ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN CONTENTWAY
ANNONS
Framtidens Naturtillgångar Läs fler intressanta artiklar på contentway.se
Juni 2022 | Medföljer som bilaga i Dagens industri
Mårten Sohlman, SBMI
“Utan bergmaterial blir det inget samhällsbyggande – det har vi i Sveriges bergmaterialindustri vetat i mer än ett halvt sekel.”
Ledarkrönika
Jenny Greberg
4
“Vi ligger i global framkant vad gäller hållbar gruvbrytning och ska vara stolta över det.”
Profilintervju
14
Maria Sunér
“Våra företag kommer att använda tio gånger mer el i framtiden för att säkra en fossilfri produkt.”
Attraktiva kommuner i norr
”Hela regionen utvecklas snabbt och det kommer att innebära ett ökat behov av företag inom de flesta branscher.”
6 18
Svensk gruvindustri enligt experterna “Digitaliseringen går inte tillräckligt fort. Vi behöver få ihop helheten samt adressera konservatism och öka samarbetet i branschen.”
22
Utbildning till Fältservicetekniker – mobila arbetsmaskiner För dig som vill ha ett jobb direkt efter utbildningen! Vill du jobba med truckar, skogsmaskiner, hjullastare, borriggar, lantbruksmaskiner, väganläggningsmaskiner, berghanteringsmaskiner eller stenkrossar - över hela världen? Efter utbildningen har du servicebuss och jobbar både utomhus och inomhus, alternativt jobbar DEN 2-ÅRIGA YRKESHÖGSKOLEUTBILDNINGEN SOM GER DIG JOBB OCH KARRIÄRMÖJLIGHETER
du som servicetekniker i en verkstad. Karriärmöjligheterna i branschen är stora och tidigare studenter jobbar idag som utbildare, teknisk support, serviceingenjörer, egna företagare m.m. Start: Höst 2022. Ansök på servicetekniker.se SERVICETEKNIKER.SE
2
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
Hela denna tematidning är en annons från Contentway Återvinn eller ge tidningen vidare
UTVALT INNEHÅLL
@contentwayse
2. Ledarkrönika: Per Hidesten 4. Jenny Greberg: ”Vi har ett bra läge att öka vår globala konkurrenskraft” 6. Mårten Sohlman: ”Samhällsbygget behöver bergmaterial” 6. Expertintervju: ”Behovet av stål kommer alltid att finnas”
12. Gruv- och anläggningsmaskiner enligt experterna 12. Åsa Persson: En modern myndighet med anor 14. Profilintervju Maria Sunér: ”Gruvindustrin är nödvändig för att ställa om mot en hållbar framtid” 18. Attraktiva kommuner i norr 22. Svensk gruvindustri enligt experterna
PÅ CONTENTWAY.SE Helena Strigård: − Låt valet handla om HUR vi kan bygga på våra unika styrkor som innovationsland, och produktionsland.
contentway.se
FÖLJ OSS DIGITALT Håll dig uppdaterad med våra senaste kampanjer på våra sociala kanaler, @contentwayse
Industrin skapar framtidens jobb men rätt förutsättningar krävs Ledarkrönika
samheter – huvudregeln måste vara att befintliga verksamheter prövas genom ändringstillstånd. En maxgräns för tidsåtgången för prövningar behövs också.
Ska industrin fortsätta expandera behöver vi stabila och långsiktiga spelregler och rätt kompetens, skriver Industriarbetsgivarnas VD Per Hidesten. Foto: Rikard Westman
Vi befinner oss i en tid av enorma möjligheter när industrin ska ställa om till gröna och hållbara processer. Klimatet kräver att det går fort och här spelar svensk basindustri en avgörande roll. Men, om vi ska klara omställningen krävs initiativ som stärker konkurrenskraften och som skapar långsiktiga och bra villkor för industrin. För det första måste
tillståndsprocesserna reformeras. I dag präglas de av långa beslutstider, omfattande utredningsbörda, oförutsägbarhet och rättsosäkra tolkningar. Miljöbalken måste ändras i grunden. Säkerställ en helhetssyn där processerna fångar upp hela den globala hållbarhetsdimensionen. Processerna måste också göras smidigare för befintliga verk-
Framtidens Naturtillgångar
För det andra behöver industrin tillgång till fossilfri och stabil el till en konkurrenskraftig kostnad. Om vi ska klara av att genomföra klimatomställningen och möjliggöra alla de satsningar som initierats i industrin måste kraftiga investeringar göras i både produktions- och överföringskapacitet. Politiken måste skapa förutsättningar för att vi kostnadseffektivt ska kunna möta ett kraftigt ökat energibehov. För det tredje behöver
industrin rätt kompetens. Företagen efterfrågar traditionella industritjänster som industrielektriker, underhålls- och automationstekniker men också ingenjörer och specialistkompetenser inom miljö och hållbarhet. Utbildningssystemet har en jätteutmaning framför sig inför kommande industrietableringar och expansion av befintliga verksamheter de kommande åren. Nya kompetenser krävs för att
Campaign Manager: August Karlén Text: Julia Saaf, Karin Bångman, Jessika Nord, Maria Forsström, Mary Örnborg, Marjon Kruize. Graphic Design: Caroline Gräntz Omslagsfoto: Swecon, Svemin, Swedish Mining Innovation.
Juni 2022
exempelvis fortsätta automatisera industrin. Vår uppfattning är att det behövs ökad samordning av utbud och efterfrågan på utbildningar samt bättre samarbete mellan kommuner, arbetsliv och utbildningsanordnare. Industrin är sedan länge
Distribution: Dagens industri, Juni 2022 Tryck: Bold Printing Stockholm. Borås Tidning Tryckeri. Daily Print Umeå. Mittmedia Print Östersund. Med reservation för ev. tryck- och färgfel.
basen
i det svenska välståndsbygget och med rätt förutsättningar kan svensk industri fortsätta växa, vara konkurrenskraftig och skapa fler arbetstillfällen i Sverige. De framgångar som uppnåtts är resultat av konkurrens mellan fria företag, inte av politisk centralstyrning – men politikens uppgift
Contentway Contentway är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddarsydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder. Partner Content i denna kampanjen skapades i samarbete med våra kunder. Detta är kommersiellt innehåll.
är att skapa förutsättningar för ett gynnsamt industriklimat. För utan svensk industri stannar Sverige.
Per Hidesten VD Industriarbetsgivarna
Kontakta oss: Contentway B.V Keizersgracht 424, NL-1016 GC Amsterdam Tel: +31 20 808 82 00 Email: info@contentway.se Content Studio: redaktion@contentway.se Web: www.contentway.se
ANNONS
Ny bergsäker teknik för kontroll och övervakning Företaget Rock Safety Systems patenterade mätmetoder avslöjar problem i gruvor och tunnlar – långt innan de vanligtvis skulle ha upptäckts. Tekniken väcker även intresse utomlands.
rocksafety.se
Göran Remahl och Leif Gustafsson, grundare av Rock Safety Systems. Foto: iStock
kontrolleras enkelt om en bult är ordentligt ingjuten och sitter fast. Spänningar i berget kan när som helst orsaka överbelastning som gör att bultarna går av eller lossnar, varför ett online system som Rock Safetys BSO (Bolt Status Online) Varje år installeras miljoner bergbul- hjälper till att övervaka utförd bergförstärkning. tar, bara i Sverige, som förstärkning Ett vanligt sätt att utföra inspektioi berganläggningar som gruvor och tunnlar. Sprickor och kaviteter hos in- ner av berganläggningar är att skicka stallerade bergbultar kan skapa stora ner bergmekaniker i gruvan eller i en tunnel. Men med BSO underlättas problem i en redan riskutsatt miljö. arbetet genom att kontroller kan – För att kvalitetssäkra ingjutna utföras från ett kontor ovan jord. bergbultar används vårt mätsystem – Tekniken i vårt system BSO bygCaviMetern, säger Leif Gustafsson, ger på trådlösa sensorer, visuella och innovatör, teknisk fysiker samt online, för övervakning, säger Göran grundare av Rock Safety Systems. Remahl, marknadschef och grundare av Rock Safety Systems. Rock Safety Systems är ett ungt företag som vuxit fram ur den svenska De visuella sensorerna BSL (Bolt gruvindustrin. Företaget äger en Status Light) är till för dem som patenterad teknik för kontroll och jobbar under jord. Händer något med övervakning av bergsanläggningar. en bult så larmar sensorn genom Med hjälp av CaviMeter-metoden
Lyssna till berget innan berget talar till dig. Rock Safety Systems kan hjälpa till att avslöja problemen i förväg.
att blinka rött. Online-sensorn mäter vad som händer inne i berget där de ingjutna bultarna sitter. Vid sprickor eller annat problem skickar sensorn en digital signal till en presentationsenhet ovan jord. – Problemen kan upptäckas innan de ger konsekvenser. Informationen bidrar inte bara till bättre personsä-
kerhet utan också att höja produktionssäkerheten. Det ger bättre möjlighet till planerade produktionsstopp och möjlighet att isolera den del av gruvan som behöver åtgärdas, säger Göran Remahl. Tekniken kan användas i alla typer av berganläggningar. Men det är
framför allt i gruvor som går riktigt djupt ner under marken som tekniken nu väckt störst intresse – även utanför Sveriges gräns. – Ju djupare gruva desto större blir bergspänningarna vilket ger ökade risker. Därför är en effektiv övervakning väldigt viktig. Av den anledningen har flera utländska gruvor visat intresse för vår teknik, bland annat världens största platinagruva som ligger i Sydafrika, avslutar Göran Remahl.
Skellefteå, ett självklart centrum för hållbara metaller I snart 100 år har malmfyndigheter säkerställt arbetstillfällen för generationer av människor och bidragit till dagens samhällsutveckling. Runt om gruvnäringen har också nya näringsgrenar vuxit fram, varav flera företag nått världsledande positioner. Och när batteritillverkningen nu bryter ny mark är behovet av en 100årig basindustri som producerar hållbara metaller större än någonsin.
Natten den 10 december 1924 gjorde ett
arbetslag guldfyndet på Fågelmyran, tre mil nordväst om Skellefteå. Det kom att förändra en hel bygd för generationer. Bolidenmalmen visade sig innehålla 496 gram guld per ton och var Europas rikaste malmfyndighet, det blev också grunden för hela Bolidenkoncernen.
transformation och positionerat sig som en av världens främsta när det gäller automation. Kollektiva styrsystem och behovsstyrda ventilationssystem är andra exempel på automationsteknik Boliden har infört.
En industri i framkant I dag är hela Skellefteå kommun och de närliggande inlandskommunerna starkt präglade av malmfyndigheterna och de gruvor, smältverk, anrikningsverk och återvinningsanläggningar som växt fram. – Gruvnäringen har varit en av vår regions främsta livsnerver sedan fyndigheten ute på Fågelmyran. Det var ingen slump att det bedrevs provborrningar där och det är heller ingen en slump att det vuxit fram en industri som ligger i framkant när det gäller hållbar utvinning tack vare den lokala kompetensen, säger Anja Palm, näringslivschef vid Skellefteå kommun. Hon fortsätter: – Gruvindustrin är något av ett föredöme som har koncentrerat sig på sin kärnverksamhet och därmed har det uppstått specialister och nischade bolag runtomkring. För näringslivets utveckling har det varit enormt viktigt med starka leverantörer på ett lokalt plan.
Teknik i framkant I Boliden Garpenberg används till exempel ett fjärrlastningssystem för att göra arbetsmiljön säkrare och ytterligare förbättra produktionskapaciteten. Systemet är ett av ett fåtal liknande system i världen och Boliden undersöker möjligheterna att använda lösningen även i andra gruvor. Införandet av ny teknik handlar till stor del om att göra gruvorna ännu säkrare för medarbetarna och Boliden var till exempel först i världen med att använda trådlösa nätverk i sina gruvor för röstsamtal och 3D-positionering. Boliden har satt som mål att implementera ett fullskaligt system för eldrift via strömavtagare i Rävlidengruvan, som är en satellitmalmkropp och utvidgning av Kristinebergsgruvan. Där ska man tillsammans med teknikföretaget ABB och Epiroc, tillverkaren av utrustning för gruvdrift och infrastruktur, gemensamt utveckla ett elektriskt trucksystem för underjordsgruvor.
Boliden störst Den största aktören i Skellefteåområdet är Boliden, som har närmare 6000 anställda i koncernen och omkring 400 yrkesroller. Här finns ett tydligt samband mellan produktivitet och miljöfrämjande. I gruvorna ska framtiden medföra ökad användning av batteridrift för truckar, borriggar och bergförstärkningsmaskiner. Boliden har genomgått en digital
Entreprenörer på världsarenan Björkdalsgruvan ligger inte långt från Boliden och ägs av Mandalay Resources – det är en av norra Europas största gruvor för utvinning av guld. Faktum är att det är den gruva i Västerbotten som producerar mest per år räknat i ton. Här titulerar man sig som världens renaste guldgruva. Det beror dels på själva bergets speciella förutsättningar, men även tack vare
Bild från Rönnskärsverken i Skellehamn. Fotograf: Patrick Degerman
det viktiga miljöarbetet som Björkdalsgruvan bedriver. Bolidenbaserade Bergteamet är också ett gott exempel på hur lokal spetskompetens inom gruvbrytning växt ut till ett framgångsrikt företag som nu opererar internationellt med specialiserad bergentreprenad. Skelleftehamnsföretaget Jama Mining Machines har anor från 40-talet. Många års samarbete med de norrländska gruvföretagen har gjort Jama till en världsledande tillverkare av specialprodukter till den internationella gruvindustrin. Under 2020 presenterade Jama till exempel världens första batteridrivna fossilfria skrotare av berg under jord. Innovationer för framtiden Alimak är en annan världsomspännande aktör från Skellefteå. I över 70 år har Alimak stått för banbrytande lösningar inom design och tillverkning av lösningar för vertikala transporter inom industri- och byggbranschen. Alimaks industrihissar kan installeras ovan eller under jord. I gruvor är typiska tillämpningar vid pelletslastning, krossar, gruvlavar, bearbetningsanläggningar, skorstenar, smältverk, gruvschakt och beredningsanläggningar. När det kommer till att ta tillvara råmaterial har Skellefteå en lång tradition och framtiden ser lika spännande ut som de första 100 åren. Här finns omställningsmetaller, innovationer och mineraler som formar framtiden.
4
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se
@contentwayse
Vi har ett bra läge att öka vår globala konkurrenskraft Ledarkrönika
Det är numera välkänt att tillgången till metaller och mineral har avgörande betydelse för klimatomställningen. De behövs för att bygga ny infrastruktur, batterier, elfordon, solpaneler, vindkraftverk och annat som möjliggör grön elförsörjning, elektrifiering och digitalisering. Den globala efterfrågan på basmetaller och energikritiska metaller förväntas öka kraftigt under lång tid framöver. Tillgångsfrågan aktualiserades
även när Ryssland invaderade Ukraina och de globala råmaterialströmmarna omkullkastades. Den förändrade spelplanen gör Europas importberoende än mer problematiskt. Europa måste akut öka sin självförsörjandgrad och hitta nya energi- och råmaterialkällor. Sverige har sedan 1200-talet
byggt sitt välstånd av berggrunden. Våra gruvor, varav några räknas till världens mest produktiva, står i dag för mer än 90 procent av den samlade järnmalmsproduktionen i EU. Vi har även betydande brytning av koppar, zink, bly, guld och silver. Vi ligger i global framkant vad gäller hållbar gruvbrytning och ska vara stolta över det. Klimatavtrycket för metaller producerade här är lågt i en global jäm-
förelse. Vi utvecklar ny kunskap och teknik som vi exporterar till en stor del av världen. Genom forskning och utveckling ökar vi vår resurs- och produktionseffektivitet, och därmed också vår konkurrenskraft. Men vi ska inte vara nöjda.
