DEN 7 OKTOBER 1882 bestämde sig ett antal individer för att det behövdes en röst för djuren. 140 år sena re heter vi Djurens Rätt och driver denna anrika rörelse vidare i kampen för att djur ska respekteras som kän nande individer med rätt till sina egna liv. Du som medlem bär stafettpinnen vidare till nästa framgång för djuren, tillsammans med 50 000 andra djurvänner. För det vill jag skicka dig mitt allra varmaste tack.
SEDAN DJURENS RÄTT grundades har myck et hänt. Sverige fick till exempel sin första djurskyddslag 1944. År 1979 blev Sverige först i världen med att införa statliga anslag för alternativa metoder till djurförsök och en ny djurförsökslagstiftning infördes. 1988 gavs djur rätt till naturligt beteende i den nya djurskyddslagen och 2001 upphörde rävfarmningen efter skärpta regler. År 2013 förbjöd EU djurtestad kosmetika, 2016 förbjöds obedövad kastrering av grisar. Otroligt viktiga fram gångar som inte hade hänt utan att djurvänner som du och jag organiserat sig och kämpat för förändring.
DET FINNS MYCKET kvar att göra. Djur utsätts för sys tematiskt djurplågeri i svenska djurfabriker och ingen verkar göra något. I stället har den svenska livsmed elsstrategin som mål att köttproduktionen ska öka och skattebetalarnas pengar pumpas in för att hålla djurfabrikerna flytande. Under våren har Djurens Rätt anmält flera djurskyddsbrott där tusentals djur farit väldigt illa. Det handlar bland annat om kor som stått
3 september – Jag deltog på en klimatfestival i Stockholm för att prata om hur djurfabrikerna skadar djuren, klimatet och folkhälsan.
i gödsel upp över knäna, svårt sjuka och skadade djur som inte fått nödvändig vård och döda hönor som låg i de levande djurens ströbäddar. I flera fall har myndig heterna gjort återkommande kontroller men konse kvenserna för företagen har i stort sett uteblivit. När är det nog? När sätter vi som samhälle ner foten?
GENOM ATT VARA medlem i Djurens Rätt sätter du ner foten mot djurplågeriet, precis som våra grundare gjorde för 140 år sedan. Ju fler vi är, desto längre lista av framgångar för djuren skapar vi. Tänk om alla med lemmar skulle värva en vän att bli en röst för djuren, då skulle vi plötsligt vara dubbelt så många, dubbelt så starka. Det är en mäktig tanke. Men långt ifrån omöjlig, eller hur? Om du också tycker att det får vara nog nu, bjud in en vän att bli medlem i Djurens Rätt så sätter vi ner foten tillsammans! ●
11 september – På valdagen gick jag och röstade för djuren. Djuren behöver en röst i riksdagen, regionerna och kommunerna. Jag hoppas att vi får se en djur skyddsminister i regeringen efter valet.
4 september – Djurens Rätts lokalavdelning VästeråsHallstahammar-Surahammar fyllde 60 år och jag fick vara med och fira genom att berätta om framgångar för djuren genom vår långa historia.
16 november – Dags för möte med riksstyrelsen där vi sammanfattar hur arbetet för djuren har gått hittills under året och blickar framåt mot fler framgångar.
Camilla Berg vall är Rätt.förordföranderiksDjurensmot päls. Ny kampanj har fått varmt mottagande.
08 Kameraövervakning. Ny utredning om slakterier.
09 Kampanjkollen.
10 Valet. Så påverkas djuren av maktskiftet.
12 Framgång. EU-ministrar om djurtransporter.
13 Djurnyheter i korthet.
14 Fiskfabrikerna. Nya bilder visar fiskarnas lidande.
16 Opinionsbildning. Så höjde Djurens Rätt valfebern.
18 Mitt liv som mus.
19 #DjurensRätt. Så tyckte ni till i sociala medier-kanalerna.
mot strömmen. Mian Lodalen har varit aktivist i 40 år. I sitt sommarprat lyckades hon till slut nå fram med djurvänliga budskapet.
land. Djurfabriker kontrolleras sällan och kännbara konsekvenser är sällsynta när brister upptäcks.
41 Fett rätt. Selina Hami om mat från Mellanöstern och varför fett är av vikt för vegomat.
45 Mysmat. Selinas recept på värmande mat från världen över.
48 Ät! Bästa matnyheterna.
49 Företaget. Salladsjätten som tagit djurvänliga beslut.
50 Gör! Snälla prylar och påhitt.
ska firas! Djurens Rätt fyller 140 år och du är inbjuden till kalaset.
56 Sommarturnén. Sita Noori är en av de nyaste medlemmarna, hon ville hugga in direkt.
58 Experterna svarar. Gör mamma rätt som vägrar vego, plus svar på fyra andra frågor.
59 Vi minns. Läsare tar farväl.
62 Det hände sen. Arlabonden friades, forskare om fiskbedövning, och mera.
Redaktionsfrågan: Selina Hami bjuder på comfort food i num ret. Vilken mysmat väljer du? JOSEFIN STRANG, redaktör [spenatsoppa] BENNY ANDERS SON, ansvarig utgivare [allt som kan tacokryddas] AGNES DUNDER, art director [limp macka] REBECCA JOHANSSON, konsumentredaktör [ugnsros tade rotfrukter och sås] LINN ÅKESSON, skribent [pasta pomodoro på egenodlade tomater] MATILDA KYLEFORS, skribent [kantarellmackor] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla Ika på yebenes.herce@djurensratt.seika.
OM CAMILLAORGANISATIONENBERGVALL,riksordförande, djurensratt.seordforande@
BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, djurensratt.sebenny.andersson@ Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? 08-555info@djurensratt.sedjurensratt.se91400
Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm
Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm
Plusgiro: 90 10 87-7
Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress? Gör ändringen direkt ellerdjurensratt.se/adressandringpåring08-55591440.
Vill du bli medlem?
Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemska pet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf. Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.
Tryck: Stibo ISSN Årgång0345-2409120
Medborgarinitiativet Fur Free Europe lanserades 18 maj av Djurens Rätt tillsammans med ett 70-tal europeiska djurrätt- och djurskyddsorganisationer. En stor milstolpe har nu passerats – över 300 000 personer har skrivit under uppropet.‒Slutet för pälsbranschen i EU är närmare än någonsin. Initiativet har fått kraftigt stöd av konsumenterna sedan lanseringen och det är varje enskild röst som har bi dragit till den här fram gångsrika starten.
Skriv under!
Genom att skriva un der på djurensratt.se/ pälsfri kan du bidra till ett historiskt genom brott för djuren.
Jag vill uppmana våra läsare att uppmuntra en vän eller familjemedlem att skriva under, varje röst räknas, säger Coral Ricote, kampanjchef hos Djurens Rätt.
Målet med medborgarinitiativet är en avveckling av både uppfödning av djur för sin päls samt pälsförsäljning i EU. Djurens Rätt är en av organisationerna som befinner sig på toppen gällande antal insamlade livsmedelsindustri.omfjolåretsEndagera.EU-politikernasiffranenInsatsernaunderskrifter.fortsättertillsmiljonnamnsamlats,somkrävsförattgöraskyldigaattMedborgarinitiativettheCageAgeleddetillbanbrytandebeslutattfasautburarnaurEU:s
FÖRRA REGERINGEN HAR tillsatt en utredning om kameraövervakning på slakterier – ett glädjande besked som välkom nas av Djurens Rätt som länge arbetat för detta. Utredningen
ska redovisas senast 31 maj 2023 och verkar inte vara en fråga om övervakningen är en bra eller dålig idé, snarare hur snart skullekameraövervakningenkunnaintroduceras.
DÅVARANDE REGERING MENADE att kameraövervakning där le vande djur hanteras i samband med slakt skulle kunna vara ett sätt att stärka djurskyddet och effektivisera myndigheternas kontroll. Djurens Rätt håller med. England, Skottland, Spa nien och till viss del Nederlän derna har redan infört detta av djurskyddsskäl, det är hög tid för Sverige att följa efter, men ar Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.
– Skandaler från slakterier har varit återkommande och det är tydligt att ett komple ment till befintliga åtgärder be hövs. Djurskyddslagstiftningen
fyller bara sitt syfte när den efterlevs och ingenting mindre än det kan accepteras.
DJURENS RÄTT SER många argument för kameraövervak ning. Det sänder en viktig sig nal om att djurskydd vid slakt är av hög prioritet, det kan även underlätta djurskydds kontroller om veterinärer och länsstyrelsens djurskydds handläggare kan få tillgång till det filmade materialet. Kameror kan placeras där det kan vara svårare med annan inspektion, som inne i system för gasbedövning eller i andra trånga utrymmen som är svåra att komma åt. Förbättringar kan ske enbart genom vetska pen om att övervakning pågår och kan bidra till bättre rutiner på slakterierna, till exempel i samband med avlastning, upp stallning, drivning, fixering, bedövning och avblodning.
– Det är viktigt att under stryka att kameraövervak ningen måste fungera som ett komplement, inte ett substitut. Kameraövervakning är en viktig åtgärd, men den kan inte ersätta kontroll av de officiella veterinärerna och länsstyrel sens djurskyddsinspektörer på plats på slakterierna, säger Linda Björklund.
DJURENS RÄTT ANSER att kame raövervakningen måste funge ra som ett stödverktyg, inte för att ersätta dagens kontroller på plats. Fortsatt arbete för stärkt djurskydd och ökad kunskap bland allmänheten är av vikt för att inte skapa falsk trygghet om att djuren har det bra bara för att kameror installerats.
– I en perfekt värld finns var ken slakterier eller stressande och plågsam hantering av djur, men att introducera kamera övervakning skulle vara ett steg i rätt riktning, säger Linda Björklund.
av Matilda Kyleforskommande”harfrån”Skandalerslakteriervaritåter-
Den 31 augusti gick medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics i mål med 1,4 miljoner insamlade namn, va rav över 32 000 kom från Sverige. Startskottet till kampanjen gick för ett år sedan, när EU:s kemikaliemyndighet krävde att få göra nya djurtester på redan djurtestade ämnen. Målet med kampanjen blev att skydda förbudet mot djurtestad kosmetika, men också att EU ska ta fram en handlingsplan för utfasning av samtliga djurförsök. Läs mer intill.
där, men utelämnar utevistelse
Hjälp till på Restaurangkedjandjurensratt.se/tacobarTacoBarfortsätter att vägra utevis telse för kycklingar, trots att påtryckningar från tusentals engagerade konsumenter har pågått sedan i mars. Nära 4 000 personer har hittills skrivit under uppropet som uppmanar
Hjälp till på djurensratt.se/pälsfri I dag hålls över 200 000 minkar i burar under onaturliga förhållanden i den svenska pälsdjursindustrin. Men genom det europeiska medborgarinitiativet Fur Free Europe finns en möjlighet att stänga pälsdjursfarmerna i hela Europa, för gott. Initiativet är nu uppe i över 300 000 underskrifter av miljonen som krävs senast 31 maj 2023, för att initiativet ska tas vidare till EU-kommissionen.
Hjälp till på euforanimals.se
Européer bryr sig om djur. Men vem inom EU har egentligen det politiska ansvaret för djurens välfärd? Ingen av EU:s 27 kommissionärer har ordet djurskydd i sin titel. Därför uppmanar Djurens Rätt att EU inrättar en djurskyddskommissionär för att stärka djurens röst. Kampanjen EU for Animals har pågått sedan mars 2021, och har hittills samlat in omkring 180 000 namn. Än finns tid kvar att skriva under.
Hallå BäckströmEmmadär, Kampanjkoordinator hos Djurens RättKampanjen Save Cruelty Free Cosmetics är i mål. Hur känns det?
‒ Bra! Över 1,4 miljoner personer i EU har visat att de står upp för försöksdjuren, det är mäktigt.
Det såg lite tungt ut när målsnöret närmade sig. Hur klarade ni den drama tiska spurten?
‒ Vi tog ett sånt där samlat grepp! Vi är många organisationer och företag som stöttar det här otroligt viktiga medborgarinitiativet. När tiden började rinna ut hjälptes vi alla åt för att nå ut till djurvänner över hela EU med insatser i sociala medier och med annonsering.
Är det nu garanterat att vi ser ett stort framsteg för försöksdjuren?
‒ Det vet vi inte säkert ännu. Först ska alla namn valideras, det är vanligtvis en del av underskrifterna som inte är giltiga och sorteras bort. För att initiativet ska kunna ha en chans att bli till lagförslag så behöver det finnas kvar en miljon giltiga namnunderskrifter, då är EU-kommissionen skyldiga att svara på initiativet. Efter det är det en lång politisk väg kvar att gå, men den är definitivt möjlig ‒ End the Cage Age visade att det går att påverka EU-lagstiftning. Jag är optimistisk!
ED 176 MANDAT mot 173 är det M, KD, L och SD som utropats till riksdagsvalets segrare. Med moderatledaren Ulf Kristersson i spetsen har arbetet med att bilda regering satts i gång – något som tidigast kom mer vara klart under veckan av riksdagens öppnande, den 26 september. En lång valrörelse är över. Djurens Rätt har ge nom anställda, volontärer och
riksordförande Camilla Berg vall arbetat för att ge djuren en plats på den politiska agendan (se sidan 16–17). Camilla Berg vall är dock besviken.
– Det är förbryllande hur lite utrymme djurpolitiska frågor fått i valrörelsen. Trots att frågorna engage rar, trots tiernaskiljelinjertydligaparemellan,
Tack!
så lyser de med sin frånvaro i debatter och valkompasser. Givet att djurskyddsfrågor är viktiga för fyra av tio väljare är det helt klart underkänt.
Vissa partier lyfte dock dju rens situation på eget initiativ, MP verkar ha varit flitigast på den fronten. Märta Stenevi nämnde exempelvis flertalet viktiga djurfrågor när hon gästade Framgångspodden, medan hennes språkrörskollega Per Bolund dagen innan valdagen publicerade en debattartikel tillsammans med etologiprofessorn Per Jensen.
Djurens Rätt vill tacka alla som skrev på för en djurskyddsminister.
De skrev att Sverige bör förbjudafödning,minkuppinföraetttotalförbudmotburhönsochse
Nu har de 35 198 namnen läm nats över till statsminister kandidaten inför bildningen.regerings
oförändrat. En positiv föränd ring för försöksdjuren är att möjligheten att få ökade anslag för alternativa forskningsme toder – alltså metoder som inte inkluderar djurförsök – har ökat. Motsvarande 290 av 349 ledamöter ställer sig bakom den frågan. Det är 15 fler än förra mandatperioden och be ror främst på att S och SD fått fler mandat.
för de kommande åren. Jag tror till exempel att S, i ett läge där de sitter i opposition, skulle spetsa till sina förslag och vara modigare än vad de varit under sin tid vid makten. Folket, deras väljare och deras ung domsförbund vill se ett förbud. I opposition tror jag att de kan våga ta steget. Och L kan trots sin storlek komma att vara en kraft att räkna med! Det ska bli spännande att följa, säger hon.
över lagstiftningen för frigående hönor.
L utmanade kanske inte MP:s engagemang i frågan, men postade en bild på partile daren Johan Pehrson hållandes en hund med budskapet att L har borgerlighetens bästa politik för djuren.
Rätt en partigranskning där partierna fick ta ställning till vilka av Djurens Rätt priori terade djurpolitiska frågor som partierna ämnar att driva under kommande mandatperi od. Utifrån dessa svar och den
nya mandatfördelningen kan en del förändringar i viktiga djurfrågor konstateras. I de flesta frågor är stödet i princip
DET POLITISKA STÖDET för att avveckla pälsdjursfarm ning har däremot försvagats. Trots att åtta av tio svenskar, och dessutom en majoritet av samtliga partiers väljare, vill att pälsfarmerna stängs så är det bara tre partier som tagit ställning för detta – MP, V och L. MP gick visserligen fram något i väljarstöd jämfört med förra valet, men då både V och L backat har stödet för frågan blivit en aning svagare. Det är endast motsvarande drygt 16 procent av mandaten som är för ett förbud. Matilda Kyle fors, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt, är hoppfull ändå.
av Linn Åkesson valrörelsen.
