statliga arbetsgivarpolitiken Statens förmåga att attrahera framtidens kvalificerade arbetskraft Hur kan kompetens integreras permanent på arbetsmarknaden? Välkommen att lyssna till hur de statliga arbetsgivarna vill möta framtidens utmaningar.

Jobba statligt är ett initiativ från Arbetsgivarverkets 250 medlemmar för att visa på karriär- och utvecklingsmöjligheter i statlig verksamhet.

Läs mer om vårt seminarieprogram på:

www.almedalsveckan.info ANNONS

HYR, REKRYTERA ELLER LÅT OSS GÖRA HELA JOBBET. “Vi levererar IT-konsulter för alla behov.” SEMIR JASAREVIC | KONSULTCHEF

Vi på Centric är specialister på bemanning och rekrytering inom IT. Centric har lång erfarenhet av att hjälpa svenska myndigheter och organisationer att finna rätt medarbetare som har rätt kompetens, rätt engagemang och rätt inställning.

BEMANNING | REKRYTERING | IT OUTSOURCING 2017-05-29 - Analys Almedalen - 251 x 120_UTKAST_1.indd 1

www.centric.eu ANNONS

2017-05-29 16:05

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

ARBETSMARKNAD – ANALYSSAMHALLE.SE

EN GIGANTISK UTMANING NÄR TUSENTALS NYANLÄNDA SKA UT PÅ ARBETSMARKNADEN Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Under 2015 kom runt 160 000 flyktingar till Sverige. Många har nu fått uppehållstillstånd och ska ut på arbetsmarknaden. En gigantisk utmaning, men också en stor möjlighet. Som ny i Sverige och att få ett

arbete är svårt. Hittills har det i snitt tagit åtta år innan hälften av alla nyanlända har etablerat sig på arbetsmarknaden. SCB:s senaste prognos pekar dessutom på det framöver kommer ta nio år för nyanlända att få ett jobb.

Samtidigt har regeringen aviserat att det i normalfallet inte borde ta mer än två år. – Det är en jättelik utmaning och det kan naturligtvis tyckas kaxigt. Men jag tycker varken att det är orimligt eller omöjligt, säger Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister. En förutsättning för att vi ska lyck-

as med uppgiften är att vi måste vi hitta ett nytt och mer strukturerat sätt att arbeta med de här frågorna. – Hittills har allt för mycket handlat om tillfälliga åtgärder och projekt. Som jag ser det krävs en förändring och en långsiktighet som ställer krav på både samhället och på den enskilde individen för att vi ska lyckas. Många som nyligen har kommit

till Sverige har en utbildningsnivå som inte är i nivå med den svenska grundskolan. Andra har

Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister.

examina som är svåra att validera eller är otillräckliga för att ge inträde på den svenska arbetsmarknaden.

”Ett betydande antal av de med låg utbildningsnivå är förhållandevis unga, mellan 20 och 25 år.” – Ett betydande antal av de med låg utbildningsnivå är förhållandevis unga, mellan 20 och

25 år. För dem handlar det om att snabbt se till att de får en utbildning. Andra kan i sina hemländer ha haft mer praktiska arbeten, exempelvis jobbat som slaktare, chaufförer eller bilmekaniker, och för dem handlar det om att se till att de kan komplettera sina yrkeskunskaper och framför allt att de får möjlighet att praktisera ute på företag, fortsätter Ylva Johansson. – För gruppen med högre utbildning satsar regeringen bland annat på snabbspår där man får chansen att komplettera sina kunskaper så att man efter en tid kan få ett jobb. Vi ska komma ihåg att många har utbildningar inom områden där det i dag råder brist och det vore ett stort resursslöseri att inte ta tillvara på den möjlighet som dessa människors kunskap innebär.

”Som jag ser det krävs en förändring och en långsiktighet som ställer krav på både samhället och på den enskilde individen för att vi ska lyckas.” För äldre, mellan 45 och 55 år,

pekar Ylva Johansson på behovet av att skapa fler enkla jobb. – Det kan röra sig om extratjänster och moderna beredskapsjobb. Bara inom de statliga verken finns som exempel ett enormt behov av att digitalisera gamla dokument som ingen i dag har tid att göra. Ylva Johansson menar att det ock-

så är nödvändigt att ställa större krav på nyanlända för att de så fort som möjligt ska komma in på arbetsmarknaden. – Det är inte acceptabelt att ha bott här i tio år och fortfarande inte kunna prata svenska. Vi måste helt enkelt bli bättre på att ställa krav på den enskilde individen, men också på de myndigheter som har ansvar

för att integrationen ska fungera, poängterar hon. – Det sämsta som kan hända är att människor faller in i ett bidragsberoende som blir permanent. Sedan ska man ha respekt för att alla inte kan lika lätt eller lika fort. Många har varit med om hemska saker och plågas av trauman. För inte så länge sedan kritisera-

de Ylva Johansson det sätt som Arbetsförmedlingen sköter sitt uppdrag, som hon menar varit ineffektivt och gett allt för dåliga resultat. – Vi måste se problemet i vitögat. Det måste helt klart till en förändring. Dagens resultat är inte tillräckliga. Det är jag beredd att hålla med de som framför kritik om. Att gå så långt som till att lägga ner Arbetsförmedlingen är hon inte beredd att gå. – Nej, det tror jag vore oklokt. Vad det handlar om är att effektivisera och professionalisera. Helt enkelt att låta arbetsförmedlare arbeta mer med det de ska göra – förmedla jobb och hjälpa människor som inget hellre vill än att arbeta och bidra till samhället att bli anställningsbara. För att det ska lyckas måste det ske en tätare kontakt med den som söker arbete, men också med företagen och näringslivet i stort. – Det måste bli mer matchning och mindre administration! Text: Martin Westholm ANNONS

Du jobbar i appen, så sköter redovisningsbyrån resten! – Ladda ner Digitala Företaget idag!

✔ Fota kvitton och fakturor direkt i appen ✔ Fakturera i mobilen så fort jobbet är klart ✔ Snabb och tydlig överblick över firmans ekonomi ✔ Bokföringsunderlag direkt till din redovisningsbyrå

Nu kan du som företagare arbeta med din redovisningsbyrå på ett helt nytt sätt med ditt företags administration. Du gör allt direkt i appen Digitala Företaget – fakturering, utläggshantering, körjournal, tidrapportering, mm – och får bokstavligt talat kontoret på fickan. Du skickar dina fakturor direkt via appen när jobbet är klart, fotar dina leverantörsfakturor och kvitton så byrån får tillgång till dem och fyller i körjournalen med några få knapptryckningar direkt i mobilen. I appen har du dessutom en grafisk ekonomiöversikt som ger dig full koll på hur ditt företag går. Digitala Företaget kan även köras på webben med dator och du kan växla mellan app och webb.

Digitala Företaget

www.digitalaforetaget.se

LADDA NER KOSTNADSFRITT

Hur du undviker att kulturen hämmar strategin! Välkommen till

CLEVERs seminarium på Almedalen

Att en bra strategi kan falla på grund av företagskulturen är vida känt. Ett sätt att försäkra dig om att hela organisationen och dess potential används när det väl gäller, är att utgå ifrån preferenser. Vi matchar verksamhetens och medarbetarnas preferenser i vår Preferensanalys™, via VerksamhetensDNA™ och ArbetsrelateratDNA™, vilket säkerställer att dina satta planer blir verklighet.

4 juli, 10.30 - 11.45 Teaterskeppet

Elbilens roll i ett nytt resesystem

VerksamhetensDNA™

Vad påverkar omställningen till ett fossilfritt resesystem? Självklart valet av utsläppsfria drivmedel, liksom en fungerande infrastruktur för elbilar. Men kan även ett nytt synsätt på mobilitet vara nyckeln till framgång?

ArbetsrelateratDNA™

Vår Preferensanalys™ visar på konkreta, snabba resultat i att matcha företagets kultur med omvärldens krav på leverans och agerande i en snabbrörlig värld. Lyssna till vad våra kunder säger på www.performancepotential.se

CLEVER gör det nu möjligt att börja eller avsluta sin resa med elbil. Under 2017 etableras 120 nya laddstationer vid trafikknutpunkter i Öresundsregionen som en del av det EU-finansierade projektet MECOR: Multimodal e-mobility connectivity for the Oresund Region. Därmed kan elbilen bli en naturlig del av ett multimodalt resesystem. Vill du höra mer? Välkommen till vårt seminarium i Almedalen där branschens främsta aktörer diskuterar elbilens roll i ett nytt, hållbart resesystem. När: Tisdagen den 4 juli kl. 10.30 - 11.45 Var: Teaterskeppet, Teatersalongen clever.nu

ANNONS

Hej Ylva & Mikael, Glöm inte framtidens entreprenörer! Hjälper vi våra ungdomar till praktisk erfarenhet i tidig ålder så står Sverige rustat även när ekonomin vänder. Testat av JTI.* Klarar hög skyddsnivå!

Det är därför vi har byggt Yepstr, en app där ungdomar (15-21) kan hitta jobb hos sina grannar. Testa själva så har ni koll före era partikamrater!

* JTI = Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik

Robust bioreningsverk

- för naturlig rening av ditt enskilda avlopp Kanske lite trädgårdshjälp, måla sommarstugan eller gå

Låga driftskostnader

ut med hunden? 😊😊

Ingen kemikalietillförsel

Vi ses! /Era vänner på Yepst

Slipp regelbunden slamtömning Inga krav på serviceavtal

I stort sett underhållsfritt

www.alnarpcleanwater.se

För mer info eller ett kostnadsfritt besök ring 040-46 26 90

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

MILJÖ – ANALYSSAMHALLE.SE

Miljötänk och energiåtervinning – en självklarhet – För oss har miljötänket varit natur-

ligt från början, säger Peter Joon, VD för Leksands Knäckebröd. Redan på 50-talet satte Leksands Knäckebröd in en värmeväxlare på sina ugnar för att återvinna den värme som producerades. Det gjordes långt innan energi- och oljekriserna var ett faktum och var helt enkelt ett sätt för företaget att effektivisera sin produktion. Redan 2013 var bageriet fossilfritt och det lilla tillskott av värme som krävs då produktionen står still under nyårshelgen, får de från rapsolja. Ugnarna värms med fossilfri el från vatten och vind. Dalarna är pilotlän inom grön ut-

veckling och inom ramen för det

VATTEN – EN NYCKEL TILL MÅNGA HÅLLBARHETSMÅL Det är intressant att naturtillgången vatten är så central för att direkt eller indirekt nå många av de hållbarhetsmål som världens ledare gemensamt satt upp och förbundit sig att uppfylla. Det konstaterar Anna Linusson på branschorganisationen Svensk Vatten. – Tillgång till rent vatten och system för att hantera vatten är en grundförutsättning för ett hållbart och väl fungerande samhälle, säger hon. Att Sverige har god tillgång till fungerande vattensystem är ett resultat av god planering och investeringar som gjorts under lång tid. – Vi får inte ta detta för givet utan måste fortsätta investera för att underhålla system, möta befolkningstillväxten, nya miljökrav och utmaningar som klimatförändringarna orsakar.

har Leksands Knäckebröd utsetts till pilotföretag för sitt föredömliga miljöarbete. – Vi har gjort många energiutredningar under årens lopp och då alltid fått väldigt positiv feedback. Vi arbetar självmant med energiåtervinning, säger Peter Joon.

FÖRETAG MÅSTE TA ANSVAR FÖR HÅLLBARHET

Nästan all råg som används i företa-

gets produkter är närproducerad och har som mest transporterats 34 mil när det nått bageriet men självklart har företaget fortfarande områden de vill förbättra och ett sådant är transporterna. Ännu finns ingen naturlig koppling till järnvägstransporter men lastbilarna är Euro 5- och Euro 6-klassade. Målet är att även där bli fossilfria.

Det räcker inte med att företag tillverkar produkter som efterfrågas på marknaden och gör kortsiktig vinst. Framtidens företag måste ta ansvar för såväl social hållbarhet som miljön om man vill vara framgångsrika och vinna kundernas förtroende. Karin Strömqvist Bååthe är generalsekreterare för Social Venture Network, SVN, som är ett internationellt oberoende nätverk med fokus på långsiktig hållbarhet i affärer och annan verksamhet.

– Begreppet hållbarhet används numera lite hur som helst. I många fall betyder det att göra lite mindre skada. En högre och bättre ambition är att bidra till att göra gott. Agenda 2030 är en bra målbild och vi håller seminarier och utbildningar med bäring på de flesta av FN:s 17 hållbarhetsmål, säger Karin

ELBILAR – INTE BARA EN FRÅGA OM PENGAR Om Sverige ska nå politikernas mål om en fossilfri fordonsflotta år 2030 så är elbilar en av nycklarna. Det finns fem miljoner personbilar i Sverige i dag, men endast 34 000 har laddningsmöjligheter. Två tredjedelar är hybrider och endast runt är 10 000 renodlade elbilar. – För att försäljningen av elbilar ska ta fart krävs det att bilarna upplevs som attraktiva. Både vad gäller pris och räckvidd. Det behövs även smidiga lösningar för laddning både längs vägar och i direkt anslutning till hem som arbete, säger Fredrik Nordin, VD för CLEVER. CLEVER Sverige AB ägs av tre regionala energibolag och erbjud-

er infrastruktur, elavtal för billaddning samt lösningar för att samla all laddning – oavsett var den sker – på en samlad faktura. Bland kunderna finns företag, fastighetsägare och privatpersoner. – En viktig aspekt i omställningen är att utbilda bilköpare. Dagens elbilar har en räckvidd på minst 100 kilometer. Majoriteten av alla svenskar kör mindre än 30 kilometer om dagen. Bilköp görs ofta baserat på emotionella grunder där marginalanvändning – till exempel den årliga långa semesterresan – styr dimensioneringen och valet av familjebil. Vi hoppas att bilköpare ska inse att en elbil kan täcka mångas dagliga behov.

SVN startades i USA 1987 av en grupp entreprenörer som insåg att enbart kortsiktiga vinstintressen inte var en långsiktigt gångbar strategi och att det inte heller var deras huvudfokus när de startade företagen. Snarare brann de för en idé eller för att göra skillnad i världen. – De menade att företagande har ett större ansvar än så, både för hur deras anställda hade det och för globala frågor som påverkar mänskligheten i stort. – Runt millennieskiftet kom SVN till Sverige och i dag ingår ett 70-tal företag i olika branscher, frivilligorganisationer, lärosäten och offentliga verksamheter i nätverket. Verksamheten finansieras med medlemsavgifter och medlemmarna finns spridda runt omkring i hela Sverige. Rent konkret arbetar SVN med att sammanföra olika parter med varandra för utbyte av erfarenheter och att lyfta fram konkreta exempel. Vi vill gärna själva se nätverket som en illustration av FN:s hållbarhetsmål 17 – ”Partnership for the Goals”.