Klimatutmaningen och omvärlds-
läget ger oss möjligheten att ta ett ännu större ledarskap. Vi kan öka vår globala positiva påverkan, men då måste vi snabba på takten och jobba ännu mer tillsammans – både stora och små företag, universitet, institut och andra aktörer. Våra industribolag investerar betydande summor, men Sverige behöver dels en tydlig nationell
strategi för råmaterialförsörjning, dels långsiktiga satsningar på en nationell förmåga som spänner från utbildning till industriutveckling. Vårt innovationsekosystem är inte starkare än sin svagaste länk och alla aktörstyper som kan bidra måste vara med. Bara tillsammans kommer vi att lyckas.
Jenny Greberg Programdirektör Swedish Mining Innovation
Foto: Viveka Österman ANNONS
OPTI slitstyrka
KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING I HJÄRTAT AV SMÅLAND
LINE
OPTI merad för längre livslängd med HARDOX 500 TUF! Då HARDOX 500 TUF har 40% ökat motstånd mot glidslitage ger detta dig en betydligt längre livslängd och därmed lägre underhållskostnad – en besparing på upp till 40%. Eftersom det samtidigt går åt mindre plåt vid underhållsreparationerna, gör vi tillsammans en CO2-besparing på upp till 10%.
ABL Försäljning 0382-676 28 | info@abl.se | www.abl.se
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
5
www.contentway.se
PARTNER CONTENT
Lovisagruvan - en liten gruva under utveckling “Förhoppningsvis har det skett ett uppvaknande nu när en del politiker förstått metallernas avgörande betydelse för klimatomställningen.”
Lovisagruvans styrelse fr.v. Oskar Stavrén, Stefan Sädbom, Göran Nordenhök, Ingemar Skaret, Jan-Erik Björklund & Johan Wiklund. Par tn er Content Lovisagruvan
• Historiken i korthet.
G
öran Nordenhök: Ja, jag var ju med från början. Vi kom i gång med produktionen 2004 och har alltså varit i gång i 18 år. Mineralresursen räcker i 15 år till och vi jobbar på att det skall bli mer. Malmen har relativt hög halt, ca 8 % zink och 5 % bly och lite silver. Under de första åren levererade vi till Boliden, Garpenberg för anrikning och nu sedan 2016 levererar vi till Boleslaw i Polen. Resultatet hänger mycket på metallpriserna som ju varierar mycket. Men också på kostnadskontroll. Som i all gruvverksamhet är transporterna en stor kostnadspost både i gruvan och i vårt fall för leveranserna till kund och där har vi lyckats med viktiga förbättringar på sistone. Resultatet har räckt både till ganska goda aktieutdelningar och en del nysatsningar.
• Zink & bly. Johan Wiklund: Zink är en metall som sannolikt har framtiden för sig i klimatomställningen. Infrastruktur skall rostskyddas och och bly har egenskaper som gjort det till den traditionella batterimetallen.
• Teknisk utveckling. Stefan Sädbom: Trots att vi är små har vi mycket kontakter med andra företag och har haft flera intressanta utvecklingssatsningar. När gruvan startade så var det med en då innovativ brytningsmetod där gråberg kunde återläggas direkt i
lovisagruvan.se
gruvan vilket man sparar energi på. Vi har sedan fortsatt att ha ett omfattande innovations- och utvecklingsarbete i olika projekt med finansiering från bland annat Swedish Mining Innovation/VINNOVA, EU:s H2020 och Horizon Europe. Bland annat har detta resulterat i en ny teknik att bortsortera det mesta av det gråberg som ändå kommer upp med malmen. Detta spar mycket transportkostnader och ger en stor minskning av våra utsläpp.
söka nya fyndigheter i närområdet där vi bland annat har Håkansboda (koppar, zink och kobolt) och Nyberget (zink, bly och silver). Vi undersöker också möjligheterna att starta produktion på andra platser i Sverige, såsom i Måsalycke (titan och zirkon), Vindfall (zink, bly och silver) och Pahtohavare (koppar och guld).
Vi har en arbetande styrelse.
Johan Wiklund: Att gruvindustrin har varit och är viktig för Sverige är det nog ingen som ifrågasätter idag. De metaller som produceras i Sverige är särskilt viktiga då dessa produceras med ansvar både ur ett miljöperspektiv och säkerhetstänk som saknas i många metallproducerande länder idag.
• Vårt arbete & våra ambitioner. Johan Wiklund: Genom att styrelsen har många olika erfarenheter och är inblandad i flera operativa frågor uppstår kreativa diskussioner och beslutsvägarna blir korta. I driften är säkerhetsarbetet i fokus. När det gäller yttre miljö så är egenkontroll, externa analyser och arbetet med kontinuerliga förbättringar grundpelare. Genom att ständigt informera och utbilda våra medarbetare vill vi upprätthålla medvetandet om rutiner och risker som finns i vårt arbete.
• Utvecklingsprojekt vid gruvan & på andra platser. Stefan Sädbom: Som alla aktiva gruvor jobbar vi kontinuerligt med att utöka gruvans mineraltillgångar samt att
• Svensk gruvindustri.
• Vår syn på tillståndsprocesserna & Minerallagen. Göran Nordenhök: Vi har ofta mött en negativ attityd samt kompetensbrist hos myndigheterna. Minerallagen efterlevs inte ordentligt. Enligt lagen skall tillstånd ges om man kan klara miljökraven och inget annat viktigt störs. De små bolagen drabbas mer av bristerna än de stora. Vi har inte råd att vänta så länge och finansiärerna har inte tålamod så länge. Vi har tvingats lämna vår aktiva roll i Stekenjokkprojektet genom att renskötseln bedömdes bli störd. Trots att så bevisligen inte var fallet vid en tidigare driftperiod. Förhoppningsvis har det skett ett uppvaknande nu när en del politiker förstått metallernas avgörande betydelse för klimatomställningen och att Sverige haft och har metallkunnande som en grundbult för sin industriella utveckling.
6
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se
@contentwayse
Foto: SBMI
”Behovet av stål kommer alltid att finnas” Expertintervju Kan du berätta lite om Sverdrup Steel och ert arbete? Sverdrups Steel är en global leverantör av höglegerat rostfritt stål i form av plåt och stång. Vi har under de senaste åren vuxit och har nu säljkontor och servicecenters i tio länder i Europa och Asien och troligen världen största lager av NORSOK-godkänt material. Vi har också en egen teknisk avdelning bestående av metallurger som kan bistå våra kunder med hjälp. Bra lagertillgänglighet, teknisk kompetens och konkurrenskraftiga villkor har bidragit till att göra oss till en föredragen partner. Vad har du för tankar om den aktuella stålindustrin och hur förhåller ni er till det? Stålindustrin ses ofta som en ganska konservativ industri, men sanningen är att vi ser hos våra partners att väldigt mycket tid och resurser läggs på forskning, optimering av produktionkedjan och högt fokus på hållbarhet.
Samhällsbygget behöver bergmaterial Krönika
Ibland ser man inte skogen för alla träd. Bergmaterialindustrin har råkat ut för något liknande, där många inte ser vilken avgörande roll bergmaterial har i vårt samhällsbygge. Bergmaterial används överallt. Ungefär 100 miljoner ton
ballastprodukter produceras varje år för samhällsbyggande. Det handlar om grus för grundläggning och vägbygge,
ballast till asfalt och betong, och makadam till järnvägar. Överallt där det byggs något behövs bergmaterial. Även när man bygger ett hus helt i trä behövs bergmaterial för att kunna bereda marken och göra en fungerande grund för huset att stå på. Vilken tur vi har som bor i Sverige – ett land där den svenska berggrunden ger oss utmärkta förutsättningar att bygga starka vägbeläggningar och betong av bra kvalitet. Eftersom bergmaterial inte heller kan transporteras längre än 20 till 30 km innan det blir för dyrt i förhållande till priset på själva materialet är det också en stor fördel att det finns bra bergmaterial i hela landet. Branschen står idag inför två stora utmaningar. Den första utmaningen handlar
Mårten Sohlman VD, SBMI
om hur vi kan elektrifiera sektorn och göra oss oberoende av fossila drivmedel, där två delar är centrala. Det handlar dels om att ställa om maskinparken så att den kan drivas
med el. Men det handlar också om att hantera utmaningen i att få en tillräcklig tillförsel av el till bergtäkter så att även krossarna ska kunna drivas elektriskt. Den andra utmaningen består i att få regelverk och system på plats så att restmaterial och schaktmassor kan användas i nya byggen och projekt. Här har Naturvårdsverket nyligen föreslagit regeländringar som möjliggör längre lagringstid och ett tydligare regelverk för att möjliggöra ett cirkulärt samhällsbyggande, vilket är väldigt positivt och ett bra steg på vägen mot ett cirkulärt samhälle.
Vad tror du om f ramtiden gällande stålindustrin? Världen förändras ständigt och även stålindustrin gör sitt för att anpassa sig, ett bra exempel på det är arbetet med fossilfritt stål. Behovet av stål kommer alltid att finnas där och för ”våra” stål så kan vi också historiskt se att behovet har ökat och att det även framöver finns en tillväxt och efterfrågan på rostfria specialstål. Vad finns det för utmaningar i branschen och hur ska man lösa dem? Naturligtvis kommer miljö och hållbarhet att ligga i fokus. Vi kan bidra med genom att hjälpa till med materialvalen. Med rätt val av stål så kan man många gånger bidra med minskat klimatavtryck, förlänga produkters livslängder, samt minska initiala materialåtgången och framtida underhållskostnader. Så för oss handlar det naturligtvis mycket om att utbilda och informera om våra stålsorter. Text: Julia Saaf Foto: Svedrup Steel
Utan bergmaterial blir det
inget samhällsbyggande – det har vi i Sveriges bergmaterialindustri vetat i mer än ett halvt sekel. Därför jobbar vi varje dag med att tillförsäkra landets täkter bästa möjliga förutsättningar och villkor att bedriva verksamhet så att de kan bidra till samhällsutvecklingen.
Timo Hällback Sales Manager, Sverdrup Steel ANNONS
Vi söker byggrätter i Norr. Magnolia Bostad är en av Sveriges största bostadsutvecklare. Nu fortsätter vi att växa i Norrland och söker därför byggrätter för hyresrätter, bostadsrätter, samhällsfastigheter och hotell. Vi söker också fler medarbetare till vårt kontor i Umeå. Kontakta mig eller läs mer på magnoliabostad.se Carl Lundin Regionchef Norr 073-650 88 51 carl.lundin@magnoliabostad.se
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
7
www.contentway.se
PARTNER CONTENT
Hållbara alternativ för en grön omställning Partner Content
Bilfrakt
Myndigheter som visar vägen är viktigt för en klimatomställning, menar Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt. Bilfrakt är Västerbottens största
leverantör av maskin- och transporttjänster och en stor aktör inom ballastområdet med naturgrus, berg och jordtillverkning som stora produktionsområden. Bilfrakt har kontor i Hemavan, Storuman, Lycksele, Skellefteå och Umeå. Bilfrakts affärsidé är att leverera värdeskapande maskin-, transport- och logistiktjänster med omtanke om klimat och miljö. – Ett viktigt led i detta är att arbeta med klimatsmarta och hållbara lösningar inom
produktion av ballastmaterial för att på så sätt hjälpa både miljön och våra kunder med klimatneutrala lösningar. De utmaningar vi står inför med att minimera CO2 utsläpp är ett av de viktigaste målen för Bilfrakt framöver, säger Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt. Bilfrakt verkar i en
verksamhet som är starkt beroende av fossilt drivmedel. Det kommer bli en utmaning för hela branschen att ställa om till mer hållbara och klimatneutrala alternativ, menar Nicklas. – Här kan Bilfrakt som marknadsledande i Västerbotten spela en stor roll genom att underlätta för våra delägare att investera i hållbara alternativ men även genom att påverka beslutsfattare på politisk nivå för att genomföra större satsningar på exempelvis laddstationer för eldrivna lastbilar. Det är också viktigt att statliga och kommunala verksamheter inkluderar, och premierar, hållbara och klimatneutrala lösningar i sina offentliga upphandlingar. Den gröna omställningen måste ta fart ordentligt och ett viktigt led i detta är att statliga och kommunala verksamheter visar vägen. Bilfrakt har väldigt engagerade och innovativa delägare och i Skellefteå har en av våra delägare beställt två eldrivna lastbilar. Västerbotten står inför en
Nicklas Hermansson VD Bilfrakt
stark tillväxt under de kommande åren med till exempel Northvolt, Norrbotniabanan, ombyggnationen av E4 och nybyggnationer i
Utlastning vid Bilfrakts matjordstillverkning i Umeå.
Hemavan. Bilfrakt strävar efter att vara en säker och pålitlig leverantör till dessa och andra projekt där det krävs ballastmaterial. Ett annat område där Bilfrakt har en stor marknadsandel är leveranser av kvalitetsjordar. Bilfrakt kan i både Umeå och Skellefteå leverera jordar som uppfyller de högt ställda krav som finns i branschens föreskrifter. – Tillgången till ballastmaterial kommer vara en av de avgörande faktorerna under de expansiva projekt som finns i Västerbotten under de kommande åren, menar Nicklas. Det finns en osäkerhet i de tillståndsprocesser som leder fram till ett täkttillstånd. Det handlar både om hur lång tid en tillståndsprocess tar, och innehållet i ansökan, det vill säga det som vi förväntas leverera för att ansökan ska vara komplett.
Det är svårt för oss som verksamhetsutövare att beräkna kostnaden för och när i tiden en ansökan kan vara behandlad. Detta skapar en osäkerhet hos de aktörer som är verksamma inom ballastområdet och främjar inte tillväxten i regionen. För att säkra tillgången till material inom Västerbotten behövs tydligare förutsättningar för oss som verkar inom branschen. Vi behöver få veta vad som förväntas av oss, hur långt tid processen tar och framförallt att vi inför och under ansökningsprocessen ges en möjlighet till dialog med berörda myndigheter.
PARTNER CONTENT
Swescans drönartjänst levererar hela bergtäkten i 3D direkt till skärmen Partner Content
Swescan
Tvåfaldiga gasellföretaget Swescan är en pionjär inom drönarbaserad inmätning, kartering och 3D-visualisering. Genom den webbaserade tjänsten, Sweportal, går det att få full överblick över en bergtäkt med volymberäkning, höjdkurvor, råvaruuttag och kartmaterial.
S
wescan startade sin verksamhet 2014. Det gör dem till pionjärer när det gäller industrialisering av drönarteknik. – Vi ligger ett bra steg före väldigt många. I stället för att bara prata om tekniken, utvecklar vi den och ser till att den används. Vi är också noga med att skapa användarvänliga lösningar. Man kan
säga att vi både säljer skon, sätter den på foten och knyter den åt våra kunder, säger Swescans VD, Fredrik Hansson. Under fyra år har Swescan fördubblat sin tillväxt organiskt. Det är en av anledningarna till att bolaget utnämndes till Gasellföretag både 2020 och 2021. – Vår gemensamma nämnare är en ohämmad entreprenörsanda och en nyfikenhet på ny teknik. Vi har dessutom visat lönsamhet från i princip dag ett, säger Fredrik Hansson. Swescan vill hjälpa företag att fokusera på sin kärnverksamhet. En del bergtäktsägare och andra företag försöker samla in data med egna drönare, men många kommer till Swescan när tekniken krånglar och arbetet börjar sluka tid.