– Trots det svaga stödet för att avveckla pälsfarmerna har jag ändå höga förhoppningar
DJURENS RÄTT RIVSTARTADE mandatperioden genom att överlämna 35 198 underskrifter till underdjurenbeslutamerriksdagsledamöter,medRättssökaverRätt.hällspolitisksägerständigtunderordnasJordbruksverketdärpolitiken.ställadjurenattsjälvklartmyndighetmedmandedjurskyddsministerettUnderskrifternastatsministerkandidaten.varendelavuppropförattinrättaenidenkomregeringen.–EndjurskyddsministertillhörandedjurskyddsskullevaraettochnaturligtstegförtydliggöravaransvaretförliggerochförattsäkerattdjurenfårenröstiMeddagenssystemlandsbygdsministernochansvarar,djurensbästaekonomiskaintressen,SebastianWiklund,samchefhosDjurensHanlyfterattarbetetframökommerattbeståavattförhittaingångarförDjurensfrågorochattbekantasigendelvisnyuppsättningsomkomsittapåmöjlighetenattomförbättringarnaförsomDjurensRättvillsedekommandefyraåren.
I AUGUSTI PRESENTERADE Dju rens Rätt hela 203 djurvänliga kandidater – det vill säga riks dagskandidater från samtliga kretsar, samt riksdagspartier som svarat på en enkät om vilka djurfrågor de vill driva om de får plats i riksdagen. I skrivande stund är det oklart hur många av kandidaterna som snart kommer kunna titulera sig riksdagsledamöter, så snart det är klart publiceras kartläggningen på Djurens Rätts hemsida.
VARJE ÅR TRANSPORTERAS 1,4 miljarder djur inom EU och vart femte djur tvingas åka i över åtta timmar. Enbart i Sve rige dör 200 000 djur när de transporteras till slakt, oftast av värmeslag och kvävning. Djurens Rätt har länge arbetat för att lagstiftningen ska skär pas för att skydda djuren.
SVERIGE HAR NU tillsammans med Danmark, Nederländerna, Tyskland och Belgien ställt krav på stärkt djurtransport
lagstiftning. I slutet av juli samlades ministrar från EU:s medlemsländer för att bland annat diskutera djurtranspor ter. Djurens Rätt ser förslagen som presenterades som ett viktigt steg framåt, men hopp ades på starkare formuleringar om transport av levande djur, avelsdjur och försöksdjur.
– Det är mycket bra att Sveri ge tar ställning för en ambiti ös transportochdjurtransportlagstiftningförenomställningfrånavlevandedjurtill
transport av kött, som de gör i den gemensamma skrivelsen. Det skickar en tydlig signal till EU-kommissionen. Vi hade gärna sett mer långtgående förslag på en del punkter och det har vi framfört till lands bygdsministern. Jag hoppas att vi kommer att få se fler och skarpare förslag framöver, säger Linda Björklund, sakkun nig etolog hos Djurens Rätt.
NÄSTA STEG ÄR att EU-kom missionen tar fram ett förslag på ny lagstiftning, troligen framåt slutet av nästa år.
– Krafterna mot skärpning ar är starka. Därför är det så viktigt att vi fortsätter vårt arbete och håller trycket uppe i frågan, säger Linda Björklund. av Josefin Strang
Varumärket Lantägg, som ägs av DAVA Foods, är ett av de tre största äggpackerierna i Sverige. I somras meddelade företaget att de sista producenterna som använder sig av burar fasats ut och lyfter både djuretik och djurhållning som anledningar till beslutet.
– Vi gläds åt Lantäggs beslut och är överens om att det skickar viktiga signaler till både bransch och beslutsfattare. Det är på tiden att politikerna tar sitt ansvar i frågan och förbjuder burarna en gång för alla! Att saker händer av sig självt är en myt och nu har konsumenter, livsmedelsked jor, företag samt två av de tre största äggpackerierna sagt sitt, att politiken ännu inte agerat är häpnadsväckande, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelatio ner hos Djurens Rätt.
Djurens Rätts satsningar för hönorna har blivit framgångs rika. År 2008 hölls fler än två miljoner av alla hönor inom den svenska äggindustrin i burar. I dag är den siffran omkring 300 000.
”
Komikern Kevin Hart kom på bättre tankar efter att ha testat Beyond Meat. Nu agerar han för att få köttätare att äta mer vego – han har donerat vegomat och star tat vegorestaurang.
Det Rätt
Under FN-mötet Stockholm+50 höll World Federation for Animals – en organisation som Djurens Rätt varit med och grundat – ett anförande om vikten av skiftet till växtbase rad kost och att fasa ut intensiva djurfabriker. Detta genom bland annat investeringar i växtbaserade produkter och stopp av stat liga subventioner av djurfabriker.
Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma
Matkasseföretagen granskades av Djurens Rätt i en rapport från 2021. Efter dialog med Djurens Rätt har även Mat & Ro och Familyfood valt att arbeta med ECC, välfärdskriterier för kyckling. Det innebär att tio av tolv matkassar i Sverige (med kyckling i sortimentet) arbetar med ECC. Även färdigmatsmärket Grön Ko har nyligen valt att börja jobba med ECC.
Air France har meddelat att de slutar transportera apor till djurförsök. Det franska flygbolaget har tidigare varit en av de största transportörerna av primater i världen. Beslutet innebär att det inte längre finns flygbolag i Eu ropa som fraktar primater till djurförsökslabo ratorier, vilket besparar många apor stress och
Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma
Ukraina, där den största delen av stödet går till djurfabrikerna. Samtidigt som det är förstå eligt att det i detta skede handlar om att rädda arbetstillfällen, är det tråkigt att se så tydliga prioriteringar till djurens nackdel, anser Djurens Rätt.
Antalet djurförsök i Försvarsmakten har ökat, trots kritik från Djurens Rätt. Grisar som används för traumaövningar sövs ner och bedövas innan övningarna, därefter avlivas de. Under de senaste två åren har 239 gri sar dödats. Djurens Rätt har länge kritiserat Försvarsmaktens djurförsök och tycker att ökningen är oroväckande.
Resistensen Antibiotikaresistensenkartlagdidanska minkfar mer har undersökts i en ny studie. Samtliga kontrollerade minkfarmer hade någon typ av antibiotikaresistenta bakterier på farmen, även om minkarna inte fått antibiotika på tio år. Dju rens Rätt menar att studien ger ännu ett skäl för att avveckla minkfarmerna.
av Malin Ensgård
Djur djurfabrikernai
Djur pälsindustrini konsumtionDjurvänlig
ILMER SOM VISAR hur fiskar behandlas på uppfödningar i Europa har publicerats under hösten. Filmerna visar fiskar som hålls i stor trängsel i karga behållare med tusentals indi vider. Fiskar lämnas på land, ovanför vattenytan, kippande efter syre och kämpande för sina liv. En vanligt förekom mande procedur i fiskuppföd ningarna är storlekssortering. Bilderna visar hur fiskar försöker fly från maskinen som sorterar fiskarna och hur
fiskarna riskerar att kvävas i luften. En del fiskar dör till slut efter att ha fastnat och inte kommit loss. Fiskar förflyttas, till exempel inför transport till slakt, med håvar eller pum par. De trängs ihop ännu mer inför infångandet och hanteras mycket
Filmernaovarsamt.visarockså delar av slakten: Fiskar som vid fullt medvetande förs ner i isbad och som utsätts för ineffektiv elbedövning. Tanken är att de ska förlora medvetandet av den
behandlingen, men det funge rar inte. Fiskarna gör kraftfulla försök att fly och är vid medve tande under lång tid.
– Det fiskarna utsätts för i uppfödningarna och i det kommersiella fisket är helt oac ceptabelt. Det är levande, kän nande individer som behandlas som döda ting. Lidandet som så många individer tvingas genomgå, det måste få ett slut, säger Linda Björklund, sakkun nig etolog hos Djurens Rätt.
EFTERSOM FISKARNA I fisk industrin räknas i antal ton, inte individer, vet ingen exakt hur många fiskar som varje år föds upp och slaktas i vat tenbruket. Globalt rör det sig uppskattningsvis om 50–150
miljarder fiskar per år, vilket kan jämföras med omkring 70 miljarder kycklingar, grisar och andra landlevande djur som slaktas i världen per år. I Sve rige föds det upp och slaktas uppskattningsvis 5–10 miljoner fiskar om året. Konsumtionen av sjömat har fördubblats sedan 60-talet och svenskar konsumerar i snitt tolv kilo fisk och sjömat per år. I dagsläget kommer nästan hälften av all fisk som konsumeras i världen från fiskuppfödningar.
PRODUKTIONEN I SVERIGE består ungefär till 75 procent av yrkesfiske, medan fiskupp födningar enbart står för 13 procent och hobbyfiske för 11 procent. Det här vill regering
en ändra på genom att satsa 2,15 miljarder kronor på att utveckla fiske och vattenbruk mellan åren 2021 och 2027. I dagsläget importerar Sverige majoriteten av all sjömat, och när det kommer till fisk från fiskuppfödning är det 90 pro cent som importeras, främst från Norge och Kina.
De fiskarter som svenskar na äter allra mest är lax, sill och torsk. Den dominerande fiskarten i svenskt vattenbruk är regnbåge. Andra fiskarter som föds upp är röding, ål, lax, öring, tilapia, clarias och stör. Uppfödning i öppna nätkassar är vanligast, men det förekom mer också uppfödning i dam mar, bassänger eller i tankar på land. Det finns drygt 50 så
kallade matfiskanläggningar i Sverige, där fiskar hålls tills de ska slaktas, och lika många sättfiskanläggningar. Där föds de unga fiskarna upp och sätts ut i det vilda. Anledningarna kan vara att kompensera vat tenkraftens negativa inverkan på fiskarnas levnadsmiljö, för att öka antalet fiskar som ska fiskas på en viss plats, eller transporteras till en anläggning som föder upp fiskarna tills de slaktas.
Hur påverkas fiskarna av den här formen av djurfabriker?
– I sedanvidgestarktkoldioxidharhanterasärvidfarandesägerellerattDetmedförförbehov.tilltrångtochgränsade.turligtFiskarnasfiskarnaskompromissasfiskuppfödningarnadetrejältmedbehovochvälfärd.möjlighetertillnabeteendeärväldigtbeDetsaknasberikningäroftaalldelesförlitetochochdettasintehänsynfiskartenssocialabeteendeFiskarnautsättsförriskskadorochsjukdomarochstressochsmärtaisambandhanteringochtransporter.ärmerregelänundantagbedövningvidslaktsaknasärplågsamochineffektiv,LindaBjörklund.ISverigeförekommerfortkoldioxidbedövningslaktavfiskar.Metodenbilligochmångafiskarkansamtidigt,mendenallvarligabristereftersomorsakarfiskarnaobehagochstress.INorharkoldioxidbedövningenfiskslaktvaritförbjuden2012.
DJURENS RÄTT SER positivt på att fler börjar få upp ögonen för fiskbranschens innebörd för djuren. De flesta märkning ar för animaliska produkter brukar ha ett mervärde som inkluderar bedövning vid slakt och de mer skonsamma slaktmetoderna. Men när det gäller fisk har det länge funnits certifieringar för så kallad ”hållbar fisk” men ingen av dem har tagit hänsyn till fiskarnas välfärd. Nu har en del certifieringsföretag börjat se över sina kriterier och inför nya krav på bedövning, slakt och berikning.
av Francesca Vilches1
Fiskar ska i högre grad börja ses och behandlas som de levande, kännande individer de är.
2
En stärkt djurskyddslagstiftning för fiskar på EU-nivå.
3
En stärkt nationell djurskyddslagstiftning för fiskar.
4 Ett förbud mot koldioxidbedövning av fiskar vid slakt.
5
Mer resurser till forskning om djurskydd vid slakt av fiskar.
6
Även de fiskar som fångats inom fisket ska omfattas av
TrängselnDjurens Rätts inte legat på latsidan Sverige från Djurens Rätts från politikerveckan.
13–19 JUNI
Turnéstopp
20 JUNI
riksdags
partiernas ställningstaganden i viktiga djurfrågor släpps. Debatten är het i sociala medier och den 2 juli uppmärksammas granskningen i Nyhetsmorgon av politiska kommentatorn Marcus Oscarsson.
6–10 JULI
Turnéstopp på Malmö
8–11 JUNI
Turnéstopp holm
2-7 JULI
Satte
i UnderAlmedalenAlmedalsveckan
i Visby pratade Djurens Rätt med besökarna om djurfrå gor. Djurens Rätt arrangerade tre seminarier och möten med olika intressenter för att få upp djurpolitiska frågor på agendan.
Det första seminariet Var står de poli tiska ungdomsförbunden i djurrätts- och djurskyddsfrågor? lockade fullsatt publik. Under seminariet diskuterade representanter från LUF, Grön Ungdom, KDU och CUF sina respektive ingångar i djurpolitiska frågor.
Det andra seminariet hette Mer växtbaserat i Sverige – vad behövs från politiken? och hade en panel bestående av Åsa Domeij som är hållbarhetschef för Axfood, Cecilia McAleavey som är styrelseledamot för Växtbaserat Sverige, samt Benny Anders son, generalsekreterare hos Djurens Rätt.
Seminarium tre hette Inför valet – var står riksdagspartierna i djurrätts- och djur skyddsfrågor? och där fanns riksdagsle damöter från partierna V, S, L, MP och M på plats för att diskutera djurpolitiska frågor och tydliggöra för publik tillika väljare var de olika partierna står.
3–6 AUGUSTI
Turnéstopp på Stockholm Pride.
27 JULI–7 AUGUSTI
Turnéstopp på Karlskrona Skärgårdsfest.
i Göteborg presenterade Djurens Rätts politiskt sakkunnige Matilda Kylefors och generalsekreterare Benny Andersson ljusglimtar från den gångna mandatperioden, och blickade framåt mot vilka förändringar som måste ske för djuren under de kommande fyra åren.
dater som prioriterar djuren, vilket publicerades på Djurens Rätts hemsida och i sociala kanaler.
Benny Andersson och Matilda Kylefors frånDjurens Rätt håller låda under Frihamnsdagarna, som är en demokratisk mötesplats.
Lyfte djurfabrikernas roll i DjurensklimatkrisenRättdeltog under Klimatfestivalen, ett evenemang som anordnades av privatpersoner och ägde rum i Vintervikens trädgård i Stockholm. Utöver att vara på plats med sommarturnétältet höll Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall ett tal på scen, där fokus låg på de ohållbara djurfabrikerna och hur köttkonsumtion inte får glömmas bort i debatten om klimatförändringarna. AUGUSTI
I media
Vad tar du med dig från din valturné för djuren?
I juni skrev Camilla Bergvall en debattartikel i Aftonbladet tillsammans med Läkare för framtiden och Greenpeace, som handlade om växtbaserad mat.
Framför allt förvåning över att en del partier inte har högre ambitioner för djurskyddet i Sverige. Men också stor hoppfullhet kring att vi ska nå framgångar för djuren de kommande åren. Jag tror att utfasning av djurförsök och ett stopp för plågsamma bedövningsmetoder vid slakt kommer ligga nära till hands nästa mandatperiod.
Varför får djuren inte stör re utrymme i valrörelsen?