ANNONS

KAN EN NATIONELL SAMORDNARE DRIVA FRAM EN ENHETLIG FETMAVÅRD? Debatt om Jämlik vård för personer med övervikt och fetma – måndagen den 3 juli

PANELDELTAGARE: Jenny Vinglid Generalsekreterare Riksförbundet HOBS, Emma Henriksson (KD) ordförande Socialutskottet, Dag Larsson (S) SKL/SLL, Gilbert Tribo (L) Region Skåne, Björn Eliasson Västra Götalands Region MODERATER: Göran Hägglund 15.00-15.45 Södra Kyrkogatan 11, vid Stora Torget i Visby. Arr: Riksförbundet HOBS och Novo nordisk www.hobs.se

Hur säkerställer vi bra dricksvatten i HELA Sverige? Det är inte självklart att alla svenskar i framtiden har tillgång till rent och friskt vatten. Dricksvattenfrågan håller på att dela Sverige i ett A- och ett B-lag. Ska vi tvingas acceptera att tillgången till rent vatten slutar att vara en självklarhet? Eller finns det lösningar genom kommunala och/eller statliga initiativ som uppmuntrar till samarbete?

Medverkande Karin Thomasson, 4:e vice ordf, SKL Magnus Montelius, Svenskt Vatten Anna Thomasson, Ekonomihögskolan LU Jörgen Johansson, Sydvatten

Mackarna som håller hela Sverige levande! Välkommen till Qstar, Bilisten och Pump. Du hittar våra 400 mackar från Abisko i norr till Skanör i söder, där du minst anar och mest behöver det.

Moderator Cecilia Nebel Välkommen till ett seminarium om en av framtidens stora samhällsutmaningar – tillgången till rent vatten.

Tisdag 4 juli kl. 9.45 på Vattenforum, Trädgården, Mellangatan 1.

ANNONS

Utredningar Klimatklivet Design Produkter Projektledning Utbildning

Vilken laddning passar dina behov? Vi hjälper dig att välja rätt laddlösning Våra erfarna laddexperter har hjälpt 100-tals kunder att hitta den bästa och mest ekonomiska laddlösningen. Vi vet hur man skall dimensionera rätt och framtidssäkra både små och stora anläggningar. Referenser är bl.a. Tesla Motors, Volvo Cars, Clever, E.ON, Fortum, HSB, Kävlinge Kommun, Stockholm Parkering, Testsite Sweden m.fl. Vi utreder förutsättningar/ekonomi samt assisterar med ansökan om investeringsbidrag från Klimatklivet. När du väl har valt rätt laddlösning guidar vi installatören att installera och konfigurera. Vi projektleder och levererar större laddsystem för garage och parkeringar, såväl kommunala som privata. Dessa system inkluderar bl.a. lastbalansering, övervakning, access/betalning, energimätning och uppkoppling till valfri backend, alltefter kundens behov. SunDrive representerar flera av Europas ledande tillverkare av laddutrustning och kan erbjuda mer än 100 olika typer. Våra krav på utvalda leverantörer är höga och vi kräver att de levererar högsta kvalitet och bästa möjliga pris/prestanda. Tveka inte att kontakta oss för att prata laddning. Vi har mer än 25 års erfarenhet.

Tel: 08-50 66 55 77

www.sundrive.se - www.laddaelbilen.se

ANNONS

TILLSAMMANS FÖR FRAMTIDENS VÅRD Samarbete mellan den innovativa läkemedelsindustrin och sjukvården är nyckeln för att klara de utmaningar och förändringar som vården står inför. – Genom att arbeta tillsammans kan vi se till att medicinska innovationer når patienterna snabbare, säger Björn Hellström, nordisk chef för policy och samhällsrelationer på Celgene. Kan ökat samarbete mellan näringsliv och sjukvård skapa en vård som klarar av framtidens behov och förväntningar, och samtidigt stärka Sveriges ställning inom life science-området? Den frågan kommer att stå i fokus under seminariet i Almedalen ”Systemkollaps – patientcentrering eller planekonomi?”. Arrangörer är Dagens Nyheter och Celgene, ett av världens ledande biofarmaceutiska företag som utvecklar bland annat behandlingar mot blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. – Celgene är ett av de mest forskningsintensiva läkemedelsföretagen och förra året återinvesterade vi 40% av vår omsättning i forskning. Forskning och medicinsk innovation leder till utvecklingen av nya behandlingar som

räddar och förlänger liv, vilket är det främsta målet för vården, säger Björn Hellström. En stor utmaning för samhället är att en allt större andel av invånarna är äldre. Fler kommer att insjukna i åldersrelaterade sjukdomar vilket kommer att ställa större krav på sjukvårdens struk-

För att underlätta samarbete och få fram nya idéer har Celgene skapat vad man kallar Innovationsplattformen för framtidens vård. Inom ramen för Innovationsplattformen har Celgene arrangerat dialogmöten med företrädare för läkemedelsindustrin, sjukvårdspersonal, politiker och patienter. Arbetet mynnade bland annat ut i en idékatalog med inspel och tankar kring

– Till syvende och sist är sjukvården till för patientens bästa. Därför vill vi samarbeta för att motverka en utveckling där sjukvården på grund av kostnadsstress minskar patientens inflytande genom att centralisera beslut om olika typer av behandlingar. I stället borde vi involvera patienten och ta lärdom av hur vanliga människor faktiskt upplever, och än mer vad de förväntar sig av vården. Med tydligt formulerade gemensamma mål och ett mer formaliserat samarbete mellan de olika aktörerna inom sjukvården tror vi att det blir möjligt att sänka kostnaderna samtidigt som vi förbättrar utfallet för patienterna och stärker deras ställning, säger Carl-Gustav Fabiansson. Subventionering och tillgång till nya innovativa behandlingar finansierar investeringar i framtida innovationer. Sjukvården, politiken, akademin, patientgrupper och forskningsdrivna företag är alla viktiga delar i Sveriges framgångar inom life science.

Björn Hellström, nordisk chef för policy och samhällsrelationer.

Carl-Gustav Fabiansson, nordisk affärsområdeschef.

tur. För Celgene är nyckeln för att klara utmaningen ett konstruktivt samarbete mellan den innovativa läkemedelsindustrin och sjukvården.

framtidens hälso- och sjukvård. Carl-Gustav Fabiansson, nordisk affärsområdeschef på Celgene, betonar vikten av att patientens fokus och röst blir hörd i debatten.

NS-CELG170015 6/2017 ANNONS

Helene i sviterna av tre stroke svälj - och talsvårigheter samt snarkning Mörkertalet bland dem som lider av sväljsvårigheter, dysfagi är stort. Även snarkning och sömnapné är ett utbrett problem. Vi kan alla drabbas, ung som gammal, kvinna som man, frisk som sjuk. Nu finns äntligen den neuromuskulära behandlingsmetoden, IQoro® som tränar upp invärtes förslappad muskulatur och ger människor livskvalitén tillbaka.

IQoro® blev hennes vändpunkt

Allt fler yngre drabbas av stroke. Helene Andersson vara bara 39 år då hon - ovetandes - drabbades av en stroke efter en incident i skidbacken. Med ett hektiskt jobb bortförklarades dock balans-, minnes- och koncentrationsbesvär som stressrelaterade. Helen återgick till arbetet med stödkrage och morfintabletter. Fem år senare kom livet ikapp henne när en massiv stroke slog till. Läkarna såg då även spår av två tidigare. Läs Helens egen berättelse:

”När jag drabbades av lillhjärns - och hjärnstamsinfarkt, var det ingen som nämnde vad dysfagi (sväljsvårigheter) eller dysartri (talsvårigheter) var för något. Synd, då det är väldigt vanligt efter stroke. Jag fick viss hjälp av logoped, men musklerna i matstrupen och munnen var så försvagade att jag ofta satte i halsen. Jag sluddrade, led av sura uppstötningar, var slemmig i halsen och snarkade som en gris. Långt senare visade det sig att jag hade ett mellangärdesbråck. Enda alternativ – enligt läkarna – var operation, något som skulle upprepas vartannat år. Operationer efter tre stroke! Nej tack, jag vågade faktiskt inte. Jag funderade på om mitt resterande liv skulle bestå av sluddrigt tal och sura uppstötningar, någon vård eller rehabilitering fick jag ju inte. Så ramlade jag över IQoro®. Vilken uppfinning! Nu har jag har tränat i ungefär ett år med IQoro®. De sura uppstötningarna, slemhostan och snarkningarna är borta sedan länge och jag kan även tala betydligt bättre idag. Också mitt självförtroende har stärkts av framstegen. Nyligen gjorde jag något jag aldrig vågat göra efter sjukdomen. Jag höll ett tal på ett 60 - års kalas. Det var stort, men jag tordes eftersom jag inte sluddrar längre. IQoro® har även betytt mycket för min make Sven som är yrkeschaufför. Han har lidit av snarkning och sömnapné under flera år. Efter träning med munhanteln är han idag helt besvärsfri och vaknar utvilad varje morgon. Det borde vara allas rätt att få chansen att rehabilitera sig med IQoro® oavsett orsak. För mig blev denna lilla blå sak ett mirakel.” Helene Andersson, Orust

IQoro® behandlingsmetoden med bredd

Läs erfakunde om my renh rnas oro ete fac r på e.co m

Då IQoro® aktiverar kroppens eget inprogrammerade system från mun, hjärna till magsäck, förklarar det varför IQoro® har positiv inverkan på så många olika funktioner, såsom sväljsvårigheter, reflux, rethosta, snarkning och sömnapné. Våra mest basala funktioner som att andas, äta, svälja och tala använder nämligen samma muskler och nervbanor, men på olika sätt.

• LÄTT ATT ANVÄNDA • 1,5 MIN TRÄNING/DAG • VETENSKAPLIGT BEVISAD EFFEKT Läs mer om behandlingsmetoden på vårt kunskapsnav myoroface.com där du även kan beställa. Du kan också kontakta oss på tel: 0650 - 40 22 37 eller på info@myoroface.com.

Kvalitetssäkring i vården med enkel webblösning Vill du ha en flexibel plattform för ledningssystemet, som dessutom ser till att du får en komplett lösning för systematiskt kvalitetsarbete och informationssäkerhet?

Svenska Läkaresällskapet i Almedalen 2017

Hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor – delta i våra debatter! Vilka utmaningar och möjligheter står hälso- och sjukvården inför? Svenska Läkaresällskapet arrangerar program kring några av vårdens viktigaste frågor. Kom och delta i debatten för en förbättrad hälsa och sjukvård. Tisdagen den 4 juli, Hotell Slottsbacken, Visborgsgatan 1 09.00-10.00 Läkares roll i hälsofrämjande patientarbete och professionens policyskapande ansvar 11.00-12.00 Samverkan i vården – förutsättningar och förbättringsarbete Onsdagen den 5 juli, Hotell Slottsbacken, Visborgsgatan 1 09.00-10.00 Hur kan första linjens sjukvård stärkas? 11.00-12.00 Det digitala mötet – möjligheter och utmaningar 12.00-13.00 Behövs en ny läkemedelsvision? Varmt välkomna! Våra seminarier är öppna för alla. Kom gärna i tid, det är ett begränsat antal platser. För mer information besök www.sls.se Twitter #slsalmedalen

annons_dn.indd 1

Då är plattformen Add en lösning för din verksamhet. På så vis kan verksamheten tryggt leva upp till de höga kraven som ställs. En yrkesgrupp som har stor nytta av Add Vård och Omsorg, som lösningen heter, är hemtjänstpersonal, men lämpar sig även till assistansbolag, vårdcentraler och sjukhus. Statistik och rapporter kan tas fram utifrån data för att ge underlag till ett långsiktigt förbättringsarbete. Du kan med lätthet rapportera in, följa upp och gå igenom enklare checklistor, direkt på plats med din mobil, vilket verkligen höjer effektiviteten, markant!

All Information förvaras tryggt genom dagliga backuper. www.addsystems.com

2017-05-30 14:23:09

ANNONS

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

VÄLFÄRD – ANALYSSAMHALLE.SE

EFFEKTIVARE OCH SÄKRARE OPERATIONER MED ROBOTAR

När vi föreställer oss hur samhället kommer att se ut i framtiden är robotar ofta en del av visionen, något som väcker förtjusning och nyfikenhet hos många. För lika många är det förknippat med oro, till och med ren fasa, ett skräckscenario där supersmarta robotar som liknar oss människor har tagit över världen. Ett scenario som ofta återkommer i den ena science fiction-filmen efter den andra. En som inte ser robotar som ett hot utan tvärt om, ser fördelar med att utveckla robotarnas intelligens är Danica Kragic. – Jag forskar i robotik, vilket handlar om att ta fram algoritmer och program som gör det möjligt för robotar att fatta egna beslut och imitera människors förmåga att påverka varandra, det man också brukar kalla artificiell intelligens, förklarar hon. För Danica är vård och omsorg ett

av de områden som står näst i tur att robotiseras på allvar. – Det kan låta hårt, kallt och opersonligt, men så behöver det inte bli. Robotar viker aldrig från sina uppgifter och ingen

Foto: Emilia Bergmark-Jiménez

Automation, digitalisering och robotisering är framtidens melodi inom många av samhällets sektorer, sjukvården ej undantaget. Det menar Danica Kragic, professor i datalogi och robotforskare på KTH.