– Alla kan köpa en drönare och börja flyga, men det är inte lika lätt att förädla informationen, säger Johan Lindqvist, medgrundare och affärsområdeschef. Genom den webbaserade tjänsten Sweportal går det att få full överblick över en bergtäkt med volymberäkning, höjdkurvor, råvaruuttag och kartmaterial. Tjänsten omfattar tre huvuddelar: (1) flygning och datainsamling, (2) förädling med tolkning och bearbetning av de data samlats in och (3) delning av informationen så att mottagarna kan dra nytta av den. – Med våra data och visualiseringar kan våra kunder jobba smartare, snabbare, säkrare och mer hållbart. De kan till exempel planera transporter på ett effektivare sätt för att spara miljön eller vidta effektivare åtgärder med inriktning på säkerhet och arbetsmiljö, säger Fredrik Hansson. Swescan tar gärna ett helhetsansvar med underlag till tillstånd och miljöansökningar, projekteringar och allt annat som kan utläsas från luft och mark. Företaget bistår även med olika beräkningar eller visualiseringar som kan behövas mellan inventeringarna. – Som både leverantör och rådgivare hjälper vi våra kunder att tolka materialet, så att de får ett bra beslutsunderlag i sina processer, säger Fredrik Hansson.
Swescan är den ledande aktören inom drönarbaserad inmätning.
Swescan gör både enstaka flygningar och regelbundna flygningar med återkommande inventeringar. På bergtäkter, deponier eller andra volymberäkningsuppdrag leve-
reras data senast fem dagar efter genomförd flygning med garanti på kvaliteten. – Vi lägger stor vikt vid att våra data ska kunna användas långsiktigt och ser därför till att varje modell är perfekt georefererad och mätmässigt korrekt över hela ytan, säger Johan Lindqvist. En av Swescans kunder är Mellanbygdens transport (mtab) som utför drift- och underhållsarbeten åt kommuner och företag i regionen mellan Skellefteå och Umeå. Det rör sig om såväl åkeri- och bergtäktsverksamhet som olika slags entreprenader. När Johannes Boström tillträdde som VD för mtab 2020 ville han få en överblick över företagets berg- och naturgrustäkter. Han upptäckte att mtab betalade ganska mycket för bristfälliga underlag och vände sig till Swescan. Det visade sig att de kunde leverera betydligt bättre underlag för samma pris. Nu får mtab underlag i form av 3D-miljöer som uppdateras en gång per år. Modellerna visar hur många ton material som finns i täkternas högar med hänsyn till aktuell packdensitet. De ger inte bara ett mer tillförlitligt resultat, utan visar också förändringar i täkterna direkt på skärmen. Dessutom använder mtab modellen som ett pedagogiskt verktyg för att diskutera olika lösningar med kolleger och kunder. – Vi är otroligt nöjda med resultatet och vill absolut inte gå tillbaka till vår gamla lösning, säger Johannes Boström. swescan.se
8
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR @contentwayse
Hela denna tematidning är en annons från Contentway
ZINKGRUVAN MINING – PARTNER CONTENT
contentway.se
Gruvindustrin är idag en högteknologisk verksamhet, där stora delar av brytningen är automatiserad och digitaliserad.
”Viktigt med hållbarhetens alla aspekter” Partner Content
Zinkgruvan Mining Den gröna omställningen gör att efterfrågan på metaller i världen ökar. Något som Zinkgruvan Mining märker av. Snart kommer ett nytt produktionsområde under jord, Dalby, tas i produktion som ska säkerställa en långsiktig fortsatt hög och jämn produktion. Det går bra för de flesta metallgruvor i Sverige just nu, det är höga priser och stor efterfrågan. Staffan Sandström är vd för Zinkgruvan Mining, som är ett bolag inom Lundin Mining-koncernen. Han är utbildad bergsingenjör vid Luleå tekniska universitet. Efter flera årtionden inom Boliden har han de senaste tre åren varit vd för Zinkgruvan Mining som är Sveriges sydligaste och äldsta gruva i produktion. Det har varit tre händelserika år. Den geopolitiska situationen och den gröna omställningen har ökat efterfrågan på metaller. – Vi behöver högre metallproduktion i världen om vi ska klara den gröna omställningen, säger Staffan Sandström.
– Det finns och kommer att finnas ett ännu större behov av metaller. Vi ser också rent geopolitiskt med pandemin och kriget i Ukraina vikten av att vara självförsörjande med egna råvaror för att göra oss mindre sårbara. Därför är det viktigt med brytning av malm i egna gruvor, säger han. – Dessutom gör vi det med ett mycket mindre klimatavtryck än i de flesta andra länder. Även om metaller kan återvinnas och återanvändas kommer detta inte att räcka för att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vi behöver bryta mer metaller och mineral i framtiden. – Tittar vi på metallproduktionen i Sverige så har den låga koldioxidavtryck. Zinkgruvan Minings produktion är redan idag till 80 procent fossilfri. Transporterna är enskilt vår största förbrukare av fossila bränslen. Nästa steg är därför att transformera transporterna i samarbete med våra maskinleverantörer. Vi kommer också börja att ställa krav på våra leverantörer av insatsvaror att de blir fossilfria, säger Staffan Sandström. – Vi arbetar även proaktivt med att minimera vår lokala påverkan. Här i Zinkgruvan kommer vi exempelvis att investera i ett vattenreningsverk och vi gröngör delar av vårt industriområde för att förhindra damning och samtidigt främja den biologiska mångfalden, säger han. Framgången när det gäller Sveriges förhållandevis effektiva och klimatsmarta gruvdrift ligger bland annat i att Sverige och Norden i övrigt är stora tillverkare av den teknik som används i gruvorna, samtidigt som Sverige har god tillgång till fossilfri el. – Vi ligger i framkant med ny teknik inom svensk gruvindustri, genom bolag som bland annat Epiroc, Sandvik, och MO Group (MetsoOutotec). Vi har ett starkt gruvkluster i Norden där vi samarbetar och utvecklar teknik tillsammans på ett unikt sätt, säger Staffan Sandström. Sveriges höga löneläge i jämförelse med många andra länder gör det viktigt att nyttja automatisering och digitalisering. Zinkgruvan Mining har en hög produktivitet idag jämfört konkurrenterna. Detta ska förbättras ytterligare genom det teknikskifte som nu har påbörjats.
”Den gröna omställningen börjar i gruvan,” säger Staffan Sandström som är vd på Zinkgruvan Mining.
– Gruvdrift med fjärrstyrning av lastmaskiner och borr-
maskiner är idag vardag. Vi installerar fler och fler system så vi kan jobba fjärrstyrt och i framtiden autonomt. Det är förstås en säkerhetsfråga som förbättrar arbetsmiljön för våra medarbetare, säger Staffan Sandström. Sveriges berggrund är rik på metaller och mineral och endast en liten del av det som finns tas i anspråk. I Zinkgruvan bryts zink, koppar och bly. Malmen bryts under jord och uppfordras upp till markytan. Där anrikas malmen till tre metallkoncentrat. De säljs sedan till smältverk som förädlar koncentraten till metaller. Zinkgruvan är Sveriges äldsta gruva i produktion, där det brutits malm sedan 1850-talet. Nu planeras det för ett nytt produktionsområde. Det nya produktionsområdet har fått namnet Dalby och där räknar Zinkgruvan Mining med att påbörja brytning om cirka två år. – Vårt nya produktionsområde är en förlängning av vår existerande gruva och på stort djup med liten påverkan ovan jord, säger Staffan Sandström. Förutom att arbeta med miljöfrågorna, det vill säga den ekologiska hållbarheten, är det också viktigt att ta ansvar för den sociala och ekonomiska hållbarheten. – Verksamheten i Zinkgruvan har genererat arbetstillfällen och välstånd i mer än 160 år och det vill vi förstås fortsätta med, säger Staffan Sandström. – Det är viktigt med hållbarhetens alla aspekter. I vårt beslutsfattande tar vi hänsyn till påverkan på det regionala näringslivet, på lokalsamhället och på miljön. Vi arbetar ständigt proaktivt med att vara en bra och säker arbetsgivare som bygger välstånd och förstås bidrar till den gröna omställningen med så liten påverkan på miljön som möjligt.
FAKTA ZINKGRUVAN MINING
Ägare: Lundin Mining Omsättning: 2 miljarder kronor Arbetstillfällen: Cirka 600 zinkgruvanmining.com
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
9
www.contentway.se
Norra Europas ledande industriåtervinningsföretag Partner Content
Kuusakoski Recycling Det viktigaste för Kristina Runsten är att hjälpa kunden att leva hållbart. Lösningarna hittas utifrån behov och anpassas till verksamheten.
K
ristina Runsten som är
hållbarhetschef har jobbat på Kuusakoski Recycling i lite över ett år och älskar det hon gör. – Det är härligt att jobba för ett större syfte, plus att det är jätteroligt att så mycket händer. Tekniken går framåt hela tiden och det gäller att hålla koll och vara med i omställningen för att inte hamna efter, säger hon. Kuusakoski är i dag norra Europas ledande industriåtervinningsföretag med tolv anläggningar bara i Sverige, och det de gör
är att samla in restmaterial och skrot från privatpersoner och företag. – Sedan tar vi hand om det på olika sätt beroende på vad det är. Det vi främst jobbar med är metaller och elektronik, säger Kristina Runsten. Det handlar bland annat om att sortera olika metaller från varandra, plocka ut värdematerial från elektronikartiklar och skilja kabeltrådar från sitt hölje. Företag är ofta både in- och utkund hos Kuusakoski, det vill säga, det restmaterial de säljer förädlas och köps sedan tillbaka för att bli nytt material. – Vi jobbar mycket med att få till cirkularitet genom att arbeta nära företagen för att hitta de mest hållbara lösningarna. Kunskapen att bygga affären utifrån kundens behov är något vi är stolta över, för vi är duktiga på det här. Vi vill hitta lösningar för alla. Företag, privatpersoner, klimatet och hela vårt klot, säger Kristina Runsten. Generellt går kedjan från konsumtion till återbruk till återvinning och till sist energiåtervinning i fjärrvärmesystemen. Vem som ska hantera vad är tillståndsstyrt, varför Kuusakoski har samarbetspartner som kan ta till exempel farligt avfall de inte själva kan processa.
Kristina Runsten, hållbarhetschef, Kuusakoski.
Har ni möjlighet att ta hand om produkter för återbruk? – Inte i tillräckligt stor utsträckning, skulle jag säga. När man kikar in på anläggningarna ser man ju att ”oj, tänk om
Tömning av en av alla containrar med restmaterial som dagligen anländer till någon av Kuusakoskis tolv anläggningar i Sverige. Bild: Sune Grabbe, Seize Media.
man kunde göra något av det här”, även om man så klart inte ser alla fel vid en snabb överblick. När det gäller elektronik handlar det också om hantering av GDPR och sekretess – telefoner och datorer måste vara rensade, säger Kristina Runsten. Allt börjar hos tillverkaren, menar hon. Om Kuusakoski får in en smartphone måste den ofta slås sönder för att komma åt batteriet, vilket gör att flera steg tappas på återvinningsresan. – Konstruktionen måste utgå från att produkten ska återbrukas eller återvinnas. Det är där vi har den stora utmaningen eftersom det ställer hela det ekonomiska systemet på ända. Återbruk är inte det som genererar pengar. Hon talar om vikten av att hitta hållbara affärsvarianter och nämner tjänster och uthyrning som exempel. Vid uthyrning bör en produkt helst hålla att hyra ut över tid.
– Det som driver på utvecklingen i dag är medvetenheten om att vi måste göra något för att överhuvudtaget existera i framtiden, inte att man kan tjäna på det. Tanken att vi ska köpa och slänga måste förändras. Kristina Runsten säger att det är därför hon känner att hennes arbete är så viktigt, inte bara för henne utan för hela mänskligheten. Hon ser fram emot dagen då hon inte behövs för att allt redan tas omhand. – Ett högre syfte ger mening. För vår del handlar det inte bara om klimatet, utan om hållbara medarbetare och hållbara liv. Man ska må gott.
PARTNER CONTENT
Ledande stålföretag har kunderna i fokus Partner Content
Sverdrup Steel
Sverdrup Steel startade i Norge och är i dag en ledande global leverantör av rostfritt specialstål. Deras specialitet är Duplexstål. De har sex olika Duplexstål i lager – och utifrån dessa kan man välja stålsort beroende på hur korrosiv miljön är. Sverdrup Steel levererar stål till kunder som finns inom gruvbranschen, papper och massa, traditionell och förnybar energisektor, kemisk industri och till allmänt byggande vilket kan handla om lagringstankar och infrastruktur som till exempel broar och byggnader.
S
verdrup Steel har verksamhet
i tio länder och lager och servicecenter i fem länder i Europa och Asien. De har stora volymer tillgängliga i lager vilket gör dem attraktiva och gör att de kan leverera stora projekt på kort tid.
– Kunder som tidigare fått vänta länge på leveranser från tillverkarna kan nu få sina behov täckta från Sverdrup Steels lager, säger Erik Sandell, Export Director vid Sverdrup Steel. Våra produkter består av plåt och band i tjocklekar från 0,4 mm upp till 80 mm i upp till 2 000 mm bredd. Vi kan leverera både standardformat, eller format/mått efter kundens önskemål. Vi har tillgång till olika typer av skärning
”Kunder som tidigare fått vänta länge på leveranser från tillverkarna kan nu få sina behov täckta” av plåt, såsom vattenskärning, plasmaskärning och laserskärning. Vi har även ett stort lager av rundstång i många olika stålsorter, från Ø5 mm upp till Ø500 mm.
Sverdrup Steel är en global leverantör av plåt och stång i högpresterande rostfria specialstål.
Och vi kapar naturligtvis stången enligt kundens önskemål. Sverdrup Steel menar att branschen kan ibland vara konservativ och svår att förändra. Med dagens höga priser på alla typer av stål kommer industrin att dra nytta av att använda Duplexstål i flera applikationer.
– Man kan minska både kostnader i investeringsfasen och underhållskostnader genom att utnyttja stålets egenskaper, säger
Erik. Sverdrup Steel är flexibelt och sätter kundens önskemål i fokus. Det uppnår vi genom att våra medarbetare har stor kunskap om produkterna och användningsområdena. Vi hittar ofta lösningar som hjälper kunderna med deras problem, och kunderna kan få hjälp av vår egen tekniska avdelning och våra egna metallurger. sverdrupsteel.com
10 FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se
@contentwayse
Euro Mine Expo är fönstret till framtidens gruvdrift Partner Content
Euro Mine Expo Euro Mine Expo 2022 i Skellefteå 14-16 juni har den mest omfattande konferensen, den största mässan och den längsta listan sponsorer sedan starten 2008.
Årets Euro Mine Expo har fullbokad mässa och den mest omfattande konferensen med flest talare någonsin. Det är också fler sidoevent, fler field trips och den längsta listan med sponsorer hittills. Som sponsorer kan nämnas Boliden, LKAB, Aspentech, Bosch Rexroth/Hägglunds, Siemens, Sandvik, EIT Raw materials och Skellefteå kommun. – Vi är fönstret till framtidens gruvdrift. Gruvindustrin står inför en spännande utveckling, både vad gäller teknik och metoder. Företag i regionen arbetar med spännande samarbetsprojekt inom exempelvis nya brytningsmetoder på större djup, fossilfri gruvbrytning, elfordon och hållbar gruvdrift. För de som följer den svenska gruvindustrin är det uppenbart att det är spännande tider vi lever i, säger Sinnika Sjunnesson, projektledare.
som visats i att utveckla konferensprogrammet som kommer att ta upp många av de mest spännande projekten och innovationerna. – Samarbete är nyckeln till att bygga en stark mötesplats för gruvindustrin och dess leverantörer. Vi har turen att ha starka, engagerade och aktiva sponsorer. De gör en enorm insats med sina enorma kunskaper och insikter i de många forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som pågår. Konferensprogrammet är byggt i nära samarbete med våra sponsorer, säger Sinnika Sjunnesson.
”Samarbete är nyckeln till att bygga en stark mötesplats för gruvindustrin och dess leverantörer.” Årets konferensteman
Hålls i centrum
– Euro Mine Expo hålls i centrum av en av Europas starkaste nav för såväl mineral som gruvkompetens. Men den hålls också i centrum för över 1000 miljarder kronor i investeringar. Hon är mycket nöjd med det engagemang
År 2022 är konferensens teman fossil free mining, automation and digitalization, deep rock engineering challenges, future mining samt mining and society. – Konferensen kommer också att titta på hela värdekedjan ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket känns otroligt spännande, säger Sinnika Sjunnesson.