‒ Jag vet faktiskt inte, för det är tydligt att svenska folket tycker att frågorna är viktiga, men här ligger både media och många politiker i ofas med väljarna. Vi behöver modiga politiker i såväl riks dagen som i regionerna och kommunerna, som vågar vara en röst för djuren varje dag. Hur kan djurfrågorna ham na högre på agendan?
Djurens Rätt vill rikta ett tack till alla volontä rer som gjorde sommar turnén möjlig. Läs mer på sidorna 58–59.
‒ På alla sätt vi bara kan, såväl i fikarummet på jobbet som genom att kontakta poli tiker och fråga vad de tänker göra åt de ohållbara djurfabrikerna. Det finns många sätt att göra skillnad för djuren, det viktiga är att vi är många och att vi är envisa. Särskilt viktigt är det att vi fortsätter lyfta frågan efter valet, för det är nu vi ska se till att deras vallöften inte blir tomma ord. Jag ser fram emot att jobba vidare för att alla djur ska respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.
SEPTEMBER Camilla Bergvall påminde publiken på Klimatfestivalen om ohållbarheten med djurfabrikerna och dagens köttkonsumtion. Turnévolontärerna och Gustav Johansson under Way Out West. Volontärer med samordnarenJohanna Sandström under Pride.Möss är sociala djur som lever i revirhävdande grupper. De föds blinda, döva och hårlösa och är helt beroende av omvårdnad från sin mor. De är nyfikna och vill leva i komplexa miljöer där de kan klättra. Mössen använder både sina handliknande tassar och sina tänder för att ta reda på om något är ätbart.
Genom att stötta Djurens Rätt som medlem hjälper du organisationen att avveckla djurförsök. Du gör också stor skillnad genom att välja bort djurtestade produkter samt att skriva under namninsamlingar.
Möss som används i djurförsök lever oftast i små burar. Hanar brukar hållas ensamma för att undvika bråk i det begränsade utrymmet. Buren får vara så liten som 330 kvadratcenti meter med tolv centimeter i höjd. Det saknas möjlighet att klättra eftersom burarna är av plast för att lättare kunna rengöras. Gömställen och annan inredning är väldigt begränsande, om de ens erbjuds. Många möss i djurförsök föds genmodifierade med sämre immunförsvar eller med genetiska sjukdomar som skapar lidande, och utsätts ofta för andra lidanden under sina korta liv. De avlivas så fort försöket är avklarat.
Sedan organisationen grundades har Djurens Rätt arbetat för att avveckla djurförsök genom att:
� Sätta press på politikerna för att mer pengar ska satsas på djurfri forskning och att Sverige ska anta en nationell handlingsplan för att fasa ut djurförsöken.
� Informera allmänheten om pågående djurförsök och vilka alternativa metoder som finns.
� Bedriva opinionsbildning na tionellt, globalt och på EU-nivå för starkare lagstiftning mot �djurförsök.Arbetaför att företag och myn digheter ska fatta bra beslut som leder till färre djurförsök.
� Driva kampanjer för att färre djur ska användas i försök.
Hästen Ryder låg på New Yorks heta trottoar efter att ha kol lapsat av tidigare sjukdom och värmeslag. En video som visar hur flera poliser försöker kyla ner hästen lämnade många berörda. Över en miljon tittare har sett videon, som har väckt starka reaktioner och delats av många personer som har uppmanat sina följare att inte delta i odjurvänliga turistfällor. Ryder kommer troligen få flytta till en fristad.
Många djur kan känna kärlek, liksom sorg och glädje. Under Stockholm Pride uppmärksam made Djurens Rätt att homo sexuell kärlek förekommer hos över 1 000 arter, däribland delfiner, apor, svanar och ping viner. Dock förekommer ho mofobi endast hos människor. Inlägget uppskattades och mottogs med flera färgglada hjärtan, bland annat av opera sångaren Rickard Söderberg. 006 645
Att valet närmade sig syntes inte bara på alla valaffischer spridda över i Sverige, det syntes även på Djurens Rätts sociala plattformar. Inför valet har Djurens Rätt publicerat inlägg som visar var de olika partierna ställer sig i olika djur politiska frågor. Inläggen har skapat heta diskussioner om vilket parti som har bäst politik för djuren, sammanlagt har de politiska inläggen haft 2 855 kommentarer. SOCIALA MEDIER
Jag önskar jag kunde rädda alla kor i hela världen. Och att dom skulle bo hemma hos mig. Djuren kan inte tala för själva, och därför måste vi vara djurens röst.
Det var en blick från en gris i en tuggaOmöjligtköttattsomtransportfickmejslutaätaförgott.attpå.
Malin Ensgård är digital kommunikatör hos Djurens Rätt.
Det märks att folk bryr sig. En video på en häst som kollapsar av utmattning blir viral. Bilder på elefanter och apor som hålls fångna på zoo delas som aldrig förr. Att en valross har avlivats i Norge för att människor inte kunnat lämna henne ifred blir en världsnyhet. Det märks att folk bryr sig om vissa djur, medan andra djur glöms bort. Jag tänker på kycklingar som får ont av den tillväxtinriktade aveln och aldrig få se solljus. Jag tänker också på fiskar, som inte ens ses som individer, utan som mäts i ton och kilon. En kyckling som lider eller en fisk som kippar efter andan kommer varken bli viral eller en Därförvärldsnyhet. villjagnuuppma -
na dig med tummen redo på dela-knappen att inte glömma bort dessa djur. Var med och höj statusen för de djur som är flest och har det sämst.
ET ÄR INTE bara de digitala brevlådorna som svämmat över, på bordet i hallen ligger postskörden – böcker, brev och vykort från läsare som tackar för som marpratet och har bestämt sig för att sluta stötta djurindustrin.
– Jag är helt översvämmad av reak tioner, jag har aldrig i mitt liv varit med om en sån här flodvåg av sms, mejl, inlägg, och vad heter det man skickar på Instagram? Meme? Nej, DM?
Mian Lodalen slår i gång vattenko karen och lägger märke till att grannen Börje står vid sitt vidöppna fönster på andra sidan innergården. De småpratar med varandra från varsitt fönster innan Mian återgår till att duka fram en mugg med homoerotiska motiv av konstnären Tom av Finland och finservetterna med Muminmönster. Lägenheten är full av pry
lar från över 40 år i farten. Böcker hon skri vit, gulnande urklipp från kvällstidningsin tervjuer, bilder från barrikaderna. Hennes röst har hörts i debatter om feminism och hbtqi-rättigheter, hennes första skandalom susade sommarprat från 1996 fick en och annan pedofil att bli kallsvettig. Men just i dag känns årets sommarprat störst. I snart 40 år har hon också varit djurrättsaktivist, men inte förrän nu känt att hon fått ett genomslag.–Någotden här gången gick in i männ iskors hjärtan. Jag nådde in. Det kan du aldrig, aldrig veta när du sysslar med konst och kultur och text. Det här har varit min dröm – att få människor att vända djurin dustrin ryggen. Det vet alla som jobbar med djurrättsfrågor, att det är så satans svårt, säger hon.
HENNES SOMMARPRAT VAR en diplomatisk uppmaning att välja veganskt, men Mian Lodalen säger att impulsen var att vråla ”sluta va så jävla ego för i helvete” i radio mikrofonen.–Jagärinte nådig i mina tankar. Jag fattar inte att jag lyckades hålla mig, det var ju det folk är glada över, att jag inte var dömande.Mothugg är Mian van vid, men ingen har invänt mot hennes beskrivning av de cirka 1 800 kycklingarna med brutna vingar som lastas ur vid ett svenskt slakteri varje dag. Eller om korna som skiljs från sin kalv medan den fortfarande är vinglig efter kalvningen, och grisarna som levt på betonggolv och bara får se solen på väg mot slakteriet där de gasas ihjäl i panik.
– Det är för att folk vet att det jag sa är sant. Det har varit tyst från djurindustrin. Ingen har hört av sig. Inte en enda. Det är faktiskt intressant med tanke på att som marprogrammen har så enorm genomslag skraft. Att tala om för folk vad de borde ha på sina tallrikar – det finns inget som retar upp människor så.
Genom åren har hon gjort en del försök att lyfta djurens situation, utan att träffa rätt. 2004 skrev Mian Lodalen en krönika i Expressen där hon argumenterade för köttskatt. Då fick hon mordhot, främst från män, men även en kvinna hörde av sig och sa att hon ”hoppas att få döda en flata någon gång”. Inför påsken 1999 försökte Mian övertyga redaktionen på Arbetaren om att få skriva en artikel om djurskydds problemen i äggindustrin, men kollegorna skruvade på sig och tyckte att Mian skulle freda arbetarnas påsktallrikar.
– Låt dem äta sina jävla ägg nu när det är påsk, ungefär. Jag skrek in den där artikeln i tidningen. Så jag fick göra mitt reportage och blev faktiskt insläppt, det skulle jag förmodligen inte ha blivit i dag.
I somras lyssnade tre miljoner svenskar på årets sommarpratare, och Mian Lodalen valde att prata om det där som ingen riktigt vill tänka på. Den här gången ser det ut som att hon prickade rätt.
Besöket i äggfabriken är svårt att glöm ma. Äggbonden var stolt över den pågå ende övergången från burar till frigående system. Tusentals hönor trängdes i en hangar som stank av ammoniak med ”ett jävla ljud därinne som var olidligt”.
– Hönsen längst ner i hackordningen var skinnflådda, de hade inte några fjädrar kvar. Jag försökte hålla masken, upprätt hålla en journalistisk professionalitet.
Vid det laget hade hon inte ätit kött på många år, men studiebesöket fick henne
”Det är ett ofattbart daltande med vuxna människor i det här landet”
att bli vegan och Mian skäms över att beslutet hade dröjt tills dess. 90-talets vegankost kan dock inte anklagas för att vara frestande, länge förblev hennes hörn
stenar ris, sötsur sås och ibland deppiga vegokorvar som guppade runt i vätskefyll da glasburkar i hälsokostbutiken.
– De som stod upp för de här frågorna för 20–30 år sedan är riktiga pionjärer, modiga jävlar som förlöjligades och fick ta mycket spott och spe.
UTANFÖR HYRESHUSET PÅ Södermalm kan tas gatorna av valaffischer. Partitopparna tävlar om att se förtroendeingivande ut och lovar att ingen ung ska bli kriminell, att sätta skolan först, visa respekt för de som jobbat. Inte ett ord om djuren eller människors matvanor.
– Jag tycker det är ett ofattbart daltande med vuxna människor i det här landet. Ett curlande.Miansäger att hon inte bara är arg, hon är skräckslagen inför valåret. Det hjälpte inte att mitt under värmeböljan lyssna på hållbarhetsexperten Elin Röös, som i sitt sommarprat underströk hur djurfabriker na ödelägger planeten. Och axplock ur de dagsaktuella tidningsrubrikerna: torr lagda floder i Europa, Ölandsbönder som överväger att nödslakta korna på grund av torkan, surströmmingsbrist som får män att brottas om de sista burkarna. Mian gestikulerar, pratar högre och snabbare.
– Kosten har en enorm betydelse, och det enskilt viktigaste du kan göra som konsument är att avstå från animalisk föda. Det är väldigt talande att det inte finns något parti som tar itu med frågan på allvar. Kliv fram! Ta lite jävla ansvar! Jorden håller på att gå helt åt helvete, vi är snart framme vid stupet. Och ingen jävel vågar säga som det är!
Hon blir avbruten av två vackra men förebrående ögon.
– Men älskling, jag är inte arg, kuttrar Mian.Hon har hittat sitt livs kärlek. Hon väcker Mian ur mardrömmar, kan desar mera känslostormar och har mer social kompetens än folk överlag. Kärleken heter Bobbi, men du kan också få hennes uppmärksamhet genom att säga ”vill du ha macka”, erbjuda en position som fot bollsmålvakt eller peka ut en söt vinthund åt –henne.Duska inte lyssna så mycket på matte, hon blir bara så upprörd när hon pratar om de här sakerna. Älskling. Mattes gullis.
När Mian återvänder till ämnet har hon dämpat rösten, för Bobbis skull.
– Det är ingen hemlighet vad jag röstar på. Högern har aldrig brytt sig om klimatet någonsin, de kommer aldrig bry sig. Men jag är besviken på Vänstern, på Miljöpar tiet. Jag vet ju hur partipolitiken funkar, det är därför jag inte kan gå in i den.
När Mian gjorde sitt första sommarprat 1996 blev radions växel nerringd med arga lyssnare. Den här gången blev inte ens lantbrukarna arga.
Och det är därför jag är aktivist och kom mer alltid vara det.
Mian Lodalen säger att hon tror stenhårt på att politisk förändring måste komma underifrån, från folket.
– All forskning och vetenskap skriker att vi inte kan hålla på så här, ändå vågar ingen politiker säga det. Vi måste gå ut. Po litisk förändring kommer inte ske såvida vi inte står utanför riksdagshuset och bankar och gallvrålar allihopa. Det är en skymf mot den unga generationen – Fridays For Future står ju faktiskt där och blir inte lyssnade på, det är för jävligt. Äeh, jag bara kokar inombords. Det är en sån otrolig flathet, mesighet, feghet.
MIAN LODALEN BRUKADE oroa sig över att åldern skulle göra henne mindre radikal, men det har blivit tvärtom. Till exempel när vännerna ska ses och käka så avstår hon hellre än att behöva se djur som för vandlats till flyktig njutning.
– Många tycker med rätta att jag är ett ”pain in the ass”. Jag har gjort mig ensam. Jag undviker sammanhang. Jag går inte ut
på middagar. Jag skulle inte rekommende ra någon att göra som jag – vara krånglet, de skavande skridskorna runt halsen. Jag är så jävla PK att jag måste feströka för att inte bli för jävla olidlig, för att inte driva min omgivning till vansinne.
Få av Mians gamla vänner och många av de nya är varken veganer eller vegeta rianer. Hon kan förstå det med hjärnan, men inte med hjärtat. Hon fattar att folk generellt inte orkar bry sig om djuren när de är uppslukade av pandemin, egna pro blem, sina barns psykisk ohälsa, ekonomis ka problem, och så vidare. Djurvännerna däremot, enligt Mian, verkar på något sätt få sin energi och omtanke att även räcka till rättvisefrågor som rör människor.
– Heder åt er alla som läser detta, som vågar och orkar ha era hjärtan öppna. Jag känner enorm respekt för alla som fortsätter känna empati, för det kostar någonting också. Jag gråter ju jävligt ofta. Det är maktlösheten, för det är så massivt. Allt detta lidande, miljarder individer med fråntagna rättigheter och friheter.
Mian förtjusas av djurvänner som lyckas vara fromma, trots allt. De ödmjuka och inkännande goda lyssnarna som orkar höra en köttätare säga ”meh det är ju så gott” mellan tuggorna, men tålmodigt uppmunt rar minsta lilla steg i en grönare riktning. Mindre förtjust är Mian i djurvänner som ödslar dyrbar energi på att tjafsa med per soner som arbetar för samma sak.
Ålder: 60 år Bor: Jönköping.kommerStockholm,från
Gör: aktivist.föreläsareFörfattare,och
Gör annars: Gosar och leker med hunden Bobbi, badar, promenerar och läser.
Aktuell: Sommarpratat om bland annat djurens situation, boken Lesbiska ligan: En kriminalhistoriasann , den andra delen i en romansvit 1900-talet.isamkönaddeverklighetsbaseramedberättelseromkärlekStockholmunder
Mer Mian: @mianlodalen på grammendalen.se,hemsidanInstagram,mianlo-proSommar
i P1 från 25 juli SVT-programmetochMin sanning som sändes 9 februari. Gör pod den Mian och Saras skrivarlya med Sara Lövestam.