Danica Kragic, professor i datalogi och robotforskare på KTH.

behöver skämmas inför en robot. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är robotarna som bestämmer vilka uppgifter som ska utföras och hur, det gör människor. Framöver kommer vi också att få

se allt fler robotar som själva opererar eller hjälper kirurgen att operera, menar Danica Kragic. Robotassisterad kirurgi används med framgång redan i dag i samband med olika operationer. – En robot skakar aldrig på handen, den skär inte heller snett och den har inte sovit dåligt. Vid ingrepp där millimeterprecision är avgörande för ett lyckat resultat har robotens exakthet en fördel framför den mänskliga handen. Jag tror aldrig att vi kommer att komma i den situa-

tionen att kirurgen helt och hållet kan ersättas av en robot. I så fall skulle det vara vid mycket enkla rutiningrepp. – Under en operation kan många situationer uppstå. Då måste det finnas en kirurg som fattar de avgörande besluten. På samma sätt kommer robotar inte heller att kunna ersätta sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Däremot kan de göra många av de arbetsmoment som utförs i dag, både bättre, effektivare och säkrare, samtidigt som personalen får mer tid över till patienternas omvårdnad. Är vi då redor för fler och mer avancerade robotar inom vård och omsorg? – Vi är fortfarande i forskningsstadiet när det gäller vad

som behövs och vad som är lämpligt. Mycket handlar ännu om robotars anpassning, förståelse och tolkning av människors beteende. Dessutom medför det stora och etiska frågeställningar som vi måste diskutera, som i sin förlängning måste leda fram till en lagstiftning. – Vi har alla olika anledningar att tveka till ett samhälle fyllt av robotar. Om en robot kan förbättra livet för en själv eller en nära anhörig, så blir den mycket lättare att acceptera. – För de generationer som växer upp nu kommer det inte vara konstigt med en robot i varje hem eller att mötas av en robot på till exempel sjukhuset. Vi andra kanske måste börja vänja oss vid tanken på en ”hälsorobot”. Robotar är redan i dag en del av vårt samhälle utan att vi ägnar det en tanke. – Vi behöver helt klart tala mer om

robotarnas framtida roll i samhället, avslutar Danica Kragic. För robotarna kommer och de blir intelligentare och intelligentare. Det är lika säkert som att det blir vår och sommar varje år. Text: Martin Westholm

VILL DU VETA MER OM ROBOTAR INOM VÅRDEN? ANALYSHALSA.SE Besök vår andra kampanjsida analyshalsa.se för fler exklusiva reportage om e-hälsa och framtidens vård.

DET SITTER INTE I HUVUDET – DET SITTER I MUSKLERNA Lider du av sväljsvårigheter, klumpkänsla i halsen, rethosta eller reflux… Har du slussats runt i vårdkarusellen utan att läkarna hittat något fel? Troligtvis är du en av alla hundratusentals svenskar som dagligen äter syredämpande medicin. I den sämsta av världar har du fått höra att du inbillar dig? Känner du igen dig? Du är inte ensam, minst en av tio personer unga som gamla uppskattas vara drabbade och det sitter inte i huvudet. Under åratal har vi tagit piller för att komma åt problem likt dessa. Vår livskvalitet och frihet har naggats i kanten. Många drar sig för socialt umgänge där mat inkluderas och flera lider av ständig ångest över att sätta i halsen. En vanlig orsak till symptomen är ett mellangärdesbråck, som det i dag finns en effektiv behandling mot. Visserligen kan mellangärdesbråck vara svåra att upptäcka vid en gastroskopi. Det är dock inget bevis på att det inte existerar. Med den nya forskningsbaserade och CE-märkta neuromuskulära behandlingsmetoden IQoro, angrips grundorsaken bakom symptomen. För likväl som vi kan tappa muskelstyrka på utsidan, kan vi så göra det på insidan. Här handlar det om en muskulär förslappning i mellangärdet som nu går att träna upp, tack vare IQoro. Träning med IQoro är lättillgänglig, säker och applicerbar på såväl ung som gammal och tar bara 1,5 minuter per dag. Att implementera en innovation i alla 20 landsting och regioner är en utmaning. Samtliga har olika processer. Därtill följer sällan kostnader och besparingar patienten, varpå vinsten inte gynnar alla avdelningar. IQoro finns i dag i olika grad på mer än hälften av landstingen, men fortfarande beror det tyvärr på var du bor, vilken vård du får. IQoro skulle kunna bidra till betydande besparingar i form av effektiv rehabilitering, tidigare hemgång och minskade kostnader för sjukskrivningar. Framför allt skulle det bidra till ett minskat lidande som inte kan mätas i kronor. ANNONS

www.ecad.net www.ecad.net/svnet/ ECAD är ett nätverk bestående av Europeiska städer som arbetar tillsammans mot narkotika genom att dela kunskap och arbetssätt mot narkotika och missbruk. I Almedalen den 4 juli berättar vi om: • • • • •

Berättelse från fyra Europeiska länder – Vad krävs för att tillfriskna från narkotikamissbruk? Kommun och Landsting i samverkan – Öppet intag till missbruksvården? Varför kommer missbrukarna tillbaka? Vad kan göras åt luckorna i missbruksvården? Globaliseringens avarter: narkotika, våld och terrorism. Hur hänger allt ihop? Hur ska polisen långsiktigt vinna mot organiserad brottslighet i utsatta områden? Den 20-21 September anordnar ECAD, Eskilstuna Kommun och Folkrörelser mot Droger konferensen Sverige mot Narkotika. Svenska såväl som Amerikanska och Europeiska experter är inbjudna för att tala om prevention, behandling och kontroll av narkotika. www.eskilstuna.se/2017smn

Funderar du över dina alkoholvanor?

SAMS

– Samarbete för människor i sorg Under Almedalsveckan genomför SAMS flera aktiviteter, bland annat följande:

KAN PILLER BOTA SORGEN?

RING 020-84 44 48 och prata med våra rådgivare Öppet mån - tors kl 12.00-19.00, fre kl 12.00 - 17.00 Det är kostnadsfritt, du kan vara anonym och ringa från hela landet.

Läs mer på alkohollinjen.se

Ullakarin Nyberg, överläkare och ordförande i Svenska psykiatriföreningen ger sin syn på sorg och sorgereaktioner och hur vi kan ge stöd till sörjande. Måndagen den 3/7 kl 09.00–10.00 Campus Gotland, Sal D 22, Cramérgatan 3.

KONSERT – EN HYLLNING TILL LIVET

Tisdagen den 4/7 kl 17.30 bjuder SAMS på en konsert i Vårdklockan, Adelsgatan 43. Kom och lyssna på musikgruppen FJK, som ger oss musik och sång som en hyllning till livet. Musikinslagen varvas med dikter framförda av Elisabeth Lindström.

SAMS består av sex organisationer som alla arbetar med stöd till efterlevande. Kontaktuppgifter till alla organisationerna hittar du på:

www.samsorg.se

SAMS

Samarbete för människor i sorg ANNONS

Livet i den digitala världen på Almedalen Det är mycket i våra liv som förändras i och med den digitala världen. Exempelvis bedrivs värdebaserad vård i det intelligenta sjukhuset genom att rätt personal, utrustning, information och utrymme görs tillgänglig för patienten vid rätt tidpunkt för det optimala hälsoresultatet. Under Almedalsveckan bjuder vi in till föreläsningar och intressanta diskussioner med fokus på den digitala världen.

Var tar samhället vägen i den digitaliserade världen?

Verksamhetseffekt vid offentliga affärer – en illusion

Nu när företag och myndigheter följer med i den digitaliserade utvecklingen är det viktigt att titta på vilken påverkan det har på samhället samt vilken roll staten kommer att ta. Vad är akademins bild av den digitala resan, hur ser näringslivet på det och vilken betydelse har det för Sverige? Avslutningsvis följer en paneldebatt.

När offentliga organisationer upphandlar så är målet att uppnå en verksamhetseffekt. Intentionen är i alla fall verksamhetseffekt, men många gånger så har man svårt att låta bli att dyka ned i detaljer i hur man vill den önskade effekten skall uppnås. Dessa detaljer uppkommer ofta från hur det ser ut eller hur man arbetar idag medan upphandlingen syftar till förnyelse och nytänkande. De motstridiga uppgifterna leder till att organisationen får nya saker men inte den önskade verksamhetseffekten.

Dagens Industris Arena Tid: Tisdag 4 juli kl. 10.00–11.00 Plats: Donners plats 2

Oﬀentliga aﬀärers Arena Tid: Onsdag 5 juli kl. 13.00–13.45 Plats: Vid Wisby Strand Congress & Event

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

VÄLFÄRD – ANALYSSAMHALLE.SE

DEN DIGITALA VÅRDEN ÄR HÄR FÖR ATT STANNA Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Patienter som bokar och träffar sin läkare via nätet, patienter som vårdar sig själv hemma och patienter som bidrar med kunskap. Så skissar sjukvårdsminister Gabriel Wikström en bild av framtidens sjukvård. En verklighet som inte ligger så långt borta, enligt ministern. Svensk sjukvård står inför ett pa-

radigmskifte. Från att uteslutande ha varit analog håller den på att bli allt mer digital. – Dagens och morgondagens patienter kommer inte att nöja sig med att snällt sitta i väntrummet och vänta på att få komma in till doktorn, säger Gabriel Wikström. – En generation som är van vid att beställa allt från resor till att köpa kläder och skor på nätet, kommer också att ställa helt andra krav på vården. – Den digitala utvecklingen är här för att stanna och den kommer att innebära mycket positivt för både de som är sjuka och för vården själv. Alla blir vinnare när arbetet kan förenklas och nya digitala produkter, metoder och tjänster får fullt genomslag. Redan i dag har vården kommit en

bit på väg. Så gott som 100 procent av all journalföring är i dag digital och nästan 100 procent av alla recept som skrivs ut är också digitala. – Näst på tur står att få till ett

Gabriel Wikström, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister.

”Visst kan svensk sjukvård bli en stor exportindustri i framtiden!” system för nationella läkemedelslistor, så att behandlande läkare kan få en komplett bild av vilka läkemedel en patient står på. I dag är det inte så, och resultatet kan i vissa fall bli förödande. Vissa läkemedel kan vara livsfarliga om de kombineras med andra. I andra fall kan två olika läkemedel ta ut effekten av varan-

dra. Det är bara ett par exempel som tydligt visar hur angeläget det är med den här reformen. En annan förändring är att delar av

vården som en följd av digitaliseringen i allt större omfattning kommer att flytta från vårdcentraler och sjukhus till vardagsrummet eller köket hemma hos människor. – Redan i dag finns tekniken och det pågår lovande försök på flera håll där patienten på egen hand kan mäta sitt blodsocker eller ta pulsen, bara för att ta ett par exempel. Resultaten överförs sedan digitalt till sjukhuset eller vårdcentralen och ligger därefter till grund för läkarens fortsatta behandling.

”Dagens och morgondagens patienter kommer inte att nöja sig med att snällt sitta i väntrummet och vänta på att få komma in till doktorn.” En annan sida av digitaliseringen

är att det administrativa arbetet inom vården kommer att kunna minskas avsevärt. Inte så att behovet av dokumentation kommer att bli mindre utan för att arbetet kan göras snabbare och med större säkerhet. I dag är det inte helt ovanligt att samma uppgifter ska skrivas in manuellt på tre, fyra olika ställen. – På det här sättet kommer läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal få mer tid för patienterna, vilket ju är deras primära uppgift. Inte minst att lyssna till vad patienterna har att säga. – Mellan 80 och 85 procent av vårdens resurser går till vård av kroniskt sjuka och många av dem känner sin sjukdom väl och

har därmed viktig kunskap och erfarenhet att dela med sig av, information som delvis i dag går till spillo på grund av tidsbrist. Gabriel Wikström ser också med

stort intresse på den starka innovationskraft som finns inom näringslivet när det gäller att implementera digital teknik inom vården. – Nya företag ser dagens ljus. Gemensamt för många av dem är att de arbetar med digitala lösningar som utgångspunkt. Fokus ligger både på nya eller förbättrade behandlingsmetoder, men också på lösningar som är kostnadsbesparande. – Vården är redan i dag kostnadsdrivande och ekonomiskt hårt ansträngd. I framtiden med en allt äldre befolkning och många multisjuka gäller det att få resurserna att räcka till alla. Då är smarta lösningar en nödvändighet. – Jag var själv i Iran för några

månader sedan tillsammans med en delegation av medicintekniska företag. Iran satsar för tillfället stort på att rusta upp och utveckla sitt sjukvårdssystem, och nyfikenheten var därför stor på vad svenska företag kan bidra med. – Så visst kan svensk sjukvård bli en stor exportindustri i framtiden! Text: Martin Westholm ANNONS

OSTEOPOROS, DEN TYSTA FOLKSJUKDOMEN GE INTE UPP Trots en låg behandlingsgrad på14 % som är en skandal i sig kan Du som är drabbad av den kroniska sjukdomen osteoporos/benskörhet göra en hel del för att bromsa sjukdomen: • ta de verksamma och billiga osteoporosmedicinerna samt D- vitamin och kalcium • sluta röka • äta en allsidig kost (gärna fet fisk och gröna grönsaker) • satsa på regelbunden motion, stavgång och styrketräning • försonas med den kroniska sjukdomen VÄNTA INTE TILLS DU DRABBAS DU, som är över 55 år, man eller kvinna som har en mamma eller pappa som är krum samt haft frakturer, ta kontakt med vården. Har Du dessutom själv haft en fraktur, som för övrigt i 85 % av fallen följs av en ny; kräv en bentäthetsmätning, som ger en exakt diagnos. I Sverige inträffar cirka 80 000 frakturer per år. Brott lönar sig inte, inte heller för osteoporotiker/bensköra.

OSTEOPOROSFÖRBUNDET, ÄR TILL FÖR DIG Vi arrangerar livscaféer med rundabordssamtal, som kretsar kring hur man hanterar sin kroniska sjukdom, ett ömsesidigt lärande, även föreläsningar i ämnet för att höja medlemmarnas kompetens om sjukdomen. Satsningar på osteoporosskolor i samarbete med landstingen samt vårdkedjor mellan primärvård och sjukhus är högt prioriterade i vår verksamhet.

Skaffa dig en bättre benhälsa - bli vår medlem och håll dig informerad Tel: 08-121 463 93 eller www.osteoporos.org och möt oss på Facebook För ett liv utan brott - Osteoporosförbundet

PÅVERKA VILLKOREN FÖR SVENSK VINDKRAFT! Ta del av förmånliga medlemsförmåner Få en helårsprenumeration av Tidningen Svensk Vindkraft Vi har 30-års erfarenhet av vindkraft Bli medlem idag – tillsammans är vi starkare Vi är främst en ägarförening men är öppna för alla Besök oss på www.svensk-vindkraft.org

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

ANALYSSAMHALLE.SE – VÄLFÄRD 17

Allmänna försvarsföreningen är ett forum för debatt om försvarsoch säkerhetspolitik där alla är välkomna att delta. Uppdraget är alltid lika aktuellt, särskilt nu med växande hot i vårt absoluta närområde.

gen utsätts för cyberattacker från främmande makt. Vi kan också konstatera att det blir allt mer vanligt att man försöker påverka exempelvis utgången av politiska val. Hur kan sådana attacker upptäckas i tid och hur kan man skydda sig mot dem? Sverige går ju också snart till val igen. – Vad vi vill göra är att införa ett långsiktigt tänkande i försvars- och säkerhetsdebatten och värna våra demokratiska fri- och rättigheter.