Dessutom har Euro Mine Expo den längsta raden field trips hittills. I år finns det sex olika att delta i och det är allt från en resa till Pajala för att besöka Kaunisvaara till turer till Björkdalsgruvan, Renströmsgruvan, Kankberg och gruvan i Kristineberg. Det kommer också att vara möjligt att lära sig mer om ett av Europas största pågående industriprojekt – byggandet av Northvolts anläggning i Skellefteå. Många sidoevent
Sidoeventen är också fler än någonsin. Här kommer Women in Mining Sweden och Women in Mining Finland att hålla ett lunchseminarium. Även Swedish Mining Innovation idea competition kommer att avgöras här. Dessutom kommer workshopeventet Value Mine att hållas med fokus på att utveckla affärsmöjligheter för små- och medelstora företag. Skellefteå kommuns morgonmöte för näringslivet gästar Euro Mine Expo och slutligen pågår föreläsningsserien Exhibitor Innovation Forum under mässans öppettider som båda blir tillgängliga digitalt. – Det finns också möjlighet att dela digitalt under huvudkonferensen. Sedan vill jag lyfta fram alla våra social events för att underlätta det så viktiga nätverkandet. Mötesplatser där människor möts skapar utveckling och tillväxt, säger Sinnika Sjunnesson som ser fram emot att öppna Euro Mine Expo: – Vi är både glada och stolta över det jobb som gjorts tillsammans med våra sponsorer och samarbetspartner, men nu
Sinnika Sjunnesson, projektledare Euro Mine Expo. Foto: Christian Mard AB, christianmard.se
vill vi bara sätta i gång och öppna mötesplatsen. Välkomna till Euro Mine Expo, säger projektledaren Sinnika Sjunnesson. euromineexpo.com
PARTNER CONTENT
Vätgas från Siljanringens fyndigheter kan bidra till grön industriell revolution Partner Content
AB Igrene
Som resultat av ett meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan läcker det ut metangas från Siljansringen i Dalarna. AB Igrene vill ta tillvara på gasen och omvandla den till vätgas – en hett eftertraktad energikälla för industrin som vill ställa om för klimatet.
I
många år har Igrene prospekterat efter gas i Siljansringen i Dalarna med syfte att kommersialisera fyndigheterna. Metangas, också en växthusgas, är 30 till 80 gånger värre än koldioxid, och att gasen okontrollerat läcker ut innebär i sig en stor påfrestning på klimatet och miljön.
– Vi vill under ordnade former ta hand om gasläckaget för att använda gasen regionalt. Det är ett starkt miljöargument då det naturliga läckaget är en stor miljöbov, säger Mats Budh, vd och grundare till Igrene. Att låta regionala aktörer
använda gasen innebär också att långa transporter från utlandet kan undvikas liksom metanläckage från dessa. – Igrene finns mitt i Sverige och vi kan inom vår region hitta stora användare av den metangas som vi har under fötterna.
Sverige borde prioritera inhemsk naturgas framför import av gas från Ryssland och Nordsjön. Igrene siktar på tillverkningsindustrin som avnämare, där många redan använder metangas. I nästa steg planerar Igrene att konvertera metangasen till vätgas genom en patenterad metod bolaget har tillgång till. Det handlar om att i en energisnål process omvandla metangasen till vätgas redan nere i borrhålen och låta koldioxiden stanna kvar nere i jorden. Denna metod för tillverkning av vätgas skapar inga miljöavtryck.
Dessutom vill stål- och järnindustrin gå över till vätgas som primär energikälla. Därmed är det av stor betydelse för Sverige att den metangas som redan finns att tillgå i Siljansringen också tas tillvara för detta ändamål. För människor, djur, natur och för klimatet. Bolaget har ansökt om
bearbetningskoncession och miljöprövning för att gå i produktion av naturgasen inom Morafältet. – Får vi tillstånd kan det innebära ett industriellt nytänkande och jätteinsats för klimat och miljö redan idag, i morgon och
i framtiden, säger Mats Budh och fortsätter: – Det här är ett överlevnadsvillkor. Industrin och politikerna ropar efter vätgas och vi vet hur behovet ska försörjas. Vi måste bara få tillstånd att göra det. Läs mer på igrene.se
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
11
www.contentway.se
Powertools
Tryckluft • Hydraulik Innovativa verktyg för industrin ger effektivitet, kraft & precision.
Entreprenadmaskiner när de är som bäst
BESÖK OSS I MONTER 181 PÅ EURO MINE EXPO!
www.liebherr.com
Anläggningsmaskiner
Liebherr-Sverige AB • Fallskärmsvägen 5 • 721 31 Västerås • Phone +46 21 80 62 40 info.lsv@liebherr.com • www.facebook.com/LiebherrConstruction • www.liebherr.se
Stort utbud av momentverktyg och hydraulverktyg för entreprenad och gruvindustri.
Powertools Sweden AB Kvartsgatan 10 749 40 Enköping
powertools@powertools.se www.powertools.se
Hallå där… Philip Landeman som gått på Bergsskolan
Tel: 0171 - 663 000 2007-510_003 LHO_005_Erdsammel_A-Maerkte_LFR_2022_SWE_A4.indd 1
Hur ser arbetsutsikterna ut efter examen? – Möjligheterna är stora efter den här utbildningen. De flesta får riktigt bra jobb med höga ingångslöner. Mitt första jobb fick jag på ett konsultbolag där jag gjorde jobb åt Trafikverket i olika infrastrukturprojekt. Infrastruktur låter långt ifrån berg och gruvor? – Egentligen inte, utbildningen är förvisso specialiserad på berg, geologi och gruva men är ändå så pass bred att man kan jobba inom olika områden. Bergsingenjörer behövs också i infrastrukturprojekt, som exempelvis vägbyggen, där frågor kring geoteknik och berg är mycket vanliga. Vad gör du idag? – Jag är projektledare inom infrastruktur, mark och exploatering på Katrineholms kommun. Det är ett flexibelt och ansvarsfullt arbete vilket jag trivs väldigt bra med.
Philip Landeman Ingenjör, Katrineholms kommun
Varför valde du Bergsskolan? – Jag ville utbilda mig till ingenjör och Bergsskolan, med sitt goda rykte, ligger i min hemstad Filipstad så det var ett naturligt val. Vad läste du till? – Jag utbildade mig till Berg- och anläggningsingenjör. Hur upplevde du din tid på Bergsskolan? – Hittills bästa tiden i mitt liv. Utbildningarna håller universitetsnivå och lärarna är mycket kompetenta. Det gör att man som student blir motiverad och får en bra grund att stå på. Fördelningen mellan antal lärare och studenter är bra vilket gör att lärarna kan lägga mer fokus på varje student – vilket är en av många fördelar.
Du har också gått tillbaka till Bergsskolan – berätta. – Tekniska framsteg har gjorts gällande mätteknisk utrustning och idag används ofta drönare. Nu är jag tillbaka och undervisar i geodetisk mätteknik där inmätning med drönare ingår som del av kursen. Efter avslutad kurs blir studenterna också certifierade drönarpiloter. Hur ser du på framtiden? – Jag fortsätter att arbeta åt Katrineholms Kommun så länge det passar båda parter. På sikt vill jag arbeta i mitt egna företag med att erbjuda konsulttjänster. bergsskolan.se
22.03.22 16:36
12 FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se
@contentwayse
Gruv- och anläggningsmaskiner enligt experterna Text: Mary Örnborg Foto: Pressbilder Liebherr-Sverige AB, AB P.J Jonsson & Söner, Swecon Anläggninsmaskiner AB. Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?
– Gruv- och anläggningsbranschen är mångfacetterad med en mängd olika applikationer och förutsättningar. Att skapa lösningar och genomföra förändringen i alla delar av vår bransch inom rimlig tid för att nå högt ställda krav på ökad produktivitet och hållbarhet kommer att vara en stor utmaning. Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren? David Alström Marknadschef Swecon Anläggningsmaskiner AB
– Elektrifiering kommer tveklöst att bli den starkast bidragande faktorn till ökande hållbarhetskrav. Samtidigt kommer det att kräva nya
– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering. Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?
– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare.
Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?
– Att ha tillräckligt med CO2-neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar – energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar. Jörg Miethke Försäljningdirektör/CEO Liebherr-Sverige AB
samarbeten med exempelvis elnätsleverantörer och förändrad byggplanering för att säkerställa energiförsörjning och effektivt genomförande oavsett applikation eller arbetsmoment. Vilka områden bör branschen satsa mer på?
– Branschen behöver fördjupa samarbetet med tillverkare och leverantörer för att tillsammans lösa samhällskritiska hållbarhetsproblem. Möjliga lösningar kan komma att kräva förändringar i processer och arbetssätt för att snabbare nå lägre CO2 utsläpp jämfört med att förlita sig till att tekniska lösningar skall reducera utsläpp i befintliga arbetssätt.
Åsa Persson, Bergmästare vid Bergsstaten
Expertintervju Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?
Mikael Delbrant Försäljnings- och marknadschef AB P.J Jonsson & Söner
En modern myndighet med anor
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?
– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att
Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning. Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?
– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter, att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.
kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur. För det med sig några positiva effekter?
– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen. Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?
– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO2-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.
Bergsstaten grundades 1637 av Axel Oxienstierna. Generalbergsamtet, som det då hette, var en myndighet som under drottning Kristinas ledning gavs uppdraget att hantera alla frågor rörande utvinning av metaller. Sveriges ekonomi var dålig och att engagera sig i bergsbruket var ett sätt att inbringa inkomst till staten. Bergsstaten firade 375-årsjubileum år 2012 och är därmed en av de äldsta statliga verksamheterna i Sverige. Tidigare var bergmästarämbetet uppdelat i flera olika distrikt. Sedan 1998 har Bergsstaten dock hela landet som verksamhetsområde med en bergmästare som chef. Bergsstaten är en del av Sveriges geologiska undersökning (SGU) men verkar oberoende i sin myndighetsutövning. Bergsstaten har i dag liksom tidigare hand om ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Bergsstaten är ansvarig för frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter. De har även en funktion i att informera om såväl lagstiftningen som om prospektering och bearbetning till företag, sakägare, media och allmänhet. Intervjun fortsätter på sidan 22 PARTNER CONTENT
Bluelake Mineral siktar på lönsamhet med minimal miljöpåverkan Partner Content
Bluelake Mineral Bluelake Mineral fokuserar på utveckling av nordiska basmetallprojekt inom koppar, zink och nickel. Nu visar aktuella studier att bolagets huvudprojekt har god potential för ekonomisk lönsamhet, vilket ger extra vind i seglen.
Bluelake Mineral är noterat på NGM Nordic SME och Mangold Insight rekommenderar köp av aktien. Analytikerna bedömer att det finns goda möjligheter för bolaget att genomföra såväl nickelprojektet Rönnbäcken som koppar- och zinkprojekten Stekenjokk-Levi och Joma.
Den positiva bilden stärks av aktuella lönsamhetsstudier som visar ett positivt nuvärde på cirka 500 miljoner USD för Rönnbäcken och 90200 miljoner USD för Joma och Stekenjokk-Levi. Mineralerna som Bluelake Mineral utvinner är nödvändiga för elektrifieringen av samhället och efterfrågan väntas vara fortsatt hög. Mangold Insights analytiker ser positivt på denna utveckling och bedömer att bolaget har möjlighet att generera positiva kassaflöden, även om trenden med höga prisnivåer för mineraler skulle brytas. I Stekenjokk, Levi och Joma finns kunskap om hur tidigare gruvverksamhet har påverkat miljön och hur verksamheten kan optimeras med minsta möjliga påverkan på miljön. Bluelake Mineral tänker dra
nytta av denna kunskap, kombinerat med ny teknologi och miljöexpertis, för att minimera alla former av miljöpåverkan. Bolagets målsättningen är att inom de närmaste fem åren sätta minst en gruva i drift. bluelakemineral.com
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
13
www.contentway.se
PARTNER CONTENT
Brandskydd för rallybilar blev en succé för fordon i gruvor
Fogmakers tillverkning i robotcell av huvudkomponenten för brandskyddssystmet som är en kolvackumulator. Illustrationen visar när Fogmaker installerats på en underjordslastare i gruvindustrin.
Partner Content
Fogmaker
Första prioritet är att rädda liv och andra prioriteten är att rädda värden. Framgångsrika Fogmaker i Växjö kompromissar inte med säkerhet. Deras brandskyddssystem används idag på alla typer av tunga fordon och i slutna utrymmen såsom dieseldrivna reservkraftverk, så kallade gensets. Men det började med ett brinnande intresse för rallybilar.
S
måländska Fogmaker är en
riktigt framgångssaga. Sedan starten 1995 har bolaget vuxit till närmare 100 anställda med en omsättning på drygt 300 miljoner kronor och försäljning över hela världen. Affärsidéen med en unik innovation föddes tack vare ett brinnande intresse för rallybilar, där det behövdes ett säkert brandskyddssystem för motorutrymmen. Men det visade sig att marknaden för rallybilar var alldeles för liten för att bära sig. Dock fanns en unik innovation som visade sig kunna användas inom många andra områden på många andra tunga fordon.
Fem år efter starten klev en ny ägare in i bolaget – Andreas Svensson. Han insåg att bussar skulle komma att behöva Fogmakers brandskyddssystem.
– Det är i bussegmentet vår huvudsakliga försäljning fortsatt är, vi har erövrat bussmarknaden och siktar in oss på flera andra branscher, där gruvindustrin är en och materialhantering en annan, säger Lars Alrutz, marknadschef på Fogmaker. Han berättar att Fogmaker levererar sin produkt till gruvfordon i bland annat Sydafrika, Australien, Chile, Finland och till Kiruna i Sverige. – Det är en superklurig produkt vi har. Det som är unikt med vårt system är att det är enkelt och robust samt att det inte behöver el för att fungera, säger Lars Alrutz. Men det är ingen traditionell brandsläckare som installeras i de tunga fordonen, varje fordon får sin egen lösning som fungerar 24 timmar sju dagar i veckan och är helt automatiskt. – Vi har väldigt bra lösningar för den typ av fordon som används inom gruvindustrin, alltifrån gruvjeepar som fraktar passagerare ner i gruvan, till lastbilar, gruvtruckar
och maskiner säger Lars Alrutz. Varje fordon får sin egen unika design av Fogmakersystemet. – Vi tittar på fordonen och gör en riskbedömning av vad som kan börja brinna. Utifrån den informationen designar vi sedan ett unikt system för varje fordon enligt erforderlig installationsstandard från kunden. Det är mycket teknik bakom varje lösning, säger Lars Alrutz.
sig innebär en brandrisk i elfordon. Dessa skydd gör att branden inte sprider sig. Med de lösningarna köper man tid för evakuering. Men vi kan inte hävda att vi har en lösning för batterisläckning ännu. Men det finns det ingen som har. Så var befinner sig då Fogmaker om fem år?
bygger på en hydropneumatisk detektionslösning. När en plastslang brinner av vid en temperatur av 170 grader tappar systemet trycket och det öppnar en ventil varpå systemet sprinklar ut en fin vattendimma. Med en generös dimma som förångas och expanderar trycks syret ut och i den syrefattiga miljön som skapas slocknar elden. Samtidigt ger systemet en ovanligt lång kyltid på mellan 45 och 90 sekunder. Det automatiska brandskyddssystemet
– Det som också är unikt med vårt system är den långa kyltiden som gör att elden inte blossar upp igen när den väl släckts, säger Fredrik Rönnqvist som är KAM-säljare på Fogmaker. – Vår första prioritet är att rädda liv och andra är att rädda värden. Vi kompromissar inte med säkerhet. Att ha ett system som snabbt släcker en brand i en motor sparar mycket pengar åt företagen. Det blir mindre skador och det som skadas kan troligtvis bytas och sedan fungerar fordonen igen. Men i framtiden kommer
allt fler motorer att drivas med el med batterilösningar. Detta ställer helt andra krav på brandsläckning. Ännu finns ingen fungerande lösning för säker släckning av batterier, men Fogmaker jobbar för en lösning och har redan system för att skydda elfordonens övriga komponenter där brandrisk föreligger. – Problemet för elfordon är batterierna. De bränder vi ser nu är att de oftast är relaterade till laddning. Batterierna blir varma när de laddas, risken är inte lika stor när man kör elfordon. Vi tittar på lösningar för säkra släcksystem för batterier, säger Lars Alrutz. Han berättar att Fogmaker redan har brandskyddssystem för elfordon men då gäller det andra komponenter med brandrisk än just batterierna. –Vi har lösningar där vi skyddar komponenter som var för
Fogmaker är en småländskt klurig produkt som skapades för rallybilar men som idag används i alla typer av tunga fordon för säkert brandskydd, berättar Lars Alrutz marknadschef och Fredrik Rönnqvist KAM-säljare.