”Klimatet kanske är vår tids ödesfråga, men djuren är vår tids etiska fråga”Livskamraten Bobbi är åtta år och född på Irland, hon kom till Sverige ge nom en omplaceringsorganisation för hemlösa hundar. ”Jag lovade att hon skulle ha roligt varje dag, med promenader i skogen, bada, vara målvakt, leka, kasta boll och pinnar. Det har jag nog lyckats hålla ganska bra.” Lina Gustafssons Rapport från ett slakteri och Pelle Strindlunds Alla mot djuren
– Pudeln Sussi, hon blev vald sist som valp för att hon var fläckig och ful. Min farsa sa till morsan ”du får välja mellan mig och hun den”. ”Du gör det lätt för mig” blev hennes svar. Hon valde hunden förstås.
Hänförande djur?
– Hundar. Äh näe, vad förutsägbart. Grisar. Får man säga två?
Djur du vill se i det vilda?
– Jag kan mysfantisera om att jag ligger i en igloo och hör en isbjörn krafsa utanför.
Djur du vill prata med?
– Det vettigaste vore kanske att vi i stället ägnade oss åt att lyssna på vad de redan försöker säga till oss.
Djur du vill vara för en dag?
– Fluga. Sen skulle jag komma tillbaka till min äckliga människokropp och skriva en jävligt bra bok.
– Mians lesbiska lins soppa. Gröna linser, ingefära, lök, vitlök, potatis, palsternacka, vitkål, morötter. Och buljong!
Oumbärlig råvara?
– Citron.
Äter helst?
– Vegansk damm sugare, haha! Riktig kärringkaka. 43215123
Mian Lodalen gav nästan upp när hon skrev som marpratets manus, skrivkrampen gjorde att hon var på väg att bara ge djurrätt ett hedersomnämnande. Tills hon tittade in i hunden Bobbis ögon – då lyckades hon hitta rätt ingång i manuset.
”Djur som är sönder avlade, instängda hela livet i sin egen skit, och som skållas och får halsarna avskurna. Allt detta i Sverige, med världens bästa djur skydd. Avslöjanden, veterinärer som går samman med anmälningar … all systemkritik mot denna grymhet, detta ociviliserade mörker och ändå får helvetet i djurfabrikerna bara Djurfortsätta.äristort sett rättslösa. Hur kan det vara lagligt att 2022
behandla andra kän nande varelser så här. Jag kommer aldrig för stå det och jag kommer aldrig acceptera det.
[…] Den avgörande frågan är. Kan grisar, kycklingar och kor känna oro, rädsla och smärta? Om svaret är ja: vad ger oss då rätt en att behandla dem som vi gör? Och vilka är vi, om vi gör det, bara för att vi kan? Fundera gärna på detta medan du tänder grillen i kväll.”
– Nu är det den gamla kloka människan Lodalen som talar här. Jag tror faktiskt att vi måste försöka vara ödmjuka inom gruppen djurrättsaktivister. Inte lägga vår energi på interna konflikter, och ogilla var andra för att någon inte är bokstavstrogen.
MIAN LODALEN HAR varit med länge nu. Googlar du ”riksflata” är det träffar på Mian du får, när hon började ställa sig på barrikaderna klassades homosexualitet fortfarande som mental rubbning. I sitt sommarprat kallade hon solida riteten ”ett pansar mot förtvivlan och hopplöshet”, och uppmanade lyssnarna att organisera sig. Att kämpa tillsam mans är det mest meningsfulla hon upplevt, ända sedan hon som tonåring
ockuperade den gamla brandstationen i Jönköping som därmed blev efterlängtat kulturhus i stället för turistflopp. I mars 1982 hoppade Mian in i en sketen buss med andra Djurens Rätt-aktivister och skumpade till norska Ålesund för att spela gatuteater mot klubbningen av sälar. Det slutade för övrigt med en nära döden-upp levelse – motdemonstranter hivade hinkar med vatten över dem, gruppen flydde och den stressade busschauffören backade så bakhjulen balanserade på kajens kant. Kamp lönar sig och skam den som ger sig, numera är det förbjudet att handla sälprodukter i EU. Och det var på vägen hem från Ålesund som Mian slutade äta kött.
– Det är en massa grejer jag inte kom mer vara stolt över i mitt liv, men jag är jävligt glad att jag slutade äta djur. Men det är också det bästa jag gjort för mig själv. Det har skapat ett lugn, att jag i alla fall inte är en del av detta barbari. Jag sover bättre om nätterna helt enkelt.
TILL FOTOGRAFERINGEN TAR Mian Lodalen med sig ombyten, rutinerat nog. På armen har hon en tatuering med Bobbis tass avtryck, och rader av armband där fem plastpärlor stavar ordet VEGAN.
– Om jorden överlever det helvete vi utsätter den för, då kommer vi om hundra år titta tillbaka och säga ”men varför gjorde inte fler ett annat val – hur kunde politikerna låta det här systematiska djur plågeriet pågå”. Detta helvete vi utsätter djuren för, för någonting som vi inte ens behöver. Kött, skinn, päls, ingenting av det där behöver vi! Klimatet kanske är vår tids ödesfråga, men djuren är vår tids etiska fråga, säger hon.
Det märks att den här parken på Söder malm är Mian Lodalens bakgård. Hon är tjenis med parkhakets personal, vet vilken promenadslinga som maximerar chanser na att Bobbi bajsar, och under fotografe ringen byter Mian ogenerat om på gräs mattan. Hon tittar strängt på fotografen.
– Du får INTE retuschera bort mina rynkor.Honvrider sig vant framför kameran, byter snart om igen från den antika akti visttröjan till en jacka färgkod Pride. Det är inte heller åttaåriga Bobbis första foto grafering, men en snygg vinthund i parken har fått henne att tappa fokus.
– Bobbi! Ska vi gå Visingsörundan?
Att vi inte är på en ö i Vättern är av min dre betydelse. Bobbi studsar efter. ●
”Jag är aktivist och kommer alltid vara det”
Vid lunchtid en solig januaridag 2021 parkerade en bil med två djurskyddshandläggare på en gård utanför Grums. Någon hade larmat länsstyrelsen om att allt inte stod rätt till på gården. Handläggarna möttes av 15 kor och ett ungdjur, trots att gårdens ägare har djurförbud för nötkreatur. Djuren stod i ett nedsläckt utrymme med övertäckta fönster, lukten av ammoniak och förruttnelse var så stark att handläggarna började hosta, fick kliande hals och rinnande ögon.
aktuella, krav på att göra sig av med de 16 nötdjuren som stred mot djurförbudet.
TVÅ VECKOR SENARE var det dags för den utlovade uppföljande kontrollen. Djur skyddshandläggarna fotade och räknade kadavren så gott det gick – 55 döda hönor. 33 av dem låg i värpreden, medtagna hö nor hade lagt ägg i de ruttnande hönskrop parna. I slutet av april görs ytterligare en kontroll, då gav länsstyrelsen tummen upp, bristerna ansågs åtgärdade. Ett halvår senare återvände djurskyddshandlägga re till gården i Grums och såg återigen kadaverdelar utspridda i ströet – ett huvud där, en vinge där – och höns som fastnat i inredningen och dött. Följetongen har varken lett till att djurhållaren fått böter, djurförbud eller omhändertagna djur. Per sonen har inte heller ställts inför rätta för missförhållandena som upptäcktes under 2021. I april i år lämnade Djurens Rätt in en åtalsanmälan om gården i Grums.
– Man blir helt kall när man läser de här ganska torra texterna från myndigheterna, när man börjar visualisera vad det faktiskt handlar om. De här djuren måste få upp rättelse, säger Benny Andersson, general sekreterare hos Djurens Rätt.
Under 2022 har Djurens Rätt tagit stickprover i landets djurfabriker genom att begära ut avvikelserapporter från läns styrelser runt om i Sverige. Hundratals ärenden hittades där kontrollmyndigheten inte anmält misstänkta brott mot djur skyddslagen, trots att myndigheter har en skyldighet att anmäla brottsmisstankar. Stickproven har lett till att Djurens Rätt lämnat in 50 anmälningar för misstänkta brott mot djurskyddslagen.
ILDERNA INIFRÅN VISAR 16 djur i dun kel med kropparna täckta av färsk och gammal avföring, inte heller fanns tillgång till foder. Inte en kvadratmeter av djurens rörelseytor var rena eller torra. Korna vadade upp till knäna i egen avföring, som blandats med trasiga plankor, vasst hönsnät och döda höns. Korna spelade inte huvudrollen på gården, anledningen till att nötdjuren vadade bland hönskada ver är att gården i Grums producerar ägg. När djurskyddshandläggarna skulle ta en titt på hur de 3 000 hönorna hade det, så började det med att de fick kliva över en mager höna med blödande köttsår och utstickande bröstben. Innanför dörren låg en hög med hönskadaver ”i varierande grad av förruttnelse”. Även här var luften svår att andas och stack i ögonen.
Konsekvenserna? Hot om avdrag på jordbrukarstödet, hot om att böter kan bli
– Utifrån det lilla, lilla kontrollmaterial et – en ganska ytlig genomgång – så kan vi göra 50 åtalsanmälningar, där myndighe terna inte har anmält fastän de borde gjort det. Om vi kan göra 50 åtalsanmälningar på det här lilla, lilla urvalet, vad sker då i det dolda, frågar Benny Andersson.
DET ÄR LÄNSSTYRELSERNAS djurskydds kontroller som ska säkerställa att djur skyddslagen följs hos djurhållarna. Den som har livsmedelsproducerande djur i Sverige kan räkna med att få ett kontroll besök i snitt vart tionde år.
Att tio procent av verksamheterna ska kontrolleras varje år är det officiella målet, men målet har inte nåtts på många år en ligt Jordbruksverkets djurskyddsrapport från 2021. Förra året lyckades bara 5 av 21 län kontrollera minst tio procent av objek ten, flera län låg så lågt som två procent. Bottensiffrorna beror på pandemin, enligt Katarina Andersson som är djurskydds handläggare på Jordbruksverket.
– En del län har svårare att uppfylla målet. Till viss del beror det på resurser –såsom antalet anställda – och antalet kon trollobjekt. Jag hoppas vi tar oss tillbaka till 2019 års nivåer, innan pandemin [åtta procent för landet som helhet, reds. anm.].
2021 gjordes 22 035 kontrollinsatser, 7 207 av dem var fysiska kontroller och hälften av dem skedde efter klagomål från allmänheten. Vid klagomålsärenden är så kallad administrativ handläggning den vanligaste kontrollinsatsen, exempelvis att skicka brev till djurhållaren.
– Arbetssättet ökar och har inte haft någon negativ påverkan på djurskyddet. Det kan till exempel vara klago mål om ensamma hästar eller brister i en hundrastgård, sådana ärenden som inte är akuta för djuret. Det är tidseffektivt och kan ge stor djurskyddsnytta.
Brist på foder och vatten är exempel på akuta ären den som inte kvalar in, det
åker länsstyrelserna ut på, säger Katarina Andersson.Pågrund av ett systembyte saknas färska siffror på hur många kontrollobjekt som finns i Sverige. För att få en bild av länsstyrelsernas resurser finns en siffra som kan ge en fingervisning –varje årsarbetskraft har i snitt 350 kontrollobjekt på sitt arbetsbord. När en djur skyddskontroll genomförs fysiskt konstateras brister i sex av tio fall. Bland lantbruksdjur är skötsel relaterade brister vanliga, såsom smutsiga djur eller
utrymmen. Katarina Andersson menar att statistiken inte ska tolkas som en djur skyddskatastrof, hon säger att siffrorna beror på att inspektörerna blivit bättre på riskbedömningar – genom att kontrollerna är riskbaserade blir brister något överre presenterade i statistiken. Hennes bild är att länsstyrelsernas inspektörer jobbar på bra, och att utvecklingen är på väg åt rätt håll. Djurskyddsrapporten visar exempel vis att länsstyrelserna blivit bättre på att prioritera bland de cirka 14 000 klago målsärendena som inkommer årligen.
– Det har blivit mer träffsäkert. Förut sättningarna är större att resurserna riktas dit de bäst behövs och att länsstyrelserna åker dit det verkligen behövs, säger hon.
I DJURSKYDDSRAPPORTEN KARTLÄGGS alla vanliga djurslag i livsmedelsproduktion utom kycklingar, fastän det är djursla get som är flest till antalet individer. 122 miljoner landlevande djur slaktades i Sverige förra året, 115 miljoner av dem var kycklingar. Till skillnad från de andra
Benny Andersson
”Om vi kan göra iurvalet,pååtalsanmälningar50dethärlilla,lillavadskerdådetdolda?”En svensk djurfabrik kontrolleras mer sällan än i snitt vart tionde år. Benny Andersson hos Djurens Rätt jämför med lek platser i Sverige, som kontrolleras årligen. Protester I dag finns
djurslagen finns inte tillförlitlig statistik om hur efterlevnaden av djurskyddslagen utvecklas från år till år i kycklingbran schen. Katarina Andersson förklarar:
– Inte för att kycklingarna inte är viktiga. Det görs ganska få kontroller varje år eftersom det inte finns så många slaktkycklingproducenter – cirka 110–120 stycken. Länsstyrelserna gör 20–40 kon troller om året, så de har ändå besökt en stor andel av dem. Pratar vi om nötkreatur görs flera tusen kontroller. Eftersom det blir så pass få kontroller så är det svårt att dra säkra slutsatser till statistiken.
Benny Andersson hos Djurens Rätt tycker inte att kycklingkontrollerna räcker. Han menar att det finns för många indivi der i kycklingbranschen för att kunna sä kerställa att varje enskild individ skyddas mot lidande, i linje med djurskyddslagen.
DJURENS RÄTT HAR under 2022 granskat de kontroller som genomfördes förra året på Sveriges fyra största kycklingslakterier. Brister upptäcktes där i 60 procent av de över 300 genomförda kontrollerna. På Kronfågels slakteri, som under 2021 hamnade i rampljuset efter avslöjan den om att kycklingar skål
lades levande, hade brister i 74 procent av kontrollerna. Benny Andersson är kritisk.
– Mig veterligen finns inte ett enda fall där någon som har en kycklingfabrik dömts för brott mot djurskyddslagen. Är det så att den här typen av verksamhet aldrig bryter mot lagen? Om vi tittar på det lilla vi vet som försiggår, så vet vi att det inte är sant. I och med att det är så enorma mängder djur så faller det på sin egen orimlighet att någon av djuren inte utsätts för lidande som är emot djurskyddslagen.
Han är inte heller nöjd med att Sverige inte strävar mot att höja målet om att kont rollera tio procent av landets djurhållare.
– Nio av tio kontrolleras inte. Du kan förvänta dig en kontroll vart tionde år i genomsnitt. Vad sker de andra nio åren? Vad sker som aldrig kommer fram i ljuset? Hur kan man säga att vi har ett fungeran de djurskydd i Sverige när vi faktiskt inte vet? Vi har inte underlag att säga det, 90 procent av djurhållningen är ett mörker varje år. Det är helt ab surt att vi slår oss för bröstet när vi inte vet om lagstift ningen efterföljs.
HELENA ELOFSSON ÄR djurskyddschef på Jord bruksverket, myndigheten som ska ”säkerställa ett
Fokus statistik visar djurskyddet utvecklas. Jordbruksverkets rapport konsta djurskyddskontroller värphöns
Katarina Andersson
det – effekten dröjer för länge, vi vill ha snabbare förlopp. Då är det förelägganden som gäller. Det kan upplevas som att vi inte tar tillräckligt kraftiga åtgärder.
Länsstyrelser brukar upphandla hem för sällskapsdjur – vad har ni för resurser när lantbruksdjur behöver omhändertas?