I mer än 120 år har Allmänna

försvarsföreningen, grundad 1890, varit ett forum för debatt om försvars- och säkerhetspolitik med Sverige som utgångspunkt. – Vi är en ideell förening, med flera lokalföreningar runt om i landet, som är både partipolitiskt och ekonomiskt obunden. Verksamheten finansieras till stor del av avgifter från närmare

”Den politiska oron i världen, även i vårt närområde, har på nytt satt fokus på försvarets roll.” 3 000 medlemmar. Fler medlemmar tillkommer årligen vilket är ett bevis så gott som något att det vi sysslar med intresserar och engagerar, säger generalsekreterare Anna Wieslander. – Målet är att alla som är intresserade av säkerhets- och försvarsfrågor ska kunna delta och stödja en fri och saklig in-

Under Almedalsveckan arrangerar

Anna Wieslander, generalsekreterare, Allmänna försvarsföreningen.

formation och debatt. Det vi vill slå vakt om är fortsatt fred i vår del av världen. Under senare år har Sveriges

förmåga att kunna försvara sig vid ett eventuellt angrepp från främmande makt väckt stor uppmärksamhet. – Den politiska oron i världen, även i vårt närområde, har på nytt satt fokus på försvarets roll och vår förmåga att kunna försvara Sverige vid en direkt väpnad konflikt eller i samband med oro i angränsande länder, förklarar Anna Wieslander.

– Hotbilden mot vår säkerhet förändras kontinuerligt i takt med utvecklingen i världen men också i takt med samhällets sårbarhet på olika områden ökar. Exempelvis kan det handla om den genomgripande digitaliseringen som präglar många sektorer av samhället i dag eller samhällets motståndskraft vid en eventuellt långvarig blockad från omvärlden. – I dag är kanske en konventio-

nell militär attack mindre trolig medan vi, både myndigheter och företag, mer eller mindre dagli-

Allmänna försvarsföreningen dagliga seminarier och hearings. Bland annat kommer försvarsminister Peter Hultqvist att finnas på plats för att diskutera försvarets roll i framtiden, men också ge sin syn på eventuella hotbilder i Östersjöregionen. – Ett intressant seminarium handlar om hur Nato skjutit fram sina positioner i Baltikum och Polen. I dag har vi trupp från 15 Nato-länder placerade inte långt från den ryska gränsen. Hur reagerar Ryssland på detta och vad betyder det för vår säkerhet och vilken betydelse får det för Sveriges agerande i olika situationer i framtiden? Text: Martin Westholm

MER SAMHÄLLSFRÅGOR? ANALYSSAMHALLE.SE Besök vår kampanjsida analyssamhalle. se för fler reportage med sakkunniga profiler.

Foto: Samuel Unéus

FRED OCH FRIHET ÄR MÅLET

HALLÅ DÄR STEFAN LINDGREN

Stefan Lindgren, professor och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Vad är Svenska Läkaresällskapet? – Det är läkarkårens oberoende, vetenskapliga och professionella organisation som arbetar med frågor med fokus på vetenskap, utbildning, kvalitet och etik. Kort sagt frågor som kan göra hälso- och sjukvården i Sverige bättre och mer effektiv.

Varför finns ni med under Almedalsveckan? – För där träffar vi i princip alla beslutsfattare, från politiker och myndigheter men också opinionsbildare över lag, patientföreningar och allmänheten i stort. Sjukvård är något som berör alla och som vi alla kommer i kontakt med på ett eller annat sätt, själva eller genom anhöriga.

Vilka frågor kommer ni att ta upp under Almedalsveckan? – En av de viktigaste frågorna vi kommer att lyfta utgår från vårt levnadsvaneprojekt. Det handlar om hur man kan undvika sjukdomar men också hur de med kroniska sjukdomar ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Mycket utgår från en helhetssyn där fysisk aktivitet och goda matvanor är två viktiga aspekter för god hälsa, men också frågor som är relaterade till rökning, alkohol, stress och psykisk ohälsa. Det är lätt hänt att man inom vården fokuserar på den specifika sjukdomen och glömmer att hälsa är så mycket mer. Vi vet exempelvis att fysisk aktivitet hjälper mot depression och ångest. ANNONS

NORDENS DAG I ALMEDALEN 3/7 STRANDVÄGEN 4, NORDENS TÄLT 10:00-10:45

www.norden.org

Inkomstskillnader - tappar Norden sin särställning?

15.15-16:00 Parallellsamhällen - mångfald i Norden eller tysk leitkultur?

Finansiering av grön omställning - vad krävs för en verklig förändring?

16.15-17:00 Digitalt samarbete - hur blir Norden världens mest integrerade region?

12:15-13:00

Nordisk energi - starkt idag - starkare imorgon?

13:15-14:00

Finland 100 - nätverk som modell för ledarskap och välfärd?

17:30-18:45 Turbulens i världspolitiken - vad betyder det för säkerheten i Norden?

11:00-11:45

14:15-15:00

Invandrarkvinnors etablering i yrkeslivet - så lyckas vi!

Kasper Diem, känd satirtecknare från Finland, kommer under helan dagen att ge sin speciella kommentar till debatterna, med hjälp av sin vassa penna.

Bland de medverkande: Jorma Ollila, Ylva Johansson, Peter Hultqvist, Klas Eklund, Maria Wetterstrand, Hans Wallmark, Elisabeth Svantesson, Sara Mohammad

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

SÄKERHET – ANALYSSAMHALLE.SE

Magnus Ranstorp Forskningschef Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan

Sineva Ribeiro Förbundsordförande i Vårdförbundet

Åsa Schwarz Expert på IT-säkerhet Årets Säkerhetsprofil 2017.

Vilka är de allvarligaste säkerhetshoten i samhället i dag?

Vilka är de största hoten inom vården i dag?

Vilka är de vanligaste IT-hoten i dag?

– Även om terrorism kan skapa kaos och stor förödelse så är ett av de största hoten mot oss ryska påverkansoperationer. Vi har sett Ryssland finansierar högerextrema grupper i Europa. Ett stort terrorproblem är om vi hade flera storskaliga attacker efter varandra. Det hade undergrävt vår sammanhållning och lett till polarisering.

Kommer terrorismen att ta sig nya uttryck?

– Det finns en större risk med kemiska vapen i dag på grund av att det använts i Syrien av olika grupper. Insiderproblematiken i den kärntekniska sektorn är också en prioriterad säkerhetsfråga. Därefter så är drönare som vapen ett nytt säkerhetshot som vi måste hitta lösningar till.

Hur kan samhället skydda sig mot terrorhot?

– Det handlar om att ha ett helhetstänk från att avvärja hot (brottsbekämpande myndigheter), förebygga extremism (stat och kommun i samverkan), kris- och konsekvenshantering. En svaghet i dag är att vi jobbar nästan enbart på brottsbekämpande delen och har få förebyggande insatser. Det handlar också om att bryta segregation och gängkriminalitet. Skapa trygghet och tillit innan vi kan jobba förebyggande. Detta är också lagarbete mellan myndigheter och länder.

– Bristen på kompetent personal, som gör det svårt att bemanna med rätt kompetens på rätt plats. Det råder stor brist på specialistsjuksköterskor och barnmorskor i dagsläget. Ofta orsakas vårdskador av brister i kommunikation mellan vårdpersonal och olika vårdinstanser, stress på grund av underbemanning, överbeläggningar och en bristande säkerhetskultur.

Hur kan vi säkerställa att vården är säker?

– Vårdförbundet vill lösa vårdens kompetensförsörjning på ett långsiktigt och hållbart sätt – genom hälsosamma arbetstider, attraktiv lön och utbildningsanställningar för de som går specialistutbildningar. Med en hälsosam arbetsmiljö och god säkerhetskultur samt regler och system som uppmuntrar till säkerhetstänkande kan antalet vårdskador minskas. Vi vill dessutom se en personcentrerad vård, det höjer kvaliteten och minskar risken för fel.

Hur kan digitalisering av vården gynna säkerheten?

– Bättre IT-system kan göra vården betydligt säkrare. Rätt information ska finnas tillgänglig, vid rätt tillfälle, på rätt plats, för behöriga vårdgivare och patienten själv. I dag pågår också en snabb datorisering av vårdens informationssystem. Tyvärr finns det fortfarande stora brister som drabbar både patienter och de som arbetar inom vården. Vi ser därför att ökade satsningar på e-hälsa kommer att öka patientsäkerheten, underlätta arbetet för vårdens professioner och bidra till en personcentrerad vård.

– IT-bedrägerier är ett snabbt växande problem. Från första kvartalet 2015 till första kvartalet 2016 dubblerades antalet IT-bedrägerier. De står nu för två procent av Sveriges BNP. Ransomware har också ökat markant. Under de senaste åren har IT-angreppen blivit allt mer målinriktade och skräddarsydda.

Hur ska man komma till rätta med problemet?

– Satsa pengar på att höja medvetandet hos medborgarna och utbilda fler poliser som kan utreda ITrelaterade brott. Det skulle vara lönsamt för hela landet. – Eftersom allt mer i våra liv kretsar kring IT i datorer, mobiler och genom våra mejlkonton måste både kunskaps- och säkerhetsnivåerna höjas. Redan i grundskolan borde vi lära ut hur man skapar ett lösenord och att folk inte alltid är de som de utger sig för att vara. – 70 procent av våra kommuner arbetar inte systematiskt med informationssäkerhet. Även näringslivet måste skärpa sig.

Hur ser det ut i framtiden?

– Utvecklingen av produkter, system och tjänster går allt snabbare. Hur bra vi än blir på säkerhet, kommer det ske allvarliga incidenter. Däremot kan vi bli riktigt bra på att hantera dessa och på så sätt minska effekterna markant. – För att öka effektiviteten och kompetensen borde all incidenthantering ligga i en och samma organisation i stället för som i dag på flera olika myndigheter med olika mandat.

ANNONS

Vem hjälper den som hjälper? 50% av de som står nära någon med psykisk ohälsa blir själva sjukskrivna. Skriv på vårt upprop för ett bättre anhörigstöd!

www.vemhjalper.se

Seminarium i Almedalen den 3 juli, kl. 15:20

HUR STÅR DET EGENTLIGEN TILL MED SVENSK MÖDRAHÄLSO- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD? Vi läser och hör dagligen om krisen i förlossningsvården. Men mycket tyder på att det aldrig tidigare varit så säkert att bli gravid, förlösas och att barnet ska kunna uppleva sin femårsdag, som i dagens Sverige. Hur ser det ut egentligen? Vår panel ger svaren. TALARE: – Mia Ahlberg, ordförande, Svenska Barnmorskeförbundet – Karin Pettersson, patientflödeschef, komplicerad graviditet och förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset – Magnus Domellöf, ordförande, Svenska Neonatalföreningen – Olof Stephansson, registerhållare, Graviditetsregistret – Lars Ladfors, styrelseledamot, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi MODERATOR: Pelle Gustafson, chefläkare, Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) NÄR: Måndag 3 juli, kl. 15:20 VAR: Läkartidningens tält, Strandvägen (vid hamnrondellen), Visby VÄLKOMMEN! Löf är ett rikstäckande försäkringsbolag som har till huvuduppgift att försäkra de vårdgivare som finansieras av landstingen och regionerna. Våra slutkunder är de patienter som skadas i vården. www.lof.se/patientsakerhet ANNONS

Sepsis – den okända folksjukdomen Sepsis drabbar närmre 40 000 svenskar varje år. Av dessa dör ca 20 %. Ändå känner bara 1 av 5 svenskar till sepsis. Bättre kunskap kan rädda liv. Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när immun försvaret överreagerar på en infektion i kroppen. Immunförsvaret går överstyr och släpper ut en mängd ämnen som får blod kärlen att läcka vätska. Blodtrycket faller, vilket inte sällan leder till skador på till exempel njurar, hjärta och lungor. – Immunförsvarets överreaktion kan liknas vid att använda en atombomb för att försvara sitt land. Man har visserligen ihjäl angriparna, men den egna befolkningen

Shahrzad Kiavash

Stöd forskningen och arbetet med att öka kännedomen via Sepsisfonden, läs mer på sepsisfonden.se. Seminariet är ett samarrangemang mellan Sepsisfonden och Bactiguard.

dör på samma gång, säger infektionsläkaren och forskaren Adam Linder.

Seminarium hos Botkyrka Kommun, Björkanderska, Skeppsbron 24, 6 juli 15.00

Shahrzad Kiavash drabbades av sepsis 2012, hon gick från fullt frisk till dödssjuk på bara några timmar. Efter sju månader på sjukhus, där hon bland annat fick båda sina underben amputerade, började kampen att komma tillbaka till livet. När hon kom hem skaffade hennes föräldrar henne en personlig tränare, som planterade en idé i Shahrzad: ”du kan ju börja tävla i triathlon”. 2015 tävlade hon i sitt första Stockholm Triathlon, 2016 var hon med och tävlade för Sverige i Paratriathlon i Rio. Möt både Adam och Shahrzad i Almedalen. Tillsammans med Ulrika Knutsson från Sepsisfonden och Christian Kinch, VD för Bactiguard, kommer de att berätta mer om sepsis under ett seminarium på Botkyrka Kommuns scen den 6 juli.

Vi bygger ett framtidssäkert samhälle.

Just nu byggs det mer än på tjugo år. Samtidigt nås vi av allt fler rapporter som talar om snabbare klimatförändringar än vad forskarna tidigare trott. Som vi ser det skulle det vara direkt oansvarigt att inte knyta samman de två frågorna. Inte minst eftersom vi vet att byggsektorn tidigare uppskattats stå för en tredjedel av alla klimatutsläpp i Sverige. Med tanke på takten i byggandet kan det vara ännu mer i dag. Samtidigt kan effekterna mildras. Men då måste det ställas krav på hur vi bygger och med vilka material. För oss på Martinsons är det här en insikt som vuxit fram i takt med att vår omvärld har förändrats. Klimatförändringarna, nya sociala krav och frågan hur vi ska bygga framtidens samhällen har med tiden flätats allt tätare samman. För oss är det helt klart att trä inte bara är ett svar på byggbranschens utmaningar. Skogen som växer runt omkring oss är också ett av de bästa svaren på några av samhällets mest omfattande utmaningar. Vi på Martinsons är beredda att ta vårt ansvar. Tillsammans med våra branschkollegor kan vi bygga ett framtidssäkert samhälle. Träkoncernen Martinsons är en av Sveriges största producenter av limträ och byggsystem för flerbostadshus, byggnader och broar i trä. Förutom en omfattande produktion av sågade trävaror och byggprodukter är Martinsons störst i Norden inom KL-trä. Koncernen har cirka 440 anställda och en årsomsättning på 1,5 miljarder kronor. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum, Västerbotten.