– Vi håller oss till vår produkt, den är så bra att den går att använda i vilken maskin som helst och vi har många marknader och nya områden kvar att bearbeta. Just nu tittar vi också på reservkraftsanläggningar och vindkraftverk. Om fem år är planen att ha ökat omsättningen till mellan 500 och 600 miljoner kronor, säger Lars Alrutz. FAKTA FOGMAKER
Automatiskt brandskyddssystem för tunga fordon. Vuxit från 30 till närmare 100 anställda på sex år. Start: 1995 Huvudkontor och produktion: Växjö, Småland. Huvudägare: Andreas Svensson. fogmaker.com
14 FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se
@contentwayse
Gruvindustrin är nödvändig för att ställa om mot en hållbar framtid Profil
Den svenska gruvnäringen har en stark möjlighet att bidra till klimatomställningen, menar Maria Sunér, vd på Svemin. Text: Julia Saaf Foto: Pressbild Svemin
S
vemin är en branschorga-
nisation för gruv-, mineraloch metallproducenter i Sverige. Organisationen är en del av Svenskt Näringsliv och med 49 medlemsorganisationer är det den ledande företagarorganisationen i Sverige. Svemin representerar cirka 60 företag med drygt 13 000 anställda inom produktion, prospektering och teknik. Svemin arbetar för att deras medlemmar ska växa och utvecklas här i Sverige samt har även ett uppdrag i att vara ett kunskapsnav och en plattform för nätverk i branschen. Med det som händer i Bryssel ägnas också mer tid åt att bevaka och agera i EU-frågor.
Maria Sunér, vd på Svemin.
De metall och mineral vi redan producerar i dag är viktiga, exempelvis järn, koppar och zink. Vi har också potential att producera mer av nödvändiga energikritiska mineral som grafit, sällsynta jordartsmetaller och vanadin. I Sverige kan många av dessa produceras mer hållbart jämfört med vad som görs i andra delar av världen, med lägre koldioxidutsläpp och med bra arbetsvillkor. Om vi inte utvecklar den svenska gruvnäringen tvingas vi fortsätta
bygga vår klimatomställning på metaller och mineral från odemokratiska länder med tveksamma och i många fall bristande miljöoch arbetsmiljövillkor menar Maria Sunér, vd på Svemin. Gruvindustrin har en viktig roll att ställa om mot en mer klimatneutral och hållbar framtid, menar Maria Sunér. – Många av de klimatteknologier, exempelvis elbilar, solceller och vindkraftverk som kommer ersätta dagens olje- och gasanvändning är mer metall- och mineralintensiva än de teknologier vi använder idag. För att klara netto-noll-utsläpp bedömer Internationella energiorganet, IEA, att det kommer att behövas sex gånger mer mineral i framtiden, jämfört med vad vi använder i nuläget. Tillgången av metall och mineral sätter takten i den reella klimatomställningen.
företag och leverantörer ska fokusera på för att hålla sig relevanta i branschen, menar Maria Sunér att hållbarhet och innovation kommer att vara helt grundläggande. – Det gäller allt från elektrifiering, ökad automation och digitalisering till hur företag tar ansvar för de yttre miljöfrågorna. Inom det svenska gruvklustret har vi en lång tradition av att samarbeta och driva längs värdekedjorna, som är en stark konkurrensfördel. Utvecklingen går otroligt snabbt, det gäller att hänga med i toppen för att inte hamna på efterkälken. På frågan om vad
Artikeln fortsätter på sidan 16 ANNONS
Vi är erfarna specilister på infrastrukturer under jord! Ortdrivning och rasbrytning. Mekaniserad bergförstärkning med bergbuldt, kabelbult och nät i tunnel och ver�kalschakt. Teknologisk avancerad utrustning för ver�kalschakt med hög automa�seringsgrad för komplicerade miljöer. Injektering. Metodutveckling. Läs mer om oss på bergteamet.se
SAFER, FASTER, ALWAYS IMPROVING
MEET US AT BOOTH # 148
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
15
www.contentway.se
PARTNER CONTENT
Hållbart gruvbolag slår upp gammal gruva Partner Content
Copperstone
Copperstone satsar för att bli ett modernt och ansvarsfullt producerande gruvbolag genom återöppnandet av Viscariagruvan i Kiruna.
– Fyndighetens höga kopparhalt, bedömda mineraltillgångar, geografiska placering och den samlade expertis vi har i Kiruna innebär att vi har goda förutsättningar att leverera kvalitativ och ansvarsfullt producerad koppar, säger Anna Tyni, vd för Copperstone. Vi strävar mot att efter erhållet miljötillstånd påbörja brytning av kopparmalm förhoppningsvis redan mot slutet av 2023. I samband med det kommer vi att påbörja entreprenadarbetet med att anlägga ett eget anrikningsverk på området som beräknas stå klart under 2025 om allt går enligt plan. Det är ett spän-
”Att ställa om till elektrifiering och lägre CO2 är viktigt” nande, stort och viktigt projekt eftersom det bedöms finnas ett ökande strukturellt
underskott på koppar framöver. Koppar är helt avgörande för omställningen till ett elektrifierat samhälle. En ansökan om miljötillstånd
för att få återöppna gruvan har nyligen lämnats in. Därutöver har Copperstone åter påbörjat prospektering i Arvidsjaur, en fyndighet som innehåller mineraler såsom koppar, guld, silver och zink.
På Copperstone är hållbarhet
en del av kärnan i allt som görs, berättar Anna. – Gruvverksamhet har påverkan på natur- och miljö i själva närområdet. Eftersom vi återöppnar en gruva som varit i drift tidigare så kommer vår verksamhet att ha betydligt mindre påverkan jämfört med att starta en gruva på helt opåverkad mark. Med ett modernt upplägg har vi ambitionen att tillhöra det absoluta toppskicket av gruvor i världen avseende låga CO2-utsläpp. Under året som gått har vi tagit stora steg i vårt hållbarhetsarbete med sju identifierade fokusområden med tillhörande hållbarhetsmål. och lägre CO2 är viktigt, menar Anna, och med verksamheten ämnar man helt enkelt skapa bättre förutsättningar för detta. Koppar är helt avgörande för elektrifieringen eftersom koppar behövs i alla ledningar och infrastruktur, i elbilar, i vindkraftverk med mera. – Vi kommer dessutom utvinna koppar på ett exceptionellt mycket hållbarare sätt Att ställa om till elektrifiering
Anna Tyni, vd för gruvbolaget Copperstone.
än på många andra ställen i världen där koppar idag bryts. Det har vi den svenska tuffa miljölagstiftningen att tacka för. Anna menar att samtidigt
som Miljölagstiftningen i Sverige är bra så behövs handlingskraftiga politiker, myndigheter och domstolar. Det behövs en tydlig process i vad som förväntas som sökande bolag. Man måste också arbeta för att kunna ge rimliga tidsramar för hur lång tid en tillståndsprocess kan komma att ta och riktlinjer för vi ska arbeta från båda håll för att snabba upp handläggningstiderna för att komma fram till beslut. – Det handlar om resurser men också om utbildning och insikt i varför Sverige
har mycket goda förutsättningar att bidra globalt om vi gör det rätt. Därutöver har vi utmaningar i att hitta rätt medarbetare och inte minst bra boende för våra framtida medarbetare. Det är en utmaning som vi delar med alla stora projekt som genomförs i norra Sverige. Dessa satsningar är fantastiska men det betyder att alla städer i norr måste utvecklas och bli attraktivare. Det är en utmaning men också en enorm möjlighet.
Grängesbergs Exploration Holding Partner Content
Grangex
Christer Lindqvist trodde att han lämnat gruvindustrin för gott år 2015. En möjlighet dök upp med Dannemoragruvan, vilket fick honom att återvända.
2
018 meddelade LKAB att malmen i Kirunagruvan kanske tar slut inom femton år. När Christer Lindqvist hörde detta drog han slutsatsen att det gamla gruvområdet i Bergslagen kunde komma i spel igen. Tre år efter att han trott att han lämnat gruvindustrin var han tillbaka, nu som vd för Grangex med stora planer för Dannemoragruvan som förvärvades 2020. – Det vi gör nu är att vänta på tillstånd från myndigheterna. Inom väldigt kort lämnar vi in miljöansökan för att kunna återskapa gruvan. Grangex har redan
återvinningsprojektet Grängesberg som handlar om att återvinna apatit ur gamla sandmagasin, och där ligger vi i slutfasen av miljöansökan. Apatit är en kritisk mineral
eftersom den innehåller fosfor, och används till konstgödning och processer i livsmedelsindustrin. Kriget i Ukraina har i princip stoppat all leverans från Ryssland, vilket skapat en enorm efterfrågan. – Det spelar oss tyvärr i händerna. Vi kommer inte att bli någon stor leverantör, men vi kommer att bli den första cirkulära och fossilfria. Faktum är att den gröna inriktningen har varit vår ledstjärna ända sedan återstarten. De som inte kan vara gröna har sannolikt inga möjligheter att bli finansierade på sikt, säger Christer Lindqvist. Dannemoragruvans produktion, säger han,
kommer att vara i princip helt koldioxidfri vilket är unikt. – Vi kommer att vara först i världen, och vi uppnår det genom en hundraprocentig elektrifiering i hela produktionskedjan samt ha batterier eller vätgasdrift på de tåg som kör ut malmen till utskeppningshamnen.
för Dannemoragruvan var perfekt, eftersom ifall de hade startat två år tidigare så hade de inte planerat för att göra den koldioxidfri. – Och det hade varit ett misstag. Nu ligger vi helt rätt i tiden, i en långsiktig megatrend. Produkten kommer att vara Han säger att timingen
Christer Lindqvist, vd för Grangex.
PARTNER CONTENT
Grangex planerar att återstarta produktionen av järnmalm i Dannemoragruvan.
i världsklass och en råvara till den gröna fossilfria stålproduktionen där Sverige är världsledande just nu. Christer Lindqvist räknar med
att komma i drift med järnmalmsproduktionen i början av 2025. Det de vet i dag är att gruvan har 25 miljoner kända och indikerade tillgångar och en livslängd på tio år, som sannolikt kan förlängas med ytterligare tio. – Dannemora är alltså en liten gruva, så den måste leverera produkt av absolut världsklass eftersom det är det som gör oss relevanta igen. Att leverera lägre halter av järnmalm som gruvan gjort tidigare under sin 700-åriga historia hade inte varit möjligt i dag. Nu gör vi om och gör rätt. Ytterligare en fördel med
Dannemora är att det redan finns en mängd färdiga instal lationer på plats från den senaste produktionsperioden som slutade i konkurs 2015. Bland annat en helt ny malmhiss som
aldrig hann användas. – Då kördes den sprängda råmalmen upp med lastbilar och krossades ovan jord, vilket dammade och bullrade och skapade stora störningar i omgivningen. Nu ska hissen, eller skippen som det heter på fackspråk, komma till användning och det blir både mer effektivt och billigare. Allt sker dessutom i ett slutet system som dämpar damm och buller, säger Christer Lindqvist. Han förklarar nöjt att de efter ett tvådagars samråd med sakägare, närboende och allmänhet fått applåder båda dagarna, och att juristerna sagt att det normalt aldrig händer. – Det visar, vilket vi redan visste, att det finns stöd för Dannemoragruvan. Den är själen i området och kommer att ge massor av arbetstillfällen.
16 FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se
@contentwayse
Fortsättning på artikeln från sidan 14
”Om inte vi ställer om till grön verksamhet kan inte de efterföljande leden bli helt gröna.”
Maria Sunér tror på
en växande och innovativ bransch som bidrar till att stärka Europas självförsörjning av viktiga råvaror. Det finns dock utmaningar. – Effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser är grundläggande och den största utmaningen. Om man som företag inte får tillstånd så kan man inte fortsätta sin verksamhet. Svemin har arbetat fram ett reformprogram med 27 reformer inom fyra områden. Det finns många åtgärder som behövs för att processerna ska bli bra. Utöver tillstånd så är energiförsörjningen ett orosmoment. Våra företag kommer att använda tio gånger mer el i framtiden för att säkra en fossilfri produkt, så en trygg och stabil fossilfri elförsörjning till en konkurrenskraftig kostnad kommer att vara helt avgörande.
Christer Lindqvist, bergsingenjör och vd för Grangex.
Expertintervju
Hur ser framtiden ut för den europeiska gruvindustrin? – Högre miljökrav, vilket framför allt slår mot nyetableringar. Ofta hänger det ihop med vattenfrågan men också andra motstående intressen, i norr till exempel rennäringen. Min bedömning är att Norge har något lättare regelverk, medan Finland gått från att vara gruvvänliga till mer kritiska. En tuff miljöprövning gagnar oss alla, det viktiga är tydliga processer för att veta vad som gäller. Om målet flyttas går det inte att planera, vilket blir ett annat slöseri med resurser.
”En trygg och stabil fossilfri elförsörjning till en konkurrenskraftig kostnad kommer att vara helt avgörande” Därutöver är kompetensfrågor i fokus, hur ska vi attrahera de människor som behövs. Företag behöver bli ännu bättre på att visa fantastiska möjligheter som finns i branschen. Att de ligger i innovativ framkant och kan erbjuda spännande karriärvägar. Dessutom är attraktiva samhällen och regioner viktigt för att locka kompetens. Här behöver samhället arbeta tillsammans med företagen för att säkra infrastruktur och bostäder, olika former av social service och möjliggöra en meningsfull fritid.
Vilken betydelse har gruvindustrin för omställningen till ett hållbart samhälle? – Enorm. Om inte vi ställer om till grön verksamhet kan inte de efterföljande leden bli helt gröna. Vi måste börja med råvaran och hur den produceras – det är helt avgörande. Stålindustrin står för cirka nio procent av de samlade koldioxidutsläppen i världen, cementindustrin likaså, så kan vi inte ställa om dessa två blir det svårt att nå Parisavtalet. I Europa pågår 34 olika omställningsprojekt för att bli gröna, men det tar tid. Hur ligger Europa till globalt? – I framkant. Europa, speciellt Norden, har tillgång till grön el och kommer att vara spjutspetsen i omställningen. Utsläppsrätterna har gett en viktig push till stålindustrin att börja ställa om på riktigt nu när det börjar bli dyrt att köpa fler. De ekonomiska incitamenten finns där och kommer inte att försvinna. Den geopolitiska situationen med bortfall av högkvalitativ järnmalm från Ukraina och Ryssland kommer också att skapa ett stort underskott. Det måste fyllas och det är då lämpligt att det görs av europeiska gruvor.
Maria Sunér, vd på Svemin.
För en levande planet Partner Content
Ecogain
Det finns affärsmässiga fördelar med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions.