– Vi upphandlar inte för lantbruksdjur, det är så pass få fall. Vi har två möjligheter. Dels att flytta alla djur, vilket innebär en massa regler för hur man får flytta djur från en produktionsplats till en annan. Det är sällan vi gör det när det är så många djur. I det här fallet, med hans 500 nötkreatur, valde vi att behålla djuren på plats och ta dit egen personal som skötte om dem.
Vilka verktyg har ni och när an vänds de skarpaste verktygen?
lagom hårda och kopplade till lagstiftningen vi har, väljer vi för hårda åtgärder faller det i överklagandeinstanser. Vi har koll på alla domar och förhåller oss till vad kammarrätten bedömer och beslutar. Kammarrättens beslut i det här fallet blir extremt spännande, det kommer bli prejudicerande för allt länsstyrelsen gör.
5 Djurens Rätt är kritiska mot ”tillsynsbubblan” där brister blir långa följetonger av anmärk ningar, efterkontroller och meddelande om föreläggande. Känner ni igen den bilden?
1
I fallet med äggproducenten i Grums är Djurens Rätt kritis ka mot att länsstyrelsen inte genomfört kraftigare åtgärder. Vad tycker du om kritiken?
– Att det inte blivit åtalsan mält handlar om att polisen driver en egen utredning. Vi har möjligheten att åtalsanmäla di rekt till åklagare eller polis, har vi med oss polis ute på ärenden då startar de en egen utredning, så är det i det här fallet. Den här djurhållaren har haft extremt bra skötsel på sina höns tidiga re, som varit fantastisk under många år, han är handlingskraftig och vi har aldrig haft något att klaga på tidigare. Vi omhän dertog hans 500 nötkreatur för
ett par år sedan och gav honom även djurförbud på nötkreatur. Han överklagade i förvaltningsrätten och fick rätt mot oss, det här avhandlas i morgon i kammarrätten i Göteborg*.
2
Bilden som växer fram i det här fallet är att det går bra att bryta mot djurskyddslag och djurförbud, bara man rättar till bristerna när de väl upptäckts.
– Bristerna hänger ihop med omhändertagandet av hans nöt kreatur – det har blivit för myck et tror jag. I normalfall har vi aldrig haft något att anmärka på gällande hönsen. Vite kan vara aningen uddlöst, för det tar så extremt lång tid att få igenom
– Föreläggande, vite och omhändertagande. De enklaste fallen är där ett föreläggande kan leda till att djurägaren gör en rättelse tidigt. I vårt kära Sverige har vi en demokrati och är lika inför lagen, vi har en kommuniceringsskyldighet där man ska veta att förelägganden och beslut ska komma – alla våra beslut är överklagningsba ra. Om felet rättar till sig, om vi inte ser det här utsiktslösa och akuta lidandet, då KAN vi inte omhänderta. Åtgärder ska vara
– Det finns en gråzon, där vi inte når upp till förläggande eller omhändertagande. Det enda vi kan göra där är att åtalsanmäla till polis eller åklagare, en annan stor fråga är vad som händer sen i rättsväsendet. Djur är aldrig prioriterat och straffen extremt låga. Vi tycker att vi har bra verktyg, det ska vara rätts säkert i landet, man ska kunna överklaga våra beslut.
*När detta nummer gick till tryck var lantbrukarens två ärenden i Kammarrätten fort farande pågående. Uppföljning kommer i nästa nummer.
Patrik Hallberg, enhetschef för djurskydd och vilt på länsstyrelsen i Värmland.
”Bristerna hänger ihop med om atur”avhändertagandet-hansnötkre-
gott djurskydd i hela landet” enligt den egna djurskyddsstrategin. På direkt fråga om Jordbruksverket kan säkerställa ett gott djurskydd när kontrollerna är så få, så svarar Helena Elofsson att Jordbruks verket inte styr hur många kontroller som utförs.–Det
är ju till stor del beroende på hur mycket resurser kontrollmyndigheterna får för denna verksamhet och bestämmer inte vi, säger hon.
Helena Elofsson menar att det inte finns garantier för att fler kontroller ger ökad djurvälfärd. Jordbruksverkets erfarenhet är att regelefterlevnaden ökar om före skriften är lätt att följa, accepterad bland lantbrukare samt att lantbrukaren förstår nyttan med den.
– När vi ser närmare på statistiken ser vi att efterlevnaden av vissa regler är total med inga brister, medan det finns brister när det gäller andra regler, säger hon och fortsätter:–Islutänden är det alltid djurhållaren som har ansvaret för att följa reglerna och uppnå ett gott djurskydd. Enbart kontrollen kan inte uppnå detta utan kontrollen är till för att verifiera att regler na följs.
AV DE 50 fall som Djurens Rätt anmält har det hittills inkommit tio beslut om att inte inleda förundersökning. Med fallet i Grums har åklagaren valt att inte inleda förundersökning just nu. Peter Stålborg hos Djurens Rätt var inte imponerad när han läst besluten som hittills inkommit.
– Några motiveringar har varit helt obe gripliga, man har till och med motiverat nerläggningen med fel lagstiftning.
Fällande djurplågeridomar är sällsynta. I fjol anmäldes 1 594 misstänkta fall av djurplågeri (341 av anmälningarna kom från länsstyrelser), åtal väcktes i 183 fall, men bara 29 dömdes för brott mot djur skyddslagen, enligt siffror från Brotts förebyggande rådet. Djurens Rätt anser att det saknas kännbara konsekvenser vid överträdelser, och exemplifierar med medialt uppmärksammade fall från senare år. Lantbrukaren från Uppdrag gransk nings program blev friad i tingsrätten (läs mer på sidan 62). Kronfågels slakteri i Valla har skållat levande kycklingar, men undgick vite genom att peka på teknikaliteter i länsstyrelsens vitesansökan. Skandalslak teriet Håkantorp har flera gånger om tilldömts viten, men verksamheten får ändå fortsätta.
– I princip ingen som plågar djur i Sverige i företagsmässig form får
kännbara påföljder. Är man lite slipad kan man förhala saker hur länge som helst – Kronfågel till exempel, säger Benny Andersson.Hanmenar att systemet bara fungerar när en person plågar ett djur, företrädesvis sällskapsdjur, men att det inte finns en gräns för djuren i lantbruket.
– Hur kan det vara möjligt för ett företag som Håkantorp att få lov att bedriva den här verksamheten? År efter år uppdagas fruktansvärda saker som djuren utsätts för där. Det finns ingen stoppknapp, det är det som är det absurda. Plågar du en hund på gatan kan
Sverige har ett stort problem med att kontrollmyndigheter inte åtalsanmäler brott mot djur, trots att de är skyldiga att göra det enligt lag. Djurens Rätts granskning av länsstyrelsernas arbete visar att många brott mot djur fastnar i det som kan kallas för ”tillsynsbubblan”. Länsstyrelserna anmärker brister, gör efterkontroller, meddelar föreläg ganden och i mer sällsynta fall beslutar de om viten. Djur utsätts för brott gång på gång, år efter år, medan djurfabrikerna aldrig drabbas av kännbara konsekvenser. Utöver myndigheternas tillsyn är det viktigt att brott mot djur hanteras av rättskedjan, att kännbara straff drabbar de företag vars affärs modell bygger på djurs lidande och att vidden av problemen i djurfabrikerna syns i brottsstatistiken.
”Några motiveringar har varit helt obegripliga, man har till och med motiverat nerläggningen med fel lagstiftning”Peter Stålborg
du bli dömd för djurplågeri, men låter du tusentals fåglar plågas ihjäl i samband med slakt, eller före slakt, så händer ingenting, säger Benny SällskapsdjurAndersson.harettvisst privilegi
um när vanvård upptäcks. Länsstyrelser upphandlar djurhem för hundar, katter och små sällskapsdjur och säljer omplace ringarna för en mindre summa. Systemet är inte lika smort när det gäller kor, grisar och fjäderfän. Ett uppmärksammat fall är korna från Uppdrag gransknings program Arlagården, där Arla uppgav att korna
från skandalgården i Hälsingland sålts till bra gårdar i regionen. Senare kunde P4 Jönköping rapportera att flera av korna hamnat på gårdar som fått upprepade anmärkningar och förelägganden från länsstyrelsen. Våren 2021 hittade länssty relsen i Småland högar på gården med 20 döda kor och kalvar, de levande korna var magra och vadade i avföring.
PETER STÅLBORG HOS Djurens Rätt har en doktorsexamen i juridik och är en av per sonerna som jobbar med satsningen som lett till anmälningarna av de 50 misstänkta brotten mot djurskyddslagen. Preskribe ringstiden är kort, så därför kommer inte hela följetongerna övervägas av rättsvä sendet.–Viär inte ute efter att sätta dit enskilda personer som håller djur. För att inte skapa onödigt trassel för människor har vi valt ut
Skriv Djurens”Min uppfattning är att det är en attitydfråga. Brott mot djur tas inte på allvar”
Här är exempel på fall från olika län som kontrollmyndigheterna upptäckt, men inte åtalsanmält. Dessa fall och ytterligare 32 fall har Djurens Rätt åtalsanmält under 2022.
1. MycketBLEKINGEmagra nöt djur, brist på foder. Minst tre djur var kraftigt gödselförorenade. Tjurkalv halt och mager. Kraftigt halt ko. Ytterligare mager och kraftigt halt ko med brutet bäcken eller lårben. Avlivades på plats.
2. 120DALARNAmycket gödsel förorenade tjurar i smutsig stallmiljö.
3. 8.släpp.räckligtskaderiskbäddar,magra.mångatigaNötdjur7.saknades.ochmedFodretaturskötselngrundläggandeBrister6.derFlerafåtthaltuppenbartgödselpansar.smutsigaavBristande5.luftkvalitet.iliggytor,IngaobehandladeorenadeKraftigt4.skaderisker.ingaundernärdabristandeÅterkommandeÖSTERGÖTLANDtillsyn,nötdjur,renaytorochÖREBROgödselförgrisarmedskador.torraellerrenaskaderiskerstalletochdåligGÄVLEBORGtillsynnötdjur,somvarochhadeEnsjukochkohadeinteveterinärhjälp.djurhadeböl-iansiktet.HALLANDitillsynochavnötkreochfjäderfän.varförorenatavföring,torrarenaliggplatserJÖNKÖPINGmedkrafgödselpansar,avdjurenvarSmutsigaallvarligochotilldagsljusin-KALMARLivsmedelsverketsveterinärerupp-täckerkycklingarsomskadatsavgödselbrännorkringbröstochben. bäddarellerderhull.lammFlera14.plats.attEttavochgödselsmutsigtväxtamjölkkorGödselförorenade13.miljön.ochret.avföringsspillvattenkvalitetnäring.inteunderhullnötdjur.läggandeiÅterkommande12.miljön.nar.släppingetgödselrenafoderkvalitet.ten,tenhadeCirka11.vidtagna.ochkommandenormaltfleraBlötanerblöttsiga4410.undertyderikraftigtUngdjurensmutsigagödselpansarNötdjurKRONOBERGhadeochliggytor.vareftersattatillväxten,vilketpådåligtfoderlängretid.NORRBOTTENfårvarsmutmedullenavgödsel.liggytorochindividerunderhull.ÅterbristeringaåtgärderSKÅNE350hönssomsmutsigtvat-elleringetvatsamtbristandeIngaytor,intorkadpåklorna,dagsljusinellersittpin-SkaderiskeriSTOCKHOLMbristtillsynochgrund-skötselavFleravariochficktillräckligtmedBristandeochifod-FörlitenligghallskaderiskeriSÖDERMANLANDmedförklövar.Mycketstall,igångarnakalvboxarfullagammalgödsel.djurvarsåsjuktdetavlivadespåUPPSALAmagrafårochikraftigtun-Ingatorrarenaliggytor,hadeinte
utgödslats på flera år. Oklippta djur och avföring i
NORRLAND17.närvård.djurdricksvatten.rörakoochförorenadeter,Återkommande16.sidanLäsammoniakhalter.påHögarbehövdesjukadöttsomochHönstorra,dagsljusinsläppfoder,saknaderenadeKraftigttrotsInnehav15.Skaderiskerpälsen.imiljön.VÄRMLANDavnötdjurdjurförbud.gödselföro-nötdjursomtillgångpårentvatten,ochrenaliggytor.utanfodervatten,hönsfastnatochiinredningen,djurvaravenavlivas.avdödahönsgården.Högameromfalletpå30och34.VÄSTERBOTTENbris-såsomgödselnötdjurlångaklövar,enhadesvårtattsig.SmutsigtTvåbehövdeveteri-VÄSTER-Nötkreaturmedgödselpansarochsamtligahadeavskavdpälsinacken.Bristandefoderkva-litet,smalakalvar.Liggytornavarförsmåochsmutsiga,golvetojämntochhalkigt.Ingainiti-ativtillförändringverkarfinnas.18.VÄSTRAGÖTALANDVerksamhetenharfåtttillståndetindraget,menändåfortsattfödauppkaninerförförsöksdjursverksamhet.Burarnaärförsmå–storriskförlidandeochbeteendestörningarkonstateradesblandkaninerna.
ärenden där vi tror det kommer dömas ut företagsbot. Det är systemfelet vi försöker lösa, säger Peter Stålborg.
Målet är att få kontrollmyndigheter att anmäla misstänkta brott mot djurskyddsla gen, och få rättsväsendet att ta djurskydds brott på större allvar snarast möjligt.
– Min uppfattning är att det är en atti tydfråga. Brott mot djur tas inte på allvar, det tycker jag mig se hos både lagstiftare och rättsväsende, säger Peter Stålborg.
Under sin tid i forskningsvärlden stude rade han djurs status i rättssystemet och deras status som kännande varelser. Djur har inte rättslig status – de kan inte föra sin talan eller bli företrädda i en domstol. Som exempel jämför han misshandel och djurplågeri, som i grunden är samma handling, att tillfoga någon skada.
– Tittar vi på mediaavslöjanden där slakteripersonal slagit grisar i samband med slakt, så är det inte ett brott per djur. Det är ett brott totalt, oavsett om det rör sig om en gris eller hundra grisar. Redan där ser man att det inte finns respekt för individen i lagstiftningen, säger Peter Stål borg och tillägger krasst:
– Om någon höll människor i en lada med avföring och höga ammoniakhalter hade det lett till ett otroligt rabalder – sto ra insatser från rättsväsendet och stränga straff. För djuren är det vardagsmat. Det händer hela tiden och görs inget åt det.
Benny Anderssons analys är att det ock så är ont om kompetens i rättsväsendet, vilket bidrar ytterligare till att få personer lagförs för brott mot djurplågeri.
– Kunskapsnivån är jättelåg, då blir det här lågt prioriterat. Man vill helst jobba med saker man kan och fallen som ger tuffare straff än case med låg eller snudd på ingen påföljd, säger han.
KANSKE KAN DE färska lagändringarna ändra på saken. Under riksdagsdebatten var politikerna förvånansvärt överens om att straffen varit för låga och inte speglar samhällets syn på brottets allvar. Den 1 juli 2022 infördes grovt djurplågeribrott, som ska ge fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Allvarligt lidande eller stort antal djur är två av faktorerna som kan tas med i avvägningen. En justering som är lätt att missa är en skarpare skrivning om kontrollmyndigheternas skyldighet att anmäla misstanke om brott mot djur skyddslagen. Djurens Rätts förhoppning är ett synligt uppsving av antalet anmälning ar framöver. Men bara för att fler anmäl ningar hamnar hos polis och åklagare, så behöver det inte betyda att fler blir dömda för djurplågeri. Peter Stålborg konstaterar att det inte finns några lätta lösningar.
– Det är en evig diskussion. Ska vi ha
Smutsiga djur och stallar är en av de vanligaste bristerna. När ett djur går nersmutsat en lång period i onaturliga miljöer bildas något som kallas gödselpansar. På utsidan ser det ut som en torr kaka av avföring på djurens kropp.