PLUSENERGIHUS Varför bygger inte alla plusenergihus? Tekniken är redan här. IMEK VVS Rådgivande Ingenjörer håller ett seminarium om plusenergihus. Husen genererar mer energi än de använder, och är därmed en gynnsam investering för såväl ekonomin som miljön. Seminariet sträcker sig från visioner för framtidens byggnader till konkreta lösningar, LCC-kalkyler och referensprojekt. Välkomna att kontakta oss före, under och efter seminariet för samarbeten eller om vi kan vara Er behjälpliga i projekt gällande energi- och inomhusklimatfrågor. Seminarium

Uthyres

Torsdag 6/7 2017 13:00 - 14:00 Fiskehamnen, fartyg Corall Royal Yacht

Salong, flybridge, akter 19 meter lång 25 personer Kaffe/catering efter önskemål Lars Leffler på 073-6000379

Plusenergihus från vision till lönsamhet?

I år firar vi att friskolereformen fyller 25 år. Den ger alla föräldrar möjlighet att välja skola, oavsett hur tjock plånboken är. Skolpengen följer eleven till den skola föräldrarna vill att deras barn ska gå i. Idag blomstrar den pedagogiska mångfalden och lärare och rektorer kan välja bland många arbetsgivare. 60 000 anställda och 340 000 barn och elever finns i fristående förskolor och skolor. Och ännu fler vill in.

Fartyg för dagskonferens

www.imek-vvs.se info@imek-vvs.se 08-796 21 00 imekvvs imekvvs ANNONS

ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

Sluta snåla på dem som behöver hjälpen allra mest i en ofta redan pressad familjesituation med exempelvis sjukskrivning som följd, understryker Marie Hansson.

I Sverige finns det runt 1 000 företag som arbetar med personlig assistans. Ett ofta tungt och krävande arbete som ställer krav på både kompetens och empati. De flesta aktörerna på marknaden är seriösa och bedriver sin verksamhet med låga ersättningar och små marginaler. Ändå har debatten kommit att handla om oseriösa bolag när den i stället borde vara fokuserad på de personer som behöver hjälp allra mest – de svagaste i samhället. Marie och Patrick Hansson driver sedan 2010 Björka Assistans i Lomma med verksamhet från Skurup i söder till Trollhättan i norr. – Företaget har successivt utvecklats och i dag har vi omkring duktiga 300 medarbetare, berättar Marie Hansson som själv är undersköterska och socionom och dessutom har många års erfarenhet som bland annat LSS-handläggare och enhetschef i ett vårdföretag. Sedan LSS-reformen drevs igenom 1994 har mycket positivt hänt. Lagen föreskriver att personer med allvarliga funktionsnedsättningar ska ha rätt till ett värdigt liv, ett liv som vi alla andra tar för givet. Men nu dras tum-

Marie Hansson skruvarna åt. Antalet assistanstimmar som beviljas av Försäkringskassan minskar och många som är i behov av daglig vård och omstorg står helt utan eller har fått antalet beviljade assistanstimmar kraftigt reducerade. Samtidigt har mycket av debatten kommit att handla om oseriösa företag. – Det finns inte fler oseriösa företag i vår bransch än det gör i vilken bransch som helst. De ska givetvis bort, men samtidigt är det viktigt att inte en hel bransch smutskastas som oseriös och enbart profithungrig, säger Patrick Hansson.

Det tråkiga är att detta drabbar en opinionsmässigt svag grupp som har svårt att göra sin stämma hörd, menar Patrick Hansson. – Marie och jag har själva personlig erfarenhet av anhöriga med funktionsnedsättning och vi vet vad det innebär av kamp för att få sin sak prövad på ett rätt och rättvist sätt. Men också vad det betyder för den enskilde personen att få möjlighet att leva ett liv som är så rikt som det bara går utifrån den personens möjligheter, säger han. – När debatten handlar om fusk, vilket i sammanhanget är förhållandevis litet i relation till vad det fuskas med exempelvis vabdagar, i stället för om de behov som finns är det

inte bara olyckligt. Det är också djupt omoraliskt. – I ett land så rikt som Sverige är det inte de svagaste och mest utsatta som ska behöva betala priset för att myndigheter gör dåliga utredningar eller inte förmår att följa upp sina beslut och kontrollera de bolag som inte lever upp till det regelverk som finns. Om villkoren för assistansersättning fortsätter att stramas åt är det inte bara den som behöver assistans som är förlorare. – Det samma gäller för deras familjer och andra närstående som får rycka in när assistansen uteblir. Det i sin tur betyder en ökad belastning

bjorka-assistans.se • 010-330 85 00 • info@bjorka-assistans.se

Att flytta över ansvaret till kommunerna, som ofta anförs i debatten, menar både Marie och Patrick Hansson inte är en hållbar lösning. – Det skulle varken bli bättre eller billigare. En hel del kommuner har i dag dessutom inte längre kvar någon organisation för att klara en sådan uppgift. Och vi vill väl inte heller komma tillbaka till den inhumana institutionsvård som fanns tidigare och som dessutom var dyr? – Se i stället till att de aktörer som finns i dag följer de regler som finns och att de erbjuder en omsorg som uppfyller brukarnas valfrihet, behov och önskemål. Om det behövs förändringar i utförandet av uppdraget är det inget som seriösa aktörer fruktar, snarare välkomnar, säger Marie Hansson. – Och lyft fram de goda exempel som det finns gott om. Både på hur människor har fått ett värdigt och innehållsrikt liv, men också på företag som brinner för att göra skillnad.

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

SAMHÄLLSUTVECKLING – ANALYSSAMHALLE.SE

HÅLLBARARE BYGGANDE – EN UTMANING – Det går bra för Sverige, såväl historiskt sett som jämfört med omvärlden. Det menar Sara Haasmark, VD för Samhällsbyggarna, som samtidigt identifierar en rad utmaningar vi står inför. Sysselsättningsgraden ökar och arbetslösheten minskar i Sverige – två tydliga exempel på att utvecklingen går åt rätt håll, men därmed ökar också kraven på samhället i övrigt. Landets kommuner måste nu fortsätta sin anpassning till framtiden, inte minst vad gäller bostadssituationen. – Parallellt med att situationen på arbetsmarknaden förbättras har vi utmaningar inom bostadsbyggandet. Vi behöver bygga många bostäder under en relativt kort period samtidigt som vi har brist på folk i byggbranschen, hävdar Sara. För byggbranschen ser det med

andra ord utmanande ut just nu, samtidigt som det är något som branschen varit medveten om länge. Med snabbspår för invandrade svenskar kan man kanske hitta lösningarna avseende kompetensförsörjningen. Om man verkligen vill öka attraktiviteten hos byggbranschen i dag och i framtiden behöver dagens unga bli mer medvetna om vad de kan arbeta med, vilka karriärvägarna är och inte minst att det är en bransch som går mot att bli mer jämställd, digital och hållbar. Förutom att det behöver byggas

många bostäder, måste det byggas hållbart – miljömässigt, socialt

”Jag tror att vi måste tänka bortom kommuner och i ett första steg tänka regioner och samarbete.”

Sara Haasmark, VD för Samhällsbyggarna.

och ekonomiskt. Samtidigt som det byggs nytt måste man se till att de områden som inte fungerar bra i dag gradvis förändras tills de fungerar. – De utmaningar vi står inför, oavsett om det gäller sociala eller miljömässiga, finns det lösningar för och vi behöver prova oss fram tills vi ser resultat. Bortsett från om det gäller skolresultat, brottslighet eller trygghet så finns det goda exempel att kopiera. Jag tycker att vi generellt är alldeles för försiktiga när det gäller att kopiera bra saker. Kopiera mera, säger Sara och fortsätter: – I dag finns det flera områden som inte fungerar ur ett hållbarhetsperspektiv. En utveckling som vi måste vända nu. Vi behöver ha trygga, smarta och klimatanpassade bostadsområden. Enligt Samhällsbyggarna och

andra experter behöver det alltså byggas många bostäder. Det är lika viktigt att man tänker till innan byggnationen påbörjas –

det måste också byggas hållbart, flexibelt, klimatanpassat med avseende på miljö, sociala frågor och ekonomi. – I många fall hanteras hållbarhetsfrågorna fortfarande som något som läggs på efteråt om det finns pengar över, eller något som tas bort om projektet blir för dyrt. Exempelvis konstnärlig utsmyckning som jag ser som en social hållbarhetsfråga. Det finns också många goda exempel där bra lösningar genomförts. Dessa borde spridas och kopieras i mycket större utsträckning än vad som görs i dag, menar Sara. Samtidigt är en flexibel bostads-

marknad viktigt. – Det är mycket att hålla reda på och dagens sanningar är kanske inte morgondagens sanningar. Samtidigt är det viktigt att vi ser till att det är lättare att flytta från boenden som exempelvis är för stora, att det är lätt att hyra ut sitt boende och att vi inte bestämmer vad någon vill ha. Kanske finns

det fler som vill bo som studenter i dagens studentboenden? Kanske vill inte alla seniorer bo likadant? Vi måste vara mer flexibla. Utmaningen med infrastrukturut-

vecklingen är att den generellt går långsamt och är kostsam. Lägger man till att samhällsutvecklingen i dag går snabbare än någonsin är det lätt att kritisera de satsningar som planeras eftersom det är mycket pengar det handlar om och man utgår ofta i sin kritik från hur vi reser och fraktar saker i dag. – Det sker mycket inom bränsleforskningen, men samtidigt så måste vi fundera över hur vi vill att våra samhällen ska se ut. Vill vi att det ska vara lätt att gå, cykla, åka bil, buss, spårvagn, tåg? Ja, då måste vi underlätta och utveckla just den delen. Vad är det då som utmärker en

bra kommun i jämförelse med en dålig? – En bra kommun har insett att

vi står inför många utmaningar vad gäller till exempel boende, klimat, utbildning, miljö, och har börjat arbeta inkluderande och flexibelt. En sämre kommun har inte kommit så långt. Kanske saknar en sämre kommun de resurser som behövs? – Som jag ser det har kommunerna stora utmaningar genom att de måste arbeta digitalt i mycket större omfattning, snabbare och mer flexibelt eftersom vi behöver fler bostäder som ska byggas utan gifter, klimatanpassat med en minimal påverkan på miljö. Samtidigt ändrar många sitt sätt att arbeta, exempelvis hemifrån eller på allmänna platser, förtydligar Sara och utvecklar: – Jag tror att vi måste tänka bortom kommuner och i ett första steg tänka regioner och samarbete. I framtiden tror jag att vi måste ha ett färre antal kommuner. I dag är de för många. Sara avslutar med att identifiera

utmaningarna framöver: – Jag ser att möjligheterna finns i utmaningarna: i digitaliseringen, i de hållbara lösningarna, i cirkulär ekonomi, i flexibelt boende i samverkan och inkludering av kommuninvånarna i samhällsfrågorna. Text: Mats Carlbäck

”BYGGINDUSTRIN I FÖRÄNDRINGSTIDER” ANALYSSAMHALLE.SE På analyssamhalle.se finner du intervjun med Ola Månsson, VD på Sveriges Byggindustrier, om hur branschen arbetar för ett hållbarare samhälle. ANNONS

Bygg för vår hälsa Sveriges städer växer i rekordfart. Utan en hållbar stadsutveckling kommer hälsoklyftor och segregation att fortsätta öka. Det byggs inte idrottsanläggningar och -ytor i takt med bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen. Idrottsanläggningar prioriteras bort i våra växande städer. Boende är mer än bostad. Idrotten måste in i plan- och bygglagen. Idrotten måste in i Boverkets vägledning till kommunerna.

För ett starkare Sverige. Läs mer på rf.se

INGA EXTRA HÅLLBARA PROJEKT. En levande stad byggs inte genom enstaka profilprojekt. Istället måste hållbarhetsfrågorna in i vartenda val vi gör i vartenda projekt vi driver – allt för en helhet där staden blir grönskande, full av liv och till för alla. Idag och imorgon. PROJEKT FÖR UTVECKLAR STUDENT- & UNGDOMSBOSTÄDER KVINNOR I UTANFÖRSKAP Förvaltare som ser människan

Gediget byggt

BYGGER enbart energisnåla hus

Utvecklar hela campusområden DRIVER PÅ GRÖN MOBILITETSUTVECKLING

INVESTERINGAR

i områden med stora utmaningar

VACKRA HUS

ENERGIEFFEKTIV FÖRVALTNING

Boendevärdar ger ökad trivsel och gemenskap

GRÖNA & SOCIALA GÅRDAR Gröna kontrakt www.byggvesta.se

BETONGTOPPMÖTET Kan betongen bli CO2-fri till 2045? Mån 3/7 kl. 13–14, Mellangatan 1

Träffa oss i Almedalen

FLEMINGSBERGSPLANEN Så bygger vi en ny stad bland miljonprogram, sjukhus och högskolecampus. Mån 3/7 kl. 14.30–15.30, Mellangatan 1

ByggVesta är ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar gröna hyresrätter i attraktiva lägen i Sveriges största städer.

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

SAMHÄLLSUTVECKLING – ANALYSSAMHALLE.SE

VI SKA INVESTERA I DET SOM BYGGER SVERIGE STARKT Foto: Sören Andersson

Sverige är ett av världens mest framgångsrika exportländer. En förutsättning för att det ska förbli så även i framtiden är en väl fungerande att infrastruktur. – Därför ska vi investera i det som gör Sverige fortsatt starkt, säger infrastrukturminister Anna Johansson. Sverige är ett av världens mest ex-

portberoende länder. Sedan mitten av 1980-talet har vi exporterat varor och tjänster för ett större värde än vad vi har importerat. Det är alltså exporten som legat till grund för den välfärd som vi byggt och bygger upp. En grundförutsättning för att exporten ska fungera är att det finns en infrastruktur – vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser – som är väl utbyggd. – Regeringen satsar nu ytterligare 100 miljarder kronor, jämfört med tidigare, på ökade investeringar i ny och förbättrad infrastruktur, säger infrastrukturminister Anna Johansson. Utvecklingen av infrastrukturen är viktig för näringslivets fortsatta tillväxt och för att fler jobb ska kunna skapas. – Samtidigt är det viktigt att skattebetalda pengar alltid används på bästa sätt. Det vill säga där man får mest nytta för varje satsad krona. Enligt Anna Johansson kommer framtida infrastruktursatsning-

Anna Johansson, infrastrukturminister.

ar framför allt att handla om satsningar på såväl väg- som järnvägstrafik. – Under många år har underhållet på landets järnvägsnät varit kraftigt eftersatt. Följderna av det ser vi nu i form av driftstörningar med stopp och stora förseningar nära nog dagligdags. Det får konsekvenser både för transporter av gods och för människor som är beroende av tillförlitliga transporter. Som i längden är naturligtvis ohållbart, fortsätter Anna Johansson. – Konkret handlar det om att se till att dagens järnvägsnät fungerar som det är tänkt, men också om en utbyggnad av kapaciteten. I första hand med fler spår, upp till fyra spår, på sträckor där trängseln är extra besvärande, men också om fler mötesspår som gör att trafiken kan flyta på smidigare. – En etappvis utbyggnad av höghastighetsbanor som knyter samman de större städerna är också en del av detta. Det skulle

skapa mer plats för såväl godstrafik som pendeltrafik i det vanliga järnvägsnätet. Även på vägsidan handlar det om

att se till att det befintliga vägnätet är i gott skick och att kapaciteten utnyttjas mer effektivt än vad som är fallet i dag. – Det handlar inte i första hand om att bygga fler vägar eller bredare motorvägar. Forskning visar att det som händer när man exempelvis bygger ut en tvåfilig motorväg till en trefilig är att trafiken ökar, men inte framkomligheten. I stället vill Anna Johansson se en ökad satsning på bland annat förbättrad logistik. – Mycket av godstrafiken körs på lastbilar och kommer att göra så även i framtiden av nödvändighet. Samtidigt vet vi att så mycket som en tredjedel av lastbilstrafikens kapacitet inte utnyttjas eftersom man kör med tomma ytor.