Ecogain är ett konsultföretag som arbetar för samhällsaktörer som inser värdet av att investera i en levande natur. Missionen bottnar i att få företag att inse de långsiktiga affärsmässiga fördelarna med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions. Med 20 års erfarenhet har Ecogain anseende som Sveriges främsta expertföretag på att integrera biodiversitetsfrågan inom näringslivet. Tillsammans med några av Sveriges största företag skapas lösningar som inte står i vägen för utvecklingen utan driver den framåt och omvandlar risker och utmaningar till affärsmöjligheter med positiva värden för naturen. Fler företag får nu förståelse för hur biologisk mångfald ur ett strategiskt perspektiv är en del i att framtidssäkra hela verksamheten. För att få en bättre överblick om hur utvecklingen inom näringslivet har Ecogain utvecklat Ecogains Biodiversity Index, en publik rapport som mäter hur långt företagen har kommit i att rapportera om sitt arbete med biologisk mångfald. Rapporten visar dock tydligt att det fortfarande är mycket kvar att göra.
Vilka utmaningar finns? – Tillståndshantering, kompetensförsörjning och transporter. Tillståndshanteringen måste bli mer effektiv. Utbildningen av ingenjörer med inriktning mot gruv- och stålindustrin har varit eftersatt i många år och måste satsas på. Och producenter av grön järnmalm behöver tillgång till hållbara tåg- och fartygstransporter. PARTNER CONTENT
Endast 10 av Sveriges 100 största företag har i nuläget satt vetenskapligt förankrade mål för biologisk mångfald. Genom att tackla frågan om biologisk mångfald genereras i förlängningen positiva effekter för alla FN:s globala hållbarhetsmål. Ett exempel på de uppdrag som företaget utför är att återskapa natur på nedlagda industri- gruvområden och deponier. Genom att efterlikna natur som finns i omgivningen skapas nytta för biologisk mångfald, klimat, näringar och samhälle. Vid Kirunagruvan har Ecogain hjälpt LKAB att ta fram en vision för hur hela gruvindustriområdet ska utformas när verksamheten ska avslutas i framtiden. När gruvan stängs kommer en teknisk efterbehandling att genomföras, detta för att göra området säkert för miljö, människor och djur. Då kommer fjällbjörkskog och fjällhed att återskapas, med fokus på att gynna rennäringen. — Att ta fram en vision för ekologisk landskapsutformning kring Kirunagruvan är ett drömuppdrag som vi arbetat med sedan våren 2019. Det har brutits järnmalm i berget i över 100 år, och nu har vi tagit ut riktningen för hur området ska återställas på bästa sätt den dag gruvan väl stänger, säger Sara Carlsén, projektledare vid Ecogain.
LKAB:s vision för markåterställning i Kiruna. Vy från sandmagasinet idag (ovan) och med återskapad våtmark (nedan). Illustrationen: Ecogain AB
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
17
www.contentway.se
PARTNER CONTENT
Stenkrossarnas Rolls-Royce är från Norrland Partner Content
PJ Jonsson
Med gedigen erfarenhet och långsiktigt engagemang har PJ Jonsson blivit marknadsledande med sina produkter mobila stenkrossar. Nu pågår en internationell expansion där efterfrågan på hållbara stenkrossar ökar.
P
J Jonsson är
idag en del av den finska koncernen Metso-Outotec men bolaget har en lång historia som familjeföretag, en tradition som företagsledningen fortsatt slår vakt om i form av kundfokus och hög kvalitet på service. Det hela började i Överhörnäs utanför Örnsköldsvik när Per Johan Jonsson och hans tre söner grundade PJ Jonsson&Söner 1953. Mycket har hänt under årens gång, från att vara ett familjeföretag med entreprenad till att bli del av en stor koncern
och marknadsledande med egna produkter inom mobil stenkross. – Vår produktpalett är resultatet av ett nära samarbete med våra kunder. Vi har hög servicegrad och ett personligt engagemang där vi kan erbjuda produkter som är anpassade för kundernas ändamål, säger Mikael Delbrant, som är sälj- och marknadschef på Jonsson. Huvudkontoret ligger i Örnsköldsvik i Västernorrland men bolaget är aktivt runt om i Sverige och numera även i andra länder. Tillväxten har varit stor de senaste åren och idag omsätter Jonsson cirka 600 miljoner kronor per år. Själva stenkrossarna kommer från Metso-Outotec och tillsammans med andra komponenter monteras dessa på hjuloch larvburna chassin som är anpassade utifrån var de ska användas och i vilken typ av bergtäkt de ska producera krossat stenmaterial – En stor fördel med våra maskiner är att de också är eldrivna. De kan både kopplas in på elnätet och köras med dieselaggregat. Vi har fokus på el-optimering och förenklad inkoppling för drift. Detta är en klar fördel med våra maskiner, säger Mikael Delbrant.
Mikael Delbrant är marknads- och försäljningschef på PJ Jonsson.
Flaggskeppet bland bolagets stenkrossar är dubbelkrossen med matare, för- och efterkross samt produktsikt. Denna lösning är en komplett liten krossfabrik som levereras
Dubbelkrossen är PJ Jonssons flaggskepp. Med denna levererar bolaget en hel liten krossfabrik till kund. Fördelen med maskinen är att den fungerar på eldrift och kan köras utan dieselaggregat.
färdig för produktion till kund. Bland kunderna finns de stora drakarna inom Bygg- och anläggning men också små- och medelstora familjeföretag. – Vi har en stark position i Sverige och Norge med våra stenkrossar och nu satsar vi på ökad försäljning internationellt. Jag har stark framtidstro i en normal värld utan den turbulens som världen upplever just nu. Så länge som vi behöver bygga infrastruktur och hus så kommer våra maskiner att behövas, säger Mikael Delbrant. Krossad sten är efterfrågad produkt då det är en viktig råvara i byggbranschen. Något inte alla tänker på. Krossad sten används till många olika saker till exempel i cement, asfalt, stenmjöl, makadam och som fyllnadsmaterial, samt mycket mer. Men hur man än vrider och vänder på det utvinns
stenkross från bergtäkter som påverkar naturen och miljön. Inom Jonssons pågår därför ett ständigt arbete med att göra förbättringar både när det gäller maskiner och arbetssätt för att minska klimatavtryck och utsläpp. Reglerna för bergtäkter är stränga och verksamheterna blir alltmer reglerade av nya förordningar. – Vi arbetar mycket med att göra arbetsmiljön så säker som möjligt för de som använder våra maskiner. Att man kan koppla våra stenkrossar till elnätet är också en klar fördel. I framtiden kommer vi att få se mycket mer återvinning av material, där till exempel asfalt och cement kommer att återvinnas i större utsträckning, säger Mikael Delbrant.
Maskinleverantör till gruvindustrin Partner Content
IFE System
Expertis och högt kundfokus gör IFE System till en av de ledande aktörerna inom gruvindustrin för vibrerande utrustning.
E
största verksamhetsområden är gruvnäring. Till de största gruvorna i Sverige och Norge leverar de bland annat siktar, magneter och vibrationsmatare, samt även metalldetektorer. IFE System har bred kunskap om applikationer både under och över jord. tt av IFE System
– Vi är en maskinleverantör till gruvindustri och tyngre processindustri sedan slutet av 1960-talet. Vi har som grundtanke att bara leverera högkvalitativa produkter med extremt lång livslängd och minimalt underhåll. Vår expertis är vibrerande utrustning såsom vibrationsmatare och siktar men även magnetseparation och
PARTNER CONTENT
metalldetektion, säger John Carlsson på IFE System. IFE System arbetar inom en mängd olika branscher så som gjuteri, livsmedel, skog, tåg/spårvagn, energi, process, sten/grus och återvinning. På så sätt har de en bredare kunskapsbas än merparten av deras konkurrenter och kollegor i branschen.
”Vårt mål är att ständigt förbättra oss” IFE System har bedrivit verksamhet för materialhantering och separationsteknik i nästan 60 år. Detta genom agenturverksamhet och genom att använda ett fåtal väl utvalda leverantörer som alla har rykte om sig att hålla hög teknisk kvalitet samt ge kunden minsta möjliga driftskostnader. – Vi försöker alltid att överträffa våra kunders högt ställda förväntningar och svara upp på frågor och problemställningar så snabbt som möjligt. Vårt mål är att
ständigt förbättra oss inom vår profession, menar John Carlsson. Ett av ledorden i vår strategi är att ha en extremt hög tillgänglighet där det praktiskt taget går att nå någon av oss samtliga dagar på året. Det som gör oss unika är att vi är ett väldigt litet företag som arbetar väldigt tätt med våra kunder och där det nästan alltid är samma person som du som kund har kontakt med från förprojekt till driftsättning. På så sätt minskar vi risken för missförstånd och att viktig information går förlorad på vä-
gen. Vi har bevisligen ett sortiment som ger en extremt hög kundnöjdhet, eftersom merparten av våra stora kunder inom gruv- och processindustri är återkommande kunder i olika typer av projekt.
18 FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se
@contentwayse
Attraktiva kommuner i norr
Vy över Älvsbacka, Skellefteå kommun.
Framtid
Skellefteå, Lycksele och Kalix är kommunerna i norra Sverige som lockar med ett starkt näringsliv. Text: Julia Saaf Foto: Jonas Westling & pressbilder.
D
et satsas i Norrbotten
och i kommunerna Lycksele, Skellefteå och Kalix är företagsetablerande en viktig del. I Lycksele är ny vind- och vattenkraft samt nya gruvor planerade de närmsta åren. Också Skellefteå som står i centrum för den gröna samhällsomvandlingen ligger i framkant vad gäller energi från vatten- och vindkraft. Skellefteå har under en lång tid haft ett starkt näringsliv och
driver utvecklingen inom hållbart byggande i trä, hållbara metaller, förnybar energi och hållbara batterier. differentierat näringsliv och liknar på många sätt en modern storstad. – Här finns allt från små nischade företag till stora nationella leverantörer av produkter och tjänster. En ovanligt hög andel av befolkningen är dessutom företagare och andelen kvinnor som driver företag är högre än genomsnittet. Hela regionen utvecklas också snabbt och det kommer att innebära ett ökat behov av företag inom de flesta branscher, säger Reine Sundqvist, informationsansvarig vid Kalix kommun. Kalix har ett ovanligt
”Hela regionen utvecklas också snabbt och det kommer att innebära ett ökat behov av företag inom de flesta branscher” I Lycksele finns goda
affärsmöjligheter för driftiga entreprenörer, säger Gustaf Axelsson, näringslivschef vid Lycksele kommun. – Våra företag har de senaste åren gått mycket bra och haft en bra tillväxt, pandemin till trots, och nu börjar det lätta för besöksnäringen. Ett diversifierat näringsliv med ett för ortens storlek stort utbud av varor och tjänster samt bra logistiska och kommunikativa förutsättningar, gör att kommunen lämpar sig för etablering för flera typer av verksamheter. Här finns ett stort regionalt sjukhus, välbemannad polis och bra möjligheter till utbildning. I Skellefteå kommer det
Helena Renström, marknadschef, Skellefteå kommun.
att byggas 1 000 bostäder per år och de har som mål att dubbla inflyttningen varje år. – Vi märker redan dessa förändringar både genom att det byggs i hela kommunen, samt att vår befolkning ökar i stadig takt
och blir allt mer internationell, berättar Helena Renström, marknadschef vid Skellefteå kommun. Dessutom har vi en stark besöksnäring med fina boendeanläggningar och en stor scen för event, musik och teater som fortsätter att utvecklas. Vi har också ledande tjänsteföretag inom IT, digitalisering och spelutveckling, samt en växande närvaro av lokalproducerad och ekologisk mat.
”Våra företag har de senaste åren gått mycket bra och haft en bra tillväxt, pandemin till trots, och nu börjar det lätta för besöksnäringen”
Reine Sundqvist, informationsansvarig vid Kalix kommun.
Lycksele så arbetar man aktivt med att det ska bli bättre. De senaste åren har det gjorts en resa i rätt riktning, menar Gustaf Axelsson. – Ett robust och starkt näringsliv i kombination med vårt rika föreningsliv, kulturutbud och otroligt fina boendemiljöer gör att framtiden för Lycksele ser mycket ljus ut. arbetar aktivt för att främja företag som vill utvecklas eller etablera sig i kommunen. – Vi bygger bostäder och skapar möjligheter för den som vill bygga nytt, säger Reine Sundqvist. Vi är stolta över att vara i topp bland Sveriges friluftskommuner och arbetar hela tiden för att utvecklas. Detsamma gäller kommunikationer, så väl inom kommunen som med resten av världen. Vi vill helt enkelt vara en attraktiv kommun att bo, leva och verka i. Kalix kommun
satt som mål att bli 90 000 invånare år 2030 vilket innebär en ökning med 16 000 invånare. Det kommer att byggas bostäder och Skellefteå kommunkoncern investerar redan i nya förskolor, skolor, vägar, fritidsanläggningar, kulturhus, utbyggnad och elektrifiering av hamnen, utveckling av elflyg på Skellefteå airport samt ett hållbart kollektivtrafiksystem. Skellefteå har
Vad gäller företagsklimatet
i
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
19
www.contentway.se
SWECON ANLÄGGNINGSMASKINER AB – PARTNER CONTENT
Tjänsten ”Connected Map”; ett exempel på ett digitalt kontrolltorn med uppföljning i realtid för en arbetsplats. © VolvoCE All Rights Reserved
Framtidens anläggnings- och bergmaterialindustri Partner Content
Swecon Anläggningsmaskiner AB Det är ingen hemlighet att anläggnings- och bergsmaterialindustrin inte har lyckats effektivisera sig i samma takt som tillverkningsindustrin. Nu ökar kraven på effektivisering, hållbarhet och säkerhet i branschen samtidigt som bristen på kompetens ökar. Återförsäljaren Swecon Anläggningsmaskiner har därför skapat ett nytt affärsområde för att erbjuda kunder lösningar för att möta de ökade kraven.
D
igitaliserings- och automationslösningar är den rätta vägen att gå för att förbättra effektiviteten och lönsamheten i en verksamhet. Andra faktorer som påverkar utvecklingen är miljö, klimat och säkerhet.
Swecon, som är rikstäckande återförsäljare av Volvo Construction Equipment, har en lång relation till den traditionella kundbasen i industrin, de privata entreprenörerna. När det nu är dags för ett generationsskifte är branschen i ett läge med stor kompetensbrist. Då behövs det också ett nytt tankesätt.
– Genom att erbjuda ett nytt verksamhetsområde med digitaliseringstjänster och kompletterande produkter till anläggnings- och bergmaterialindustrin vill vi hjälpa våra befintliga kunder att bli ännu bättre och underlätta för framtiden, säger Hans Olofsson, affärschef på Tjänster och kompletterande produkter på Swecon Anläggningsmaskiner AB. potentialen av digitalisering och automation i anläggningsbranschen krävs ett helhetsgrepp menar David Alström, marknadschef på Swecon Anläggningsmaskiner AB. – De flesta anläggningsmaskiner har till viss del redan digitaliserats. Men informationen nyttjas inte på ett sätt som medger att maskinerna och arbetsprocesserna uppnår sin fulla potential. För att få ut den fulla
– Jämfört med exempelvis tillverkningsindustrin som länge nyttjat digitalisering och automatisering för effektivisering av produktionskedjan, är vår bransch mer komplex. I anläggnings- och bergmaterialindustrin är det traditionellt olika underleverantörer inblandade vilket har resulterat i att bara vissa delar blivit digitaliserade. Det är sedan svårt att länka samman de digitaliserade ”öarna” vilket gör det utmanande att förstå effektivitetsvinsten av en fullt digitaliserad arbetsprocess, säger David Alström. Swecon omorganiserar därför nu sin verksamhet för att erbjuda sina kunder skalbara helhetslösningar som gör maskiner och arbetsplatser smartare och mer effektiva. Dessutom kan lösningarna skräddarsys för varje specifik verksamhet. – I kombination med att systemen blivit mer användarvänliga och delvis går att automatisera behöver exempelvis en ny förare inte lika mycket erfarenhet för att köra maskinerna, vilket underlättar i rekrytering av ny personal, säger Hans Olofsson.