Under det intorkade gödslet döljer sig ofta sårområden som kan vara smärtsamma och skapa stor stress för djuret. När ett djur fått gödselpansar har det i regel gått lång tid utan att djuret fått rätt omvårdnad. När länsstyrelserna upptäcker detta finns det således sällan någon tvekan om att djurfabriken brustit i sin tillsyn av djuren och att ett brott mot djurskyddslagen därmed har begåtts, bedömer Djurens Rätt.
skyddsminister i Sverige samt återupprät tandet av djurskyddsmyndigheten, som blev en kortlivad historia åren 2004–2007. När myndigheten gick i graven flyttades djurskyddsansvaret tillbaka till Jordbruks verket, som också har i uppdrag att se till att landets livsmedelsproduktion ska öka, vara konkurrenskraftig och lönsam (enligt Jordbruksverkets djurskyddsstrategi). Djurens Rätt anser att myndigheten och ministern som ansvarar för djurskydd sitter på dubbla stolar, eftersom djur skyddsförbättringar ofta går stick i stäv med lönsamhet i lantbruket.
djurpoliser? Särskilda djuråklagare? Det är svårt att sätta ner foten i den frågan, för det går att nå bra resultat vad man än väljer. Men helt klart behöver polis och åklagare kunskap om brott mot djur, och behöver förstå det komplexa juridiska begreppet lidande, som ju är centralt.
Peter Stålborg vill gärna se att Sverige sneglar mot Finland.
– De har en del grundläggande bitar på plats som vi missat. En av de sakerna är att ansvaret för kontrollerna är mycket mer samlat, till skillnad från Sverige som har 21 länsstyrelser som jobbar individuellt med Jordbruksverket som den samord nande myndigheten. Dessutom har de djurpoliser, arbetar man mycket med
sådana frågor blir man såklart bra på det man gör.
ETT STEG FÖR att öka djurens status i sam hället överlag är representation i politiken, anser Djurens Rätt. Organisationen arbe tar för att införa en EU-kommissionär med ansvar för djurskydd, en särskild djur
UNDER ARBETET MED åtalsanmälningarna har fallet med gården i Grums krupit un der skinnet på Djurens Rätts medarbetare. – Det är uppgivenhet man känner. Vi vet att det är så här, men att få svart på vitt att det är så otroligt utbrett, så många hundra ärenden vi inte kan hantera – där läns styrelser anmärkt på brist och sedan inte gjort mer – man känner sig maktlös, säger PeterDjurensStålborg.Rätt sticker inte det långsik tiga målet under stol. Organisationen arbetar för att storskaliga djurfabriker ska försvinna och ser det som enda sättet att säkerställa att djur inte lider. För det fortsatta arbetet säger Benny Andersson att han "fått jävlar anamma" av att se läns styrelsernas bilder och beskrivningar från djurskyddskontrollerna.–Fåsakerharstärktmig så mycket som att ta del av offentliga handlingar om svensk djurindustri – vi måste montera ner djurfabrikerna. Noll procent överraskning, men beviset att det måste ske förändring inom vår livstid är enormt starkt. ●
”Noll procent överraskning, men beviset att det måste ske förändring inom vår livstid är enormt starkt”Länsstyrelserna samarbetar med branscherna, såsom informationssatsningar om skötsel, vilket lett till att anmärk ningar på smutsiga grisar och grisstall har minskat.
Som medlem har du alltid 15 % rabatt i Djurens Rätts shop och varje köp stödjer vårt arbete för djuren.
Vegokonsulten Selina Hami om Mellanösterns underskattade matkultur, oumbärliga kikärtor och varför du ska ösa på med fett när du lagar vego.
av Rebecca Johansson foto Sara ArnaldHej Selina! Du har pluggat hållbara matsystem. Hur var det?
– Vi var väldigt olika deltagare på kursen; dietister, grisbönder, och så jag, veganen. Det ledde till många insiktsfulla diskussioner där jag främst tar med mig att vi inte kan leva i en bubbla med våra egna preferenser och idéer om den perfekta lös ningen. Vi lever i en värld med olika syn på vad som är viktigt att fokusera på och där aktörer som bönder, livsmedelsproducen ter och återförsäljare har olika utmaning ar. Det betyder att veganism behöver fort sätta utvecklas för att bli det lättaste valet i
flera aspekter i hela produktionsledet. Det ska vara fördelaktigt att producera, sälja och konsumera veganskt.
Din matlagning har influenser från tre världsdelar. Berätta!
– Min pappa är från Libanon och Syrien, han är bäst på pasta och riktigt goda chilisåser! Med min farmor och mina fastrar har jag vuxit upp med att laga de traditionella rätterna som kousa mahshi, warak inab och kibbeh. De rätterna tar tid att göra, så vi brukade samlas med mina fastrar och kusiner i farmors kök i Damaskus för att rensa och fylla grönsa kerna medan vi skvallrade och berättade historier för varandra. Min mamma kommer från Ungern där jag varje år besöker min mormor och morfar. De bor i en pittoresk by utanför Budapest med en stor trädgård full av grönsaker, körsbärsträd och bärbuskar. Och så har jag paprikapulver i allt jag lagar! Min tredje influens är min man som är från Venezuela. Jag lär mig fortfarande om deras kök där friterad matbanan och
arepas, frasiga ”pitabröd” av majsmjöl, är en del av vår vardag.
Om du bara får äta från en enda matkultur resten av livet – vilken väljer du?
Det skulle definitivt bli Mellanöstern! Och jag lovar, det finns så mycket mer än hummus och falafel. Älskar smaker na. Olivolja, färska örter, citron, tomat, kanel – mycket fokus på råvaran. Min favoritmiddag är en perfekt komponerad meze med något friterat, något marinerat, någon röra och bröd till. Men måste säga att jag verkligen skulle sakna maten från Latinamerika!
Råvara du inte kan leva utan?
– Kikärtor! Både i kokt form och som mjöl. Av kikärtsmjöl gör jag många olika omeletter som alternativ till ägg som spansk tortilla, libanesiska ejjeh eller italiensk farinata.
Kokta kikärtor kan jag ha i en smakrik sås med berbere eller chipotle, för en god variant av tacos till exempel.
Vilka missar gör du i köket?
– Jag misslyckas i köket hela tiden! Men jag har lärt mig att den enklaste lösningen ibland är den bästa, några av mina mest populära recept är när jag snabbt slängt ihop något på ingredienser jag hade hem ma, som mina tacos med bönsalsa på tio minuter. Förvånansvärt gott av något så trist som färdigkokta svarta bönor.
Vilka missar gör kockarna?
– Ett misslyckande jag tycker sker gene rellt – särskilt på restauranger – är missen att inte göra vegetarisk mat tillräckligt matig! Du ska inte behöva byta ut oxfilén mot en ugnsbakad spetskål. Mer mättande, proteinrika alternativ behövs för att det inte ska bli för lätt och grönsakigt. Är den vegetariska rätten på menyn endast riktad mot vegetarianer så tycker jag man miss lyckats i sitt engagemang för sina kunder.
Vilka matlagningsmetoder måste vi alla börja haja?
Selina bjuder på tre recept på uppslag.följande
Selina Hami
Ålder: 30 år
Bor: Huddinge, Stockholm
Familj: Man och dotter
Gör: Tillförordnad enhetschef i kommun och vegetarisk livsmedelskon sult. ”Jag stödjer företag i deras konceptutveckling av vegetariska produkter. Jag kan också ta fram ve ganska menyer för restau ranger eller skapa recept för tidningar.”
Intressen: Förutom mat lagning: illustrera, pyssla, dansa salsa och läsa om innovation och utveckling inom den matbranschen.växtbaserade
Mer: @selinasvego på Instagram och selina.se. Äter helst: ”Just har jag verkligen fastnat för min veganska version av co lombianska empanadas!”
– När jag veganiserar rätter är jag inte rädd för att ta avsteg från det traditionella receptet. Om man exempelvis tar bort bacon från en rätt behöver det inte nödvändigtvis ersättas med veganskt bacon. Man kan tillföra något som är krispigt, något med sälta, något annat som är rökigt, så länge helhetsupplevelsen efter liknas. Gillar man inte vegansk ost så kan den ersättas med annat som är krämigt och smakrikt. Sedan säger jag fett, fett, fett! Animalier innehåller redan fett, men vi behöver tillföra extra mycket fett till växtbaserad mat för att få fram smakerna i en maträtt.
Till sist – vilken rätt måste alla läsare testa innan de dör?
– Om jag fick välja en så skulle det nog vara ungersk hortobágyi palacsinta. Pann kakor fyllda med en smakrik färs, toppade med en krämig paprikasås. Den kan på minna om en lasagne men med ungerska smaker. Många har hört av sig och sagt att den gjort succé hos deras vegoskeptiska föräldrar, som älskat rätten!
●
Helhetshälsas veganska D-vitaminfamilj har något för alla. Välj mellan kapslar, spray och olika styrkor.
Vitamin D bidrar till immunsystemets normala funktion. D-vitamin bidrar även till att bibehålla normal benstomme och normal muskelfunktion, samt till att bibehålla normala tänder.
Certifierad svensk tillverkning utan onödiga tillsatser. 100% vegetariskt sortiment.
Krämig kolaglass gjord på ekologisk kokosmjölk. Smaksatt med en gnutta havssalt och strimmor av kolasås. En sötsalt succé till både vardag och fest!
”En soppatraditionelliLibanon med en smakkombination av kanel, kardemumma, koriander och mycket citron, som kan vara nytt för många!”
I en liten kastrull: Koka linserna med 5 dl vatten tills de sugit åt sig allt vatten. De kommer att mjukna men fortfarande ha tuggmotstånd.
2. Fräs sedan lök och vitlök i en större kastrull
”Ibland byter jag pota tisarna mot 1 ½ deciliter hel bulgur, beroende på vad jag hemma.”har
tills de blir mjuka och genomskinliga. Tillsätt den hackade koriandern och fräs i någon minut. Vänd ner linserna, potatis, kryd dor och buljong. Koka upp och låt puttra tills potatisen och linserna mjuknat, cirka 10–15 minuter.
3. Vänd ner den frysta spenaten och puttra i cirka 5 minuter till så de vissnar helt. Avsluta med att blan da ner citronsaften. Smaka av soppan och tillsätt even tuellt mer av kryddorna.
4. Servera soppan top pad med en god olivolja och ringla eventuellt på lite tahini.
Gör som över 30 000 andra och följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, tävlingar och de senaste produktnyheterna. Spana in höjdpunkterna i Stories för genvägar till ämnet du vill nörda om.
SAJT
På valjvego.se hittar du en frodig kunskapsbank med prick allt du behöver för en mer djurvänlig livsstil.
Här finns restaurang- och restips, recept, produktnyheter, fakta, allt. Missa inte ikanguidenara-digvaljvego.se/vego-därduhittarentilldittlokalavegoliv.Enjoy!FACEBOOKFåettdjurvänligareFacebookflödegenomattgillaDjurensRättssyster-sidaVäljVego.Tadelavvegopepp,kunskap,vegonyheterochtävlingarmedfinapriser.APPHardufastnatvidmatbu-tikenshyllaochkännerdigknappastklokareefteratthalästproduktensinne-hållsförteckning?MedDjurensRättsappVegokollduskannastreckkodermobilenochsnabbtfåredapåomvaranärvegansk.Dukanocksåsökaefterdjur-vänligaprodukter.
”Sancocho är klassisk ’comfort food’ i Latinamerika, en soppa som görs i tusen olika variationer. Det som ofta är gemensamt är att den består av stora bitar av rotfrukter, har en bas av lök och paprika och smakar mycket spiskummin och koriander.”
Rökt tofu, 460 g (Även annat valfritt vegokött fungerar, exempelvis ett substitut till kycklingbitar)
Basen
2–3 gula lökar
1 stor röd paprika
1 stor grön paprika
3 selleristjälkar
1 grön chili, delad och ur8kärnadvitlöksklyftor
Kryddor msk spiskummin ½ msk oregano
1 msk timjan tsk svartpeppar tsk gurkmeja
1 paket saffran efter smak
Grönsaker potatisar morötter liten kassavarot (ska inte ätas rå!)
2 matbananer majskolvar, förkokta
Soppan liter grönsaksbuljong
1 dl fryst persilja
1 dl fryst koriander
1 knippe färsk koriander,
Till servering
1. Grönsakerna. Skär alla grönsaker i stora grytbi tar. Jag brukar hålla dem cirka 3–5 centimeter stora. Matbananen och kassavan ska skalas. Jag brukar skära moroten och matbananen lite mindre än de andra grönsakerna eftersom de tar längre tid att tillaga.
2. Proteinet. Jag använder rökt tofu, så jag drar isär den i lite ojämna stora grytbitar i min smak. I en stor kastrull, bryn tofun i olja tills den blivit gyllene. Lägg sedan undan tofun på en tallrik.
3. Basen. Nu börjar vi
med smakbasen till soppan. Finhacka allt till basen i en matberedare. I samma kast rull, stek sedan det finhack ade i rikligt med olja tills de fått lite karamelliserad yta och det mesta av vattnet stekts bort. Låt det ta sin tid, det tar kanske cirka 15 minuter. Tillsätt sedan alla kryddor och fräs i någon minut till.
4. Soppan. Vänd ner grönsakerna – förutom den förkokta majsen – och rör om med sleven så att allt täcks av kryddbasen. Häll sedan på grönsaksbuljong en, fryst persilja och fryst koriander. Koka upp och låt sedan puttra tills grönsaker
na mjuknat, det tar cirka 15 minuter. När grönsakerna nästan är klara, vänd ner majskolvarna och tofun så de får puttra med de sista minuterna.
5. Soppan blir åt det tjockare hållet, nästan som en gryta. Men du kan också reglera det genom att koka med locket på om du vill att resultatet ska vara lite mer vattnigt, som en soppa.
6. När grönsakerna kokat klart, avsluta med att tillsät ta färsk koriander, salt och limesaft efter smak.
7. Traditionellt serveras soppan med ris och avokado men det är också gott att bara äta bröd till.
Du kan byta ut mat banan och kassava mot cirka 700 gram andra grönsaker och rotsaker, exempelvis sötpotatis, squash, pumpa eller ärtor.Till stora kastrullen
1 msk kumminfrön
3 lökar, hackade
8 vitlökar, hackade
3 msk paprikapulver
3 msk rökt paprika
1 msk svartpeppar
2 tsk korianderpulver
3 lagerblad
1 ½ dl tomatpuré
3 tomater, hackade
2 gröna paprikor, hackade
460 gram rökt tofu, skuren i
Till lilla kastrullen
2 dl gröna linser
2 1.42/32/3lagerbladtsksvartpeppartsksaltdlvatten
Hetta upp rikligt med olja i en kastrull på medelhög vär me och vänd ner kumminfrö na. Fräs dem i några sekunder.
2 . Tillsätt sedan lök och vitlök och fräs tills mjukt och genomskinligt. Vänd ner kryddorna och tillaga i en halv minut under omrörning.
3. Klicka i tomatpurén och stek i någon minut innan du blandar ner tomat och paprika. Lägg på locket, sänk värmen till medel och tillaga cirka 5 minuter tills paprikan mjuknat.
4. Tillsätt potatis, tofu, vatten och rödvinsvinäger. Koka upp och puttra utan lock i 15–20 minuter.
5. Medan soppan puttrar, vänd ner de gröna linserna och resten av ingredienserna i en liten kastrull. Koka tills linserna sugit åt sig allt vatten.
6 . Vänd ner linserna i sop pan och puttra i 10 minuter till. Soppan ska få en mustig, lite söt och rökig smak. Smaka av och justera salt och kryd dor om det behövs.
med en ostbricka som är bra för djuren och planeten. Med traditionella osttillverkningstekniker och minimalt med ingredien ser producerar Casheury växtbaserade mogna ostar. Kan beställas från deras hemsida och finns i utvalda butiker runt landet.