– Samtransporter och bättre utnyttjade rutter skulle bidra till att godstrafikens belastning på de mest trafikerade vägarna skulle minska högst avsevärt. En annan möjlighet att öka framkomligheten är att försöka minska trafiktopparna, morgon och eftermiddag, genom exempelvis vägavgifter. – Regeringen har också beslutat om att tillåta tyngre lastbilar, upp till 74 ton, och tittar på möjligheten för längre godståg. Det skulle också öka kapaciteten i transportsystemet. För regeringen är det också viktigt

att satsningarna i infrastruktur kommer hela landet till godo, även svensk landsbygd. – Ibland kan det bli allt för stort fokus på storstäderna och infrastrukturen runt omkring dessa. Det är viktigt att den fungerar, givetvis. Men även på mindre orter är infrastrukturen viktig och ofta helt avgörande för ett företags möjligheter att verka och expandera. – Stora delar av Sveriges näringsliv, inte minst basindustrin, finns fortfarande på småorter ute i landet och en ombyggnad av mindre vägar med lite trafik eller upprustning av en viss järnvägssträckning kan ha stor betydelse i ett nationellt perspektiv, understryker Anna Johansson. – Därför ska vi investera i det som gör Sverige starkt. Oavsett var det ligger. Text: Martin Westholm

FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE SER INTE UT SOM DAGENS

Nils Styf, VD, Hemsö.

Moderna äldreboenden och skolor glöms ofta bort i dagens samhällsplanering som fokuserar hårt på bostadsbyggande menar Nils Styf, VD, på Hemsö. Hur ska framtidens äldreboende se ut och hur ska de vara utformade för att möta de livsstilsförändringar och krav på hållbarhet som ställs i dag och i morgon? Det är några av frågorna som kommer att behandlas under seminariet som fastighetsbolaget Hemsö arrangerar måndagen den 3 juli under Almedalsveckan. Nils Styf förklarar bakgrunden. – En trend är att vi inte bara lever längre. Allt fler blir äldre. Vi ser ett tydligt att dessa 80-plussare både har ett behov av och förväntar sig vara aktiva när de når denna ålder. Många vill vistas i en urban miljö med tillgång till service och kanske närmare anhöriga. Det vill säga en bild som skiljer sig mycket från klassisk äldrevård som kunde vara mycket institutionsliknande och ofta förlagd en bit utanför stadskärnor. – Allt är föränderligt. Inte minst privata aktörer har fångat upp detta. Något som karaktäriserar de äldreboenden som byggs i dag är de ofta är mindre och man lägger stor vikt på hemtrevlig atmosfär och passa de boendes livsstil. ANNONS

Go fikat da till bå d och o stbric e kan

Eko Bakat vatt logisk av en o r ch v åg med ind kraf t

Inneh Svensk åller a blåbär

TRE GODA NYHETER FRÅN LEKSAND. Hos oss här i Leksand bakar vi vårt goda knäckebröd. Sedan starten på 1800-talet har hållbar produktion och hög kvalitet varit en självklarhet för oss. Vi är, sedan 2013, ett helt fossilfritt bageri och strävar alltid efter att minska vår miljöpåverkan så mycket som möjligt. Vi bakar för framtiden och kompromissar inte med hur våra knäckebröd smakar.

PL ANER AR DU EN UTFLYK T T ILL ALMEDALEN? VÄLKOMMEN IN T ILL OS S! Allemansrätten är fantastisk. Tänk om bostadsmarknaden hade kännetecknats av samma öppenhet och generositet. Tänk om nyanlända och unga hade haft samma chans till en egen bostad som de som har gott om pengar på kontot. Tänk om äldre hade kunnat bo kvar hemma lite längre. Tänk om en ensamstående förskolelärare med ett barn hade haft råd att köpa en nybyggd tvåa. Vi har tänkt på de frågorna mer än de flesta anar. Och vi har kommit fram till handfasta lösningar. Vill du vara med och göra bostadsmarknaden öppen för alla, ta några älgkliv till vårt lilla hus i Almedalen. Alla är så klart lika välkomna in.

Per & Christian

Allemansrätten borde gälla på bostadsmarknaden också!

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

SAMHÄLLSUTVECKLING – ANALYSSAMHALLE.SE

SKA VI VARA BÄST MÅSTE VI FÖRÄNDRA SAMHÄLLET Foto: Carlos Moya

Om Sverige även i fortsättningen ska räknas till världens mest innovativa länder krävs förändringar av hela samhället. Det menar Darja Isaksson, expert på digitalisering.

Tidigare låg Sverige i den absoluta toppen när det gäller digitalisering. De senaste tio åren har andra länder hinnit i kapp och i vissa fall kommit förbi, exempelvis hur man drar nytta av digitaliseringen i skolan och vården. Så vad krävs för att Sverige även i

fortsättningen ska ligga i topp? – Det första vi måste göra klart för oss är att digitaliseringen påverkar alla delar av samhället och att digitaliseringen är helt avgörande för att utveckla Sveriges innovationskraft. Därför är det viktigt att ha hållbara strategier som bidrar till hållbar tillväxt, sysselsättning och sammanhållning. Den som säger det är Darja Isaks-

son, digitaliseringsstrateg, flitigt anlitad av näringslivet och en röst som ofta hörs i debatten när det handlar om digitaliseringens inverkan på samhället. Darja Isaksson är också en av ledamöterna i statsminister Stefan Löfvens Nationella innovationsråd som har som uppgift att komma med tankar och idéer för att utveckla Sverige som innovationsnation och stärka Sveriges konkurrens-

IQ SAMHÄLLSBYGGNAD, VAD GÖR NI?

tidigt som man ökat produktionen med 250 procent och lyckats minska antalet defekta produkter med 80 procent. – Det här är bara början på en världsomfattande utveckling! Samtidigt understryker Darja

Isaksson att man ska komma ihåg att alla paradigmskiften genom historien skapat nya arbetstillfällen och att nya yrken tillkommit. – Vem hade för tio år sedan hört talas om sociala medier strateger eller deep learning specialister?

Darja Isaksson, expert på digitalisering.

förmåga. – Digitaliseringen kommer att innebära minst lika genomgripande förändringar av samhället som industrialiseringen en gång gjorde. Ja, kanske ännu mer, fortsätter hon. Det digitala tänkandet måste genomsyra hela det fortsatta samhällsbyggandet. – Ingen organisation eller samhällsfunktion kommer att undgå att påverkas. Därför kommer det att krävas en digital mognad bland ledare på alla nivåer, både inom näringslivet och i offentlig verksamhet, både på nationell nivå och på lokal nivå. I dag saknas den till viss del. Vi måste helt enkelt vara beredda på att omorganisera hela samhället, inte minst den offent-

liga sektorn, som Darja Isaksson menar hamnat på efterkälken. I en inte allt för avlägsen framtid kan hälften av alla jobb som vi känner dem i dag vara förändrade i grunden som en direkt följd av digitaliseringen, understryker Darja Isaksson. Av många kan det upplevas som skrämmande. Men det kan också ses som en stor möjlighet. Både när det handlar om att utveckla arbetslivets innehåll och skapa förutsättningar för mer fritid. Vad är det som säger att en arbetsdag måste vara just åtta timmar? Som exempel på digitaliseringens

brutala kraft lyfter Darja Isaksson fram ett kinesiskt företag som gått från 600 anställda till 60 sam-

För att Sverige fortsatt ska ligga i topp när det gäller digitalisering och innovationsförmåga pekar Darja Isaksson på att vi måste förändra vårt sätt att se på utbildning och olika yrkens innehåll. – Det är nyckeln till framgång! – Vi måste helt enkelt få ett mer flexibelt system som gör det möjligt för människor att hela tiden lära sig nytt och därför kunna ta till sig och bidra till förändrade arbetssätt och nya värdekedjor. Text: Martin Westholm NYA MÖJLIGHETER ANALYSSAMHALLE.SE ”Digitaliseringen skapar nya affärsmöjligheter och affärsmodeller som kan effektivisera processer både politiskt och affärsmässigt med rätt sorts driv, säger bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.” Ta del av hela reportaget med Peter Eriksson på analyssamhalle.se

Eva Schelin, VD för IQ Samhällsbyggnad.

Eva Schelin, VD för IQ Samhällsbyggnad, med uppgift att arbeta med frågor som rör framtidens samhällsbyggnad:

Vad är IQ Samhällsbyggnad? – IQ Samhällsbyggnad är en oberoende medlemsorganisation med ett hundratal medlemmar som arbetar för att stimulera forskning och innovation inom samhällsbyggnadssektorn. Hos oss möts utvecklingsinriktade människor inom näringsliv, myndigheter, kommuner och akademi. Tillsammans skapar vi samhällsnytta genom ökad kompetens och fler innovationer inom samhällsbyggandet.

Vad gör ni mer specifikt? – Vi för samhällsbyggnadssektorns talan gentemot politiker och myndigheter för att få till mer och bättre resurser för forskning och innovation inom samhällsbyggnadssektorn. – Vi är också ett bollplank där vår uppgift är att se till att samhället får ut mesta och bästa nytta av de gemensamma resurser som satsas på forskning och innovation. En annan del av vårt arbete handlar om att bistå våra medlemmar i deras forsknings- och innovationsarbete så att de kan utvecklas långsiktigt. Vi har också som uppgift att samordna sektorsövergripande nationella forskningsprogram. Sist men inte minst arbetar vi med att främja nyttiggörande av forskningsresultat. ANNONS

Europaspåret

00:14

– genvägen till Köpenhamn

HELSINGBORG

LANDSKRONA

KØBENHAVN

Europaspåret är Landskrona stads förslag om en ny fast förbindelse över Öresund. Till skillnad från HH-förbindelsen kan Europaspåret via Landskrona hantera alla slags järnvägstransporter: godståg, persontåg och regionaltåg. Det är unikt. Europaspåret skapar också restidsvinster och avlastning i järnvägsnätet i Öresundsregionen vilket ger ökade möjligheter för persontransporter på Öresundsbron. Läs mer på www.europasparet.se

Exempel på restider med Europaspåret: Lund – Köpenhamn 30 minuter Landskrona – Köpenhamn 14 minuter Helsingborg – Köpenhamn 25 minuter

LUND MALMÖ

ANNONS – SPONSRAT INNEHÅLL

KOMPETENS NYCKEL TILL DIGITALISERING AV VÅRDEN Den svenska vården är allt annat än genomdigitaliserad. För att nå dit krävs nya kompetenser och arbetsformer för att möjliggöra samarbeten över traditionella rågångar.

Data används inte effektivt En patient kan till exempel få briljant vård i vissa delar, men det kan uppstå stora brister längs vägen från diagnos, till behandling och uppföljning. – Det samlas dagligen in enorma mängder data inom vården. Ett problem är att många av dagens datorstödda system inom vården inte alls är byggda för att prata med varandra – Detta gör att patientens resa genom vården inte understöds effektivt, men även att dagens möjligheter till precis diagnos och behandling inte tillvaratas

Staffan Östlund Ökat samarbete mellan klinisk verksamhet och teknik I många organisationer och branscher har det blivit centralt att bygga in agila förmågor som en kärnkompetens i sig självt. Detta måste även vården anamma, menar Staffan Östlund. – En tydlig sådan utmaning vi ser är den verksamhetsmässiga rågång mellan daglig klinisk verksamhet, medicinteknik och IT. I andra sektorer är förändring i dag ett normaltillstånd och det kommer det bli även inom vården.

Okunskap enskilt största hindret Det största hindret mot en genomgripande digitalisering av vården är okunskap i olika former. – Vårdens okunskap om digitaliseringens möjligheter och IT-leverantörernas okunskap om vårdens betingelser. Men även politikers brist på djupare kunskap om grundläggande förutsättningar för vårdigitalisering, såväl som ledningsgruppers okunskap om förändringsledning.

Verksamhet och teknik i fas Ett annat område som behöver adresseras är synen på hur verksamhetsförändring och digitalisering förhåller sig till varandra. – Traditionellt har man först sorterat Stela organisationer och arbetssätt ut hur verksamhet, organisation och Vården är generellt sätt mycket tradi- styrmodeller skall utformas, för att tionellt orienterad med stark kultur sedan kravställa mot teknik och digioch tradition. talisering. Gör man det i dag går man – I detta har strukturer under många miste om de möjligheter som digitaårtionden vuxit sig starka och solitära lisering och big data ger för diagnos, och det som tidigare har varit en styrka vårdleverans och patientorientering. I avseende kvalitet, patientsäkerhet och dag skall digital kompetens alltid vara effektivitet har i dag alltmer blivit en närvarande när man diskuterar omfathämsko. tande verksamhetsförändring

Ett exempel på en spridd okunskap är den pågående diskussionen kring patientdatasäkerhet. – Många progressiva och logiska beslut hämmas dagligen inom svensk vårdsektor på grund av otydlighet och okunskap rörande datasäkerhetsfrågor. I några av våra grannländer har man varit mycket effektivare i att sortera kunskapsbaserat i dessa frågor.

Vissa cancerformer är till exempel väldigt ovanliga. Ett sjukhus som behandlar cancer kanske stöter på ett fall av manlig bröstcancer per år. – Om ett hundratal sjukhus kunde dela data om detta skulle behandlande läkare ha tillgång till hundratals fall att dra slutsatser från.

”

”Vårdens okunskap om digitaliseringens möjligheter och ITleverantörernas okunskap om vårdens betingelser. Men även politikers brist på djupare kunskap om grundläggande förutsättningar för vårdigitalisering, såväl som ledningsgruppers okunskap om förändringsledning.”

