Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 54
Utgåvawww.karlfeldt.org©2022©Karlfeldtsamfundet
Karlfeldtsamfundets skriftkommitté: Ola Nordenfors, Stina Otterberg, Johannes Rudberg, Odd Zschiedrich
Grafisk form: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma Tryck: Bulls Graphics, Halmstad Distribution: Se www.karlfeldt.org
ISBNISSN978-91-986833-2-50453-3186
KARLFELDTSAMFUNDETnyutgåva2022
om erik axel karlfeldt och den litterära kalendern V
förordÅterbrukochåtervinning
är ord i tiden av kända skäl. Det ligger något fint i detta, och då tänker jag inte enbart på orden i rent miljöpolitisk mening. Att vända åter till texter och böcker kan vara ett sätt att återvinna tankar och formuleringar, som annars kanske inte ligger i framkanten av medvetandet.År1994gav Karlfeldtsamfundet ut Låt klinga våra dagar, som blev utgåva nummer 26 i samfundets skriftserie. Det blev en populär årskalender med diktcitat av den store skalden och med plats för privata noteringar allt eftersom året gick. Dessutom var den icke tidsbunden till veckans dagar utan gick att återanvända år efter år. Nu ger samfundet ut denna
kalender på nytt som nummer 54 i skriftserien.Avdebåda redaktörerna för utgåvan för snart tre decennier sedan, Carin von Sydow och Lars Falk, finns dessvärre enbart Lars kvar och illustratören Gunnar Brusewitz har tyvärr också lämnat oss. Lars har emellertid skrivit ett efterord till den nya volymen, där han på ett intressant sätt förmedlar intryck från tillkomsten av den ursprungliga boken och samarbetet med såväl medredaktören som illustratören. Dessutom har litteraturvetaren Daniel Möller varit vänlig att skriva en inledande essä, som på ett värdefullt sätt sätter in Låt klinga våra dagar i ett större litterärt sammanhang. I denna faksimilutgåva
Jag vill å samfundets vägnar tacka er som på detta sätt välvilligt medverkat till att vi kunnat återutge boken, denna gång med viktigt och intressant kompletterande material!
VI
om erik axel karlfeldt och den litterära kalendern finns givetvis de vackra illustrationerna kvar i ograverat skick och Gunnars dotter Charlotte Brusewitz har generöst låtit oss åter använda dessa livgivande ögonblicksbilder från naturen.
Man behöver inte invänta nyåret för att börja läsa. När som helst under året kan man tillsammans med Karlfeldt och Brusewitz ge sig ut på vandring bland dagar och årstider, bland citat och fina teckningar. Så blir inte kalendern enbart en transportsträcka från januari till december utan en cirkelrörelse, där våren och sommaren alltid kommer åter! Odd Zschiedrich
förord
Ordförande i Karlfeldtsamfundet
om erik axel karlfeldt
Den hade Friedrich Schillers MusenAlmanach (1796–1801) som förebild, och i likhet med sin tyska förlaga hade den litet format och var lagom stor att rymmas i en ficka. Tanken var att man vid lämpliga tillfällen – högtidsdagar av olika slag – snabbt skulle kunna dra fram kalendern ur fickan, läsa en text högt inför det sällskap man för stunden ingick i och på så sätt ge lite perspektiv på tillvaron. Poetisk kalender innehöll dikter och
Antologin Låt klinga våra dagar (1994), som innehåller dikter av Erik Axel Karlfeldt (1864–1931) och härmed utges på nytt, kan idé- och genremässigt knytas till det slags mycket omtyckta litterära kalendrar som mot slutet av 1700-talet började bli vanliga i Europa. I Sverige lanserades den litterära kalendern efter tyskt mönster av de så kallade fosforisterna i Uppsala, det vill säga den lilla litterära kretsen kring tidskriften Phosphoros (den romantiska rörelsens första huvudorgan), utgiven 1810–1813/14 av P.D.A. Atterbom och V.F. Palmblad.
om erik axel karlfeldt och den litterära kalendern VII
och den litterära kalendern
Daniel Möller
Den första svenska litterära almanackan var Poetisk kalender och utgavs också av Atterbom och Palmblad (1811–1821).
VIII
om erik axel karlfeldt och den litterära kalendern prosastycken och vände sig till en bildad elit. Det var först med Svea, utgiven av bokförläggarfamiljen Bonnier 1844–1907, som den poetiska almanackan som texttyp fick en bredare läsekrets. Även Svea, vars egentliga namn var Svea folk-kalender, hade en tysk förlaga, nämligen Deutscher Volks-Kalender, utgiven 1835–1868 av författaren och träsnidaren Friedrich Wilhelm Gubitz. Medan Poetisk kalender vid sidan av originalbidrag av svenska författare innehöll översättningar av bland andra tyska skalder såsom Schiller och Goethe, omfattade Svea endast originalbidrag av svenska diktare. Den utkom varje år lagom till jul, och där presenterade sig Viktor Rydberg, Emilie Flygare-Carlén, Carl Snoilsky och många andra för läsarna. Även August Strindberg publicerade flera originalbidrag i Svea.
Under 1800-talets mitt och senare hälft framträdde ännu fler vittra (folk)kalendrar, till exempel Nornan (1873–1906) – med bidrag av kända författare som Selma Lagerlöf, Hjalmar Söderberg och Vilhelm Ekelund –, Norden (1849–1868), Iduna (1853–1864), Freja (1861–1878), Svensk kalender (1880–1892) och Vintergatan (1894–1899). Den sistnämnda övergick vid sekelskiftet till att bli jultidning.En sorts storhetstid fick den litterära kalendern när Karlfeldts egen generation, de så kallade nittiotalisterna, däribland Verner von Heidenstam, Gustaf Fröding, Oscar Levertin och Karlfeldt själv, började publicera sig i dem. En ny publikationstyp som från 1890-talet konkurrerade ut de flesta kalendrar var just jultidningen, som lever kvar i vår tid, om än i annan form.