Hans Olofsson, affärschef på Tjänster och kompletterande produkter på Swecon Anläggningsmaskiner AB. Foto: Peter Holgersson.
Swecon en genomgång av arbetsplatsen med hjälp av simulering, dvs. en datoriserad kopia av den verkliga arbetsplatsen. I simuleringsmiljön ges ett kvitto direkt på vilka effekter en förändring i arbetssätt och maskinflotta kan uppnå på värden för bland annat bränsleförbrukning och produktivitet. Utifrån de givna parametrarna i simuleringsmiljön optimeras sedan den verkliga arbetsplatsen.
För att sänka tröskeln så att kunder ska våga ta steget att digitalisera och inse förbättringspotentialen erbjuder
David Alström, Marknadschef på Swecon Anläggningsmaskiner AB.
– Våra kunder behöver inga som helst kunskaper i digitalisering på förhand. Kombinationen av våra verktyg och vår kunskap om maskinflottor kombineras med den lokala kunskapen om arbetsplatsen för att effektivt, och utan investering, bedöma potentialen i förbättringar, säger David Alström. – När analysen är klar står vi beredda att föreslå och implementera digitala tjänster. Det kan till exempel röra sig om ”kontrolltorn” som ger överblick över process och produktion i realtid. Det här är bara början, välkommen till framtidens anläggningsindustri, säger Hans Olofsson. swecon.se
20 FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se
@contentwayse
Nya spår för Railcare Partner Content
Railcare
Järnvägsspecialisten Railcare har seglat upp som en ny och viktig aktör för transporter åt gruvindustrin. Det börsnoterade bolaget erbjuder numera inte bara järnvägsunderhåll utan utför också den avgörande logistiken när råvaran ska nå kund, snabbt, smidigt och säkert. Railcare med 142 anställda har sitt huvud-
kontor i Skelleftehamn, men bolaget har sedan starten 1992 verksamheter på flera ställen i Sverige och Storbritannien. Det hela började med underhåll av järnväg. Med den egna maskinen Railvac har Railcare bokstavligen dammsugit landets järnvägsspår under många år. Den unika och egenutvecklade maskinen används för
Mattias Remahl VD Railcare
ballastbyten och sänkning av kabel längs järnvägen. Från spårunderhåll har bolaget nu också utökat verksamheten med att erbjuda säkra och smidiga transporter åt gruvindustrin. En kedja som i framtiden har kravet på sig att vara helt fossilfri. Ambitionerna är höga och utmaningarna är flera. – Idag har vi ett 10-årigt kontrakt för transporter av järnmalmskoncentrat med Kaunis Iron, som äger järnmalmsgruvan i Pajala. Vi utför även transporter av järnmalm åt LKAB. Vårt uppdrag är att säkerställa en effektiv logistik på järnvägen genom vårt ansvarstagande och flexibla arbetssätt, säger Mattias Remahl, som är vd på Railcare. fungerar effektivt är avgörande. Det är stora värden i transporterna och det får inte bli några stopp på vägen till slutkund då transporterna oftast sker på järnväg och med omlastning till fartyg. – Kunderna har egna anpassade vagnar för materialet, den delen står kunden för. Vårt uppdrag är att stå för lok och lokförare för att säkerställa att transporterna utförs utan förseningar. Det är stora värden som står på spel och därför måste produktionen gå från lager till kund på kortast möjliga tid. Eftersom delar av transporten till slutkund ofta sker med stora fartyg så är det viktigt att det inte blir några förseningar som stör logistikkedjan, säger Mattias Remahl.
Att logistiken för råvaran
Just nu händer det enormt
mycket i den
Railcare kör sträckan 22 mil från Pitkäjärvi till Narvik för transport av järnmalm åt gruvbolaget Kaunis Iron. Railcare kör sträckan med två vändor per dag sju dagar i veckan.
del av Sverige där Railcare har sitt säte. 1000 miljarder ska investeras i gröna industriprojekt, bland annat ett nytt fossilfritt stålverk. Det är mycket som står på spel i den gröna omställningen, bland annat kommer efterfrågan på fossilfria transporter att öka kraftigt de kommande åren. Något som också påverkar ett företag som Railcare. – Vi befinner oss i en kraftigt växande marknad när det i Norrland ska investeras 1000 miljarder kronor i grön industri. Det kraftigt ökade behovet av grön energi och utökade transporter kommer att kräva stora satsningar på infrastruktur. För järnvägen krävs både underhåll av befintlig järnväg men också anläggande av ny järnväg. Allt detta tar tid och kräver resurser, säger Mattias Remahl.
oss är att växa samtidigt som vi bibehåller det vi är riktigt bra på, ansvarstagande och flexibilitet. Det kommer att behövas mycket arbetskraft och att få tag i rätt arbetskraft blir en framtida utmaning för i stort sett alla företag när den nya industrin växer fram här i Norrland, säger Mattias Remahl. Railcare erbjuder förutom transporter även entreprenadtjänster för underhåll av järnväg, underhåll av lok och vagnar och utvecklar och säljer även underhållsmaskiner för järnvägen, bland annat med batteridrift. Hållbarhet och ansvarsfullt företagande är grundläggande i den gröna omställningen och för att möta framtida utmaningar, och där har Railcare redan tagit en viktig position.
– Vi har idag en stark position och vi ser att vi har en viktig roll i den utveckling och omställning som pågår. Utmaningen för
www.railcare.se PARTNER CONTENT
Norrbotten och Kalix hetare än någonsin Norrbotten är just nu Sveriges hetaste arbetsmarknad med stora investeringar för en hållbar framtid. Med sitt strategiska läge och sina goda kommunikationer har Kalix en guldsits när regionen nu expanderar som aldrig förr.
Kalix strategiska läge lockar
Trots sin ringa storlek med just under 16 000 invånare har Kalix ett ovanligt differentierat näringsliv och liknar på många sätt en modern storstad.
Med sitt strategiska läge i hjärtat av Norrbottens kustregion märker kommunen av en ökad efterfrågan på att etablera sig på orten, och för att flytta hit. Samtidigt har Kalix väldigt låg arbetslöshet. Att matcha för att möta kompetensbehovet är därmed den stora utmaningen för Kalix, precis som för övriga kommuner i regionen. Att bo, leva och verka här är i sin tur nästan oförskämt lätt.
*
Företag inom alla branscher
Här finns allt från små nischade högteknologiska företag till stora nationella leverantörer av produkter och tjänster. Den lilla kommunen är en grogrund för innovativa företag. Här togs den första prototypen till GSM-telefonen fram och de sattelitlösningar som idag används av bland andra CNN för att sända från fältet är en Kalixprodukt. Prefabricerade badrum uppfanns också här och levereras idag till hotellkedjor världen över. I Kalix finns också Sveriges och kanske världens nordligaste gindestilleri samt matproducenter med produkter som choklad, fisk, ost, kött, sylt och naturligtvis delikatessen Kalix Löjrom. En ovanligt hög andel av befolkningen är dessutom företagare och andelen kvinnor som driver företag är högre än genomsnittet.
Nyligen startade pendeltrafik med tåg mellan Haparanda, Kalix, Boden och Luleå (och vidare mot Umeå och resten av Sverige förstås). E4:an löper som en pulsåder genom kommunen och här går busstrafik längs kuststäderna.
Välkommen till Kalix!
Närheten ger livskvalitet
Oavsett om du bor inom Kalix centralort eller i någon av kommunens många levande byar får du här en unik närhet till allt från fritid, skärgård och skog, till människor, jobb och nöjen. Kalix kommun arbetar hårt för att uppnå visionen ”landets bästa förskola och skola”. Töreskolan har också blivit känd nationellt för sin satsning på hälsa. Något som har blivit en allt viktigare faktor för oss människor i pandemins spår är friluftslivet. Även här sticker Kalix ut - kommunen har rankats som Norrbottens främsta friluftskommun hela åtta gånger och hamnar också i topp i landet år efter år. Det handlar helt enkelt om livskvalitet.
* Källa: Diagram från Bisnode.
Vill du vara med där framtidens gröna energilösningar utvecklas? Letar du efter ett intressant och utvecklande jobb? Söker du ett prisvärt boende? Vill du ha nära till jobb, skola, friluftsliv, shopping och nöje? Ger skogen dig energi? Finner du harmoni i skärgården, på is och öppna vatten? Vill du uppleva magin i norrsken och ljusa sommarnätter?
Svarar du ja på minst en av dessa frågor är chansen stor att du kommer att trivas i Kalix. Svarar du ja på två eller fler är vi rätt säkra på att du, precis som vi, kommer att älska Kalix. Välkommen!
@kalixkommun www.kalix.se
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
21
www.contentway.se www.contentway.se
ROBIT – PARTNER CONTENT ROBIT – PARTNER CONTENT
Optimising operations requires the right mining tools In the rapidly changing operating environment in the mining industry, every part of the value chain has to put in an effort to make their operations and products more sustainable, robust and flexible. Using the right mining tools and partnering with industry experts can be a step in the right direction towards reaching your business goals in a sustainable manner.
I
n order to preserve our planet, we need to move towards a decarbonised world. “And decarbonisation drives a demand for the metals and minerals that are needed to realise this transition”, says Arto Halonen, Group CEO of Robit Plc. “That means that we need the mining industry now more than ever. As mining industry is part of the green energy shift, it is important that industry also develop more sustainainable ways of operations. On top of the sustainability goals, Halonen also refers to the shift towards underground mining. “Many of the easy places to mine, have been mined. Therefore, underground mining is now moving faster than surface mining.” In order to keep up with these developments and conquer the challenges that are at play in the market, getting the most out of your assets is crucial. “You need consistent quality and high performing products in order to make your operations as efficient as possible and get the most out of your assets”, states Halonen. “Take for example our diamond bits, that last a lot longer than traditional button bits. This means that operators can work more safely and minimise the time working in areas that may be less safe.” Next to that, Robit’s products also increase miners’ productivity. “An increased level of automation and electrification in the mines helps elevate sustainability, but also helps
companies overcome the current staff shortage that the market is facing. With all the current disruptions putting a strain on the supply chain, it really helps to work with partners and suppliers such as Robit, that can help you navigate the challenges and develop your company.”
The world needs metals in the transition to more sustainable energy mix, and that needs to be delivered in a sustainable way. Because in order to realise more sustainability for the mining industry, the whole supply chain has to pull together, Halonen states. “Everyone adds value to the product, therefore everyone needs to commit to ESG. At Robit, we have a very practical and solid ESG roadmap. One of our key targets with this is to secure efficiency throughout the product life cycle in order to extend it. In practice, this means that we help our customers to operate their rigs and rock tools in the most efficient way. That has a big impact on the carbon footprint of our customers, for inefficiencies in operating tools and equipment can cause huge energy losses.” In order to help their customers succeed, Robit also focuses on innovation. “We are always looking to improve our capabilities and have therefore done significant investments to strengthen our supply chain against current events causing volatility”, says Halonen. “We have a strong R&D pipeline that will soon launch a new, full line of drill bits that will help create benefits for our customers. But all of it comes back to the high level of service we
Arto Halonen, Group CEO of Robit Plc provide for our customers. We continuously train and develop our employees to be expert partners for our customers whenever they need them. Serve with speed is a value we all try to live by, to make sure our customers are ready for the future.” And that future, says Halonen, looks bright. “The world needs metals in the
About Robit Robit is a strongly internationalized growth company servicing global customers and selling drilling consumables for applications in underground and surface mining, construction, geotechnical and well drilling. The company’s offering is divided into three product and application groups: Top Hammer, Down the Hole and Geotechnical.
transition to more sustainable energy mix, and that needs to be delivered in a sustainable way. All players in this industry have a big role to play here, and companies like Robit are committed to delivering just that.”
22 FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
Hela denna tematidning är en annons från Contentway contentway.se
@contentwayse
Svensk gruvindustri enligt experterna Text: Mary Örnborg Foto: Pressbild Ecogain, pressbild Afry, Viveka Österman Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?
– Att säkra effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser. De utdragna och osäkra tillståndsprocesserna i Sverige är ett stort problem inom gruvindustrin och andra branscher. Det kan tyvärr riskera att gå ut över den nödvändiga samhällsomställningen. Dessutom ställer EU-taxonomin nya krav för branschen att förhålla sig till. Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför?
Sara Carlsén Konsult & projektledare med expertis inom ekologisk efterbehandling, Ecogain
– Det kommer vara viktigt att branschen fortsätter visa på den samhällsnytta som metaller skapar, parallellt med att gruvindustrin tar ansvar för både miljö och lokalsamhällen. Detta är förut-
Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?
Andreas Johansson Affärsområdeschef Mining & Metals Sweden, Afry
• Tillgång till mark - vi behöver hitta nya tillgångar, mineraler och metaller som behövs för ren energi och omställning. • Tillståndsprocessen - på väg åt rätt håll med en förhoppning om tydligare verksamhetskrav samt mer förutsägbar tillståndsprocess. • Kompetensförsörjning - unga vill bo där de spännande projekten finns. Men det handlar om att hitta rätt kompetens. • Attraktivitet - fortsatt fokus på hur vi profilerar branschen är en förutsättning. Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför?
sättningar för att fortsatt få samhällets förtroende för nya miljötillstånd. Hur står sig svensk gruvindustri i ett internationellt hållbarhetsperspektiv?
– De svenska gruvbolagen har ett starkt hållbarhetsarbete både i sig själva och genom sin branschorganisation Svemin. Det är min uppfattning att Svemin hjälper branschen att verkligen ligga i framkant inom flera hållbarhetsfrågor, t. ex. inom biodiversitet där Svemin nog är bland de första i världen att ta fram en särskild branschfärdplan, Mining with Nature. Vi har inte sett något liknande i andra delar av världen.
våra ändliga resurser. Jobba med återvinning och sidoströmmar från befintlig verksamhet. • Digitaliseringen går inte tillräckligt fort. Vi behöver få ihop helheten samt adressera konservatism och öka samarbetet i branschen. Hur ser intresset ut för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?
– Sverige har en rik berggrund och borde nyttja det på rätt sätt. P.g.a långa tillståndsprocesser och svårt att få tillgång till mark har det tyvärr skapat ett sämre klimat för att investera i Sverige. Vi kommer däremot behöva internationell arbetskraft för de investeringar som har annonserats vilket lockar andra internationella aktörer.
• Cirkulära lösningar och öka nyttjandegraden av Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?
– Behovet av att utvinna kritiska råmaterial som sällsynta jordartsmetaller och andra mineral som behövs för den gröna omställningen är stor. Dock är de största utmaningarna kopplade till tillståndsprocesserna som måste bli snabbare och mer förutsägbara samt kompetensförsörjningen som är en jätteutmaning. Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför?
Jenny Greberg Programdirektör på Swedish Mining Innovation samt professor i gruvteknik på LTU
– Helt nya metoder och processer måste till för att klara fossilfrihet, utvinning av ”nya” mineral samt lönsam och produktionseffektiv brytning på större djup. Vi saknar också en del kompetens
Expertintervju Fortsättning på artikeln från sidan 12
En modern myndighet med anor Myndigheten utövar tillsyn att minerallagen följs och avgör tvister mellan markägare och gruvbolag. – Intentionen med minerallagstiftningen är en effektiv prospekterings- och gruvverksamhet. Våra beslut grundas alltid på lagstiftningen, berättar Åsa Persson, bergmästare vid Bergsstaten. Som bergmästare vid Bergsstaten leder Åsa Persson arbetet och beslutar i frågor enligt minerallagen. Tidigare var bergmästaren ordförande i bergstinget som var en domstol som dömde i rättstvister rörande gruvor. Åsa Persson antog rollen som bergmästare 2010. När tjänsten som bergmästare dök upp såg hon det som en spännande möjlighet att kombinera hennes tidigare fastighetsbakgrund med en ny dimension, nämligen gruvverksamhet.
kopplat till utvinning av sällsynta jordartsmetaller och mineral. Den viktigaste utmaningen efter klimatfrågan är biologisk mångfald. Branschen har satt målet att endast påverka den biologiska mångfalden positivt vilket kräver stora insatser. Hur ser intresset för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?