Man kan förledas att tro att den svenska vården redan är ”genomdigitaliserad”. Till exempel genom den dagliga användningen av digitala journalsystem, samlad journalföring, vårdkontakter via digitala ID-lösningar och elektroniska recept. Men faktum är att en stor del av vårdapparaten långt ifrån är digitaliserad. – Börjar man syna vårdapparaten och patientens resa i sömmarna så ser man att den inte håller ihop, säger Staffan Östlund ansvarig för Hälsosektorn hos managementkonsulten Accenture.

Helt nya kompetenser behövs Digitalisering av vården är ett gigantiskt förändringsprojekt. Ofta är alla parter på det stora hela

WWW.ACCENTURE.COM

överens om att verksamheten behöver digitaliseras i större utsträckning. – Det finns ett glapp mellan det man vill uppnå och hur man tar sig dit. Det kräver både kända kompetenser inom teknik och det kliniska. Den förändring som nu inleds i våra landsting saknar motstycke i omfattning och komplexitet. Nya kompetenser behöver växa fram. Detta illustreras av att vi ser ett antal nya roller och kompetensområden uppstå i gränslanden mellan verksamhet och teknik. – Befattningar som CMO (Chief Medical Officer), CCIO (Chief Clinical Information Officer), CMIO (Chief Medical Information Officer) och CNIO (Chief Nurse Information Officer) är etablerade hos internationella storsjukhus och vårdsystem. Vi ser en framväxt av dem även här i Sverige. Det positiva är att vi i dag ser betydligt fler experter och ledningspersoner inom svensk sjukvård som har erfarenheter från helt andra sammanhang, och att dessa nya erfarenheter nu korsbefruktas med den kliniska kompetensen.

Annons

SAMHÄLLSUTVECKLING – ANALYSSAMHALLE.SE

FLER BILLIGA BOSTÄDER MÖJLIGA ATT BYGGA OM BARA VILJAN FINNS Att det råder bostadsbrist i Sverige vet alla. Störst är efterfrågan på bostäder som vanligt folk har råd med. Inget är omöjligt att lösa. Det går att bygga billigt!

aktörer. Kommunens huvuduppgift är ju att se till att det finns bostäder för alla.

En tredje punkt som Hans Lind lyfter fram är att det krävs en lagändring som gör det möjligt för kommunerna att bestämma vilka upplåtelseformer som ska finnas i ett område. – I många länder, exempelvis USA, finns det lagstiftning som säger att si och så många procent av de bostäder som byggs i ett område ska vara överkomliga för människor med låga inkomster.

Hans Lind är professor i bygg-

och fastighetsekonomi. Han är också en man med starka åsikter och idéer. Framför allt om hur bostadsmarknaden ser ut i dag och vad som behöver göras för att råda bot på den bostadsbrist som är akut. – Situationen är nu så allvarlig att det krävs ett nationellt åtgärdsprogram med fokus på att särskilt förbättra bostadssituationen för hushåll med lägre inkomster, säger Hans Lind. Alla parter måste bidra – riksdag, regering, kommuner och näringsliv – för att lösa situationen. – Om bara viljan finns är allt möjligt! Den nyproduktion av bostäder – så-

väl hyreslägenheter som bostadsrätter – som sker i dag vänder sig i första hand till hushåll med höga inkomster. Tanken är att det i sin tur ska skapa flyttkedjor som gör att bostäder i det ”gamla” beståndet blir tillgängliga för dem med lägre inkomster. – Problemet är att det inte fungerar i verkligheten. Flyttkedjorna är inte så tillräckligt långa. Det krävs ett väldigt omfattande byggande för att flyttkedjorna ska märkas i den andra ändan av bostadsmarknaden, fortsätter Hans Lind.

TWITTRA PÅ RÄTT SÄTT UNDER ALMEDALEN Foto: Lena Dahlström

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Hans Lind, professor i bygg- och fastighetsekonomi.

”Många ungdomar och nyanlända har särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.” – Låginkomsttagare som behöver flytta till större lägenheter har svårt att hitta det de söker liksom äldre som vill flytta från villa till lägenhet. Dessutom har många ungdomar och nyanlända särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Hans Lind hävdar att det inte i

första hand är dålig konkurrens

inom byggindustrin som är orsaken till det låga byggandet, även om den kunde vara bättre. I stället handlar det om andra saker. – För det första handlar det om att staten måste ställa krav på alla kommuner att ta fram en plan för hur man ska minska bristen på bostäder för personer med lägre inkomster. Det ska vara bindande. På så sätt kan kommunerna inte frånsäga sig sitt ansvar, förklarar Hans Lind. Hans andra punkt handlar om att

staten ska vara beredd att skjuta till pengar för infrastruktur och eventuella markköp. Även ge dispens från dagens regelverk när det gäller exempelvis buller, strandskydd och kravet på att alla lägenheter ska vara anpassade för personer med funktionshinder. – Kommunerna måste också ge upp tanken på vinstmaximering när man säljer mark till privata

Sist menar Hans Lind att det också kräva statliga hyresgarantier till aktörer som investerar i att bygga bostäder för låginkomsttagare. – Tror inte marknaden att man får lägenheterna uthyrda kommer man aldrig att bygga, men får man exempelvis en hyresgaranti för outhyrda lägenheter under låt säga fem år skulle det sända en stark signal att det är tryggt att investera. Text: Martin Westholm

SOCIAL HÅLLBARHET – FÖR ETT LITE BÄTTRE SAMHÄLLE ANALYSSAMHALLE.SE ”Som arkitekter kan vi bidra till att skapa lösningar på de utmaningar samhället står inför. Inte minst när det gäller den stora grupp som i dag står utanför bostadsmarknaden.” Emma Jonsteg, VD på Utopia Arkitekter, berättar på analyssamhalle.se hur arkitekter kan skapa ett bättre samhälle.

Brit Stakston är aktuell med boken ”Politik 2.0 – konsten att använda sociala medier” som handlar om digitaliseringen och hoten mot demokratin.

Att sociala medier, rätt använt, kan skapa rubriker och sätta fart på debatter finns det många exempel på. En flitig twittrare är ju USA:s president Donald Trump. Inte minst under presidentvalet twittrade Trump flitigt för att nå ut till potentiella väljare, och sedan har han fortsatt. – Jag hoppas att vi slipper den typen av inlägg som mest går ut på att angripa och nedvärdera sina motståndare. Det skadar bara demokratin. I stället hoppas jag på en sansad debatt, säger Brit Stakston. Att bara spela på känslosträngar tar fokus från viktiga sakfrågor. – I stället hoppas jag på tweets som bygger på fakta eller som vågar vara visionära. Själv har Brit Stakston arbetat i över 20 år som rådgivare åt företag och myndigheter när det gäller hur man ska förhålla sig till och använda Internet och även på senare år sociala medier. – I dag finns det de som påstår att Twitter inte längre är så aktuellt eftersom användningen minskat. Men att det skett en nedgång betyder inte att Twitter inte är relevant. Rätt använt är det fortfarande ett starkt vapen för att nå ut med sina åsikter, idéer och förslag, fortsätter Brit Stakston.

YMR. FOTO: TORBJÖRN LARSSON

ANNONS

Flexibla lokaler

Sverige behöver fler skolor. Vi vill bidra.

God inomhusmiljö

Sverige växer och behovet av fler moderna skolor är stort. En utmaning för landets kommuner förstås. Vi på Hemsö vill vara med och bygga Sveriges framtid och bidrar gärna med våra erfarenheter och kunskaper. Varje år utvecklar och uppför vi ett flertal skolor, både i samverkan med kommuner och tillsammans med privata skolaktörer. Vi utvecklar för att hållbart och långsiktigt äga och förvalta skolorna. Hållbara materialval, energieffektivitet samt kvalitativa inom- och utomhusmiljöer är med andra ord mycket viktigt för oss. Idag har vi över 100 skolfastigheter över hela landet. Välkommen att kontakta oss på Hemsö. Vi följer utvecklingen i din kommun noga, vet vilka förutsättningar som finns och hur lokalbehoven kommer att förändras över tid. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter och kunskaper om att utveckla hållbara skolor.

Läs om vårt erbjudande och aktiva hållbarhetsarbete på hemso.se

Hållbara materialval

Hot- och sårbarhetsanalyser – Kartlägger de stora och små hoten I samband större byggprojekt och redan etablerade verksamheter krävs ofta en hot- och sårbarhetsanalys som stärker ledningsgruppens insikter om olika typer av risker och hot. Med anledning av samhällets utveckling, devalvering av offentlig sektor och vikten av en höjd egenförmåga hos enskilda aktörer erbjuder FSD hot- och sårbarhetsanalyser till såväl privat som offentlig sektor. Höjd säkerhet FSD kommer analysera hot och risker i projektets alla skeden med utgångspunkt i en omvärldsanalys. - Syftet är att analysera hur verksamheten ska stå emot risker genom höjd egenförmåga, det vill säga ökad robusthet och säkerhet enligt Tommy Wågsäter, regionchef på FSD Malmö. Identifiera risker Hot- och sårbarhetsanalyser genomförs framförallt i större projekt som genererar ett större intresse från omvärlden samt samhällsviktiga byggnader och verksamheter. Fokus är att risker ska förebyggas och undvikas eftersom det är mer kostnadseffektivt att förebygga än insatser när något redan inträffat.

ANNONS

Örebro fortsätter framåt. -om social hållbarhet och hur Örebro kommun hittar nya angreppssätt Måndag 3 juli

Tisdag 4 juli

09.00-09.45

13.00-13.45

Vi skapar bostäder för fler - ny modell för social hållbarhet

Hur kan vi bygga nya bostäder med lägre hyror?

Arrangör: Aktuell hållbarhet & Örebro kommun/Plats: Gotlands

Arrangör: Örebro kommun/Plats: Wisby Strand Congress & Event

museum

14.00-14.45

11.00-11.45

Hur kan samordning kring förebyggande insatser bidra till

Vi ger arkitekten makten - ett pilotprojekt som vill bråka

trygghet och minskad brottslighet?

lite med branschen.

Arrangör: Örebro kommun/Plats: Wisby Strand Congress & Event

Arrangör: Sveriges arkitekter & Örebro kommun/

Träffa oss i Almedalen.

Plats: Arkitekturträdgården

 orebroialmedalen.se

OrebroIAlmedalen



#orebroialmedalen

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

ALMEDALEN – ANALYSSAMHALLE.SE

20 UTVALDA SEMINARIER – med fokus på dagens samhällsutmaningar Du finner det officiella programmet på hemsidan almedalsveckan.info/event/list/, där samtliga programpunkter och arrangörer för Almedalsveckan 2017 finns. Här är alla välkomna och det fria ordet står i fokus. Demokratin och öppenheten under denna vecka är helt unikt, både i Sverige och i hela världen. Gör din röst hörd, prata med våra politiker och låt det fira ordet ta Sverige framåt!

SAMHÄLLSUTVECKLING ”Kan kunskap i retorik skapa mer demokratisk aktivitet?”

Arrangör: Almedalsretorikerna Dag: 2 juli, 14:00–16:00 Plats: Uppsala uni., Campus Gotland, Cramérgatan 3 Medverkande: Monica Sperens, Samtalsledare. fil.mag,

Almedalsretorikerna, Mimmi Toreheim, Samtalsledare, Almedalsretorikerna, Elias Holm, Samtalsledare, Almedalsretorikerna, Joakim Reimar Edvardsson, Samtalsledare, Almedalsretorikerna Information: Retoriken är ett verktyg för att förstå sin omgivning – och genom att förstå retorik tror vi att det går att bli en mer demokratiskt aktiv medmänniska. ”Med sikte på FN:s hållbarhetsmål – hur skapar vi hållbara lösningar för framtidens stadsbo”

Arrangör: ÅF Dag: 3 juli, 08:30–09:30 Plats: Wisby Strand Congress & Event, Donnersgatan 2 Medverkande: Sofia Gjerstad, Områdeschef System-

ledning, Uppsala Kommun, Maria Krafft, Måldirektör, Trafikverket, Lovisa Sterner, VD, Ungdomsbarometern, Rebecka Yrlid, Hållbarhetschef, Humlegården Fastigheter Mats Påhlsson, Divisionschef, ÅF, Mattias Goldmann, VD, Fores Information: I dag värmer vi vår jord för fort. Bullernivån är för hög för människor och djur i många städer. Våra transportsystem är ineffektiva. Vi blir sjuka av att sitta still, och våra barn kan inte ta sig till skolan på egen hand. För att urbaniseringen ska lyckas krävs modiga visionära mål. ”Flemingsbergsplanen – så bygger vi ny stad bland miljonprogram, sjukhus och högskolecampus!” Arrangör: ByggVesta Dag: 3 juli, 14:30-15:30 Plats: Mellangatan 1, Visby Medverkande: Daniel Dronjak Nordqvist, Kommun-

styrelsens ordförande, Huddinge, (M), Ebba Östlin, Kommunstyrelsens ordförande, Botkyrka, (S), Gustav Hemming, Regionplanelandstingsråd, Stockholms läns landsting, (C), Ola Andersson, Arkitekt och författare, Signe Wernberg, Områdesstrateg Flemingsberg, Catherina Fored, Chef stadsutveckling, ByggVesta Information: På detta seminarium presenterar ByggVesta Flemingsbergsplanen, en vision för framtidens Flemingsberg som det storregionala navet i södra Stockholm. Här kan tiotusentals nya arbetsplatser och ett expansivt bostadsbyggande förenas med stark kollektivtrafik, ny stadskärna, akademi, kultur och sjukhus. Vi kommer att få höra hur de ledande politikerna i Huddinge och Botkyrka ser på Flemingsbergs utveckling och potential, hur landstingets regionplaneringsansvariga ser på den regionala kärnans roll och fördjupa oss i vad som nu sker i området.

SÄKERHET ”Kan man vända ett miljonprogramsområde – och samtidigt lyfta en hel stad?”

”Hotet från terrorismen – vilka ligger bakom?”