One Planet Pizza är en ny växt baserad fryspizza som finns i de tre smakerna Hawaiian, Spicy Peppernomi och Three Cheeze Margherita. Pizzorna kostar 49 kronor och säljs i utvalda butiker samt via Vembla i Stockholm och Malmö.
Uppstickaren Oh Mungood har tagit mungbönsbaserade burgare och bitar till marknaden och får ny kostym i höst. Veganska, ekologiska, glutenfria, helt utan tillsatser, producerade i Sverige och ”skamlöst goda”. Kostar 49 kronor och finns i utvalda butiker listade på hemsidan.
Äntligen en helt vegansk matkasse till hela Sverige. Enkla Kassen lovar att leverera snabblagade recept och klimatsmarta råvaror till hela landet, på 30 minuter får du ihop måltiden. En leverans kostar 469 kronor och innehåller tolv portioner. Rebecca Johansson
PicadeliSalladsföretagetstorsatsar på vego. Kristoffer Sunér berättar om jakten på ett klockrent kycklingsubstitut och hur du ger din sallad det lilla extra.
Sååå, hur ofta äter du sallad?
– Jag äter nog sallad tre–fyra gånger i veckan. Det är gott, hälsosamt och klimatsmart,
dessutom billigare än lunch på restaurang. Det kan låta mycket, men eftersom det går att variera så mycket tröttnar jag inte.
Finns en bra tumregel för att göra en vegosallad riktigt wow?
– Man ska inte ta för många olika ingredienser, fem till sju räcker. Dessutom får man inte glömma att addera lite crunch och någon god dressing. Jag brukar dessutom avsluta med lite picklad rödlök, det gör salladen snyggare och ger både lite syra och sötma.
Vilken vegoprodukt hos Picadeli säljer bäst?
– Grönsakerna är
givetvis störst, men något vi är riktigt glada för är att växtbase rat protein är den produktkate gori som växer snabbast i andel av vår försäljning! Det är våra veganska strips med teriyakisås som säljer allra bäst bland vegoproteinerna.
Ni storsatsar på kycklingsub stitut – berätta!
– Ja, vi jobbade intensivt med Quorn för att få fram vår produkt Born to be Quorn, som är så god att den kan bli allas favorit. Det kan vara svårt att hitta bra substitutprodukter, det handlar om att få till god smak, rätt textur och till ett pris som kunden accepterar. Vi har haft kontakt med 40–50 olika företag och letar ständigt
efter nya spännande vegoalter nativ.
Vilken är din favorit bland era vegonyheter?
– Det finns många goda!
Men min personliga favorit är Potato sweets som är vår nya sötpotatisbulle, men Garbano za bonanza gjord på gröna och vita kikärtor är en stark tvåa!
Berätta om en vegansk nyhet vi kommer få se framöver!
– Man kan verkligen förvänta sig många roliga veganska ny heter framöver från oss. Bland annat kommer en currywrap ut i butiker från och med oktober. Det är en produkt där andraserhälsosambinationenverkligenproduktutvecklingsavdelningvårharlyckatsmedkomattgöradengod,ochklimatsmart.Jagframemotattfåhöravadtyckeromden!
av Nora UllmanSpana in hyllade produkter från Idun Minerals. Mascaran Magna Water Magic (219 kronor) passar känsliga ögon och kontaktlinsbä rare, den tvättas enkelt bort med vatten oavsett temperatur. Bryngelen Perfect Eyebrows (179 kronor) finns i dessa tre nyanser och ger fylliga bryn.
Modebutiken Green Laces designar egna skor med fokus på kvalitet, estetik, rättvisa och hållbarhet. Lågskon Olof (bilden) och sandalen Truda är de senaste tilläggen i kollektio nen, skorna kostar 1 900 kronor respektive 1 200 kronor. Finns på greenlaces.se.
I genomsnitt används 12 000 bindor och tamponger under en livstid – eller ynka sju menskoppar. MonthlyCup är tillverkad i Sverige, 100 procent vegansk och godkänd av Djurens Rätt med märkningen I’M
som delar dina värderingar och matvanor? Då kan dejtingappen Veggly vara något för dig. Appen är gratis men har vissa betalfunktioner. Finns i App Store, Google Play och som testversion för webben.
Ny affisch med en guide till en glad gris, för den som vill veta mer om grisars beteenden och vad de tycker om att göra. Måtten är 30x40 centimeter, priset 89 kr. Som medlem får du alltid 15 procent rabatt på djurensratt.se/shop.
Lär dig mer om fördelarna med seitan hitta oss på www.edgyveggie.se och sociala medier vä x tb a s e r a d mat
du hittar våra produkter på o ch vå r p l a ne t i vå r a ög on u tmärkt den är lätt att laga och g ör g ot t för dig ät med gott sa m -ve te ! vå r s ei ta n helt utan tillsatser vi slår ett hårt slag för gjor d på s venskt ve te
vi finns även i u t va l da coop s yd - och ICA butiker !
Så här ser den ut, den allra första årsberättelsen från Djurens Rätt. Den 7 oktober 2022 fyller organisationen hela 140 år och mycket har hänt sedan 1882. Bland gulnande tidningsblad finns profetior som blev sanna, utrotningshotet under 50-talet där bottennoteringen var 640 medlemmar, tjafsiga namnbyten och stöd från celebriteter. Så här blev Djurens Rätt av världens äldsta och ledande djurrätt- och djurskyddsorganisationer häng med. år
Ur första årsberättelsen: "[...] försök på lefvande djur, som, på grund af sin grymma natur, måste pinsamt beröra menniskans moralis ka känsla".
1909
Sedan 1882 har organisationens namn justerats minst fem gånger, till att det 1999 ändrades till Förbundet Djurens Rätt och 2006 kor tades ner till Djurens Rätt, samma namn som raredaktionentidigare.ningenmedlemstidhadedöptstillnästan100årKlarsyntavvidför-sekelskiftet!RuntdehärårenhadeDjurensRättcirka12 000medlemmar.TvåavdemestdrivandekrafternavarförfattarenElnaTenowtillsammansmedmakenChris-tianL.Tenow,somleddeDjurensRättsarbeteinästantredecennier.
Under 50-talet når medlemsantalet en bottennotering cirka 640 medlemmar. Där tog många års hårt arbete vid i nästan total medieskugga och med små ekonomiska resurser, under ledning av Ellen och Johan Börtz, som lade grunden för den organisation som du ser i dag. En tröst är att det går att argu mentera för att tidningens omslag var som stiligast under 50-talet.
Djurens Rätt grundades den 7 oktober 1882 på Stockholms slott av erfarna pionjärer. Prinsessan Eugénie är en av organisa tionens grundare och den första som skrev sitt namn på medlemslistan. Då hette Djurens Rätt det något otympliga Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet .
‒ Djurens Rätt är en av de äldsta och största djurrättsorganisationer na i världen och vi är samtidigt också en av de äldsta medlemsorganisationerna i Sverige alla kategorier. Det är något vi kan vara stolta över samtidigt som det förpliktigar till att utveckla arbetet och inte slå sig till ro. Vi behöver alltid vara i rörelse uppåt och framåt, generalsekreterarensägerBennyAndersson.
Under många år hade organisationen sitt fokus riktat mot att bekämpa djurförsök, för att från framför allt 1970-talet och framåt bredda arbetet till att innefatta fler djur som är flest och har det sämst. Då i en tid utan sociala medier och internet var tidningen det viktigaste verktyget för organisationen för att nå ut. År 1974 och de nästföljande 15 åren satsade unga i organisationen på ytter ligare en tidning, Djurfront (som inte har något att göra med dagens organisation med samma namn). Tidning ens charmiga
omslagsrubrikerhandskrivnavisarhurorganisationenbörjadesneglabortomdjurförsöken.
debatt.oftaganisatoriskasioner,åtnieskiftetårenNAMN!trotsnamnetmångaavskräcktpolitisktskumtciationertidningensvilketDjurförsökdetNordiskaorganisationenpåUndermagasin90-taletattgångenpåmiskainnanrekordnivåerlemsmässigtnåddekraftigtDjurenslet1980-taUnderväxteRättochmedstraxdenekononedgången1990-talet.Ned-spegladesitidningenundergickfråntilltabloid.detuffaåren90-talethetteSamfunMotPlågsamma(NSMPD)dåsågadesavläsare:–NSMPDgerasso-tillnågotextremtparti.Harmigiår.–Jagskämsförochärmednamnet.BYTMyckettidunderkringmillen-ägnadesinternadiskusdärolikaor-frågorvarföremålför Vänd nästa
Paul McCartney dök upp i tidningen med stor dos optimism om djurrättsrörelsen.Vikommer segra på samma sätt människorättsrörelsersomna. Våra frågor kommer vinna Artistengenomslag.Lalehfick
år 2003 svara på frågan om varför man ska vara medlem i Djurens Rätt.
Man ska kämpa för allt och alla som blir orättvist behandlade. Jag blir så ledsen när jag ser djur transporteras och torteras. Någon måste se efter deras behov
Ekberg intervjuades 2005 efter sitt som marprat om kärleken till djur. Samtalet blev ett brandtal om allt från sälslakt till långa djurtranspor ter, reportern beskrev Anita som ”engagerad och
hade tid ningen en skvallerspalt. Alexandra Lindholm, aktiv i Djurens Rätt, gifte sig med artisten Ted Gärdestad. När han ställde upp i Eurovisionfinalen år 1979 med låten Satellit var han ”nybliven vegetarian och åkte till tävlingen i Israel iklädd en tröja med texten Stoppa plågsamma djur försök Författaren”.
Jonathan Safran
Foer intervjuades efter utgiv ningen av succéboken Äta djur. Han spådde att vi snart når en punkt där ”varför äter du kött” är en rimligare fråga än ”varför äter du inte kött”.
Vår känsla för vad som är det normala kommer att bli omvänd, på samma sätt som redan skett med rökning och sexism. Jag kan ha fel, men jag tror inte det.
2005
2005 blev medlemstidningen ett magasin igen. I numret firades att pälsfarmerna kommer att klappa igen senast 2009 efter som farmerna inte uppfyller nya kraven i Djurensdjurskyddslagen.Rättvarinte de enda som trodde att lagändringen innebar slutet för pälsfarmningen, även dåvarande jord bruksministern gjordebedömning.samma
Organisationens logga var länge en slug råtta. Vissa älskade den, andra avskydde den. En insändare förespråkade råttloggan för att värna om ett djur som är ”jagad, ful, äcklig, inget värd”. En annan menade att organisationen inte ska förknippas med skadedjur, lort, bakteriehärdar och epidemier. 2006 var det dags att modernisera log gan. Den ritade råttan byttes till det turkosa hjärtat och nosen du känner igen i dag. Namnet ”Förbundet Djurens Rätt” ömsade skinn och blev kort och gott Djurens Rätt.
Svininfluensan härjar, inte långt efter fågelinfluensan, och tidningen varnar för smittriskerna med djurfabrikerna. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, förespråkade i tidningen att mänsklig heten blir vegetarianer och anammar småskaligare jordbruk.
‒ Så länge vi vill ha billigt kött är det här priset vi får betala. Vi får äta upp våra egna misstag, sa han. Tio år senare ser SARS-CoV-2 dagens ljus på en djurmarknad i Wuhan.
På senare år har Djurens Rätt växlat upp och jobbar mycket över nationsgränserna för att på ett globalt plan kunna göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Fördjupade samarbeten med de baltiska länderna och grundandet av World Federation for Animals är exempel på detta.
Djurens Rätt grundades som ett nordiskt samfund och det internationella arbetet var en viktig bestånds del från start. Det är något vi kan ta fasta på nu när vi återigen arbetar mer på ett globalt plan, att vi för den 140 år gamla stafettpinnen vidare, säger Benny Anders son, generalsekreterare hos Djurens Rätt.
2022
I samband med Djurens Rätts första sommarturné 2006 bröts den nedåtgående medlemskurvan, för att från och med 2012 vändadefinitivtuppåt.
Djurens Rätt gläds över att ståta med fler än 50 000 medlemmar och att räknas som en av världens ledande djurrätts- och djur skyddsorganisationer. Den 7 oktober upp märksammas födelsedagen i Djurens Rätts digitala kanaler och jubileet firas med öppet hus på kontoren i Göteborg, Malmö och Stockholm. Besök djurensratt.se för mer information. Välkommen på kalas!
Oavsett anledning till att tillvaron förändrats för dig och ditt djur är du välkommen att kontakta samtalsmottagningen för att du som husse eller matte skall få stöd i det som känns svårt Siriusmottagningen fokuserar på relationen mellan djur och människa och erbjuder dig som djurnärstående integrativ psykoterapeutisk behandling, sorg- och krissamtal och samtalsstöd.
Varmt välkommen att kontakta mig, Charlotta Eriksson Molin, socionom, leg. hälso- och sjukvårdskurator och Steg 1-utbildad psykoterapeut.
Hej Sita! Varför stannade du till vid informationstältet?
– Jag hade just fyllt 18 och funderade på vad jag kunde göra för spännande och vik tigt i sommar. Jag kände till Djurens Rätt sen innan eftersom djurens välmående alltid har varit en stor del av mitt liv. När jag fick syn på tältet blev jag överlycklig eftersom jag länge hade velat bli volon tär, men visste inte riktigt vad det skulle innebära. Självklart var det lite läskigt och osäkert att gå fram till tältet först. Det kändes som ett stort steg, men i dag är jag otroligt glad över att jag inte backade och istället samlade modet till att gå fram!
Vad minns du från värvningen?
– Allting gick så fort vid värvningen! Jag träffade massa nya människor som var en gagerade och välkomnande. De uppmunt rade mig till att brinna för djurrättsfrågor ännu mer! Som volontär kände jag mig aldrig ensam eftersom vi alla delade sam ma värderingar om att djurens välmående borde ha en större tyngd i samhället. Vi hade mycket gemensamt när det kom till familj, normer, kultur och hur en påverkas när man väljer att bli vegan, då man inte alltid blir hörd av andra för sina val.
Och du axlade ditt första volontäruppdrag bara en månad senare! Varför?
– Jag ville bli volontär och stödja Djurens Rätt eftersom jag alltid har velat informera människor i min omgivning om varför jag är vegan. Vid matbordet före kommer många frågor och nyfikenhet om varför jag inte äter kött. Det kan ofta vara ett främmande koncept inom min kultur, då det inte är vanligt att avstå från kött el ler mejeriprodukter. I längden har det haft
en positiv effekt, då jag har introducerat min familj till fler veganska alternativ och de blir alltid lika förvånade över hur gott det smakar!
Vad tyckte du om att vara volontär på sommarturnén?
‒ värva en vän
– I somras deltog jag som sommartur névolontär på Stockholm Pride. Många personer kom fram till informationstältet och tackade oss volontärer för vårt enga gemang för djuren. De tycker att Djurens Rätts arbete är viktigt och att vi verkligen gör skillnad för djuren när vi arrangerar turnéstopp. Det kändes så varmt i hjärtat att många uttryckte stor respekt och tillit för organisationen. På festivalen var det många som var engagerade och väldigt öppna till Djurens Rätt. Jag insåg även att många var väldigt nyfikna och intressera de. Det är inte alltid en självklarhet att alla är medvetna om de orättvisor som sker mot djur på fabriker och i slakthus. ● sommarturné har lagts till handlingarna. av Djurens Rätts nyaste medlemmar är Sita Noori dessutom valde att bli volontär under en och samma sommar. gör Viktor Gårdsäter
● Känner du någon som också borde bli medlem? Värva en kompis och hjälp Djurens Rätt att bli en starkare röst för djuren. Just nu får du som redan är medlem i Djurens Rätt en fin present när du värvar en kompis som månads givare. När kommaratt.se/kompisenkelt!●ifårmedlemskapkompisensärregistreratnibådahemenpresentbrevlådan.AttvärvaenkompisärGåinpådjurens-föratttillformuläret.