– Intresset både för vad vi gör i Sverige men även hur vi gör det är stort. I Sverige ser vi en annorlunda och mer utvecklande relation mellan utrustningsleverantörer och gruvbolag – det är en stor del av förklaringen till att vi på många sätt är internationellt ledande. Vi ser också att branschens höga ambitioner kopplat till hållbarhet och fossilfrihet väcker stort intresse.
Åsa Persson, Bergmästare vid Bergsstaten PARTNER CONTENT
Topprankad kommun lockar entreprenörer Partner Content
Lycksele kommun
– Vi har också märkt en stor efterfrågan på byggbara villatomter i våra attraktiva boendemiljöer, och efter att vi har iordningställt 12 nya tomter, så börjar projekteringen för cirka 15 ytterligare som beräknas vara klara under nästa år.
Lycksele satsar man aktivt för ett mer attraktivt företagsklimat.
Lycksele är den lilla orten med den stora servicenivån. Beläget mitt i Västerbottens län är Lycksele lite av ett nav för den omgivande regionen. – Här finns ett stort regionalt sjukhus, välbemannad polis, bra möjligheter till utbildning genom gymnasieskolan och Lärcentra och närheten till Universiteten. Ett diversifierat näringsliv gör att kommunen lämpar sig för etablering av många olika typer av verksamheter, säger Gustaf Axelsson, näringslivschef vid Lycksele kommun. Nyinvesteringarna i norra Sverige är redan världskända och Lycksele är inget undantag. – Det finns goda affärsmöjligheter för hungriga entreprenörer som vill rida på den nya industrialiserings vågen, menar Gustaf. Våra företag har de senaste åren gått mycket bra och haft en bra tillväxt. Våra tjänsteföretag inom IT, projektering och anläggning, redovisning, för att nämna några, kan flera vittna om stora framgångar. Kommunen arbetar även aktivt med etableringsfrämjande arbete och har tillsatt en mark och etableringsgrupp bestående av flera nyckelfunktioner i kommunen. Industrimark för nyetablering och försäljning har precis iordningställts, och ytterligare mark beräknas bli klart under året.
Även om infrastrukturen är bra med hög anslutningsgrad av fibernät för kommunikationer, goda förbindelser på Europaväg E12, järnväg och dagliga flygavgångar till och från Arlanda, så finns behov i infrastruktur för att framgångsvågen inte ska stanna av, menar Gustaf. Här är statliga investeringar i såväl väg som järnvägsnätet avgörande. Vi är också i ett stort behov av inflyttning för att bemanna de arbetsplatser som redan finns och som skapas. – Vad gäller företagsklimatet så arbetar vi aktivt med att det ska bli bättre, och de senaste åren har vi gjort en resa i rätt riktning i Svenskt Näringslivs ranking (plats 95, 2021) utifrån deras årliga enkätundersökning, såväl som i SKRs Insikts mätning (plats 50, 2021). Läs mer på lycksele.se
Gustaf Axelsson, näringslivschef vid Lycksele kommun.
FRAMTIDENS NATURTILLGÅNGAR
23
www.contentway.se
Träkol – ett mer hållbart alternativ till stenkol? Partner Content
Gryfskand
Träkol – ett förnybart kol som kan ersätta stenkol? Det hoppas i alla fall Gryfskand, Europas största producent av träkol med tre fabriker i Polen och en i Ukraina.
Gryfskand har i dag tre affärsområden: träkolsproduktion, aktivt kol för vattenoch rökgasrening samt produktion av träpellets. Dessa tillverkas uteslutande av statlig, polsk skog som är certifierad av FSC, Forest Stewardship Council, en medlemsorganisation vilken uppmuntrar till livskraftigt skogsbruk. Dessutom är träkol både ett Bra miljöval och Svanencertifierat, där de senare har de absolut högsta miljökraven som finns. – All skog vi köper återplanteras enligt FSC strikta linjer om biodiversitet, och produktionen är exotermisk och genere-
Sebastian Brömer, vd för Gryfskand Sverige
rar mer energi än den behöver. Så inga fossila bränslen används vid framställning av vårt träkol, säger Sebastian Brömer, vd för Gryfskand Sverige. Dessutom levereras överskottsenergin till närliggande industrier, och Gryfskand ska investera i soslceller för att få fossilfri el till sina anläggningar. I dag använder stålindustrin enorma mängder stenkol i sin produktion, vilket genererar stora utsläpp av koldioxid. Den svenska järn- och stålproduktionen står för cirka en fjärdedel av den svenska industrins totala utsläpp. Ett EU-direktiv säger att den europeiska stålindustrin måste ställa om sin produktion till 2050, och den svenska har en klimatfärdplan för en fossilfri industri 2045. – Att helt utesluta stenkol är inte lätt och det förekommer givetvis olika lösningar på problemet. En dellösning skulle kunna vara att byta ut fossilt stenkol mot biokol, säger Sebastian Brömer. Fortsättningsvis säger han att de får fler och fler förfrågningar från stålindustrin, men att det fortfarande finns ett antal problem med biokolet. Ett är tillgången på råvara och ett annat är att biokol är mer poröst än stenkol. – Biokol måste påminna så mycket som möjligt om stenkol, framför allt i vissa processer. Vårt biokol håller en mycket hög kvalitet då vi enbart använder europeisk lövskog. Lövskog har en hög densitet och påminner mycket om stenkol i sina egenskaper. Men för att efterlikna stenkol så mycket som möjligt krävs att det komprimeras till pellets.
Biokol måste påminna så mycket som möjligt om stenkol, framför allt i vissa processer.
Sebastian Brömer säger att Gryfskand i dag har tre pilotprojekt på gång runtom i Europa och fler förfrågningar på kö. Ett större projekt i Sverige är på god väg, där de redan levererat större mängder träkol som ska testas i stor skala under hösten. Kunden ska byta ut cirka tjugo procent av stenkolet mot biokol under en dryg månad. – Vi hoppas förstås att testerna faller väl ut och att vi kan vara en del av lösningen när stålindustrin fasar ut stenkol och går mot att bli klimatneutrala. Framtiden får utvisa i vilken utsträckning och skala det kommer att ske, men tekniken finns redan och potentialen är enorm. Vilken är er största utmaning?
– Just nu har vi problem med extrema kostnadsökningar, men vi hoppas att det stabiliseras och mattas av snart. På längre
sikt kommer det största problemet vara att växa i takt med den ökade efterfrågan på biokol, som kan mångdubblas inom en snar framtid. Ni har tre fabriker i Polen och en i Ukraina – hur fungerar det i Ukraina som det är nu?
– Vi stängde ner vår produktion ganska omgående efter den 24 februari. De första veckorna koncentrerade vi oss på de anställdas säkerhet och nödhjälp, många flydde till Polen och vi fick hjälpa till att hitta boende. Sedan ett par veckor tillbaka producerar vi igen och allt fungerar under omständigheterna bra, men det är så klart ett svårt och osäkert läge och vi får ta en dag i taget.
PARTNER CONTENT
Klimatomställningen:
Så kan tillståndsprocessen effektiviseras – redan idag Partner Content
Sweco
Processen för miljötillstånd måste moderniseras om Sverige ska klara klimatomställningen. Det framgår av en ny rapport från Sweco som ger nio konkreta förslag för effektivare tillståndsprocesser.
Varje år jobbar Sweco med cirka 400 tillståndsärenden för kunder inom alla samhällssektorer. Detta har gett företaget en bra inblick och erfarenhet i hur tillståndsprocesserna fungerar. Utifrån detta har Sweco släppt en rapport med förslag för hur tillståndsprocesser kan effektiviseras. Förslagen delas in i tre huvudområden: • Stärk samrådets roll och tyngd • Samordna och digitalisera • Fokusera på det som ger störst (klimat)nytta.
arbetar med flera stora projekt som kräver tillstånd, som till exempel energianläggningar, utbyggnad av stålindustrin och vindkraftsetableringar. I detta arbete har hon fått erfara den ineffektiva tillståndsprocessen. – Dagens onödigt långa och utdragna processer gör att den viktiga utvecklingen av den gröna omställningen bromsas upp. I dag tar det i genomsnitt 299 dagar från ansökan till beslut i ärenden som handläggs av länsstyrelsen, säger Linn Arvidsson. En fjärdedel av ansökningarna överstiger 448 dagar i handläggningstid och för tio procent av ärendena tar det mer än 675 dagar. Rekordet är 2 307 dagar och innehas av ett vindkraftsärende. För domstolarna ser det liknande ut med en median på 501 dagar för ärenden som avgörs i domstol. – Utan tillstånd, ingen grön omställning. Vi behöver gå från ord till handling. Att fokusera på de lösningar som leder framåt och till resultat är både möjligt och rimligt för regering och myndigheter att ta tag i redan nu, säger Linn Arvidsson. Förändringar som kan genomföras direkt
Linn Arvidsson, Sweco.
Nuvarande processer bromsar upp klimatomställningen
Linn Arvidsson är expert inom tillståndsprocesser på Sweco och har 25 års erfarenhet av att arbeta med dessa frågor. Hon
Flera av Swecos förslag går att genomföra direkt inom ramen för den befintliga lagstiftningen. De handlar egentligen mer om förändrade arbetssätt. – Till exempel skulle vi skapa en bättre förutsägbarhet om domstolen upprättar en tidsplan. Detta är viktigt för den som vill etablera en industri. Då behövs en tidsplan för att veta när byggstart kan ske och utifrån det planera för bland annat finansiering, säger Linn Arvidsson.
Ett annat förslag som kan implementeras redan idag handlar om att myndigheterna skulle kunna göra en sammanvägning av sina olika interna intressen och lösa ut eventuella målkonflikter innan ett yttrande lämnas in. Tidigare godkännande av samråd
Något som saknas idag och som skulle kräva en lagändring från regeringen är en särskild punkt där domstolarna tidigt får godkänna det samråd som inleder varje tillståndsprocess. Eftersom samrådet måste vara godkänt för att tillstånd ska kunna ges är det beslutet jätteviktigt. – För företagen innebär dagens process att de måste lägga ner ett stort arbete på att ta sig igenom hela processen innan domstolen tar ställning till just samrådet, säger Linn Arvidsson. Digitalisering förenklar och sparar tid
Sweco efterfrågar i sin rapport även digitalisering för att förenkla handläggningen hos myndigheter. – Med dagens teknik skulle man ganska enkelt kunna samordna och skapa en gemensam kunskapsbank genom att digitalisera tillståndsprövningen, säger Linn Arvidsson. Idag är hanteringen omständlig. Till exempel ska domstolarna ha ett 15-tal exemplar av alla ansökningsdokument i pappersform. – Vi skickar in lådvis med ansökningar. För mottagarna medför det manuell hantering och bidrar till en långsam administration. För den sökande innebär det
föråldrade arbetssättet att det blir svårt att följa processen. Med en gemensam kunskapsbas skulle ärenden och tillstånd hanteras lika hos myndigheter oavsett var i landet tillståndsansökningen lämnats in. I dag skiljer det sig åt en hel del. En gemensam kunskapsbank demokratiserar dessutom processen eftersom det medför en mer rättvis bedömning, menar Sweco i sin rapport. – Vi bedömer att vårt förslag kan korta ned handläggningstiderna med i genomsnitt två till fyra månader, med bibehållen kvalitet. I extremfallen ännu mer om alla våra förslag genomförs. Då skulle vi se effekter direkt i stor skala, avslutar Linn Arvidsson. Swecos 9 förslag: • Godkänna samrådsprocesser tidigare. • Begränsa antalet yttranden och koppla dem till samrådet. • Lös ut målkonflikter och bedöm helheten. • Säkerställ samordning och resurser. • Digitalisera tillståndsprövningen. • Prioritera anläggningar med stor potential. • Väg in rimlighet i val av bästa plats. • Skapa förutsägbarhet genom tidplan. • Begränsa rätten att överklaga om miljöpåverkan inte är betydande.
Lhoist ska växa med ambitiöst klimatmål Partner Content
LHOIST
sina största kundgrupper inom stål- rökgasrening- samt papper och massaindustrin.
Kalktillverkaren Lhoist vill expandera ytterligare på den nordiska marknaden. Investering i avancerad teknik för utveckling av koldioxidneutrala produkter och fler terminaler ska ge en fortsatt lönsam tillväxtresa. Målet är att växa inom alla segment – men främst inom stål- samt papper och massa industrin.
– Vi har idag över hundra patent på olika kalkprodukter. En av dem är exempelvis Sorbacal, ett specialhydrat som används vid rökgasrengöring i kraftvärmeverk. Hydratkalken har en stor porvolym som gör att den binder föroreningar från rökgaserna på ett effektivt sätt, säger Karl-Martin Nordling.
– Vi lägger redan stora resurser på att bli mer koldioxidvänliga. Framför allt är det efterfrågan på produkter med så litet klimatavtryck som möjligt från slutkunderna som driver utvecklingen. Vi har även kunder som efterfrågar kalk som är helt koldioxidneutrala och då får vi anpassa oss och göra de investeringar som krävs, säger Karl-Martin Nordling, försäljningschef på Lhoist i Sverige.
Olika kalkprodukter används också inom stålindustrin som hjälper att köra processer längre utan uppehåll. Den typ av kalk som används i industrierna bryts uteslutande i Europa och kommer främst från England och Frankrike.
Lhoist, som grundades i Belgien och med anor från 1800-talet, är idag en av världens största kalk- och kalkstenstillverkare. Verksamhetens tyngdpunkt ligger på den europeiska marknaden men finns representerade i hela världen. Företaget finns i Norden sedan 80-talet och har
Karl-Martin Nordling, försäljningschef på Lhoist, som är världens största kalk- och kalkstenstillverkare.
”Vi har idag över hundra patent på olika kalkprodukter”
till kalk och det bränsle som används för upphettning. – I tillverkningen av kalk måste koldioxiden drivas ur stenen. Men vi har som mål att dels minska koldioxidavtrycket från bränslet med 50 procent till 2030 men också att fånga in koldioxid vid vår tillverkning för att få till en helt koldioxidfri produkt. Projektet är förenat med stora investeringar i teknisk avancerad teknik. Karl-Martin Nordling menar att Lhoist är den kalktillverkaren som redan nu kommit längst med sina mål att bli mer klimatvänliga. – Bland annat har vi lagt stort fokus på att minska vårt klimatavtryck i logistiken kring våra lagringspunkter med saker som vi praktiskt genomfört. Samtidigt har Lhoist planer på att bygga ut terminaler för kalklagring i Norden. Lagring för bränd dolomitkalk och kalk är redan utbyggd men nu satsar man på att växa. – Den vanliga kalken passar framför allt i produktionen av stål- samt pappers- och massaindustrin och det är inom det området vi nu främst vill expandera på. Kalk som används i industrier kan vara en kritisk produkt i processerna. Tar produkten slut finns risker för stora störningar eller i värsta fall produktionsstopp.
– Till skillnad mot kalksten från Norden så håller sten från Europa en högre kvalitet vilket ger fördelar för kunden, säger Karl-Martin Nordling.
– Vi har en väl utvecklad logistik och supply chain som vi är duktiga på. Det är sällan vi sviker våra kunder om vi får slut på kalk i något av våra lager. Det finns alltid en backup att hämta på andra ställen med olika transportmöjligheter, avslutar Karl-Martin Nordling.
I industrialiserade länder ställs allt högre krav på vad som släpps ut. Varje år producerar Lhoist flera hundra tusen ton kalk. Kalksten eldas i stora ugnar och den koldioxid som emitteras kommer från två källor; den kemiska processen när produkten omvandlas från kalksten
lhoist.com