Arrangör: Business Arena Almedalen, Fastighetsnytt

Förlags AB Dag: 4 juli, 09:00–09:30 Plats: Supper, restaurang, Strandgatan 9 Medverkande: Helena Blomquist, Moderator, debattledare, journalist, Christian Alexandersson, Stadsdirektör, Landskrona stad, Ola Serneke, VD, Serneke, Fredrik Alvarsson, Projektutvecklingschef, Hemsö Information: Det fanns höga ambitioner med 60- och 70-talets funktionella byggande. Byggnadstekniskt var det ett lyckat projekt men i dag präglas många av de så kallade miljonprogramsområdena av stora renoveringsbehov och sociala utmaningar. I Landskrona vill man omvandla miljonprogrammet i Karlslund till att bli en integrerad och attraktiv stadsdel. Utöver bostäder ska området också bli ett regionalt besöksmål med äventyrsbad, multisportanläggning och hotell. Kan man med ett helhetsgrepp kan vända på en negativ trend och samtidigt lyfta en hel stad? ”Hur kan vi bygga nya bostäder med låga hyror?” Arrangör: Örebro kommun Dag: 4 juli, 13:00–13:45 Plats: Wisby Strand Congress & Event, Donnersgatan 2 Medverkande: Björn Sundin, Kommunalråd, Örebro

kommun, (S), Erik Blohm, Exploateringschef, Örebro kommun, Merdad Moghtadai, VD, Botrygg Örebro, Caroline Szyber, ledamot Civilutskottet, (KD), Björn Söderholm, VD, Fastighetsägarna MittNord Information: Den svenska bostadsbristen, framför allt för personer med låg inkomst, är en av vår tids stora politiska frågor. Men hur ska vi lyckas bygga bostäder med hyror som dessa grupper kan betala?

”Boende är mer än bostäder – hur bygger vi den hållbara staden?” Arrangör: Riksidrottsförbundet Dag: 5 juli, 11:30–12:30 Plats: Birgers gränd 7 Medverkande:

Arrangör: Säkerhetspolisen Dag: 3 juli, 08:30– 09:15 Plats: Krukmakarens hus, Mellangatan 21 Medverkande: Anders Thornberg, Säkerhetspolischef,

Ahn-Za Hagström, Senior analytiker, Säkerhetspolisen, Fredrik Hallström, Bitr enhetschef, Säkerhetspolisen, Pernilla Ström, Moderator Information: Hur ser hotet från terrorismen ut och varifrån kommer det? Hur arbetar Säkerhetspolisen för att hålla Sverige säkert? Säkerhetspolisens underrättelsearbete inom kontraterrorism är komplext. Under seminariet ger Säkerhetspolisens experter bilden av hur arbetet bedrivs och hur extremistmiljöerna har utvecklats under de senaste åren.

MILJÖ ”600 miljarder i offentliga affärer – vilken klimatpåverkan får det?”

Arrangör: Upphandlingsmyndigheten Dag: 6 juli, 08:30–09:15 Plats: Almedalens Hotell, Strandvägen 8 Medverkande: Jens Johansson, Hållbarhetsstrateg, Upp-

handlingsmyndigheten Information: Varje år köper offentlig sektor varor och tjänster för över 600 miljarder. Upphandlingsmyndigheten har gjort en analys av det offentliga Sveriges totala inköp och vilken klimatpåverkan inköpen leder till. På detta seminarium får vi reda på om det fortfarande är de beryktade ”biffen, bilen och bostaden” som är de stora klimatbovarna i inköpen. Hur kan kommuner och andra upphandlande myndigheter arbeta på ett strategiskt med miljömålen i inköpsarbetet. Hur styr vi inköpen effektivast mot målen i Paris-avtalet? ”Fossiloberoende 2030 – i dag drivs lastbilar till 97 procent på diesel - klarar vi målet?”

Caroline Szyber, Riksdagsledamot, Kristdemokraterna Johan Fyrberg, Generalsekreterare, Svenska Gymnastikförbundet, Ulrika Åkerlund, Landskapsarkitekt, Boverket Therese Berg, Strateg social hållbarhet, Riksbyggen Information: Det har inte byggts så många bostäder sedan 70-talet. Men i dag byggs det inte idrottsanläggningar i takt med bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen. Vad händer med de som växer upp i områden utan närhet till idrottsmiljöer? Hur påverkar samhällsplanering det stillasittande samhället?

Arrangör: Silent mobility, Elbilsföreningen Dag: 2 juli, 09:00– 09:45 Plats: Skeppsbron, H125 Medverkande: Carl-Magnus Norden, Silent Mobility

Fredrik Ask, Elbilsföreningen Information: Den globala uppvärmningen är ett faktum och bara accelererar. För att motverka denna utveckling har Sverige och övriga länder skrivit på Parisavtalet och Sverige har som målsättning att göra sig fossiloberoende fram till år 2030. Samtidigt drivs 97 procent av svenska lastbilar på diesel eller bensin. ANNONS

www.slutarokalinjen.se

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

ANALYSSAMHALLE.SE 31

”Hur stoppar vi den skenande psykiska ohälsan – är anhöriga svaret?”

VÄLFÄRD

Arrangör: Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, Natio-

”Digitalisering och standardisering inom vård och omsorg ger delaktighet och trygghet”

”Från idé till verklighet – hur når nya innovativa produkter sjukvården?”

re VälTeL, Region Jämtland Härjedalen, Kjell Thuné, Handläggare för välfärdsteknik, Sveriges Kommuner och Landsting, Mikael Johansson, Moderator, Inera, Stefan Gustavsson, Moderator, Inera Information: Digitalisering inom vård och omsorg med sensorer och appar kommer att ge individen större frihet, delaktighet och trygghet i sin vardag. Möjliggörare för detta är samverkan mellan olika aktörer och att nyttja öppna standarder. Vi diskuterar möjligheter och utmaningar utifrån några nordiska exempel.

nare, (S), Ebba Fåhreaus, VD, Smile Incubator, Emma Spak, samordnare för nära vård, Sveriges Kommuner och Landsting, Johannes Schildt, VD och medgrundare, Kry, Jonas Leijonhufvud, redaktör, Di Digital Christina Kennedy, Chefredaktör, Dagens Medicin Information: Innovation är nödvändigt för att ta sjukvården in i framtiden – men hur skapar man vägar in i vården för nya innovativa produkter? Och vad krävs för att nytänk från sjukvårdens håll ska komma ut på marknaden? Vi diskuterar detta med politiker, entreprenörer och representanter från sjukvården.

Arrangör: Inera Dag: 2 juli 12:15–12:45 Plats: Södra kyrkogatan 11 Medverkande: Dennis Moström, Huvudprojektleda-

”Så ska kommunerna mäta kvalitet i välfärden”

Arrangör: FAR, branschorganisationen för lönekonsulter,

redovisningskonsulter, revisorer och skatterådgivare Dag: 3 juli, 10:00–11:00 Plats: Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6 Medverkande: Ragne Emardson, Research Manager, RISE,Inga-Kari Fryklund, Förbundsdirektör, Vårdföretagarna, Göran Henriks, Utvecklingsdirektör, Region Jönköpings län, Ilmar Reepalu, Utredare, Dan Brännström, Generalsekreterare, FAR Information: Vård, skola och omsorg kostar totalt 550 miljarder årligen. Men ännu har ingen kunnat visa en hållbar modell för att mäta effektiviteten i dessa verksamheter. Varje procents effektivitetsvinst innebär 10 000 äldreomsorgsplatser. Och nu skapas ett vattentätt sätt att mäta vad vi får för pengarna. Välfärden befinner sig under press. Konjunkturinstitutet räknar i en av sina senaste rapporter med att skatterna behöver höjas med 160 miljarder fram till 2020 för att vi ska klara den. En annan utmaning handlar om kvaliteten. ”Nordisk energi, stark i dag – starkare i morgon. The Nordics and energy collaboration”

Arrangör: Nordiska ministerrådets informationskontor,

Tankesmedjan Global utmaning Dag: 3 juli, 12:15–13:00 Plats: Strandvägen 4 Platsbeskrivning: Tavernatältet Medverkande: Jorma Ollila, Företagsledare, Nordiska ministerrådet, Erik Brandsma, Generaldirektör, Energimyndigheten, Sharon Jåma, Moderator, Marc Hoffmann, Sverigechef, EON, Connie Hedegaard, före detta EU-kommissionär, Tankesmedjan Concito Information: Energimarknaden omstruktureras och traditionella roller förändras, systemskiftet från fossila bränslen till förnyelsebar energi har inletts. Hur kan det nordiska energisamarbetet utvecklas de närmaste fem till tio åren? Det nordiska samarbetet har stor betydelse för utvecklingen av EU:s gemensamma elmarknad. Under många år har det nordiska energisamarbetet varit vägledande i arbetet med att utveckla elmarknaden och nätutbyggnaden. Utvecklingen av ett europeiskt regelverk innebär också ett vidgat perspektiv på nordiskt samarbete. Framtidens energi har en nyckelroll i att möta klimatförändringarna och samtidigt vara kommersiellt gångbar – men samsyn saknas i EU.

Arrangör: Dagens Medicin, Di Digital Dag: 3 juli, 08:00– 08:30 Plats: Burmeisters bakficka, Tage Cervins gata 8 Medverkande: Anders Lönnberg, life science-samord-

”Att kombinera digitala vårdtjänster med traditionellt utbud av fysisk sjukvård – går det?” Arrangör: Capio Dag: 4 juli, 15:00– 16:00 Plats: Rosas Café, S:t Hansgatan 22 Medverkande: Towa Jexmark, VD, Capio Online, Mar-

gareta Danelius, Chefläkare, Capio Online, Daniel Olsson, Vice affärsområdeschef, Capio Närsjukvård, Victoria Bohlin, CIO, Capio Information: Varken sjukvårdens kultur eller struktur bidrar till digital utveckling. Nu får patienterna verktygen för att vara delaktiga i vården, men är sjukvården redo? Hur ska omställningen rent praktiskt gå till när den digitala logiken inte respekterar landstingsgränser eller fysiska vårdinrättningar? ”Folksjukdomen osteoporos i ett samhälleligt perspektiv”

Arrangör: Osteoporosförbundet Dag: 4 juli, 15:00–17:00 Plats: Stenugnen Medverkande: Björn Rosengren, Med. dr, Ordförande

Svenska Osteoporossällskapet, Gunnela Westlander, Prof. emerita, Osteoporosförbundet, Christina Tallberg, PRO, Lisa Keisu Lennerlöf, Osteoporosförbundet, Sol-Britt Sundvall, Osteoporosförbundet Information: Orsaker bakom diagnosen samt konsekvenser av den kroniska sjukdomen osteoporos. Betydelsen av att följa ordinerade mediciner samt vikten av förebyggande behandling såsom fallprevention. De äldres situation i samhället. Hur ska man vidga de årsrikas situation – hitta guldkornen i vardagen? ”Tio år med Kvinnofridslinjen – vilken nytta gör en stödtelefon mot våld?”

Arrangör: Uppsala universitet, NCK, Psykisk Hälsa Huset Dag: 5 juli, 12:00– 12:30 Plats: Kinbergs plats 8 Medverkande: Åsa Witkowski, Verksamhetschef för

Kvinnofridslinjen, Nationellt centrum för kvinnofrid Information: Redan den första dagen Kvinnofridslinjen var öppen började telefonerna ringa. I dag, tio år senare, ringer mellan 80 och 90 personer till stödtelefonen varje dygn. De berättar om hot, våld och övergrepp. Vad kan vi lära oss av dessa erfarenheter? Hur kan vi använda det för att motverka våldet?

nellt Kompetenscentrum Anhöriga Dag: 6 juli, 16:00–17:00 Plats: Kinbergs plats 8 Medverkande: Lennart Magnusson, verksamhetschef, NKA – Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, Ingrid Lindholm, projektledare och Jenny Lindström, kommunikationsansvarig, båda på Anhörigprojektet/NSPH Information: Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och 50 procent av alla anhöriga till personer med psykisk ohälsa drabbas själva av psykisk ohälsa. Vad beror det på? Hur kan vi arbeta för att förebygga detta? ”Så överlever du sjukdomen som dödar 8 000 varje år i Sverige”

Arrangör: Bactiguard, Sepsisfonden Dag: 6 juli, 15:15–15:45 Plats: Björkanderska, Skeppsbron 24 Medverkande: Christian Kinch, VD, Bactiguard

Ulrika Knutsson, Kommunikationsansvarig, Sepsisfonden Adam Linder, Forskare inom sepsisområdet, docent och överläkare, Skånes Universitetssjukhus i Lund Information: Sepsis drabbar runt 40 000 personer varje år i Sverige och skördar fler liv än bröstcancer, prostatacancer och tarmcancer tillsammans. Lär dig mer om sepsis från överlevare och forskare. Förr kallades sepsis för blodförgiftning. Än i dag är bristen på kunskap en starkt bidragande orsak till att var femte drabbad i Sverige dör. Efter seminariet fortsätter samtalen.

ENTREPRENÖRSKAP ”Entreprenörer – bortskämda eller bortglömda?” Arrangör: EY Dag: 3 juli, 13:00–13:55 Plats: Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6 Medverkande: Viggo Cavling, Debattör, Joachim Grun-

din, Ordförande, Serio Group, Fredrika Gullfot, Grundare, Simris Alg, Johan Andersson, VD, Mellby Gård, Elisabeth Thand Ringqvist, Ordförande, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA), Helena Robertsson, Partner, EY, Karin Ebbinghaus, Executive director, EY Information: Entreprenörer skapar inte bara nya jobb och tillväxt, utan stärker även Sveriges konkurrenskraft på en global marknad. Men hur är förutsättningarna för entreprenörer att skapa framgångsrika företag i dagens Sverige?

SKOLA ”När allt annat misslyckats – ett exempel på integrationens möjligheter i svensk skola”

Arrangör: Linnéuniversitetet Dag: 3 juli, 08:15–09:15 Plats: Södra kyrkogatan 9 Medverkande: Anna Lund, Docent, Linnéuniversitetet Information: Skolan står inför ett till synes olösligt

dilemma. Vilka faktorer är avgörande för att elever med migrationserfarenheter ska lyckas i skolan? Det handlar om lärares förväntningar på sina elever och om elevernas längtan efter erkännande. ANNONS

www.slutarokalinjen.se

#pensionsmakt

Vi tror att Sverige behöver ett nytt ord: Pensionsmakt vi vet att en majoritet av Sveriges pensionssparare vill kunna spara till sin pension genom hållbara och etiska investeringar som gör skillnad, och vi tycker att det borde vara självklart att spararna själva får ha inflytande över hur en del av deras egna sparpengar investeras. Vi har inte en färdig lösning för det, men vi tar på oss ansvaret att driva frågan framåt. Nu vill vi träffa alla som kan bidra till att denna vision blir verklighet! Har du något att tillföra till diskussionen, eller är du bara nyfiken på att veta mer? Kom till vårt seminarium i Almedalen – ”Hur kan vi ge tillbaka pensionsmakten till spararna?”

Tisdag, 4 juli, kl. 11:15-12:15 Spegelsalen, Clarion Hotel Strandgatan 6, Visby

Du kan också besöka vår hemsida och ladda ner vår rapport Pensionsmakt, som handlar om svenskarnas syn på hållbart pensionssparande.

Vi ses i Almedalen! soderbergpartners.se