Ansvarig för sommarturnén hos Djurens Rätt.
Grattis till din första sommar som projektledare! Vad var roligast med årets turné?
Tackar! Att få arbeta i ett sådant fantastiskt team bestående av kollegor från olika enheter, såväl som alla kompetenta volontärer vars arbete för djuren jag är så imponerad av. Jag bär även särskilt med mig alla de samtal vi haft med personer som delat sitt engagemang för djuren med oss – familjer som ställt om till veganskt, besökare som valt att bli medlemmar, eller någon som räddat ett djur. Vi är många som vill se ett samhälle där djur respekteras som kän nande individer med rätt till sina liv!
Vad var svårast?
I början av sommaren hade vi en del kapacitetsför ändringar, något som gjorde att vi behövde tänka om kring turnéplanen. Tack vare att många kollegor som tidigare arbetat som turnécoach, men i dag arbetar med annat, kunde tänka sig att hoppa in så kunde vi genomföra turnén till stor del som vi planerat. Sommarturnén hade heller inte varit något utan vår turnécoach Fanny som gjort en toppenfin insats, tillsammans med alla fantastiska volon tärer vi har inom Djurens Rätt som hängt med på festivaler och marknader. Jag är så glad och tacksam för allas gemensamma insats.
Sita turnéstoppetmedlemvärvadesNoorisomunderpåLollapalooza.
Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.
Vad kan jag som enskild individ göra för att hjälpa djuren och undvika att stötta djurförsök? Och vad gör Djurens Rätt för att djurförsöken ska försvinna?
SVAR: Det är lite snårigt att påverka djurförsök som konsument eftersom det sker djurförsök för flera produkter vi behöver för vår överlevnad, som läkemedel. Men när du köper till exempel kosmetika, hygienartiklar och rengörings produkter så finns det märk ningar att leta efter. Djurens Rätt vill göra det lätt för konsumenter att hitta det de söker, därför tillhandahåller vi märkningen I'M VEGAN.
I’M VEGAN förmedlar tydligt att produkten ifråga inte innehåller animalier och att den är framtagen utan djur försök i något led. Märkningen gäller per produkt och alla produkter som är veganska kan få märkningen. Det finns även
flera andra märkningar som hävdar att produkten är fri från djurtester, där märkningen Leaping Bunny är den som är mestMedantillförlitlig.dugör det du kan som konsument arbetar Dju rens Rätt för att sätta press på politikerna för att mer pengar ska satsas på djurfri forskning och att Sverige ska anta en nationell handlingsplan för att fasa ut djurförsöken. Vi informerar allmänheten om pågående djurförsök och vilka alternativa metoder som finns, samt driver kampanjer för att färre djur ska användas i djur försök. Vi bedriver även opini onsbildning globalt och då inte minst på EU-nivå för starkare lagstiftning mot djurförsök, samtidigt som vi arbetar för att företag och myndigheter ska fatta bra beslut som leder till färreFördjurförsök.attdjurfria metoder ska kunna ersätta den stora mängden djurförsök som sker i dag krävs det forskning. Då det kostar mycket att utveckla och utvärdera nya metoder för lä kemedelsforskning krävs stora satsningar, vilket kräver beslut från politiker. Du gör därför störst skillnad för djuren genom att stötta organisationer som Djurens Rätt. Stort tack för ditt engagemang! /Peter Stålborg, sakkunnig i djur försöksfrågor hos Djurens Rätt
Jag får inte äta vego för min mamma. Hon säger att jag då inte får i mig all näring jag behöver. Stämmer det och vad borde jag i så fall äta? Vill verkligen inte äta SVAR:djur.
Vad trist att din mamma inte vill att du äter vego. Hon är förmodligen bara orolig för din hälsa, men hennes oro är inte helt befogad. Du kan få i dig alla näringsämnen på en helt växtbaserad (vegansk) kost. Det krävs dock lite baskunskap om näringslära för att göra det på ett hälsosamt sätt!
När du utesluter all mat från djurriket är det viktigt att känna till vilken mat från växtriket som innehåller den näring du behöver ersätta. De näringsämnen som är viktigast att hålla koll på är vitamin B12, D-vitamin, riboflavin, järn,
zink, kalcium, selen, jod, ome ga 3-fetter och protein. Förut om att en växtbaserad kost är bra för din hälsa och klimatet tackar djuren dig för ditt val av kost. För att djuren ska få det bättre måste fler välja vego.
Så genom att du äter allsidigt från flera grupper av växtbase rade livsmedel får du i dig alla näringsämnen du behöver och gör samtidigt gott för djuren. Ät den här typen av mat, helst varje dag, för att få i dig näring en du behöver:
• Baljväxter som bönor, ärter och linser ger bland annat järn, zink, protein och fibrer.
• Fullkornsprodukter, till exempel mat med havregryn, grahamsmjöl eller fullkorns mjöl av råg som innehåller mer näring än raffinerat ”vitt” mjöl, bland annat järn och folat.
• Berikade vegetabiliska drycker eller ”gurtar” av ex empelvis havre är en bra källa till vitamin B12, riboflavin, D-vitamin och kalcium. Läs på förpackningen för att vara
Även skapvissvegankost,kanmänniskorväxandefrodaspåmenkostkunbehövs.
säker på att de nyss nämnda näringsämnena finns med. Ob servera att ekologiska varianter endast får berikas med D-vita min. Den som gör egen dryck eller väljer ekologiska sorter behöver få B12, D-vitamin, riboflavin och kalcium från annan mat, eller kosttillskott.
• Rapsolja och matfetter med rapsolja bidrar med omega-3fett som bara finns i ett fåtal livsmedel från växtriket.
• Grönsaker och rotfrukter bidrar med fibrer och näring, inklusive C-vitamin som un derlättar upptaget av järn och zink i den vegetariska maten.
• Frukt eller bär bidrar också med fibrer och näring, bland annat
LyckaC-vitamin.till!
Jag tycker att det är så hemskt hur djuren behandlas i djurtransporterna! Nu senast hörde jag om transporten med grisar som välte. Det måste vara en fruktansvärd upplevelse för grisarna. Vad gör ni för att förhindra att djuren ska fara illa på transporterna och hur kan jag hjälpa till?
SVAR: Ja, visst är det hemskt vad djur fortfarande utsätts för i samband med djurtranspor ter. I trafiken finns det alltid risk för olyckor och händelser som till exempel skapar långa väntetider. Ofta är det väldigt många individer i en djur transport och konsekvenserna för de drabbade djuren blir för ödande. Även när inga olyckor inträffar så är djurtranspor terna mycket påfrestande för djuren och djurskyddsreglerna är Justbristfälliga.nuarbetar EU-kommis sionen med att uppdatera lag stiftningen om djurtransporter som gäller på EU-nivå. Det är något vi efterfrågat under många år. Det är ett unikt
tillfälle behov.utgårblirnensåverkaaktivaärDjurensochRättmycketiattpåarbetetattöversyavreglernaambitiösochfråndjurensUndernästa
år ska EU-kommissionen presentera sitt förslag till ny lagstiftning.
Några av de blixtmail.uppduförslagduBlirpolitiskadjurenspridadjuren.merDjurensgenom(läsochhardelfrångenetisktsättasdjurmåstedjurtransporteraporttidgränsländermotmåsteförändringarnaviktigastesomviansergenomförasärettförbudexportavlevandedjurtillutanförEU,enmaxpååttatimmarstransochettförbudmotattungaejavvandaochdräktigadjur.Påsikttransportavlevandetillslaktochföraveleravtransportavköttochmaterial.Vifickundersommarenstöddåvaranderegeringenienavdetta,viärgladaattdelyssnatpåvårasynpunkterlagtframbraförslagiEUmerpåsidan12).DuhjälperossivårtarbeteattvaramedlemiRätt.JuflerviärdestokanviåstadkommaförHjälpossattdelaochinformationomvadutsättsförochomvårakravpåförändring.duenblixtfördjurenfårlöpandeinformationochpåkonkretainsatserkangörafördjuren.Skrivdigviadjurensratt.se/
/Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt
Hej! Stängdes inte alla mink farmer ner i Sverige? Varför fortsätter ni att prata så mycket om SVAR:minkfarmer?
Det stämmer att alla minkfarmer stängdes ner i Sverige. Men bara under ett år, under 2021. Djurens Rätt arbetade under hela förra året för att beslutet skulle bli
förlängt, men under 2022 fick minkfarmernaverket.frånigenverksamhetstartamernaminkfarlovattuppsinefterbeslutJordbruksEftersomintetvinga
des göra sig av med avelsdjuren så kunde de starta på en gång med att föda upp nya minkar till slakt nu i höst.
Det är alltså fortsatt ett stort problem med lidande på mink farmer i Sverige, och något vi på Djurens Rätt behöver ”tjata” om tills den sista minkfarmen lagts ner. Som det ser ut nu verkar ändå många minkfar mer ha det svårt ekonomiskt, och fler än någonsin lade ner sin verksamhet under pande min. Men det 20-talet mink farmer som finns kvar är nu en betydande del av viktig!djurensratt.se/pälsfri.Dufördusamlingenskillnadattnationelltgränser,intelidandetvetdandemedDärförminkfarmerrandeavvecklingfortsättaSARS-CoV-2.människorförsomsigsaknarträngsskyddsskäl.bådevipälsdjursuppfödningEuropasochnågotiSverigebehöveravvecklaavdjurskydds-ochsmittMinkarnapåminkfarmerismågallerburarochdemöjlighetattbetenaturligt,samtidigtdeärmottagligasammavirussominklusiveDjurensRättkommerattarbetaförenochförsvålagstiftningföriSverige.kraftsamlarvidetEU-överskrimedborgarinitiatiFurFreeEurope.Dådjurutsättsförhindrasavnationsarbetarvibådeochglobaltförgörastörstamöjligafördjuren.Skrivundernamnindumed(ominteredangjortdet)ettpälsfrittEuropa.hittaruppropetpåVarjeröstäroerhört
/Anna Harenius, sakkun nig etolog hos Djurens Rätt
Hej! Jag är redan medlem men skulle vilja ge en present till min mamma som fyller år i höst. Går det att ge bort ett medlemskap till någon annan?
SVAR: Vad fint att du vill ge bort ett medlemskap till din mamma! Genom att vi blir fler kan vi göra ännu större skillnad för djuren. Det går utmärkt att ge bort ett medlemskap eller gåvogram i Djurens Rätt. Du kan antingen göra det via djurensratt.se/stod-oss (klicka på ”Ge bort medlemskap”) eller genom att ringa oss på 08-555 914 40. Du kan också mejla oss på medlem@djurensratt.se så hjälper vi dig snabbt.
Vill du ha tips på fler pre senter kan du besöka djurens ratt.se/shop, som är fylld med fina djurvänliga produkter. Som medlem får du dessutom alltid 15 procent rabatt. Stort tack för ditt engagemang! /Emmi Avergren, teamledare för medlemsservice hos Djurens Rätt
13/8EDDA 2007–2/5 2022
Finaste Edda har nu somnat in. Tack för alla år av kärlek och trogen vänskap som du gav oss. Så tomt utan dig. Du kommer alltid att ha en särskild plats i våra hjärtan.
Älskad, saknad. Hälsa Alves! – Matte, Husse, lillhussarna Wincent och Fabian
/Rebecca Johansson, ansvarig för Djurens Rätts inspirationssajt Välj Vego
I media
I en debattartikel i slutet av juli skrev Camilla Bergvall och Anna Harenius i Dagens ETC om Djurens Rätts sju åtgärds punkter för att förhindra framtida pandemier: ”Covid-19 kommer inte vara den sista pandemin vi utsätts för, om vi inte gör en radikal förändring till det bättre för oss och djuren”.
-
Tidningen rapporterade om Uppdrag gransknings pro gram från januari 2020 om utdragen och allvarlig vanvård på en mjölkgård i Hälsingland. I maj friades den så kallade Arlabon den från misstan ke om brott skick.denbildergrannar,detenUtanfördjurskyddslagen.mottingsrätdemonstreradenåtaladesmedinifrångårpåkoridåligtGrannarna
berättade att de kämpat i tio års tid med telefonsamtal och anmälningar ”utan att någon ting skett”.
– Jag har sett så mycket elän
de på den där gården med egna ögon, så att jag blir väldigt illa berörd. Jag har svårt att sitta därinne faktiskt, sa grannen Angelica Wiik till SVT.
Den friande domens förkla ring var brister i förundersök ningen och åklagaren har valt att inte överklaga. Samtidigt har Arlabonden fått djurförbud med vissa undantag. Lantbru karen får inte hålla djur för mjölkproduktion, men får ändå som mest ha 30 nötdjur i direkt anslutning till sitt hem.
NUMMER 1/2022
Reportaget Dopad i nummer 1/2022 kartlade hur skattebe talarnas miljarder används för att hålla djurindustrin flytande i form av bidrag, kris paket och subventio neringar.–Självklart skulle klimatet och djuren vinna på att stöden gjordes om till att stötta produktion av vegetabilier i stället, sa Cecilia Mille, an svarig för hållbarhets frågor hos Djurens Rätt.
Under sommaren har två länder valt att ställa hårda krav på de inhemska jordbruken. Regeringen i djurtäta Neder länderna lanserade klimat- och miljömål till år 2030 som bara kan uppfyllas genom att kraftigt minska antalet boskap och mängden gödsel – uppemot 30 procent av landets boskap beräknas försvinna.
antaletkommerliktbondenkonstateradeindragna.skattefinansierade2030,penJordbruketbranscheringenutbrutit.brinnandeblockaderharsomschenlantbrukareNederländernastyckerattbranblivitorättvistutpekadmiljöbovochgensvaretblivitvåldsammaprotester,medtraktorerochhöbalar.PåIrlandharklimatbråkDenrödgrönaregerharställthårdakravpåmedmycketutsläpp.måstesänkautsläpmed25procentsenastårannarshotarböterochattbidragblirIJordbruksaktuelltirländskamjölkFrankDwanattdetNederländernaantagligenrörasigomattminskadjuriindustrin.
– Ingen politiker vågar att vara den första som säger att vi måste minska djurbesättningar na med 10 eller 30 procent eller vad det nu kan vara, sa han.
NUMMER 3/2019Tidningen har rapporterat om problemendjurskydds mellanutdelasbruk.drivaningarnaenklasyfteutredningattbeslutatenFörrafiskbranschen.iregeringharnyligenomtillsättaenmedattförförutsättförattvattenDessutomtvåskattemiljarderåren2021–2027för att stötta fiske, fiskuppfödning och nya investeringar i branschen.
Samtidigt har fiskbranschen stora djurskyddsproblem (läs mer på sidorna 14–15). Fiskar i fiskuppfödningar har lagstad gad rätt till bedövning vid slakt och koldioxidbedövningen som är standard i Sverige har fått hård kritik. En färsk forskningsstudie har ställt sig i ledet med undersökningar som konstaterar att bedöv ningsmetoden är undermålig. Studien utfördes på regnbåge, som är den vanligaste fiskarten i fiskuppfödningar. Slutsatsen var än en gång att fiskarna lö per stor risk att bli uppskurna vid fullt medvetande, efter som koldioxidbedövning kan göra fisken förlamad i stället för medvetslös. Djurens Rätt invänder mot att politikerna vill expandera en bransch som inte löst ett djurskyddsproblem.grundläggande ●
Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.
Friande dom i medialt fall, hårda klimattag mot djurfabriker och ny fiskforskning.