I anslutning till varje datum finns i Låt klinga våra dagar plats utsparad för egna anteckningar. Här finns även uppgifter om namnsdagar, helgdagar och andra högtider. Volymen innehåller brottstycken ur Karlfeldts samtliga sex diktsamlingar , Vildmarks- och kärleksvisor (1895), Fridolins visor (1898), Fridolins Lustgård och Dalmålningar på rim (1901), Flora och Pomona (1906), Flora och Bellona (1916) och Hösthorn (1927). I boken finns även passager hämtade ur de postumt utgivna volymerna Tankar och tal. Med ett lyriskt bokslut (1932) och Karlfeldts ungdomsdiktning (1934). Titeln på kalendern är för övrigt hämtad från dikten ”Psaltare och lyra” ur Tankar och tal . Varje månad inleds med en hel dikt – och boken avslutas passande nog med det lyriska bokslutet ”Psaltare och lyra”.
De många åldriga tonerna i Karlfeldts diktning tycks på ett magnifikt sätt hejda tidens flykt. Hans poesi lämpar sig därför särskilt väl för en lyrisk kalender av det här slaget, där årets alla dagar hyser varsitt fragment ur hans poetiska visthus. Inte
Under läsningen av kalendern slås man av Karlfeldts oerhörda bredd som poet. Inte minst finner man här många prov på hans rika, vackra och mångfacetterade naturdiktning.Karlfeldtarbetar i en lång svensk och nordisk tradition av lyriska naturskildringar. Kanske är naturdiktarna fler i Sverige räknat per capita än i något annat land, och kanske är dalaskalden främst av dem alla. De medeltida balladerna, där naturens makt är allestädes närvarande, ger åtskilliga ekon i hans poesi, liksom säkerligen Lars Wivallius – en av de främsta naturpoeterna från svenskt 1600tal, som Karlfeldt lär ha hållit högt.
om erik axel karlfeldt och den litterära kalendern IX *
om erik axel karlfeldt och den litterära kalendern minst gör sig barockens skalder påminda i Karlfeldts diktning, bland andra Lars Johanson (Lucidor), som han för övrigt både ägnade en monografi, utgiven 1909 i Svenska Akademiens Handlingar, och diktade om – se ”Vårskuggor” i Hösthorn. Ett slags syntes av barockens förgängelsemetaforik utgör dikten ”Till en jordfördärvare” i Flora och Bellona, särskilt följande fyra rader, som återfinns vid den 14 februari, då Tina och Valentin har namnsdag:Idennatid, då allting slås i kras med järn och gull, finns endast ett som ej förgås, och det är jordens mull. Tillvaron för en barockdiktare kunde te sig ungefär som ett slags smyckad ruin eller utstyrd öken – eller ett så kallat Sodomsäpple, som har ett vackert yttre
men förvandlas till rök och aska när det plockas. Människan – ja allt levande –uppfattades närmast som en sorts nödtorftigt och tillfälligt uppstagad mull. Världen rämnade oavbrutet framför 1600-talsmänniskan. Latinska sentenser som memento mori, ut umbra sic vita, mors omnia solvit och pulvis et umbra sumus (’kom ihåg att du ska dö’, ’som skuggan, så livet’, ’döden upplöser allt’, ’vi är stoft och skugga’) var skaldernas speciella ordskatter. De turnerades i oändlighet. Ofta finner man samma slags tankar och tongångar i Karlfeldts diktning.
En starkt livsbejakande sida framträder emellertid lika ofta hos Karlfeldt, en glädjefull (om än ibland ångestfylld) erotisk trängtan som skiljer sig radikalt från memento mori-kynnet och kan beskrivas som dess motsats. Eftersom man inom kort ska bli mull och aska är det klokt att njuta av livet medan man kan: memento
X
Låt klinga våra dagar inlaga.indd 1 2022-05-06 12:59:47
Låt klinga våra dagar inlaga.indd 2 2022-05-06 12:59:47
Låt klinga våra dagar inlaga.indd 3 2022-05-06 12:59:48
Låt klinga våra dagar inlaga.indd 5 2022-05-06 12:59:48
Låt klinga våra dagar inlaga.indd 6 2022-05-06 12:59:48
Låt klinga våra dagar inlaga.indd 7 2022-05-06 12:59:49
om erik axel karlfeldt och den litterära kalendern Erik Axel Karlfeldt är en av våra mest folkkära lyriker.
XVI
Låt klinga våra dagar är en kalender uppbyggd kring Karlfeldts dikter, så valda att de sammantaget ger en vältalig och nyanserad bild av ett årsvarv i nordisk miljö. Kalendern kan användas vilket år som helst. I anslutning till varje datum finns skrivrader för egna noteringar och uppgifter om namnsdagar, helgdagar, och övriga högtider som är bundna till datum. Boken innehåller också en kort presentation av Erik Axel Karlfeldt samt dikt- och namnsdagsregister.
Hans dikter är älskade och lästa. Karlfeldts diktning är en del av det svenska kulturarvet.
Karlfeldt tillhörde en bondesläkt, levde nära naturen och upplevde starkt det svenska odlingsåret och de olika årstidernas stämningar. En av hans inspirationskällor var den gamla svenska bondepraktikan.
Låt klinga våra dagar är illustrerad av Gunnar Brusewitz. Denna volym är en nyutgivning av den ursprungliga boken, som utgavs 1994. Förutom den tidigare boken i faksimiltryck finns nu även en inledande essä av litteraturvetaren Daniel Möller och efterord av Lars Falk, en av de ursprungliga redaktörerna.